Changes

Jump to navigation Jump to search
184 bytes added ,  05:47, 27 March 2018
Line 829: Line 829:  
niShkRuShya shamayet kAsaM vAtashleShmasamudbhavam||68||  
 
niShkRuShya shamayet kAsaM vAtashleShmasamudbhavam||68||  
   −
If there is pain in the shiras, nasa srava, arrhythmia of hridaya and pratishyaya in kasa then the phycian should administer dhuma. A wise physician should keep the ingredients of the recipe which cause elimination of doshas from the head inside two earthen plates with their brims sealed with mud-smeared cloth. In the upper plate there should be a hole to which a tube, ten or eight angulas in length, should be inserted in slightly curved form. The patient suffering from kasa should smoke the fume emanating from this tube through his mouth. After the smoke pervades the entire chest, it should be smoked out through the mouth. Because of the sharpness of the ingredients used in this recipe, the phlegm located in the chest gets detached and forcibly thrown out as a result of which kasa caused by vayu and kapha gets alleviated. [65-68]
+
If there is pain in the ''shiras, nasa srava, arrhythmia'' of ''hridaya'' and ''pratishyaya'' in ''kasa'' then the physician should administer ''dhuma''. A wise physician should keep the ingredients of the recipe which cause elimination of ''doshas'' from the head inside two earthen plates with their brims sealed with mud-smeared cloth. In the upper plate there should be a hole to which a tube, ten or eight ''angulas'' in length, should be inserted in slightly curved form. The patient suffering from ''kasa'' should smoke the fume emanating from this tube through his mouth. After the smoke pervades the entire chest, it should be smoked out through the mouth. Because of the sharpness of the ingredients used in this recipe, the phlegm located in the chest gets detached and forcibly thrown out as a result of which ''kasa'' caused by ''vayu'' and ''kapha'' gets alleviated. [65-68]
    
मनःशिलालमधुकमांसीमुस्तेङ्गुदैः पिबेत् |  
 
मनःशिलालमधुकमांसीमुस्तेङ्गुदैः पिबेत् |  
 
धूमं तस्यानु च क्षीरं सुखोष्णं सगुडं पिबेत् ||६९||  
 
धूमं तस्यानु च क्षीरं सुखोष्णं सगुडं पिबेत् ||६९||  
 +
 
एष कासान् पृथग्दोषसन्निपातसमुद्भवान् |  
 
एष कासान् पृथग्दोषसन्निपातसमुद्भवान् |  
 
धूमो हन्यादसंसिद्धानन्यैर्योगशतैरपि ||७०||  
 
धूमो हन्यादसंसिद्धानन्यैर्योगशतैरपि ||७०||  
 +
 
प्रपौण्डरीकं मधुकं शार्ङ्गेष्टां समनःशिलाम् |  
 
प्रपौण्डरीकं मधुकं शार्ङ्गेष्टां समनःशिलाम् |  
 
मरिचं पिप्पलीं द्राक्षामेलां सुरसमञ्जरीम् ||७१||  
 
मरिचं पिप्पलीं द्राक्षामेलां सुरसमञ्जरीम् ||७१||  
 +
 
कृत्वा वर्तिं पिबेद्धूमं क्षौमचेलानुवर्तिताम् |  
 
कृत्वा वर्तिं पिबेद्धूमं क्षौमचेलानुवर्तिताम् |  
 
घृताक्तामनु च क्षीरं गुडोदकमथापि वा ||७२||  
 
घृताक्तामनु च क्षीरं गुडोदकमथापि वा ||७२||  
 +
 
मनःशिलैलामरिचक्षाराञ्जनकुटन्नटैः |  
 
मनःशिलैलामरिचक्षाराञ्जनकुटन्नटैः |  
 
वंशलेखनसेव्यालक्षौमलक्तकरोहिषैः ||७३||  
 
वंशलेखनसेव्यालक्षौमलक्तकरोहिषैः ||७३||  
 +
 
पूर्वकल्पेन धूमोऽयं सानुपानो विधीयते |  
 
पूर्वकल्पेन धूमोऽयं सानुपानो विधीयते |  
 
मनःशिलाले तद्वच्च पिप्पलीनागरैः सह ||७४||  
 
मनःशिलाले तद्वच्च पिप्पलीनागरैः सह ||७४||  
 +
 
त्वगैङ्गुदी बृहत्यौ द्वे तालमूली मनःशिला |  
 
त्वगैङ्गुदी बृहत्यौ द्वे तालमूली मनःशिला |  
 
कार्पासास्थ्यश्वगन्धा च धूमः कासविनाशनः ||७५||
 
कार्पासास्थ्यश्वगन्धा च धूमः कासविनाशनः ||७५||
 +
 
manaḥśilālamadhukamāṁsīmustēṅgudaiḥ pibēt|  
 
manaḥśilālamadhukamāṁsīmustēṅgudaiḥ pibēt|  
 
dhūmaṁ tasyānu ca kṣīraṁ sukhōṣṇaṁ saguḍaṁ pibēt||69||  
 
dhūmaṁ tasyānu ca kṣīraṁ sukhōṣṇaṁ saguḍaṁ pibēt||69||  
 +
 
ēṣa kāsān pr̥thagdōṣasannipātasamudbhavān|  
 
ēṣa kāsān pr̥thagdōṣasannipātasamudbhavān|  
 
dhūmō hanyādasaṁsiddhānanyairyōgaśatairapi||70||  
 
dhūmō hanyādasaṁsiddhānanyairyōgaśatairapi||70||  
 +
 
prapauṇḍarīkaṁ madhukaṁ śārṅgēṣṭāṁ samanaḥśilām|  
 
prapauṇḍarīkaṁ madhukaṁ śārṅgēṣṭāṁ samanaḥśilām|  
 
maricaṁ pippalīṁ drākṣāmēlāṁ surasamañjarīm||71||  
 
maricaṁ pippalīṁ drākṣāmēlāṁ surasamañjarīm||71||  
 +
 
kr̥tvā vartiṁ pibēddhūmaṁ kṣaumacēlānuvartitām|  
 
kr̥tvā vartiṁ pibēddhūmaṁ kṣaumacēlānuvartitām|  
 
ghr̥tāktāmanu ca kṣīraṁ guḍōdakamathāpi vā||72||  
 
ghr̥tāktāmanu ca kṣīraṁ guḍōdakamathāpi vā||72||  
 +
 
manaḥśilailāmaricakṣārāñjanakuṭannaṭaiḥ|  
 
manaḥśilailāmaricakṣārāñjanakuṭannaṭaiḥ|  
 
vaṁśalēkhanasēvyālakṣaumalaktakarōhiṣaiḥ [1] ||73||  
 
vaṁśalēkhanasēvyālakṣaumalaktakarōhiṣaiḥ [1] ||73||  
 +
 
pūrvakalpēna dhūmō'yaṁ sānupānō vidhīyatē|  
 
pūrvakalpēna dhūmō'yaṁ sānupānō vidhīyatē|  
 
manaḥśilālē tadvacca pippalīnāgaraiḥ saha||74||  
 
manaḥśilālē tadvacca pippalīnāgaraiḥ saha||74||  
 +
 
tvagaiṅgudī br̥hatyau dvē tālamūlī manaḥśilā|  
 
tvagaiṅgudī br̥hatyau dvē tālamūlī manaḥśilā|  
 
kārpāsāsthyaśvagandhā ca dhūmaḥ kāsavināśanaḥ||75||
 
kārpāsāsthyaśvagandhā ca dhūmaḥ kāsavināśanaḥ||75||
manaHshilAlamadhukamAMsImuste~ggudaiH pibet|  
+
 
dhUmaM tasyAnu ca kShIraM sukhoShNaM saguDaM pibet||69||  
+
manaHshilAlamadhukamAMsImuste~ggudaiH pibet|  
 +
dhUmaM tasyAnu ca kShIraM sukhoShNaM saguDaM pibet||69||
 +
 
eSha kAsAn pRuthagdoShasannipAtasamudbhavAn|  
 
eSha kAsAn pRuthagdoShasannipAtasamudbhavAn|  
 
dhUmo hanyAdasaMsiddhAnanyairyogashatairapi||70||  
 
dhUmo hanyAdasaMsiddhAnanyairyogashatairapi||70||  
 +
 
prapauNDarIkaM madhukaM shAr~ggeShTAM samanaHshilAm|  
 
prapauNDarIkaM madhukaM shAr~ggeShTAM samanaHshilAm|  
 
maricaM pippalIM drAkShAmelAM surasama~jjarIm||71||  
 
maricaM pippalIM drAkShAmelAM surasama~jjarIm||71||  
 +
 
kRutvA vartiM pibeddhUmaM kShaumacelAnuvartitAm|  
 
kRutvA vartiM pibeddhUmaM kShaumacelAnuvartitAm|  
 
ghRutAktAmanu ca kShIraM guDodakamathApi vA||72||  
 
ghRutAktAmanu ca kShIraM guDodakamathApi vA||72||  
 +
 
manaHshilailAmaricakShArA~jjanakuTannaTaiH|  
 
manaHshilailAmaricakShArA~jjanakuTannaTaiH|  
 
vaMshalekhanasevyAlakShaumalaktakarohiShaiH [1] ||73||  
 
vaMshalekhanasevyAlakShaumalaktakarohiShaiH [1] ||73||  
 +
 
pUrvakalpena dhUmo~ayaM sAnupAno vidhIyate|  
 
pUrvakalpena dhUmo~ayaM sAnupAno vidhIyate|  
 
manaHshilAle tadvacca pippalInAgaraiH saha||74||  
 
manaHshilAle tadvacca pippalInAgaraiH saha||74||  
 +
 
tvagai~ggudI bRuhatyau dve tAlamUlI manaHshilA|  
 
tvagai~ggudI bRuhatyau dve tAlamUlI manaHshilA|  
 
kArpAsAsthyashvagandhA ca dhUmaH kAsavinAshanaH||75||  
 
kArpAsAsthyashvagandhA ca dhUmaH kAsavinAshanaH||75||  
Intake of luke warm milk along with guda after the dhumapana using manahshila, ala(haritala), madhuka, jatamansi, ingudi cures kasa of prthakdosha (three doshas individually) or sannipatika. This can cure such ailments which were not cured even after the treatment with hundred other recipes.
+
 
The paste prepared out of prapoundarika, madhuka, sharangeshta, manhashila, maricha, pippali, draksha, ela and surasa manjari(inflorescence of Ocimum sanctum), should be smeared on silk cloth and a varti should be prepared. This varti smeared with ghrita should be used for dhumapana, followed by intake of milk or jaggery mixed with water cures both ekadoshaja and sannipatika kasa.
+
Intake of lukewarm milk along with guda after the ''dhumapana'' using ''manahshila, ala''(''haritala''), ''madhuka, jatamansi, ingudi'' cures ''kasa'' of ''prthakdosha'' (three ''doshas'' individually) or ''sannipatika''. This can cure such ailments which were not cured even after the treatment with hundred other recipes.
Dhuma varti prepared out of manahshila, ela, maricha, kshara, anjana, kutannata, vamshalekhana, sevya, ala, kshouma, alakthaka, rohisha as per earlier mentioned procedure and should be administered along with prior said anupana, in kasa.  
+
 
Similarly dhumavarti can be prepared out of manahshila, ala, pippali and nagara.
+
The paste prepared out of ''prapoundarika, madhuka, sharangeshta, manhashila, maricha, pippali, draksha, ela'' and ''surasa manjari''(inflorescence of Ocimum sanctum), should be smeared on silk cloth and a ''varti'' should be prepared. This ''varti'' smeared with ''ghrita'' should be used for ''dhumapana'', followed by intake of milk or jaggery mixed with water cures both ''ekadoshaja'' and ''sannipatika kasa''.
Dhuma therapy using bark of ingudi, brihati, kantakari, talamuli, manahshila, karpasasthi (Seeds of karpasa), ashwagandha cures kasa. (69-75)
+
 
 +
''Dhuma varti'' prepared out of ''manahshila, ela, maricha, kshara, anjana, kutannata, vamshalekhana, sevya, ala, kshouma, alakthaka, rohisha'' as per earlier mentioned procedure and should be administered along with prior said ''anupana'', in ''kasa''.  
 +
 
 +
Similarly ''dhumavarti'' can be prepared out of ''manahshila, ala, pippali'' and ''nagara''.
 +
 
 +
''Dhuma'' therapy using bark of ''ingudi, brihati, kantakari, talamuli, manahshila, karpasasthi'' (Seeds of ''karpasa''), ''ashwagandha'' cures ''kasa''. [69-75]
    
ग्राम्यानूपौदकैः शालियवगोधूमषष्टिकान् |  
 
ग्राम्यानूपौदकैः शालियवगोधूमषष्टिकान् |  
 
रसैर्माषात्मगुप्तानां यूषैर्वा भोजयेद्धितान् ||७६||  
 
रसैर्माषात्मगुप्तानां यूषैर्वा भोजयेद्धितान् ||७६||  
 +
 
यवानीपिप्पलीबिल्वमध्यनागरचित्रकैः |  
 
यवानीपिप्पलीबिल्वमध्यनागरचित्रकैः |  
 
रास्नाजाजीपृथक्पर्णीपलाशशटिपौष्करैः ||७७||  
 
रास्नाजाजीपृथक्पर्णीपलाशशटिपौष्करैः ||७७||  
 +
 
स्निग्धाम्ललवणां सिद्धां पेयामनिलजे पिबेत् |  
 
स्निग्धाम्ललवणां सिद्धां पेयामनिलजे पिबेत् |  
 
कटीहृत्पार्श्वकोष्ठार्तिश्वासहिक्काप्रणाशिनीम् ||७८||  
 
कटीहृत्पार्श्वकोष्ठार्तिश्वासहिक्काप्रणाशिनीम् ||७८||  
 +
 
दशमूलरसे तद्वत्पञ्चकोलगुडान्विताम् |  
 
दशमूलरसे तद्वत्पञ्चकोलगुडान्विताम् |  
सिद्धां समतिलां दद्यात्क्षीरे वाऽपि ससैन्धवाम् ||७९||  
+
सिद्धां समतिलां दद्यात्क्षीरे वाऽपि ससैन्धवाम् ||७९||
 +
 
मात्स्यकौक्कुटवाराहैरामिषैर्वा घृतान्विताम् |  
 
मात्स्यकौक्कुटवाराहैरामिषैर्वा घृतान्विताम् |  
 
सिद्धां ससैन्धवां पेयां वातकासी पिबेन्नरः ||८०||  
 
सिद्धां ससैन्धवां पेयां वातकासी पिबेन्नरः ||८०||  

Navigation menu