Changes

Jump to navigation Jump to search
8,499 bytes added ,  07:30, 29 January 2020
no edit summary
Line 1: Line 1:  +
{{#seo:
 +
|title=Trimarmiya Siddhi
 +
|titlemode=append
 +
|keywords=Marma (vital points), Diseases of head and nervous system, Heart and cardiovascular system, bladder, kidney and urinary system, Apatantraka, Ardhavabhedaka, Basti, Hridaya, Mutradosha, Nasya, Shiromarma, Suravarta, Tandra, Trimarma, Udavarta,Uttara basti, per vaginal drug delivery, per urethral drug delivery
 +
|description=Siddhi Sthana Chapter 9. Management of disorders of three vital organs
 +
}}
 +
 
<big>'''[[Siddhi Sthana]] Chapter 9. Management of disorders of three vital organs'''</big>
 
<big>'''[[Siddhi Sthana]] Chapter 9. Management of disorders of three vital organs'''</big>
   Line 30: Line 37:     
===Sanskrit text, Transliteration and English Translation===   
 
===Sanskrit text, Transliteration and English Translation===   
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
अथातस्त्रिमर्मीयां सिद्धिं व्याख्यास्यामः||१||  
 
अथातस्त्रिमर्मीयां सिद्धिं व्याख्यास्यामः||१||  
    
इति ह स्माह भगवानात्रेयः||२||
 
इति ह स्माह भगवानात्रेयः||२||
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
athātastrimarmīyāṁ siddhiṁ vyākhyāsyāmaḥ||1||
 
athātastrimarmīyāṁ siddhiṁ vyākhyāsyāmaḥ||1||
Line 42: Line 51:     
iti ha smAha bhagavAnAtreyaH||2||  
 
iti ha smAha bhagavAnAtreyaH||2||  
 +
</div></div>
    
We shall now elaborate the chapter on the Management of (disorders pertaining to) three ''marmas''. Thus said Lord Atreya [1-2]
 
We shall now elaborate the chapter on the Management of (disorders pertaining to) three ''marmas''. Thus said Lord Atreya [1-2]
    
==== Description of ''marma'' (vital points and organs) ====
 
==== Description of ''marma'' (vital points and organs) ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
 
   
 
   
 
सप्तोत्तरं मर्मशतमस्मिञ्छरीरे स्कन्धशाखासमाश्रितमग्निवेश!|  
 
सप्तोत्तरं मर्मशतमस्मिञ्छरीरे स्कन्धशाखासमाश्रितमग्निवेश!|  
Line 52: Line 63:     
तत्र  शाखाश्रितेभ्यो  मर्मभ्यः  स्कन्धाश्रितानि  गरीयांसि, शाखानां तदाश्रितत्वात्;  स्कन्धाश्रितेभ्योऽपि  हृद्वस्तिशिरांसि, तन्मूलत्वाच्छरीरस्य||३||
 
तत्र  शाखाश्रितेभ्यो  मर्मभ्यः  स्कन्धाश्रितानि  गरीयांसि, शाखानां तदाश्रितत्वात्;  स्कन्धाश्रितेभ्योऽपि  हृद्वस्तिशिरांसि, तन्मूलत्वाच्छरीरस्य||३||
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
saptōttaraṁ marmaśatamasmiñcharīrē skandhaśākhāsamāśritamagnivēśa!|  
 
saptōttaraṁ marmaśatamasmiñcharīrē skandhaśākhāsamāśritamagnivēśa!|  
Line 64: Line 76:     
tatra shAkhAshritebhyo marmabhyaH skandhAshritAni garIyAMsi, shAkhAnAM tadAshritatvAt; skandhAshritebhyo~api hRudvastishirAMsi, tanmUlatvAccharIrasya||3||
 
tatra shAkhAshritebhyo marmabhyaH skandhAshritAni garIyAMsi, shAkhAnAM tadAshritatvAt; skandhAshritebhyo~api hRudvastishirAMsi, tanmUlatvAccharIrasya||3||
 +
</div></div>
    
Hey Agnivesha! There are 107 ''marmas'' in this ''sharira'' situated in the ''skandha'' (trunk) and ''shakha'' (extremities or limbs). Trauma or pain occurring in these areas is much more intense as compared to other parts because of ''chetana'' (life) is bound to these sites.
 
Hey Agnivesha! There are 107 ''marmas'' in this ''sharira'' situated in the ''skandha'' (trunk) and ''shakha'' (extremities or limbs). Trauma or pain occurring in these areas is much more intense as compared to other parts because of ''chetana'' (life) is bound to these sites.
Line 70: Line 83:     
==== Description of three vital organs ====
 
==== Description of three vital organs ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
तत्र हृदये दश धमन्यः प्राणापानौ  मनो बुद्धिश्चेतना महाभूतानि च नाभ्यामरा इव प्रतिष्ठितानि, शिरसि इन्द्रियाणि इन्द्रियप्राणवहानि च स्रोतांसि सूर्यमिव गभस्तयः संश्रितानि, बस्तिस्तु स्थूलगुदमुष्कसेवनीशुक्रमूत्रवाहिनीनां  नाडी(ली)नां मध्ये मूत्रधारोऽम्बुवहानां सर्वस्रोतसामुदधिरिवापगानां प्रतिष्ठा, बहुभिश्च तन्मूलैर्मर्मसञ्ज्ञकैः स्रोतोभिर्गगनमिव दिनकरकरैर्व्याप्तमिदं शरीरम्||४||
 
तत्र हृदये दश धमन्यः प्राणापानौ  मनो बुद्धिश्चेतना महाभूतानि च नाभ्यामरा इव प्रतिष्ठितानि, शिरसि इन्द्रियाणि इन्द्रियप्राणवहानि च स्रोतांसि सूर्यमिव गभस्तयः संश्रितानि, बस्तिस्तु स्थूलगुदमुष्कसेवनीशुक्रमूत्रवाहिनीनां  नाडी(ली)नां मध्ये मूत्रधारोऽम्बुवहानां सर्वस्रोतसामुदधिरिवापगानां प्रतिष्ठा, बहुभिश्च तन्मूलैर्मर्मसञ्ज्ञकैः स्रोतोभिर्गगनमिव दिनकरकरैर्व्याप्तमिदं शरीरम्||४||
 
   
 
   
 
तेषां त्रयाणामन्यतमस्यापि भेदादाश्वेव शरीरभेदः स्यात्, आश्रयनाशादाश्रितस्यापि विनाशः; तदुपघातात्तु  घोरतरव्याधिप्रादुर्भावः; तस्मादेतानि विशेषेण रक्ष्याणि बाह्याभिघाद्वातादिभ्यश्च||५||
 
तेषां त्रयाणामन्यतमस्यापि भेदादाश्वेव शरीरभेदः स्यात्, आश्रयनाशादाश्रितस्यापि विनाशः; तदुपघातात्तु  घोरतरव्याधिप्रादुर्भावः; तस्मादेतानि विशेषेण रक्ष्याणि बाह्याभिघाद्वातादिभ्यश्च||५||
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
tatra hr̥dayē  daśa dhamanyaḥ prāṇāpānau manō buddhiścētanā mahābhūtāni ca nābhyāmarā iva pratiṣṭhitāni, śirasi indriyāṇi indriyaprāṇavahāni ca srōtāṁsi sūryamiva gabhastayaḥ saṁśritāni, bastistu sthūlagudamuṣkasēvanīśukramūtravāhinīnāṁ  nāḍī(lī)nāṁ m adhyē mūtradhārō'mbuvahānāṁ sarvasrōtasāmudadhirivāpagānāṁ pratiṣṭhā, bahubhiśca tanmūlairmarmasañjñakaiḥ srōtōbhirgaganamiva dinakarakarairvyāptamidaṁ śarīram||4||  
 
tatra hr̥dayē  daśa dhamanyaḥ prāṇāpānau manō buddhiścētanā mahābhūtāni ca nābhyāmarā iva pratiṣṭhitāni, śirasi indriyāṇi indriyaprāṇavahāni ca srōtāṁsi sūryamiva gabhastayaḥ saṁśritāni, bastistu sthūlagudamuṣkasēvanīśukramūtravāhinīnāṁ  nāḍī(lī)nāṁ m adhyē mūtradhārō'mbuvahānāṁ sarvasrōtasāmudadhirivāpagānāṁ pratiṣṭhā, bahubhiśca tanmūlairmarmasañjñakaiḥ srōtōbhirgaganamiva dinakarakarairvyāptamidaṁ śarīram||4||  
Line 82: Line 97:     
teShAM trayANAmanyatamasyApi bhedAdAshveva sharIrabhedaH syAt, AshrayanAshAdAshritasyApi vinAshaH; tadupaghAtAttu  ghorataravyAdhiprAdurbhAvaH;tasmAdetAni visheSheNa rakShyANi bAhyAbhighAdvAtAdibhyashca||5||  
 
teShAM trayANAmanyatamasyApi bhedAdAshveva sharIrabhedaH syAt, AshrayanAshAdAshritasyApi vinAshaH; tadupaghAtAttu  ghorataravyAdhiprAdurbhAvaH;tasmAdetAni visheSheNa rakShyANi bAhyAbhighAdvAtAdibhyashca||5||  
 +
</div></div>
    
In the ''hridaya'' (heart), are situated the ten ''dhamani'' (ten great vessels arising from the heart), ''prana, apana, manas'' (mind), ''buddhi'' (intellect), ''chetana'' (life), ''mahabhutas'' (5 fundamental elements) just like spokes to the axle in the center of a wheel.  
 
In the ''hridaya'' (heart), are situated the ten ''dhamani'' (ten great vessels arising from the heart), ''prana, apana, manas'' (mind), ''buddhi'' (intellect), ''chetana'' (life), ''mahabhutas'' (5 fundamental elements) just like spokes to the axle in the center of a wheel.  
Line 92: Line 108:     
==== Clinical signs of injury to three ''marmas'' ====
 
==== Clinical signs of injury to three ''marmas'' ====
+
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
 +
 
 
तत्र हृद्यभिहते कासश्वासबलक्षयकण्ठशोषक्लोमाकर्षणजिह्वानिर्गममुखतालुशोषापस्मारोन्मादप्रलापचित्तनाशादयः स्युः; शिरस्यभिहते मन्यास्तम्भार्दितचक्षुर्विभ्रममोहोद्वेष्टनचेष्टानाशकासश्वासहनुग्रहमूकगद्गदत्वाक्षिनिमीलन- गण्डस्पन्दनजृम्भणलालास्रावस्वरहानिवदनजिह्मत्वादीनि, बस्तौ तु वातमूत्रवर्चोनिग्रहवङ्क्षणमेहनबस्तिशूलकुण्डलोदावर्तगुल्मानिलाष्ठीलोपस्तम्भनाभिकुक्षिगुदश्रोणिग्रहादयः; वाताद्युपसृष्टानां त्वेषां लिङ्गानि चिकित्सिते सक्रियाविधीन्युक्तानि||६||
 
तत्र हृद्यभिहते कासश्वासबलक्षयकण्ठशोषक्लोमाकर्षणजिह्वानिर्गममुखतालुशोषापस्मारोन्मादप्रलापचित्तनाशादयः स्युः; शिरस्यभिहते मन्यास्तम्भार्दितचक्षुर्विभ्रममोहोद्वेष्टनचेष्टानाशकासश्वासहनुग्रहमूकगद्गदत्वाक्षिनिमीलन- गण्डस्पन्दनजृम्भणलालास्रावस्वरहानिवदनजिह्मत्वादीनि, बस्तौ तु वातमूत्रवर्चोनिग्रहवङ्क्षणमेहनबस्तिशूलकुण्डलोदावर्तगुल्मानिलाष्ठीलोपस्तम्भनाभिकुक्षिगुदश्रोणिग्रहादयः; वाताद्युपसृष्टानां त्वेषां लिङ्गानि चिकित्सिते सक्रियाविधीन्युक्तानि||६||
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
tatra hr̥dyabhihatē kāsaśvāsabalakṣayakaṇṭhaśōṣaklōmākarṣaṇajihvānirgamamukhatāluśōṣāpasmārōnmādapralāpacittanāśādayaḥ syuḥ; śirasyabhihatē manyāstambhārditacakṣurvibhramamōhōdvēṣṭanacēṣṭānāśakāsaśvāsahanugrahamūkagadgadatvākṣinimīlana- gaṇḍaspandanajr̥mbhaṇalālāsrāvasvarahānivadanajihmatvādīni, bastau tu vātamūtravarcōnigrahavaṅkṣaṇamēhanabastiśūlakuṇḍalōdāvartagulmānilāṣṭhīlōpastambhanābhikukṣigudaśrōṇigrahādayaḥ  ; vātādyupasr̥ṣṭānāṁ tvēṣāṁ liṅgāni cikitsitē sakriyāvidhīnyuktāni||6||
 
tatra hr̥dyabhihatē kāsaśvāsabalakṣayakaṇṭhaśōṣaklōmākarṣaṇajihvānirgamamukhatāluśōṣāpasmārōnmādapralāpacittanāśādayaḥ syuḥ; śirasyabhihatē manyāstambhārditacakṣurvibhramamōhōdvēṣṭanacēṣṭānāśakāsaśvāsahanugrahamūkagadgadatvākṣinimīlana- gaṇḍaspandanajr̥mbhaṇalālāsrāvasvarahānivadanajihmatvādīni, bastau tu vātamūtravarcōnigrahavaṅkṣaṇamēhanabastiśūlakuṇḍalōdāvartagulmānilāṣṭhīlōpastambhanābhikukṣigudaśrōṇigrahādayaḥ  ; vātādyupasr̥ṣṭānāṁ tvēṣāṁ liṅgāni cikitsitē sakriyāvidhīnyuktāni||6||
    
tatra hRudyabhihate kAsashvAsabalakShayakaNThashoShaklomAkarShaNajihvAnirgamamukhatAlushoShApasmAronmAdapralApacittanAshAdayaH syuH; shirasyabhihate manyAstambhArditacakShurvibhramamohodveShTanaceShTAnAshakAsashvAsahanugrahamUkagadgadatvAkShinimIlana- gaNDaspandanajRumbhaNalAlAsrAvasvarahAnivadanajihmatvAdIni, bastau tu vAtamUtravarconigrahava~gkShaNamehanabastishUlakuNDalodAvartagulmAnilAShThIlopastambhanAbhikukShigudashroNigrahAdayaH; vAtAdyupasRuShTAnAM tveShAM li~ggAni cikitsite sakriyAvidhInyuktAni||6||
 
tatra hRudyabhihate kAsashvAsabalakShayakaNThashoShaklomAkarShaNajihvAnirgamamukhatAlushoShApasmAronmAdapralApacittanAshAdayaH syuH; shirasyabhihate manyAstambhArditacakShurvibhramamohodveShTanaceShTAnAshakAsashvAsahanugrahamUkagadgadatvAkShinimIlana- gaNDaspandanajRumbhaNalAlAsrAvasvarahAnivadanajihmatvAdIni, bastau tu vAtamUtravarconigrahava~gkShaNamehanabastishUlakuNDalodAvartagulmAnilAShThIlopastambhanAbhikukShigudashroNigrahAdayaH; vAtAdyupasRuShTAnAM tveShAM li~ggAni cikitsite sakriyAvidhInyuktAni||6||
 +
</div></div>
    
Injury to the ''hridaya'' leads to ''kasa'' (cough), ''shwasa'' (breathlessness), ''balakshaya'' (weakness), ''kantashosha'' (dryness of throat), ''klomakarshana'' (a form of severe chest pain), ''jihvanirgama'' (prolapse of tongue), ''mukhashosha'' (dryness of mouth), ''talushosha'' (dryness of palate), ''apasmara'' (epilepsy), ''unmada'' (psychosis), ''pralapa'' (irrelevant speech), ''chittanahsa'' (loss of mental integrity) etc.
 
Injury to the ''hridaya'' leads to ''kasa'' (cough), ''shwasa'' (breathlessness), ''balakshaya'' (weakness), ''kantashosha'' (dryness of throat), ''klomakarshana'' (a form of severe chest pain), ''jihvanirgama'' (prolapse of tongue), ''mukhashosha'' (dryness of mouth), ''talushosha'' (dryness of palate), ''apasmara'' (epilepsy), ''unmada'' (psychosis), ''pralapa'' (irrelevant speech), ''chittanahsa'' (loss of mental integrity) etc.
Line 108: Line 127:     
==== Importance of ''vata dosha'' and ''basti'' therapy ====
 
==== Importance of ''vata dosha'' and ''basti'' therapy ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
किन्त्वेतानि विशेषतोऽनिलाद्रक्ष्याणि, अनिलो हि पित्तकफसमुदीरणे हेतुः प्राणमूलं च, स बस्तिकर्मसाध्यतमः, तस्मान्न बस्तिसमं किञ्चित् कर्म मर्मपरिपालनमस्ति|  
 
किन्त्वेतानि विशेषतोऽनिलाद्रक्ष्याणि, अनिलो हि पित्तकफसमुदीरणे हेतुः प्राणमूलं च, स बस्तिकर्मसाध्यतमः, तस्मान्न बस्तिसमं किञ्चित् कर्म मर्मपरिपालनमस्ति|  
 
तत्र षडास्थापनस्कन्धान् विमाने द्वौ चानुवासनस्कन्धाविह च विहितान् बस्तीन् बुद्ध्या विचार्य महामर्मपरिपालनार्थं प्रयोजयेद्वातव्याधिचिकित्सां च||७||
 
तत्र षडास्थापनस्कन्धान् विमाने द्वौ चानुवासनस्कन्धाविह च विहितान् बस्तीन् बुद्ध्या विचार्य महामर्मपरिपालनार्थं प्रयोजयेद्वातव्याधिचिकित्सां च||७||
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
kintvētāni viśēṣatō'nilādrakṣyāṇi, anilō hi pittakaphasamudīraṇē hētuḥ prāṇamūlaṁ ca, sa bastikarmasādhyatamaḥ, tasmānna bastisamaṁ kiñcit karma marmaparipālanamasti|  
 
kintvētāni viśēṣatō'nilādrakṣyāṇi, anilō hi pittakaphasamudīraṇē hētuḥ prāṇamūlaṁ ca, sa bastikarmasādhyatamaḥ, tasmānna bastisamaṁ kiñcit karma marmaparipālanamasti|  
Line 117: Line 138:  
kintvetAni visheShato~anilAdrakShyANi, anilo hi pittakaphasamudIraNe hetuH prANamUlaM ca, sa bastikarmasAdhyatamaH, tasmAnna bastisamaM ki~jcit karma marmaparipAlanamasti|  
 
kintvetAni visheShato~anilAdrakShyANi, anilo hi pittakaphasamudIraNe hetuH prANamUlaM ca, sa bastikarmasAdhyatamaH, tasmAnna bastisamaM ki~jcit karma marmaparipAlanamasti|  
 
tatra ShaDAsthApanaskandhAn vimAne dvau cAnuvAsanaskandhAviha ca vihitAn bastIn buddhyA vicArya mahAmarmaparipAlanArthaM prayojayedvAtavyAdhicikitsAM ca||7||
 
tatra ShaDAsthApanaskandhAn vimAne dvau cAnuvAsanaskandhAviha ca vihitAn bastIn buddhyA vicArya mahAmarmaparipAlanArthaM prayojayedvAtavyAdhicikitsAM ca||7||
 +
</div></div>
    
However, these ''marmas'' have to be protected especially from ''anila'' (''vata''), as ''vata'' is the prime factor or cause for the aggravation of ''pitta'' and ''kapha'' and also it is the cause of ''prana'' (life) and is best palliable by ''basti''. Hence, there is no treatment better than ''basti'' to maintain the ''marma''. Hereby, the six ''asthapana skandhas'' (decoction enemas) and also the two ''anuvasana skandhas'' described in [[Vimana Sthana]], as well as the ''bastis'' described in [[Siddhi Sthana]] with the treatment of ''vatavyadhi chikitsa'' may be rationally employed in the protection and restoration of the ''maha marmas'' (three great ''marmas'').[7]
 
However, these ''marmas'' have to be protected especially from ''anila'' (''vata''), as ''vata'' is the prime factor or cause for the aggravation of ''pitta'' and ''kapha'' and also it is the cause of ''prana'' (life) and is best palliable by ''basti''. Hence, there is no treatment better than ''basti'' to maintain the ''marma''. Hereby, the six ''asthapana skandhas'' (decoction enemas) and also the two ''anuvasana skandhas'' described in [[Vimana Sthana]], as well as the ''bastis'' described in [[Siddhi Sthana]] with the treatment of ''vatavyadhi chikitsa'' may be rationally employed in the protection and restoration of the ''maha marmas'' (three great ''marmas'').[7]
    
==== Management of ''marma'' disorders ====
 
==== Management of ''marma'' disorders ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
भूयश्च  हृद्युपसृष्टे हिङ्गुचूर्णं लवणानामन्यतमचूर्णसंयुक्तं मातुलुङ्गस्य  रसेनान्येन वाऽम्लेन हृद्येन वा पाययेत्, स्थिरादिपञ्चमूलीरसः सशर्करः पानार्थं, बिल्वादिपञ्चमूलरससिद्धा च यवागूः, हृद्रोगविहितं च कर्म; मूर्ध्नि तु वातोपसृष्टेऽभ्यङ्गस्वेदनोपनाहस्नेहपाननस्तःकर्मावपीडनधूमादीनि; बस्तौ तु कुम्भीस्वेदः, वर्तयः, श्यामादिभिर्गोमूत्रसिद्धो निरूहः, बिल्वादिभिश्च सुरासिद्धः, शरकाशेक्षुदर्भगोक्षुरकमूलशृतक्षीरैश्च  त्रपुसैर्वारुखराश्वाबीजयवर्षभकवृद्धिकल्कितो निरूहः, पीतदारुसिद्धतैलेनानुवासनं, तैल्वकं च सर्पिर्विरेकार्थं, शतावरीगोक्षुरकबृहतीकण्टकारिकागुडूचीपुनर्नवोशीरमधुकद्विसारिवालोध्रश्रेयसीकुशकाशमूलकषायक्षीरचतुर्गुणं बलावृषर्षभकखराश्वोपकुञ्चिकावत्सकत्रपुसैर्वारुबीजशितिवारकमधुकवचाशतपुष्पाश्मभेदकवर्षाभूमदनफलकल्कसिद्धं तैलमुत्तरबस्तिर्निरूहो वा शुद्धस्निग्धस्विन्नस्य बस्तिशूलमूत्रविकारहर इति||८||
 
भूयश्च  हृद्युपसृष्टे हिङ्गुचूर्णं लवणानामन्यतमचूर्णसंयुक्तं मातुलुङ्गस्य  रसेनान्येन वाऽम्लेन हृद्येन वा पाययेत्, स्थिरादिपञ्चमूलीरसः सशर्करः पानार्थं, बिल्वादिपञ्चमूलरससिद्धा च यवागूः, हृद्रोगविहितं च कर्म; मूर्ध्नि तु वातोपसृष्टेऽभ्यङ्गस्वेदनोपनाहस्नेहपाननस्तःकर्मावपीडनधूमादीनि; बस्तौ तु कुम्भीस्वेदः, वर्तयः, श्यामादिभिर्गोमूत्रसिद्धो निरूहः, बिल्वादिभिश्च सुरासिद्धः, शरकाशेक्षुदर्भगोक्षुरकमूलशृतक्षीरैश्च  त्रपुसैर्वारुखराश्वाबीजयवर्षभकवृद्धिकल्कितो निरूहः, पीतदारुसिद्धतैलेनानुवासनं, तैल्वकं च सर्पिर्विरेकार्थं, शतावरीगोक्षुरकबृहतीकण्टकारिकागुडूचीपुनर्नवोशीरमधुकद्विसारिवालोध्रश्रेयसीकुशकाशमूलकषायक्षीरचतुर्गुणं बलावृषर्षभकखराश्वोपकुञ्चिकावत्सकत्रपुसैर्वारुबीजशितिवारकमधुकवचाशतपुष्पाश्मभेदकवर्षाभूमदनफलकल्कसिद्धं तैलमुत्तरबस्तिर्निरूहो वा शुद्धस्निग्धस्विन्नस्य बस्तिशूलमूत्रविकारहर इति||८||
 +
<div class="mw-collapsible-content">
 
   
 
   
 
bhūyaśca  hr̥dyupasr̥ṣṭē hiṅgucūrṇaṁ lavaṇānāmanyatamacūrṇasaṁyuktaṁ mātuluṅgasya  rasēnānyēna vā'mlēna hr̥dyēna vā pāyayēt, sthirādipañcamūlīrasaḥ saśarkaraḥ pānārthaṁ, bilvādipañcamūlarasasiddhā ca yavāgūḥ, hr̥drōgavihitaṁ ca karma; mūrdhni tu vātōpasr̥ṣṭē'bhyaṅgasvēdanōpanāhasnēhapānanastaḥkarmāvapīḍanadhūmādīni; bastau tu kumbhīsvēdaḥ, vartayaḥ, śyāmādibhirgōmūtrasiddhō nirūhaḥ, bilvādibhiśca surāsiddhaḥ, śarakāśēkṣudarbhagōkṣurakamūlaśr̥takṣīraiśca  trapusairvārukharāśvābījayavarṣabhakavr̥ddhikalkitō nirūhaḥ, pītadārusiddhatailēnānuvāsanaṁ, tailvakaṁ ca sarpirvirēkārthaṁ, śatāvarīgōkṣurakabr̥hatīkaṇṭakārikāguḍūcīpunarnavōśīramadhukadvisārivālōdhraśrēyasīkuśakāśamūlakaṣāyakṣīracaturguṇaṁ balāvr̥ṣarṣabhakakharāśvōpakuñcikāvatsakatrapusairvārubījaśitivārakamadhukavacāśatapuṣpāśmabhēdakavarṣābhūmadanaphalakalkasiddhaṁ tailamuttarabastirnirūhō vā śuddhasnigdhasvinnasya bastiśūlamūtravikārahara iti||8||  
 
bhūyaśca  hr̥dyupasr̥ṣṭē hiṅgucūrṇaṁ lavaṇānāmanyatamacūrṇasaṁyuktaṁ mātuluṅgasya  rasēnānyēna vā'mlēna hr̥dyēna vā pāyayēt, sthirādipañcamūlīrasaḥ saśarkaraḥ pānārthaṁ, bilvādipañcamūlarasasiddhā ca yavāgūḥ, hr̥drōgavihitaṁ ca karma; mūrdhni tu vātōpasr̥ṣṭē'bhyaṅgasvēdanōpanāhasnēhapānanastaḥkarmāvapīḍanadhūmādīni; bastau tu kumbhīsvēdaḥ, vartayaḥ, śyāmādibhirgōmūtrasiddhō nirūhaḥ, bilvādibhiśca surāsiddhaḥ, śarakāśēkṣudarbhagōkṣurakamūlaśr̥takṣīraiśca  trapusairvārukharāśvābījayavarṣabhakavr̥ddhikalkitō nirūhaḥ, pītadārusiddhatailēnānuvāsanaṁ, tailvakaṁ ca sarpirvirēkārthaṁ, śatāvarīgōkṣurakabr̥hatīkaṇṭakārikāguḍūcīpunarnavōśīramadhukadvisārivālōdhraśrēyasīkuśakāśamūlakaṣāyakṣīracaturguṇaṁ balāvr̥ṣarṣabhakakharāśvōpakuñcikāvatsakatrapusairvārubījaśitivārakamadhukavacāśatapuṣpāśmabhēdakavarṣābhūmadanaphalakalkasiddhaṁ tailamuttarabastirnirūhō vā śuddhasnigdhasvinnasya bastiśūlamūtravikārahara iti||8||  
    
bhUyashca hRudyupasRuShTe hi~ggucUrNaM lavaNAnAmanyatamacUrNasaMyuktaM mAtulu~ggasya  rasenAnyena vA~amlena hRudyena vA pAyayet, sthirAdipa~jcamUlIrasaH sasharkaraH pAnArthaM, bilvAdipa~jcamUlarasasiddhA ca yavAgUH, hRudrogavihitaM ca karma; mUrdhni tu vAtopasRuShTe~abhya~ggasvedanopanAhasnehapAnanastaHkarmAvapIDanadhUmAdIni; bastau tu kumbhIsvedaH, vartayaH, shyAmAdibhirgomUtrasiddho nirUhaH, bilvAdibhishca surAsiddhaH, sharakAshekShudarbhagokShurakamUlashRutakShIraishca  trapusairvArukharAshvAbIjayavarShabhakavRuddhikalkito nirUhaH, pItadArusiddhatailenAnuvAsanaM, tailvakaM ca sarpirvirekArthaM, shatAvarIgokShurakabRuhatIkaNTakArikAguDUcIpunarnavoshIramadhukadvisArivAlodhrashreyasIkushakAshamUlakaShAyakShIracaturguNaM balAvRuSharShabhakakharAshvopaku~jcikAvatsakatrapusairvArubIjashitivArakamadhukavacAshatapuShpAshmabhedakavarShAbhUmadanaphalakalkasiddhaM tailamuttarabastirnirUho vA shuddhasnigdhasvinnasya bastishUlamUtravikArahara iti||8||
 
bhUyashca hRudyupasRuShTe hi~ggucUrNaM lavaNAnAmanyatamacUrNasaMyuktaM mAtulu~ggasya  rasenAnyena vA~amlena hRudyena vA pAyayet, sthirAdipa~jcamUlIrasaH sasharkaraH pAnArthaM, bilvAdipa~jcamUlarasasiddhA ca yavAgUH, hRudrogavihitaM ca karma; mUrdhni tu vAtopasRuShTe~abhya~ggasvedanopanAhasnehapAnanastaHkarmAvapIDanadhUmAdIni; bastau tu kumbhIsvedaH, vartayaH, shyAmAdibhirgomUtrasiddho nirUhaH, bilvAdibhishca surAsiddhaH, sharakAshekShudarbhagokShurakamUlashRutakShIraishca  trapusairvArukharAshvAbIjayavarShabhakavRuddhikalkito nirUhaH, pItadArusiddhatailenAnuvAsanaM, tailvakaM ca sarpirvirekArthaM, shatAvarIgokShurakabRuhatIkaNTakArikAguDUcIpunarnavoshIramadhukadvisArivAlodhrashreyasIkushakAshamUlakaShAyakShIracaturguNaM balAvRuSharShabhakakharAshvopaku~jcikAvatsakatrapusairvArubIjashitivArakamadhukavacAshatapuShpAshmabhedakavarShAbhUmadanaphalakalkasiddhaM tailamuttarabastirnirUho vA shuddhasnigdhasvinnasya bastishUlamUtravikArahara iti||8||
 +
</div></div>
    
When the ''hridaya'' is predominantly affected, one should consume powdered ''hingu'' (asafetida) with ''lavana'' (rock salt) (primary base, in a powdered form) admixed with juice of ''matulunga'' (Citrus indica) or any other juice which is predominantly sour in taste and liked by the individual. ''Sthiradi panchamula'' (Five roots comprising ''sthira/ salaparni''- Desmodium gangeticum, ''Prishniparni''- Uraria picta, ''brihati''- Solanum indicum, ''kantakari''- Solanum surattense/ xanthocarpum, ''gokshura''- Tribulus terrestris) ''rasa'' with sugar for drinking, ''yavagu'' (porridge) prepared out of ''bilvadi panchamula'' (five great roots comprising ''bilva''- Aegle marmelos, ''agnimantha''- Clerodendrum phlomides, ''syonaka''- Oroxylum indicum , ''patala''- Stereospermum tetragonum , ''Gambhari''- Gmelina arborea) ''rasa'', treatment modalities described under ''hridroga''.
 
When the ''hridaya'' is predominantly affected, one should consume powdered ''hingu'' (asafetida) with ''lavana'' (rock salt) (primary base, in a powdered form) admixed with juice of ''matulunga'' (Citrus indica) or any other juice which is predominantly sour in taste and liked by the individual. ''Sthiradi panchamula'' (Five roots comprising ''sthira/ salaparni''- Desmodium gangeticum, ''Prishniparni''- Uraria picta, ''brihati''- Solanum indicum, ''kantakari''- Solanum surattense/ xanthocarpum, ''gokshura''- Tribulus terrestris) ''rasa'' with sugar for drinking, ''yavagu'' (porridge) prepared out of ''bilvadi panchamula'' (five great roots comprising ''bilva''- Aegle marmelos, ''agnimantha''- Clerodendrum phlomides, ''syonaka''- Oroxylum indicum , ''patala''- Stereospermum tetragonum , ''Gambhari''- Gmelina arborea) ''rasa'', treatment modalities described under ''hridroga''.
Line 133: Line 158:     
In disorders of ''basti, kumbhisweda'' ( a type of ''mahasweda'' described in Ca.Su.14/56-58), ''varti prayoga'' (urethral suppository), ''niruha basti'' (decoction enema) prepared of ''shyamadi'' (Operculina turpethum etc) drugs with ''gomutra'' (Cows Urine) or ''bilvadi'' (Aegle marmelos etc) drugs with ''sura'' (fermented liquid), or with ''sara'' (Saccharum munja), ''kasa'' (Saccharum spontaneum), ''ikshu'' (Saccharum officinarum), ''darbha'' (Eragrostis cynosuroides/ Desmostachya bipinnata), ''gokshura'' (Tribulus terrestris), ''mulaka'' (Raphanus sativus) ''kvatha'' mixed with milk and paste of ''trapusa'' ( Cucumis sativus), ''ervaruka'' (Cucumis sativus- bitter), ''kharasvabija'' (Ajamoda- Apium graveolens), ''yava'' (Hordeum vulgare), ''rishabhaka'' (Microstylis muscifera Ridley ), ''vriddhi'' ((Habenaria intermedia D.Don syn. Habenaria arietina H.f.) ); ''anuvasana'' (Oil enema) with ''taila'' prepared from ''pitadaru'' (Berberis aristata), ghee prepared out of ''tilvaka'' (Symplocos racemosa or Viburnum sp.) for ''virechana'' (purgation); oil prepared out of ''kashaya'' (decoction) of ''shatavari'' (Asparagus racemosus), ''gokshura'' (Tribulus terrestris), ''brahati'' (Solanum indicum), ''kantakari'' (Solanum xanthocarpum), ''guduchi'' (Tinospora cordifolia), ''punarnava'' (Boerhavia diffusa), ''usira'' (Vetiveria zizanoides), ''madhuka'' (Glycyrrhiza glabra), 2 ''sariva''(''sveta sariva''- Hemidesmus indicus and ''krishna sariva''- Cryptolepis buchanana), ''lodhra'' (Symplocos racemosa), ''shreyasi'' (Cavya-Piper chaba), ''kusha'' (Desmostachys bipinnata), ''kasha'' (Saccharum spontaneum) roots, with 4 times ''kshira'' (milk), ''kalka''(paste) made of ''bala'' (Sida cordifolia), ''vrisha'' (Adhatoda vasica), ''rishabhaka'' (Microstylis muscifera Ridley ), ''kharashva'' (Ajamoda- Apium graveolens), ''upakunchika'' (Elatteria cardomum), ''vatsaka'' (Holarrhena antidysenterica), ''trapusha'' (Cucumis sativus), ''ervarubija'' (Cucumis sativus seeds), ''shitivaraka'' (Sunishannaka- Marsilea quadrifida), ''madhuka'' (Glycyrrhiza glabra), ''vacha'' (Acorus calamus), ''shatapushpa'' (Peucedanum graveolens/ Anethum graveolens), ''asmabhedaka'' (Bergenia ligulata), ''varshabhu'' (Trianthema monogyna/ crystallina), ''madanaphala'' (Randia spinosa) should be used for ''uttara basti'' (enema into urethral route), and ''niruha'' (decoction enema) after ''shodhana'' (purification) , in an individual who is ''snigdha svinna'' (who is properly oleated and fomented) alleviates ''basti shula'' (pain in ''basti'') and ''mutra vikara'' (urinary disorders). [8]   
 
In disorders of ''basti, kumbhisweda'' ( a type of ''mahasweda'' described in Ca.Su.14/56-58), ''varti prayoga'' (urethral suppository), ''niruha basti'' (decoction enema) prepared of ''shyamadi'' (Operculina turpethum etc) drugs with ''gomutra'' (Cows Urine) or ''bilvadi'' (Aegle marmelos etc) drugs with ''sura'' (fermented liquid), or with ''sara'' (Saccharum munja), ''kasa'' (Saccharum spontaneum), ''ikshu'' (Saccharum officinarum), ''darbha'' (Eragrostis cynosuroides/ Desmostachya bipinnata), ''gokshura'' (Tribulus terrestris), ''mulaka'' (Raphanus sativus) ''kvatha'' mixed with milk and paste of ''trapusa'' ( Cucumis sativus), ''ervaruka'' (Cucumis sativus- bitter), ''kharasvabija'' (Ajamoda- Apium graveolens), ''yava'' (Hordeum vulgare), ''rishabhaka'' (Microstylis muscifera Ridley ), ''vriddhi'' ((Habenaria intermedia D.Don syn. Habenaria arietina H.f.) ); ''anuvasana'' (Oil enema) with ''taila'' prepared from ''pitadaru'' (Berberis aristata), ghee prepared out of ''tilvaka'' (Symplocos racemosa or Viburnum sp.) for ''virechana'' (purgation); oil prepared out of ''kashaya'' (decoction) of ''shatavari'' (Asparagus racemosus), ''gokshura'' (Tribulus terrestris), ''brahati'' (Solanum indicum), ''kantakari'' (Solanum xanthocarpum), ''guduchi'' (Tinospora cordifolia), ''punarnava'' (Boerhavia diffusa), ''usira'' (Vetiveria zizanoides), ''madhuka'' (Glycyrrhiza glabra), 2 ''sariva''(''sveta sariva''- Hemidesmus indicus and ''krishna sariva''- Cryptolepis buchanana), ''lodhra'' (Symplocos racemosa), ''shreyasi'' (Cavya-Piper chaba), ''kusha'' (Desmostachys bipinnata), ''kasha'' (Saccharum spontaneum) roots, with 4 times ''kshira'' (milk), ''kalka''(paste) made of ''bala'' (Sida cordifolia), ''vrisha'' (Adhatoda vasica), ''rishabhaka'' (Microstylis muscifera Ridley ), ''kharashva'' (Ajamoda- Apium graveolens), ''upakunchika'' (Elatteria cardomum), ''vatsaka'' (Holarrhena antidysenterica), ''trapusha'' (Cucumis sativus), ''ervarubija'' (Cucumis sativus seeds), ''shitivaraka'' (Sunishannaka- Marsilea quadrifida), ''madhuka'' (Glycyrrhiza glabra), ''vacha'' (Acorus calamus), ''shatapushpa'' (Peucedanum graveolens/ Anethum graveolens), ''asmabhedaka'' (Bergenia ligulata), ''varshabhu'' (Trianthema monogyna/ crystallina), ''madanaphala'' (Randia spinosa) should be used for ''uttara basti'' (enema into urethral route), and ''niruha'' (decoction enema) after ''shodhana'' (purification) , in an individual who is ''snigdha svinna'' (who is properly oleated and fomented) alleviates ''basti shula'' (pain in ''basti'') and ''mutra vikara'' (urinary disorders). [8]   
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
   −
भवन्ति चात्र श्लोकाः-  
+
भवन्ति चात्र श्लोकाः- <br />
   −
हृदये मूर्ध्नि बस्तौ च नृणां प्राणाः प्रतिष्ठिताः|  
+
हृदये मूर्ध्नि बस्तौ च नृणां प्राणाः प्रतिष्ठिताः| <br />
तस्मात्तेषां सदा यत्नं  कुर्वीत परिपालने||९||  
+
तस्मात्तेषां सदा यत्नं  कुर्वीत परिपालने||९|| <br />
   −
आबाधवर्जनं नित्यं स्वस्थवृत्तानुवर्तनम्|  
+
आबाधवर्जनं नित्यं स्वस्थवृत्तानुवर्तनम्| <br />
उत्पन्नार्तिविघातश्च मर्मणां परिपालनम्||१०||
+
उत्पन्नार्तिविघातश्च मर्मणां परिपालनम्||१०||<br />
 +
<div class="mw-collapsible-content">
   −
bhavanti cātra ślōkāḥ-  
+
bhavanti cātra ślōkāḥ- <br />
   −
hr̥dayē mūrdhni bastau ca nr̥ṇāṁ prāṇāḥ pratiṣṭhitāḥ|  
+
hr̥dayē mūrdhni bastau ca nr̥ṇāṁ prāṇāḥ pratiṣṭhitāḥ| <br />
tasmāttēṣāṁ sadā yatnaṁ  kurvīta paripālanē||9||  
+
tasmāttēṣāṁ sadā yatnaṁ  kurvīta paripālanē||9|| <br />
   −
ābādhavarjanaṁ nityaṁ svasthavr̥ttānuvartanam|  
+
ābādhavarjanaṁ nityaṁ svasthavr̥ttānuvartanam| <br />
utpannārtivighātaśca marmaṇāṁ paripālanam||10||
+
utpannārtivighātaśca marmaṇāṁ paripālanam||10||<br />
   −
bhavanti cAtra shlokAH-  
+
bhavanti cAtra shlokAH- <br />
   −
hRudaye mUrdhni bastau ca nRuNAM prANAH pratiShThitAH|  
+
hRudaye mUrdhni bastau ca nRuNAM prANAH pratiShThitAH| <br />
tasmAtteShAM sadA yatnaM  kurvIta paripAlane||9||  
+
tasmAtteShAM sadA yatnaM  kurvIta paripAlane||9|| <br />
   −
AbAdhavarjanaM nityaM svasthavRuttAnuvartanam|  
+
AbAdhavarjanaM nityaM svasthavRuttAnuvartanam| <br />
utpannArtivighAtashca marmaNAM paripAlanam||10||
+
utpannArtivighAtashca marmaNAM paripAlanam||10||<br />
 +
</div></div>
    
Thereby concluding the ''Slokha''-
 
Thereby concluding the ''Slokha''-
    
In the ''hridaya, murdhna'' (head) and ''basti'' of individuals is situated the ''prana'' (life element) and hence attempts should be made to maintain ''paripalana'' (maintain normalcy) them. ''Abadhavarjana'' (avoidance of factors that cause affliction to ''marmas''), ''svasthavrittanuvartana'' (following the healthy regimen), ''utpannarti vighata'' (management of the existing conditions) ensures maintenance of ''marmas'' (''marma paripalana'').[9-10]
 
In the ''hridaya, murdhna'' (head) and ''basti'' of individuals is situated the ''prana'' (life element) and hence attempts should be made to maintain ''paripalana'' (maintain normalcy) them. ''Abadhavarjana'' (avoidance of factors that cause affliction to ''marmas''), ''svasthavrittanuvartana'' (following the healthy regimen), ''utpannarti vighata'' (management of the existing conditions) ensures maintenance of ''marmas'' (''marma paripalana'').[9-10]
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
   −
अत उर्ध्वं विकारा ये त्रिमर्मीये चिकित्सिते|  
+
अत उर्ध्वं विकारा ये त्रिमर्मीये चिकित्सिते| <br />
न प्रोक्ता मर्मजास्तेषां कांश्चिद्वक्ष्यामि सौषधान्||११||
+
न प्रोक्ता मर्मजास्तेषां कांश्चिद्वक्ष्यामि सौषधान्||११||<br />
 +
<div class="mw-collapsible-content">
   −
ata urdhvaṁ vikārā yē trimarmīyē cikitsitē|  
+
ata urdhvaṁ vikārā yē trimarmīyē cikitsitē|<br />
na prōktā marmajāstēṣāṁ kāṁścidvakṣyāmi sauṣadhān||11||
+
na prōktā marmajāstēṣāṁ kāṁścidvakṣyāmi sauṣadhān||11||<br />
   −
ata urdhvaM vikArA ye trimarmIye cikitsite|  
+
ata urdhvaM vikArA ye trimarmIye cikitsite| <br />
na proktA marmajAsteShAM kAMshcidvakShyAmi sauShadhAn||11||
+
na proktA marmajAsteShAM kAMshcidvakShyAmi sauShadhAn||11||<br />
 +
</div></div>
    
Hence forward, will be described some of the diseases related to ''marma'' that have not been described in the chapter [[Trimarmiya Chikitsa]], alongwith their treatment.[11]
 
Hence forward, will be described some of the diseases related to ''marma'' that have not been described in the chapter [[Trimarmiya Chikitsa]], alongwith their treatment.[11]
    
==== Etiopathology of ''apatantraka'' (Opisthtomus) ====
 
==== Etiopathology of ''apatantraka'' (Opisthtomus) ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
   −
क्रुद्धः स्वैः कोपनैर्वायुः स्थानादूर्ध्वं प्रपद्यते|  
+
क्रुद्धः स्वैः कोपनैर्वायुः स्थानादूर्ध्वं प्रपद्यते| <br />
पीडयन् हृदयं गत्वा शिरः शङ्खौ च पीडयन्||१२||  
+
पीडयन् हृदयं गत्वा शिरः शङ्खौ च पीडयन्||१२|| <br />
   −
धनुर्वन्नमयेद्गात्राण्याक्षिपेन्मोहयेत्तथा|  
+
धनुर्वन्नमयेद्गात्राण्याक्षिपेन्मोहयेत्तथा| <br />
(नमयेच्चाक्षिपेच्चाङ्गान्युच्छ्वासं  निरुणद्धि च)|  
+
(नमयेच्चाक्षिपेच्चाङ्गान्युच्छ्वासं  निरुणद्धि च)| <br />
कृच्छ्रेण चाप्युच्छ्वसिति स्तब्धाक्षोऽथ निमीलकः  ||१३||  
+
कृच्छ्रेण चाप्युच्छ्वसिति स्तब्धाक्षोऽथ निमीलकः  ||१३|| <br />
   −
कपोत इव कूजेच्च निःसञ्ज्ञः सोऽपतन्त्रकः|  
+
कपोत इव कूजेच्च निःसञ्ज्ञः सोऽपतन्त्रकः| <br />
दृष्टिं संस्तम्भ्य सञ्ज्ञां च हत्वा कण्ठेन कूजति||१४||  
+
दृष्टिं संस्तम्भ्य सञ्ज्ञां च हत्वा कण्ठेन कूजति||१४|| <br />
   −
हृदि मुक्ते नरः स्वास्थ्यं याति मोहं वृते पुनः|  
+
हृदि मुक्ते नरः स्वास्थ्यं याति मोहं वृते पुनः| <br />
वायुना दारुणं प्राहुरेके तमपतानकम्||१५||
+
वायुना दारुणं प्राहुरेके तमपतानकम्||१५||<br />
 +
<div class="mw-collapsible-content">
   −
kruddhaḥ svaiḥ kōpanairvāyuḥ sthānādūrdhvaṁ prapadyatē|  
+
kruddhaḥ svaiḥ kōpanairvāyuḥ sthānādūrdhvaṁ prapadyatē| <br />
pīḍayan hr̥dayaṁ gatvā śiraḥ śaṅkhau ca pīḍayan||12||  
+
pīḍayan hr̥dayaṁ gatvā śiraḥ śaṅkhau ca pīḍayan||12|| <br />
   −
dhanurvannamayēdgātrāṇyākṣipēnmōhayēttathā|  
+
dhanurvannamayēdgātrāṇyākṣipēnmōhayēttathā| <br />
(namayēccākṣipēccāṅgānyucchvāsaṁ  niruṇaddhi ca)|  
+
(namayēccākṣipēccāṅgānyucchvāsaṁ  niruṇaddhi ca)| <br />
kr̥cchrēṇa cāpyucchvasiti stabdhākṣō'tha nimīlakaḥ  ||13||  
+
kr̥cchrēṇa cāpyucchvasiti stabdhākṣō'tha nimīlakaḥ  ||13|| <br />
   −
kapōta iva kūjēcca niḥsañjñaḥ sō'patantrakaḥ|  
+
kapōta iva kūjēcca niḥsañjñaḥ sō'patantrakaḥ| <br />
dr̥ṣṭiṁ saṁstambhya sañjñāṁ ca hatvā kaṇṭhēna kūjati||14||  
+
dr̥ṣṭiṁ saṁstambhya sañjñāṁ ca hatvā kaṇṭhēna kūjati||14|| <br />
   −
hr̥di muktē naraḥ svāsthyaṁ yāti mōhaṁ vr̥tē punaḥ|  
+
hr̥di muktē naraḥ svāsthyaṁ yāti mōhaṁ vr̥tē punaḥ| <br />
vāyunā dāruṇaṁ prāhurēkē tamapatānakam||15||
+
vāyunā dāruṇaṁ prāhurēkē tamapatānakam||15||<br />
   −
kruddhaH svaiH kopanairvAyuH sthAnAdUrdhvaM prapadyate|  
+
kruddhaH svaiH kopanairvAyuH sthAnAdUrdhvaM prapadyate| <br />
pIDayan hRudayaM gatvA shiraH sha~gkhau ca pIDayan||12||  
+
pIDayan hRudayaM gatvA shiraH sha~gkhau ca pIDayan||12|| <br />
   −
dhanurvannamayedgAtrANyAkShipenmohayettathA|  
+
dhanurvannamayedgAtrANyAkShipenmohayettathA| <br />
(namayeccAkShipeccA~ggAnyucchvAsaM  niruNaddhi ca)|  
+
(namayeccAkShipeccA~ggAnyucchvAsaM  niruNaddhi ca)| <br />
kRucchreNa cApyucchvasiti stabdhAkSho~atha nimIlakaH ||13||  
+
kRucchreNa cApyucchvasiti stabdhAkSho~atha nimIlakaH ||13|| <br />
   −
kapota iva kUjecca niHsa~jj~jaH so~apatantrakaH|  
+
kapota iva kUjecca niHsa~jj~jaH so~apatantrakaH| <br />
dRuShTiM saMstambhya sa~jj~jAM ca hatvA kaNThena kUjati||14||  
+
dRuShTiM saMstambhya sa~jj~jAM ca hatvA kaNThena kUjati||14|| <br />
   −
hRudi mukte naraH svAsthyaM yAti mohaM vRute punaH|  
+
hRudi mukte naraH svAsthyaM yAti mohaM vRute punaH| <br />
vAyunA dAruNaM prAhureke tamapatAnakam||15||
+
vAyunA dAruNaM prAhureke tamapatAnakam||15||<br />
 +
</div></div>
    
''Vata'' aggaravated by its own causative factors moves upwards from its ''sthana'' (site), reaching the ''hridaya'' produces pain or discomfort in ''hridaya'' (heart) and also in ''shira'' (head) and ''shankha'' (temporal area). It causes a bow-like bending of the body, ''akshipet'' (involuntary jerks) and ''mohayet'' (altered consciousness). (It causes involuntary bending or contractures and jerky movements and also obstruction to breathing). The person breathes out with difficulty, has spasm of eye movements or drooping, makes cooing sounds like a dove, becomes unconscious. The condition is called ''apatantraka''. Some authors call a variant of this condition as ''apatanaka'', in which there is fixity of eyes (gaze fixed) and grunting sounds from throat. When ''hridaya'' is free of ''doshas'' the person becomes healthy and becomes unconscious again when gets afflicted with ''doshas'' and is due to severe aggravation of ''vata''. [12-15]
 
''Vata'' aggaravated by its own causative factors moves upwards from its ''sthana'' (site), reaching the ''hridaya'' produces pain or discomfort in ''hridaya'' (heart) and also in ''shira'' (head) and ''shankha'' (temporal area). It causes a bow-like bending of the body, ''akshipet'' (involuntary jerks) and ''mohayet'' (altered consciousness). (It causes involuntary bending or contractures and jerky movements and also obstruction to breathing). The person breathes out with difficulty, has spasm of eye movements or drooping, makes cooing sounds like a dove, becomes unconscious. The condition is called ''apatantraka''. Some authors call a variant of this condition as ''apatanaka'', in which there is fixity of eyes (gaze fixed) and grunting sounds from throat. When ''hridaya'' is free of ''doshas'' the person becomes healthy and becomes unconscious again when gets afflicted with ''doshas'' and is due to severe aggravation of ''vata''. [12-15]
    
==== Management of ''apatantraka'' (opisthotomus) ====
 
==== Management of ''apatantraka'' (opisthotomus) ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
   −
वसनं कफवाताभ्यां रुद्धं तस्य  विमोक्षयेत्|  
+
वसनं कफवाताभ्यां रुद्धं तस्य  विमोक्षयेत्| <br />
तीक्ष्णैः प्रधमनैः सञ्ज्ञां तासु मुक्तासु विन्दति||१६||  
+
तीक्ष्णैः प्रधमनैः सञ्ज्ञां तासु मुक्तासु विन्दति||१६|| <br />
   −
मरिचं शिग्रुबीजानि विडङ्गं च फणिज्झकम्|  
+
मरिचं शिग्रुबीजानि विडङ्गं च फणिज्झकम्| <br />
एतानि सूक्ष्मचूर्णानि दद्याच्छीर्षविरेचनम्||१७||  
+
एतानि सूक्ष्मचूर्णानि दद्याच्छीर्षविरेचनम्||१७|| <br />
   −
तुम्बुरूण्यभया  हिङ्गु पौष्करं लवणत्रयम्|  
+
तुम्बुरूण्यभया  हिङ्गु पौष्करं लवणत्रयम्| <br />
यवक्वाथाम्बुना पेयं हृद्ग्रहे चापतन्त्रके  ||१८||  
+
यवक्वाथाम्बुना पेयं हृद्ग्रहे चापतन्त्रके  ||१८|| <br />
   −
हिङ्ग्वम्लवेतसं शुण्ठीं ससौवर्चलदाडिमम्|  
+
हिङ्ग्वम्लवेतसं शुण्ठीं ससौवर्चलदाडिमम्| <br />
पिबेद्वातकफघ्नं च कर्म हृद्रोगनुद्धितम्||१९||  
+
पिबेद्वातकफघ्नं च कर्म हृद्रोगनुद्धितम्||१९|| <br />
   −
शोधना  बस्तयस्तीक्ष्णा न हितास्तस्य कृत्स्नशः|  
+
शोधना  बस्तयस्तीक्ष्णा न हितास्तस्य कृत्स्नशः| <br />
सौवर्चलाभयाव्योषैः सिद्धं तस्मै घृतं हितम्||२०||
+
सौवर्चलाभयाव्योषैः सिद्धं तस्मै घृतं हितम्||२०||<br />
 +
<div class="mw-collapsible-content">
   −
śvasanaṁ kaphavātābhyāṁ ruddhaṁ tasya vimōkṣayēt|  
+
śvasanaṁ kaphavātābhyāṁ ruddhaṁ tasya vimōkṣayēt| <br />
tīkṣṇaiḥ pradhamanaiḥ sañjñāṁ tāsu muktāsu vindati||16||  
+
tīkṣṇaiḥ pradhamanaiḥ sañjñāṁ tāsu muktāsu vindati||16|| <br />
   −
maricaṁ śigrubījāni viḍaṅgaṁ ca phaṇijjhakam|  
+
maricaṁ śigrubījāni viḍaṅgaṁ ca phaṇijjhakam| <br />
ētāni sūkṣmacūrṇāni dadyācchīrṣavirēcanam||17||  
+
ētāni sūkṣmacūrṇāni dadyācchīrṣavirēcanam||17|| <br />
   −
tumburūṇyabhayā  hiṅgu pauṣkaraṁ lavaṇatrayam|  
+
tumburūṇyabhayā  hiṅgu pauṣkaraṁ lavaṇatrayam| <br />
yavakvāthāmbunā pēyaṁ hr̥dgrahē cāpatantrakē  ||18||
+
yavakvāthāmbunā pēyaṁ hr̥dgrahē cāpatantrakē  ||18||<br />
 
   
 
   
hiṅgvamlavētasaṁ śuṇṭhīṁ sasauvarcaladāḍimam|  
+
hiṅgvamlavētasaṁ śuṇṭhīṁ sasauvarcaladāḍimam| <br />
pibēdvātakaphaghnaṁ ca karma hr̥drōganuddhitam||19||  
+
pibēdvātakaphaghnaṁ ca karma hr̥drōganuddhitam||19|| <br />
   −
śōdhanā  bastayastīkṣṇā na hitāstasya kr̥tsnaśaḥ|  
+
śōdhanā  bastayastīkṣṇā na hitāstasya kr̥tsnaśaḥ| <br />
sauvarcalābhayāvyōṣaiḥ siddhaṁ tasmai ghr̥taṁ hitam||20||
+
sauvarcalābhayāvyōṣaiḥ siddhaṁ tasmai ghr̥taṁ hitam||20||<br />
   −
shvasanaM kaphavAtAbhyAM ruddhaM tasya vimokShayet|  
+
shvasanaM kaphavAtAbhyAM ruddhaM tasya vimokShayet| <br />
tIkShNaiH pradhamanaiH sa~jj~jAM tAsu muktAsu vindati||16||  
+
tIkShNaiH pradhamanaiH sa~jj~jAM tAsu muktAsu vindati||16|| <br />
   −
maricaM shigrubIjAni viDa~ggaM ca phaNijjhakam|  
+
maricaM shigrubIjAni viDa~ggaM ca phaNijjhakam| <br />
etAni sUkShmacUrNAni dadyAcchIrShavirecanam||17||  
+
etAni sUkShmacUrNAni dadyAcchIrShavirecanam||17|| <br />
   −
tumburUNyabhayA hi~ggu pauShkaraM lavaNatrayam|  
+
tumburUNyabhayA hi~ggu pauShkaraM lavaNatrayam| <br />
yavakvAthAmbunA peyaM hRudgrahe cApatantrake ||18||  
+
yavakvAthAmbunA peyaM hRudgrahe cApatantrake ||18|| <br />
   −
hi~ggvamlavetasaM shuNThIM sasauvarcaladADimam|  
+
hi~ggvamlavetasaM shuNThIM sasauvarcaladADimam| <br />
pibedvAtakaphaghnaM ca karma hRudroganuddhitam||19||  
+
pibedvAtakaphaghnaM ca karma hRudroganuddhitam||19|| <br />
   −
shodhanA bastayastIkShNA na hitAstasya kRutsnashaH|  
+
shodhanA bastayastIkShNA na hitAstasya kRutsnashaH| <br />
sauvarcalAbhayAvyoShaiH siddhaM tasmai ghRutaM hitam||20||
+
sauvarcalAbhayAvyoShaiH siddhaM tasmai ghRutaM hitam||20||<br />
 +
</div></div>
    
The aggravated ''kapha vata doshas'' cause obstruction to ''shvasana'' (breathing) which should be cleared by ''tikshna pradhamana nasya'' (powder blowing into nostrils). This restores the ''sanjna'' (consciousness). ''Sirsha virechana'' (purification of head) should be given using very fine powder of ''maricha'' (black peper/Piper indicum), ''shigrubija'' (seeds of Moringa olifera), ''vidanga'' (Embelia ribes) and ''phaninjjaka'' (Marubaka- Origanum majorana). In ''hridgraha'' (stiffness or tightness in Heart) and ''apatantraka'' one should consume ''tumburu'' (Zanthoxylum alatum), ''abhaya'' (Terminalia chebula fruit), ''hingu'' (Asafoetida), ''pushkara'' (Inula racemosa), three types of ''lavana'' (''saindhava, sauvarcala'' and ''bida lavana'') with decoction of ''yava'' (Hordeum vulgare). Consume ''hingu'' (Asafoetida), a''mlavetasa'' (Garcinia pedunculata), ''sunthi'' (Zingiber officinale), with ''sauvarchala'' (sorchal salt) and ''dadima'' (juice of pomergranate/ Punica granatum) and employ treatment that alleviates ''vata kapha doshas'' and which cures ''hridroga'' (cardiac disorders). ''Tikshna shodhana basti'' (strong purificatory enemas) is totally unsuitable. ''Ghrita'' prepared by ''sauvarchala'' salt, ''abhaya'' (Terminalia chebula), ''vyosha'' (''pippali, maricha, sunthi'' i.e., Piper longum, Piper indicum and Zingiber officinale) is suitable. [16-20]
 
The aggravated ''kapha vata doshas'' cause obstruction to ''shvasana'' (breathing) which should be cleared by ''tikshna pradhamana nasya'' (powder blowing into nostrils). This restores the ''sanjna'' (consciousness). ''Sirsha virechana'' (purification of head) should be given using very fine powder of ''maricha'' (black peper/Piper indicum), ''shigrubija'' (seeds of Moringa olifera), ''vidanga'' (Embelia ribes) and ''phaninjjaka'' (Marubaka- Origanum majorana). In ''hridgraha'' (stiffness or tightness in Heart) and ''apatantraka'' one should consume ''tumburu'' (Zanthoxylum alatum), ''abhaya'' (Terminalia chebula fruit), ''hingu'' (Asafoetida), ''pushkara'' (Inula racemosa), three types of ''lavana'' (''saindhava, sauvarcala'' and ''bida lavana'') with decoction of ''yava'' (Hordeum vulgare). Consume ''hingu'' (Asafoetida), a''mlavetasa'' (Garcinia pedunculata), ''sunthi'' (Zingiber officinale), with ''sauvarchala'' (sorchal salt) and ''dadima'' (juice of pomergranate/ Punica granatum) and employ treatment that alleviates ''vata kapha doshas'' and which cures ''hridroga'' (cardiac disorders). ''Tikshna shodhana basti'' (strong purificatory enemas) is totally unsuitable. ''Ghrita'' prepared by ''sauvarchala'' salt, ''abhaya'' (Terminalia chebula), ''vyosha'' (''pippali, maricha, sunthi'' i.e., Piper longum, Piper indicum and Zingiber officinale) is suitable. [16-20]
    
==== Etiopathology and treatment of ''tandra'' (drowsiness) ====
 
==== Etiopathology and treatment of ''tandra'' (drowsiness) ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
   −
मधुरस्निग्धगुर्वन्नसेवनाच्चिन्तनाच्छ्रमात् |  
+
मधुरस्निग्धगुर्वन्नसेवनाच्चिन्तनाच्छ्रमात् | <br />
शोकाद्व्याध्यनुषङ्गाच्च वायुनोदीरितः कफः||२१||  
+
शोकाद्व्याध्यनुषङ्गाच्च वायुनोदीरितः कफः||२१|| <br />
   −
यदाऽसौ समवस्कन्द्य हृदयं हृदयाश्रयान्|  
+
यदाऽसौ समवस्कन्द्य हृदयं हृदयाश्रयान्| <br />
समावृणोति ज्ञानादींस्तदा तन्द्रोपजायते||२२||  
+
समावृणोति ज्ञानादींस्तदा तन्द्रोपजायते||२२|| <br />
   −
हृदये व्याकुलीभावो वाक्चेष्टेन्द्रियगौरवम्|  
+
हृदये व्याकुलीभावो वाक्चेष्टेन्द्रियगौरवम्| <br />
मनोबुद्ध्यप्रसादश्च तन्द्राया लक्षणं मतम्||२३||  
+
मनोबुद्ध्यप्रसादश्च तन्द्राया लक्षणं मतम्||२३|| <br />
   −
कफघ्नं तत्र कर्तव्यं शोधनं शमनानि च|  
+
कफघ्नं तत्र कर्तव्यं शोधनं शमनानि च| <br />
व्यायामो रक्तमोक्षश्च भोज्यं च कटुतिक्तकम्||२४||
+
व्यायामो रक्तमोक्षश्च भोज्यं च कटुतिक्तकम्||२४||<br />
 +
<div class="mw-collapsible-content">
   −
madhurasnigdhagurvannasēvanāccintanācchramāt |  
+
madhurasnigdhagurvannasēvanāccintanācchramāt | <br />
śōkādvyādhyanuṣaṅgācca vāyunōdīritaḥ kaphaḥ||21||  
+
śōkādvyādhyanuṣaṅgācca vāyunōdīritaḥ kaphaḥ||21|| <br />
   −
yadā'sau samavaskandya hr̥dayaṁ hr̥dayāśrayān|  
+
yadā'sau samavaskandya hr̥dayaṁ hr̥dayāśrayān| <br />
samāvr̥ṇōti jñānādīṁstadā tandrōpajāyatē||22||  
+
samāvr̥ṇōti jñānādīṁstadā tandrōpajāyatē||22|| <br />
   −
hr̥dayē vyākulībhāvō vākcēṣṭēndriyagauravam|  
+
hr̥dayē vyākulībhāvō vākcēṣṭēndriyagauravam| <br />
manōbuddhyaprasādaśca tandrāyā lakṣaṇaṁ matam||23||  
+
manōbuddhyaprasādaśca tandrāyā lakṣaṇaṁ matam||23|| <br />
   −
kaphaghnaṁ tatra kartavyaṁ śōdhanaṁ śamanāni ca|  
+
kaphaghnaṁ tatra kartavyaṁ śōdhanaṁ śamanāni ca| <br />
vyāyāmō raktamōkṣaśca bhōjyaṁ ca kaṭutiktakam||24||
+
vyāyāmō raktamōkṣaśca bhōjyaṁ ca kaṭutiktakam||24||<br />
   −
madhurasnigdhagurvannasevanAccintanAcchramAt |  
+
madhurasnigdhagurvannasevanAccintanAcchramAt | <br />
shokAdvyAdhyanuSha~ggAcca vAyunodIritaH kaphaH||21||  
+
shokAdvyAdhyanuSha~ggAcca vAyunodIritaH kaphaH||21|| <br />
   −
yadA~asau samavaskandya hRudayaM hRudayAshrayAn|  
+
yadA~asau samavaskandya hRudayaM hRudayAshrayAn| <br />
samAvRuNoti j~jAnAdIMstadA tandropajAyate||22||  
+
samAvRuNoti j~jAnAdIMstadA tandropajAyate||22|| <br />
   −
hRudaye vyAkulIbhAvo vAkceShTendriyagauravam|  
+
hRudaye vyAkulIbhAvo vAkceShTendriyagauravam| <br />
manobuddhyaprasAdashca tandrAyA lakShaNaM matam||23||  
+
manobuddhyaprasAdashca tandrAyA lakShaNaM matam||23|| <br />
   −
kaphaghnaM tatra kartavyaM shodhanaM shamanAni ca|  
+
kaphaghnaM tatra kartavyaM shodhanaM shamanAni ca| <br />
vyAyAmo raktamokShashca bhojyaM ca kaTutiktakam||24||
+
vyAyAmo raktamokShashca bhojyaM ca kaTutiktakam||24||<br />
 +
</div></div>
    
Due to consumption of ''anna'' (foods) that are ''madhura'' (sweet), ''snigdha'' (unctuous), ''guru'' (heavy to digest), ''chintana'' (excessive thinking), ''shrama'' (exertion), ''shoka'' (grief), ''vyadhyanushanga'' (chronicity of diseases), ''kapha'' aggravated by ''vata'' in association when gets lodged in ''hridaya'', obscures the process of ''jnana, tandra'' (drowsiness) occurs. The symptoms of ''tandra'' are ''hridaye vyakulibhava'' (uneasiness or discomfort in the region of heart), sluggishness of speech and physical activity, decreased acuity of the sense organs, clouding of mind and intellect. This condition should be managed by ''shodhana'' and ''shamana'' measures that are ''kaphahara, vyayama'' (exercise), ''raktamokshana'' (blood letting) and intake of foods that are predominantly ''katu'' (pungent) and ''tikta'' (bitter).[21-24]
 
Due to consumption of ''anna'' (foods) that are ''madhura'' (sweet), ''snigdha'' (unctuous), ''guru'' (heavy to digest), ''chintana'' (excessive thinking), ''shrama'' (exertion), ''shoka'' (grief), ''vyadhyanushanga'' (chronicity of diseases), ''kapha'' aggravated by ''vata'' in association when gets lodged in ''hridaya'', obscures the process of ''jnana, tandra'' (drowsiness) occurs. The symptoms of ''tandra'' are ''hridaye vyakulibhava'' (uneasiness or discomfort in the region of heart), sluggishness of speech and physical activity, decreased acuity of the sense organs, clouding of mind and intellect. This condition should be managed by ''shodhana'' and ''shamana'' measures that are ''kaphahara, vyayama'' (exercise), ''raktamokshana'' (blood letting) and intake of foods that are predominantly ''katu'' (pungent) and ''tikta'' (bitter).[21-24]
    
==== Thirteen types of urinary disorders ====
 
==== Thirteen types of urinary disorders ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
   −
मूत्रौकसादो  जठरं कृच्छ्रमुत्सङ्गसङ्क्षयौ|  
+
मूत्रौकसादो  जठरं कृच्छ्रमुत्सङ्गसङ्क्षयौ| <br />
मूत्रातीतोऽनिलाष्ठीला वातबस्त्युष्णमारुतौ||२५||  
+
मूत्रातीतोऽनिलाष्ठीला वातबस्त्युष्णमारुतौ||२५|| <br />
   −
वातकुण्डलिका ग्रन्थिर्विड्घातो बस्तिकुण्डलम्|  
+
वातकुण्डलिका ग्रन्थिर्विड्घातो बस्तिकुण्डलम्| <br />
त्रयोदशैते मूत्रस्य दोषास्ताँल्लिङ्गतः शृणु||२६||
+
त्रयोदशैते मूत्रस्य दोषास्ताँल्लिङ्गतः शृणु||२६||<br />
 +
<div class="mw-collapsible-content">
   −
mūtraukasādō jaṭharaṁ kr̥cchramutsaṅgasaṅkṣayau|  
+
mūtraukasādō jaṭharaṁ kr̥cchramutsaṅgasaṅkṣayau| <br />
mūtrātītō'nilāṣṭhīlā vātabastyuṣṇamārutau||25||  
+
mūtrātītō'nilāṣṭhīlā vātabastyuṣṇamārutau||25|| <br />
   −
vātakuṇḍalikā granthirviḍghātō bastikuṇḍalam|  
+
vātakuṇḍalikā granthirviḍghātō bastikuṇḍalam| <br />
trayōdaśaitē mūtrasya dōṣāstāmँlliṅgataḥ śr̥ṇu||26||
+
trayōdaśaitē mūtrasya dōṣāstāmँlliṅgataḥ śr̥ṇu||26||<br />
   −
mUtraukasAdo  jaTharaM kRucchramutsa~ggasa~gkShayau|  
+
mUtraukasAdo  jaTharaM kRucchramutsa~ggasa~gkShayau| <br />
mUtrAtIto~anilAShThIlA vAtabastyuShNamArutau||25||  
+
mUtrAtIto~anilAShThIlA vAtabastyuShNamArutau||25|| <br />
   −
vAtakuNDalikA granthirviDghAto bastikuNDalam|  
+
vAtakuNDalikA granthirviDghAto bastikuNDalam| <br />
trayodashaite mUtrasya doShAstA@mlli~ggataH shRuNu||26||
+
trayodashaite mUtrasya doShAstA@mlli~ggataH shRuNu||26||<br />
 +
</div></div>
    
''Mutraukasada''(dense urine), ''mutrajathara'' (accumulation of urine in abdominal cavity), ''mutrakrichchra'' (dysuria), ''mutrotsanga'' (residual urination), ''mutrasamkshaya'' (suppression of urine formation), ''mutratita'' (delayed micturition), ''vatashthila'' (hard globular swelling like tumor), ''vatabasti'' (vata affection of bladder), ''ushnavata'' (vata-pitta vitiation of urine/burning micturition), ''vatakundalika'' (scanty and painful flow of urine), ''granthi'' (cyst at the neck of bladder), ''vidghata'' (feces coming through urine) and ''bastikundala'' (circular distension of bladder) are the thirteen varieties of ''mutra dosha'' (urinary disorders) and listen to them with their symptoms.[25-26]
 
''Mutraukasada''(dense urine), ''mutrajathara'' (accumulation of urine in abdominal cavity), ''mutrakrichchra'' (dysuria), ''mutrotsanga'' (residual urination), ''mutrasamkshaya'' (suppression of urine formation), ''mutratita'' (delayed micturition), ''vatashthila'' (hard globular swelling like tumor), ''vatabasti'' (vata affection of bladder), ''ushnavata'' (vata-pitta vitiation of urine/burning micturition), ''vatakundalika'' (scanty and painful flow of urine), ''granthi'' (cyst at the neck of bladder), ''vidghata'' (feces coming through urine) and ''bastikundala'' (circular distension of bladder) are the thirteen varieties of ''mutra dosha'' (urinary disorders) and listen to them with their symptoms.[25-26]
    
==== ''Mutraukasada'' (dense urine) ====
 
==== ''Mutraukasada'' (dense urine) ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
   −
पित्तं कफो द्वावपि वा बस्तौ संहन्यते यदा|  
+
पित्तं कफो द्वावपि वा बस्तौ संहन्यते यदा| <br />
मारुतेन तदा मूत्रं रक्तं पीतं घनं सृजेत्||२७||  
+
मारुतेन तदा मूत्रं रक्तं पीतं घनं सृजेत्||२७|| <br />
   −
सदाहं श्वेतसान्द्रं वा सर्वैर्वा लक्षणैर्युतम्|  
+
सदाहं श्वेतसान्द्रं वा सर्वैर्वा लक्षणैर्युतम्| <br />
मूत्रौकसादं  तं विद्यात् पित्तश्लेष्महरैर्जयेत्||२८||
+
मूत्रौकसादं  तं विद्यात् पित्तश्लेष्महरैर्जयेत्||२८||<br />
 +
<div class="mw-collapsible-content">
   −
pittaṁ kaphō dvāvapi vā bastau saṁhanyatē yadā|  
+
pittaṁ kaphō dvāvapi vā bastau saṁhanyatē yadā| <br />
mārutēna tadā mūtraṁ raktaṁ pītaṁ ghanaṁ sr̥jēt||27||  
+
mārutēna tadā mūtraṁ raktaṁ pītaṁ ghanaṁ sr̥jēt||27|| <br />
   −
sadāhaṁ śvētasāndraṁ vā sarvairvā lakṣaṇairyutam|  
+
sadāhaṁ śvētasāndraṁ vā sarvairvā lakṣaṇairyutam| <br />
mūtraukasādaṁ  taṁ vidyāt pittaślēṣmaharairjayēt||28||
+
mūtraukasādaṁ  taṁ vidyāt pittaślēṣmaharairjayēt||28||<br />
   −
pittaM kapho dvAvapi  vA bastau saMhanyate yadA|  
+
pittaM kapho dvAvapi  vA bastau saMhanyate yadA| <br />
mArutena tadA mUtraM raktaM pItaM ghanaM sRujet||27||  
+
mArutena tadA mUtraM raktaM pItaM ghanaM sRujet||27|| <br />
   −
sadAhaM shvetasAndraM vA sarvairvA lakShaNairyutam|  
+
sadAhaM shvetasAndraM vA sarvairvA lakShaNairyutam| <br />
mUtraukasAdaM  taM vidyAt pittashleShmaharairjayet||28||
+
mUtraukasAdaM  taM vidyAt pittashleShmaharairjayet||28||<br />
 +
</div></div>
    
''Pitta, kapha'' both or singly getting aggravated with ''vata'', when reach into the ''basti'' cause reddish, yellowish, thick urine to flow, with burning, or whitish, thick or with all the symptoms. The condition is called ''mutraukasada'' and should be treated with ''pitta kaphahara'' measures.[27-28]
 
''Pitta, kapha'' both or singly getting aggravated with ''vata'', when reach into the ''basti'' cause reddish, yellowish, thick urine to flow, with burning, or whitish, thick or with all the symptoms. The condition is called ''mutraukasada'' and should be treated with ''pitta kaphahara'' measures.[27-28]
    
==== ''Mutra jathara'' (accumulation of urine in abdominal cavity) ====
 
==== ''Mutra jathara'' (accumulation of urine in abdominal cavity) ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
   −
विधारणात् प्रतिहतं वातोदावर्तितं यदा|  
+
विधारणात् प्रतिहतं वातोदावर्तितं यदा| <br />
पूरयत्युदरं मूत्रं तदा तदनिमित्तरुक्||२९||
+
पूरयत्युदरं मूत्रं तदा तदनिमित्तरुक्||२९||<br />
 
   
 
   
अपक्तिमूत्रविट्सङ्गैस्तन्मूत्रजठरं वदेत्|  
+
अपक्तिमूत्रविट्सङ्गैस्तन्मूत्रजठरं वदेत्| <br />
मूत्रवैरेचनीं तत्र चिकित्सां सम्प्रयोजयेत्||३०||  
+
मूत्रवैरेचनीं तत्र चिकित्सां सम्प्रयोजयेत्||३०|| <br />
   −
हिङ्गुद्विरुत्तरं चूर्णं त्रिमर्मीये प्रकीर्तितम्|  
+
हिङ्गुद्विरुत्तरं चूर्णं त्रिमर्मीये प्रकीर्तितम्| <br />
हन्यान्मूत्रोदरानाहमाध्मानं  गुदमेढ्रयोः||३१||
+
हन्यान्मूत्रोदरानाहमाध्मानं  गुदमेढ्रयोः||३१||<br />
 +
<div class="mw-collapsible-content">
   −
vidhāraṇāt pratihataṁ vātōdāvartitaṁ yadā|  
+
vidhāraṇāt pratihataṁ vātōdāvartitaṁ yadā| <br />
pūrayatyudaraṁ mūtraṁ tadā tadanimittaruk||29||  
+
pūrayatyudaraṁ mūtraṁ tadā tadanimittaruk||29|| <br />
   −
apaktimūtraviṭsaṅgaistanmūtrajaṭharaṁ vadēt|  
+
apaktimūtraviṭsaṅgaistanmūtrajaṭharaṁ vadēt| <br />
mūtravairēcanīṁ tatra cikitsāṁ samprayōjayēt||30||
+
mūtravairēcanīṁ tatra cikitsāṁ samprayōjayēt||30||<br />
 
   
 
   
hiṅgudviruttaraṁ cūrṇaṁ trimarmīyē prakīrtitam|  
+
hiṅgudviruttaraṁ cūrṇaṁ trimarmīyē prakīrtitam| <br />
hanyānmūtrōdarānāhamādhmānaṁ  gudamēḍhrayōḥ||31||
+
hanyānmūtrōdarānāhamādhmānaṁ  gudamēḍhrayōḥ||31||<br />
   −
vidhAraNAt pratihataM vAtodAvartitaM yadA|  
+
vidhAraNAt pratihataM vAtodAvartitaM yadA| <br />
pUrayatyudaraM mUtraM tadA tadanimittaruk||29||  
+
pUrayatyudaraM mUtraM tadA tadanimittaruk||29|| <br />
   −
apaktimUtraviTsa~ggaistanmUtrajaTharaM vadet|  
+
apaktimUtraviTsa~ggaistanmUtrajaTharaM vadet| <br />
mUtravairecanIM tatra cikitsAM samprayojayet||30||  
+
mUtravairecanIM tatra cikitsAM samprayojayet||30|| <br />
   −
hi~ggudviruttaraM cUrNaM trimarmIye prakIrtitam|  
+
hi~ggudviruttaraM cUrNaM trimarmIye prakIrtitam| <br />
hanyAnmUtrodarAnAhamAdhmAnaM  gudameDhrayoH||31||
+
hanyAnmUtrodarAnAhamAdhmAnaM  gudameDhrayoH||31||<br />
 +
</div></div>
    
Withholding the urge to urinate, causes ''vata'' to get obstructed in its normal pathway which causes ''udavarta'' (reversal of movements) and thereby the ''mutra'' fills up in the ''udara'' producing inconsistent pain, sense of indigestion, obstruction to the flow of ''mutra'' and ''vid''. This is called ''mutra jathara''. ''Mutra virechana chikitsa'' (diuresis) should be employed in this condition. ''Hingu dvirittara churna'' clears ''mutrodara'' (distension of abdomen due to urinary retention), ''anaha'' (simple distension due to indigestion or constipation), ''adhmana'' (distension with pain) of ''guda'' (anus) and ''medhra'' (phallum). [29-31]
 
Withholding the urge to urinate, causes ''vata'' to get obstructed in its normal pathway which causes ''udavarta'' (reversal of movements) and thereby the ''mutra'' fills up in the ''udara'' producing inconsistent pain, sense of indigestion, obstruction to the flow of ''mutra'' and ''vid''. This is called ''mutra jathara''. ''Mutra virechana chikitsa'' (diuresis) should be employed in this condition. ''Hingu dvirittara churna'' clears ''mutrodara'' (distension of abdomen due to urinary retention), ''anaha'' (simple distension due to indigestion or constipation), ''adhmana'' (distension with pain) of ''guda'' (anus) and ''medhra'' (phallum). [29-31]
    
==== ''Mutra krichchra'' (dysuria) ====
 
==== ''Mutra krichchra'' (dysuria) ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
   −
मूत्रितस्य व्यवायात्तु रेतो वातोद्धतं च्युतम्|  
+
मूत्रितस्य व्यवायात्तु रेतो वातोद्धतं च्युतम्| <br />
पूर्वं मूत्रस्य पश्चाद्वा स्रवेत् कृच्छ्रं तदुच्यते||३२||  
+
पूर्वं मूत्रस्य पश्चाद्वा स्रवेत् कृच्छ्रं तदुच्यते||३२|| <br />
 +
<div class="mw-collapsible-content">
   −
mūtritasya vyavāyāttu rētō vātōddhataṁ cyutam|  
+
mūtritasya vyavāyāttu rētō vātōddhataṁ cyutam| <br />
pūrvaṁ mūtrasya paścādvā sravēt kr̥cchraṁ taducyatē||32||  
+
pūrvaṁ mūtrasya paścādvā sravēt kr̥cchraṁ taducyatē||32|| <br />
   −
mUtritasya vyavAyAttu reto vAtoddhataM cyutam|  
+
mUtritasya vyavAyAttu reto vAtoddhataM cyutam| <br />
pUrvaM mUtrasya pashcAdvA sravet kRucchraM taducyate||32||
+
pUrvaM mUtrasya pashcAdvA sravet kRucchraM taducyate||32||<br />
 +
</div></div>
    
Indulgence in sexual intercourse by a person with active urge to micturate causes affliction of the dislodged ''shukra'' (seminal secretions) which flows either before or after the urine stream and this is called ''mutra krichchra''.[32]
 
Indulgence in sexual intercourse by a person with active urge to micturate causes affliction of the dislodged ''shukra'' (seminal secretions) which flows either before or after the urine stream and this is called ''mutra krichchra''.[32]
    
==== ''Mutrotsanga'' (residual urination) ====
 
==== ''Mutrotsanga'' (residual urination) ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
   −
खवैगुण्यानिलाक्षेपैः किञ्चिन्मूत्रं च तिष्ठति|  
+
खवैगुण्यानिलाक्षेपैः किञ्चिन्मूत्रं च तिष्ठति| <br />
मणिसन्धौ स्रवेत् पश्चात्तदरुग्वाऽथ चातिरुक्||३३||  
+
मणिसन्धौ स्रवेत् पश्चात्तदरुग्वाऽथ चातिरुक्||३३|| <br />
   −
मूत्रोत्सङ्गः स विच्छिन्नमुच्छेषगुरुशेफसः |  
+
मूत्रोत्सङ्गः स विच्छिन्नमुच्छेषगुरुशेफसः | <br />
 +
<div class="mw-collapsible-content">
   −
khavaiguṇyānilākṣēpaiḥ kiñcinmūtraṁ ca tiṣṭhati|  
+
khavaiguṇyānilākṣēpaiḥ kiñcinmūtraṁ ca tiṣṭhati| <br />
maṇisandhau sravēt paścāttadarugvā'tha cātiruk||33||  
+
maṇisandhau sravēt paścāttadarugvā'tha cātiruk||33|| <br />
   −
mūtrōtsaṅgaḥ sa vicchinnamucchēṣaguruśēphasaḥ|  
+
mūtrōtsaṅgaḥ sa vicchinnamucchēṣaguruśēphasaḥ| <br />
   −
khavaiguNyAnilAkShepaiH ki~jcinmUtraM ca tiShThati|  
+
khavaiguNyAnilAkShepaiH ki~jcinmUtraM ca tiShThati| <br />
maNisandhau sravet pashcAttadarugvA~atha cAtiruk||33||  
+
maNisandhau sravet pashcAttadarugvA~atha cAtiruk||33|| <br />
   −
mUtrotsa~ggaH sa vicchinnamuccheShagurushephasaH  |  
+
mUtrotsa~ggaH sa vicchinnamuccheShagurushephasaH  | <br />
 +
</div></div>
    
Due to ''khavaigunya'' (structural deformity) in the ''mutravaha srotas'', severe ''vata'' aggravation, some urine remains in the ''manisandhi'' (base of penis) and discharges sometime later either without pain or with severe pain. ''Mutra'' passes in ''vichchinna'' (split form) and ''uchchesha'' (with some residual urine in the enlarged or engorged penis) from the ''guru shepha'' (enlarged penis due to accumulation of excess urine in the penis). This is ''mutrotsanga''. [33-33½]
 
Due to ''khavaigunya'' (structural deformity) in the ''mutravaha srotas'', severe ''vata'' aggravation, some urine remains in the ''manisandhi'' (base of penis) and discharges sometime later either without pain or with severe pain. ''Mutra'' passes in ''vichchinna'' (split form) and ''uchchesha'' (with some residual urine in the enlarged or engorged penis) from the ''guru shepha'' (enlarged penis due to accumulation of excess urine in the penis). This is ''mutrotsanga''. [33-33½]
    
==== ''Mutra samkshaya'' (suppression of urine formation) ====
 
==== ''Mutra samkshaya'' (suppression of urine formation) ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
वाताकृतिर्भवेद्वातान्मूत्रे शुष्यति सङ्क्षयः||३४||  
 
वाताकृतिर्भवेद्वातान्मूत्रे शुष्यति सङ्क्षयः||३४||  
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
vātākr̥tirbhavēdvātānmūtrē śuṣyati saṅkṣayaḥ||34||
 
vātākr̥tirbhavēdvātānmūtrē śuṣyati saṅkṣayaḥ||34||
 
   
 
   
 
vAtAkRutirbhavedvAtAnmUtre shuShyati sa~gkShayaH||34||  
 
vAtAkRutirbhavedvAtAnmUtre shuShyati sa~gkShayaH||34||  
 +
</div></div>
    
Due to aggravation of ''vata'', the urine gets decreased with manifestation of ''vatakriti'' (symptoms of aggravated ''vata''). The condition is ''mutra kshaya''. [34]
 
Due to aggravation of ''vata'', the urine gets decreased with manifestation of ''vatakriti'' (symptoms of aggravated ''vata''). The condition is ''mutra kshaya''. [34]
    
==== ''Mutratita'' (delayed micturition) ====
 
==== ''Mutratita'' (delayed micturition) ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
   −
चिरं धारयतो मूत्रं त्वरया न प्रवर्तते|  
+
चिरं धारयतो मूत्रं त्वरया न प्रवर्तते| <br />
मेहमानस्य मन्दं वा मूत्रातीतः स उच्यते||३५||  
+
मेहमानस्य मन्दं वा मूत्रातीतः स उच्यते||३५|| <br />
 +
<div class="mw-collapsible-content">
   −
ciraṁ dhārayatō mūtraṁ tvarayā na pravartatē|  
+
ciraṁ dhārayatō mūtraṁ tvarayā na pravartatē| <br />
mēhamānasya mandaṁ vā mūtrātītaḥ sa ucyatē||35||
+
mēhamānasya mandaṁ vā mūtrātītaḥ sa ucyatē||35||<br />
   −
ciraM dhArayato mUtraM tvarayA na pravartate|  
+
ciraM dhArayato mUtraM tvarayA na pravartate| <br />
mehamAnasya mandaM vA mUtrAtItaH sa ucyate||35||  
+
mehamAnasya mandaM vA mUtrAtItaH sa ucyate||35|| <br />
 +
</div></div>
    
In a person withholding for long, the urge to urinate, the urine does not flow instantly or flows with mild stream. This is called ''mutratita''.[35]
 
In a person withholding for long, the urge to urinate, the urine does not flow instantly or flows with mild stream. This is called ''mutratita''.[35]
    
==== ''Ashthila'' (hard globular swelling like tumor) ====
 
==== ''Ashthila'' (hard globular swelling like tumor) ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
   −
आध्मापयन् बस्तिगुदं रुद्ध्वा वायुश्चलोन्नताम्|  
+
आध्मापयन् बस्तिगुदं रुद्ध्वा वायुश्चलोन्नताम्| <br />
कुर्यात्तीव्रार्तिमष्ठीलां मूत्रविण्मार्गरोधिनीम्||३६||  
+
कुर्यात्तीव्रार्तिमष्ठीलां मूत्रविण्मार्गरोधिनीम्||३६|| <br />
 +
<div class="mw-collapsible-content">
   −
ādhmāpayan bastigudaṁ ruddhvā vāyuścalōnnatām|  
+
ādhmāpayan bastigudaṁ ruddhvā vāyuścalōnnatām| <br />
kuryāttīvrārtimaṣṭhīlāṁ mūtraviṇmārgarōdhinīm||36||  
+
kuryāttīvrārtimaṣṭhīlāṁ mūtraviṇmārgarōdhinīm||36|| <br />
   −
AdhmApayan bastigudaM ruddhvA vAyushcalonnatAm|  
+
AdhmApayan bastigudaM ruddhvA vAyushcalonnatAm| <br />
kuryAttIvrArtimaShThIlAM mUtraviNmArgarodhinIm||36||  
+
kuryAttIvrArtimaShThIlAM mUtraviNmArgarodhinIm||36|| <br />
 +
</div></div>
    
When ''vata'' obstructs the path of ''mutra'', it causes ''adhmana'' (distension) of ''basti'' (bladder area) and ''guda'' (rectal area) producing ''ashthila'' (stone like hard mass or swelling) which is ''chala'' (freely mobile), ''unnata'' (elevated) which causes ''tivra arti'' (severe pain) and ''vinmutrarodhini'' (obstruction to stools and urine). [36]
 
When ''vata'' obstructs the path of ''mutra'', it causes ''adhmana'' (distension) of ''basti'' (bladder area) and ''guda'' (rectal area) producing ''ashthila'' (stone like hard mass or swelling) which is ''chala'' (freely mobile), ''unnata'' (elevated) which causes ''tivra arti'' (severe pain) and ''vinmutrarodhini'' (obstruction to stools and urine). [36]
    
==== ''Vatabasti'' (''vata'' affliction of bladder) ====
 
==== ''Vatabasti'' (''vata'' affliction of bladder) ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
   −
मूत्रं  धारयतो बस्तौ वायुः क्रुद्धो विधारणात्|  
+
मूत्रं  धारयतो बस्तौ वायुः क्रुद्धो विधारणात्| <br />
मूत्ररोधार्तिकण्डूभिर्वातबस्तिः स उच्यते||३७||  
+
मूत्ररोधार्तिकण्डूभिर्वातबस्तिः स उच्यते||३७|| <br />
 +
<div class="mw-collapsible-content">
   −
mūtraṁ  dhārayatō bastau vāyuḥ kruddhō vidhāraṇāt|  
+
mūtraṁ  dhārayatō bastau vāyuḥ kruddhō vidhāraṇāt| <br />
mūtrarōdhārtikaṇḍūbhirvātabastiḥ sa ucyatē||37||
+
mūtrarōdhārtikaṇḍūbhirvātabastiḥ sa ucyatē||37||<br />
   −
mUtraM  dhArayato bastau vAyuH kruddho vidhAraNAt|  
+
mUtraM  dhArayato bastau vAyuH kruddho vidhAraNAt| <br />
mUtrarodhArtikaNDUbhirvAtabastiH sa ucyate||37||  
+
mUtrarodhArtikaNDUbhirvAtabastiH sa ucyate||37|| <br />
 +
</div></div>
    
Withholding the urine in the ''basti'' causes ''vata'' to aggravate which causes ''mutrarodha'' (urinary obstruction), ''arti'' (pain), ''kandu'' (itching) and this is called ''vatabasti''. [37]
 
Withholding the urine in the ''basti'' causes ''vata'' to aggravate which causes ''mutrarodha'' (urinary obstruction), ''arti'' (pain), ''kandu'' (itching) and this is called ''vatabasti''. [37]
    
==== ''Ushnavata'' ((''vata-pitta'' affliction of urine/burning micturition) ====
 
==== ''Ushnavata'' ((''vata-pitta'' affliction of urine/burning micturition) ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
   −
उष्मणा सोष्मकं मूत्रं शोषयन् रक्तपीतकम्|  
+
उष्मणा सोष्मकं मूत्रं शोषयन् रक्तपीतकम्| <br />
उष्णवातः सृजेत् कृच्छ्राद्बस्त्युपस्थार्तिदाहवान्||३८||  
+
उष्णवातः सृजेत् कृच्छ्राद्बस्त्युपस्थार्तिदाहवान्||३८|| <br />
 +
<div class="mw-collapsible-content">
   −
uṣmaṇā sōṣmakaṁ mūtraṁ śōṣayan raktapītakam|  
+
uṣmaṇā sōṣmakaṁ mūtraṁ śōṣayan raktapītakam| <br />
uṣṇavātaḥ sr̥jēt kr̥cchrādbastyupasthārtidāhavān||38||  
+
uṣṇavātaḥ sr̥jēt kr̥cchrādbastyupasthārtidāhavān||38|| <br />
   −
uShmaNA soShmakaM mUtraM shoShayan raktapItakam|  
+
uShmaNA soShmakaM mUtraM shoShayan raktapItakam| <br />
uShNavAtaH sRujet kRucchrAdbastyupasthArtidAhavAn||38||  
+
uShNavAtaH sRujet kRucchrAdbastyupasthArtidAhavAn||38|| <br />
 +
</div></div>
    
Due to indulgence in ''ushma'' (factors that increase the heat in the body), there will be ''mutra shosha'' (decrease in ''mutra''), ''raktapita mutra'' (reddish or yellowish urine), passed with difficulty (''krichchrat''), causing ''arti'' (pain) and ''daha'' (burning) in ''basti'' (urinary bladder) and ''upastha'' (genitalia). This is ''ushnavata''. [38]
 
Due to indulgence in ''ushma'' (factors that increase the heat in the body), there will be ''mutra shosha'' (decrease in ''mutra''), ''raktapita mutra'' (reddish or yellowish urine), passed with difficulty (''krichchrat''), causing ''arti'' (pain) and ''daha'' (burning) in ''basti'' (urinary bladder) and ''upastha'' (genitalia). This is ''ushnavata''. [38]
    
==== V''atakundalika'' (scanty and painful flow of urine) ====
 
==== V''atakundalika'' (scanty and painful flow of urine) ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
   −
गतिसङ्गादुदावृत्तः स मूत्रस्थानमार्गयोः|  
+
गतिसङ्गादुदावृत्तः स मूत्रस्थानमार्गयोः| <br />
मूत्रस्य विगुणो वायुर्भग्नव्याविद्धकुण्डली||३९||  
+
मूत्रस्य विगुणो वायुर्भग्नव्याविद्धकुण्डली||३९|| <br />
   −
मूत्रं विहन्ति संस्तम्भभङ्गगौरववेष्टनैः|  
+
मूत्रं विहन्ति संस्तम्भभङ्गगौरववेष्टनैः| <br />
तीव्ररुङ्मूत्रविट्सङ्गैर्वातकुण्डलिकेति सा||४०||  
+
तीव्ररुङ्मूत्रविट्सङ्गैर्वातकुण्डलिकेति सा||४०|| <br />
 +
<div class="mw-collapsible-content">
   −
gatisaṅgādudāvr̥ttaḥ sa mūtrasthānamārgayōḥ|  
+
gatisaṅgādudāvr̥ttaḥ sa mūtrasthānamārgayōḥ| <br />
mūtrasya viguṇō vāyurbhagnavyāviddhakuṇḍalī||39||  
+
mūtrasya viguṇō vāyurbhagnavyāviddhakuṇḍalī||39|| <br />
   −
mūtraṁ vihanti saṁstambhabhaṅgagauravavēṣṭanaiḥ|  
+
mūtraṁ vihanti saṁstambhabhaṅgagauravavēṣṭanaiḥ| <br />
tīvraruṅmūtraviṭsaṅgairvātakuṇḍalikēti sā||40||
+
tīvraruṅmūtraviṭsaṅgairvātakuṇḍalikēti sā||40||<br />
   −
gatisa~ggAdudAvRuttaH sa mUtrasthAnamArgayoH|  
+
gatisa~ggAdudAvRuttaH sa mUtrasthAnamArgayoH| <br />
mUtrasya viguNo vAyurbhagnavyAviddhakuNDalI||39||  
+
mUtrasya viguNo vAyurbhagnavyAviddhakuNDalI||39|| <br />
   −
mUtraM vihanti saMstambhabha~ggagauravaveShTanaiH|  
+
mUtraM vihanti saMstambhabha~ggagauravaveShTanaiH| <br />
tIvraru~gmUtraviTsa~ggairvAtakuNDaliketi sA||40||  
+
tIvraru~gmUtraviTsa~ggairvAtakuNDaliketi sA||40|| <br />
 +
</div></div>
    
Due to ''gatisanga'' (obstruction in the pathway) of ''mutra'' in the ''mutrasthana'' (''mutrasaya'') and ''mutramarga'' (''mutravaha srotas''), the ''viguna vayu'' (aggravated ''vata'') becomes ''udavratta'' (reflux or moves in opposite direction) and thereby ''bhagna'' (broken), ''vyaviddha'' (zigzag) or ''kundali'' (rotatory) in its pathway. It then affects the ''mutra'' with ''samstambha'' (stiffness or rigidity), ''bhanga'' (breaking pain), ''gaurava'' (heaviness), ''veshtana'' (twisting pain), ''tivraruk'' (severe pain) and ''mutravitsanga'' (retention of urine and feces). The condition is called ''vata kundalika''. [39-40]
 
Due to ''gatisanga'' (obstruction in the pathway) of ''mutra'' in the ''mutrasthana'' (''mutrasaya'') and ''mutramarga'' (''mutravaha srotas''), the ''viguna vayu'' (aggravated ''vata'') becomes ''udavratta'' (reflux or moves in opposite direction) and thereby ''bhagna'' (broken), ''vyaviddha'' (zigzag) or ''kundali'' (rotatory) in its pathway. It then affects the ''mutra'' with ''samstambha'' (stiffness or rigidity), ''bhanga'' (breaking pain), ''gaurava'' (heaviness), ''veshtana'' (twisting pain), ''tivraruk'' (severe pain) and ''mutravitsanga'' (retention of urine and feces). The condition is called ''vata kundalika''. [39-40]
    
==== ''Raktagranthi'' (nodular swelling in bladder) ====
 
==== ''Raktagranthi'' (nodular swelling in bladder) ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
   −
रक्तं वातकफाद्दुष्टं बस्तिद्वारे सुदारुणम्|  
+
रक्तं वातकफाद्दुष्टं बस्तिद्वारे सुदारुणम्| <br />
ग्रन्थिं कुर्यात् स कृच्छ्रेण सृजेन्मूत्रं तदावृतम्||४१||  
+
ग्रन्थिं कुर्यात् स कृच्छ्रेण सृजेन्मूत्रं तदावृतम्||४१|| <br />
   −
अश्मरीसमशूलं तं रक्तग्रन्थिं प्रचक्षते|  
+
अश्मरीसमशूलं तं रक्तग्रन्थिं प्रचक्षते| <br />
 +
<div class="mw-collapsible-content">
   −
raktaṁ vātakaphādduṣṭaṁ bastidvārē sudāruṇam|  
+
raktaṁ vātakaphādduṣṭaṁ bastidvārē sudāruṇam| <br />
granthiṁ kuryāt sa kr̥cchrēṇa sr̥jēnmūtraṁ tadāvr̥tam||41||  
+
granthiṁ kuryāt sa kr̥cchrēṇa sr̥jēnmūtraṁ tadāvr̥tam||41|| <br />
   −
aśmarīsamaśūlaṁ taṁ raktagranthiṁ pracakṣatē|
+
aśmarīsamaśūlaṁ taṁ raktagranthiṁ pracakṣatē|<br />
   −
raktaM vAtakaphAdduShTaM bastidvAre sudAruNam|  
+
raktaM vAtakaphAdduShTaM bastidvAre sudAruNam| <br />
granthiM kuryAt sa kRucchreNa sRujenmUtraM tadAvRutam||41||  
+
granthiM kuryAt sa kRucchreNa sRujenmUtraM tadAvRutam||41|| <br />
   −
ashmarIsamashUlaM taM raktagranthiM pracakShate|  
+
ashmarIsamashUlaM taM raktagranthiM pracakShate| <br />
 +
</div></div>
    
''Rakta'' getting vitiated by ''vata'' and ''kapha'', produces a grievous nodular swelling (''granthi'') which obstructs the ''mutra'' and as a result the ''mutra'' is eliminated with difficulty and pain similar to urinary calculus. The condition is called ''raktagranthi''. [41-41½]
 
''Rakta'' getting vitiated by ''vata'' and ''kapha'', produces a grievous nodular swelling (''granthi'') which obstructs the ''mutra'' and as a result the ''mutra'' is eliminated with difficulty and pain similar to urinary calculus. The condition is called ''raktagranthi''. [41-41½]
    
==== ''Vid vighata'' (feces coming through urine) ====
 
==== ''Vid vighata'' (feces coming through urine) ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
   −
रूक्षदुर्बलयोर्वातेनोदावृत्तं शकृद्यदा||४२||  
+
रूक्षदुर्बलयोर्वातेनोदावृत्तं शकृद्यदा||४२|| <br />
   −
मूत्रस्रोतः प्रपद्येत विट्संसृष्टं तदा नरः|  
+
मूत्रस्रोतः प्रपद्येत विट्संसृष्टं तदा नरः| <br />
विड्गन्धं मूत्रयेत् कृच्छ्राद्विड्विघातं विनिर्दिशेत्||४३||  
+
विड्गन्धं मूत्रयेत् कृच्छ्राद्विड्विघातं विनिर्दिशेत्||४३|| <br />
 +
<div class="mw-collapsible-content">
   −
rūkṣadurbalayōrvātēnōdāvr̥ttaṁ śakr̥dyadā||42||  
+
rūkṣadurbalayōrvātēnōdāvr̥ttaṁ śakr̥dyadā||42|| <br />
   −
mūtrasrōtaḥ prapadyēta viṭsaṁsr̥ṣṭaṁ tadā naraḥ|  
+
mūtrasrōtaḥ prapadyēta viṭsaṁsr̥ṣṭaṁ tadā naraḥ| <br />
viḍgandhaṁ mūtrayēt kr̥cchrādviḍvighātaṁ vinirdiśēt||43||  
+
viḍgandhaṁ mūtrayēt kr̥cchrādviḍvighātaṁ vinirdiśēt||43|| <br />
   −
rUkShadurbalayorvAtenodAvRuttaM shakRudyadA||42||  
+
rUkShadurbalayorvAtenodAvRuttaM shakRudyadA||42|| <br />
   −
mUtrasrotaH prapadyeta viTsaMsRuShTaM tadA naraH|  
+
mUtrasrotaH prapadyeta viTsaMsRuShTaM tadA naraH| <br />
viDgandhaM mUtrayet kRucchrAdviDvighAtaM vinirdishet||43||
+
viDgandhaM mUtrayet kRucchrAdviDvighAtaM vinirdishet||43||<br />
 +
</div></div>
    
In a ''ruksha'' (emaciated) and ''durbala'' (weak) person, due to aggravated ''vata'' when ''shakrita'' (stool matter) becomes ''udavarta'' (moves into other pathway) and enters the channels of ''mutra'', the person passes ''mutra'' admixed with stool matter bearing a fecal odor with difficulty. The condition is called ''vidvighata''.[42-43]
 
In a ''ruksha'' (emaciated) and ''durbala'' (weak) person, due to aggravated ''vata'' when ''shakrita'' (stool matter) becomes ''udavarta'' (moves into other pathway) and enters the channels of ''mutra'', the person passes ''mutra'' admixed with stool matter bearing a fecal odor with difficulty. The condition is called ''vidvighata''.[42-43]
    
==== ''Basti kundala'' (circular distension of bladder) ====
 
==== ''Basti kundala'' (circular distension of bladder) ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
   −
द्रुताध्वलङ्घनायासादभिघातात् प्रपीडनात्|  
+
द्रुताध्वलङ्घनायासादभिघातात् प्रपीडनात्| <br />
स्वस्थानाद्वस्तिरुद्वृत्तः स्थूलस्तिष्ठति गर्भवत्||४४||  
+
स्वस्थानाद्वस्तिरुद्वृत्तः स्थूलस्तिष्ठति गर्भवत्||४४|| <br />
   −
शूलस्पन्दनदाहार्तो बिन्दुं बिन्दुं स्रवत्यपि|  
+
शूलस्पन्दनदाहार्तो बिन्दुं बिन्दुं स्रवत्यपि| <br />
पीडितस्तु सृजेद्धारां संस्तम्भोद्वेष्टनार्तिमान्||४५||  
+
पीडितस्तु सृजेद्धारां संस्तम्भोद्वेष्टनार्तिमान्||४५|| <br />
   −
बस्तिकुण्डलमाहुस्तं घोरं शस्त्रविषोपमम्|  
+
बस्तिकुण्डलमाहुस्तं घोरं शस्त्रविषोपमम्| <br />
पवनप्रबलं प्रायो दुर्निवारमबुद्धिभिः||४६||  
+
पवनप्रबलं प्रायो दुर्निवारमबुद्धिभिः||४६|| <br />
   −
तस्मिन् पित्तान्विते दाहः शूलं मूत्रविवर्णता|  
+
तस्मिन् पित्तान्विते दाहः शूलं मूत्रविवर्णता| <br />
श्लेष्मणा गौरवं शोफः स्निग्धं मूत्रं घनं सितम्||४७||  
+
श्लेष्मणा गौरवं शोफः स्निग्धं मूत्रं घनं सितम्||४७|| <br />
   −
श्लेष्मरुद्धबिलो बस्तिः पित्तोदीर्णो न सिध्यति|  
+
श्लेष्मरुद्धबिलो बस्तिः पित्तोदीर्णो न सिध्यति| <br />
अविभ्रान्तबिलः साध्यो न तु यः कुण्डलीकृतः||४८||  
+
अविभ्रान्तबिलः साध्यो न तु यः कुण्डलीकृतः||४८|| <br />
   −
स्याद्वस्तौ कुण्डलीभूते हृन्मोहः श्वास एव च|४९|
+
स्याद्वस्तौ कुण्डलीभूते हृन्मोहः श्वास एव च|४९|<br />
 +
<div class="mw-collapsible-content">
   −
drutādhvalaṅghanāyāsādabhighātāt prapīḍanāt|  
+
drutādhvalaṅghanāyāsādabhighātāt prapīḍanāt| <br />
svasthānādvastirudvr̥ttaḥ sthūlastiṣṭhati garbhavat||44||  
+
svasthānādvastirudvr̥ttaḥ sthūlastiṣṭhati garbhavat||44|| <br />
   −
śūlaspandanadāhārtō binduṁ binduṁ sravatyapi|  
+
śūlaspandanadāhārtō binduṁ binduṁ sravatyapi| <br />
pīḍitastu sr̥jēddhārāṁ saṁstambhōdvēṣṭanārtimān||45||  
+
pīḍitastu sr̥jēddhārāṁ saṁstambhōdvēṣṭanārtimān||45||<br />
   −
bastikuṇḍalamāhustaṁ ghōraṁ śastraviṣōpamam|  
+
bastikuṇḍalamāhustaṁ ghōraṁ śastraviṣōpamam| <br />
 
pavanaprabalaṁ prāyō durnivāramabuddhibhiḥ||46||  
 
pavanaprabalaṁ prāyō durnivāramabuddhibhiḥ||46||  
   −
tasmin pittānvitē dāhaḥ śūlaṁ mūtravivarṇatā|  
+
tasmin pittānvitē dāhaḥ śūlaṁ mūtravivarṇatā| <br />
ślēṣmaṇā gauravaṁ śōphaḥ snigdhaṁ mūtraṁ ghanaṁ sitam||47||  
+
ślēṣmaṇā gauravaṁ śōphaḥ snigdhaṁ mūtraṁ ghanaṁ sitam||47|| <br />
   −
ślēṣmaruddhabilō bastiḥ pittōdīrṇō na sidhyati|  
+
ślēṣmaruddhabilō bastiḥ pittōdīrṇō na sidhyati| <br />
avibhrāntabilaḥ sādhyō na tu yaḥ kuṇḍalīkr̥taḥ||48||  
+
avibhrāntabilaḥ sādhyō na tu yaḥ kuṇḍalīkr̥taḥ||48|| <br />
   −
syādvastau kuṇḍalībhūtē hr̥nmōhaḥ  śvāsa ēva ca|49||  
+
syādvastau kuṇḍalībhūtē hr̥nmōhaḥ  śvāsa ēva ca|49|| <br />
   −
drutAdhvala~gghanAyAsAdabhighAtAt prapIDanAt|  
+
drutAdhvala~gghanAyAsAdabhighAtAt prapIDanAt| <br />
svasthAnAdvastirudvRuttaH sthUlastiShThati garbhavat||44||  
+
svasthAnAdvastirudvRuttaH sthUlastiShThati garbhavat||44|| <br />
   −
shUlaspandanadAhArto binduM binduM sravatyapi|  
+
shUlaspandanadAhArto binduM binduM sravatyapi| <br />
pIDitastu sRujeddhArAM saMstambhodveShTanArtimAn||45||  
+
pIDitastu sRujeddhArAM saMstambhodveShTanArtimAn||45|| <br />
   −
bastikuNDalamAhustaM ghoraM shastraviShopamam|  
+
bastikuNDalamAhustaM ghoraM shastraviShopamam| <br />
pavanaprabalaM prAyo durnivAramabuddhibhiH||46||  
+
pavanaprabalaM prAyo durnivAramabuddhibhiH||46|| <br />
   −
tasmin pittAnvite dAhaH shUlaM mUtravivarNatA|  
+
tasmin pittAnvite dAhaH shUlaM mUtravivarNatA| <br />
shleShmaNA gauravaM  shophaH snigdhaM mUtraM ghanaM sitam||47||  
+
shleShmaNA gauravaM  shophaH snigdhaM mUtraM ghanaM sitam||47|| <br />
   −
shleShmaruddhabilo bastiH pittodIrNo na sidhyati|  
+
shleShmaruddhabilo bastiH pittodIrNo na sidhyati| <br />
avibhrAntabilaH sAdhyo na tu yaH kuNDalIkRutaH||48||  
+
avibhrAntabilaH sAdhyo na tu yaH kuNDalIkRutaH||48|| <br />
   −
syAdvastau kuNDalIbhUte hRunmohaH shvAsa eva ca|49|
+
syAdvastau kuNDalIbhUte hRunmohaH shvAsa eva ca|49|<br />
 +
</div></div>
    
Due to factors such as fast walking, fasting, exhaustion, injury and compression, the ''basti'' is displaced upwards giving the appearance of distended gravid uterus. The patient manifests with ''shula'' (severe pain), ''spandana'' (involuntary contractions or spasms) and ''daha'' (burning) and passes urine drop by drop. On straining there is streamed urine with ''samstambha'' (griping pain), ''udvestana'' (twisting pain) or ''arti'' (simple pain). The condition is called ''basti kundala'' and is similar to ''shastra'' (sharp weapon), ''visha'' (poison) in its action. The condition is dominant of ''vata'' and is incurable by the unintelligent.
 
Due to factors such as fast walking, fasting, exhaustion, injury and compression, the ''basti'' is displaced upwards giving the appearance of distended gravid uterus. The patient manifests with ''shula'' (severe pain), ''spandana'' (involuntary contractions or spasms) and ''daha'' (burning) and passes urine drop by drop. On straining there is streamed urine with ''samstambha'' (griping pain), ''udvestana'' (twisting pain) or ''arti'' (simple pain). The condition is called ''basti kundala'' and is similar to ''shastra'' (sharp weapon), ''visha'' (poison) in its action. The condition is dominant of ''vata'' and is incurable by the unintelligent.
Line 596: Line 678:     
==== Management of urinary disorders ====
 
==== Management of urinary disorders ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
दोषाधिक्यमवेक्ष्यैतान् मूत्रकृच्छ्रहरैर्जयेत्॥४९॥
 
दोषाधिक्यमवेक्ष्यैतान् मूत्रकृच्छ्रहरैर्जयेत्॥४९॥
    
बस्तिमुत्तरबस्तिं च सर्वेषामेव दापयेत् |
 
बस्तिमुत्तरबस्तिं च सर्वेषामेव दापयेत् |
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
dōṣādhikyamavēkṣyaitān mūtrakr̥cchraharairjayēt||49||  
 
dōṣādhikyamavēkṣyaitān mūtrakr̥cchraharairjayēt||49||  
Line 608: Line 692:     
bastimuttarabastiM ca sarveShAmeva dApayet|50|
 
bastimuttarabastiM ca sarveShAmeva dApayet|50|
 +
</div></div>
    
These conditions should be examined in terms of dominance of ''dosha'' and treated by measures that relieve ''mutrakrichchra'' (dysuria). ''Basti'' (rectal enemas) and ''uttara basti'' (Bladder enemas) should be administered in all these conditions. [49-49½]
 
These conditions should be examined in terms of dominance of ''dosha'' and treated by measures that relieve ''mutrakrichchra'' (dysuria). ''Basti'' (rectal enemas) and ''uttara basti'' (Bladder enemas) should be administered in all these conditions. [49-49½]
    
==== Description of ''uttara basti'' (urethral/per vaginal drug administration) ====
 
==== Description of ''uttara basti'' (urethral/per vaginal drug administration) ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
   −
पुष्पनेत्रं तु हैमं स्याच्छ्लक्ष्णमौत्तरबस्तिकम्||५०||  
+
पुष्पनेत्रं तु हैमं स्याच्छ्लक्ष्णमौत्तरबस्तिकम्||५०|| <br />
   −
जात्यश्वहनवृन्तेन समं गोपुच्छसंस्थितम्|  
+
जात्यश्वहनवृन्तेन समं गोपुच्छसंस्थितम्| <br />
रौप्यं वा सर्षपच्छिद्रं द्विकर्णं द्वादशाङ्गुलम्||५१||  
+
रौप्यं वा सर्षपच्छिद्रं द्विकर्णं द्वादशाङ्गुलम्||५१|| <br />
   −
तेनाजबस्तियुक्तेन स्नेहस्यार्धपलं नयेत्|  
+
तेनाजबस्तियुक्तेन स्नेहस्यार्धपलं नयेत्| <br />
यथावयोविशेषेण स्नेहमात्रां विकल्प्य वा||५२||  
+
यथावयोविशेषेण स्नेहमात्रां विकल्प्य वा||५२|| <br />
   −
स्नातस्य भुक्तभक्तस्य रसेन पयसाऽपि वा|  
+
स्नातस्य भुक्तभक्तस्य रसेन पयसाऽपि वा| <br />
सृष्टविण्मूत्रवेगस्य पीठे जानुसमे मृदौ||५३||  
+
सृष्टविण्मूत्रवेगस्य पीठे जानुसमे मृदौ||५३|| <br />
   −
ऋजोः सुखोपविष्टस्य हृष्टे मेढ्रे घृताक्तया|  
+
ऋजोः सुखोपविष्टस्य हृष्टे मेढ्रे घृताक्तया| <br />
शलाकयाऽन्विष्य गतिं यद्यप्रतिहता व्रजेत्||५४||  
+
शलाकयाऽन्विष्य गतिं यद्यप्रतिहता व्रजेत्||५४|| <br />
   −
ततः शेफःप्रमाणेन पुष्पनेत्रं प्रवेशयेत्|  
+
ततः शेफःप्रमाणेन पुष्पनेत्रं प्रवेशयेत्| <br />
गुदवन्मूत्रमार्गेण प्रणयेदनु सेवनीम्||५५||  
+
गुदवन्मूत्रमार्गेण प्रणयेदनु सेवनीम्||५५|| <br />
   −
हिंस्यादतिगतं बस्तिमूने स्नेहो न गच्छति|  
+
हिंस्यादतिगतं बस्तिमूने स्नेहो न गच्छति| <br />
सुखं प्रपीड्य निष्कम्पं निष्कर्षेन्नेत्रमेव च||५६||  
+
सुखं प्रपीड्य निष्कम्पं निष्कर्षेन्नेत्रमेव च||५६|| <br />
   −
प्रत्यागते द्वितीयं च तृतीयं च प्रदापयेत्|  
+
प्रत्यागते द्वितीयं च तृतीयं च प्रदापयेत्| <br />
अनागच्छन्नुपेक्ष्यस्तु रजनीव्युषितस्य च||५७||
+
अनागच्छन्नुपेक्ष्यस्तु रजनीव्युषितस्य च||५७||<br />
 +
<div class="mw-collapsible-content">
   −
puṣpanētraṁ tu haimaṁ syācchlakṣṇamauttarabastikam||50||  
+
puṣpanētraṁ tu haimaṁ syācchlakṣṇamauttarabastikam||50|| <br />
   −
jātyaśvahanavr̥ntēna samaṁ gōpucchasaṁsthitam|  
+
jātyaśvahanavr̥ntēna samaṁ gōpucchasaṁsthitam| <br />
raupyaṁ vā sarṣapacchidraṁ dvikarṇaṁ dvādaśāṅgulam||51||  
+
raupyaṁ vā sarṣapacchidraṁ dvikarṇaṁ dvādaśāṅgulam||51|| <br />
   −
tēnājabastiyuktēna snēhasyārdhapalaṁ nayēt|  
+
tēnājabastiyuktēna snēhasyārdhapalaṁ nayēt| <br />
yathāvayōviśēṣēṇa snēhamātrāṁ vikalpya vā||52||  
+
yathāvayōviśēṣēṇa snēhamātrāṁ vikalpya vā||52|| <br />
   −
snātasya bhuktabhaktasya rasēna payasā'pi vā|  
+
snātasya bhuktabhaktasya rasēna payasā'pi vā| <br />
sr̥ṣṭaviṇmūtravēgasya pīṭhē jānusamē mr̥dau||53||  
+
sr̥ṣṭaviṇmūtravēgasya pīṭhē jānusamē mr̥dau||53|| <br />
   −
r̥jōḥ sukhōpaviṣṭasya hr̥ṣṭē mēḍhrē ghr̥tāktayā|  
+
r̥jōḥ sukhōpaviṣṭasya hr̥ṣṭē mēḍhrē ghr̥tāktayā| <br />
śalākayā'nviṣya gatiṁ yadyapratihatā vrajēt||54||  
+
śalākayā'nviṣya gatiṁ yadyapratihatā vrajēt||54|| <br />
   −
tataḥ śēphaḥpramāṇēna puṣpanētraṁ pravēśayēt|  
+
tataḥ śēphaḥpramāṇēna puṣpanētraṁ pravēśayēt| <br />
gudavanmūtramārgēṇa praṇayēdanu sēvanīm||55||  
+
gudavanmūtramārgēṇa praṇayēdanu sēvanīm||55|| <br />
   −
hiṁsyādatigataṁ bastimūnē snēhō na gacchati|  
+
hiṁsyādatigataṁ bastimūnē snēhō na gacchati| <br />
sukhaṁ prapīḍya niṣkampaṁ niṣkarṣēnnētramēva ca||56||  
+
sukhaṁ prapīḍya niṣkampaṁ niṣkarṣēnnētramēva ca||56|| <br />
   −
pratyāgatē dvitīyaṁ ca tr̥tīyaṁ ca pradāpayēt|  
+
pratyāgatē dvitīyaṁ ca tr̥tīyaṁ ca pradāpayēt| <br />
anāgacchannupēkṣyastu rajanīvyuṣitasya ca||57||
+
anāgacchannupēkṣyastu rajanīvyuṣitasya ca||57||<br />
   −
puShpanetraM tu haimaM syAcchlakShNamauttarabastikam||50||  
+
puShpanetraM tu haimaM syAcchlakShNamauttarabastikam||50|| <br />
   −
jAtyashvahanavRuntena samaM gopucchasaMsthitam|  
+
jAtyashvahanavRuntena samaM gopucchasaMsthitam| <br />
raupyaM vA sarShapacchidraM dvikarNaM dvAdashA~ggulam||51||  
+
raupyaM vA sarShapacchidraM dvikarNaM dvAdashA~ggulam||51|| <br />
   −
tenAjabastiyuktena snehasyArdhapalaM nayet|  
+
tenAjabastiyuktena snehasyArdhapalaM nayet| <br />
yathAvayovisheSheNa snehamAtrAM vikalpya vA||52||  
+
yathAvayovisheSheNa snehamAtrAM vikalpya vA||52|| <br />
   −
snAtasya bhuktabhaktasya rasena payasA~api vA|  
+
snAtasya bhuktabhaktasya rasena payasA~api vA| <br />
sRuShTaviNmUtravegasya pIThe jAnusame mRudau||53||  
+
sRuShTaviNmUtravegasya pIThe jAnusame mRudau||53|| <br />
   −
RujoH sukhopaviShTasya hRuShTe meDhre ghRutAktayA|  
+
RujoH sukhopaviShTasya hRuShTe meDhre ghRutAktayA| <br />
shalAkayA~anviShya gatiM yadyapratihatA vrajet||54||  
+
shalAkayA~anviShya gatiM yadyapratihatA vrajet||54|| <br />
   −
tataH shephaHpramANena puShpanetraM praveshayet|  
+
tataH shephaHpramANena puShpanetraM praveshayet| <br />
gudavanmUtramArgeNa praNayedanu sevanIm||55||  
+
gudavanmUtramArgeNa praNayedanu sevanIm||55|| <br />
   −
hiMsyAdatigataM bastimUne sneho na gacchati|  
+
hiMsyAdatigataM bastimUne sneho na gacchati| <br />
sukhaM prapIDya niShkampaM niShkarShennetrameva ca||56||  
+
sukhaM prapIDya niShkampaM niShkarShennetrameva ca||56|| <br />
   −
pratyAgate dvitIyaM ca tRutIyaM ca pradApayet|  
+
pratyAgate dvitIyaM ca tRutIyaM ca pradApayet| <br />
rajanIvyuShitasya ca||57||
+
rajanIvyuShitasya ca||57||<br />
 +
</div></div>
    
''Pushpanetra'' (''uttara basti'' nozzle) used for ''uttara basti'' should be made of gold or silver, smooth, be similar to stalk of ''jati'' (Jasminum officinale), or ''asvahana'' (''Karavira''- Nerium odorum/ indicum) and like cow’s tail (tapering). It should be 12 ''angulas'' long, have two ridges (''dvikarna'') and ''sarshapachidra'' (permitting the passage of mustard seed). It fitted on to goats bladder, half ''pala'' (25ml) of ''sneha'' should be taken or the quantity of ''sneha'' should be judiciously calculated in consideration of the patient’s age.  
 
''Pushpanetra'' (''uttara basti'' nozzle) used for ''uttara basti'' should be made of gold or silver, smooth, be similar to stalk of ''jati'' (Jasminum officinale), or ''asvahana'' (''Karavira''- Nerium odorum/ indicum) and like cow’s tail (tapering). It should be 12 ''angulas'' long, have two ridges (''dvikarna'') and ''sarshapachidra'' (permitting the passage of mustard seed). It fitted on to goats bladder, half ''pala'' (25ml) of ''sneha'' should be taken or the quantity of ''sneha'' should be judiciously calculated in consideration of the patient’s age.  
Line 687: Line 775:     
==== ''Pippalyadi varti'' (medicated wick/suppository)====
 
==== ''Pippalyadi varti'' (medicated wick/suppository)====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
   −
पिप्पलीलवणागारधूमापामार्गसर्षपैः|  
+
पिप्पलीलवणागारधूमापामार्गसर्षपैः| <br />
वार्ताकुरसनिर्गुण्डीशम्पाकैः ससहाचरैः||५८||
+
वार्ताकुरसनिर्गुण्डीशम्पाकैः ससहाचरैः||५८||<br />
 
   
 
   
मूत्राम्लपिष्टैः सगुडैर्वर्तिं कृत्वा प्रवेशयेत्|  
+
मूत्राम्लपिष्टैः सगुडैर्वर्तिं कृत्वा प्रवेशयेत्| <br />
अग्रे तु सर्षपाकारां पश्चार्धे माषसम्मिताम्||५९||  
+
अग्रे तु सर्षपाकारां पश्चार्धे माषसम्मिताम्||५९|| <br />
   −
नेत्रदीर्घां घृताभ्यक्तां सुकुमारामभङ्गुराम्|  
+
नेत्रदीर्घां घृताभ्यक्तां सुकुमारामभङ्गुराम्| <br />
नेत्रवन्मूत्रनाड्यां तु पायौ चाङ्गुष्ठसम्मिताम्||६०||
+
नेत्रवन्मूत्रनाड्यां तु पायौ चाङ्गुष्ठसम्मिताम्||६०||<br />
 
   
 
   
स्नेहे प्रत्यागते ताभ्यामानुवासनिको विधिः|  
+
स्नेहे प्रत्यागते ताभ्यामानुवासनिको विधिः| <br />
परिहारश्च सव्यापत् ससम्यग्दत्तलक्षणः||६१||
+
परिहारश्च सव्यापत् ससम्यग्दत्तलक्षणः||६१||<br />
 +
<div class="mw-collapsible-content">
   −
pippalīlavaṇāgāradhūmāpāmārgasarṣapaiḥ|  
+
pippalīlavaṇāgāradhūmāpāmārgasarṣapaiḥ| <br />
vārtākurasanirguṇḍīśampākaiḥ sasahācaraiḥ||58||  
+
vārtākurasanirguṇḍīśampākaiḥ sasahācaraiḥ||58|| <br />
   −
mūtrāmlapiṣṭaiḥ saguḍairvartiṁ kr̥tvā pravēśayēt|  
+
mūtrāmlapiṣṭaiḥ saguḍairvartiṁ kr̥tvā pravēśayēt| <br />
agrē tu sarṣapākārāṁ paścārdhē māṣasammitām||59||  
+
agrē tu sarṣapākārāṁ paścārdhē māṣasammitām||59|| <br />
   −
nētradīrghāṁ ghr̥tābhyaktāṁ sukumārāmabhaṅgurām|  
+
nētradīrghāṁ ghr̥tābhyaktāṁ sukumārāmabhaṅgurām| <br />
nētravanmūtranāḍyāṁ tu pāyau cāṅguṣṭhasammitām||60||
+
nētravanmūtranāḍyāṁ tu pāyau cāṅguṣṭhasammitām||60||<br />
 
   
 
   
snēhē pratyāgatē tābhyāmānuvāsanikō vidhiḥ|  
+
snēhē pratyāgatē tābhyāmānuvāsanikō vidhiḥ| <br />
parihāraśca savyāpat sasamyagdattalakṣaṇaḥ||61||
+
parihāraśca savyāpat sasamyagdattalakṣaṇaḥ||61||<br />
   −
pippalIlavaNAgAradhUmApAmArgasarShapaiH|  
+
pippalIlavaNAgAradhUmApAmArgasarShapaiH| <br />
vArtAkurasanirguNDIshampAkaiH sasahAcaraiH||58||  
+
vArtAkurasanirguNDIshampAkaiH sasahAcaraiH||58|| <br />
   −
mUtrAmlapiShTaiH saguDairvartiM kRutvA praveshayet|  
+
mUtrAmlapiShTaiH saguDairvartiM kRutvA praveshayet| <br />
agre tu sarShapAkArAM pashcArdhe mAShasammitAm||59||  
+
agre tu sarShapAkArAM pashcArdhe mAShasammitAm||59|| <br />
   −
netradIrghAM ghRutAbhyaktAM sukumArAmabha~ggurAm|  
+
netradIrghAM ghRutAbhyaktAM sukumArAmabha~ggurAm| <br />
netravanmUtranADyAM tu pAyau cA~gguShThasammitAm||60||  
+
netravanmUtranADyAM tu pAyau cA~gguShThasammitAm||60|| <br />
   −
snehe pratyAgate tAbhyAmAnuvAsaniko vidhiH|  
+
snehe pratyAgate tAbhyAmAnuvAsaniko vidhiH| <br />
parihArashca savyApat sasamyagdattalakShaNaH||61||  
+
parihArashca savyApat sasamyagdattalakShaNaH||61|| <br />
 +
</div></div>
    
''Varti'' (suppository) prepared out of ''pippali'' (Piper longum), ''lavana'' (rock salt), ''agaradhuma'' (house soot), ''apamarga'' (Achyranthus aspera), ''sarshapa'' (Brassica campestris), ''vartaku'' (Solanum melongena), ''nirgundi'' juice (juice of Vitex negundo), ''shampaka'' (Cassia fistula), ''sahachara'' (Barleria prionitis), ''mutra'' (Urine of cattle etc. 8 animals), ''amla'' (''amlavarga dravyas'' like ''nimbuka'' etc) with ''gud'' (jaggery) all pounded together and ''varti'' prepared which is introduced into the urinary passage. The tip of ''varti'' should be of the size of ''sarshapa'' (seed of Brassica campestris) and the other end resembling ''masha'' (Phaseolus radiatus). In the ''mutranadi'' (urinary passage), it should be introduced like the ''bastinetra'' and in the ''payu'' (anal orifice) it should be of thickness upto 1 ''angushta''. When the ''sneha'' comes out, it should be followed by ''anuvasana basti vidhi'' (procedures mentioned in the after care of ''anuvasana basti''). The ''vyapat'' (complications), their management and symptoms of proper administration are also similar to ''anuvasana basti'' procedure.[58-61]
 
''Varti'' (suppository) prepared out of ''pippali'' (Piper longum), ''lavana'' (rock salt), ''agaradhuma'' (house soot), ''apamarga'' (Achyranthus aspera), ''sarshapa'' (Brassica campestris), ''vartaku'' (Solanum melongena), ''nirgundi'' juice (juice of Vitex negundo), ''shampaka'' (Cassia fistula), ''sahachara'' (Barleria prionitis), ''mutra'' (Urine of cattle etc. 8 animals), ''amla'' (''amlavarga dravyas'' like ''nimbuka'' etc) with ''gud'' (jaggery) all pounded together and ''varti'' prepared which is introduced into the urinary passage. The tip of ''varti'' should be of the size of ''sarshapa'' (seed of Brassica campestris) and the other end resembling ''masha'' (Phaseolus radiatus). In the ''mutranadi'' (urinary passage), it should be introduced like the ''bastinetra'' and in the ''payu'' (anal orifice) it should be of thickness upto 1 ''angushta''. When the ''sneha'' comes out, it should be followed by ''anuvasana basti vidhi'' (procedures mentioned in the after care of ''anuvasana basti''). The ''vyapat'' (complications), their management and symptoms of proper administration are also similar to ''anuvasana basti'' procedure.[58-61]
    
==== Time of administration of ''uttara basti'' ====
 
==== Time of administration of ''uttara basti'' ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
   −
स्त्रीणामार्तवकाले तु प्रतिकर्म तदाचरेत्|  
+
स्त्रीणामार्तवकाले तु प्रतिकर्म तदाचरेत्| <br />
गर्भासना सुखं स्नेहं तदाऽऽदत्ते ह्यपावृता||६२||  
+
गर्भासना सुखं स्नेहं तदाऽऽदत्ते ह्यपावृता||६२|| <br />
   −
गर्भं  योनिस्तदा शीघ्रं जिते गृह्णाति मारुते|  
+
गर्भं  योनिस्तदा शीघ्रं जिते गृह्णाति मारुते| <br />
बस्तिजेषु विकारेषु योनिविभ्रंशजेषु च||६३||  
+
बस्तिजेषु विकारेषु योनिविभ्रंशजेषु च||६३|| <br />
   −
योनिशूलेषु तीव्रेषु योनिव्यापत्स्वसृग्दरे|  
+
योनिशूलेषु तीव्रेषु योनिव्यापत्स्वसृग्दरे| <br />
अप्रस्रवति मूत्रे च बिन्दुं बिन्दुं स्रवत्यपि||६४||
+
अप्रस्रवति मूत्रे च बिन्दुं बिन्दुं स्रवत्यपि||६४||<br />
 
   
 
   
विदध्यादुत्तरं बस्तिं यथास्वौषधसंस्कृतम्  |६५|
+
विदध्यादुत्तरं बस्तिं यथास्वौषधसंस्कृतम्  |६५|<br />
 +
<div class="mw-collapsible-content">
   −
strīṇāmārtavakālē tu pratikarma tadācarēt|  
+
strīṇāmārtavakālē tu pratikarma tadācarēt| <br />
garbhāsanā sukhaṁ snēhaṁ tadā''dattē hyapāvr̥tā||62||  
+
garbhāsanā sukhaṁ snēhaṁ tadā''dattē hyapāvr̥tā||62|| <br />
   −
garbhaṁ [1] yōnistadā śīghraṁ jitē gr̥hṇāti mārutē|  
+
garbhaṁ [1] yōnistadā śīghraṁ jitē gr̥hṇāti mārutē| <br />
bastijēṣu vikārēṣu yōnivibhraṁśajēṣu ca||63||  
+
bastijēṣu vikārēṣu yōnivibhraṁśajēṣu ca||63|| <br />
   −
yōniśūlēṣu tīvrēṣu yōnivyāpatsvasr̥gdarē|  
+
yōniśūlēṣu tīvrēṣu yōnivyāpatsvasr̥gdarē| <br />
aprasravati mūtrē ca binduṁ binduṁ sravatyapi||64||  
+
aprasravati mūtrē ca binduṁ binduṁ sravatyapi||64|| <br />
   −
vidadhyāduttaraṁ bastiṁ yathāsvauṣadhasaṁskr̥tam [2] |65|  
+
vidadhyāduttaraṁ bastiṁ yathāsvauṣadhasaṁskr̥tam [2] |65| <br />
   −
strINAmArtavakAle tu pratikarma tadAcaret|  
+
strINAmArtavakAle tu pratikarma tadAcaret| <br />
garbhAsanA sukhaM snehaM tadA~a~adatte hyapAvRutA||62||  
+
garbhAsanA sukhaM snehaM tadA~a~adatte hyapAvRutA||62|| <br />
   −
garbhaM [1] yonistadA shIghraM jite gRuhNAti mArute|  
+
garbhaM [1] yonistadA shIghraM jite gRuhNAti mArute| <br />
bastijeShu vikAreShu yonivibhraMshajeShu ca||63||  
+
bastijeShu vikAreShu yonivibhraMshajeShu ca||63|| <br />
   −
yonishUleShu tIvreShu yonivyApatsvasRugdare|  
+
yonishUleShu tIvreShu yonivyApatsvasRugdare| <br />
aprasravati mUtre ca binduM binduM sravatyapi||64||  
+
aprasravati mUtre ca binduM binduM sravatyapi||64|| <br />
   −
vidadhyAduttaraM bastiM yathAsvauShadhasaMskRutam [2] |65|
+
vidadhyAduttaraM bastiM yathAsvauShadhasaMskRutam [2] |65|<br />
 +
</div></div>
    
In women, ''uttarabasti'' should be administered during the menses as the vagina is then open and easily receives the ''sneha'' administered, thereby the ''vata'' being subdued it easily becomes impregnable. ''Uttarabasti'' with appropriate medicines should be administered in disorders of ''basti'' (Urinary bladder), prolapse of uterus, severe pain related to uterus, 20 diseases of uterus and vagina (described in Cha.Chi.30th chapter), menorrhagia-metrorrhagia conditions, retention of urine and dribbling incontinence.[62-64½]
 
In women, ''uttarabasti'' should be administered during the menses as the vagina is then open and easily receives the ''sneha'' administered, thereby the ''vata'' being subdued it easily becomes impregnable. ''Uttarabasti'' with appropriate medicines should be administered in disorders of ''basti'' (Urinary bladder), prolapse of uterus, severe pain related to uterus, 20 diseases of uterus and vagina (described in Cha.Chi.30th chapter), menorrhagia-metrorrhagia conditions, retention of urine and dribbling incontinence.[62-64½]
    
==== Dimensions of nozzle for ''uttara basti'' and its procedure ====
 
==== Dimensions of nozzle for ''uttara basti'' and its procedure ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
   −
पुष्पनेत्रप्रमाणं तु प्रमदानां दशाङ्गुलम्||६५||  
+
पुष्पनेत्रप्रमाणं तु प्रमदानां दशाङ्गुलम्||६५|| <br />
   −
मूत्रस्रोतःपरीणाहं मुद्गस्रोतोऽनुवाहि च|  
+
मूत्रस्रोतःपरीणाहं मुद्गस्रोतोऽनुवाहि च| <br />
अपत्यमार्गे नारीणां विधेयं चतुरङ्गुलम्||६६||  
+
अपत्यमार्गे नारीणां विधेयं चतुरङ्गुलम्||६६|| <br />
   −
द्व्यङ्गुलं मूत्रमार्गे तु बालायास्त्वेकमङ्गुलम्|  
+
द्व्यङ्गुलं मूत्रमार्गे तु बालायास्त्वेकमङ्गुलम्| <br />
उत्तानायाः शयानायाः सम्यक् सङ्कोच्य सक्थिनी||६७||  
+
उत्तानायाः शयानायाः सम्यक् सङ्कोच्य सक्थिनी||६७|| <br />
   −
अथास्याः प्रणयेन्नेत्रमनुवंशगतं सुखम्|  
+
अथास्याः प्रणयेन्नेत्रमनुवंशगतं सुखम्| <br />
द्विस्त्रिश्चतुरिति स्नेहानहोरात्रेण योजयेत्||६८||  
+
द्विस्त्रिश्चतुरिति स्नेहानहोरात्रेण योजयेत्||६८|| <br />
   −
बस्तौ, बस्तौ प्रणीते च वर्तिः पीनतरा भवेत्|  
+
बस्तौ, बस्तौ प्रणीते च वर्तिः पीनतरा भवेत्| <br />
त्रिरात्रं कर्म कुर्वीत स्नेहमात्रां विवर्धयेत्||६९||  
+
त्रिरात्रं कर्म कुर्वीत स्नेहमात्रां विवर्धयेत्||६९|| <br />
   −
अनेनैव विधानेन कर्म कुर्यात् पुनस्त्र्यहात्|७०|
+
अनेनैव विधानेन कर्म कुर्यात् पुनस्त्र्यहात्|७०|<br />
 +
<div class="mw-collapsible-content">
   −
puṣpanētrapramāṇaṁ tu pramadānāṁ daśāṅgulam||65||  
+
puṣpanētrapramāṇaṁ tu pramadānāṁ daśāṅgulam||65|| <br />
   −
mūtrasrōtaḥparīṇāhaṁ mudgasrōtō'nuvāhi ca|  
+
mūtrasrōtaḥparīṇāhaṁ mudgasrōtō'nuvāhi ca| <br />
apatyamārgē nārīṇāṁ vidhēyaṁ caturaṅgulam||66||
+
apatyamārgē nārīṇāṁ vidhēyaṁ caturaṅgulam||66||<br />
 
   
 
   
dvyaṅgulaṁ mūtramārgē tu bālāyāstvēkamaṅgulam|  
+
dvyaṅgulaṁ mūtramārgē tu bālāyāstvēkamaṅgulam| <br />
uttānāyāḥ śayānāyāḥ samyak saṅkōcya sakthinī||67||  
+
uttānāyāḥ śayānāyāḥ samyak saṅkōcya sakthinī||67|| <br />
   −
athāsyāḥ praṇayēnnētramanuvaṁśagataṁ sukham|  
+
athāsyāḥ praṇayēnnētramanuvaṁśagataṁ sukham| <br />
dvistriścaturiti snēhānahōrātrēṇa yōjayēt||68||  
+
dvistriścaturiti snēhānahōrātrēṇa yōjayēt||68|| <br />
   −
bastau, bastau praṇītē ca vartiḥ pīnatarā bhavēt|  
+
bastau, bastau praṇītē ca vartiḥ pīnatarā bhavēt| <br />
trirātraṁ karma kurvīta snēhamātrāṁ vivardhayēt||69||  
+
trirātraṁ karma kurvīta snēhamātrāṁ vivardhayēt||69|| <br />
   −
anēnaiva vidhānēna karma kuryāt punastryahāt|70|
+
anēnaiva vidhānēna karma kuryāt punastryahāt|70|<br />
   −
puShpanetrapramANaM tu pramadAnAM dashA~ggulam||65||  
+
puShpanetrapramANaM tu pramadAnAM dashA~ggulam||65|| <br />
   −
mUtrasrotaHparINAhaM mudgasroto~anuvAhi ca|  
+
mUtrasrotaHparINAhaM mudgasroto~anuvAhi ca| <br />
apatyamArge nArINAM vidheyaM catura~ggulam||66||  
+
apatyamArge nArINAM vidheyaM catura~ggulam||66|| <br />
   −
dvya~ggulaM mUtramArge tu bAlAyAstvekama~ggulam|  
+
dvya~ggulaM mUtramArge tu bAlAyAstvekama~ggulam| <br />
uttAnAyAH shayAnAyAH samyak sa~gkocya sakthinI||67||  
+
uttAnAyAH shayAnAyAH samyak sa~gkocya sakthinI||67|| <br />
   −
athAsyAH praNayennetramanuvaMshagataM sukham|  
+
athAsyAH praNayennetramanuvaMshagataM sukham| <br />
dvistrishcaturiti snehAnahorAtreNa yojayet||68||  
+
dvistrishcaturiti snehAnahorAtreNa yojayet||68|| <br />
   −
bastau, bastau praNIte ca vartiH pInatarA bhavet|  
+
bastau, bastau praNIte ca vartiH pInatarA bhavet| <br />
trirAtraM karma kurvIta snehamAtrAM vivardhayet||69||
+
trirAtraM karma kurvIta snehamAtrAM vivardhayet||69||<br />
 
   
 
   
anenaiva vidhAnena karma kuryAt punastryahAt|70|
+
anenaiva vidhAnena karma kuryAt punastryahAt|70|<br />
 +
</div></div>
    
The ''uttarabasti'' nozzle for females should be 10 ''angulas'' in length, circumference as equal to that of urethra and its inner lumen permitting a seed of ''mudga'' (whole green gram/ phaseolus mungo). It should be introduced to a length of 4 ''angulas'' in the genital tract and 2 ''angulas'' into urinary tract for adult females and 1 ''angula'' for ''bala'' (unmarried below 16 years of age). The lady lying down supine with thighs folded upon itself, should be introduced the nozzle comfortably in the direction parallel to the spine. Two, three or four unctuous enemas may be administered in a span of 24 hours. The ''varti'' (suppository) to be administered for elimination of ''basti'' medicament should be thicker than the enema nozzle. This ''uttarabasti'' should be done for three consecutive nights with gradual increase in the dose of unctuous medicament. The procedure should be likewise repeated after 3 days.[65-69½]
 
The ''uttarabasti'' nozzle for females should be 10 ''angulas'' in length, circumference as equal to that of urethra and its inner lumen permitting a seed of ''mudga'' (whole green gram/ phaseolus mungo). It should be introduced to a length of 4 ''angulas'' in the genital tract and 2 ''angulas'' into urinary tract for adult females and 1 ''angula'' for ''bala'' (unmarried below 16 years of age). The lady lying down supine with thighs folded upon itself, should be introduced the nozzle comfortably in the direction parallel to the spine. Two, three or four unctuous enemas may be administered in a span of 24 hours. The ''varti'' (suppository) to be administered for elimination of ''basti'' medicament should be thicker than the enema nozzle. This ''uttarabasti'' should be done for three consecutive nights with gradual increase in the dose of unctuous medicament. The procedure should be likewise repeated after 3 days.[65-69½]
Line 818: Line 915:     
===== ''Shankhaka'' (temporal headache) =====
 
===== ''Shankhaka'' (temporal headache) =====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
   −
अतः शिरोविकाराणां कश्चिद्भेदः प्रवक्ष्यते||७०||  
+
अतः शिरोविकाराणां कश्चिद्भेदः प्रवक्ष्यते||७०|| <br />
   −
रक्तपित्तानिला दुष्टाः शङ्खदेशे विमूर्च्छिताः|  
+
रक्तपित्तानिला दुष्टाः शङ्खदेशे विमूर्च्छिताः| <br />
तीव्ररुग्दाहरागं हि शोफं कुर्वन्ति दारुणम्||७१||  
+
तीव्ररुग्दाहरागं हि शोफं कुर्वन्ति दारुणम्||७१|| <br />
   −
स शिरो विषवद्वेगी निरुध्याशु गलं तथा|  
+
स शिरो विषवद्वेगी निरुध्याशु गलं तथा| <br />
त्रिरात्राज्जीवितं  हन्ति शङ्खको नाम  नामतः||७२||  
+
त्रिरात्राज्जीवितं  हन्ति शङ्खको नाम  नामतः||७२|| <br />
   −
परं  त्र्यहाज्जीवति चेत् प्रत्याख्यायाचरेत् क्रियाम्|  
+
परं  त्र्यहाज्जीवति चेत् प्रत्याख्यायाचरेत् क्रियाम्| <br />
शिरोविरेकसेकादि सर्वं वीसर्पनुच्च यत्||७३||
+
शिरोविरेकसेकादि सर्वं वीसर्पनुच्च यत्||७३||<br />
 +
<div class="mw-collapsible-content">
   −
ataḥ śirōvikārāṇāṁ kaścidbhēdaḥ pravakṣyatē||70||  
+
ataḥ śirōvikārāṇāṁ kaścidbhēdaḥ pravakṣyatē||70|| <br />
   −
raktapittānilā duṣṭāḥ śaṅkhadēśē vimūrcchitāḥ|  
+
raktapittānilā duṣṭāḥ śaṅkhadēśē vimūrcchitāḥ| <br />
tīvrarugdāharāgaṁ hi śōphaṁ kurvanti dāruṇam||71||  
+
tīvrarugdāharāgaṁ hi śōphaṁ kurvanti dāruṇam||71|| <br />
   −
sa śirō viṣavadvēgī nirudhyāśu galaṁ tathā|  
+
sa śirō viṣavadvēgī nirudhyāśu galaṁ tathā| <br />
trirātrājjīvitaṁ hanti śaṅkhakō nāma nāmataḥ||72||  
+
trirātrājjīvitaṁ hanti śaṅkhakō nāma nāmataḥ||72|| <br />
   −
paraṁ tryahājjīvati cēt pratyākhyāyācarēt kriyām|  
+
paraṁ tryahājjīvati cēt pratyākhyāyācarēt kriyām| <br />
śirōvirēkasēkādi sarvaṁ vīsarpanucca yat||73||
+
śirōvirēkasēkādi sarvaṁ vīsarpanucca yat||73||<br />
   −
ataH shirovikArANAM kashcidbhedaH pravakShyate||70||  
+
ataH shirovikArANAM kashcidbhedaH pravakShyate||70|| <br />
   −
raktapittAnilA duShTAH sha~gkhadeshe vimUrcchitAH|  
+
raktapittAnilA duShTAH sha~gkhadeshe vimUrcchitAH| <br />
tIvrarugdAharAgaM hi shophaM kurvanti dAruNam||71||  
+
tIvrarugdAharAgaM hi shophaM kurvanti dAruNam||71|| <br />
   −
sa shiro viShavadvegI nirudhyAshu galaM tathA|  
+
sa shiro viShavadvegI nirudhyAshu galaM tathA| <br />
trirAtrAjjIvitaM hanti sha~gkhako nAma nAmataH||72||  
+
trirAtrAjjIvitaM hanti sha~gkhako nAma nAmataH||72|| <br />
   −
paraM tryahAjjIvati cet pratyAkhyAyAcaret kriyAm|  
+
paraM tryahAjjIvati cet pratyAkhyAyAcaret kriyAm| <br />
shirovirekasekAdi sarvaM vIsarpanucca yat||73||
+
shirovirekasekAdi sarvaM vIsarpanucca yat||73||<br />
 +
</div></div>
    
Here after shall be elaborated certain diseases of the head. The aggravated ''rakta, pitta'' and ''vata'' getting lodged in the ''shankhadesha'' (temporal area) produce a severe painful swelling with redness. It is acute in manifestation like poison and obstructs the channels of the head and neck, killing the patient in 3 nights. If the patient survives beyond these 3 days, then considering the condition as ''pratyakhyeya'' (incurable but manageable) one should administer treatment modalities such as ''shirovirecha'' (errhines), ''seka'' (affusions) etc., which are curative of ''visarpa'' (erysipelas like lesions).[70-73]
 
Here after shall be elaborated certain diseases of the head. The aggravated ''rakta, pitta'' and ''vata'' getting lodged in the ''shankhadesha'' (temporal area) produce a severe painful swelling with redness. It is acute in manifestation like poison and obstructs the channels of the head and neck, killing the patient in 3 nights. If the patient survives beyond these 3 days, then considering the condition as ''pratyakhyeya'' (incurable but manageable) one should administer treatment modalities such as ''shirovirecha'' (errhines), ''seka'' (affusions) etc., which are curative of ''visarpa'' (erysipelas like lesions).[70-73]
    
===== ''Ardhavabhedaka'' (migraine affecting one side of head) =====
 
===== ''Ardhavabhedaka'' (migraine affecting one side of head) =====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
   −
रूक्षात्यध्यशनात्  पूर्ववातावश्यायमैथुनैः|  
+
रूक्षात्यध्यशनात्  पूर्ववातावश्यायमैथुनैः| <br />
वेगसन्धारणायासव्यायामैः कुपितोऽनिलः||७४||  
+
वेगसन्धारणायासव्यायामैः कुपितोऽनिलः||७४|| <br />
   −
केवलः सकफो वाऽर्धं  गृहीत्वा शिरसस्ततः|  
+
केवलः सकफो वाऽर्धं  गृहीत्वा शिरसस्ततः| <br />
मन्याभ्रूशङ्खकर्णाक्षिललाटार्धेऽतिवेदनाम्||७५||  
+
मन्याभ्रूशङ्खकर्णाक्षिललाटार्धेऽतिवेदनाम्||७५|| <br />
   −
शस्त्रारणिनिभां कुर्यात्तीव्रां सोऽर्धावभेदकः|  
+
शस्त्रारणिनिभां कुर्यात्तीव्रां सोऽर्धावभेदकः| <br />
नयनं वाऽथवा श्रोत्रमतिवृद्धो विनाशयेत्||७६||  
+
नयनं वाऽथवा श्रोत्रमतिवृद्धो विनाशयेत्||७६|| <br />
   −
चतुःस्नेहोत्तमा मात्रा शिरःकायविरेचनम्|  
+
चतुःस्नेहोत्तमा मात्रा शिरःकायविरेचनम्| <br />
नाडीस्वेदो घृतं जीर्णं बस्तिकर्मानुवासनम्||७७||  
+
नाडीस्वेदो घृतं जीर्णं बस्तिकर्मानुवासनम्||७७||<br />
   −
उपनाहः शिरोबस्तिर्दहनं चात्र शस्यते|  
+
उपनाहः शिरोबस्तिर्दहनं चात्र शस्यते| <br />
प्रतिश्याये शिरोरोगे यच्चोद्दिष्टं चिकित्सितम्||७८||
+
प्रतिश्याये शिरोरोगे यच्चोद्दिष्टं चिकित्सितम्||७८||<br />
 +
<div class="mw-collapsible-content">
   −
rūkṣātyadhyaśanāt pūrvavātāvaśyāyamaithunaiḥ|  
+
rūkṣātyadhyaśanāt pūrvavātāvaśyāyamaithunaiḥ| <br />
vēgasandhāraṇāyāsavyāyāmaiḥ kupitō'nilaḥ||74||  
+
vēgasandhāraṇāyāsavyāyāmaiḥ kupitō'nilaḥ||74|| <br />
   −
kēvalaḥ sakaphō vā'rdhaṁ gr̥hītvā śirasastataḥ|  
+
kēvalaḥ sakaphō vā'rdhaṁ gr̥hītvā śirasastataḥ| <br />
manyābhrūśaṅkhakarṇākṣilalāṭārdhē'tivēdanām||75||  
+
manyābhrūśaṅkhakarṇākṣilalāṭārdhē'tivēdanām||75|| <br />
   −
śastrāraṇinibhāṁ kuryāttīvrāṁ sō'rdhāvabhēdakaḥ|  
+
śastrāraṇinibhāṁ kuryāttīvrāṁ sō'rdhāvabhēdakaḥ| <br />
nayanaṁ vā'thavā śrōtramativr̥ddhō vināśayēt||76||  
+
nayanaṁ vā'thavā śrōtramativr̥ddhō vināśayēt||76|| <br />
   −
catuḥsnēhōttamā mātrā śiraḥkāyavirēcanam|  
+
catuḥsnēhōttamā mātrā śiraḥkāyavirēcanam| <br />
nāḍīsvēdō ghr̥taṁ jīrṇaṁ bastikarmānuvāsanam||77||  
+
nāḍīsvēdō ghr̥taṁ jīrṇaṁ bastikarmānuvāsanam||77|| <br />
   −
upanāhaḥ śirōbastirdahanaṁ cātra śasyatē|  
+
upanāhaḥ śirōbastirdahanaṁ cātra śasyatē| <br />
pratiśyāyē śirōrōgē yaccōddiṣṭaṁ cikitsitam||78||
+
pratiśyāyē śirōrōgē yaccōddiṣṭaṁ cikitsitam||78||<br />
   −
rUkShAtyadhyashanAt pUrvavAtAvashyAyamaithunaiH|  
+
rUkShAtyadhyashanAt pUrvavAtAvashyAyamaithunaiH| <br />
vegasandhAraNAyAsavyAyAmaiH kupito~anilaH||74||  
+
vegasandhAraNAyAsavyAyAmaiH kupito~anilaH||74|| <br />
   −
kevalaH sakapho vA~ardhaM  gRuhItvA shirasastataH|  
+
kevalaH sakapho vA~ardhaM  gRuhItvA shirasastataH| <br />
manyAbhrUsha~gkhakarNAkShilalATArdhe~ativedanAm||75||  
+
manyAbhrUsha~gkhakarNAkShilalATArdhe~ativedanAm||75|| <br />
   −
shastrAraNinibhAM kuryAttIvrAM so~ardhAvabhedakaH|  
+
shastrAraNinibhAM kuryAttIvrAM so~ardhAvabhedakaH| <br />
nayanaM vA~athavA shrotramativRuddho vinAshayet||76||  
+
nayanaM vA~athavA shrotramativRuddho vinAshayet||76|| <br />
   −
catuHsnehottamA mAtrA shiraHkAyavirecanam|  
+
catuHsnehottamA mAtrA shiraHkAyavirecanam| <br />
nADIsvedo ghRutaM jIrNaM bastikarmAnuvAsanam||77||  
+
nADIsvedo ghRutaM jIrNaM bastikarmAnuvAsanam||77|| <br />
   −
upanAhaH shirobastirdahanaM cAtra shasyate|  
+
upanAhaH shirobastirdahanaM cAtra shasyate| <br />
pratishyAye shiroroge yaccoddiShTaM cikitsitam||78||
+
pratishyAye shiroroge yaccoddiShTaM cikitsitam||78||<br />
 +
</div></div>
    
''Vata'' aggravated due to consumption of ''ruksha'' (dry/ ununctuous) substances, excessive quantity or frequent intake (''adhyashana''), easterly breeze, dew/snow, sexual intercourse, withholding of urges, exhaustion and exercise, either singly or along with ''kapha'', affecting either half of the head produces severe pain in neck, eyebrow, temples, ear, eye, forehead of one side. The condition is acutely severe like a sharp weapon or fire-log and is called ''ardhavabhedaka''. The condition when severe may impair the functions of an eye or an ear. The 4 ''snehas'' (''taila, ghrita, vasa'' and ''majja'') in the maximum dose, ''kayavirechana'' (purgation), ''sirovirechana'' (purificatory errhines), ''nadisweda'', 10  year old ghee, oil enemas, poultices, ''shirobasti'', cautery are advocated here. The management told for ''pratishyaya'' (rhinitis) and headaches as mentioned should also be employed appropriately. [74-78]
 
''Vata'' aggravated due to consumption of ''ruksha'' (dry/ ununctuous) substances, excessive quantity or frequent intake (''adhyashana''), easterly breeze, dew/snow, sexual intercourse, withholding of urges, exhaustion and exercise, either singly or along with ''kapha'', affecting either half of the head produces severe pain in neck, eyebrow, temples, ear, eye, forehead of one side. The condition is acutely severe like a sharp weapon or fire-log and is called ''ardhavabhedaka''. The condition when severe may impair the functions of an eye or an ear. The 4 ''snehas'' (''taila, ghrita, vasa'' and ''majja'') in the maximum dose, ''kayavirechana'' (purgation), ''sirovirechana'' (purificatory errhines), ''nadisweda'', 10  year old ghee, oil enemas, poultices, ''shirobasti'', cautery are advocated here. The management told for ''pratishyaya'' (rhinitis) and headaches as mentioned should also be employed appropriately. [74-78]
    
===== ''Suryavarta'' (headache increasing after sun-rise and in noon) =====
 
===== ''Suryavarta'' (headache increasing after sun-rise and in noon) =====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
   −
सन्धारणादजीर्णाद्यैर्मस्तिष्कं रक्तमारुतौ|  
+
सन्धारणादजीर्णाद्यैर्मस्तिष्कं रक्तमारुतौ| <br />
दुष्टौ दूषयतस्तच्च दुष्टं ताभ्यां विमूर्च्छितम्||७९||
+
दुष्टौ दूषयतस्तच्च दुष्टं ताभ्यां विमूर्च्छितम्||७९||<br />
 
   
 
   
सूर्योदयेंऽशुसन्तापाद्द्रवं विष्यन्दते शनैः|  
+
सूर्योदयेंऽशुसन्तापाद्द्रवं विष्यन्दते शनैः| <br />
ततो दिने शिरःशूलं दिनवृद्ध्या विवर्धते||८०||  
+
ततो दिने शिरःशूलं दिनवृद्ध्या विवर्धते||८०|| <br />
   −
दिनक्षये ततः स्त्याने मस्तिष्के सम्प्रशाम्यति|  
+
दिनक्षये ततः स्त्याने मस्तिष्के सम्प्रशाम्यति| <br />
सूर्यावर्तः स तत्र स्यात् सर्पिरौत्तरभक्तिकम्||८१||  
+
सूर्यावर्तः स तत्र स्यात् सर्पिरौत्तरभक्तिकम्||८१|| <br />
   −
शिरःकायविरेकौ च मूर्ध्ना त्रिस्नेहधारणम् |  
+
शिरःकायविरेकौ च मूर्ध्ना त्रिस्नेहधारणम् | <br />
जाङ्गलैरुपनाहश्च घृतक्षीरैश्च सेचनम्  ||८२||  
+
जाङ्गलैरुपनाहश्च घृतक्षीरैश्च सेचनम्  ||८२|| <br />
   −
बर्हितित्तिरिलावादिशृतक्षीरोत्थितं घृतम्|  
+
बर्हितित्तिरिलावादिशृतक्षीरोत्थितं घृतम्| <br />
स्यान्नावनं जीवनीयक्षीराष्टगुणसाधितम्||८३||
+
स्यान्नावनं जीवनीयक्षीराष्टगुणसाधितम्||८३||<br />
 +
<div class="mw-collapsible-content">
   −
sandhāraṇādajīrṇādyairmastiṣkaṁ raktamārutau|  
+
sandhāraṇādajīrṇādyairmastiṣkaṁ raktamārutau| <br />
duṣṭau dūṣayatastacca duṣṭaṁ tābhyāṁ vimūrcchitam||79||  
+
duṣṭau dūṣayatastacca duṣṭaṁ tābhyāṁ vimūrcchitam||79|| <br />
   −
sūryōdayēṁ'śusantāpāddravaṁ viṣyandatē śanaiḥ|  
+
sūryōdayēṁ'śusantāpāddravaṁ viṣyandatē śanaiḥ| <br />
tatō dinē śiraḥśūlaṁ dinavr̥ddhyā vivardhatē||80||  
+
tatō dinē śiraḥśūlaṁ dinavr̥ddhyā vivardhatē||80|| <br />
   −
dinakṣayē tataḥ styānē mastiṣkē sampraśāmyati|  
+
dinakṣayē tataḥ styānē mastiṣkē sampraśāmyati| <br />
sūryāvartaḥ sa tatra syāt sarpirauttarabhaktikam||81||  
+
sūryāvartaḥ sa tatra syāt sarpirauttarabhaktikam||81|| <br />
   −
śiraḥkāyavirēkau ca mūrdhnā trisnēhadhāraṇam  |  
+
śiraḥkāyavirēkau ca mūrdhnā trisnēhadhāraṇam  | <br />
jāṅgalairupanāhaśca ghr̥takṣīraiśca sēcanam ||82||  
+
jāṅgalairupanāhaśca ghr̥takṣīraiśca sēcanam ||82|| <br />
   −
barhitittirilāvādiśr̥takṣīrōtthitaṁ ghr̥tam|  
+
barhitittirilāvādiśr̥takṣīrōtthitaṁ ghr̥tam| <br />
syānnāvanaṁ jīvanīyakṣīrāṣṭaguṇasādhitam||83||
+
syānnāvanaṁ jīvanīyakṣīrāṣṭaguṇasādhitam||83||<br />
   −
sandhAraNAdajIrNAdyairmastiShkaM raktamArutau|  
+
sandhAraNAdajIrNAdyairmastiShkaM raktamArutau| <br />
duShTau dUShayatastacca duShTaM tAbhyAM vimUrcchitam||79||  
+
duShTau dUShayatastacca duShTaM tAbhyAM vimUrcchitam||79|| <br />
   −
sUryodayeM~ashusantApAddravaM  viShyandate shanaiH|  
+
sUryodayeM~ashusantApAddravaM  viShyandate shanaiH| <br />
tato dine shiraHshUlaM dinavRuddhyA vivardhate||80||  
+
tato dine shiraHshUlaM dinavRuddhyA vivardhate||80|| <br />
   −
dinakShaye tataH styAne mastiShke samprashAmyati|  
+
dinakShaye tataH styAne mastiShke samprashAmyati| <br />
sUryAvartaH sa tatra syAt sarpirauttarabhaktikam||81||  
+
sUryAvartaH sa tatra syAt sarpirauttarabhaktikam||81|| <br />
   −
shiraHkAyavirekau ca mUrdhnA trisnehadhAraNam  |  
+
shiraHkAyavirekau ca mUrdhnA trisnehadhAraNam  | <br />
jA~ggalairupanAhashca ghRutakShIraishca secanam  ||82||  
+
jA~ggalairupanAhashca ghRutakShIraishca secanam  ||82|| <br />
   −
barhitittirilAvAdishRutakShIrotthitaM ghRutam|  
+
barhitittirilAvAdishRutakShIrotthitaM ghRutam| <br />
syAnnAvanaM jIvanIyakShIrAShTaguNasAdhitam||83||  
+
syAnnAvanaM jIvanIyakShIrAShTaguNasAdhitam||83|| <br />
 +
</div></div>
    
Witholding the urges, indigestion etc. leads to the vitiation of ''rakta'' and ''vata'' which in turn vitiate the ''mastishka'' (brain). Thus, affected by the vitiated ''rakta'' and ''vata'', at sunrise due to the heat of sunrays these slowly liquefy and thereby during the day there is headache which increases with the day. At the end of the day as they solidify, the headache subsides. The condition is called ''suryavarta'' and is managed by post-prandial ghee consumption, ''shirovireka'' (purificatory errhines), ''kayavireka'' (purgation), ''shiropichu'' (holding a gauze or piece of cotton soaked in medicated oil over the vertex) or ''shirobasti'' (holding medicated oil in a circular tank like formation over the head) with ''trisnehas'', poultices prepared with ''jangala mamsa'' (meat of animals living in dry lands), affusions with ghee and milk, ghee (''nasya'') errhines prepared out of ''ksheerapaka'' of ''barhi, tittiri, lava'' (birds that live on land) etc. and ''navana'' (unctuous errhines) with ghee processed with 8 parts milk and ''jeevaniya'' drugs (''jeevaka, jeevanti''- Leptadenia reticulata, ''rishabhaka, kakoli, kshirakakoli'' etc.).[79-83]
 
Witholding the urges, indigestion etc. leads to the vitiation of ''rakta'' and ''vata'' which in turn vitiate the ''mastishka'' (brain). Thus, affected by the vitiated ''rakta'' and ''vata'', at sunrise due to the heat of sunrays these slowly liquefy and thereby during the day there is headache which increases with the day. At the end of the day as they solidify, the headache subsides. The condition is called ''suryavarta'' and is managed by post-prandial ghee consumption, ''shirovireka'' (purificatory errhines), ''kayavireka'' (purgation), ''shiropichu'' (holding a gauze or piece of cotton soaked in medicated oil over the vertex) or ''shirobasti'' (holding medicated oil in a circular tank like formation over the head) with ''trisnehas'', poultices prepared with ''jangala mamsa'' (meat of animals living in dry lands), affusions with ghee and milk, ghee (''nasya'') errhines prepared out of ''ksheerapaka'' of ''barhi, tittiri, lava'' (birds that live on land) etc. and ''navana'' (unctuous errhines) with ghee processed with 8 parts milk and ''jeevaniya'' drugs (''jeevaka, jeevanti''- Leptadenia reticulata, ''rishabhaka, kakoli, kshirakakoli'' etc.).[79-83]
    
==== ''Anantavata'' (pulsating headache involving all areas of head) ====
 
==== ''Anantavata'' (pulsating headache involving all areas of head) ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
   −
(उपवासातिशोकातिरूक्षशीताल्पभोजनैः)|  
+
(उपवासातिशोकातिरूक्षशीताल्पभोजनैः)| <br />
दुष्टा दोषास्त्रयो मन्यापश्चाद्घाटासु  वेदनाम्||८४||  
+
दुष्टा दोषास्त्रयो मन्यापश्चाद्घाटासु  वेदनाम्||८४|| <br />
   −
तीव्रां कुर्वन्ति सा  चाक्षिभ्रूशङ्खेष्ववतिष्ठते|  
+
तीव्रां कुर्वन्ति सा  चाक्षिभ्रूशङ्खेष्ववतिष्ठते| <br />
स्पन्दनं गण्डपार्श्वस्य नेत्ररोगं हनुग्रहम्||८५||  
+
स्पन्दनं गण्डपार्श्वस्य नेत्ररोगं हनुग्रहम्||८५|| <br />
   −
सोऽनन्तवातस्तं हन्यात् सिरार्कावर्तनाशनैः|  
+
सोऽनन्तवातस्तं हन्यात् सिरार्कावर्तनाशनैः| <br />
वातो रूक्षादिभिः क्रुद्धः शिरःकम्पमुदीरयेत्||८६||  
+
वातो रूक्षादिभिः क्रुद्धः शिरःकम्पमुदीरयेत्||८६|| <br />
   −
तत्रामृताबलारास्नामहाश्वेताश्वगन्धकैः|  
+
तत्रामृताबलारास्नामहाश्वेताश्वगन्धकैः| <br />
स्नेहस्वेदादि वातघ्नं शस्तं नस्यं च तर्पणम्||८७||
+
स्नेहस्वेदादि वातघ्नं शस्तं नस्यं च तर्पणम्||८७||<br />
 +
<div class="mw-collapsible-content">
   −
(upavāsātiśōkātirūkṣaśītālpabhōjanaiḥ)|  
+
(upavāsātiśōkātirūkṣaśītālpabhōjanaiḥ)| <br />
duṣṭā dōṣāstrayō manyāpaścādghāṭāsu vēdanām||84||  
+
duṣṭā dōṣāstrayō manyāpaścādghāṭāsu vēdanām||84|| <br />
   −
tīvrāṁ kurvanti sā cākṣibhrūśaṅkhēṣvavatiṣṭhatē|  
+
tīvrāṁ kurvanti sā cākṣibhrūśaṅkhēṣvavatiṣṭhatē| <br />
spandanaṁ gaṇḍapārśvasya nētrarōgaṁ hanugraham||85||  
+
spandanaṁ gaṇḍapārśvasya nētrarōgaṁ hanugraham||85|| <br />
   −
sō'nantavātastaṁ hanyāt sirārkāvartanāśanaiḥ|  
+
sō'nantavātastaṁ hanyāt sirārkāvartanāśanaiḥ| <br />
vātō rūkṣādibhiḥ kruddhaḥ śiraḥkampamudīrayēt||86||  
+
vātō rūkṣādibhiḥ kruddhaḥ śiraḥkampamudīrayēt||86|| <br />
   −
tatrāmr̥tābalārāsnāmahāśvētāśvagandhakaiḥ|  
+
tatrāmr̥tābalārāsnāmahāśvētāśvagandhakaiḥ| <br />
snēhasvēdādi vātaghnaṁ śastaṁ nasyaṁ ca tarpaṇam||87||
+
snēhasvēdādi vātaghnaṁ śastaṁ nasyaṁ ca tarpaṇam||87||<br />
   −
(upavAsAtishokAtirUkShashItAlpabhojanaiH)|  
+
(upavAsAtishokAtirUkShashItAlpabhojanaiH)| <br />
duShTA doShAstrayo manyApashcAdghATAsu vedanAm||84||  
+
duShTA doShAstrayo manyApashcAdghATAsu vedanAm||84|| <br />
   −
tIvrAM kurvanti sA cAkShibhrUsha~gkheShvavatiShThate|  
+
tIvrAM kurvanti sA cAkShibhrUsha~gkheShvavatiShThate| <br />
spandanaM gaNDapArshvasya netrarogaM hanugraham||85||  
+
spandanaM gaNDapArshvasya netrarogaM hanugraham||85|| <br />
   −
so~anantavAtastaM hanyAt sirArkAvartanAshanaiH|  
+
so~anantavAtastaM hanyAt sirArkAvartanAshanaiH| <br />
vAto rUkShAdibhiH kruddhaH shiraHkampamudIrayet||86||  
+
vAto rUkShAdibhiH kruddhaH shiraHkampamudIrayet||86|| <br />
   −
tatrAmRutAbalArAsnAmahAshvetAshvagandhakaiH|  
+
tatrAmRutAbalArAsnAmahAshvetAshvagandhakaiH| <br />
snehasvedAdi vAtaghnaM shastaM nasyaM ca tarpaNam||87||
+
snehasvedAdi vAtaghnaM shastaM nasyaM ca tarpaNam||87||<br />
 +
</div></div>
    
The three ''doshas'' aggravated due to fasting, severe grief, consumption of food which is ununctuous, cold and less in quantity, producing severe pain in ''manya'' (antero lateral part of neck) and then ''ghata'' (posterior part of neck). Later the pain localizes to the eye, eyebrow and temples, causes twitching in the cheek, diseases of the eye and stiffness of the jaw. The condition is called ''anantavata''.  
 
The three ''doshas'' aggravated due to fasting, severe grief, consumption of food which is ununctuous, cold and less in quantity, producing severe pain in ''manya'' (antero lateral part of neck) and then ''ghata'' (posterior part of neck). Later the pain localizes to the eye, eyebrow and temples, causes twitching in the cheek, diseases of the eye and stiffness of the jaw. The condition is called ''anantavata''.  
 
It is treated by ''siravyadha'' (venesection) and medicines that cure ''suryavarta''. The ''vata'' aggravated by ''ruksha'' etc factors produces tremors of the head. In this condition ''amrita'' (Tinospora cordifolia), ''bala'' (Sida cordifolia), ''rasna'' (Pluchea lanceolata), ''mahashveta'' (Clitoria ternatea Linn.), ''ashvagandha'' (Withania sommifera) which are alleviators of ''vata'' should be used for oleation, fomentation and ''tarpana nasya'' (nourishing errhines) should be employed.[84-87]
 
It is treated by ''siravyadha'' (venesection) and medicines that cure ''suryavarta''. The ''vata'' aggravated by ''ruksha'' etc factors produces tremors of the head. In this condition ''amrita'' (Tinospora cordifolia), ''bala'' (Sida cordifolia), ''rasna'' (Pluchea lanceolata), ''mahashveta'' (Clitoria ternatea Linn.), ''ashvagandha'' (Withania sommifera) which are alleviators of ''vata'' should be used for oleation, fomentation and ''tarpana nasya'' (nourishing errhines) should be employed.[84-87]
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
   −
नस्तःकर्म च कुर्वीत शिरोरोगेषु शास्त्रविद्|  
+
नस्तःकर्म च कुर्वीत शिरोरोगेषु शास्त्रविद्| <br />
द्वारं हि शिरसो नासा तेन तद् व्याप्य हन्ति तान्||८८||  
+
द्वारं हि शिरसो नासा तेन तद् व्याप्य हन्ति तान्||८८|| <br />
 +
<div class="mw-collapsible-content">
   −
nastaḥkarma ca kurvīta śirōrōgēṣu śāstravid|  
+
nastaḥkarma ca kurvīta śirōrōgēṣu śāstravid| <br />
dvāraṁ hi śirasō nāsā tēna tad vyāpya hanti tān||88||  
+
dvāraṁ hi śirasō nāsā tēna tad vyāpya hanti tān||88|| <br />
   −
nastaHkarma ca kurvIta shirorogeShu shAstravid|  
+
nastaHkarma ca kurvIta shirorogeShu shAstravid| <br />
dvAraM hi shiraso nAsA tena tad vyApya hanti tAn||88||
+
dvAraM hi shiraso nAsA tena tad vyApya hanti tAn||88||<br />
 +
</div></div>
    
A physician proficient in the [[Ayurveda]] scriptures should employ ''nasya karma'' (errhines) in diseases of the head as the nose being the gateway of head, the medicines administered thereby pervades into the head and cures diseases pertaining to the head.[88]
 
A physician proficient in the [[Ayurveda]] scriptures should employ ''nasya karma'' (errhines) in diseases of the head as the nose being the gateway of head, the medicines administered thereby pervades into the head and cures diseases pertaining to the head.[88]
    
==== Types of ''nasya'' (nasal drug delivery therapy) ====
 
==== Types of ''nasya'' (nasal drug delivery therapy) ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
   −
नावनं चावपीडश्च ध्मापनं धूम एव च|  
+
नावनं चावपीडश्च ध्मापनं धूम एव च| <br />
प्रतिमर्शश्च विज्ञेयं नस्तःकर्म तु पञ्चधा||८९||  
+
प्रतिमर्शश्च विज्ञेयं नस्तःकर्म तु पञ्चधा||८९|| <br />
   −
स्नेहनं शोधनं चैव द्विविधं नावनं स्मृतम्|  
+
स्नेहनं शोधनं चैव द्विविधं नावनं स्मृतम्| <br />
शोधनः स्तम्भनश्च स्यादवपीडो द्विधा मतः ||९०||  
+
शोधनः स्तम्भनश्च स्यादवपीडो द्विधा मतः ||९०|| <br />
   −
चूर्णस्याध्मापनं तद्धि देहस्रोतोविशोधनम् |  
+
चूर्णस्याध्मापनं तद्धि देहस्रोतोविशोधनम् | <br />
विज्ञेयस्त्रिविधो धूमः प्रागुक्तः शमनादिकः||९१||
+
विज्ञेयस्त्रिविधो धूमः प्रागुक्तः शमनादिकः||९१||<br />
 
   
 
   
प्रतिमर्शो भवेत् स्नेहो निर्दोष उभयार्थकृत्|  
+
प्रतिमर्शो भवेत् स्नेहो निर्दोष उभयार्थकृत्| <br />
एवं तद्रेचनं कर्म तर्पणं शमनं त्रिधा||९२||
+
एवं तद्रेचनं कर्म तर्पणं शमनं त्रिधा||९२||<br />
 +
<div class="mw-collapsible-content">
   −
nāvanaṁ cāvapīḍaśca dhmāpanaṁ dhūma ēva ca|  
+
nāvanaṁ cāvapīḍaśca dhmāpanaṁ dhūma ēva ca| <br />
pratimarśaśca vijñēyaṁ nastaḥkarma tu pañcadhā||89||  
+
pratimarśaśca vijñēyaṁ nastaḥkarma tu pañcadhā||89|| <br />
   −
snēhanaṁ śōdhanaṁ caiva dvividhaṁ nāvanaṁ smr̥tam|  
+
snēhanaṁ śōdhanaṁ caiva dvividhaṁ nāvanaṁ smr̥tam| <br />
śōdhanaḥ stambhanaśca syādavapīḍō dvidhā mataḥ ||90||  
+
śōdhanaḥ stambhanaśca syādavapīḍō dvidhā mataḥ ||90|| <br />
   −
cūrṇasyādhmāpanaṁ taddhi dēhasrōtōviśōdhanam |  
+
cūrṇasyādhmāpanaṁ taddhi dēhasrōtōviśōdhanam | <br />
vijñēyastrividhō dhūmaḥ prāguktaḥ śamanādikaḥ||91||  
+
vijñēyastrividhō dhūmaḥ prāguktaḥ śamanādikaḥ||91|| <br />
   −
pratimarśō bhavēt snēhō nirdōṣa ubhayārthakr̥t|  
+
pratimarśō bhavēt snēhō nirdōṣa ubhayārthakr̥t| <br />
ēvaṁ tadrēcanaṁ karma tarpaṇaṁ śamanaṁ tridhā||92||
+
ēvaṁ tadrēcanaṁ karma tarpaṇaṁ śamanaṁ tridhā||92||<br />
   −
nAvanaM cAvapIDashca dhmApanaM dhUma eva ca|  
+
nAvanaM cAvapIDashca dhmApanaM dhUma eva ca| <br />
pratimarshashca vij~jeyaM nastaHkarma tu pa~jcadhA||89||  
+
pratimarshashca vij~jeyaM nastaHkarma tu pa~jcadhA||89|| <br />
   −
snehanaM shodhanaM caiva dvividhaM nAvanaM smRutam|  
+
snehanaM shodhanaM caiva dvividhaM nAvanaM smRutam| <br />
shodhanaH stambhanashca syAdavapIDo dvidhA mataH ||90||  
+
shodhanaH stambhanashca syAdavapIDo dvidhA mataH ||90|| <br />
   −
cUrNasyAdhmApanaM taddhi dehasrotovishodhanam |  
+
cUrNasyAdhmApanaM taddhi dehasrotovishodhanam | <br />
vij~jeyastrividho dhUmaH prAguktaH shamanAdikaH||91||  
+
vij~jeyastrividho dhUmaH prAguktaH shamanAdikaH||91|| <br />
   −
pratimarsho bhavet sneho nirdoSha ubhayArthakRut|  
+
pratimarsho bhavet sneho nirdoSha ubhayArthakRut| <br />
evaM tadrecanaM karma tarpaNaM shamanaM tridhA||92||
+
evaM tadrecanaM karma tarpaNaM shamanaM tridhA||92||<br />
 +
</div></div>
    
''Nasya karma'' is said to be of 5 types- ''navana'' (unctuous errhines), ''avapida'' (expressed errhines), ''dhmapana'' (powder errhines), ''dhuma'' (smoke inhalation) and ''pratimarsha'' (low dose unctuous errhines). ''Navana'' (unctuous errhines) is of two types viz, ''snehana'' (oleating) and ''shodhana'' (purificatory). ''Avapida'' (Expressed errhine) is of two types-''shodhana'' (purificatory) and ''stambhana'' (astringent). Blowing of ''churna'' (powder errhine) is said to cleanse the body passages. ''Dhuma'' (smoke inhalation) is said to be of three types ie, ''shamana'' etc (palliative, oleating and purificatory) as mentioned before. ''Pratimarsha'' is an oleative type of errhine without any adverse effects whatsoever and serves both (oleation and purification). Hence, the above mentioned 5 types of errhines fall into 3 categories – ''rechana'' (purificatory), ''tarpana'' (nourishing) and ''samana'' (palliative). [89-92]
 
''Nasya karma'' is said to be of 5 types- ''navana'' (unctuous errhines), ''avapida'' (expressed errhines), ''dhmapana'' (powder errhines), ''dhuma'' (smoke inhalation) and ''pratimarsha'' (low dose unctuous errhines). ''Navana'' (unctuous errhines) is of two types viz, ''snehana'' (oleating) and ''shodhana'' (purificatory). ''Avapida'' (Expressed errhine) is of two types-''shodhana'' (purificatory) and ''stambhana'' (astringent). Blowing of ''churna'' (powder errhine) is said to cleanse the body passages. ''Dhuma'' (smoke inhalation) is said to be of three types ie, ''shamana'' etc (palliative, oleating and purificatory) as mentioned before. ''Pratimarsha'' is an oleative type of errhine without any adverse effects whatsoever and serves both (oleation and purification). Hence, the above mentioned 5 types of errhines fall into 3 categories – ''rechana'' (purificatory), ''tarpana'' (nourishing) and ''samana'' (palliative). [89-92]
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
   −
स्तम्भसुप्तिगुरुत्वाद्याः श्लैष्मिका ये शिरोगदाः|  
+
स्तम्भसुप्तिगुरुत्वाद्याः श्लैष्मिका ये शिरोगदाः| <br />
शिरोविरेचनं तेषु नस्तःकर्म प्रशस्यते||९३||  
+
शिरोविरेचनं तेषु नस्तःकर्म प्रशस्यते||९३|| <br />
   −
ये च वातात्मका रोगाः शिरःकम्पार्दितादयः|  
+
ये च वातात्मका रोगाः शिरःकम्पार्दितादयः| <br />
शिरसस्तर्पणं तेषु नस्तःकर्म प्रशस्यते ||९४||  
+
शिरसस्तर्पणं तेषु नस्तःकर्म प्रशस्यते ||९४|| <br />
   −
रक्तपित्तादिरोगेषु शमनं नस्यमिष्यते|  
+
रक्तपित्तादिरोगेषु शमनं नस्यमिष्यते| <br />
ध्मापनं धूमपानं च तथा योग्येषु शस्यते  ||९५||  
+
ध्मापनं धूमपानं च तथा योग्येषु शस्यते  ||९५|| <br />
   −
(दोषादिकं समीक्ष्यैव भिषक् सम्यक् च कारयेत्)|९६|
+
(दोषादिकं समीक्ष्यैव भिषक् सम्यक् च कारयेत्)|९६|<br />
 +
<div class="mw-collapsible-content">
   −
stambhasuptigurutvādyāḥ ślaiṣmikā yē śirōgadāḥ|  
+
stambhasuptigurutvādyāḥ ślaiṣmikā yē śirōgadāḥ| <br />
śirōvirēcanaṁ tēṣu nastaḥkarma praśasyatē||93||  
+
śirōvirēcanaṁ tēṣu nastaḥkarma praśasyatē||93|| <br />
   −
yē ca vātātmakā rōgāḥ śiraḥkampārditādayaḥ|  
+
yē ca vātātmakā rōgāḥ śiraḥkampārditādayaḥ| <br />
śirasastarpaṇaṁ tēṣu nastaḥkarma praśasyatē ||94||  
+
śirasastarpaṇaṁ tēṣu nastaḥkarma praśasyatē ||94|| <br />
   −
raktapittādirōgēṣu śamanaṁ nasyamiṣyatē|  
+
raktapittādirōgēṣu śamanaṁ nasyamiṣyatē| <br />
dhmāpanaṁ dhūmapānaṁ ca tathā yōgyēṣu śasyatē ||95||
+
dhmāpanaṁ dhūmapānaṁ ca tathā yōgyēṣu śasyatē ||95||<br />
 
   
 
   
(dōṣādikaṁ samīkṣyaiva bhiṣak samyak ca kārayēt)|96|
+
(dōṣādikaṁ samīkṣyaiva bhiṣak samyak ca kārayēt)|96|<br />
   −
stambhasuptigurutvAdyAH shlaiShmikA ye shirogadAH|  
+
stambhasuptigurutvAdyAH shlaiShmikA ye shirogadAH| <br />
shirovirecanaM teShu nastaHkarma prashasyate||93||  
+
shirovirecanaM teShu nastaHkarma prashasyate||93|| <br />
   −
ye ca vAtAtmakA rogAH shiraHkampArditAdayaH|  
+
ye ca vAtAtmakA rogAH shiraHkampArditAdayaH| <br />
shirasastarpaNaM teShu nastaHkarma prashasyate ||94||  
+
shirasastarpaNaM teShu nastaHkarma prashasyate ||94|| <br />
   −
raktapittAdirogeShu shamanaM nasyamiShyate|  
+
raktapittAdirogeShu shamanaM nasyamiShyate| <br />
dhmApanaM dhUmapAnaM ca tathA yogyeShu shasyate ||95||  
+
dhmApanaM dhUmapAnaM ca tathA yogyeShu shasyate ||95|| <br />
   −
(doShAdikaM samIkShyaiva bhiShak samyak ca kArayet)|96|
+
(doShAdikaM samIkShyaiva bhiShak samyak ca kArayet)|96|<br />
 +
</div></div>
    
In ''kaphaja shirorogas'' characterized by stiffness, numbness, heaviness etc. ''Nasta karma''(nasal errhines) especially purificatory type is beneficial. Those diseases of head which are due to vata such as tremors of the head, facial palsy etc in them ''nastakarma'' in the form of ''tarpana'' is most suited. In diseases like ''raktapitta'' (bleeding dyscrasias) palliative errhines are indicated. Powder errhines and smoke inhalation are indicated for appropriate ones (treatment should be carried out by the physician after duly considering the ''dosha'' etc factors).[93-95½]
 
In ''kaphaja shirorogas'' characterized by stiffness, numbness, heaviness etc. ''Nasta karma''(nasal errhines) especially purificatory type is beneficial. Those diseases of head which are due to vata such as tremors of the head, facial palsy etc in them ''nastakarma'' in the form of ''tarpana'' is most suited. In diseases like ''raktapitta'' (bleeding dyscrasias) palliative errhines are indicated. Powder errhines and smoke inhalation are indicated for appropriate ones (treatment should be carried out by the physician after duly considering the ''dosha'' etc factors).[93-95½]
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
   −
फलादिभेषजं प्रोक्तं शिरसो यद्विरेचनम्||९६||  
+
फलादिभेषजं प्रोक्तं शिरसो यद्विरेचनम्||९६|| <br />
   −
तच्चूर्णं कल्पयेत्तेन पचेत् स्नेहं विरेचनम्|  
+
तच्चूर्णं कल्पयेत्तेन पचेत् स्नेहं विरेचनम्| <br />
यदुक्तं मधुरस्कन्धे भेषजं तेन तर्पणम्||९७||  
+
यदुक्तं मधुरस्कन्धे भेषजं तेन तर्पणम्||९७|| <br />
   −
साधयित्वा भिषक् स्नेहं नस्तः कुर्याद्विधानवित्|९८|
+
साधयित्वा भिषक् स्नेहं नस्तः कुर्याद्विधानवित्|९८|<br />
 +
<div class="mw-collapsible-content">
   −
phalādibhēṣajaṁ prōktaṁ śirasō yadvirēcanam||96||  
+
phalādibhēṣajaṁ prōktaṁ śirasō yadvirēcanam||96|| <br />
   −
taccūrṇaṁ kalpayēttēna pacēt snēhaṁ virēcanam|  
+
taccūrṇaṁ kalpayēttēna pacēt snēhaṁ virēcanam| <br />
yaduktaṁ madhuraskandhē bhēṣajaṁ tēna tarpaṇam||97||  
+
yaduktaṁ madhuraskandhē bhēṣajaṁ tēna tarpaṇam||97|| <br />
   −
sādhayitvā bhiṣak snēhaṁ nastaḥ kuryādvidhānavit|98|  
+
sādhayitvā bhiṣak snēhaṁ nastaḥ kuryādvidhānavit|98| <br />
   −
phalAdibheShajaM proktaM shiraso yadvirecanam||96||  
+
phalAdibheShajaM proktaM shiraso yadvirecanam||96|| <br />
   −
taccUrNaM kalpayettena pacet snehaM virecanam|  
+
taccUrNaM kalpayettena pacet snehaM virecanam| <br />
yaduktaM madhuraskandhe bheShajaM tena tarpaNam||97||  
+
yaduktaM madhuraskandhe bheShajaM tena tarpaNam||97|| <br />
   −
sAdhayitvA bhiShak snehaM nastaH kuryAdvidhAnavit|98|
+
sAdhayitvA bhiShak snehaM nastaH kuryAdvidhAnavit|98|<br />
 +
</div></div>
    
The fruit etc. seven categories of medications suitable as errhines for purification of head mentioned in [[Rogabhishagjitiya Vimana]] may be used as powder and in oil base for purification. The drugs of sweet category mentioned in the that chapter may be used for ''tarpana'' (nourishing). With these mentioned drugs the ''sneha'' should be prepared and used by the physician who is skillful in the errhine therapy.[96-97½]
 
The fruit etc. seven categories of medications suitable as errhines for purification of head mentioned in [[Rogabhishagjitiya Vimana]] may be used as powder and in oil base for purification. The drugs of sweet category mentioned in the that chapter may be used for ''tarpana'' (nourishing). With these mentioned drugs the ''sneha'' should be prepared and used by the physician who is skillful in the errhine therapy.[96-97½]
    
==== Procedure of nasya therapy ====
 
==== Procedure of nasya therapy ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
   −
प्राक्सूर्ये मध्यसूर्ये वा प्राक्कृतावश्यकस्य च||९८||  
+
प्राक्सूर्ये मध्यसूर्ये वा प्राक्कृतावश्यकस्य च||९८|| <br />
   −
उत्तानस्य शयानस्य शयने स्वास्तृते सुखम्|  
+
उत्तानस्य शयानस्य शयने स्वास्तृते सुखम्| <br />
प्रलम्बशिरसः किञ्चित् किञ्चित् पादोन्नतस्य च||९९||  
+
प्रलम्बशिरसः किञ्चित् किञ्चित् पादोन्नतस्य च||९९|| <br />
   −
दद्यान्नासापुटे स्नेहं तर्पणं बुद्धिमान् भिषक्|  
+
दद्यान्नासापुटे स्नेहं तर्पणं बुद्धिमान् भिषक्| <br />
अनवाक्शिरसो नस्यं न शिरः प्रतिपद्यते||१००||  
+
अनवाक्शिरसो नस्यं न शिरः प्रतिपद्यते||१००|| <br />
   −
अत्यवाक्शिरसो नस्यं मस्तुलुङ्गेऽवतिष्ठति|  
+
अत्यवाक्शिरसो नस्यं मस्तुलुङ्गेऽवतिष्ठति| <br />
अत एवंशयानस्य शुद्ध्यर्थं स्वेदयेच्छिरः||१०१||  
+
अत एवंशयानस्य शुद्ध्यर्थं स्वेदयेच्छिरः||१०१|| <br />
   −
संस्वेद्य नासामुन्नम्य वामेनाङ्गुष्ठपर्वणा|  
+
संस्वेद्य नासामुन्नम्य वामेनाङ्गुष्ठपर्वणा| <br />
हस्तेन दक्षिणेनाथ कुर्यादुभयतः समम्||१०२||  
+
हस्तेन दक्षिणेनाथ कुर्यादुभयतः समम्||१०२|| <br />
   −
प्रणाड्या पिचुना वाऽपि नस्तःस्नेहं यथाविधि|  
+
प्रणाड्या पिचुना वाऽपि नस्तःस्नेहं यथाविधि| <br />
कृते च स्वेदयेद्भूय आकर्षेच्च पुनः पुनः||१०३||
+
कृते च स्वेदयेद्भूय आकर्षेच्च पुनः पुनः||१०३||<br />
 
   
 
   
तं स्नेहं श्लेष्मणा साकं तथा स्नेहो न तिष्ठति|  
+
तं स्नेहं श्लेष्मणा साकं तथा स्नेहो न तिष्ठति| <br />
 +
<div class="mw-collapsible-content">
   −
prāksūryē madhyasūryē vā prākkr̥tāvaśyakasya ca||98||  
+
prāksūryē madhyasūryē vā prākkr̥tāvaśyakasya ca||98|| <br />
   −
uttānasya śayānasya śayanē svāstr̥tē sukham|  
+
uttānasya śayānasya śayanē svāstr̥tē sukham| <br />
pralambaśirasaḥ kiñcit kiñcit pādōnnatasya ca||99||  
+
pralambaśirasaḥ kiñcit kiñcit pādōnnatasya ca||99|| <br />
   −
dadyānnāsāpuṭē snēhaṁ tarpaṇaṁ buddhimān bhiṣak|  
+
dadyānnāsāpuṭē snēhaṁ tarpaṇaṁ buddhimān bhiṣak| <br />
anavākśirasō nasyaṁ na śiraḥ pratipadyatē||100||  
+
anavākśirasō nasyaṁ na śiraḥ pratipadyatē||100|| <br />
   −
atyavākśirasō nasyaṁ mastuluṅgē'vatiṣṭhati|  
+
atyavākśirasō nasyaṁ mastuluṅgē'vatiṣṭhati| <br />
ata ēvaṁśayānasya śuddhyarthaṁ svēdayēcchiraḥ||101||  
+
ata ēvaṁśayānasya śuddhyarthaṁ svēdayēcchiraḥ||101|| <br />
   −
saṁsvēdya nāsāmunnamya vāmēnāṅguṣṭhaparvaṇā|  
+
saṁsvēdya nāsāmunnamya vāmēnāṅguṣṭhaparvaṇā| <br />
hastēna dakṣiṇēnātha kuryādubhayataḥ samam||102||  
+
hastēna dakṣiṇēnātha kuryādubhayataḥ samam||102|| <br />
   −
praṇāḍyā picunā vā'pi nastaḥsnēhaṁ yathāvidhi|  
+
praṇāḍyā picunā vā'pi nastaḥsnēhaṁ yathāvidhi| <br />
kr̥tē ca svēdayēdbhūya ākarṣēcca punaḥ punaḥ||103||  
+
kr̥tē ca svēdayēdbhūya ākarṣēcca punaḥ punaḥ||103|| <br />
   −
taṁ snēhaṁ ślēṣmaṇā sākaṁ tathā snēhō na tiṣṭhati|
+
taṁ snēhaṁ ślēṣmaṇā sākaṁ tathā snēhō na tiṣṭhati|<br />
prAksUrye madhyasUrye vA prAkkRutAvashyakasya ca||98||  
+
prAksUrye madhyasUrye vA prAkkRutAvashyakasya ca||98|| <br />
   −
uttAnasya shayAnasya shayane svAstRute sukham|  
+
uttAnasya shayAnasya shayane svAstRute sukham| <br />
pralambashirasaH ki~jcit ki~jcit pAdonnatasya ca||99||  
+
pralambashirasaH ki~jcit ki~jcit pAdonnatasya ca||99|| <br />
   −
dadyAnnAsApuTe snehaM tarpaNaM buddhimAn bhiShak|  
+
dadyAnnAsApuTe snehaM tarpaNaM buddhimAn bhiShak| <br />
anavAkshiraso nasyaM na shiraH pratipadyate||100||  
+
anavAkshiraso nasyaM na shiraH pratipadyate||100|| <br />
   −
atyavAkshiraso nasyaM mastulu~gge~avatiShThati|  
+
atyavAkshiraso nasyaM mastulu~gge~avatiShThati| <br />
ata evaMshayAnasya shuddhyarthaM svedayecchiraH||101||  
+
ata evaMshayAnasya shuddhyarthaM svedayecchiraH||101|| <br />
   −
saMsvedya nAsAmunnamya vAmenA~gguShThaparvaNA|  
+
saMsvedya nAsAmunnamya vAmenA~gguShThaparvaNA| <br />
hastena dakShiNenAtha kuryAdubhayataH samam||102||  
+
hastena dakShiNenAtha kuryAdubhayataH samam||102|| <br />
   −
praNADyA picunA vA~api nastaHsnehaM yathAvidhi|  
+
praNADyA picunA vA~api nastaHsnehaM yathAvidhi| <br />
kRute ca svedayedbhUya AkarShecca punaH punaH||103||  
+
kRute ca svedayedbhUya AkarShecca punaH punaH||103|| <br />
   −
taM snehaM shleShmaNA sAkaM [1] tathA sneho na tiShThati|
+
taM snehaM shleShmaNA sAkaM [1] tathA sneho na tiShThati|<br />
 +
</div></div>
    
''Tarpana sneha nasya'' should be administered into the nostrils of a patient in the early morning or midnoon, who has attended to his ablutions lying down supine comfortably on a well spread couch, with head extended and the foot slightly raised. If the head is not lowered at all, the medication does not reach the head. If the head is excessively lowered the nasya medication may reach into the brain. Hence, a reclining patient for proper purification should be administered fomentation to the head. After proper fomentation, the tip of nose elevated with the thumb of left hand and with the right hand the unctuous errhine should be dropped into the nostril through a tube or gauze, equally into both the nostrils. After having done this, the head should be duly fomented and the instilled medicine should be repeatedly extracted along with the phlegmmatous discharge so that no medicine remains. (98-103½)
 
''Tarpana sneha nasya'' should be administered into the nostrils of a patient in the early morning or midnoon, who has attended to his ablutions lying down supine comfortably on a well spread couch, with head extended and the foot slightly raised. If the head is not lowered at all, the medication does not reach the head. If the head is excessively lowered the nasya medication may reach into the brain. Hence, a reclining patient for proper purification should be administered fomentation to the head. After proper fomentation, the tip of nose elevated with the thumb of left hand and with the right hand the unctuous errhine should be dropped into the nostril through a tube or gauze, equally into both the nostrils. After having done this, the head should be duly fomented and the instilled medicine should be repeatedly extracted along with the phlegmmatous discharge so that no medicine remains. (98-103½)
    
==== ''Dhumapana'' (medicated smoking) and post ''nasya'' therapy ====
 
==== ''Dhumapana'' (medicated smoking) and post ''nasya'' therapy ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
   −
स्वेदेनोत्क्लेशितः श्लेष्मा नस्तःकर्मण्युपस्थितः  ||१०४||
+
स्वेदेनोत्क्लेशितः श्लेष्मा नस्तःकर्मण्युपस्थितः  ||१०४||<br />
 
   
 
   
भूयः स्नेहस्य शैत्येन शिरसि स्त्यायते  ततः|  
+
भूयः स्नेहस्य शैत्येन शिरसि स्त्यायते  ततः| <br />
श्रोत्रमन्यागलाद्येषु विकाराय स कल्पते||१०५||  
+
श्रोत्रमन्यागलाद्येषु विकाराय स कल्पते||१०५|| <br />
   −
ततो नस्तःकृते धूमं पिबेत् कफविनाशनम्  |  
+
ततो नस्तःकृते धूमं पिबेत् कफविनाशनम्  | <br />
हितान्नभुङ्निवातोष्णसेवी स्यान्नियतेन्द्रियः||१०६||  
+
हितान्नभुङ्निवातोष्णसेवी स्यान्नियतेन्द्रियः||१०६|| <br />
   −
विधिरेषोऽवपीडस्य कार्यः प्रध्मापनस्य तु|  
+
विधिरेषोऽवपीडस्य कार्यः प्रध्मापनस्य तु| <br />
तत् षडङ्गुलया  नाड्या धमेच्चूर्णं मुखेन तु||१०७||  
+
तत् षडङ्गुलया  नाड्या धमेच्चूर्णं मुखेन तु||१०७|| <br />
   −
विरिक्तशिरसं तूष्णं  पाययित्वाऽम्बु भोजयेत्|  
+
विरिक्तशिरसं तूष्णं  पाययित्वाऽम्बु भोजयेत्| <br />
लघु त्रिष्वविरुद्धं च निवातस्थमतन्द्रितः||१०८||  
+
लघु त्रिष्वविरुद्धं च निवातस्थमतन्द्रितः||१०८|| <br />
   −
विरेकशुद्धो दोषस्य कोपनं यस्य सेवते|  
+
विरेकशुद्धो दोषस्य कोपनं यस्य सेवते| <br />
स दोषो विचरंस्तत्र करोति स्वान् गदान् बहून्||१०९||
+
स दोषो विचरंस्तत्र करोति स्वान् गदान् बहून्||१०९||<br />
 
   
 
   
यथास्वं विहितां तेषु क्रियां कुर्याद्विचक्षणः|  
+
यथास्वं विहितां तेषु क्रियां कुर्याद्विचक्षणः| <br />
अकालकृतजातानां रोगाणामनुरूपतः||११०||
+
अकालकृतजातानां रोगाणामनुरूपतः||११०||<br />
 +
<div class="mw-collapsible-content">
   −
svēdēnōtklēśitaḥ ślēṣmā nastaḥkarmaṇyupasthitaḥ ||104||  
+
svēdēnōtklēśitaḥ ślēṣmā nastaḥkarmaṇyupasthitaḥ ||104|| <br />
   −
bhūyaḥ snēhasya śaityēna śirasi styāyatē tataḥ|  
+
bhūyaḥ snēhasya śaityēna śirasi styāyatē tataḥ| <br />
śrōtramanyāgalādyēṣu vikārāya sa kalpatē||105||  
+
śrōtramanyāgalādyēṣu vikārāya sa kalpatē||105|| <br />
   −
tatō nastaḥkr̥tē dhūmaṁ pibēt kaphavināśanam |  
+
tatō nastaḥkr̥tē dhūmaṁ pibēt kaphavināśanam | <br />
hitānnabhuṅnivātōṣṇasēvī syānniyatēndriyaḥ||106||  
+
hitānnabhuṅnivātōṣṇasēvī syānniyatēndriyaḥ||106|| <br />
   −
vidhirēṣō'vapīḍasya kāryaḥ pradhmāpanasya tu|  
+
vidhirēṣō'vapīḍasya kāryaḥ pradhmāpanasya tu| <br />
tat ṣaḍaṅgulayā nāḍyā dhamēccūrṇaṁ mukhēna tu||107||  
+
tat ṣaḍaṅgulayā nāḍyā dhamēccūrṇaṁ mukhēna tu||107|| <br />
   −
viriktaśirasaṁ tūṣṇaṁ  pāyayitvā'mbu bhōjayēt|  
+
viriktaśirasaṁ tūṣṇaṁ  pāyayitvā'mbu bhōjayēt| <br />
laghu triṣvaviruddhaṁ ca nivātasthamatandritaḥ||108||  
+
laghu triṣvaviruddhaṁ ca nivātasthamatandritaḥ||108|| <br />
   −
virēkaśuddhō dōṣasya kōpanaṁ yasya sēvatē|  
+
virēkaśuddhō dōṣasya kōpanaṁ yasya sēvatē| <br />
sa dōṣō vicaraṁstatra karōti svān gadān bahūn||109||  
+
sa dōṣō vicaraṁstatra karōti svān gadān bahūn||109|| <br />
   −
yathāsvaṁ vihitāṁ tēṣu kriyāṁ kuryādvicakṣaṇaḥ|  
+
yathāsvaṁ vihitāṁ tēṣu kriyāṁ kuryādvicakṣaṇaḥ| <br />
akālakr̥tajātānāṁ rōgāṇāmanurūpataḥ||110||  
+
akālakr̥tajātānāṁ rōgāṇāmanurūpataḥ||110|| <br />
   −
svedenotkleshitaH shleShmA nastaHkarmaNyupasthitaH ||104||  
+
svedenotkleshitaH shleShmA nastaHkarmaNyupasthitaH ||104|| <br />
   −
bhUyaH snehasya shaityena shirasi styAyate tataH|  
+
bhUyaH snehasya shaityena shirasi styAyate tataH| <br />
shrotramanyAgalAdyeShu vikArAya sa kalpate||105||  
+
shrotramanyAgalAdyeShu vikArAya sa kalpate||105|| <br />
   −
tato nastaHkRute dhUmaM pibet kaphavinAshanam |  
+
tato nastaHkRute dhUmaM pibet kaphavinAshanam | <br />
hitAnnabhu~gnivAtoShNasevI syAnniyatendriyaH||106||  
+
hitAnnabhu~gnivAtoShNasevI syAnniyatendriyaH||106|| <br />
   −
vidhireSho~avapIDasya kAryaH pradhmApanasya tu|  
+
vidhireSho~avapIDasya kAryaH pradhmApanasya tu| <br />
tat ShaDa~ggulayA nADyA dhameccUrNaM mukhena tu||107||  
+
tat ShaDa~ggulayA nADyA dhameccUrNaM mukhena tu||107|| <br />
   −
viriktashirasaM tUShNaM pAyayitvA~ambu bhojayet|  
+
viriktashirasaM tUShNaM pAyayitvA~ambu bhojayet| <br />
laghu triShvaviruddhaM ca nivAtasthamatandritaH||108||  
+
laghu triShvaviruddhaM ca nivAtasthamatandritaH||108|| <br />
   −
virekashuddho doShasya kopanaM yasya sevate|  
+
virekashuddho doShasya kopanaM yasya sevate| <br />
sa doSho vicaraMstatra karoti svAn gadAn bahUn||109||  
+
sa doSho vicaraMstatra karoti svAn gadAn bahUn||109|| <br />
   −
yathAsvaM vihitAM teShu kriyAM kuryAdvicakShaNaH|  
+
yathAsvaM vihitAM teShu kriyAM kuryAdvicakShaNaH| <br />
akAlakRutajAtAnAM rogANAmanurUpataH||110||  
+
akAlakRutajAtAnAM rogANAmanurUpataH||110|| <br />
 +
</div></div>
    
The mucus liquefied by the sudation, accumulated by the administration of errhine will get condensed back in the head due to the inherent coldness of the unctuous errhine which leads to diseases of ears, neck and throat. Hence, after the errhine therapy, one should take smoking which eliminates ''kapha'', consume wholesome diet, resort to breezeless, warm residence and observe self restraint.  
 
The mucus liquefied by the sudation, accumulated by the administration of errhine will get condensed back in the head due to the inherent coldness of the unctuous errhine which leads to diseases of ears, neck and throat. Hence, after the errhine therapy, one should take smoking which eliminates ''kapha'', consume wholesome diet, resort to breezeless, warm residence and observe self restraint.  
Line 1,229: Line 1,356:     
==== The treatment of vitiated ''doshas'' after ''nasya'' ====
 
==== The treatment of vitiated ''doshas'' after ''nasya'' ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
   −
अजीर्णे भोजने भुक्ते तोये पीतेऽथ दुर्दिने|  
+
अजीर्णे भोजने भुक्ते तोये पीतेऽथ दुर्दिने| <br />
प्रतिश्याये नवे स्नाते  स्नेहपानेऽनुवासने||१११||  
+
प्रतिश्याये नवे स्नाते  स्नेहपानेऽनुवासने||१११|| <br />
   −
नावनं स्नेहनं रोगान् करोति श्लैष्मिकान् बहून्|  
+
नावनं स्नेहनं रोगान् करोति श्लैष्मिकान् बहून्| <br />
तत्र श्लेष्महरः सर्वस्तीक्ष्णोष्णादिर्विधिर्हितः||११२||  
+
तत्र श्लेष्महरः सर्वस्तीक्ष्णोष्णादिर्विधिर्हितः||११२|| <br />
   −
क्षामे विरेचिते गर्भे व्यायामाभिहते तृषि|  
+
क्षामे विरेचिते गर्भे व्यायामाभिहते तृषि| <br />
वातो रूक्षेण नस्येन क्रुद्धः स्वाञ्जनयेद्गदान्||११३||  
+
वातो रूक्षेण नस्येन क्रुद्धः स्वाञ्जनयेद्गदान्||११३|| <br />
   −
तत्र वातहरः सर्वो विधिः स्नेहनबृंहणः|  
+
तत्र वातहरः सर्वो विधिः स्नेहनबृंहणः| <br />
स्वेदादिः, स्याद्घृतं क्षीरं  गर्भिण्यास्तु विशेषतः||११४||  
+
स्वेदादिः, स्याद्घृतं क्षीरं  गर्भिण्यास्तु विशेषतः||११४|| <br />
   −
ज्वरशोकातितप्तानां तिमिरं मद्यपस्य तु|  
+
ज्वरशोकातितप्तानां तिमिरं मद्यपस्य तु| <br />
रूक्षैः शीताञ्जनैर्लेपैः पुटपाकैश्च साधयेत्  ||११५||
+
रूक्षैः शीताञ्जनैर्लेपैः पुटपाकैश्च साधयेत्  ||११५||<br />
 +
<div class="mw-collapsible-content">
   −
ajīrṇē bhōjanē bhuktē tōyē pītē'tha durdinē|  
+
ajīrṇē bhōjanē bhuktē tōyē pītē'tha durdinē| <br />
pratiśyāyē navē snātē snēhapānē'nuvāsanē||111||  
+
pratiśyāyē navē snātē snēhapānē'nuvāsanē||111|| <br />
   −
nāvanaṁ snēhanaṁ rōgān karōti ślaiṣmikān bahūn|  
+
nāvanaṁ snēhanaṁ rōgān karōti ślaiṣmikān bahūn| <br />
tatra ślēṣmaharaḥ sarvastīkṣṇōṣṇādirvidhirhitaḥ||112||  
+
tatra ślēṣmaharaḥ sarvastīkṣṇōṣṇādirvidhirhitaḥ||112|| <br />
   −
kṣāmē virēcitē garbhē vyāyāmābhihatē tr̥ṣi|  
+
kṣāmē virēcitē garbhē vyāyāmābhihatē tr̥ṣi| <br />
vātō rūkṣēṇa nasyēna kruddhaḥ svāñjanayēdgadān||113||  
+
vātō rūkṣēṇa nasyēna kruddhaḥ svāñjanayēdgadān||113|| <br />
   −
tatra vātaharaḥ sarvō vidhiḥ snēhanabr̥ṁhaṇaḥ|  
+
tatra vātaharaḥ sarvō vidhiḥ snēhanabr̥ṁhaṇaḥ| <br />
svēdādiḥ, syādghr̥taṁ kṣīraṁ garbhiṇyāstu viśēṣataḥ||114||  
+
svēdādiḥ, syādghr̥taṁ kṣīraṁ garbhiṇyāstu viśēṣataḥ||114|| <br />
   −
jvaraśōkātitaptānāṁ timiraṁ madyapasya tu|  
+
jvaraśōkātitaptānāṁ timiraṁ madyapasya tu| <br />
rūkṣaiḥ śītāñjanairlēpaiḥ puṭapākaiśca sādhayēt ||115||
+
rūkṣaiḥ śītāñjanairlēpaiḥ puṭapākaiśca sādhayēt ||115||<br />
   −
ajIrNe bhojane bhukte toye pIte~atha durdine|  
+
ajIrNe bhojane bhukte toye pIte~atha durdine| <br />
pratishyAye nave snAte snehapAne~anuvAsane||111||  
+
pratishyAye nave snAte snehapAne~anuvAsane||111|| <br />
   −
nAvanaM snehanaM rogAn karoti shlaiShmikAn bahUn|  
+
nAvanaM snehanaM rogAn karoti shlaiShmikAn bahUn| <br />
tatra shleShmaharaH sarvastIkShNoShNAdirvidhirhitaH||112||  
+
tatra shleShmaharaH sarvastIkShNoShNAdirvidhirhitaH||112|| <br />
   −
kShAme virecite garbhe vyAyAmAbhihate tRuShi|  
+
kShAme virecite garbhe vyAyAmAbhihate tRuShi| <br />
vAto rUkSheNa nasyena kruddhaH svA~jjanayedgadAn||113||  
+
vAto rUkSheNa nasyena kruddhaH svA~jjanayedgadAn||113|| <br />
   −
tatra vAtaharaH sarvo vidhiH snehanabRuMhaNaH|  
+
tatra vAtaharaH sarvo vidhiH snehanabRuMhaNaH| <br />
svedAdiH, syAdghRutaM kShIraM garbhiNyAstu visheShataH||114||  
+
svedAdiH, syAdghRutaM kShIraM garbhiNyAstu visheShataH||114|| <br />
   −
jvarashokAtitaptAnAM timiraM madyapasya tu|  
+
jvarashokAtitaptAnAM timiraM madyapasya tu| <br />
rUkShaiH shItA~jjanairlepaiH puTapAkaishca sAdhayet ||115||
+
rUkShaiH shItA~jjanairlepaiH puTapAkaishca sAdhayet ||115||<br />
 +
</div></div>
    
Unctuous errhine administered in patients of indigestion, soon after major food, water consumption, on an unsuitable (cloudy) day, in case of acute rhinitis, after bath, internal oleation, oil enema gives rise to many diseases of ''kapha''. In these conditions all measures that alleviate ''kapha'' such as penetrating, hot etc are beneficial.  
 
Unctuous errhine administered in patients of indigestion, soon after major food, water consumption, on an unsuitable (cloudy) day, in case of acute rhinitis, after bath, internal oleation, oil enema gives rise to many diseases of ''kapha''. In these conditions all measures that alleviate ''kapha'' such as penetrating, hot etc are beneficial.  
Line 1,281: Line 1,411:     
==== Types of ''navana'' (unctuous errhines) ====
 
==== Types of ''navana'' (unctuous errhines) ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
   −
स्नेहनं शोधनं चैव द्विविधं नावनं मतम्|  
+
स्नेहनं शोधनं चैव द्विविधं नावनं मतम्| <br />
प्रतिमर्शस्तु नस्यार्थं करोति न च दोषावान्||११६||  
+
प्रतिमर्शस्तु नस्यार्थं करोति न च दोषावान्||११६|| <br />
   −
नस्तः स्नेहाङ्गुलिं दद्यात् प्रातर्निशि च सर्वदा|  
+
नस्तः स्नेहाङ्गुलिं दद्यात् प्रातर्निशि च सर्वदा| <br />
न चोच्छिङ्घेदरोगाणां प्रतिमर्शः स दार्ढ्यकृत्||११७||
+
न चोच्छिङ्घेदरोगाणां प्रतिमर्शः स दार्ढ्यकृत्||११७||<br />
 +
<div class="mw-collapsible-content">
   −
snēhanaṁ śōdhanaṁ caiva dvividhaṁ nāvanaṁ matam|  
+
snēhanaṁ śōdhanaṁ caiva dvividhaṁ nāvanaṁ matam| <br />
pratimarśastu nasyārthaṁ karōti na ca dōṣāvān||116||
+
pratimarśastu nasyārthaṁ karōti na ca dōṣāvān||116||<br />
 
   
 
   
nastaḥ snēhāṅguliṁ dadyāt prātarniśi ca sarvadā|  
+
nastaḥ snēhāṅguliṁ dadyāt prātarniśi ca sarvadā| <br />
na cōcchiṅghēdarōgāṇāṁ pratimarśaḥ sa dārḍhyakr̥t||117||
+
na cōcchiṅghēdarōgāṇāṁ pratimarśaḥ sa dārḍhyakr̥t||117||<br />
   −
snehanaM shodhanaM caiva dvividhaM nAvanaM matam|  
+
snehanaM shodhanaM caiva dvividhaM nAvanaM matam| <br />
pratimarshastu nasyArthaM karoti na ca doShAvAn||116||  
+
pratimarshastu nasyArthaM karoti na ca doShAvAn||116|| <br />
   −
nastaH snehA~gguliM dadyAt prAtarnishi ca sarvadA|  
+
nastaH snehA~gguliM dadyAt prAtarnishi ca sarvadA| <br />
na cocchi~gghedarogANAM pratimarshaH sa dArDhyakRut||117||
+
na cocchi~gghedarogANAM pratimarshaH sa dArDhyakRut||117||<br />
 +
</div></div>
    
Unctuous errhine (all errhines for that matter) is of two types- oleating and purificatory. ''Pratimarsha'' (low dose unctuous errhine) serves both the purpose and does not produce any ill effects. In the morning, night and at all times, one should use an oleated finger for ''pratimarsha''. It should not be inhaled deeply. It is suitable for healthy and serves to strengthen the head.[116-117]
 
Unctuous errhine (all errhines for that matter) is of two types- oleating and purificatory. ''Pratimarsha'' (low dose unctuous errhine) serves both the purpose and does not produce any ill effects. In the morning, night and at all times, one should use an oleated finger for ''pratimarsha''. It should not be inhaled deeply. It is suitable for healthy and serves to strengthen the head.[116-117]
    
==== Summary ====
 
==== Summary ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
   −
तत्र श्लोकौ
+
तत्र श्लोकौ <br />
   −
त्रीणि यस्मात् प्रधानानि मर्माण्यभिहतेषु च|  
+
त्रीणि यस्मात् प्रधानानि मर्माण्यभिहतेषु च| <br />
तेषु लिङ्गं चिकित्सां च रोगभेदाश्च सौषधाः||११८||  
+
तेषु लिङ्गं चिकित्सां च रोगभेदाश्च सौषधाः||११८|| <br />
   −
विधिरुत्तरबस्तेश्च नस्तःकर्मविधिस्तथा|  
+
विधिरुत्तरबस्तेश्च नस्तःकर्मविधिस्तथा| <br />
सव्यापद्भेषजं सिद्धौ मर्माख्यायां प्रकीर्तितम्||११९||
+
सव्यापद्भेषजं सिद्धौ मर्माख्यायां प्रकीर्तितम्||११९||<br />
 +
<div class="mw-collapsible-content">
   −
tatra ślōkau
+
tatra ślōkau <br />
   −
trīṇi yasmāt pradhānāni marmāṇyabhihatēṣu ca|  
+
trīṇi yasmāt pradhānāni marmāṇyabhihatēṣu ca| <br />
tēṣu liṅgaṁ cikitsāṁ ca rōgabhēdāśca sauṣadhāḥ||118||  
+
tēṣu liṅgaṁ cikitsāṁ ca rōgabhēdāśca sauṣadhāḥ||118|| <br />
   −
vidhiruttarabastēśca nastaḥkarmavidhistathā|  
+
vidhiruttarabastēśca nastaḥkarmavidhistathā| <br />
savyāpadbhēṣajaṁ siddhau marmākhyāyāṁ prakīrtitam||119||
+
savyāpadbhēṣajaṁ siddhau marmākhyāyāṁ prakīrtitam||119||<br />
   −
tatra shlokau
+
tatra shlokau <br />
   −
trINi yasmAt pradhAnAni marmANyabhihateShu ca|  
+
trINi yasmAt pradhAnAni marmANyabhihateShu ca| <br />
teShu li~ggaM cikitsAM ca rogabhedAshca sauShadhAH||118||  
+
teShu li~ggaM cikitsAM ca rogabhedAshca sauShadhAH||118|| <br />
   −
vidhiruttarabasteshca nastaHkarmavidhistathA|  
+
vidhiruttarabasteshca nastaHkarmavidhistathA| <br />
savyApadbheShajaM siddhau marmAkhyAyAM prakIrtitam||119||
+
savyApadbheShajaM siddhau marmAkhyAyAM prakIrtitam||119||<br />
 +
</div></div>
    
To conclude the verses-  
 
To conclude the verses-  
    
The 3 most important among the ''marmas'', signs and symptoms due to their injury, their treatment, diseases affecting these ''marmas'' with their management, ''uttarabasti'' procedure, procedure of ''nasyakarma'', their complications with management have all been described in the chapter on ''siddhi'' related to three ''marmas''.[118-119]
 
The 3 most important among the ''marmas'', signs and symptoms due to their injury, their treatment, diseases affecting these ''marmas'' with their management, ''uttarabasti'' procedure, procedure of ''nasyakarma'', their complications with management have all been described in the chapter on ''siddhi'' related to three ''marmas''.[118-119]
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
इत्यग्निवेशकृते तन्त्रे चरकप्रतिसंस्कृतेऽप्राप्ते दृढबलसम्पूरिते  
 
इत्यग्निवेशकृते तन्त्रे चरकप्रतिसंस्कृतेऽप्राप्ते दृढबलसम्पूरिते  
 
सिद्धिस्थाने त्रिमर्मीयसिद्धिर्नाम नवमोऽध्यायः||९||
 
सिद्धिस्थाने त्रिमर्मीयसिद्धिर्नाम नवमोऽध्यायः||९||
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
ityagnivēśakr̥tē tantrē carakapratisaṁskr̥tē'prāptē dr̥ḍhabalasampūritē  
 
ityagnivēśakr̥tē tantrē carakapratisaṁskr̥tē'prāptē dr̥ḍhabalasampūritē  
Line 1,340: Line 1,478:  
ityagniveshakRute tantre carakapratisaMskRute~aprApte dRuDhabalasampUrite  
 
ityagniveshakRute tantre carakapratisaMskRute~aprApte dRuDhabalasampUrite  
 
siddhisthAne trimarmIyasiddhirnAma navamo~adhyAyaH||9||
 
siddhisthAne trimarmIyasiddhirnAma navamo~adhyAyaH||9||
 +
</div></div>
    
Hence, the 9th chapter of [[Siddhi Sthana]] named [[Trimarmiya Siddhi]], which was unavailable and hence, completed by Dridhabala in Agnivesha’s compendium redacted by Charaka.
 
Hence, the 9th chapter of [[Siddhi Sthana]] named [[Trimarmiya Siddhi]], which was unavailable and hence, completed by Dridhabala in Agnivesha’s compendium redacted by Charaka.

Navigation menu