Raktapitta Chikitsa
Chikitsa Sthana Chapter 4. Management of Raktapitta (Bleeding Disorders)
| Section/Chapter | Chikitsa Sthana Chapter 4 |
|---|---|
| Preceding Chapter | Jwara Chikitsa |
| Succeeding Chapter | Gulma Chikitsa |
| Other Sections | Sutra Sthana, Nidana Sthana, Vimana Sthana, Sharira Sthana, Indriya Sthana, Kalpa Sthana, Siddhi Sthana |
| Translator and commentator | Joshi V.K., Ghildiyal S. |
| Reviewer | Chandola H.M. |
| Editors | Baghel M.S., Deole Y.S., Basisht G. |
| Year of publication | 2020 |
| Publisher | Charak Samhita Research, Training and Skill Development Centre |
| DOI | 10.47468/CSNE.2020.e01.s06.005 |
Abstract
Raktapitta is a treatable bleeding disorder, if recognized and managed in early stage. If diagnosis is missed and disease is not managed properly, it becomes life threatening (mahagada).It occurs because of excessive aggravation of pitta and its affliction with rakta. Before initiation of treatment, it is important to assess strength of the patient because the treatment regimen is personified for well nourished and emaciated persons. Etiology, classification, prognosis and treatment of raktapitta have been described in detail. A good number of herbal and animal preparations are given. Further, this chapter enumerates aspects that are favorable or unfavorable to raktapitta. To improve the efficacy of treatment, external beneficial measures, such as pradeha, parisheka, sheetasnana and habitat are described at the end of chapter. This bleeding disorder is not described in modern medicine writings and appears to be unknown to allopathic medicine.
Keywords: Raktapitta, Chikitsa, Mahagada, bleeding disorders, pitta aggravation, rakta vitiation.
Introduction
Raktapitta is a serious disease caused due to vitiation of rakta by aggravated pitta. This chapter is placed after jwara, because raktapitta can occur due to the increased heat in the body produced after jwara. Prompt management is necessary for this dreadful disease. This disease develops due to pitta aggravation as a result of consumption of ushna, teekshna, agneya dravya and excessive exposure to sunlight.
Because of similarity in constitution of pitta with rakta, rakta dhatu is also vitiated by the etiological factors and has similarity in its smell and color, and is therefore called raktapitta.
It originates in the spleen and liver which play pivotal roles in the blood physiology, including clotting. Manifestations of raktapitta depend upon vitiation and predominance of a particular dosha. There may be a combination of one, two or all the three dosha. Based on dosha specific features, the blood of the patient of raktapitta may appear pale, unctuous and slimy in kapha, frothy, blackish red in vata and cane sugar like cow urine, shiny black, smoky and coarse-like collerium in pitta. Raktapitta associated with one dosha is curable, with two dosha is difficult to cure and incurable if all three dosha are involved.
Movement of raktapitta may be upward or downward meaning bleeding from upper and/or lower external orifices. This manifestation depends on etiological factors, unctuous hot factors associated with kapha has upward raktapitta however rough hot associated with vata has downward raktapitta.
Upward raktapitta, associated with kapha dosha is treated with tarpana (nourishment therapy) and downwards raktapitta is associated with vata and peya (liquid gruel) should be used.
Their drugs mainly have madhura, tikta and sheeta guna which pacify pitta and rakta. One herb which is very important in raktapitta is vasa, which alone can check the bleeding quickly.
Sanskrit text, Transliteration and English Translation
ठथातॠरà¤à¥à¤¤à¤ªà¤¿à¤¤à¥à¤¤à¤à¤¿à¤à¤¿à¤¤à¥à¤¸à¤¿à¤¤à¤ वà¥à¤¯à¤¾à¤à¥à¤¯à¤¾à¤¸à¥à¤¯à¤¾à¤®à¤ ||१||
à¤à¤¤à¤¿ ह सà¥à¤®à¤¾à¤¹ à¤à¤à¤µà¤¾à¤¨à¤¾à¤¤à¥à¤°à¥à¤¯à¤||२||
athÄtÅ raktapittacikitsitaá¹ vyÄkhyÄsyÄmaḥ||1||
iti ha smÄha bhagavÄnÄtrÄyaḥ||2||
athAto raktapittacikitsitaM vyAkhyAsyAmaH||1||
iti ha smAha bhagavAnAtreyaH||2||
Now we shall expound the chapter "Raktapitta Chikitsa"(Management of bleeding disorders). Thus said Lord Atreya. [1-2]
Agniveshaâs query
विहरनà¥à¤¤à¤ à¤à¤¿à¤¤à¤¾à¤¤à¥à¤®à¤¾à¤¨à¤ पà¤à¥à¤à¤à¤à¥à¤à¥ पà¥à¤¨à¤°à¥à¤µà¤¸à¥à¤®à¥|
पà¥à¤°à¤£à¤®à¥à¤¯à¥à¤µà¤¾à¤ निरà¥à¤®à¥à¤¹à¤®à¤à¥à¤¨à¤¿à¤µà¥à¤¶à¥à¤½à¤à¥à¤¨à¤¿à¤µà¤°à¥à¤à¤¸à¤®à¥||३||
à¤à¤à¤µà¤¨à¥ रà¤à¥à¤¤à¤ªà¤¿à¤¤à¥à¤¤à¤¸à¥à¤¯ हà¥à¤¤à¥à¤°à¥à¤à¥à¤¤à¤ सलà¤à¥à¤·à¤£à¤|
वà¤à¥à¤¤à¤µà¥à¤¯à¤ यतॠपरठतसà¥à¤¯ वà¤à¥à¤¤à¥à¤®à¤°à¥à¤¹à¤¸à¤¿ तदà¥à¤à¥à¤°à¥||४||
viharantaá¹ jitÄtmÄnaá¹ pañcagaá¹
gÄ punarvasum|
praá¹amyÅvÄca nirmÅhamagnivÄÅÅ'gnivarcasam||3||
bhagavan raktapittasya hÄturuktaḥ salaká¹£aá¹aḥ|
vaktavyaá¹ yat paraá¹ tasya vaktumarhasi tadgurÅ||4||
viharantaM jitAtmAnaM pa~jcaga~gge punarvasum|
praNamyovAca nirmohamagnivesho~agnivarcasam||3||
bhagavan raktapittasya heturuktaH salakShaNaH|
vaktavyaM yat paraM tasya vaktumarhasi tadguro||4||
Agnivesha bowed to Punarvasu Atreya who is devoid of confusion, having fire-like brilliance(sharp intellect) and self-control while he was making stroll in the panchaganga region, and said, âO Lord! the etiology along with symptoms of haemorrhagic disorders has already been said, now you may tell me the further points, O my teacher! [3-4]
Atreya Punarvasuâs reply
à¤à¥à¤°à¥à¤°à¥à¤µà¤¾à¤-
महाà¤à¤¦à¤ महावà¥à¤à¤®à¤à¥à¤¨à¤¿à¤µà¤à¥à¤à¥à¤à¥à¤°à¤à¤¾à¤°à¤¿ à¤|
हà¥à¤¤à¥à¤²à¤à¥à¤·à¤£à¤µà¤¿à¤à¥à¤à¥à¤à¥à¤°à¤ रà¤à¥à¤¤à¤ªà¤¿à¤¤à¥à¤¤à¤®à¥à¤ªà¤¾à¤à¤°à¥à¤¤à¥||५||
तसà¥à¤¯à¥à¤·à¥à¤£à¤ तà¥à¤à¥à¤·à¥à¤£à¤®à¤®à¥à¤²à¤ ठà¤à¤à¥à¤¨à¤¿ लवणानि à¤|
à¤à¤°à¥à¤®à¤¶à¥à¤à¤¾à¤¨à¥à¤¨à¤µà¤¿à¤¦à¤¾à¤¹à¤¶à¥à¤ हà¥à¤¤à¥à¤ पà¥à¤°à¥à¤µà¤ निदरà¥à¤¶à¤¿à¤¤à¤||६||
gururuvÄca-
mahÄgadaá¹ mahÄvÄgamagnivacchÄ«ghrakÄri ca|
hÄtulaká¹£aá¹avicchÄ«ghraá¹ raktapittamupÄcarÄt||5||
tasyÅá¹£á¹aá¹ tÄ«ká¹£á¹amamlaá¹ ca kaá¹Å«ni lavaá¹Äni ca|
gharmaÅcÄnnavidÄhaÅca hÄtuḥ pÅ«rvaá¹ nidarÅitaḥ||6||
gururuvAca-
mahAgadaM mahAvegamagnivacchIghrakAri ca|
hetulakShaNavicchIghraM raktapittamupAcaret||5||
tasyoShNaM tIkShNamamlaM ca kaTUni lavaNAni ca|
gharmashcAnnavidAhashca hetuH pUrvaM nidarshitaH||6||
The teacher said-
The physician knowing causes and symptoms should quickly manage the case of haemorrhagic disorders which is an acute dreadful disease, having more severity and quick-acting like fire. The etiology of the same has already been said earlier such as intake of hot, sharp, sour, pungent and salty substances in excess, exposure to the sun and foods that cause burning sensations. [5-6]
Pathogenesis
तà¥à¤°à¥à¤¹à¥à¤¤à¥à¤à¤¿à¤ समà¥à¤¤à¥à¤à¥à¤²à¤¿à¤·à¥à¤à¤ पितà¥à¤¤à¤ रà¤à¥à¤¤à¤ पà¥à¤°à¤ªà¤¦à¥à¤¯à¤¤à¥|
तदà¥à¤¯à¥à¤¨à¤¿à¤¤à¥à¤µà¤¾à¤¤à¥ पà¥à¤°à¤ªà¤¨à¥à¤¨à¤ ठवरà¥à¤§à¤¤à¥à¤¤à¤¤à¥ पà¥à¤°à¤¦à¥à¤·à¤¯à¤¤à¥||à¥||
तसà¥à¤¯à¥à¤·à¥à¤®à¤£à¤¾ दà¥à¤°à¤µà¥ धातà¥à¤°à¥à¤§à¤¾à¤¤à¥à¤°à¥à¤§à¤¾à¤¤à¥à¤ पà¥à¤°à¤¸à¤¿à¤à¥à¤¯à¤¤à¥|
सà¥à¤µà¤¿à¤¦à¥à¤¯à¤¤à¤¸à¥à¤¤à¥à¤¨ सà¤à¤µà¥à¤¦à¥à¤§à¤¿à¤ à¤à¥à¤¯à¤¸à¥à¤¤à¤¦à¤§à¤¿à¤à¤à¥à¤à¤¤à¤¿||८||
tairhÄtubhiḥ samutkliá¹£á¹aá¹ pittaá¹ raktaá¹ prapadyatÄ|
tadyÅnitvÄt prapannaá¹ ca vardhatÄ tat pradūṣayat||7||
tasyÅá¹£maá¹ÄdravÅ dhÄturdhÄtÅrdhÄtÅḥ rasicyatÄ|
svidyatastÄnasaá¹vrÌ¥ddhiá¹ hÅ«yastadadhigacchati||8||
tairhetubhiH samutkliShTaM pittaM raktaM prapadyate|
tadyonitvAt prapannaM ca vardhate tat pradUShayat||7||
tasyoShmaNA dravo dhAturdhAtordhAtoH prasicyate|
svidyatastena saMvRuddhiM bhUyastadadhigacchati||8||
Pitta aggravated by these causes vitiates rakta. Due to similarity in constitution (of rakta and pitta), the pathogenesis develops furthermore to vitiate rakta. Due to heat of pitta, the fluid portion from all the fomented dhatus oozes out, which additionally leads to aggravation of rakta and pitta. [7-8]
Derivation
सà¤à¤¯à¥à¤à¤¾à¤¦à¥à¤¦à¥à¤·à¤£à¤¾à¤¤à¥à¤¤à¤¤à¥à¤¤à¥ सामानà¥à¤¯à¤¾à¤¦à¥à¤à¤¨à¥à¤§à¤µà¤°à¥à¤£à¤¯à¥à¤|
रà¤à¥à¤¤à¤¸à¥à¤¯ पितà¥à¤¤à¤®à¤¾à¤à¥à¤¯à¤¾à¤¤à¤ रà¤à¥à¤¤à¤ªà¤¿à¤¤à¥à¤¤à¤ मनà¥à¤·à¤¿à¤à¤¿à¤||९||
saá¹yÅgÄddūṣaá¹Ättattu sÄmÄnyÄdgandhavará¹ayÅḥ|
raktasya pittamÄkhyÄtaá¹ raktapittaá¹ manīṣibhiḥ||9||
saMyogAddUShaNAttattu sAmAnyAdgandhavarNayoH|
raktasya pittamAkhyAtaM raktapittaM manIShibhiH||9||
Because of conjunction with, similarity in causes of vitiation, odor, color and origin, the disease is called rakta-pitta. [9]
Origin of disease
पà¥à¤²à¥à¤¹à¤¾à¤¨à¤ ठयà¤à¥à¤à¥à¤à¥à¤µ तदधिषà¥à¤ ाय वरà¥à¤¤à¤¤à¥|
सà¥à¤°à¥à¤¤à¤¾à¤à¤¸à¤¿ रà¤à¥à¤¤à¤µà¤¾à¤¹à¥à¤¨à¤¿ तनà¥à¤®à¥à¤²à¤¾à¤¨à¤¿ हि दà¥à¤¹à¤¿à¤¨à¤¾à¤®à¥||१०||
plÄ«hÄnaá¹ ca yakrÌ¥ccaiva tadadhiá¹£á¹hÄya vartatÄ|
srÅtÄá¹si raktavÄhÄ«ni tanmÅ«lÄni hi dÄhinÄm||10||
plIhAnaM ca yakRuccaiva tadadhiShThAya vartate|
srotAMsi raktavAhIni tanmUlAni hi dehinAm||10||
The pitta (raktapitta) stays located in spleen and liver, because in persons the blood vessels originate from them. [10]
Characteristics of dosha vitiation
सानà¥à¤¦à¥à¤°à¤ सपाणà¥à¤¡à¥ ससà¥à¤¨à¥à¤¹à¤ पिà¤à¥à¤à¤¿à¤²à¤ ठà¤à¤«à¤¾à¤¨à¥à¤µà¤¿à¤¤à¤®à¥|
शà¥à¤¯à¤¾à¤µà¤¾à¤°à¥à¤£à¤ सफà¥à¤¨à¤ ठतनॠरà¥à¤à¥à¤·à¤ ठवातिà¤à¤®à¥||११||
रà¤à¥à¤¤à¤ªà¤¿à¤¤à¥à¤¤à¤ à¤à¤·à¤¾à¤¯à¤¾à¤à¤ à¤à¥à¤·à¥à¤£à¤ à¤à¥à¤®à¥à¤¤à¥à¤°à¤¸à¤¨à¥à¤¨à¤¿à¤à¤®à¥|
मà¥à¤à¤à¤¾à¤à¤¾à¤°à¤§à¥à¤®à¤¾à¤à¤®à¤à¥à¤à¤¨à¤¾à¤à¤ ठपà¥à¤¤à¥à¤¤à¤¿à¤à¤®à¥||१२||
सà¤à¤¸à¥à¤·à¥à¤à¤²à¤¿à¤à¥à¤à¤ सà¤à¤¸à¤°à¥à¤à¤¾à¤¤à¥à¤¤à¥à¤°à¤¿à¤²à¤¿à¤à¥à¤à¤ सानà¥à¤¨à¤¿à¤ªà¤¾à¤¤à¤¿à¤à¤®à¥|१३|
sÄndraá¹ sapÄá¹á¸u sasnÄhaá¹ picchilaá¹ ca kaphÄnvitam|
ÅyÄvÄruá¹aá¹ saphÄnaá¹ ca tanu rÅ«ká¹£aá¹ ca vÄtikam||11||
raktapittaá¹ kaá¹£ÄyÄbhaá¹ kr̥ṣá¹aá¹ gÅmÅ«trasannibham|
mÄcakÄgÄradhÅ«mÄbhamañjanÄbhaá¹ capaittikam||12||
saá¹sr̥ṣá¹aliá¹
gaá¹ saá¹sargÄttriliá¹
gaá¹ ÄnnipÄtikam|13|
sAndraM sapANDu sasnehaM picchilaM ca kaphAnvitam|
shyAvAruNaM saphenaM ca tanu rUkShaM ca vAtikam||11||
raktapittaM kaShAyAbhaM kRuShNaM gomUtrasannibham|
mecakAgAradhUmAbhama~jjanAbhaM ca paittikam||12||
saMsRuShTali~ggaM saMsargAttrili~ggaM sAnnipAtikam|13|
Viscous, pale, unctuous and slimy (in blood coming out) indicates affliction by kapha. Blackish, reddish, frothy, thin and roughness in blood indicates affliction by vata. That having ochre-like, black, cow-urine-like, shining black, smoky and collerium-like color indicates pitta affliction. Due to combination of two doshas the symptoms of the concerned ones are combined. Raktapitta caused by sannipata has symptoms of all the three doshas. [11-12]
Prognosis
à¤à¤à¤¦à¥à¤·à¤¾à¤¨à¥à¤à¤ साधà¥à¤¯à¤ दà¥à¤µà¤¿à¤¦à¥à¤·à¤ यापà¥à¤¯à¤®à¥à¤à¥à¤¯à¤¤à¥||१३||
यतà¥à¤¤à¥à¤°à¤¿à¤¦à¥à¤·à¤®à¤¸à¤¾à¤§à¥à¤¯à¤ तनà¥à¤®à¤¨à¥à¤¦à¤¾à¤à¥à¤¨à¥à¤°à¤¤à¤¿à¤µà¥à¤à¤µà¤¤à¥|वà¥à¤¯à¤¾à¤§à¤¿à¤à¤¿à¤
à¤à¥à¤·à¥à¤£à¤¦à¥à¤¹à¤¸à¥à¤¯ वà¥à¤¦à¥à¤§à¤¸à¥à¤¯à¤¾à¤¨à¤¶à¥à¤¨à¤¤à¤¶à¥à¤ यतà¥||१४||
ÄkadÅá¹£Änugaá¹ sÄdhyaá¹ dvidÅá¹£aá¹ yÄpyamucyatÄ||13||
yattridÅá¹£amasÄdhyaá¹tanmandÄgnÄrativÄgavat|
vyÄdhibhiḥ kṣīá¹adÄhasya vrÌ¥ddhasyÄnaÅnataÅca yat||14||
ekadoShAnugaM sAdhyaM dvidoShaM yApyamucyate||13||
yattridoShamasAdhyaM tanmandAgnerativegavat|
vyAdhibhiH kShINadehasya vRuddhasyAnashnatashca yat||14||
Raktapitta associated with one dosha is curable; that with two doshas is palliable while that caused by three doshas is incurable. It is also incurable if it is severely forceful and invading the person who has poor digestion, is emaciated due to diseases, old and under-nourished. [13-14]
Gati (direction of flow) and prognosis
à¤à¤¤à¤¿à¤°à¥à¤°à¥à¤§à¥à¤µà¤®à¤§à¤¶à¥à¤à¥à¤µ रà¤à¥à¤¤à¤ªà¤¿à¤¤à¥à¤¤à¤¸à¥à¤¯ दरà¥à¤¶à¤¿à¤¤à¤¾|
à¤à¤°à¥à¤§à¥à¤µà¤¾ सपà¥à¤¤à¤µà¤¿à¤§à¤¦à¥à¤µà¤¾à¤°à¤¾ दà¥à¤µà¤¿à¤¦à¥à¤µà¤¾à¤°à¤¾ तà¥à¤µà¤§à¤°à¤¾ à¤à¤¤à¤¿à¤||१५||
सपà¥à¤¤ à¤à¥à¤à¤¿à¤¦à¥à¤°à¤¾à¤£à¤¿ शिरसि दà¥à¤µà¥ à¤à¤¾à¤§à¤,साधà¥à¤¯à¤®à¥à¤°à¥à¤§à¥à¤µà¤à¤®à¥|
यापà¥à¤¯à¤ तà¥à¤µà¤§à¥à¤à¤, मारà¥à¤à¥ तॠसाधà¥à¤¯à¤ पà¥à¤°à¤ªà¤¦à¥à¤¯à¤¤à¥||१६||
यदा तॠसरà¥à¤µà¤à¥à¤à¤¿à¤¦à¥à¤°à¥à¤à¥à¤¯à¥ रà¥à¤®à¤à¥à¤ªà¥à¤à¥à¤¯ à¤à¤µ
तामसà¤à¥à¤à¥à¤¯à¥à¤¯à¤¾à¤ à¤à¤¤à¤¿à¤ तसà¥à¤¯à¤¾à¤¹à¥à¤°à¤¾à¤¨à¥à¤¤à¤¿à¤à¥à¤®à¥||१à¥||
यà¤à¥à¤à¥à¤à¤¯à¤¾à¤à¥à¤¯à¤¾à¤ मारà¥à¤à¤¾à¤à¥à¤¯à¤¾à¤®à¤¤à¤¿à¤®à¤¾à¤¤à¥à¤°à¤ पà¥à¤°à¤µà¤°à¥à¤¤à¤¤à¥|
तà¥à¤²à¥à¤¯à¤ à¤à¥à¤£à¤ªà¤à¤¨à¥à¤§à¥à¤¨ रà¤à¥à¤¤à¤ à¤à¥à¤·à¥à¤£à¤®à¤¤à¥à¤µ à¤||१८||
सà¤à¤¸à¥à¤·à¥à¤à¤ à¤à¤«à¤µà¤¾à¤¤à¤¾à¤à¥à¤¯à¤¾à¤ à¤à¤£à¥à¤ ॠसà¤à¥à¤à¤¤à¤¿ à¤à¤¾à¤ªà¤¿ यतà¥|
यà¤à¥à¤à¤¾à¤ªà¥à¤¯à¥à¤ªà¤¦à¥à¤°à¤µà¥à¤ सरà¥à¤µà¥à¤°à¥à¤¯à¤¥à¥à¤à¥à¤¤à¥à¤ समà¤à¤¿à¤¦à¥à¤°à¥à¤¤à¤®à¥||१९||
हारिदà¥à¤°à¤¨à¥à¤²à¤¹à¤°à¤¿à¤¤à¤¤à¤¾à¤®à¥à¤°à¥à¤°à¥à¤µà¤°à¥à¤£à¥à¤°à¥à¤ªà¤¦à¥à¤°à¥à¤¤à¤®à¥|
à¤à¥à¤·à¥à¤£à¤¸à¥à¤¯ à¤à¤¾à¤¸à¤®à¤¾à¤¨à¤¸à¥à¤¯ यà¤à¥à¤ न सिधà¥à¤¯à¤¤à¤¿||२०||
यदà¥à¤µà¤¿à¤¦à¥à¤·à¤¾à¤¨à¥à¤à¤ यदà¥à¤µà¤¾ शानà¥à¤¤à¤ शानà¥à¤¤à¤ पà¥à¤°à¤à¥à¤ªà¥à¤¯à¤¤à¤¿|
मारà¥à¤à¤¾à¤¨à¥à¤®à¤¾à¤°à¥à¤à¤ à¤à¤°à¥à¤¦à¥à¤¯à¤¦à¥à¤µà¤¾ यापà¥à¤¯à¤ पितà¥à¤¤à¤®à¤¸à¥à¤à¥ à¤à¤¤à¤¤à¥||२१||
gatirÅ«rdhvamadhaÅcaiva raktapittasya |
darÅitÄ Å«rdhvÄ saptavidhadvÄrÄ dvidvÄrÄ tvadharÄ gatiḥ||15||
sapta cchidrÄá¹i Åirasi dvÄ cÄdhaḥ, sÄdhyamÅ«rdhvagam|
yÄpyaá¹tvadhÅgaá¹, mÄrgau tu dvÄvasÄdhyaá¹prapadyatÄ||16||
yadÄ tu sarvacchidrÄbhyÅ rÅmakÅ«pÄbhya Äva ca|
vartatÄ tÄmasaá¹
khyÄyÄá¹ gatiá¹ tasyÄhurÄntikÄ«m||17||
yaccÅbhayÄbhyÄá¹ mÄrgÄbhyÄmatimÄtraá¹ pravartatÄ|
tulyaá¹ kuá¹apagandhÄna raktaá¹ kr̥ṣá¹amatÄ«va ca||18||
saá¹sr̥ṣá¹aá¹ kaphavÄtÄbhyÄá¹ kaá¹á¹hÄsajjati cÄpi yat|
yaccÄpyupadravaiḥ sarvairyathÅktaiḥ samabhidrutam||19||
hÄridranÄ«laharitatÄmrairvará¹airupadrutam|
kṣīá¹asya kÄsamÄnasya yacca tacca nasidhyati||20||
yadvidÅá¹£Änugaá¹ yadvÄ ÅÄntaá¹ ÅÄntaá¹ prakupyati|
mÄrgÄnmÄrgaá¹ rÄdyadvÄ yÄpyaá¹ ittamasrÌ¥k ca tat||21||
gatirUrdhvamadhashcaiva raktapittasya darshitA|
UrdhvA saptavidhadvArA dvidvArA tvadharA gatiH||15||
sapta cchidrANi shirasi dve cAdhaH, sAdhyamUrdhvagam|
yApyaM tvadhogaM, mArgau tu dvAvasAdhyaM prapadyate||16||
yadA tu sarvacchidrebhyo romakUpebhya eva ca|
vartate tAmasa~gkhyeyAM gatiM tasyAhurAntikIm||17||
yaccobhayAbhyAM mArgAbhyAmatimAtraM pravartate|
tulyaM kuNapagandhena raktaM kRuShNamatIva ca||18||
saMsRuShTaM kaphavAtAbhyAM kaNThe [4] sajjati cApi yat|
yaccApyupadravaiH sarvairyathoktaiH samabhidrutam||19||
hAridranIlaharitatAmrairvarNairupadrutam|
kShINasya kAsamAnasya yacca tacca na sidhyati||20||
yadvidoShAnugaM yadvA shAntaM shAntaM [5] prakupyati|
mArgAnmArgaM caredyadvA yApyaM pittamasRuk ca tat||21||
Movement of raktapitta is directed upwards and downwards, the former through seven orifices and the latter through two orifices. There are seven orifices in head and two below. That coming from upper passages is curable, the one coming downwards is palliable and that which comes both ways is incurable. When it flows out from all the orifices including the hair follicles it is known as with innumerable movements which is fatal.
Raktapitta passing out excessively through both the passages, having corpselike smell, exceedingly red or black, associated with kapha and vata, adhering in throat, having all the complications mentioned earlier, possessing deep yellow, blue, green or coppery color and is in emaciated and coughing patient is incurable.
That raktapitta is palliable which is associated with two doshas, which aggravates again and again after subsiding and shifts from one passage to another. [15-21]
Characteristics of curable raktapitta
à¤à¤à¤®à¤¾à¤°à¥à¤à¤ बलवतॠनातिवà¥à¤à¤ नवà¥à¤¤à¥à¤¥à¤¿à¤¤à¤®à¥|
रà¤à¥à¤¤à¤ªà¤¿à¤¤à¥à¤¤à¤ à¤à¤¾à¤²à¥ साधà¥à¤¯à¤ सà¥à¤¯à¤¾à¤¨à¥à¤¨à¤¿à¤°à¥à¤ªà¤¦à¥à¤°à¤µà¤®à¥||२२||
ÄkamÄrgaá¹ balavatÅ nÄtivÄgaá¹ avÅtthitam|
raktapittaá¹ sukhÄ kÄlÄ sÄdhyaá¹ syÄnnirupadravam||22||
ekamArgaM balavato nAtivegaM navotthitam|
raktapittaM sukhe kAle sAdhyaM syAnnirupadravam||22||
Raktapitta which has only one passage, is in the strong person, not very forceful, with recent onset, in favorable season (early winter and winter) and without complication is curable. [22]
सà¥à¤¨à¤¿à¤à¥à¤§à¥à¤·à¥à¤£à¤®à¥à¤·à¥à¤£à¤°à¥à¤à¥à¤·à¤ ठरà¤à¥à¤¤à¤ªà¤¿à¤¤à¥à¤¤à¤¸à¥à¤¯ à¤à¤¾à¤°à¤£à¤®à¥|
à¤
धà¥à¤à¤¸à¥à¤¯à¥à¤¤à¥à¤¤à¤°à¤ पà¥à¤°à¤¾à¤¯à¤, पà¥à¤°à¥à¤µà¤ सà¥à¤¯à¤¾à¤¦à¥à¤°à¥à¤§à¥à¤µà¤à¤¸à¥à¤¯ तà¥||२३||
à¤à¤°à¥à¤§à¥à¤µà¤à¤ à¤à¤«à¤¸à¤à¤¸à¥à¤·à¥à¤à¤®à¤§à¥à¤à¤ मारà¥à¤¤à¤¾à¤¨à¥à¤à¤®à¥|
दà¥à¤µà¤¿à¤®à¤¾à¤°à¥à¤à¤ à¤à¤«à¤µà¤¾à¤¤à¤¾à¤à¥à¤¯à¤¾à¤®à¥à¤à¤¾à¤à¥à¤¯à¤¾à¤®à¤¨à¥à¤¬à¤§à¥à¤¯à¤¤à¥||२४||
snigdhÅá¹£á¹amuá¹£á¹arÅ«ká¹£aá¹ ca raktapittasya kÄraá¹am|
hÅgasyÅttaraá¹ rÄyaḥ, pÅ«rvaá¹ syÄdÅ«rdhvagasyatu||23||
Å«rdhvagaá¹ kaphasaá¹sr̥ṣá¹amadhÅgaá¹ mÄrutÄnugam|
dvimÄrgaá¹kaphavÄtÄbhyÄmubhÄbhyÄmanubadhyatÄ||24||
snigdhoShNamuShNarUkShaM ca raktapittasya kAraNam|
adhogasyottaraM prAyaH, pUrvaM syAdUrdhvagasya tu||23||
UrdhvagaM kaphasaMsRuShTamadhogaM mArutAnugam|
dvimArgaM kaphavAtAbhyAmubhAbhyAmanubadhyate||24||
Raktapitta is caused by food having predominantly unctuous-hot and rough-hot properties. The former often gives rise to the upward movement and the latter to the downward movement of raktapitta. The upward movement in raktapitta is associated with kapha, the downward one with vata and that from both the passages is associated with both kapha and vata. [23-24]
Consequneces of styptic therapy in rakta-pitta
à¤
à¤à¥à¤·à¥à¤£à¤¬à¤²à¤®à¤¾à¤à¤¸à¤¸à¥à¤¯ रà¤à¥à¤¤à¤ªà¤¿à¤¤à¥à¤¤à¤ यदशà¥à¤¨à¤¤à¤|
तदà¥à¤¦à¥à¤·à¤¦à¥à¤·à¥à¤à¤®à¥à¤¤à¥à¤à¥à¤²à¤¿à¤·à¥à¤à¤ नादॠसà¥à¤¤à¤®à¥à¤à¤¨à¤®à¤°à¥à¤¹à¤¤à¤¿||२५||
à¤à¤²à¤à¥à¤°à¤¹à¤ पà¥à¤¤à¤¿à¤¨à¤¸à¥à¤¯à¤ मà¥à¤°à¥à¤à¥à¤à¤¾à¤¯à¤®à¤°à¥à¤à¤¿à¤ à¤à¥à¤µà¤°à¤®à¥|
à¤à¥à¤²à¥à¤®à¤ पà¥à¤²à¥à¤¹à¤¾à¤¨à¤®à¤¾à¤¨à¤¾à¤¹à¤ à¤à¤¿à¤²à¤¾à¤¸à¤à¤à¥à¤à¥à¤à¥à¤°à¤®à¥à¤¤à¥à¤°à¤¤à¤¾à¤®à¥||२६||
à¤à¥à¤·à¥à¤ ानà¥à¤¯à¤°à¥à¤¶à¤¾à¤à¤¸à¤¿ वà¥à¤¸à¤°à¥à¤ªà¤ वरà¥à¤£à¤¨à¤¾à¤¶à¤ à¤à¤à¤¨à¥à¤¦à¤°à¤®à¥|
बà¥à¤¦à¥à¤§à¥à¤¨à¥à¤¦à¥à¤°à¤¿à¤¯à¥à¤ªà¤°à¥à¤§à¤ ठà¤à¥à¤°à¥à¤¯à¤¾à¤¤à¥ सà¥à¤¤à¤®à¥à¤à¤¿à¤¤à¤®à¤¾à¤¦à¤¿à¤¤à¤||२à¥||
तसà¥à¤®à¤¾à¤¦à¥à¤ªà¥à¤à¥à¤·à¥à¤¯à¤ बलिनॠबलदà¥à¤·à¤µà¤¿à¤à¤¾à¤°à¤¿à¤£à¤¾ |
रà¤à¥à¤¤à¤ªà¤¿à¤¤à¥à¤¤à¤ पà¥à¤°à¤¥à¤®à¤¤à¤ªà¥à¤°à¤µà¥à¤¦à¥à¤§à¤à¤¸à¤¿à¤¦à¥à¤§à¤¿à¤®à¤¿à¤à¥à¤à¤¤à¤¾||२८||
akṣīá¹abalamÄá¹sasya raktapittaá¹ yadaÅnataḥ|
taddÅá¹£aduá¹£á¹amutkliá¹£á¹aá¹ nÄdau stambhanamarhati||25||
galagrahaá¹ pÅ«tinasyaá¹ mÅ«rcchÄyamaruciá¹ jvaram|
gulmaá¹ plÄ«hÄnamÄnÄhaá¹ kilÄsaá¹ rÌ¥cchramÅ«tratÄm||26||
kuá¹£á¹hÄnyarÅÄá¹si vÄ«sarpaá¹ vará¹anÄÅaá¹ bhagandaram|
buddhÄ«ndriyÅparÅdhaá¹ ca kuryÄt stambhitamÄditaḥ||27||
tasmÄdupÄká¹£yaá¹balinÅ baladÅá¹£avicÄriá¹ raktapittaá¹
prathamataḥ ravrÌ¥ddhaá¹siddhimicchatÄ||28||
akShINabalamAMsasya raktapittaM yadashnataH|
taddoShaduShTamutkliShTaM nAdau stambhanamarhati||25||
galagrahaM pUtinasyaM mUrcchAyamaruciM jvaram|
gulmaM plIhAnamAnAhaM kilAsaM kRucchramUtratAm||26||
kuShThAnyarshAMsi vIsarpaM varNanAshaM bhagandaram|
buddhIndriyoparodhaM ca kuryAt stambhitamAditaH||27||
tasmAdupekShyaM balino baladoShavicAriNA [6] |
raktapittaM prathamataH pravRuddhaM [7] siddhimicchatA||28||
Stambhana (styptic therapy) should not be given at first in hemorrhagic disorders having excessive impurities, aggravated doshas and in a person who is not emaciated and weak and originated from excess nourishment. If checked at the very start, it produces throat congestion, fetid smell from the nose, fainting, anorexia, fever, gulma, spleen enlargement, hardness of bowels, leucoderma, dysuria, skin disorders, piles, erysipelas, loss of complexion, fistula-in-ano, obstruction to intellect and senses.
Hence for successful management, one should at first ignore (should not give styptic therapy) the hemorrhagic disorder after assessing the strength and condition or morbidity in a strong patient. [25-28]
पà¥à¤°à¤¾à¤¯à¥à¤£ हि समà¥à¤¤à¥à¤à¥à¤²à¤¿à¤·à¥à¤à¤®à¤¾à¤®à¤¦à¥à¤·à¤¾à¤à¥à¤à¤°à¥à¤°à¤¿à¤£à¤¾à¤®à¥|
वà¥à¤¦à¥à¤§à¤¿à¤ पà¥à¤°à¤¯à¤¾à¤¤à¤¿à¤ªà¤¿à¤¤à¥à¤¤à¤¾à¤¸à¥à¤à¥à¤¤à¤¸à¥à¤®à¤¾à¤¤à¥à¤¤à¤²à¥à¤²à¤à¥à¤à¥à¤¯à¤®à¤¾à¤¦à¤¿à¤¤à¤||२९||
मारà¥à¤à¥ दà¥à¤·à¤¾à¤¨à¥à¤¬à¤¨à¥à¤§à¤ ठनिदानठपà¥à¤°à¤¸à¤®à¥à¤à¥à¤·à¥à¤¯ à¤|
लà¤à¥à¤à¤¨à¤ रà¤à¥à¤¤à¤ªà¤¿à¤¤à¥à¤¤à¤¾à¤¦à¥ तरà¥à¤ªà¤£à¤ वा पà¥à¤°à¤¯à¥à¤à¤¯à¥à¤¤à¥||३०||
prÄyÄá¹a hi mutkliá¹£á¹amÄmadÅá¹£ÄccharÄ«riá¹Äm|
vrÌ¥ddhiá¹ prayÄti pittÄsrÌ¥ktasmÄttallaá¹
ghyamÄditaḥ||29||
mÄrgau dÅá¹£Änubandhaá¹ ca nidÄnaá¹ prasamÄ«ká¹£ya ca|
laá¹
ghanaá¹ raktapittÄdau tarpaá¹aá¹ vÄ prayÅjayÄt||30||
prAyeNa hi samutkliShTamAmadoShAccharIriNAm|
vRuddhiM prayAti pittAsRuktasmAttalla~gghyamAditaH||29||
mArgau doShAnubandhaM ca nidAnaM prasamIkShya ca|
la~gghanaM raktapittAdau tarpaNaM vA prayojayet||30||
Mostly the raktapitta is aggravated by amadosha, hence patient should be managed with lightening measures. The physician should apply in the beginning of raktapitta, lightening or nourishing measure according to passage, association of dosha and etiology. [29-30]
Nourishment regimen
हà¥à¤°à¥à¤¬à¥à¤°à¤à¤¨à¥à¤¦à¤¨à¥à¤¶à¥à¤°à¤®à¥à¤¸à¥à¤¤à¤ªà¤°à¥à¤ªà¤à¤à¥à¤ शà¥à¤¤à¤®à¥|
à¤à¥à¤µà¤²à¤ शà¥à¤¤à¤¶à¥à¤¤à¤ वा ददà¥à¤¯à¤¾à¤¤à¥à¤¤à¥à¤¯à¤ पिपासवà¥||३१||
à¤à¤°à¥à¤§à¥à¤µà¤à¥ तरà¥à¤ªà¤£à¤ पà¥à¤°à¥à¤µà¤ पà¥à¤¯à¤¾à¤ पà¥à¤°à¥à¤µà¤®à¤§à¥à¤à¤¤à¥|
à¤à¤¾à¤²à¤¸à¤¾à¤¤à¥à¤®à¥à¤¯à¤¾à¤¨à¥à¤¬à¤¨à¥à¤§à¤à¥à¤à¥ ददà¥à¤¯à¤¾à¤¤à¥ पà¥à¤°à¤à¥à¤¤à¤¿à¤à¤²à¥à¤ªà¤µà¤¿à¤¤à¥||३२||
à¤à¤²à¤ à¤à¤°à¥à¤à¥à¤°à¤®à¥à¤¦à¥à¤µà¥à¤à¤¾à¤®à¤§à¥à¤à¥à¤ सपरà¥à¤·à¤à¥à¤|
शà¥à¤¤à¤¶à¥à¤¤à¤ पà¥à¤°à¤¯à¥à¤à¥à¤¤à¤µà¥à¤¯à¤ तरà¥à¤ªà¤£à¤¾à¤°à¥à¤¥à¥ सशरà¥à¤à¤°à¤®à¥||३३||
तरà¥à¤ªà¤£à¤ सà¤à¥à¤¤à¤à¥à¤·à¥à¤¦à¥à¤°à¤ लाà¤à¤à¥à¤°à¥à¤£à¥à¤ पà¥à¤°à¤¦à¤¾à¤ªà¤¯à¥à¤¤à¥|
à¤à¤°à¥à¤§à¥à¤µà¤à¤ रà¤à¥à¤¤à¤ªà¤¿à¤¤à¥à¤¤à¤ ततॠपà¥à¤¤à¤ à¤à¤¾à¤²à¥ वà¥à¤¯à¤ªà¥à¤¹à¤¤à¤¿||३४||
मनà¥à¤¦à¤¾à¤à¥à¤¨à¥à¤°à¤®à¥à¤²à¤¸à¤¾à¤¤à¥à¤®à¥à¤¯à¤¾à¤¯ ततॠसामà¥à¤²à¤®à¤ªà¤¿ à¤à¤²à¥à¤ªà¤¯à¥à¤¤à¥|
दाडिमामलà¤à¥à¤°à¥à¤µà¤¿à¤¦à¥à¤µà¤¾à¤¨à¤®à¥à¤²à¤¾à¤°à¥à¤¥à¤à¤à¤¾à¤¨à¥à¤¦à¤¾à¤ªà¤¯à¥à¤¤à¥||३५||
hrÄ«bÄracandanÅÅÄ«ramustaparpaá¹akaiḥ
ÅrÌ¥tam|kÄvalaá¹ ÅrÌ¥taÅÄ«taá¹ vÄ dadyÄttÅyaá¹ pipÄsavÄ||31||
Å«rdhvagÄ tarpaá¹aá¹ pÅ«rvaá¹ pÄyÄá¹ pÅ«rvamadhÅgatÄ|
kÄlasÄtmyÄnubandhajñŠdadyÄt prakrÌ¥tikalpavit||32||
jalaá¹ kharjÅ«ramrÌ¥dvÄ«kÄmadhÅ«kaiḥ saparūṣakaiḥ|
ÅrÌ¥taÅÄ«taá¹ prayÅktavyaá¹ tarpaá¹ÄrthÄ saÅarkaram||33||
tarpaá¹aá¹ saghrÌ¥taká¹£audraá¹ lÄjacÅ«rá¹aiḥ pradÄpayÄt|
Å«rdhvagaá¹ raktapittaá¹ tat pÄ«taá¹ kÄlÄ vyapÅhati||34||
mandÄgnÄramlasÄtmyÄya tat sÄmlamapi kalpayÄt|
dÄá¸imÄmalakairvidvÄnamlÄrthaá¹ cÄnudÄpayÄt||35||
hrIberacandanoshIramustaparpaTakaiH shRutam|
kevalaM shRutashItaM vA dadyAttoyaM pipAsave||31||
Urdhvage tarpaNaM pUrvaM peyAM pUrvamadhogate|
kAlasAtmyAnubandhaj~jo dadyAt prakRutikalpavit||32||
jalaM kharjUramRudvIkAmadhUkaiH saparUShakaiH|
shRutashItaM prayoktavyaM tarpaNArthe sasharkaram||33||
tarpaNaM saghRutakShaudraM lAjacUrNaiH pradApayet|
UrdhvagaM raktapittaM tat pItaM kAle vyapohati||34||
mandAgneramlasAtmyAya tat sAmlamapi kalpayet|
dADimAmalakairvidvAnamlArthaM [8] cAnudApayet||35||
The patient who feels thirsty should be given water boiled with hribera, chandana, ushira, musta and parpataka or only cooled boiled water. One having knowledge of constitution and preparation should prescribe saturating drink in upward movement of raktapitta and liquid gruel in the downward one considering time, suitability and association of doshas. For saturation, water boiled with kharjura (date), mridvika (fruit), madhuka (dry flowers) and parushaka (fruit) and cooled along with sugar.
Powder of parched paddy mixed with ghee and honey makes a good saturating preparation which, if taken timely, alleviates the upward movement of raktapitta. The saturating preparation may be soured with pomegranates and amalaka fruits in persons having poor digestion and suited to sour things.[31-35]
Diet advised in raktapitta
शालिषषà¥à¤à¤¿à¤à¤¨à¥à¤µà¤¾à¤°à¤à¥à¤°à¤¦à¥à¤·à¤ªà¥à¤°à¤¶à¤¾à¤¨à¥à¤¤à¤¿à¤à¤¾à¤|
शà¥à¤¯à¤¾à¤®à¤¾à¤à¤¶à¥à¤ पà¥à¤°à¤¿à¤¯à¤à¥à¤à¥à¤¶à¥à¤ à¤à¥à¤à¤¨à¤ रà¤à¥à¤¤à¤ªà¤¿à¤¤à¥à¤¤à¤¿à¤¨à¤¾à¤®à¥||३६||
मà¥à¤¦à¥à¤à¤¾ मसà¥à¤°à¤¾à¤¶à¥à¤à¤£à¤à¤¾à¤ समà¤à¥à¤·à¥à¤ ाढà¤à¥à¤«à¤²à¤¾à¤|
पà¥à¤°à¤¶à¤¸à¥à¤¤à¤¾à¤ सà¥à¤ªà¤¯à¥à¤·à¤¾à¤°à¥à¤¥à¥ à¤à¤²à¥à¤ªà¤¿à¤¤à¤¾ रà¤à¥à¤¤à¤ªà¤¿à¤¤à¥à¤¤à¤¿à¤¨à¤¾à¤®à¥||३à¥||
पà¤à¥à¤²à¤¨à¤¿à¤®à¥à¤¬à¤µà¥à¤¤à¥à¤°à¤¾à¤à¥à¤°à¤ªà¥à¤²à¤à¥à¤·à¤µà¥à¤¤à¤¸à¤ªà¤²à¥à¤²à¤µà¤¾à¤|
à¤à¤¿à¤°à¤¾à¤¤à¤¤à¤¿à¤à¥à¤¤à¤à¤ शाà¤à¤ à¤à¤£à¥à¤¡à¥à¤°à¤ सà¤à¤ िलà¥à¤²à¤à¤||३८||
à¤à¥à¤µà¤¿à¤¦à¤¾à¤°à¤¸à¥à¤¯ पà¥à¤·à¥à¤ªà¤¾à¤£à¤¿ à¤à¤¾à¤¶à¥à¤®à¤°à¥à¤¯à¤¸à¥à¤¯à¤¾à¤¥ शालà¥à¤®à¤²à¥à¤|
à¤
नà¥à¤¨à¤ªà¤¾à¤¨à¤µà¤¿à¤§à¥ शाà¤à¤à¤¯à¤à¥à¤à¤¾à¤¨à¥à¤¯à¤¦à¥à¤°à¤à¥à¤¤à¤ªà¤¿à¤¤à¥à¤¤à¤¨à¥à¤¤à¥||३९||
शाà¤à¤¾à¤°à¥à¤¥à¤ शाà¤à¤¸à¤¾à¤¤à¥à¤®à¥à¤¯à¤¾à¤¨à¤¾à¤ तà¤à¥à¤à¤¸à¥à¤¤à¤ रà¤à¥à¤¤à¤ªà¤¿à¤¤à¥à¤¤à¤¿à¤¨à¤¾à¤®à¥|
सà¥à¤µà¤¿à¤¨à¥à¤¨à¤ वा सरà¥à¤ªà¤¿à¤·à¤¾ à¤à¥à¤·à¥à¤à¤ यà¥à¤·à¤µà¤¦à¥à¤µà¤¾ विपाà¤à¤¿à¤¤à¤®à¥||४०||
पारावतानॠà¤à¤ªà¥à¤¤à¤¾à¤à¤¶à¥à¤ लावानॠरà¤à¥à¤¤à¤¾à¤à¥à¤·à¤µà¤°à¥à¤¤à¤à¤¾à¤¨à¥|
शशानॠà¤à¤ªà¤¿à¤à¥à¤à¤²à¤¾à¤¨à¥à¤£à¤¾à¤¨à¥ हरिणानà¥à¤à¤¾à¤²à¤ªà¥à¤à¥à¤à¤à¤¾à¤¨à¥||४१||
रà¤à¥à¤¤à¤ªà¤¿à¤¤à¥à¤¤à¥ हितानॠविदà¥à¤¯à¤¾à¤¦à¥à¤°à¤¸à¤¾à¤à¤¸à¥à¤¤à¥à¤·à¤¾à¤ पà¥à¤°à¤¯à¥à¤à¤¯à¥à¤¤à¥|
à¤à¤·à¤¦à¤®à¥à¤²à¤¾à¤¨à¤¨à¤®à¥à¤²à¤¾à¤¨à¥ वा à¤à¥à¤¤à¤à¥à¤·à¥à¤à¤¾à¤¨à¥ सशरà¥à¤à¤°à¤¾à¤¨à¥||४२||
à¤à¤«à¤¾à¤¨à¥à¤à¥ यà¥à¤·à¤¶à¤¾à¤à¤ ददà¥à¤¯à¤¾à¤¦à¥à¤µà¤¾à¤¤à¤¾à¤¨à¥à¤à¥ रसमà¥|
रà¤à¥à¤¤à¤ªà¤¿à¤¤à¥à¤¤à¥ यवाà¤à¥à¤¨à¤¾à¤®à¤¤à¤ à¤à¤²à¥à¤ªà¤ पà¥à¤°à¤µà¤à¥à¤·à¥à¤¯à¤¤à¥||४३||
ÅÄliá¹£aá¹£á¹ikanÄ«vÄrakÅradūṣapraÅÄntikÄḥ|
ÅyÄmÄkaÅca priyaá¹
guÅca bhÅjanaá¹ raktapittinÄm||36||
mudgÄ masÅ«rÄÅcaá¹akÄḥ samakuá¹£á¹hÄá¸hakÄ«phalÄḥ|
praÅastÄḥ sÅ«payūṣÄrthÄ kalÄ raktapittinÄm||37||
paá¹ÅlanimbavÄtrÄgraplaká¹£avÄtasapallavÄḥ|
kirÄtatiktakaá¹ ÅÄkaá¹ gaá¹á¸Ä«raḥ sakaá¹hillakaḥ||38||
kÅvidÄrasya puá¹£pÄá¹i kÄÅmaryasyÄtha ÅÄlmalÄḥ|
annapÄnavidhau ÅÄkaá¹ yaccÄnyadraktapittanut||39||
ÅÄkÄrthaá¹ ÅÄkasÄtmyÄnÄá¹ tacchastaá¹ raktapittinÄm|
svinnaá¹ vÄ sarpiá¹£Ä bhr̥ṣá¹aá¹ yūṣavadvÄ vipÄcitam||40||
pÄrÄvatÄn kapÅtÄá¹Åca lÄvÄn raktÄká¹£avartakÄn|
ÅaÅÄn kapiñjalÄnÄá¹Än hariá¹ÄnkÄlapucchakÄn||41||
raktapittÄ hitÄn vidyÄdrasÄá¹stÄá¹£Äá¹ prayÅjayÄt|
īṣadamlÄnanamlÄn vÄ ghrÌ¥tabhr̥ṣá¹Än saÅarkarÄn||42||
kaphÄnugÄ yūṣaÅÄkaá¹ dadyÄdvÄtÄnugÄ rasam|
raktapittÄ yavÄgÅ«nÄmataḥ kalpaḥpravaká¹£yatÄ||43||
shAliShaShTikanIvArakoradUShaprashAntikAH|
shyAmAkashca priya~ggushca bhojanaM raktapittinAm||36||
mudgA masUrAshcaNakAH samakuShThADhakIphalAH|
prashastAH sUpayUShArthe kalpitA raktapittinAm||37||
paTolanimbavetrAgraplakShavetasapallavAH|
kirAtatiktakaM shAkaM gaNDIraH [9] sakaThillakaH||38||
kovidArasya puShpANi kAshmaryasyAtha shAlmaleH|
annapAnavidhau shAkaM yaccAnyadraktapittanut||39||
shAkArthaM shAkasAtmyAnAM tacchastaM raktapittinAm|
svinnaM vA sarpiShA bhRuShTaM yUShavadvA vipAcitam||40||
pArAvatAn kapotAMshca lAvAn raktAkShavartakAn|
shashAn kapi~jjalAneNAn hariNAnkAlapucchakAn||41||
raktapitte hitAn vidyAdrasAMsteShAM prayojayet|
IShadamlAnanamlAn vA ghRutabhRuShTAn sasharkarAn||42||
kaphAnuge yUShashAkaM dadyAdvAtAnuge rasam|
raktapitte yavAgUnAmataH kalpaH pravakShyate||43||
The patients of raktapitta should take meal consisting of the cereals of shali, shashtika, nivara, koradusha, prashantika, shyamaka and priyangu. For them gram, lentils, green grams, makustha (kidney beans), and adhaki are recommended for the pulse-soup. The vegetables useful in raktapitta are patola, nimba, tip of vetra, tender leaves of plaksha and vetasa, kiratatikta, gandira and kathillaka. The flowers of kovidara, kashmarya and shalmali are also used and vegetable should be prepared by boiling or frying with ghee or like soup and given to the vegetarian patients.
The flesh of dove, pigeon, common quail, raktaksha (crane), vartaka (a quail), grey partridge, ena, harina and kalapucchaka (species of deer) are wholesome in raktapitta. Their soup is used in sour or in-soured form, fried with ghee and added sugar. In (raktapitta) associated with kapha vegetable soup and in that with vata meat-soup is prescribed. Now for raktapitta, preparations of gruel will be described. [36-43]
Medicated gruels in raktapitta
पदà¥à¤®à¥à¤¤à¥à¤ªà¤²à¤¾à¤¨à¤¾à¤ à¤à¤¿à¤à¥à¤à¤²à¥à¤à¤ पà¥à¤¶à¥à¤¨à¤¿à¤ªà¤°à¥à¤£à¥ यà¤à¥à¤à¥à¤à¤¾à¤|
à¤à¤²à¥ साधà¥à¤¯à¤¾ रसॠतसà¥à¤®à¤¿à¤¨à¥ पà¥à¤¯à¤¾ सà¥à¤¯à¤¾à¤¦à¥à¤°à¤à¥à¤¤à¤ªà¤¿à¤¤à¥à¤¤à¤¿à¤¨à¤¾à¤®à¥||४४||
à¤à¤¨à¥à¤¦à¤¨à¥à¤¶à¥à¤°à¤²à¥à¤§à¥à¤°à¤¾à¤£à¤¾à¤ रसॠतदà¥à¤µà¤¤à¥ नाà¤à¤°à¥|
à¤à¤¿à¤°à¤¾à¤¤à¤¤à¤¿à¤à¥à¤¤à¤à¥à¤¶à¥à¤°à¤®à¥à¤¸à¥à¤¤à¤¾à¤¨à¤¾à¤ तदà¥à¤µà¤¦à¥à¤µ à¤||४५||
धातà¤à¥à¤§à¤¨à¥à¤µà¤¯à¤¾à¤¸à¤¾à¤®à¥à¤¬à¥à¤¬à¤¿à¤²à¥à¤µà¤¾à¤¨à¤¾à¤ वा रसॠशà¥à¤¤à¤¾|
मसà¥à¤°à¤ªà¥à¤¶à¥à¤¨à¤¿à¤ªà¤°à¥à¤£à¥à¤¯à¥à¤°à¥à¤µà¤¾ सà¥à¤¥à¤¿à¤°à¤¾à¤®à¥à¤¦à¥à¤à¤°à¤¸à¥à¤½à¤¥ वा||४६||
रसॠहरà¥à¤£à¥à¤à¤¾à¤¨à¤¾à¤ वा सà¤à¥à¤¤à¥ सबलारसà¥|
सिदà¥à¤§à¤¾à¤ पारावतादà¥à¤¨à¤¾à¤ रसॠवा सà¥à¤¯à¥à¤ पà¥à¤¥à¤à¥à¤ªà¥à¤¥à¤à¥||४à¥||
à¤à¤¤à¥à¤¯à¥à¤à¥à¤¤à¤¾ रà¤à¥à¤¤à¤ªà¤¿à¤¤à¥à¤¤à¤à¥à¤¨à¥à¤¯à¤ शà¥à¤¤à¤¾à¤ समधà¥à¤¶à¤°à¥à¤à¤°à¤¾à¤|
यवाà¤à¥à¤µà¤ à¤à¤²à¥à¤ªà¤¨à¤¾ à¤à¥à¤·à¤¾ à¤à¤¾à¤°à¥à¤¯à¤¾ माà¤à¤¸à¤°à¤¸à¥à¤·à¥à¤µà¤ªà¤¿||४८||
padmÅtpalÄnÄá¹ kiñjalkaḥ prÌ¥Ånipará¹Ä« priyaá¹
gukÄḥ|
jalÄ sÄdhyÄ rasÄ tasmin pÄyÄ syÄdraktapittinÄm||44||
candanÅÅÄ«ralÅdhrÄá¹Äá¹ rasÄ tadvat sanÄgarÄ|
kirÄtatiktakÅÅÄ«ramustÄnÄá¹ tadvadÄva ca||45||
dhÄtakÄ«dhanvayÄsÄmbubilvÄnÄá¹ vÄ rasÄ ÅrÌ¥tÄ|
masÅ«raprÌ¥Ånipará¹yÅrvÄsthirÄmudgarasÄ'tha vÄ||46||
rasÄ harÄá¹ukÄnÄá¹ vÄ saghrÌ¥tÄ sabalÄrasÄ|
siddhÄḥ pÄrÄvatÄdÄ«nÄá¹ rasÄ vÄ syuḥ prÌ¥thakprÌ¥thak||47||
ityuktÄ raktapittaghnyaḥ ÅÄ«tÄḥ samadhuÅarkarÄḥ|
yavÄgvaḥ kalpanÄ caiá¹£Ä kÄryÄ mÄá¹sarasÄá¹£vapi||48||
padmotpalAnAM ki~jjalkaH pRushniparNI priya~ggukAH|
jale sAdhyA rase tasmin peyA syAdraktapittinAm||44||
candanoshIralodhrANAM rase tadvat sanAgare|
kirAtatiktakoshIramustAnAM tadvadeva ca||45||
dhAtakIdhanvayAsAmbubilvAnAM vA rase shRutA|
masUrapRushniparNyorvA sthirAmudgarase~atha vA||46||
rase hareNukAnAM vA saghRute sabalArase|
siddhAH pArAvatAdInAM rase vA syuH pRuthakpRuthak||47||
ityuktA raktapittaghnyaH shItAH samadhusharkarAH|
yavAgvaH kalpanA caiShA kAryA mAMsaraseShvapi||48||
The stamens of lotus and water lily, prashniparni and priyangu grains should be boiled in water. In the same decoction liquid gruel should be prepared for the patients of raktapitta. Gruel may also be prepared in the decoction of
- chandana, ushira, lodhra, and musta,
- Kiratatiktaka, ushira and musta,
- Dhataki, dhanvayasa, hrivera and bilwa,
- Masura and prashniparni or shalaparni and mudga,
- Harenuka mixed with ghee,
- Bala,
- The meat-soup of dove etc.
These are the gruels useful in raktapitta and should be taken cooled and added with honey and sugar. Such preparations may also be made in meat-soups. [44-48]
शशठसवासà¥à¤¤à¥à¤à¤ शसà¥à¤¤à¥ विबनà¥à¤§à¥ रà¤à¥à¤¤à¤ªà¤¿à¤¤à¥à¤¤à¤¿à¤¨à¤¾à¤®à¥|
वातà¥à¤²à¥à¤¬à¤£à¥ तितà¥à¤¤à¤¿à¤°à¤¿à¤ सà¥à¤¯à¤¾à¤¦à¥à¤¦à¥à¤®à¥à¤¬à¤°à¤°à¤¸à¥ शà¥à¤¤à¤||४९||
मयà¥à¤°à¤ पà¥à¤²à¤à¥à¤·à¤¨à¤¿à¤°à¥à¤¯à¥à¤¹à¥ नà¥à¤¯à¤à¥à¤°à¥à¤§à¤¸à¥à¤¯ ठà¤à¥à¤à¥à¤à¥à¤à¤|
रसॠबिलà¥à¤µà¥à¤¤à¥à¤ªà¤²à¤¾à¤¦à¥à¤¨à¤¾à¤à¤µà¤°à¥à¤¤à¤à¤à¥à¤°à¤à¤°à¥ हितà¥||५०||
तà¥à¤·à¥à¤¯à¤¤à¥ तिà¤à¥à¤¤à¤à¥à¤ सिदà¥à¤§à¤ तà¥à¤·à¥à¤£à¤¾à¤à¥à¤¨à¤ वा फलà¥à¤¦à¤à¤®à¥|
सिदà¥à¤§à¤ विदारिà¤à¤¨à¥à¤§à¤¾à¤¦à¥à¤¯à¥à¤°à¤¥à¤µà¤¾à¤¶à¥à¤¤à¤¶à¥à¤¤à¤²à¤®à¥||५१||
ÅaÅaḥ savÄstukaḥ ÅastÅ vibandhÄ raktapittinÄm|
ÄtÅlbaá¹Ä tittiriḥ syÄdudumbararasÄ ÅrÌ¥taḥ||49||
mayÅ«raḥ plaká¹£aniryÅ«hÄ nyagrÅdhasya ca kukkuá¹aḥ|
rasÄ bilvÅtpalÄdÄ«nÄá¹ vartakakrakarau hitau||50||
tr̥ṣyatÄ tiktakaiḥ siddhaá¹tr̥ṣá¹Äghnaá¹ vÄ phalÅdakam|
siddhaá¹ vidÄrigandhÄdyairathavÄ ÅrÌ¥taÅÄ«talam||51||
shashaH savAstukaH shasto vibandhe raktapittinAm|
vAtolbaNe tittiriH syAdudumbararase shRutaH||49||
mayUraH plakShaniryUhe nyagrodhasya ca kukkuTaH|
rase bilvotpalAdInAM [10] vartakakrakarau hitau||50||
tRuShyate tiktakaiH siddhaM tRuShNAghnaM vA phalodakam|
siddhaM vidArigandhAdyairathavA [11] shRutashItalam||51||
In the patient of raktapitta if there is constipation due to aggravated vata, the following preparations are useful:
- rabbit cooked with vastuka,
- partridge cooked in decoction of udumbara,
- peacock cooked in decoction of plaksha,
- fowl cooked in decoction of nygrodha,
- vartaka and krakara cooked in decoction of bilwa, utpala etc. In the condition of thirst, water boiled with bitter or thirst-alleviating fruit-juice, or water boiled with the drugs of the vidarigandhadi group or simply water boiled and cooled is prescribed. [49-51]
à¤à¥à¤à¤¾à¤¤à¥à¤µà¤¾ दà¥à¤·à¤¾à¤µà¤¨à¥à¤¬à¤²à¥ बलमाहारमà¥à¤µ à¤|
à¤à¤²à¤ पिपासवॠददà¥à¤¯à¤¾à¤¦à¥à¤µà¤¿à¤¸à¤°à¥à¤à¤¾à¤¦à¤²à¥à¤ªà¤¶à¥à¤½à¤ªà¤¿ वा||५२||
jñÄtvÄ dÅá¹£Ävanubalau balamÄhÄramÄva ca|
jalaá¹ pipÄsavÄ dadyÄdvisargÄdalpaÅÅ'pi vÄ||52||
j~jAtvA doShAvanubalau balamAhArameva ca|
jalaM pipAsave dadyAdvisargAdalpasho~api [12] vA||52||
Water should be given to the thirsty patient up to complete satisfaction of thirst or in small quantity considering the associated doshas, strength as well as diet (of the patient). [52]
निदानठरà¤à¥à¤¤à¤ªà¤¿à¤¤à¥à¤¤à¤¸à¥à¤¯ यतà¥à¤à¤¿à¤à¥à¤à¤¿à¤¤à¥ समà¥à¤ªà¥à¤°à¤à¤¾à¤¶à¤¿à¤¤à¤®à¥|
à¤à¥à¤µà¤¿à¤¤à¤¾à¤°à¥à¤à¥à¤¯à¤à¤¾à¤®à¥à¤¸à¥à¤¤à¤¨à¥à¤¨ सà¥à¤µà¥à¤¯à¤ रà¤à¥à¤¤à¤ªà¤¿à¤¤à¥à¤¤à¤¿à¤à¤¿à¤||५३||
à¤à¤¤à¥à¤¯à¤¨à¥à¤¨à¤ªà¤¾à¤¨à¤ निरà¥à¤¦à¤¿à¤·à¥à¤à¤ à¤à¥à¤°à¤®à¤¶à¥ रà¤à¥à¤¤à¤ªà¤¿à¤¤à¥à¤¤à¤¨à¥à¤¤à¥|५४|
nidÄnaá¹ raktapittasya yatkiñcit samprakÄÅitam|
jÄ«vitÄrÅgyakÄmaistanna sÄvyaá¹ raktapittibhiḥ||53||
ityannapÄnaá¹ nirdiá¹£á¹aá¹ kramaÅÅ raktapittanut|54|
nidAnaM raktapittasya yatki~jcit samprakAshitam|
jIvitArogyakAmaistanna sevyaM raktapittibhiH||53||
ityannapAnaM nirdiShTaM kramasho raktapittanut|54|
Whatever etiological factors of raktapitta are mentioned should be avoided by those patients, if they want to survive and to be free from the disease. Thus, the diet allevating raktapitta has been described in order. [53]
Indication of purification therapy
वà¤à¥à¤·à¥à¤¯à¤¤à¥ बहà¥à¤¦à¥à¤·à¤¾à¤£à¤¾à¤ à¤à¤¾à¤°à¥à¤¯à¤ बलवताठठयतà¥||५४||
à¤
à¤à¥à¤·à¥à¤£à¤¬à¤²à¤®à¤¾à¤à¤¸à¤¸à¥à¤¯ यसà¥à¤¯ सनà¥à¤¤à¤°à¥à¤ªà¤£à¥à¤¤à¥à¤¥à¤¿à¤¤à¤®à¥|
बहà¥à¤¦à¥à¤·à¤ बलवतॠरà¤à¥à¤¤à¤ªà¤¿à¤¤à¥à¤¤à¤ शरà¥à¤°à¤¿à¤£à¤||५५||
à¤à¤¾à¤²à¥ सà¤à¤¶à¥à¤§à¤¨à¤¾à¤°à¥à¤¹à¤¸à¥à¤¯ तदà¥à¤§à¤°à¥à¤¨à¥à¤¨à¤¿à¤°à¥à¤ªà¤¦à¥à¤°à¤µà¤®à¥|
विरà¥à¤à¤¨à¥à¤¨à¥à¤°à¥à¤§à¥à¤µà¤à¤¾à¤à¤®à¤§à¥à¤à¤ वमनà¥à¤¨ à¤||५६||
तà¥à¤°à¤¿à¤µà¥à¤¤à¤¾à¤®à¤à¤¯à¤¾à¤ पà¥à¤°à¤¾à¤à¥à¤à¤à¤«à¤²à¤¾à¤¨à¥à¤¯à¤¾à¤°à¤à¥à¤µà¤§à¤¸à¥à¤¯ वा|
तà¥à¤°à¤¾à¤¯à¤®à¤¾à¤£à¤¾à¤ à¤à¤µà¤¾à¤à¥à¤·à¥à¤¯à¤¾ वा मà¥à¤²à¤®à¤¾à¤®à¤²à¤à¤¾à¤¨à¤¿ वा||५à¥||
विरà¥à¤à¤¨à¤ पà¥à¤°à¤¯à¥à¤à¥à¤à¥à¤¤ पà¥à¤°à¤à¥à¤¤à¤®à¤§à¥à¤¶à¤°à¥à¤à¤°à¤®à¥|
रसठशसà¥à¤¯à¤¤à¥ तà¥à¤·à¤¾à¤ रà¤à¥à¤¤à¤ªà¤¿à¤¤à¥à¤¤à¥ विशà¥à¤·à¤¤à¤||५८||
वमनठमदनà¥à¤¨à¥à¤®à¤¿à¤¶à¥à¤°à¥ मनà¥à¤¥à¤ सà¤à¥à¤·à¥à¤¦à¥à¤°à¤¶à¤°à¥à¤à¤°à¤|
सशरà¥à¤à¤°à¤ वा सलिलमिà¤à¥à¤·à¥à¤£à¤¾à¤ रस à¤à¤µ वा||५९||
वतà¥à¤¸à¤à¤¸à¥à¤¯ फलठमà¥à¤¸à¥à¤¤à¤ मदनठमधà¥à¤à¤ मधà¥|
à¤
धà¥à¤µà¤¹à¥ रà¤à¥à¤¤à¤ªà¤¿à¤¤à¥à¤¤à¥ वमनठपरमà¥à¤à¥à¤¯à¤¤à¥||६०||
à¤à¤°à¥à¤§à¥à¤µà¤à¥ शà¥à¤¦à¥à¤§à¤à¥à¤·à¥à¤ सà¥à¤¯ तरà¥à¤ªà¤£à¤¾à¤¦à¤¿à¤ à¤à¥à¤°à¤®à¥ हितà¤|
à¤
धà¥à¤à¤¤à¥ यवाà¤à¥à¤µà¤¾à¤¦à¤¿à¤°à¥à¤¨ à¤à¥à¤¤à¥à¤¸à¥à¤¯à¤¾à¤¨à¥à¤®à¤¾à¤°à¥à¤¤à¥à¤¬à¤²à¥||६१||
vaká¹£yatÄ bahudÅá¹£Äá¹Äá¹ kÄryaá¹ balavatÄá¹ ca yat||54||
akṣīá¹abalamÄá¹sasya yasya santarpaá¹Åtthitam|
bahudÅá¹£aá¹ balavatÅ raktapittaá¹ ÅarÄ«riá¹aḥ||55||
kÄlÄ saá¹ÅÅdhanÄrhasya taddharÄnnirupadravam|
virÄcanÄnÅrdhvabhÄgamadhÅgaá¹ vamanÄna ca||56||
trivrÌ¥tÄmabhayÄá¹ prÄjñaḥ phalÄnyÄragvadhasya vÄ|
trÄyamÄá¹Äá¹ gavÄká¹£yÄ vÄ mÅ«lamÄmalakÄni vÄ||57||
virÄcanaá¹ prayuñjÄ«ta prabhÅ«tamadhuÅarkaram|
rasaḥ praÅasyatÄ tÄá¹£Äá¹ raktapittÄ viÅÄá¹£ataḥ||58||
vamanaá¹ madanÅnmiÅrÅ manthaḥ saká¹£audraÅarkaraḥ|
saÅarkaraá¹ vÄ salilamikṣūá¹Äá¹ rasa Äva vÄ||59||
vatsakasya phalaá¹ mustaá¹ madanaá¹ madhukaá¹ madhu|
adhÅvahÄ raktapittÄ vamanaá¹ paramucyatÄ||60||
Å«rdhvagÄ ÅuddhakÅá¹£á¹hasya tarpaá¹Ädiḥ kramÅ hitaḥ|
adhÅgatÄ yavÄgvÄdirna cÄtsyÄnmÄrutÅ balÄ«||61||
vakShyate bahudoShANAM kAryaM balavatAM ca yat||54||
akShINabalamAMsasya yasya santarpaNotthitam|
bahudoShaM balavato raktapittaM sharIriNaH||55||
kAle saMshodhanArhasya taddharennirupadravam|
virecanenordhvabhAgamadhogaM vamanena ca||56||
trivRutAmabhayAM prAj~jaH phalAnyAragvadhasya vA|
trAyamANAM gavAkShyA vA mUlamAmalakAni vA||57||
virecanaM prayu~jjIta prabhUtamadhusharkaram|
rasaH prashasyate teShAM raktapitte visheShataH||58||
vamanaM madanonmishro manthaH sakShaudrasharkaraH|
sasharkaraM vA salilamikShUNAM rasa eva vA||59||
vatsakasya phalaM mustaM madanaM madhukaM madhu|
adhovahe raktapitte [13] vamanaM paramucyate||60||
Urdhvage shuddhakoShThasya tarpaNAdiH kramo hitaH|
adhogate yavAgvAdirna cetsyAnmAruto balI||61||
Now the management of strong patients having plenty of doshas will be explained further:
Raktapitta, due to excess nutrition in a strong patient with aggravated doshas, who do not have emaciation, debility and complications, should be treated with purification therapy by purgation in upward type and emesis in lower movement of raktapitta.
Purgation should be administered with (the decoction) of trivrita, haritaki, fruit of aragavadha, trayamana, indrayana (roots) or amalaka (fruits) mixed with plenty of honey and sugar. Their decoction is efficacious particularly in raktapitta.
In the downward raktapitta madanaphala mixed with
- mantha (churned beverage) also having honey and sugar, or
- water added with sugar or
- sugarcane juice, or indrayava, musta, madana, madhuka and honey â all mixed together make an excellent emetic.
After purification, in the case of upward type, the dietetic regimen starts with saturating drink while in that of downward type, it starts with gruel subjected to the condition that vata is not dominant. [54-61]
Pacification therapy
बलमाà¤à¤¸à¤ªà¤°à¤¿à¤à¥à¤·à¥à¤£à¤ शà¥à¤à¤à¤¾à¤°à¤¾à¤§à¥à¤µà¤à¤°à¥à¤¶à¤¿à¤¤à¤®à¥|
à¤à¥à¤µà¤²à¤¨à¤¾à¤¦à¤¿à¤¤à¥à¤¯à¤¸à¤¨à¥à¤¤à¤ªà¥à¤¤à¤®à¤¨à¥à¤¯à¥à¤°à¥à¤µà¤¾ à¤à¥à¤·à¥à¤£à¤®à¤¾à¤®à¤¯à¥à¤||६२||
à¤à¤°à¥à¤à¤¿à¤£à¥à¤ सà¥à¤¥à¤µà¤¿à¤°à¤ बालठरà¥à¤à¥à¤·à¤¾à¤²à¥à¤ªà¤ªà¥à¤°à¤®à¤¿à¤¤à¤¾à¤¶à¤¿à¤¨à¤®à¥|
à¤
वमà¥à¤¯à¤®à¤µà¤¿à¤°à¥à¤à¥à¤¯à¤ वा यठपशà¥à¤¯à¥à¤¦à¥à¤°à¤à¥à¤¤à¤ªà¤¿à¤¤à¥à¤¤à¤¿à¤¨à¤®à¥||६३||
शà¥à¤·à¥à¤£ सानà¥à¤¬à¤¨à¥à¤§à¤ वा तसà¥à¤¯ सà¤à¤¶à¤®à¤¨à¥ या|
शसà¥à¤¯à¤¤à¥ रà¤à¥à¤¤à¤ªà¤¿à¤¤à¥à¤¤à¤¸à¥à¤¯ परठसाऽथ पà¥à¤°à¤µà¤à¥à¤·à¥à¤¯à¤¤à¥||६४||
à¤
à¤à¤°à¥à¤·à¤à¤®à¥à¤¦à¥à¤µà¥à¤à¤¾à¤ªà¤¥à¥à¤¯à¤¾à¤à¥à¤µà¤¾à¤¥à¤ सशरà¥à¤à¤°à¤|
मधà¥à¤®à¤¿à¤¶à¥à¤°à¤ शà¥à¤µà¤¾à¤¸à¤à¤¾à¤¸à¤°à¤à¥à¤¤à¤ªà¤¿à¤¤à¥à¤¤à¤¨à¤¿à¤¬à¤°à¥à¤¹à¤£à¤||६५||
à¤
à¤à¤°à¥à¤·à¤à¤¨à¤¿à¤°à¥à¤¯à¥à¤¹à¥ पà¥à¤°à¤¿à¤¯à¤à¥à¤à¥à¤ मà¥à¤¤à¥à¤¤à¤¿à¤à¤¾à¤à¥à¤à¤¨à¥|
विनà¥à¤¯à¤²à¥à¤§à¥à¤°à¤ à¤à¥à¤·à¥à¤¦à¥à¤°à¤ ठरà¤à¥à¤¤à¤ªà¤¿à¤¤à¥à¤¤à¤¹à¤°à¤ पिबà¥à¤¤à¥||६६||
पदà¥à¤®à¤à¤ पदà¥à¤®à¤à¤¿à¤à¥à¤à¤²à¥à¤à¤ दà¥à¤°à¥à¤µà¤¾à¤ वासà¥à¤¤à¥à¤à¤®à¥à¤¤à¥à¤ªà¤²à¤®à¥|
नाà¤à¤ªà¥à¤·à¥à¤ªà¤ ठलà¥à¤§à¥à¤°à¤ ठतà¥à¤¨à¥à¤µ विधिना पिबà¥à¤¤à¥||६à¥||
पà¥à¤°à¤ªà¥à¤£à¥à¤¡à¤°à¥à¤à¤ मधà¥à¤à¤ मधॠà¤à¤¾à¤¶à¥à¤µà¤¶à¤à¥à¤¦à¥à¤°à¤¸à¥|
यवासà¤à¥à¤à¥à¤à¤°à¤à¤¸à¥à¤°à¥à¤®à¥à¤²à¤ वा à¤à¥à¤¶à¤à¥à¤¦à¥à¤°à¤¸à¥||६८||
विनà¥à¤¯ रà¤à¥à¤¤à¤ªà¤¿à¤¤à¥à¤¤à¤à¥à¤¨à¤ पà¥à¤¯à¤ सà¥à¤¯à¤¾à¤¤à¥à¤¤à¤£à¥à¤¡à¥à¤²à¤¾à¤®à¥à¤¬à¥à¤¨à¤¾|
यà¥à¤à¥à¤¤à¤ वा मà¤à¥à¤¸à¤°à¥à¤ªà¤¿à¤°à¥à¤à¥à¤¯à¤¾à¤ लिहà¥à¤¯à¤¾à¤¦à¥à¤à¥à¤¶à¥à¤µà¤¶à¤à¥à¤¦à¥à¤°à¤¸à¤®à¥||६९||
à¤à¤¦à¤¿à¤°à¤¸à¥à¤¯ पà¥à¤°à¤¿à¤¯à¤à¥à¤à¥à¤£à¤¾à¤ à¤à¥à¤µà¤¿à¤¦à¤¾à¤°à¤¸à¥à¤¯ शालà¥à¤®à¤²à¥à¤|
पà¥à¤·à¥à¤ªà¤à¥à¤°à¥à¤£à¤¾à¤¨à¤¿ मधà¥à¤¨à¤¾ लिहà¥à¤¯à¤¾à¤¨à¥à¤¨à¤¾ रà¤à¥à¤¤à¤ªà¤¿à¤¤à¥à¤¤à¤¿à¤à¤||à¥à¥¦||
शà¥à¤à¥à¤à¤¾à¤à¤à¤¾à¤¨à¤¾à¤ लाà¤à¤¾à¤¨à¤¾à¤ मà¥à¤¸à¥à¤¤à¤à¤°à¥à¤à¥à¤°à¤¯à¥à¤°à¤ªà¤¿|
लिहà¥à¤¯à¤¾à¤à¥à¤à¥à¤°à¥à¤£à¤¾à¤¨à¤¿ मधà¥à¤¨à¤¾ पदà¥à¤®à¤¾à¤¨à¤¾à¤ à¤à¥à¤¶à¤°à¤¸à¥à¤¯ à¤||à¥à¥§||
धनà¥à¤µà¤à¤¾à¤¨à¤¾à¤®à¤¸à¥à¤à¥à¤²à¤¿à¤¹à¥à¤¯à¤¾à¤¨à¥à¤®à¤§à¥à¤¨à¤¾ मà¥à¤à¤ªà¤à¥à¤·à¤¿à¤£à¤¾à¤®à¥|
सà¤à¥à¤·à¥à¤¦à¥à¤°à¤ à¤à¥à¤°à¤¥à¤¿à¤¤à¥ रà¤à¥à¤¤à¥ लिहà¥à¤¯à¤¾à¤¤à¥ पारावतठशà¤à¥à¤¤à¥||à¥à¥¨||
balamÄá¹saparikṣīá¹aá¹ ÅÅkabhÄrÄdhvakarÅitam
jvalanÄdityasantaptamanyairvÄ kṣīá¹amÄmayaiḥ||62||
garbhiá¹Ä«á¹ sthaviraá¹ bÄlaá¹ rÅ«ká¹£ÄlpapramitÄÅinam|
avamyamavirÄcyaá¹ vÄ yaá¹ paÅyÄdraktapittinam||63||
ÅÅá¹£Äá¹a sÄnubandhaá¹ vÄ tasya saá¹ÅamanÄ« kriyÄ|
ÅasyatÄ raktapittasya paraá¹ sÄ'tha pravaká¹£yatÄ||64||
aá¹arūṣakamrÌ¥dvÄ«kÄpathyÄkvÄthaḥ saÅarkaraḥ|
madhumiÅraḥ ÅvÄsakÄsaraktapittanibarhaá¹aḥ||65||
aá¹arūṣakaniryÅ«hÄ priyaá¹
guá¹ mrÌ¥ttikÄñjanÄ|
vinÄ«ya lÅdhraá¹ ká¹£audraá¹ ca raktapittaharaá¹ pibÄt||66||
padmakaá¹ padmakiñjalkaá¹ dÅ«rvÄá¹ vÄstÅ«kamutpalam|
nÄgapuá¹£paá¹ ca lÅdhraá¹ ca tÄnaiva vidhinÄ pibÄt||67||
prapauá¹á¸arÄ«kaá¹ madhukaá¹ madhu cÄÅvaÅakrÌ¥drasÄ|
yavÄsabhrÌ¥á¹
garajasÅrmÅ«laá¹ vÄ gÅÅakrÌ¥drasÄ||68||
vinÄ«ya raktapittaghnaá¹ pÄyaá¹ syÄttaá¹á¸ulÄmbunÄ|
yuktaá¹ vÄ maghusarpirbhyÄá¹ lihyÄdgÅÅvaÅakrÌ¥drasam||69||
khadirasya priyaá¹
gÅ«á¹Äá¹ kÅvidÄrasya ÅÄlmalÄḥ|
puá¹£pacÅ«rá¹Äni madhunÄ lihyÄnnÄ raktapittikaḥ||70||
ÅrÌ¥á¹
gÄá¹akÄnÄá¹ lÄjÄnÄá¹ mustakharjÅ«rayÅrapi|
lihyÄccÅ«rá¹Äni madhunÄ padmÄnÄá¹ kÄÅarasya ca||71||
dhanvajÄnÄmasrÌ¥glihyÄnmadhunÄ mrÌ¥gapaká¹£iá¹Äm|
saká¹£audraá¹ grathitÄ raktÄ lihyÄt pÄrÄvataá¹ ÅakrÌ¥t||72||
balamAMsaparikShINaM shokabhArAdhvakarshitam|
jvalanAdityasantaptamanyairvA kShINamAmayaiH||62||
garbhiNIM sthaviraM bAlaM rUkShAlpapramitAshinam|
avamyamavirecyaM vA yaM pashyedraktapittinam||63||
shoSheNa sAnubandhaM vA tasya saMshamanI kriyA|
shasyate raktapittasya paraM sA~atha pravakShyate||64||
aTarUShakamRudvIkApathyAkvAthaH sasharkaraH|
madhumishraH shvAsakAsaraktapittanibarhaNaH||65||
aTarUShakaniryUhe priya~gguM mRuttikA~jjane|
vinIya lodhraM kShaudraM ca raktapittaharaM pibet||66||
padmakaM padmaki~jjalkaM dUrvAM vAstUkamutpalam|
nAgapuShpaM ca lodhraM ca tenaiva vidhinA pibet||67||
prapauNDarIkaM madhukaM madhu cAshvashakRudrase|
yavAsabhRu~ggarajasormUlaM vA goshakRudrase||68||
vinIya raktapittaghnaM peyaM syAttaNDulAmbunA|
yuktaM vA maghusarpirbhyAM lihyAdgoshvashakRudrasam||69||
khadirasya priya~ggUNAM kovidArasya shAlmaleH|
puShpacUrNAni madhunA lihyAnnA raktapittikaH||70||
shRu~ggATakAnAM lAjAnAM mustakharjUrayorapi|
lihyAccUrNAni madhunA padmAnAM kesharasya ca||71||
dhanvajAnAmasRuglihyAnmadhunA mRugapakShiNAm|
sakShaudraM grathite rakte lihyAt pArAvataM shakRut||72||
The patient of raktapitta who is not fit for emesis or purgation such as one debilitated, emaciated by excess grief, weight lifting or walking, exposed to heat of the fire or the sun, or emaciated by other diseases, pregnant, old, child, taking rough, little and measured diet or associated with phthisis should be treated with pacificatory treatment which is mentioned hereafter.
Decoction of vasa, mridwika and haritaki added with sugar and honey alleviates dyspnea, cough and hemorrhagic disorder.
Decoction of vasa after mixing priyangu, mruttika(mud), collyrium, lodhra and honey in the same should be taken in raktapitta.
In the same way, padmaka, lotus stamens, durva, vastuka, utpala, nagakeshara and lodhra should be taken.
Parpaundarika, madhuka and honey dissolved in the liquefied horse's feces or the roots of yavasa or bhringaraja dissolved in liquefied cow-dung should be taken with rice water. This alleviates hemorrhagic disorder. Or the solution of cow-dung and horse-dung mixed with honey and ghee be taken.
The patient suffering from hemorrhagic disorder should take powder of the flowers of khadira, priyangu, kovidara and shalmali mixed with honey.
Powders or shrangataka parched paddy, musta, kharjura and lotus stamens should be taken with honey.
Blood of the wild animals and birds should be taken with honey. If the blood is clotted, one should take excrement of pigeon with honey. [62-72]
à¤à¤¶à¥à¤°à¤à¤¾à¤²à¥à¤¯à¤à¤²à¥à¤§à¥à¤°à¤ªà¤¦à¥à¤®à¤à¤ªà¥à¤°à¤¿à¤¯à¤à¥à¤à¥à¤à¤¾à¤à¤à¥à¤«à¤²à¤¶à¤à¥à¤à¤à¥à¤°à¤¿à¤à¤¾à¤|
पà¥à¤¥à¤à¥ पà¥à¤¥à¤à¥ à¤à¤¨à¥à¤¦à¤¨à¤¤à¥à¤²à¥à¤¯à¤à¤¾à¤à¤¿à¤à¤¾à¤à¤¶à¤°à¥à¤à¤°à¤¾à¤¸à¥à¤¤à¤£à¥à¤¡à¥à¤²à¤§à¤¾à¤µà¤¨à¤¾à¤ªà¥à¤²à¥à¤¤à¤¾à¤||à¥à¥©||
रà¤à¥à¤¤à¤ सपितà¥à¤¤à¤ तमà¤à¤ पिपासाठदाहठठपà¥à¤¤à¤¾à¤ शमयनà¥à¤¤à¤¿ सदà¥à¤¯à¤|
à¤à¤¿à¤°à¤¾à¤¤à¤¤à¤¿à¤à¥à¤¤à¤ à¤à¥à¤°à¤®à¥à¤à¤ समà¥à¤¸à¥à¤¤à¤ à¤à¤®à¤²à¥à¤¤à¥à¤ªà¤²à¥ à¤||à¥à¥ª||
हà¥à¤°à¥à¤¬à¥à¤°à¤®à¥à¤²à¤¾à¤¨à¤¿ पà¤à¥à¤²à¤ªà¤¤à¥à¤°à¤ दà¥à¤°à¤¾à¤²à¤à¤¾ परà¥à¤ªà¤à¤à¥ मà¥à¤£à¤¾à¤²à¤®à¥|
धनà¤à¥à¤à¤¯à¥à¤¦à¥à¤®à¥à¤¬à¤°à¤µà¥à¤¤à¤¸à¤¤à¥à¤µà¤à¥à¤¨à¥à¤¯à¤à¥à¤°à¥à¤§à¤¶à¤¾à¤²à¥à¤¯à¤¯à¤µà¤¾à¤¸à¤à¤¤à¥à¤µà¤à¥||à¥à¥«||
तà¥à¤à¤¾à¤²à¤¤à¤¾à¤µà¥à¤¤à¤¸à¤¤à¤£à¥à¤¡à¥à¤²à¥à¤¯à¤à¤¸à¤¸à¤¾à¤°à¤¿à¤µà¤à¤®à¥à¤à¤°à¤¸à¤ समà¤à¥à¤à¤¾|
पà¥à¤¥à¤à¥ पà¥à¤¥à¤à¥ à¤à¤¨à¥à¤¦à¤¨à¤¯à¥à¤à¤¿à¤¤à¤¾à¤¨à¤¿ तà¥à¤¨à¥à¤µ à¤à¤²à¥à¤ªà¥à¤¨ हितानि ततà¥à¤°||à¥à¥¬||
निशिसà¥à¤¥à¤¿à¤¤à¤¾ वा सà¥à¤µà¤°à¤¸à¥à¤à¥à¤¤à¤¾ वा à¤à¤²à¥à¤à¥à¤à¥à¤¤à¤¾à¤µà¤¾ मà¥à¤¦à¤¿à¤¤à¤¾à¤ शà¥à¤¤à¤¾ वा|
à¤à¤¤à¥ समसà¥à¤¤à¤¾ à¤à¤£à¤¶à¤ पà¥à¤¥à¤à¥à¤µà¤¾ रà¤à¥à¤¤à¤ सपितà¥à¤¤à¤ शमयनà¥à¤¤à¤¿ यà¥à¤à¤¾à¤||à¥à¥||
uÅÄ«rakÄlÄ«yakalÅdhrapadmakapriyaá¹
gukÄkaá¹phalaÅaá¹
khagairikÄḥ|
prÌ¥thak prÌ¥thak candanatulyabhÄgikÄḥ saÅarkarÄstaá¹á¸uladhÄvanÄplutÄḥ||73||
raktaá¹ sapittaá¹ tamakaá¹ pipÄsÄá¹ dÄhaá¹ ca pÄ«tÄḥ Åamayanti sadyaḥ|
kirÄtatiktaá¹ kramukaá¹ samustaá¹ rapauá¹á¸arÄ«kaá¹ kamalÅtpalÄ ca||74||
hrÄ«bÄramÅ«lÄni paá¹Ålapatraá¹ durÄlabhÄ parpaá¹akÅ mrÌ¥á¹Älam|
dhanañjayÅdumbaravÄtasatvaá¹
nyagrÅdhaÅÄlÄyayavÄsakatvak||75||
tugÄlatÄvÄtasataá¹á¸ulÄ«yaá¹ sasÄrivaá¹ mÅcarasaḥ samaá¹
gÄ|
prÌ¥thak prÌ¥thak candanayÅjitÄni tÄnaiva kalpÄna hitÄni tatra||76||
niÅi sthitÄ vÄ svarasÄ«krÌ¥tÄ vÄ kalkÄ«krÌ¥tÄ vÄ mrÌ¥ditÄḥ ÅrÌ¥tÄ vÄ|
ÄtÄ samastÄ gaá¹aÅaḥ prÌ¥thagvÄ raktaá¹ sapittaá¹ Åamayanti yÅgÄḥ||77||
ushIrakAlIyakalodhrapadmakapriya~ggukAkaTphalasha~gkhagairikAH|
pRuthak pRuthak candanatulyabhAgikAH sasharkarAstaNDuladhAvanAplutAH||73||
raktaM sapittaM tamakaM pipAsAM dAhaM ca pItAH shamayanti sadyaH|
kirAtatiktaM kramukaM samustaM prapauNDarIkaM kamalotpale ca||74||
hrIberamUlAni paTolapatraM durAlabhA parpaTako mRuNAlam|
dhana~jjayodumbaravetasatva~gnyagrodhashAleyayavAsakatvak||75||
tugAlatAvetasataNDulIyaM [15] sasArivaM mocarasaH sama~ggA|
pRuthak pRuthak candanayojitAni tenaiva kalpena hitAni tatra||76||
nishi sthitA vA svarasIkRutA vA kalkIkRutA [16] vA mRuditAH shRutA vA|
ete samastA gaNashaH pRuthagvA raktaM sapittaM shamayanti [17] yogAH||77||
Ushira, kaliyaka, lodhra, padmaka, priyangu, katphala, conch and ochre-each taken separately with equal part of sandal along with sugar and dissolved in rice water alleviate quickly internal haemorhage, fainting, thirst and burning sensation.
Kiratatikta, kramuka, musta, prapaundarika, kamala, utpala, hribera (root), patola (leaves), duralabha, parpataka, lotus stalk, bark of arjuna, udumbara, vetasa, nyagrodha, shaileya and yavashaka; tuga, lata (durva), vetasa tanduliya, sariva, mocharasa and lajjalu â each separately mixed with sandal may be administered as above. They collectively as group or separately used in the form of cold infusion, juice, paste, hot infusion or decoction check the hemorrhagic disorder. [72-77]
मà¥à¤¦à¥à¤à¤¾à¤ सलाà¤à¤¾à¤à¤¸à¤¯à¤µà¤¾à¤ à¤à¥à¤·à¥à¤£à¤¾à¤ सà¥à¤¶à¥à¤°à¤®à¥à¤¸à¥à¤¤à¤¾à¤à¤¸à¤¹ à¤à¤¨à¥à¤¦à¤¨à¥à¤¨|
बलाà¤à¤²à¥ परà¥à¤¯à¥à¤·à¤¿à¤¤à¤¾à¤ à¤à¤·à¤¾à¤¯à¤¾ रà¤à¥à¤¤à¤ सपितà¥à¤¤à¤ शमयनà¥à¤¤à¥à¤¯à¥à¤¦à¥à¤°à¥à¤£à¤®à¥||à¥à¥®||
mudgÄḥ salÄjÄḥ sayavÄḥ sakr̥ṣá¹Äḥ sÅÅÄ«ramustÄḥ saha candanÄna|
balÄjalÄ paryuá¹£itÄḥ kaá¹£ÄyÄ raktaá¹ sapittaá¹ ÅamayantyudÄ«rá¹am||78||
mudgAH salAjAH sayavAH sakRuShNAH soshIramustAH saha candanena|
balAjale paryuShitAH kaShAyA raktaM sapittaM shamayantyudIrNam||78||
Green gram, parched paddy, pippali, ushira, musta and chandana are kept for the whole night in water boiled with bala. This pacifies even the aggravated raktapitta. [78]
वà¥à¤¦à¥à¤°à¥à¤¯à¤®à¥à¤à¥à¤¤à¤¾à¤®à¤£à¤¿à¤à¥à¤°à¤¿à¤à¤¾à¤£à¤¾à¤ मà¥à¤à¥à¤à¤à¥à¤à¤¹à¥à¤®à¤¾à¤®à¤²à¤à¥à¤¦à¤à¤¾à¤¨à¤¾à¤®à¥|
मधà¥à¤¦à¤à¤¸à¥à¤¯à¥à¤à¥à¤·à¥à¤°à¤¸à¤¸à¥à¤¯ à¤à¥à¤µ पानाà¤à¥à¤à¤®à¤ à¤à¤à¥à¤à¤¤à¤¿ रà¤à¥à¤¤à¤ªà¤¿à¤¤à¥à¤¤à¤®à¥||à¥à¥¯||
à¤à¤¶à¥à¤°à¤ªà¤¦à¥à¤®à¥à¤¤à¥à¤ªà¤²à¤à¤¨à¥à¤¦à¤¨à¤¾à¤¨à¤¾à¤ पà¤à¥à¤µà¤¸à¥à¤¯ लà¥à¤·à¥à¤à¤¸à¥à¤¯ ठयठपà¥à¤°à¤¸à¤¾à¤¦à¤
सशरà¥à¤à¤°à¤
à¤à¥à¤·à¥à¤¦à¥à¤°à¤¯à¥à¤¤à¤ सà¥à¤¶à¥à¤¤à¥ रà¤à¥à¤¤à¤¾à¤¤à¤¿à¤¯à¥à¤à¤ªà¥à¤°à¤¶à¤®à¤¾à¤¯ दà¥à¤¯à¤||८०||
पà¥à¤°à¤¿à¤¯à¤à¥à¤à¥à¤à¤¾à¤à¤¨à¥à¤¦à¤¨à¤²à¥à¤§à¥à¤°à¤¸à¤¾à¤°à¤¿à¤µà¤¾à¤®à¤§à¥à¤à¤®à¥à¤¸à¥à¤¤à¤¾à¤à¤¯à¤§à¤¾à¤¤à¤à¥à¤à¤²à¤®à¥|
समà¥à¤¤à¥à¤ªà¥à¤°à¤¸à¤¾à¤¦à¤ सह यषà¥à¤à¤¿à¤à¤¾à¤®à¥à¤¬à¥à¤¨à¤¾ सशरà¥à¤à¤°à¤ रà¤à¥à¤¤à¤¨à¤¿à¤¬à¤°à¥à¤¹à¤£à¤ परमà¥||८१||
vaidÅ«ryamuktÄmaá¹igairikÄá¹Äá¹ mrÌ¥cchaá¹
khahÄmÄmalakÅdakÄnÄm|
madhÅ«dakasyÄká¹£urasasya caiva pÄnÄcchamaá¹ gacchati raktapittam||79||
uÅÄ«rapadmÅtpalacandanÄnÄá¹ pakvasya lÅá¹£á¹asya ca yaḥ prasÄdaḥ|
saÅarkaraḥ ká¹£audrayutaḥ suÅÄ«tÅ raktÄtiyÅgapraÅamÄya dÄyaḥ||80||
priyaá¹
gukÄcandanalÅdhrasÄrivÄmadhÅ«kamustÄbhayadhÄtakÄ«jalam|
samrÌ¥tprasÄdaá¹ saha yaá¹£á¹ikÄmbunÄ saÅarkaraá¹ raktanibarhaá¹aá¹ param||81||
vaidUryamuktAmaNigairikANAM mRuccha~gkhahemAmalakodakAnAm|
madhUdakasyekShurasasya caiva pAnAcchamaM gacchati raktapittam||79||
ushIrapadmotpalacandanAnAM pakvasya loShTasya ca yaH prasAdaH|
sasharkaraH kShaudrayutaH sushIto raktAtiyogaprashamAya deyaH||80||
priya~ggukAcandanalodhrasArivAmadhUkamustAbhayadhAtakIjalam|
samRutprasAdaM saha yaShTikAmbunA [20] sasharkaraM raktanibarhaNaM param||81||
Hemorrhagic disorder gets alleviated by the use of water in contact with vaidurya (cat's eye), pearls, gems, ochre, earth, conch, nagakeshara and amalaka; honey-water and sugar cane juice.
Clear water kept with ushira, lotus, water lily, sandal and cooked earthen cold (or brick) well-cooled and mixed with sugar and honey should be administered to check excessive bleeding.
Water kept with priyangu, chandana, lodhra, sariva, madhuka, musta, ushira and dhataki, or water kept with brick, or shashtika rice water added with sugar is an excellent haemostatic. [79-81]
à¤à¤·à¤¾à¤¯à¤¯à¥à¤à¥à¤°à¥à¤µà¤¿à¤µà¤¿à¤§à¥à¤°à¥à¤¯à¤¥à¥à¤à¥à¤¤à¥à¤°à¥à¤¦à¥à¤ªà¥à¤¤à¥à¤½à¤¨à¤²à¥ शà¥à¤²à¥à¤·à¥à¤®à¤£à¤¿ निरà¥à¤à¤¿à¤¤à¥ à¤|
यदà¥à¤°à¤à¥à¤¤à¤ªà¤¿à¤¤à¥à¤¤à¤ पà¥à¤°à¤¶à¤®à¤ न याति ततà¥à¤°à¤¾à¤¨à¤¿à¤²à¤à¤¸à¥à¤¯à¤¾à¤¦à¤¨à¥ ततà¥à¤° à¤à¤¾à¤°à¥à¤¯à¤®à¥||८२||
à¤à¤¾à¤à¤ पयठसà¥à¤¯à¤¾à¤¤à¥ परमठपà¥à¤°à¤¯à¥à¤à¥ à¤à¤µà¥à¤¯à¤ शà¥à¤¤à¤ पà¤à¥à¤à¤à¥à¤£à¥ à¤à¤²à¥ वा|
सशरà¥à¤à¤°à¤ माà¤à¥à¤·à¤¿à¤à¤¸à¤®à¥à¤ªà¥à¤°à¤¯à¥à¤à¥à¤¤à¤ विदारिà¤à¤¨à¥à¤§à¤¾à¤¦à¤¿à¤à¤£à¥à¤ शà¥à¤¤à¤ वा||८३||
दà¥à¤°à¤¾à¤à¥à¤·à¤¾à¤¶à¥à¤¤à¤ नाà¤à¤°à¤à¥à¤à¤¶à¥à¤¤à¤ वा बलाशà¥à¤¤à¤ à¤à¥à¤à¥à¤·à¥à¤°à¤à¥à¤ शà¥à¤¤à¤ वा|
सà¤à¥à¤µà¤à¤ सरà¥à¤·à¤à¤à¤ ससरà¥à¤ªà¤¿à¤ पयठपà¥à¤°à¤¯à¥à¤à¥à¤¯à¤ सितया शà¥à¤¤à¤ वा||८४||
kaá¹£ÄyayÅgairvividhairyathÅktairdÄ«ptÄ'nalÄ ÅlÄá¹£maá¹i nirjitÄ ca|
yadraktapittaá¹ praÅamaá¹ na yÄti tatrÄnilaḥ syÄdanu tatra kÄryam||82||
chÄgaá¹ payaḥ syÄt paramaá¹ prayÅgÄ gavyaá¹ ÅrÌ¥taá¹ pañcaguá¹Ä jalÄ vÄ|
saÅarkaraá¹ mÄká¹£ikasamprayuktaá¹ vidÄrigandhÄdigaá¹aiḥ ÅrÌ¥taá¹ vÄ||83||
drÄká¹£ÄÅrÌ¥taá¹ nÄgarakaiḥ ÅrÌ¥taá¹ vÄ balÄÅrÌ¥taá¹ gÅká¹£urakaiḥ ÅrÌ¥taá¹ vÄ|
sajÄ«vakaá¹ sará¹£abhakaá¹ sasarpiḥ payaḥ prayÅjyaá¹ sitayÄ ÅrÌ¥taá¹ vÄ||84||
kaShAyayogairvividhairyathoktairdIpte~anale shleShmaNi nirjite ca|
yadraktapittaM prashamaM na yAti tatrAnilaH syAdanu tatra kAryam||82||
chAgaM payaH syAt paramaM prayoge gavyaM shRutaM pa~jcaguNe jale vA|
sasharkaraM mAkShikasamprayuktaM vidArigandhAdigaNaiH shRutaM vA||83||
drAkShAshRutaM nAgarakaiH shRutaM vA balAshRutaM gokShurakaiH shRutaM vA|
sajIvakaM sarShabhakaM sasarpiH payaH prayojyaM sitayA shRutaM vA||84||
The hemorrhagic disorder which does not get pacified by the said various extracts after digestive fire being kindled and kapha being overcome, there may be association of vayu which should be treated thereafter.
Goat milk is the excellent remedy for that. Cow milk boiled with:
- five times water along with sugar and honey or
- the drugs of vidarigandhadi group or
- draksha or
- nagaraka (musta) or
- bala or
- gokshuraka or
- jivaka and rishabhaka added with ghee and sugar. [82-84]
Treatment of hematuria
शतावरà¥à¤à¥à¤à¥à¤·à¥à¤°à¤à¥à¤ शà¥à¤¤à¤ वा शà¥à¤¤à¤ पयॠवाऽपà¥à¤¯à¤¥ परà¥à¤£à¤¿à¤¨à¥à¤à¤¿à¤|
रà¤à¥à¤¤à¤ निहनà¥à¤¤à¥à¤¯à¤¾à¤¶à¥ विशà¥à¤·à¤¤à¤¸à¥à¤¤à¥ यनà¥à¤®à¥à¤¤à¥à¤°à¤®à¤¾à¤°à¥à¤à¤¾à¤¤à¥ सरà¥à¤à¤ याति||८५||
ÅatÄvarÄ«gÅká¹£urakaiḥ ÅrÌ¥taá¹ vÄ ÅrÌ¥taá¹ payÅ vÄ'pyatha pará¹inÄ«bhiḥ|
raktaá¹ nihantyÄÅu viÅÄá¹£atastu yanmÅ«tramÄrgÄt sarujaá¹ prayÄti||85||
shatAvarIgokShurakaiH shRutaM vA shRutaM payo vA~apyatha parNinIbhiH|
raktaM nihantyAshu visheShatastu yanmUtramArgAt sarujaM prayAti||85||
Milk boiled with shatavari and gokshura, or the four leaved herbs (mudgaparni, mashaparni, shalaparni and prashniparni), check the hemorrhage quickly particularly that from urinary passage and with pain.[85]
Treatment of per rectal bleeding
विशà¥à¤·à¤¤à¥ विà¤à¥à¤ªà¤¥à¤¸à¤®à¥à¤ªà¥à¤°à¤µà¥à¤¤à¥à¤¤à¥ पयॠमतठमà¥à¤à¤°à¤¸à¥à¤¨ सिदà¥à¤§à¤®à¥|
वà¤à¤¾à¤µà¤°à¥à¤¹à¥à¤°à¥à¤µà¤à¤¶à¥à¤à¥à¤à¤à¥à¤°à¥à¤µà¤¾ हà¥à¤°à¥à¤¬à¥à¤°à¤¨à¥à¤²à¥à¤¤à¥à¤ªà¤²à¤¨à¤¾à¤à¤°à¥à¤°à¥à¤µà¤¾||८६||
à¤à¤·à¤¾à¤¯à¤¯à¥à¤à¤¾à¤¨à¥ पयसा पà¥à¤°à¤¾ वा पà¥à¤¤à¥à¤µà¤¾à¤½à¤¨à¥ à¤à¤¾à¤¦à¥à¤¯à¤¾à¤¤à¥ पयसà¥à¤µ शालà¥à¤¨à¥|
à¤à¤·à¤¾à¤¯à¤¯à¥à¤à¥à¤°à¤¥à¤µà¤¾ विपà¤à¥à¤µà¤®à¥à¤¤à¥à¤ पिबà¥à¤¤à¥ सरà¥à¤ªà¤¿à¤°à¤¤à¤¿à¤¸à¥à¤°à¤µà¥ à¤||८à¥||
viÅÄá¹£atÅ viá¹pathasampravrÌ¥ttÄ payÅ mataá¹ mÅcarasÄnasiddham|
vaá¹ÄvarÅhairvaá¹aÅuá¹
gakairvÄ hrÄ«bÄranÄ«lÅtpalanÄgarairvÄ||86||
kaá¹£ÄyayÅgÄn payasÄ purÄ vÄ pÄ«tvÄ'nu cÄdyÄt payasaiva ÅÄlÄ«n|
kaá¹£ÄyayÅgairathavÄ vipakvamÄtaiḥ pibÄt sarpiratisravÄ ca||87||
visheShato viTpathasampravRutte payo mataM mocarasena siddham|
vaTAvarohairvaTashu~ggakairvA hrIberanIlotpalanAgarairvA||86||
kaShAyayogAn payasA purA vA pItvA~anu cAdyAt payasaiva shAlIn|
kaShAyayogairathavA vipakvametaiH pibet sarpiratisrave ca||87||
Particularly in haemorrhage from rectum milk boiled with mocharasa, or hanging roots or leaf-buds of vata or hribera, nilotpala and nagara (musta) should be taken. After taking the medicinal extracts with milk the patient should take ghee cooked with these extracts. [85-87]
Vasa ghee
वासाठसशाà¤à¤¾à¤ सपलाशमà¥à¤²à¤¾à¤ à¤à¥à¤¤à¥à¤µà¤¾ à¤à¤·à¤¾à¤¯à¤ à¤à¥à¤¸à¥à¤®à¤¾à¤¨à¤¿ à¤à¤¾à¤¸à¥à¤¯à¤¾à¤|
पà¥à¤°à¤¦à¤¾à¤¯ à¤à¤²à¥à¤à¤ विपà¤à¥à¤¦à¥à¤à¥à¤¤à¤ ततॠसà¤à¥à¤·à¥à¤¦à¥à¤°à¤®à¤¾à¤¶à¥à¤µà¥à¤µà¤¨à¤¿à¤¹à¤¨à¥à¤¤à¤¿ रà¤à¥à¤¤à¤®à¥||८८||
à¤à¤¤à¤¿ वासाà¤à¥à¤¤à¤®à¥|
vÄsÄá¹ saÅÄkhÄá¹ sapalÄÅamÅ«lÄá¹ krÌ¥tvÄ kaá¹£Äyaá¹ kusumÄni cÄsyÄḥ|
pradÄya kalkaá¹ vipacÄdghrÌ¥taá¹ tat saká¹£audramÄÅvÄva nihanti raktam||88||
iti vÄsÄghrÌ¥tam|
vAsAM sashAkhAM sapalAshamUlAM kRutvA kaShAyaM kusumAni cAsyAH|
pradAya kalkaM vipacedghRutaM tat sakShaudramAshveva nihanti raktam||88||
iti vAsAghRutam
Vasa along with branches, leaves and root should be boiled and made into decoction. Ghee should be cooked with this decoction putting vasa flowers as paste. This (vasa) ghrita taken with honey checks the hemorrhage quickly (thus the name, vasa ghrita). [88]
पलाशवà¥à¤¨à¥à¤¤à¤¸à¥à¤µà¤°à¤¸à¥à¤¨ सिदà¥à¤§à¤ तसà¥à¤¯à¥à¤µ à¤à¤²à¥à¤à¥à¤¨ मधà¥à¤¦à¥à¤°à¤µà¥à¤£|
लिहà¥à¤¯à¤¾à¤¦à¥à¤à¥à¤¤à¤ वतà¥à¤¸à¤à¤à¤²à¥à¤à¤¸à¤¿à¤¦à¥à¤§à¤ तदà¥à¤µà¤¤à¥
समà¤à¥à¤à¥à¤¤à¥à¤ªà¤²à¤²à¥à¤§à¥à¤°à¤¸à¤¿à¤¦à¥à¤§à¤®à¥||८९||
सà¥à¤¯à¤¾à¤¤à¥à¤¤à¥à¤°à¤¾à¤¯à¤®à¤¾à¤£à¤¾à¤µà¤¿à¤§à¤¿à¤°à¥à¤· à¤à¤µ सà¥à¤¦à¥à¤®à¥à¤¬à¤°à¥ à¤à¥à¤µ पà¤à¥à¤²à¤ªà¤¤à¥à¤°à¥ |
सरà¥à¤ªà¥à¤à¤·à¤¿ पितà¥à¤¤à¤à¥à¤µà¤°à¤¨à¤¾à¤¶à¤¨à¤¾à¤¨à¤¿ सरà¥à¤µà¤¾à¤£à¤¿ शसà¥à¤¤à¤¾à¤¨à¤¿ ठरà¤à¥à¤¤à¤ªà¤¿à¤¤à¥à¤¤à¥||९०||
palÄÅavrÌ¥ntasvarasÄna siddhaá¹
tasyaiva kalkÄna madhudravÄá¹a|
lihyÄdghrÌ¥taá¹ vatsakakalkasiddhaá¹
tadvat samaá¹
gÅtpalalÅdhrasiddham||89||
syÄttrÄyamÄá¹ÄvidhirÄá¹£a Äva sÅdumbarÄ caiva paá¹ÅlapatrÄ|
sarpÄ«á¹á¹£i pittajvaranÄÅanÄni sarvÄá¹i ÅastÄni ca raktapittÄ||90||
palAshavRuntasvarasena siddhaM tasyaiva kalkena madhudraveNa|
lihyAdghRutaM vatsakakalkasiddhaM tadvat sama~ggotpalalodhrasiddham||89||
syAttrAyamANAvidhireSha eva sodumbare caiva paTolapatre|
sarpIMShi pittajvaranAshanAni sarvANi shastAni ca raktapitte||90||
Ghrita cooked with:
- the juice of the stamens of the palasha (flowers) along with the paste of the same liquefied with honey,
- the paste of kutaja,
- samanga (lajjalu), utpala and lodhra,
- trayamana,
- udumbara and
- patola leaves are efficacious in paittika fever and all are commended for use in hemorrhagic disorder. [89-90]
External applications
à¤
à¤à¥à¤¯à¤à¥à¤à¤¯à¥à¤à¤¾à¤ परिषà¥à¤à¤¨à¤¾à¤¨à¤¿ सà¥à¤à¤¾à¤µà¤à¤¾à¤¹à¤¾à¤ शयनानि वà¥à¤¶à¥à¤®|
शà¥à¤¤à¥ विधिरà¥à¤¬à¤¸à¥à¤¤à¤¿à¤µà¤¿à¤§à¤¾à¤¨à¤®à¤à¥à¤°à¥à¤¯à¤ पितà¥à¤¤à¤à¥à¤µà¤°à¥ यतॠपà¥à¤°à¤¶à¤®à¤¾à¤¯ दिषà¥à¤à¤®à¥||९१||
तदà¥à¤°à¤à¥à¤¤à¤ªà¤¿à¤¤à¥à¤¤à¥ निà¤à¤¿à¤²à¥à¤¨ à¤à¤¾à¤°à¥à¤¯à¤ à¤à¤¾à¤²à¤ ठमातà¥à¤°à¤¾à¤ ठपà¥à¤°à¤¾ समà¥à¤à¥à¤·à¥à¤¯|
सरà¥à¤ªà¤¿à¤°à¥à¤à¥à¤¡à¤¾ यॠठहिताठà¤à¥à¤·à¤¤à¥à¤à¥à¤¯à¤¸à¥à¤¤à¥ रà¤à¥à¤¤à¤ªà¤¿à¤¤à¥à¤¤à¤ शमयनà¥à¤¤à¤¿ सदà¥à¤¯à¤||९२||
abhyaá¹
gayÅgÄḥ pariá¹£ÄcanÄni sÄkÄvagÄhÄḥ ÅayanÄni vÄÅma|
ÅÄ«tÅvidhirbastividhÄnamagryaá¹ pittajvarÄ yat praÅamÄyadiá¹£á¹am||91||
tadraktapittÄ nikhilÄna kÄryaá¹ kÄlaá¹ ca mÄtrÄá¹ ca purÄ samÄ«ká¹£ya|
sarpirguá¸Ä yÄ ca hitÄḥ ká¹£atÄbhyastÄ raktapittaá¹ Åamayanti sadyaḥ||92||
abhya~ggayogAH pariShecanAni sekAvagAhAH shayanAni veshma|
shIto vidhirbastividhAnamagryaM pittajvare yat prashamAya diShTam||91||
tadraktapitte nikhilena kAryaM kAlaM ca mAtrAM ca purA samIkShya|
sarpirguDA ye ca hitAH kShatebhyaste raktapittaM shamayanti sadyaH||92||
All measures which are prescribed for the treatment of pattika fever such as massage, sprinkling, baths, beds, room/coverings, cooling methods or enema should be applied in hemorrhagic disorder considering the season and dose. Sarpirguda (the formulation of jaggery and ghee) prescribed for the patients of kshata (chest injury) control the hemorrhagic disorder quickly. [91-92]
Treatment of raktapitta with associated kapha
à¤à¤«à¤¾à¤¨à¥à¤¬à¤¨à¥à¤§à¥ रà¥à¤§à¤¿à¤°à¥ सपितà¥à¤¤à¥ à¤à¤£à¥à¤ ाà¤à¤¤à¥ सà¥à¤¯à¤¾à¤¦à¥à¤à¥à¤°à¤¥à¤¿à¤¤à¥ पà¥à¤°à¤¯à¥à¤à¤|
यà¥à¤à¥à¤¤à¤¸à¥à¤¯ यà¥à¤à¥à¤¤à¥à¤¯à¤¾à¤®à¤§à¥à¤¸à¤°à¥à¤ªà¤¿à¤·à¥à¤¶à¥à¤ à¤à¥à¤·à¤¾à¤°à¤¸à¥à¤¯ à¤à¥à¤µà¥à¤¤à¥à¤ªà¤²à¤¨à¤¾à¤²à¤à¤¸à¥à¤¯||९३||
मà¥à¤£à¤¾à¤²à¤ªà¤¦à¥à¤®à¥à¤¤à¥à¤ªà¤²à¤à¥à¤¶à¤°à¤¾à¤£à¤¾à¤ तथा पलाशसà¥à¤¯ तथा पà¥à¤°à¤¿à¤¯à¤à¥à¤à¥à¤|
तथा मधà¥à¤à¤¸à¥à¤¯ तथाऽसनसà¥à¤¯ à¤à¥à¤·à¤¾à¤°à¤¾à¤ पà¥à¤°à¤¯à¥à¤à¥à¤¯à¤¾ विधिनà¥à¤µ तà¥à¤¨||९४||
kaphÄnubandhÄ rudhirÄ sapittÄ kaá¹á¹hÄgatÄ syÄdgrathitÄ prayÅgaḥ|
yuktasya yuktyÄ madhusarpiá¹£ÅÅca ká¹£Ärasya caivÅtpalanÄlajasya||93||
mrÌ¥á¹ÄlapadmÅtpalakÄÅarÄá¹Äá¹ tathÄ palÄÅasya tathÄ priyaá¹
gÅḥ|
tathÄ madhÅ«kasya tathÄ'sanasya ká¹£ÄrÄḥ prayÅjyÄ vidhinaiva tÄna||94||
kaphAnubandhe rudhire sapitte kaNThAgate syAdgrathite prayogaH|
yuktasya yuktyA madhusarpiShoshca kShArasya caivotpalanAlajasya||93||
mRuNAlapadmotpalakesharANAM tathA palAshasya tathA priya~ggoH|
tathA madhUkasya tathA~asanasya kShArAH prayojyA vidhinaiva tena||94||
In case of raktapitta if there is association of kapha and blood reaching the throat is adherent, alkali of the stalk of water lily mixed with honey and ghee should be used. In the same way, alkali of lotus stalk, lotus, water lily, nagakeshara, palasha, priyangu, madhuka and asana should be used. [93-94]
Shatavaryadi ghee
शतावरà¥à¤¦à¤¾à¤¡à¤¿à¤®à¤¤à¤¿à¤¨à¥à¤¤à¤¿à¤¡à¥à¤à¤ à¤à¤¾à¤à¥à¤²à¤¿à¤®à¥à¤¦à¥ मधà¥à¤à¤ विदारà¥à¤®à¥|
पिषà¥à¤à¥à¤µà¤¾ ठमà¥à¤²à¤ फलपà¥à¤°à¤à¤¸à¥à¤¯ à¤à¥à¤¤à¤ पà¤à¥à¤¤à¥ à¤à¥à¤·à¥à¤°à¤à¤¤à¥à¤°à¥à¤à¥à¤£à¤ à¤à¥à¤à¤||९५||
à¤à¤¾à¤¸à¤à¥à¤µà¤°à¤¾à¤¨à¤¾à¤¹à¤µà¤¿à¤¬à¤¨à¥à¤§à¤¶à¥à¤²à¤ तदà¥à¤°à¤à¥à¤¤à¤ªà¤¿à¤¤à¥à¤¤à¤ ठà¤à¥à¤¤à¤ निहनà¥à¤¯à¤¾à¤¤à¥|
यतॠपà¤à¥à¤à¤®à¥à¤²à¥à¤°à¤¥ पà¤à¥à¤à¤à¤¿à¤°à¥à¤µà¤¾ सिदà¥à¤§à¤ à¤à¥à¤¤à¤ तà¤à¥à¤ तदरà¥à¤¥à¤à¤¾à¤°à¤¿||९६||
à¤à¤¤à¤¿ शतावरà¥à¤¯à¤¾à¤¦à¤¿à¤à¥à¤¤à¤®à¥|
ÅatÄvarÄ«dÄá¸imatintiá¸Ä«kaá¹ kÄkÅlimÄdÄ madhukaá¹vidÄrÄ«m|
piá¹£á¹vÄ ca mÅ«laá¹ phalapÅ«rakasya ghrÌ¥taá¹ pacÄt kṣīracaturguá¹aá¹ jñaḥ||95||
kÄsajvarÄnÄhavibandhaÅÅ«laá¹ tadraktapittaá¹ ca ghrÌ¥taá¹ nihanyÄt|
yat pañcamÅ«lairatha pañcabhirvÄ siddhaá¹ ghrÌ¥taá¹ tacca tadarthakÄri||96||
iti ÅatÄvaryÄdighrÌ¥tam|
shatAvarIdADimatintiDIkaM kAkolimede madhukaM vidArIm|
piShTvA ca mUlaM phalapUrakasya ghRutaM pacet kShIracaturguNaM j~jaH||95||
kAsajvarAnAhavibandhashUlaM tadraktapittaM ca ghRutaM nihanyAt|
yat pa~jcamUlairatha pa~jcabhirvA siddhaM ghRutaM tacca tadarthakAri||96||
iti shatAvaryAdighRutam
Ghee should be cooked with shatavari, dadima, tintidika, kakoli, meda, madhuka and vidari along with the paste of the root of bijapura adding four times milk. This ghrita alleviates cough, fever, hardness of bowels, constipation, pain and hemorrhagic disorder.
Ghee cooked with drugs of five groups of five roots each( described in Rasayana chapter) has the same effect. (This is shatavaryadi ghrita). [95-96]
Treatment of nasal bleeding
à¤à¤·à¤¾à¤¯à¤¯à¥à¤à¤¾ य à¤à¤¹à¥à¤ªà¤¦à¤¿à¤·à¥à¤à¤¾à¤¸à¥à¤¤à¥ à¤à¤¾à¤µà¤ªà¥à¤¡à¥ à¤à¤¿à¤·à¤à¤¾ पà¥à¤°à¤¯à¥à¤à¥à¤¯à¤¾à¤|
à¤à¥à¤°à¤¾à¤£à¤¾à¤¤à¥ पà¥à¤°à¤µà¥à¤¤à¥à¤¤à¤ रà¥à¤§à¤¿à¤°à¤ सपितà¥à¤¤à¤ यदा à¤à¤µà¥à¤¨à¥à¤¨à¤¿à¤à¤¸à¥à¤¤à¤¦à¥à¤·à¥à¤à¤¦à¥à¤·à¤®à¥||९à¥||
रà¤à¥à¤¤à¥ पà¥à¤°à¤¦à¥à¤·à¥à¤à¥ हà¥à¤¯à¤µà¤ªà¥à¤¡à¤¬à¤¨à¥à¤§à¥ दà¥à¤·à¥à¤à¤ªà¥à¤°à¤¤à¤¿à¤¶à¥à¤¯à¤¾à¤¯à¤¶à¤¿à¤°à¥à¤µà¤¿à¤à¤¾à¤°à¤¾à¤|
रà¤à¥à¤¤à¤ सपà¥à¤¯à¤ à¤à¥à¤£à¤ªà¤¶à¥à¤à¤à¤¨à¥à¤§à¤ सà¥à¤¯à¤¾à¤¦à¥ à¤à¥à¤°à¤¾à¤£à¤¨à¤¾à¤¶à¤ à¤à¥à¤®à¤¯à¤¶à¥à¤à¤¦à¥à¤·à¥à¤à¤¾à¤||९८||
नà¥à¤²à¥à¤¤à¥à¤ªà¤²à¤ à¤à¥à¤°à¤¿à¤à¤¶à¤à¥à¤à¤¯à¥à¤à¥à¤¤à¤ सà¤à¤¨à¥à¤¦à¤¨à¤ सà¥à¤¯à¤¾à¤¤à¥à¤¤à¥ सिताà¤à¤²à¥à¤¨|
नसà¥à¤¯à¤ तथाऽऽमà¥à¤°à¤¾à¤¸à¥à¤¥à¤¿à¤°à¤¸à¤ समà¤à¥à¤à¤¾ सधातà¤à¥à¤®à¥à¤à¤°à¤¸à¤ सलà¥à¤§à¥à¤°à¤||९९||
दà¥à¤°à¤¾à¤à¥à¤·à¤¾à¤°à¤¸à¤¸à¥à¤¯à¥à¤à¥à¤·à¥à¤°à¤¸à¤¸à¥à¤¯ नसà¥à¤¯à¤ à¤à¥à¤·à¥à¤°à¤¸à¥à¤¯ दà¥à¤°à¥à¤µà¤¾à¤¸à¥à¤µà¤°à¤¸à¤¸à¥à¤¯ à¤à¥à¤µ|
यवासमà¥à¤²à¤¾à¤¨à¤¿ पलाणà¥à¤¡à¥à¤®à¥à¤²à¤ नसà¥à¤¯à¤ तथा दाडिमपà¥à¤·à¥à¤ªà¤¤à¥à¤¯à¤®à¥||१००||
पà¥à¤°à¤¿à¤¯à¤¾à¤²à¤¤à¥à¤²à¤ मधà¥à¤à¤ पयशà¥à¤ सिदà¥à¤§à¤ à¤à¥à¤¤à¤ माहिषमाà¤à¤¿à¤à¤ वा|
à¤à¤®à¥à¤°à¤¾à¤¸à¥à¤¥à¤¿à¤ªà¥à¤°à¥à¤µà¥à¤ पयसा ठनसà¥à¤¯à¤ ससारिवà¥à¤ सà¥à¤¯à¤¾à¤¤à¥ à¤à¤®à¤²à¥à¤¤à¥à¤ªà¤²à¥à¤¶à¥à¤||१०१||
kaá¹£ÄyayÅgÄ ya ihÅpadiá¹£á¹ÄstÄ cÄvapÄ«á¸Ä bhiá¹£ajÄ prayÅjyÄḥ|
ghrÄá¹Ät pravrÌ¥ttaá¹ rudhiraá¹ sapittaá¹ yadÄ bhavÄnniḥsrÌ¥taduá¹£á¹adÅá¹£am||97||
raktÄ praduá¹£á¹Ä hyavapÄ«á¸abandhÄ duá¹£á¹apratiÅyÄyaÅirÅvikÄrÄḥ|
raktaá¹ sapÅ«yaá¹ kuá¹apaÅca gandhaḥ syÄd ghrÄá¹anÄÅaḥ krÌ¥mayaÅca duá¹£á¹Äḥ||98||
nÄ«lÅtpalaá¹ gairikaÅaá¹
khayuktaá¹ sacandanaá¹ syÄttu sitÄjalÄna|
nasyaá¹ tathÄmrÄsthirasaḥ samaá¹
gÄ sadhÄtakÄ«mÅcarasaḥ salÅdhraḥ||99||
drÄká¹£ÄrasasyÄká¹£urasasya nasyaá¹ kṣīrasya dÅ«rvÄsvarasasya caiva|
yavÄsamÅ«lÄni palÄá¹á¸umÅ«laá¹ nasyaá¹ tathÄ dÄá¸imapuá¹£patÅyam||100||
priyÄlatailaá¹ madhukaá¹ payaÅca siddhaá¹ghrÌ¥taá¹ mÄhiá¹£amÄjikaá¹ vÄ|
ÄmrÄsthipÅ«rvaiḥ payasÄ ca nasyaá¹ sasÄrivaiḥ syÄt kamalÅtpalaiÅca||101||
kaShAyayogA ya ihopadiShTAste cAvapIDe bhiShajA prayojyAH|
ghrANAt pravRuttaM rudhiraM sapittaM yadA bhavenniHsRutaduShTadoSham||97||
rakte praduShTe hyavapIDabandhe duShTapratishyAyashirovikArAH|
raktaM sapUyaM kuNapashca [21] gandhaH syAd ghrANanAshaH kRumayashca duShTAH||98||
nIlotpalaM gairikasha~gkhayuktaM sacandanaM syAttu sitAjalena|
nasyaM tathA~a~amrAsthirasaH sama~ggA sadhAtakImocarasaH salodhraH||99||
drAkShArasasyekShurasasya nasyaM kShIrasya dUrvAsvarasasya caiva|
yavAsamUlAni palANDumUlaM nasyaM tathA dADimapuShpatoyam||100||
priyAlatailaM madhukaM payashca siddhaM ghRutaM mAhiShamAjikaM vA|
AmrAsthipUrvaiH payasA ca nasyaM sasArivaiH syAt kamalotpalaishca||101||
The hemorrhagic disorder coming out of the nose should be treated with the above decoctive drugs in the form of avapida (nasal errhines with juice) when the vitiated doshas are eliminated, otherwise if the affected rakta is checked by juice-snuffing it produces obstinate coryza, head diseases, blood with pus and corpse-like smell, loss of smell sensation and maggots.
In this condition snuffing with:
- nilotpala, ochre, conch, sandal along with sugar water,
- juice of mango-seed, lajjalu, dhataki, mocharasa and lodhra,
- grape juice,
- sugarcane juice,
- milk,
- juice of durva,
- yavasa roots,
- palandu (bulbs),
- juice of pomegranate flowers,
- priyala taila or buffalo's or goat's ghee cooked with madhuka and milk,
- mango seed, lajjatu, dhataki, mocarasa and lodhra along with milk,
- sariva, kamala and utpala with milk. [97-101]
à¤à¤¦à¥à¤°à¤¶à¥à¤°à¤¿à¤¯à¤ लà¥à¤¹à¤¿à¤¤à¤à¤¨à¥à¤¦à¤¨à¤ ठपà¥à¤°à¤ªà¥à¤£à¥à¤¡à¤°à¥à¤à¤ à¤à¤®à¤²à¥à¤¤à¥à¤ªà¤²à¥ à¤|
à¤à¤¶à¥à¤°à¤µà¤¾à¤¨à¥à¤°à¤à¤²à¤ मà¥à¤£à¤¾à¤²à¤ सहसà¥à¤°à¤µà¥à¤°à¥à¤¯à¤¾ मधà¥à¤à¤ पयसà¥à¤¯à¤¾||१०२||
शालà¥à¤à¥à¤·à¥à¤®à¥à¤²à¤¾à¤¨à¤¿ यवासà¤à¥à¤¨à¥à¤¦à¥à¤°à¤¾à¤®à¥à¤²à¤ नलानाठà¤à¥à¤¶à¤à¤¾à¤¶à¤¯à¥à¤¶à¥à¤|
à¤à¥à¤à¤¨à¥à¤¦à¤¨à¤ शà¥à¤µà¤²à¤®à¤ªà¥à¤¯à¤¨à¤¨à¥à¤¤à¤¾ à¤à¤¾à¤²à¤¾à¤¨à¥à¤¸à¤¾à¤°à¥à¤¯à¤¾ तà¥à¤£à¤®à¥à¤²à¤®à¥à¤¦à¥à¤§à¤¿à¤||१०३||
मà¥à¤²à¤¾à¤ªà¥à¤·à¥à¤ªà¤¾à¤£à¤¿ ठवारिà¤à¤¾à¤¨à¤¾à¤ पà¥à¤°à¤²à¥à¤ªà¤¨à¤ पà¥à¤·à¥à¤à¤°à¤¿à¤£à¥à¤®à¥à¤¦à¤¶à¥à¤|
à¤à¤¦à¥à¤®à¥à¤¬à¤°à¤¾à¤¶à¥à¤µà¤¤à¥à¤¥à¤®à¤§à¥à¤à¤²à¥à¤§à¥à¤°à¤¾à¤ à¤à¤·à¤¾à¤¯à¤µà¥à¤à¥à¤·à¤¾à¤ शिशिराशà¥à¤ सरà¥à¤µà¥||१०४||
पà¥à¤°à¤¦à¥à¤¹à¤à¤²à¥à¤ªà¥ परिषà¥à¤à¤¨à¥ ठतथाऽवà¤à¤¾à¤¹à¥ à¤à¥à¤¤à¤¤à¥à¤²à¤¸à¤¿à¤¦à¥à¤§à¥|
रà¤à¥à¤¤à¤¸à¥à¤¯ पितà¥à¤¤à¤¸à¥à¤¯ ठशानà¥à¤¤à¤¿à¤®à¤¿à¤à¥à¤à¤¨à¥ à¤à¤¦à¥à¤°à¤¶à¥à¤°à¤¿à¤¯à¤¾à¤¦à¥à¤¨à¤¿ à¤à¤¿à¤·à¤à¥ पà¥à¤°à¤¯à¥à¤à¥à¤à¥à¤¯à¤¾à¤¤à¥||१०५||
धाराà¤à¥à¤¹à¤ à¤à¥à¤®à¤¿à¤à¥à¤¹à¤ सà¥à¤¶à¥à¤¤à¤ वनठठरमà¥à¤¯à¤ à¤à¤²à¤µà¤¾à¤¤à¤¶à¥à¤¤à¤®à¥|
वà¥à¤¦à¥à¤°à¥à¤¯à¤®à¥à¤à¥à¤¤à¤¾à¤®à¤£à¤¿à¤à¤¾à¤à¤¨à¤¾à¤¨à¤¾à¤¸à¥à¤ªà¤°à¥à¤¶à¤¾à¤¶à¥à¤ दाहॠशिशिरामà¥à¤¬à¥à¤¶à¥à¤¤à¤¾à¤||१०६||
पतà¥à¤°à¤¾à¤£à¤¿ पà¥à¤·à¥à¤ªà¤¾à¤£à¤¿ ठवारिà¤à¤¾à¤¨à¤¾à¤ à¤à¥à¤·à¥à¤®à¤ ठशà¥à¤¤à¤ à¤à¤¦à¤²à¥à¤¦à¤²à¤¾à¤¨à¤¿|
पà¥à¤°à¤à¥à¤à¤¾à¤¦à¤¨à¤¾à¤°à¥à¤¥à¤ शयनासनानाठपदà¥à¤®à¥à¤¤à¥à¤ªà¤²à¤¾à¤¨à¤¾à¤ ठदलाठपà¥à¤°à¤¶à¤¸à¥à¤¤à¤¾à¤||१०à¥||
पà¥à¤°à¤¿à¤¯à¤à¥à¤à¥à¤à¤¾à¤à¤¨à¥à¤¦à¤¨à¤°à¥à¤·à¤¿à¤¤à¤¾à¤¨à¤¾à¤ सà¥à¤ªà¤°à¥à¤¶à¤¾à¤ पà¥à¤°à¤¿à¤¯à¤¾à¤£à¤¾à¤ ठवराà¤à¥à¤à¤¨à¤¾à¤¨à¤¾à¤®à¥|
दाहॠपà¥à¤°à¤¶à¤¸à¥à¤¤à¤¾à¤ सà¤à¤²à¤¾à¤ सà¥à¤¶à¥à¤¤à¤¾à¤ पदà¥à¤®à¥à¤¤à¥à¤ªà¤²à¤¾à¤¨à¤¾à¤ ठà¤à¤²à¤¾à¤ªà¤µà¤¾à¤¤à¤¾à¤||१०८||
सरिदà¥à¤§à¥à¤°à¤¦à¤¾à¤¨à¤¾à¤ हिमवदà¥à¤¦à¤°à¥à¤£à¤¾à¤ à¤à¤¨à¥à¤¦à¥à¤°à¥à¤¦à¤¯à¤¾à¤¨à¤¾à¤ à¤à¤®à¤²à¤¾à¤à¤°à¤¾à¤£à¤¾à¤®à¥|
मनà¥à¤½à¤¨à¥à¤à¥à¤²à¤¾à¤ शिशिराशà¥à¤ सरà¥à¤µà¤¾à¤ à¤à¤¥à¤¾à¤ सरà¤à¥à¤¤à¤ शमयनà¥à¤¤à¤¿ पितà¥à¤¤à¤®à¥||१०९||
bhadraÅriyaá¹ lÅhitacandanaá¹ ca prapauá¹á¸arÄ«kaá¹ kamalÅtpalÄ ca|
uÅÄ«ravÄnÄ«rajalaá¹ mrÌ¥á¹Älaá¹ sahasravÄ«ryÄ madhukaá¹ payasyÄ||102||
ÅÄlÄ«ká¹£umÅ«lÄni yavÄsagundrÄmÅ«laá¹ nalÄnÄá¹ kuÅakÄÅayÅÅca|
kucandanaá¹ ÅaivalamapyanantÄ kÄlÄnusÄryÄtrÌ¥á¹amÅ«lamrÌ¥ddhiḥ||103||
mÅ«lÄni puá¹£pÄá¹i ca vÄrijÄnÄá¹ pralÄpanaá¹puá¹£kariá¹Ä«mrÌ¥daÅca|
udumbarÄÅvatthamadhÅ«kalÅdhrÄḥ kaá¹£ÄyavrÌ¥ká¹£Äḥ ÅiÅirÄÅca sarvÄ||104||
pradÄhakalpÄ pariá¹£ÄcanÄ ca tathÄ'vagÄhÄ ghrÌ¥tatailasiddhau|
raktasya pittasya ca ÅÄntimicchan bhadraÅriyÄdÄ«ni bhiá¹£ak prayuñjyÄt||105||
dhÄrÄgrÌ¥haá¹ bhÅ«migrÌ¥haá¹ suÅÄ«taá¹ vanaá¹ ca ramyaá¹ jalavÄtaÅÄ«tam|
vaidÅ«ryamuktÄmaá¹ibhÄjanÄnÄá¹ sparÅÄÅca dÄhÄÅiÅirÄmbuÅÄ«tÄḥ||106||
patrÄá¹i puá¹£pÄá¹i ca vÄrijÄnÄá¹ ká¹£aumaá¹ caÅÄ«taá¹ kadalÄ«dalÄni|
pracchÄdanÄrthaá¹ ÅayanÄsanÄnÄá¹ padmÅtpalÄnÄá¹ ca dalÄḥ praÅastÄḥ||107||
priyaá¹
gukÄcandanarūṣitÄnÄá¹ sparÅÄḥ priyÄá¹Äá¹ ca varÄá¹
ganÄnÄm|
dÄhÄ praÅastÄḥ sajalÄḥ suÅÄ«tÄḥ padmÅtpalÄnÄá¹ ca kalÄpavÄtÄḥ||108||
sariddhradÄnÄá¹ himavaddarÄ«á¹Äá¹ candrÅdayÄnÄá¹ kamalÄkarÄá¹Äm|
manÅ'nukÅ«lÄḥ ÅiÅirÄÅca sarvÄḥ kathÄḥ saraktaá¹ Åamayanti pittam||109||
bhadrashriyaM lohitacandanaM ca prapauNDarIkaM kamalotpale ca|
ushIravAnIrajalaM mRuNAlaM sahasravIryA madhukaM payasyA||102||
shAlIkShumUlAni yavAsagundrAmUlaM nalAnAM kushakAshayoshca|
kucandanaM shaivalamapyanantA kAlAnusAryA tRuNamUlamRuddhiH||103||
mUlAni puShpANi ca vArijAnAM pralepanaM puShkariNImRudashca|
udumbarAshvatthamadhUkalodhrAH kaShAyavRukShAH shishirAshca sarve||104||
pradehakalpe pariShecane ca tathA~avagAhe ghRutatailasiddhau|
raktasya pittasya ca shAntimicchan bhadrashriyAdIni bhiShak prayu~jjyAt||105||
dhArAgRuhaM bhUmigRuhaM sushItaM vanaM ca ramyaM jalavAtashItam|
vaidUryamuktAmaNibhAjanAnAM sparshAshca dAhe shishirAmbushItAH||106||
patrANi puShpANi ca vArijAnAM kShaumaM ca shItaM kadalIdalAni|
pracchAdanArthaM shayanAsanAnAM padmotpalAnAM ca dalAH prashastAH||107||
priya~ggukAcandanarUShitAnAM sparshAH priyANAM ca varA~gganAnAm|
dAhe prashastAH sajalAH sushItAH padmotpalAnAM ca kalApavAtAH||108||
sariddhradAnAM himavaddarINAM candrodayAnAM kamalAkarANAm|
mano~anukUlAH shishirAshca sarvAH kathAH saraktaM shamayanti pittam||109||
Bhadrashriya, red sandal, prapaundarika, kamala, utpala, ushira, vanira, hribera, mrinala, bigger shatavari, madhuka, payasya, roots of shali, ikshu, yavasa, gundra, nala, kusha, kuchandana, shaivala, ananta, seasonal grass roots (of cold season), riddhi, roots and flowers of aquatic plants, local application of mud from pond, udumbara, ashwattha, madhuka, lodhra and other astringent and cold plants â the physician desiring allevation of raktapitta should use the drugs of the (above) bhadrashriyadi group in anointing, sprinkling, bath and preparation of ghee and oil.
Quiet cool water chamber, underground chamber, beautiful park cooled with watery air, contact of utensils made of vaidurya, pearls, gems cooled with cold water â these are used in case of burning sensation. Moreover, the beds and chairs be covered with leaves and flowers of aquatic plants, cold silk cloth, banana leaves and leaves of lotus and water lily. Touch of the charming women anointed with priyangu and chandana, and moist and cool breezes from lotus and water lily are commended for use in burning sensation. Visit of rivers and lakes, glaciers, ponds having water lily and lotus flowers, shishira (winter) season, favorite and soothing narratives pacify raktapitta. [101-109]
Summary
ततà¥à¤° शà¥à¤²à¥à¤à¥-
हà¥à¤¤à¥à¤ वà¥à¤¦à¥à¤§à¤¿à¤ सà¤à¥à¤à¥à¤à¤¾à¤ सà¥à¤¥à¤¾à¤¨à¤ लिà¤à¥à¤à¤à¤ªà¥à¤¥à¤à¥ पà¥à¤°à¤¦à¥à¤·à¥à¤à¤¸à¥à¤¯|
मारà¥à¤à¥ साधà¥à¤¯à¤®à¤¸à¤¾à¤§à¥à¤¯à¤ यापà¥à¤¯à¤ à¤à¤¾à¤°à¥à¤¯à¤à¥à¤°à¤®à¤ à¤à¥à¤µ||११०||
पानानà¥à¤¨à¤®à¤¿à¤·à¥à¤à¤®à¥à¤µ ठवरà¥à¤à¥à¤¯à¤ सà¤à¤¶à¥à¤§à¤¨à¤ ठशमनठà¤|
à¤à¥à¤°à¥à¤°à¥à¤à¥à¤¤à¤µà¤¾à¤¨à¥à¤¯à¤¥à¤¾à¤µà¤à¥à¤à¤¿à¤à¤¿à¤¤à¥à¤¸à¤¿à¤¤à¥ रà¤à¥à¤¤à¤ªà¤¿à¤¤à¥à¤¤à¤¸à¥à¤¯||१११||
tatra ÅlÅkau-
hÄtuá¹ vrÌ¥ddhiá¹ sañjñÄá¹ sthÄnaá¹ liá¹
gaá¹ prÌ¥thakpraduá¹£á¹asya|
mÄrgau sÄdhyamasÄdhyaá¹ yÄpyaá¹ kÄryakramaá¹ caiva||110||
pÄnÄnnamiá¹£á¹amÄva ca varjyaá¹ saá¹ÅÅdhanaá¹ ca Åamanaá¹ ca|
gururuktavÄnyathÄvaccikitsitÄ raktapittasya||111||
tatra shlokau-
hetuM vRuddhiM sa~jj~jAM sthAnaM li~ggaM pRuthak praduShTasya|
mArgau sAdhyamasAdhyaM yApyaM kAryakramaM caiva||110||
pAnAnnamiShTameva ca varjyaM saMshodhanaM ca shamanaM ca|
gururuktavAnyathAvaccikitsite raktapittasya||111||
Now the summing up verse â
Etiology, aggravation, definition, location, symptoms, passages, curability, incurability and maintainability principle of treatment, diet indicated and contraindicated, purification and pacification measures, all this described by the teacher shall be applied for treatment of raktapitta (hemorrhagic disorder). [110]
à¤à¤¤à¥à¤¯à¤à¥à¤¨à¤¿à¤µà¥à¤¶à¤à¥à¤¤à¥ तनà¥à¤¤à¥à¤°à¥ à¤à¤°à¤à¤ªà¥à¤°à¤¤à¤¿à¤¸à¤à¤¸à¥à¤à¥à¤¤à¥à¤à¤¿à¤à¤¿à¤¤à¥à¤¸à¤¿à¤¤à¤¸à¥à¤¥à¤¾à¤¨à¥ रà¤à¥à¤¤à¤ªà¤¿à¤¤à¥à¤¤à¤à¤¿à¤à¤¿à¤¤à¥à¤¸à¤¿à¤¤à¤ नाम à¤à¤¤à¥à¤°à¥à¤¥à¥à¤½à¤§à¥à¤¯à¤¾à¤¯à¤||४||
ityagnivÄÅakrÌ¥tÄtantrÄ carakapratisaá¹skrÌ¥tÄ cikitsitasthÄnÄraktapittacikitsitaá¹ nÄma caturthÅ'dhyÄyaḥ||4||
ityagniveshakRute tantre carakapratisaMskRute cikitsitasthAne raktapittacikitsitaM nAma caturtho~adhyAyaH||4||
Thus ends the fourth chapter on the treatment of hemorrhagic disorder in Chikitsa Sthana in the treatise composed by Agnivesha and redacted by Charak. (4)
Tattva Vimarsha (Fundamental Principles)
- The causes of raktapitta include excess consumption of food with hot potency and ingredients with sharp, sour, pungent and salty taste, exposure to the sun and foods that cause burning sensations.
- Pitta dosha and rakta have similar properties in terms of vitiation, odor, color and origin. Therefore, anything affecting pitta will affect rakta and vice versa.
- The pitta and rakta (blood) including blood vessels originate from spleen and liver.
- Affliction by kapha in rakta can be observed by appearance of viscous, pale, unctuous and slimy blood (in blood coming out).
- Blackish, reddish, frothy, thin and roughness in blood indicates affliction by vata.
- Blood having ochre-like, black, cow-urine-like, shining black, smoky and collyrium-like color indicates pitta affliction. Due to combination of two doshas the symptoms of both manifest. Raktapitta caused by sannipata has symptoms of all the three doshas.
- The prognosis and treatment of raktapitta depend upon movement of vitiated rakta, direction of its flow, origin, severity of disease, strength of patient.
- Raktapitta is caused by food having predominantly unctuous-hot and rough-hot properties. The former often gives rise to the upward movement and the latter to the downward movement of raktapitta.
- The upward movement in raktapitta is associated with kapha, the downward one with vata and that from both the passages is associated with both kapha and vata.
- Stambhana (styptic therapy) should not be given at first in hemorrhagic disorders having excessive impurities, aggravated doshas, over-nourished and in a person who is not emaciated and weak.
- Mostly the raktapitta is aggravated by amadosha, hence patient should be managed with langhana (lightening measures). In the beginning stage of raktapitta, lightening or nourishing measure according to passage, association of dosha and etiology shall be applied.
- Raktapitta, due to excess nutrition in a strong patient with aggravated [[[dosha]]s, who donât have emaciation, debility and complications, should be treated with purification therapy by purgation in upward type and emesis in lower movement of raktapitta.
- After purification, in the case of upward type, the dietetic regimen starts with saturating drinks. In that of downward type, it starts with gruel subjected to the condition that vata is not dominant.
- All types of sweet, bitter, astringent medicines with cold potency are indicated in diet and medicinal management. In lifestyle management, the cold measures and avoiding exposure to excess heat are applied in treatment of hemorrhagic disorders.
Vidhi Vimarsha (Applied Inferences )
Bleeding disorders are often caused by a failure of the blood to clot. Several conditions can affect the way the blood clots. Many causes are related to protein defects in the plasma (the liquid component of blood). These proteins are directly responsible for how the blood coagulates (clots). In some diseases, these proteins might be missing completely or they may be low in count. The majority of these defects are hereditary (passed from parent to child through genes). However, some may develop due to other medical conditions. Other conditions that can cause bleeding disorders are:
- liver disease
- low red blood cell count
- vitamin K deficiency
- medication side-effects
Types of Bleeding Disorders
There are several bleeding disorders that can be inherited (passed down through genetics) or acquired. Some cause bleeding spontaneously, whereas others cause bleeding following an accident.
The most common inherited bleeding disorders are:
- Hemophilia A and B: caused by a deficiency or lack of certain blood clotting proteins, called factors. This disorder causes heavy or unusual bleeding
- Factor II, V, VII, X, XII deficiency: relate to blood clotting problems or abnormal bleeding problems
- von Willebrandâs Disease: the most common inherited bleeding disorder; caused by a deficiency of von Willebrand factor, which helps blood platelets clump together and stick to a blood vessel wall.
Certain diseases or medical conditions can also cause a deficiency of one or more blood clotting factors. The most common causes of acquired bleeding disorders are end-stage liver disease or vitamin K deficiency. According to the American Association of Clinical Chemistry (AACC), this is because most blood clotting factors are produced in the liver, and certain clotting factors are vitamin k dependent (AACC, 2011).
Identification of Bleeding Disorders/Symptoms
The main sign of a bleeding disorder is prolonged or excessive bleeding. The bleeding is normally heavier than normal and unprovoked.
Other signs of a bleeding disorder include:
- unexplained bruising
- heavy menstrual bleeding
- frequent nosebleeds
Types of raktapitta described in Ayurveda can be correlated with following disorders for understanding:
| Type | Ayurvedic | Modern |
|---|---|---|
| Urdhvaga | Nasa | Epistaxis |
| Mukha | Hematemesis | |
| Karna | Otorrhagia | |
| Adhoga | Guda | Bacillary dysentery, melina, bloody diarrhoea |
| Mutra | Hematuria | |
| Yoni | Menorrhagia or metrorrhagia | |
| Tiryaka | Purpura |
There are various bleeding disorders, some of which can be correlated with raktapitta. Bleeding disorders can occur either due to decrease in coagulation factor in blood or due to increase in bleeding factor. When patient has bleeding from anus (guda) or vagina(yoni), then it is difficult to differentiate whether the disease is adhoga raktapitta or raktarsha or raktatisara or pradara. There are major similarities in causes, signs, doshas involved but also minor differences. And that minor differences need to be studied to capture the right link of disease, which can be done only when one has, the deep knowledge of Ayurvedic diagnostic tool i.e. nidanpanchaka. The profound cognizance of nidanapanchaka as a diagnostic tool can enhance the treatment modalities of Ayurvedic management of diseases in coming years.
Commonly used medicines in raktapitta
Important medicines
- Vasa
- Amalaki
- Praval bhasma
Treatment of urdhvaga raktapitta
- Lakshadi mixture 3-5 grams frequently with vasavaleha
- Padmakadi tailam 10-20 drops empty stomach three times in a day with milk
Treatment of adhoga raktapitta
- Shatavaryadi kwatha 25 to 40 ml empty stomach three times with sugar
- Mocharasa mixture 125 to 250 mg before meals two times with juice of amalaki or vasavaleha or shatavaryadi kwatha
- Chadrakala rasa 250 to 500 mg after meals with vasavaleha
- Bol-parpati mixture 250 to 500 mg after meals with vasavaleha
Treatment of chronic stage
- Vasa ghee 10 to 40 ml after meals with milk