Changes

Jump to navigation Jump to search
133 bytes added ,  16:32, 15 November 2017
Line 1,046: Line 1,046:  
अथशाकवर्गः-   
 
अथशाकवर्गः-   
 
पाठाशुषाशटीशाकंवास्तुकंसुनिषण्णाकम्॥८८॥
 
पाठाशुषाशटीशाकंवास्तुकंसुनिषण्णाकम्॥८८॥
 +
 
विद्याद्ग्राहित्रिदोषघ्नंभिन्नवर्चस्तुवास्तुकम्।
 
विद्याद्ग्राहित्रिदोषघ्नंभिन्नवर्चस्तुवास्तुकम्।
 
त्रिदोषशमनीवृष्याकाकमाचीरसायनी॥८९॥
 
त्रिदोषशमनीवृष्याकाकमाचीरसायनी॥८९॥
 +
 
नात्युष्णशीतवीर्याचभेदिनीकुष्ठनाशिनी।
 
नात्युष्णशीतवीर्याचभेदिनीकुष्ठनाशिनी।
 
राजक्षवकशाकंतुत्रिदोषशमनंलघु॥९०॥
 
राजक्षवकशाकंतुत्रिदोषशमनंलघु॥९०॥
 +
 
ग्राहिशस्तंविशेषेणग्रहण्यर्शोविकारिणाम्।
 
ग्राहिशस्तंविशेषेणग्रहण्यर्शोविकारिणाम्।
 
कालशाकंतुकटुकंदीपनंगरशोफजित्॥९१॥
 
कालशाकंतुकटुकंदीपनंगरशोफजित्॥९१॥
 +
 
लघूष्णंवातलंरूक्षंकालायं  शाकमुच्यते।
 
लघूष्णंवातलंरूक्षंकालायं  शाकमुच्यते।
 
दीपनीचोष्णवीर्याचग्राहिणीकफमारुते॥९२॥
 
दीपनीचोष्णवीर्याचग्राहिणीकफमारुते॥९२॥
 +
 
प्रशस्यतेऽम्लचाङ्गेरीग्रहण्यर्शोहिताचसा।
 
प्रशस्यतेऽम्लचाङ्गेरीग्रहण्यर्शोहिताचसा।
 
मधुरामधुरापाकेभेदिनीश्लेष्मवर्धनी॥९३॥
 
मधुरामधुरापाकेभेदिनीश्लेष्मवर्धनी॥९३॥
 +
 
वृष्यास्निग्धाचशीताचमदघ्नीचाप्युपोदिका।
 
वृष्यास्निग्धाचशीताचमदघ्नीचाप्युपोदिका।
 
रूक्षोमदविषघ्नश्चप्रशस्तोरक्तपित्तिनाम्॥९४॥
 
रूक्षोमदविषघ्नश्चप्रशस्तोरक्तपित्तिनाम्॥९४॥
 +
 
मधुरोमधुरःपाकेशीतलस्तण्डुलीयकः।
 
मधुरोमधुरःपाकेशीतलस्तण्डुलीयकः।
 
मण्डूकपर्णीवेत्राग्रंकुचेलावनतिक्तकम्॥९५॥
 
मण्डूकपर्णीवेत्राग्रंकुचेलावनतिक्तकम्॥९५॥
 +
 
कर्कोटकावल्गुजकौपटोलंशकुलादनी
 
कर्कोटकावल्गुजकौपटोलंशकुलादनी
 
वृषपुष्पाणिशार्ङ्गेष्टाकेम्बूकंसकठिल्लकम्॥९६॥
 
वृषपुष्पाणिशार्ङ्गेष्टाकेम्बूकंसकठिल्लकम्॥९६॥
 +
 
नाडीकलायंगोजिह्वावार्ताकंतिलपर्णिका।
 
नाडीकलायंगोजिह्वावार्ताकंतिलपर्णिका।
 
कौलकंकार्कशंनैम्बंशाकंपार्पटकंचयत्॥९७॥
 
कौलकंकार्कशंनैम्बंशाकंपार्पटकंचयत्॥९७॥
 +
 
कफपित्तहरंतिक्तंशीतंकटुविपच्यते।
 
कफपित्तहरंतिक्तंशीतंकटुविपच्यते।
    
atha śākavargaḥ-  
 
atha śākavargaḥ-  
 
pāṭhāśuṣāśaṭīśākaṁ vāstukaṁ suniṣaṇṇākam||88||  
 
pāṭhāśuṣāśaṭīśākaṁ vāstukaṁ suniṣaṇṇākam||88||  
 +
 
vidyādgrāhi tridōṣaghnaṁ bhinnavarcastu vāstukam|  
 
vidyādgrāhi tridōṣaghnaṁ bhinnavarcastu vāstukam|  
 
tridōṣaśamanī vr̥ṣyā kākamācī rasāyanī||89||  
 
tridōṣaśamanī vr̥ṣyā kākamācī rasāyanī||89||  
 +
 
nātyuṣṇaśītavīryā ca bhēdinī kuṣṭhanāśinī|  
 
nātyuṣṇaśītavīryā ca bhēdinī kuṣṭhanāśinī|  
 
rājakṣavakaśākaṁ tu tridōṣaśamanaṁ laghu||90||  
 
rājakṣavakaśākaṁ tu tridōṣaśamanaṁ laghu||90||  
 +
 
grāhi śastaṁ viśēṣēṇa grahaṇyarśōvikāriṇām|  
 
grāhi śastaṁ viśēṣēṇa grahaṇyarśōvikāriṇām|  
 
kālaśākaṁ tu kaṭukaṁ dīpanaṁ garaśōphajit||91||  
 
kālaśākaṁ tu kaṭukaṁ dīpanaṁ garaśōphajit||91||  
 +
 
laghūṣṇaṁ vātalaṁ rūkṣaṁ kālāyaṁ [1] śākamucyatē|  
 
laghūṣṇaṁ vātalaṁ rūkṣaṁ kālāyaṁ [1] śākamucyatē|  
 
dīpanī cōṣṇavīryā ca grāhiṇī kaphamārutē||92||  
 
dīpanī cōṣṇavīryā ca grāhiṇī kaphamārutē||92||  
 +
 
praśasyatē'mlacāṅgērī grahaṇyarśōhitā ca sā|  
 
praśasyatē'mlacāṅgērī grahaṇyarśōhitā ca sā|  
 
madhurā madhurā pākē bhēdinī ślēṣmavardhanī||93||  
 
madhurā madhurā pākē bhēdinī ślēṣmavardhanī||93||  
 +
 
vr̥ṣyā snigdhā ca śītā ca madaghnī cāpyupōdikā|  
 
vr̥ṣyā snigdhā ca śītā ca madaghnī cāpyupōdikā|  
 
rūkṣō madaviṣaghnaśca praśastō raktapittinām||94||  
 
rūkṣō madaviṣaghnaśca praśastō raktapittinām||94||  
 +
 
madhurō madhuraḥ pākē śītalastaṇḍulīyakaḥ|  
 
madhurō madhuraḥ pākē śītalastaṇḍulīyakaḥ|  
 
maṇḍūkaparṇī vētrāgraṁ kucēlā vanatiktakam||95||  
 
maṇḍūkaparṇī vētrāgraṁ kucēlā vanatiktakam||95||  
 +
 
karkōṭakāvalgujakau paṭōlaṁ śakulādanī|  
 
karkōṭakāvalgujakau paṭōlaṁ śakulādanī|  
 
vr̥ṣapuṣpāṇi śārṅgēṣṭā kēmbūkaṁ sakaṭhillakam||96||  
 
vr̥ṣapuṣpāṇi śārṅgēṣṭā kēmbūkaṁ sakaṭhillakam||96||  
 +
 
nāḍī kalāyaṁ gōjihvā vārtākaṁ tilaparṇikā|  
 
nāḍī kalāyaṁ gōjihvā vārtākaṁ tilaparṇikā|  
 
kaulakaṁ kārkaśaṁ naimbaṁ śākaṁ pārpaṭakaṁ ca yat||97||  
 
kaulakaṁ kārkaśaṁ naimbaṁ śākaṁ pārpaṭakaṁ ca yat||97||  
 +
 
kaphapittaharaṁ tiktaṁ śītaṁ kaṭu vipacyatē|98|  
 
kaphapittaharaṁ tiktaṁ śītaṁ kaṭu vipacyatē|98|  
 +
 
atha SAkavargaH-   
 
atha SAkavargaH-   
 
pAThASuShASaTISAkaM vAstukaM suniShaNNAkam||88||
 
pAThASuShASaTISAkaM vAstukaM suniShaNNAkam||88||
 +
 
vidyAdgrAhi tridoShaGnaM Binnavarcastu vAstukam|
 
vidyAdgrAhi tridoShaGnaM Binnavarcastu vAstukam|
 
tridoShaSamanI vRuShyA kAkamAcI rasAyanI||89||
 
tridoShaSamanI vRuShyA kAkamAcI rasAyanI||89||
 +
 
nAtyuShNaSItavIryA ca BedinI kuShThanASinI|
 
nAtyuShNaSItavIryA ca BedinI kuShThanASinI|
 
rAjakShavakaSAkaM tu tridoShaSamanaM laGu||90||
 
rAjakShavakaSAkaM tu tridoShaSamanaM laGu||90||
 +
 
grAhi SastaM viSeSheNa grahaNyarSovikAriNAm|
 
grAhi SastaM viSeSheNa grahaNyarSovikAriNAm|
 
kAlaSAkaM tu kaTukaM dIpanaM garaSoPajit||91||
 
kAlaSAkaM tu kaTukaM dIpanaM garaSoPajit||91||
 +
 
laGUShNaM vAtalaM rUkShaM kAlAyaM  SAkamucyate|
 
laGUShNaM vAtalaM rUkShaM kAlAyaM  SAkamucyate|
 
dIpanI coShNavIryA ca grAhiNI kaPamArute||92||
 
dIpanI coShNavIryA ca grAhiNI kaPamArute||92||
 +
 
praSasyate&mlacA~ggerI grahaNyarSohitA ca sA|
 
praSasyate&mlacA~ggerI grahaNyarSohitA ca sA|
 
madhurA madhurA pAke BedinI SleShmavardhanI||93||
 
madhurA madhurA pAke BedinI SleShmavardhanI||93||
 +
 
vRuShyA snigdhA ca SItA ca madaGnI cApyupodikA|
 
vRuShyA snigdhA ca SItA ca madaGnI cApyupodikA|
 
rUkSho madaviShaGnaSca praSasto raktapittinAm||94||
 
rUkSho madaviShaGnaSca praSasto raktapittinAm||94||
 +
 
madhuro madhuraH pAke SItalastaNDulIyakaH|
 
madhuro madhuraH pAke SItalastaNDulIyakaH|
 
maNDUkaparNI vetrAgraM kucelA vanatiktakam||95||
 
maNDUkaparNI vetrAgraM kucelA vanatiktakam||95||
 +
 
karkoTakAvalgujakau paTolaM SakulAdanI
 
karkoTakAvalgujakau paTolaM SakulAdanI
 
vRuShapuShpANi SAr~ggeShTA kembUkaM sakaThillakam||96||
 
vRuShapuShpANi SAr~ggeShTA kembUkaM sakaThillakam||96||
 +
 
nADI kalAyaM gojihvA vArtAkaM tilaparNikA|
 
nADI kalAyaM gojihvA vArtAkaM tilaparNikA|
 
kaulakaM kArkaSaM naimbaM SAkaM pArpaTakaM ca yat||97||
 
kaulakaM kArkaSaM naimbaM SAkaM pArpaTakaM ca yat||97||
 +
 
kaPapittaharaM tiktaM SItaM kaTu vipacyate|
 
kaPapittaharaM tiktaM SItaM kaTu vipacyate|
   −
Now begins the class of vegetables. Patha (Cissampelos pareira Linn.), negro coffee (Cassia occidentalis Linn.), shatishaka, and marsilea (or sunishannaka) are considered as astringents and effective agents for alleviating three doshas. Vastuka is also laxative. [88]
+
Now begins the class of vegetables. ''Patha'' (Cissampelos pareira Linn.), negro coffee (Cassia occidentalis Linn.), ''shatishaka'', and marsilea (or ''sunishannaka'') are considered as astringents and effective agents for alleviating three ''doshas''. ''Vastuka'' is also laxative. [88]
The black night shade (Solanum nigrum Linn.) alleviates the three doshas, is an aphrodisiac, rejuvenates, is neither very hot nor cold in potency, is a laxative, and is effective in treating skin lesions. [89]
+
 
The rajakshavaka (asthma weed, or Euphorbia thymifolia Linn.) is effective in alleviating tridosha, is light to digest, is an astringent and is specially recommended for patients suffering from assimilation disorders and piles. [90]
+
The black night shade (Solanum nigrum Linn.) alleviates the three ''doshas'', is an aphrodisiac, rejuvenates, is neither very hot nor cold in potency, is a laxative, and is effective in treating skin lesions. [89]
The kalashaka (jute plant, (Corcorus capsularis Linn.)) is said to be pungent and appetizing, and is effective in treating the effect of poison & edema. The kalaya (chickling vetch) is said to be light, hot, dry, and promotes vata. [91]
+
 
Changeri (the yellow Wood-sorrel or Indian sorrel, or (Oxalis corniculata Linn.)) is hot in potency, is an appetizer and an astringent. It is recommended in kapha and vata disorders and is beneficial in assimilation-disorders and piles. [92]
+
The ''rajakshavaka'' (asthma weed, or Euphorbia thymifolia Linn.) is effective in alleviating ''tridosha'', is light to digest, is an astringent and is specially recommended for patients suffering from assimilation disorders and piles. [90]
Upodika (the Indian spinach, (Basella rubra Linn.)) is sweet (in taste and on digestion), unctuous, cold in potency, is a laxative, aggravates kapha, and is effective in treating intoxication. [93]
+
 
Tanduliyaka (The prickly amaranth, or (Amaranthus spinosus Linn.)) is dry, nullifies the effects of intoxication and poison and is beneficial in raktapitta. It is sweet (in taste and on digestion) and is cold in potency. [94]
+
The ''kalashaka'' (jute plant, (Corcorus capsularis Linn.)) is said to be pungent and appetizing, and is effective in treating the effect of poison and edema. The ''kalaya'' (chickling vetch) is said to be light, hot, dry, and promotes ''vata''. [91]
Indian pennywort (Centella asiatica Linn.), country willow (Calamus tenuis Roxb.), raj-patha/kuchela, vanatiktaka (Mollugo spergula Linn.), karkotaka-sponge gourd (Momordica dioca Roxb), avalgujaka-bakuchi seeds (Psoralea corylifolia Linn.), patolam-pointed gourd (Trichosanthes dioica Roxb.) and shakuladani- kurroa (Picrorhiza kurroa Royle ex Benth), the flowers of vasaka (Adhatoda vasika Nees), sharngeshtha (Dregia volubilis (Linn.f) Benth), kebuka (Ipomoea aquatica Forsk), kathillaka- hog’s weed (Boerhavia diffusa Linn.), nadi shaka- wild tossa jute (Corchorus olitarious Linn.), kalaya-chickling vetch (Lathyrus sativus Linn.), gojihva- elephant’s foot (Launaea asplenifolia Hook.f.), vartaka-brinjal (Solanum melongena Linn.) and tilaparnika- dog mustard (Cleome icosandra Linn.), kaulakam- carilla (Momordia charantia Linn.), karkasa (Momordica sp.), nimbashakam- neem leaves (Azadirachta indica A.Juss) and parpatakam- trailing rungia (Fumaria vaillantti Loisel): these are regulators of kapha and pitta, bitter in taste, cold in potency and pungent on digestion. [95-97]
+
 
 +
''Changeri'' (the yellow Wood-sorrel or Indian sorrel, or (Oxalis corniculata Linn.)) is hot in potency, is an appetizer and an astringent. It is recommended in ''kapha'' and ''vata'' disorders and is beneficial in assimilation-disorders and piles. [92]
 +
 
 +
''Upodika'' (the Indian spinach, (Basella rubra Linn.)) is sweet (in taste and on digestion), unctuous, cold in potency, is a laxative, aggravates ''kapha'', and is effective in treating intoxication. [93]
 +
 
 +
''Tanduliyaka'' (The prickly ''amaranth'', or (Amaranthus spinosus Linn.)) is dry, nullifies the effects of intoxication and poison and is beneficial in ''raktapitta''. It is sweet (in taste and on digestion) and is cold in potency. [94]
 +
 
 +
Indian pennywort (Centella asiatica Linn.), country willow (Calamus tenuis Roxb.), ''raj-patha''''/kuchela'', ''vanatiktaka'' (Mollugo spergula Linn.), ''karkotaka''-sponge gourd (Momordica dioca Roxb), avalgujaka-bakuchi seeds (Psoralea corylifolia Linn.), patolam-pointed gourd (Trichosanthes dioica Roxb.) and shakuladani- kurroa (Picrorhiza kurroa Royle ex Benth), the flowers of vasaka (Adhatoda vasika Nees), sharngeshtha (Dregia volubilis (Linn.f) Benth), kebuka (Ipomoea aquatica Forsk), kathillaka- hog’s weed (Boerhavia diffusa Linn.), nadi shaka- wild tossa jute (Corchorus olitarious Linn.), kalaya-chickling vetch (Lathyrus sativus Linn.), gojihva- elephant’s foot (Launaea asplenifolia Hook.f.), vartaka-brinjal (Solanum melongena Linn.) and tilaparnika- dog mustard (Cleome icosandra Linn.), kaulakam- carilla (Momordia charantia Linn.), karkasa (Momordica sp.), nimbashakam- neem leaves (Azadirachta indica A.Juss) and parpatakam- trailing rungia (Fumaria vaillantti Loisel): these are regulators of kapha and pitta, bitter in taste, cold in potency and pungent on digestion. [95-97]
 +
 
 
सर्वाणिसूप्यशाकानिफञ्जीचिल्लीकुतुम्बकः॥९८॥
 
सर्वाणिसूप्यशाकानिफञ्जीचिल्लीकुतुम्बकः॥९८॥
 
आलुकानिचसर्वाणिसपत्राणिकुटिञ्जरम् ।
 
आलुकानिचसर्वाणिसपत्राणिकुटिञ्जरम् ।

Navigation menu