Line 475: |
Line 475: |
| | | |
| पीतौषधो न शुद्धश्चेज्जीर्णे तस्मिन् पुनः पिबेत्| | | पीतौषधो न शुद्धश्चेज्जीर्णे तस्मिन् पुनः पिबेत्| |
− | औषधं न त्वजीर्णेऽन्यद्भयं स्यादतियोगतः||३५|| | + | औषधं न त्वजीर्णेऽन्यद्भयं स्यादतियोगतः||३५|| |
| + | |
| कोष्ठस्य गुरुतां ज्ञात्वा लघुत्वं बलमेव च| | | कोष्ठस्य गुरुतां ज्ञात्वा लघुत्वं बलमेव च| |
| अयोगे मृदु वा दद्यादौषधं तीक्ष्णमेव वा||३६|| | | अयोगे मृदु वा दद्यादौषधं तीक्ष्णमेव वा||३६|| |
Line 481: |
Line 482: |
| pītauṣadhō na śuddhaścējjīrṇē tasmin punaḥ pibēt| | | pītauṣadhō na śuddhaścējjīrṇē tasmin punaḥ pibēt| |
| auṣadhaṁ na tvajīrṇē'nyadbhayaṁ syādatiyōgataḥ||35|| | | auṣadhaṁ na tvajīrṇē'nyadbhayaṁ syādatiyōgataḥ||35|| |
| + | |
| kōṣṭhasya gurutāṁ jñātvā laghutvaṁ balamēva ca| | | kōṣṭhasya gurutāṁ jñātvā laghutvaṁ balamēva ca| |
| ayōgē mr̥du vā dadyādauṣadhaṁ tīkṣṇamēva vā||36|| | | ayōgē mr̥du vā dadyādauṣadhaṁ tīkṣṇamēva vā||36|| |
Line 486: |
Line 488: |
| pItauShadho na shuddhashcejjIrNe tasmin punaH pibet| | | pItauShadho na shuddhashcejjIrNe tasmin punaH pibet| |
| auShadhaM na tvajIrNe~anyadbhayaM syAdatiyogataH||35|| | | auShadhaM na tvajIrNe~anyadbhayaM syAdatiyogataH||35|| |
| + | |
| koShThasya gurutAM j~jAtvA laghutvaM balameva ca| | | koShThasya gurutAM j~jAtvA laghutvaM balameva ca| |
| ayoge mRudu vA dadyAdauShadhaM tIkShNameva vA||36|| | | ayoge mRudu vA dadyAdauShadhaM tIkShNameva vA||36|| |
| | | |
| If after intake of medicine for elimination, the medicine is digested and there is no elimination, then the medicine should be taken again. | | If after intake of medicine for elimination, the medicine is digested and there is no elimination, then the medicine should be taken again. |
− | If the medicine is not digested, it should not be given as it may lead to atiyoga. | + | If the medicine is not digested, it should not be given as it may lead to ''atiyoga''. |
− | One has to understand the nature of koshtha (whether guru or laghu) and the strength of the body for giving either mild (mridu) or potent (teekshna) medicine. (35-36) | + | |
| + | One has to understand the nature of ''koshtha'' (whether ''guru'' or ''laghu'') and the strength of the body for giving either mild (''mridu'') or potent (''teekshna'') medicine. [35-36] |
| + | |
| वमनं न तु दुश्छर्दं दुष्कोष्ठं न विरेचनम्| | | वमनं न तु दुश्छर्दं दुष्कोष्ठं न विरेचनम्| |
| पाययेतौषधं भूयो हन्यात् पीतं पुनर्हि तौ||३७|| | | पाययेतौषधं भूयो हन्यात् पीतं पुनर्हि तौ||३७|| |
| + | |
| vamanaṁ na tu duśchardaṁ duṣkōṣṭhaṁ na virēcanam| | | vamanaṁ na tu duśchardaṁ duṣkōṣṭhaṁ na virēcanam| |
− | pāyayētauṣadhaṁ bhūyō hanyāt pītaṁ punarhi tau||37|| | + | pāyayētauṣadhaṁ bhūyō hanyāt pītaṁ punarhi tau||37|| |
| + | |
| vamanaM na tu dushchardaM duShkoShThaM na virecanam| | | vamanaM na tu dushchardaM duShkoShThaM na virecanam| |
| pAyayetauShadhaM bhUyo hanyAt pItaM punarhi tau||37|| | | pAyayetauShadhaM bhUyo hanyAt pItaM punarhi tau||37|| |
− | Never give emetic drug to people who are unsuitable for vamana; virechana to those with unsuitable koshtha, if medicine intake happens in such conditions it may even lead to death.(37) | + | |
| + | Never give emetic drug to people who are unsuitable for ''vamana; virechana'' to those with unsuitable ''koshtha'', if medicine intake happens in such conditions it may even lead to death.[37] |
| + | |
| अस्निग्धास्विन्नदेहस्य रूक्षस्यानवमौषधम्| | | अस्निग्धास्विन्नदेहस्य रूक्षस्यानवमौषधम्| |
| दोषानुत्क्लिश्य निर्हर्तुमशक्तं जनयेद्गदान्||३८|| | | दोषानुत्क्लिश्य निर्हर्तुमशक्तं जनयेद्गदान्||३८|| |
| + | |
| विभ्रंशं श्वयथुं हिक्कां तमसो दर्शनं भृशम् | | | विभ्रंशं श्वयथुं हिक्कां तमसो दर्शनं भृशम् | |
| पिण्डिकोद्वेष्टनं कण्डूमूर्वोः सादं विवर्णताम्||३९|| | | पिण्डिकोद्वेष्टनं कण्डूमूर्वोः सादं विवर्णताम्||३९|| |
| + | |
| asnigdhāsvinnadēhasya rūkṣasyānavamauṣadham| | | asnigdhāsvinnadēhasya rūkṣasyānavamauṣadham| |
| dōṣānutkliśya nirhartumaśaktaṁ janayēdgadān||38|| | | dōṣānutkliśya nirhartumaśaktaṁ janayēdgadān||38|| |
| + | |
| vibhraṁśaṁ śvayathuṁ hikkāṁ tamasō darśanaṁ bhr̥śam | | | vibhraṁśaṁ śvayathuṁ hikkāṁ tamasō darśanaṁ bhr̥śam | |
| piṇḍikōdvēṣṭanaṁ kaṇḍūmūrvōḥ sādaṁ vivarṇatām||39|| | | piṇḍikōdvēṣṭanaṁ kaṇḍūmūrvōḥ sādaṁ vivarṇatām||39|| |
Line 510: |
Line 522: |
| asnigdhAsvinnadehasya rUkShasyAnavamauShadham| | | asnigdhAsvinnadehasya rUkShasyAnavamauShadham| |
| doShAnutklishya nirhartumashaktaM janayedgadAn||38|| | | doShAnutklishya nirhartumashaktaM janayedgadAn||38|| |
| + | |
| vibhraMshaM shvayathuM hikkAM tamaso darshanaM bhRusham | | | vibhraMshaM shvayathuM hikkAM tamaso darshanaM bhRusham | |
| piNDikodveShTanaM kaNDUmUrvoH sAdaM vivarNatAm||39|| | | piNDikodveShTanaM kaNDUmUrvoH sAdaM vivarNatAm||39|| |
| | | |
− | Ayoga happens when asnigdha (under-oleated) and asvinna (under sudated) person with ruksha nature of the body, is administered a recipe, which is stored for long duration. Here, the drug is unable to remove doshas from the body by creating dosha-utklesha. Such a condition will lead to symptoms like vibhramsha (virechana oushadha will lead to vamana and vice versa), swelling, hiccups, black-out, cramps in calf muscle, itching, fainting and discolouration.(38-39) | + | Ayoga happens when asnigdha (under-oleated) and asvinna (under sudated) person with ruksha nature of the body, is administered a recipe, which is stored for long duration. Here, the drug is unable to remove doshas from the body by creating dosha-utklesha. Such a condition will lead to symptoms like vibhramsha (virechana oushadha will lead to vamana and vice versa), swelling, hiccups, black-out, cramps in calf muscle, itching, fainting and discolouration.[38-39] |
| + | |
| स्निग्धस्विन्नस्य चात्यल्पं दीप्ताग्नेर्जीर्णमौषधम्| | | स्निग्धस्विन्नस्य चात्यल्पं दीप्ताग्नेर्जीर्णमौषधम्| |
| शीतैर्वा स्तब्धमामे वा दोषानुत्क्लिश्य नाहरेत्||४०|| | | शीतैर्वा स्तब्धमामे वा दोषानुत्क्लिश्य नाहरेत्||४०|| |