Changes

Jump to navigation Jump to search
Line 475: Line 475:     
पीतौषधो न शुद्धश्चेज्जीर्णे तस्मिन् पुनः पिबेत्|  
 
पीतौषधो न शुद्धश्चेज्जीर्णे तस्मिन् पुनः पिबेत्|  
औषधं न त्वजीर्णेऽन्यद्भयं स्यादतियोगतः||३५||  
+
औषधं न त्वजीर्णेऽन्यद्भयं स्यादतियोगतः||३५||
 +
 
कोष्ठस्य गुरुतां ज्ञात्वा लघुत्वं बलमेव च|  
 
कोष्ठस्य गुरुतां ज्ञात्वा लघुत्वं बलमेव च|  
 
अयोगे मृदु वा दद्यादौषधं तीक्ष्णमेव वा||३६||  
 
अयोगे मृदु वा दद्यादौषधं तीक्ष्णमेव वा||३६||  
Line 481: Line 482:  
pītauṣadhō na śuddhaścējjīrṇē tasmin punaḥ pibēt|  
 
pītauṣadhō na śuddhaścējjīrṇē tasmin punaḥ pibēt|  
 
auṣadhaṁ na tvajīrṇē'nyadbhayaṁ syādatiyōgataḥ||35||  
 
auṣadhaṁ na tvajīrṇē'nyadbhayaṁ syādatiyōgataḥ||35||  
 +
 
kōṣṭhasya gurutāṁ jñātvā laghutvaṁ balamēva ca|  
 
kōṣṭhasya gurutāṁ jñātvā laghutvaṁ balamēva ca|  
 
ayōgē mr̥du vā dadyādauṣadhaṁ tīkṣṇamēva vā||36||  
 
ayōgē mr̥du vā dadyādauṣadhaṁ tīkṣṇamēva vā||36||  
Line 486: Line 488:  
pItauShadho na shuddhashcejjIrNe tasmin punaH pibet|  
 
pItauShadho na shuddhashcejjIrNe tasmin punaH pibet|  
 
auShadhaM na tvajIrNe~anyadbhayaM syAdatiyogataH||35||  
 
auShadhaM na tvajIrNe~anyadbhayaM syAdatiyogataH||35||  
 +
 
koShThasya gurutAM j~jAtvA laghutvaM balameva ca|  
 
koShThasya gurutAM j~jAtvA laghutvaM balameva ca|  
 
ayoge mRudu vA dadyAdauShadhaM tIkShNameva vA||36||  
 
ayoge mRudu vA dadyAdauShadhaM tIkShNameva vA||36||  
    
If after intake of medicine for elimination, the medicine is digested and there is no elimination, then the medicine should be taken again.  
 
If after intake of medicine for elimination, the medicine is digested and there is no elimination, then the medicine should be taken again.  
If the medicine is not digested, it should not be given as it may lead to atiyoga.
+
If the medicine is not digested, it should not be given as it may lead to ''atiyoga''.
One has to understand the nature of koshtha (whether guru or laghu) and the strength of the body for giving either mild (mridu) or potent (teekshna) medicine. (35-36)
+
 
 +
One has to understand the nature of ''koshtha'' (whether ''guru'' or ''laghu'') and the strength of the body for giving either mild (''mridu'') or potent (''teekshna'') medicine. [35-36]
 +
 
 
वमनं न तु दुश्छर्दं दुष्कोष्ठं  न विरेचनम्|  
 
वमनं न तु दुश्छर्दं दुष्कोष्ठं  न विरेचनम्|  
 
पाययेतौषधं भूयो हन्यात् पीतं पुनर्हि तौ||३७||  
 
पाययेतौषधं भूयो हन्यात् पीतं पुनर्हि तौ||३७||  
 +
 
vamanaṁ na tu duśchardaṁ duṣkōṣṭhaṁ  na virēcanam|  
 
vamanaṁ na tu duśchardaṁ duṣkōṣṭhaṁ  na virēcanam|  
pāyayētauṣadhaṁ bhūyō hanyāt pītaṁ punarhi tau||37||  
+
pāyayētauṣadhaṁ bhūyō hanyāt pītaṁ punarhi tau||37||
 +
 
vamanaM na tu dushchardaM duShkoShThaM  na virecanam|  
 
vamanaM na tu dushchardaM duShkoShThaM  na virecanam|  
 
pAyayetauShadhaM bhUyo hanyAt pItaM punarhi tau||37||  
 
pAyayetauShadhaM bhUyo hanyAt pItaM punarhi tau||37||  
Never give emetic drug to people who are unsuitable for vamana; virechana to those with unsuitable koshtha, if medicine intake happens in such conditions it may even lead to death.(37)
+
 
 +
Never give emetic drug to people who are unsuitable for ''vamana; virechana'' to those with unsuitable ''koshtha'', if medicine intake happens in such conditions it may even lead to death.[37]
 +
 
 
अस्निग्धास्विन्नदेहस्य रूक्षस्यानवमौषधम्|  
 
अस्निग्धास्विन्नदेहस्य रूक्षस्यानवमौषधम्|  
 
दोषानुत्क्लिश्य निर्हर्तुमशक्तं जनयेद्गदान्||३८||  
 
दोषानुत्क्लिश्य निर्हर्तुमशक्तं जनयेद्गदान्||३८||  
 +
 
विभ्रंशं श्वयथुं हिक्कां तमसो दर्शनं भृशम्  |  
 
विभ्रंशं श्वयथुं हिक्कां तमसो दर्शनं भृशम्  |  
 
पिण्डिकोद्वेष्टनं कण्डूमूर्वोः सादं विवर्णताम्||३९||
 
पिण्डिकोद्वेष्टनं कण्डूमूर्वोः सादं विवर्णताम्||३९||
 +
 
asnigdhāsvinnadēhasya rūkṣasyānavamauṣadham|  
 
asnigdhāsvinnadēhasya rūkṣasyānavamauṣadham|  
 
dōṣānutkliśya nirhartumaśaktaṁ janayēdgadān||38||  
 
dōṣānutkliśya nirhartumaśaktaṁ janayēdgadān||38||  
 +
 
vibhraṁśaṁ śvayathuṁ hikkāṁ tamasō darśanaṁ bhr̥śam  |  
 
vibhraṁśaṁ śvayathuṁ hikkāṁ tamasō darśanaṁ bhr̥śam  |  
 
piṇḍikōdvēṣṭanaṁ kaṇḍūmūrvōḥ sādaṁ vivarṇatām||39||  
 
piṇḍikōdvēṣṭanaṁ kaṇḍūmūrvōḥ sādaṁ vivarṇatām||39||  
Line 510: Line 522:  
asnigdhAsvinnadehasya rUkShasyAnavamauShadham|  
 
asnigdhAsvinnadehasya rUkShasyAnavamauShadham|  
 
doShAnutklishya nirhartumashaktaM janayedgadAn||38||  
 
doShAnutklishya nirhartumashaktaM janayedgadAn||38||  
 +
 
vibhraMshaM shvayathuM hikkAM tamaso darshanaM bhRusham  |  
 
vibhraMshaM shvayathuM hikkAM tamaso darshanaM bhRusham  |  
 
piNDikodveShTanaM kaNDUmUrvoH sAdaM vivarNatAm||39||  
 
piNDikodveShTanaM kaNDUmUrvoH sAdaM vivarNatAm||39||  
   −
Ayoga happens when asnigdha (under-oleated) and asvinna (under sudated) person with ruksha nature of the body, is administered a recipe, which is stored for long duration. Here, the drug is unable to remove doshas from the body by creating dosha-utklesha. Such a condition will lead to symptoms like vibhramsha (virechana oushadha will lead to vamana and vice versa), swelling, hiccups, black-out, cramps in calf muscle, itching, fainting and discolouration.(38-39)
+
Ayoga happens when asnigdha (under-oleated) and asvinna (under sudated) person with ruksha nature of the body, is administered a recipe, which is stored for long duration. Here, the drug is unable to remove doshas from the body by creating dosha-utklesha. Such a condition will lead to symptoms like vibhramsha (virechana oushadha will lead to vamana and vice versa), swelling, hiccups, black-out, cramps in calf muscle, itching, fainting and discolouration.[38-39]
 +
 
 
स्निग्धस्विन्नस्य चात्यल्पं दीप्ताग्नेर्जीर्णमौषधम्|  
 
स्निग्धस्विन्नस्य चात्यल्पं दीप्ताग्नेर्जीर्णमौषधम्|  
 
शीतैर्वा स्तब्धमामे वा दोषानुत्क्लिश्य नाहरेत्||४०||  
 
शीतैर्वा स्तब्धमामे वा दोषानुत्क्लिश्य नाहरेत्||४०||  

Navigation menu