Changes

Jump to navigation Jump to search
Line 497: Line 497:  
The flesh of dove, pigeon, common quail, ''raktaksha'' (crane), ''vartaka'' (a quail), grey partridge, ''ena, harina'' and ''kalapucchaka'' (species of deer) are wholesome in ''raktapitta''. Their soup is used in sour or in-soured form, fried with ghee and added sugar. In (''raktapitta'') associated with ''kapha'' vegetable soup and in that with ''vata'' meat-soup is prescribed. Now for ''raktapitta'', preparations of gruel will be described. [36-43]
 
The flesh of dove, pigeon, common quail, ''raktaksha'' (crane), ''vartaka'' (a quail), grey partridge, ''ena, harina'' and ''kalapucchaka'' (species of deer) are wholesome in ''raktapitta''. Their soup is used in sour or in-soured form, fried with ghee and added sugar. In (''raktapitta'') associated with ''kapha'' vegetable soup and in that with ''vata'' meat-soup is prescribed. Now for ''raktapitta'', preparations of gruel will be described. [36-43]
   −
==== Medicated gruels in raktapitta ====
+
==== Medicated gruels in ''raktapitta'' ====
    
पद्मोत्पलानां किञ्जल्कः पृश्निपर्णी यङ्गुकाः|
 
पद्मोत्पलानां किञ्जल्कः पृश्निपर्णी यङ्गुकाः|
 
जले साध्या रसे तस्मिन् पेया स्याद्रक्तपित्तिनाम्||४४||
 
जले साध्या रसे तस्मिन् पेया स्याद्रक्तपित्तिनाम्||४४||
 +
 
चन्दनोशीरलोध्राणां रसे तद्वत् नागरे|
 
चन्दनोशीरलोध्राणां रसे तद्वत् नागरे|
 
किराततिक्तकोशीरमुस्तानां तद्वदेव च||४५||
 
किराततिक्तकोशीरमुस्तानां तद्वदेव च||४५||
 +
 
धातकीधन्वयासाम्बुबिल्वानां वा रसे शृता|
 
धातकीधन्वयासाम्बुबिल्वानां वा रसे शृता|
 
मसूरपृश्निपर्ण्योर्वा स्थिरामुद्गरसेऽथ वा||४६||
 
मसूरपृश्निपर्ण्योर्वा स्थिरामुद्गरसेऽथ वा||४६||
 +
 
रसे हरेणुकानां वा सघृते सबलारसे|
 
रसे हरेणुकानां वा सघृते सबलारसे|
 
सिद्धाः  पारावतादीनां रसे वा स्युः पृथक्पृथक्||४७||
 
सिद्धाः  पारावतादीनां रसे वा स्युः पृथक्पृथक्||४७||
 +
 
इत्युक्ता रक्तपित्तघ्न्यः शीताः समधुशर्कराः|
 
इत्युक्ता रक्तपित्तघ्न्यः शीताः समधुशर्कराः|
 
यवाग्वः कल्पना चैषा कार्या मांसरसेष्वपि||४८||
 
यवाग्वः कल्पना चैषा कार्या मांसरसेष्वपि||४८||
Line 512: Line 516:  
padmōtpalānāṁ kiñjalkaḥ pr̥śniparṇī  priyaṅgukāḥ|  
 
padmōtpalānāṁ kiñjalkaḥ pr̥śniparṇī  priyaṅgukāḥ|  
 
jalē sādhyā rasē tasmin pēyā syādraktapittinām||44||  
 
jalē sādhyā rasē tasmin pēyā syādraktapittinām||44||  
 +
 
candanōśīralōdhrāṇāṁ rasē tadvat sanāgarē|  
 
candanōśīralōdhrāṇāṁ rasē tadvat sanāgarē|  
 
kirātatiktakōśīramustānāṁ tadvadēva ca||45||
 
kirātatiktakōśīramustānāṁ tadvadēva ca||45||
 +
 
dhātakīdhanvayāsāmbubilvānāṁ vā rasē  śr̥tā|  
 
dhātakīdhanvayāsāmbubilvānāṁ vā rasē  śr̥tā|  
 
masūrapr̥śniparṇyōrvāsthirāmudgarasē'tha vā||46||
 
masūrapr̥śniparṇyōrvāsthirāmudgarasē'tha vā||46||
 +
 
rasē harēṇukānāṁ vā saghr̥tē  sabalārasē|  
 
rasē harēṇukānāṁ vā saghr̥tē  sabalārasē|  
 
siddhāḥ pārāvatādīnāṁ rasē vā syuḥ pr̥thakpr̥thak||47||  
 
siddhāḥ pārāvatādīnāṁ rasē vā syuḥ pr̥thakpr̥thak||47||  
 +
 
ityuktā raktapittaghnyaḥ śītāḥ samadhuśarkarāḥ|  
 
ityuktā raktapittaghnyaḥ śītāḥ samadhuśarkarāḥ|  
 
yavāgvaḥ kalpanā caiṣā kāryā māṁsarasēṣvapi||48||
 
yavāgvaḥ kalpanā caiṣā kāryā māṁsarasēṣvapi||48||
 +
 
padmotpalAnAM ki~jjalkaH pRushniparNI priya~ggukAH|  
 
padmotpalAnAM ki~jjalkaH pRushniparNI priya~ggukAH|  
 
jale sAdhyA rase tasmin peyA syAdraktapittinAm||44||  
 
jale sAdhyA rase tasmin peyA syAdraktapittinAm||44||  
 +
 
candanoshIralodhrANAM rase tadvat sanAgare|  
 
candanoshIralodhrANAM rase tadvat sanAgare|  
 
kirAtatiktakoshIramustAnAM tadvadeva ca||45||  
 
kirAtatiktakoshIramustAnAM tadvadeva ca||45||  
 +
 
dhAtakIdhanvayAsAmbubilvAnAM vA rase shRutA|  
 
dhAtakIdhanvayAsAmbubilvAnAM vA rase shRutA|  
 
masUrapRushniparNyorvA sthirAmudgarase~atha vA||46||  
 
masUrapRushniparNyorvA sthirAmudgarase~atha vA||46||  
 +
 
rase hareNukAnAM vA saghRute sabalArase|  
 
rase hareNukAnAM vA saghRute sabalArase|  
 
siddhAH pArAvatAdInAM rase vA syuH pRuthakpRuthak||47||  
 
siddhAH pArAvatAdInAM rase vA syuH pRuthakpRuthak||47||  
 +
 
ityuktA raktapittaghnyaH shItAH samadhusharkarAH|  
 
ityuktA raktapittaghnyaH shItAH samadhusharkarAH|  
 
yavAgvaH kalpanA caiShA kAryA mAMsaraseShvapi||48||
 
yavAgvaH kalpanA caiShA kAryA mAMsaraseShvapi||48||
   −
The stamens of lotus and water lily, prashniparni and priyangu grains should be boiled in water. In the same decoction liquid gruel should be prepared for the patients of raktapitta. Gruel may also be prepared in the decoction of (1) chandana, ushira, lodhra, and musta, (2) Kiratatiktaka, ushira and musta, (3) dhataki, dhanvayasa, hrivera and bilwa, (4) masura and prashniparni or shalaparni and mudga, (5) harenuka mixed with ghee, (6) bala, (7) the meat-soup of dove etc. These are the gruels useful in raktapitta and should be taken cooled and added with honey and sugar. Such preparations may also be made in meat-soups. (44-48)
+
The stamens of lotus and water lily, ''prashniparni'' and ''priyangu'' grains should be boiled in water. In the same decoction liquid gruel should be prepared for the patients of ''raktapitta''. Gruel may also be prepared in the decoction of  
 +
#''chandana, ushira, lodhra,'' and ''musta'',  
 +
#''Kiratatiktaka, ushira'' and ''musta'',  
 +
#''Dhataki, dhanvayasa, hrivera'' and ''bilwa'',  
 +
#''Masura'' and ''prashniparni'' or ''shalaparni'' and ''mudga'',  
 +
#''Harenuka'' mixed with ghee,  
 +
#''Bala'',  
 +
#The meat-soup of dove etc.  
 +
 
 +
These are the gruels useful in ''raktapitta'' and should be taken cooled and added with honey and sugar. Such preparations may also be made in meat-soups. [44-48]
    
शशः सवास्तुकः शस्तो विबन्धे  रक्तपित्तिनाम्|
 
शशः सवास्तुकः शस्तो विबन्धे  रक्तपित्तिनाम्|
 
वातोल्बणे तित्तिरिः स्यादुदुम्बररसे शृतः||४९||
 
वातोल्बणे तित्तिरिः स्यादुदुम्बररसे शृतः||४९||
 +
 
मयूरः प्लक्षनिर्यूहे न्यग्रोधस्य च  कुक्कुटः|
 
मयूरः प्लक्षनिर्यूहे न्यग्रोधस्य च  कुक्कुटः|
 
रसे बिल्वोत्पलादीनांवर्तकक्रकरौ हितौ||५०||
 
रसे बिल्वोत्पलादीनांवर्तकक्रकरौ हितौ||५०||
 +
 
तृष्यते तिक्तकैः सिद्धं तृष्णाघ्नं वा फलोदकम्|  
 
तृष्यते तिक्तकैः सिद्धं तृष्णाघ्नं वा फलोदकम्|  
 
सिद्धं विदारिगन्धाद्यैरथवाशृतशीतलम्||५१||
 
सिद्धं विदारिगन्धाद्यैरथवाशृतशीतलम्||५१||
Line 542: Line 566:  
śaśaḥ savāstukaḥ śastō vibandhē raktapittinām|
 
śaśaḥ savāstukaḥ śastō vibandhē raktapittinām|
 
ātōlbaṇē tittiriḥ syādudumbararasē śr̥taḥ||49||
 
ātōlbaṇē tittiriḥ syādudumbararasē śr̥taḥ||49||
 +
 
mayūraḥ plakṣaniryūhē nyagrōdhasya ca kukkuṭaḥ|
 
mayūraḥ plakṣaniryūhē nyagrōdhasya ca kukkuṭaḥ|
 
rasē bilvōtpalādīnāṁ vartakakrakarau hitau||50||  
 
rasē bilvōtpalādīnāṁ vartakakrakarau hitau||50||  
 +
 
tr̥ṣyatē tiktakaiḥ siddhaṁtr̥ṣṇāghnaṁ vā phalōdakam|
 
tr̥ṣyatē tiktakaiḥ siddhaṁtr̥ṣṇāghnaṁ vā phalōdakam|
 
siddhaṁ vidārigandhādyairathavā śr̥taśītalam||51||
 
siddhaṁ vidārigandhādyairathavā śr̥taśītalam||51||
 +
 
shashaH savAstukaH shasto vibandhe raktapittinAm|  
 
shashaH savAstukaH shasto vibandhe raktapittinAm|  
 
vAtolbaNe tittiriH syAdudumbararase shRutaH||49||  
 
vAtolbaNe tittiriH syAdudumbararase shRutaH||49||  
 +
 
mayUraH plakShaniryUhe nyagrodhasya ca kukkuTaH|  
 
mayUraH plakShaniryUhe nyagrodhasya ca kukkuTaH|  
 
rase bilvotpalAdInAM [10] vartakakrakarau hitau||50||  
 
rase bilvotpalAdInAM [10] vartakakrakarau hitau||50||  
 +
 
tRuShyate tiktakaiH siddhaM tRuShNAghnaM vA phalodakam|  
 
tRuShyate tiktakaiH siddhaM tRuShNAghnaM vA phalodakam|  
 
siddhaM vidArigandhAdyairathavA [11] shRutashItalam||51||
 
siddhaM vidArigandhAdyairathavA [11] shRutashItalam||51||
   −
In the patient of raktapitta if there is constipation due to aggravated vata, the following preparations are useful: (1) rabbit cooked with vastuka, (2) partridge cooked in decoction of udumbara, (3) peocock cooked in decoction of plaksha, (4) fowl cooked in decoction of nygrodha, (5) vartaka and krakara cooked in decoction of bilwa, utpala etc. In the condition of thirst, water boiled with bitter or thirst-alleviating fruit-juice, or water boiled with the drugs of the vidarigandhadi group or simply water boiled and cooled is prescribed. (49-51)
+
In the patient of ''raktapitta'' if there is constipation due to aggravated ''vata'', the following preparations are useful:  
 +
#rabbit cooked with ''vastuka'',  
 +
#partridge cooked in decoction of ''udumbara'',  
 +
#peacock cooked in decoction of ''plaksha'',  
 +
#fowl cooked in decoction of ''nygrodha'',  
 +
#''vartaka'' and ''krakara'' cooked in decoction of ''bilwa, utpala'' etc. In the condition of thirst, water boiled with bitter or thirst-alleviating fruit-juice, or water boiled with the drugs of the ''vidarigandhadi'' group or simply water boiled and cooled is prescribed. [49-51]
    
ज्ञात्वा दोषावनुबलौ बलमाहारमेव च|
 
ज्ञात्वा दोषावनुबलौ बलमाहारमेव च|
 
जलं पिपासवे  दद्याद्विसर्गादल्पशोऽपि वा||५२||
 
जलं पिपासवे  दद्याद्विसर्गादल्पशोऽपि वा||५२||
 +
 
jñātvā dōṣāvanubalau balamāhāramēva ca|  
 
jñātvā dōṣāvanubalau balamāhāramēva ca|  
 
jalaṁ pipāsavē dadyādvisargādalpaśō'pi  vā||52||
 
jalaṁ pipāsavē dadyādvisargādalpaśō'pi  vā||52||
 +
 
j~jAtvA doShAvanubalau balamAhArameva ca|  
 
j~jAtvA doShAvanubalau balamAhArameva ca|  
 
jalaM pipAsave dadyAdvisargAdalpasho~api [12] vA||52||
 
jalaM pipAsave dadyAdvisargAdalpasho~api [12] vA||52||
   −
Water should be given to the thirsty patient upto complete satisfaction of thrist or in small quantity considering the associated doshas, strength as well as diet (of the patient). (52)
+
Water should be given to the thirsty patient up to complete satisfaction of thirst or in small quantity considering the associated ''doshas'', strength as well as diet (of the patient). [52]
    
निदानं रक्तपित्तस्य यत्किञ्चित् सम्प्रकाशितम्|
 
निदानं रक्तपित्तस्य यत्किञ्चित् सम्प्रकाशितम्|

Navigation menu