Changes

244 bytes added ,  16:10, 3 November 2018
Line 3,902: Line 3,902:  
Medicines must be administered along with the food which is ''satmya'' to the patient . Medicines given with ''satmya'' food nourish the body fast and do not create much untoward effects. Medicines given without consideration of ''desha'' and ''kala'' and administered as mentioned in ''yoga'' ( formulation) may lead to wrong management. [315-320]
 
Medicines must be administered along with the food which is ''satmya'' to the patient . Medicines given with ''satmya'' food nourish the body fast and do not create much untoward effects. Medicines given without consideration of ''desha'' and ''kala'' and administered as mentioned in ''yoga'' ( formulation) may lead to wrong management. [315-320]
   −
Viparitarthakari chikitsa (contradictory treatment):
+
==== ''Viparitarthakari chikitsa'' (contradictory treatment) ====
 +
 
 
वयोबलशरीरादिभेदा हि बहवो मताः [१] |३२१|
 
वयोबलशरीरादिभेदा हि बहवो मताः [१] |३२१|
 +
 
तथाऽन्तःसन्धिमार्गाणां दोषाणां गूढचारिणाम् ||३२१||  
 
तथाऽन्तःसन्धिमार्गाणां दोषाणां गूढचारिणाम् ||३२१||  
 +
 
भवेत् कदाचित् कार्याऽपि विरुद्धाभिमता क्रिया |  
 
भवेत् कदाचित् कार्याऽपि विरुद्धाभिमता क्रिया |  
 
पित्तमन्तर्गतं गूढं [१] स्वेदसेकोपनाहनैः ||३२२||  
 
पित्तमन्तर्गतं गूढं [१] स्वेदसेकोपनाहनैः ||३२२||  
 +
 
नीयते बहिरुष्णैर्हि तथोष्णं शमयन्ति ते |  
 
नीयते बहिरुष्णैर्हि तथोष्णं शमयन्ति ते |  
 
बाह्यैश्च शीतैः सेकाद्यैरूष्माऽन्तर्याति पीडितः ||३२३||  
 
बाह्यैश्च शीतैः सेकाद्यैरूष्माऽन्तर्याति पीडितः ||३२३||  
 +
 
सोऽन्तर्गूढं कफं हन्ति शीतं शीतैस्तथा जयेत् |  
 
सोऽन्तर्गूढं कफं हन्ति शीतं शीतैस्तथा जयेत् |  
 
श्लक्ष्णपिष्टो घनो लेपश्चन्दनस्यापि दाहकृत् ||३२४||  
 
श्लक्ष्णपिष्टो घनो लेपश्चन्दनस्यापि दाहकृत् ||३२४||  
 +
 
त्वग्गतस्योष्मणो रोधाच्छीतकृच्चान्यथाऽगुरोः |  
 
त्वग्गतस्योष्मणो रोधाच्छीतकृच्चान्यथाऽगुरोः |  
 
छर्दिघ्नी मक्षिकाविष्ठा मक्षिकैव तु वामयेत् ||३२५||  
 
छर्दिघ्नी मक्षिकाविष्ठा मक्षिकैव तु वामयेत् ||३२५||  
 +
 
द्रव्येषु स्विन्नजग्धेषु चैव तेष्वेव विक्रिया |३२६|  
 
द्रव्येषु स्विन्नजग्धेषु चैव तेष्वेव विक्रिया |३२६|  
    
vayōbalaśarīrādibhēdā hi bahavō matāḥ [1] |321|  
 
vayōbalaśarīrādibhēdā hi bahavō matāḥ [1] |321|  
 +
 
tathā'ntaḥsandhimārgāṇāṁ dōṣāṇāṁ gūḍhacāriṇām||321||  
 
tathā'ntaḥsandhimārgāṇāṁ dōṣāṇāṁ gūḍhacāriṇām||321||  
 +
 
bhavēt kadācit kāryā'pi viruddhābhimatā kriyā|  
 
bhavēt kadācit kāryā'pi viruddhābhimatā kriyā|  
 
pittamantargataṁ gūḍhaṁ [1] svēdasēkōpanāhanaiḥ||322||  
 
pittamantargataṁ gūḍhaṁ [1] svēdasēkōpanāhanaiḥ||322||  
 +
 
nīyatē bahiruṣṇairhi tathōṣṇaṁ śamayanti tē|  
 
nīyatē bahiruṣṇairhi tathōṣṇaṁ śamayanti tē|  
 
bāhyaiśca śītaiḥ sēkādyairūṣmā'ntaryāti pīḍitaḥ||323||  
 
bāhyaiśca śītaiḥ sēkādyairūṣmā'ntaryāti pīḍitaḥ||323||  
 +
 
sō'ntargūḍhaṁ kaphaṁ hanti śītaṁ śītaistathā jayēt|  
 
sō'ntargūḍhaṁ kaphaṁ hanti śītaṁ śītaistathā jayēt|  
 
ślakṣṇapiṣṭō ghanō lēpaścandanasyāpi dāhakr̥t||324||  
 
ślakṣṇapiṣṭō ghanō lēpaścandanasyāpi dāhakr̥t||324||  
 +
 
tvaggatasyōṣmaṇō rōdhācchītakr̥ccānyathā'gurōḥ|  
 
tvaggatasyōṣmaṇō rōdhācchītakr̥ccānyathā'gurōḥ|  
 
chardighnī makṣikāviṣṭhā makṣikaiva tu vāmayēt||325||  
 
chardighnī makṣikāviṣṭhā makṣikaiva tu vāmayēt||325||  
 +
 
dravyēṣu svinnajagdhēṣu caiva tēṣvēva vikriyā|
 
dravyēṣu svinnajagdhēṣu caiva tēṣvēva vikriyā|
 
tasmāddōṣauṣadhādīni parīkṣya daśa tattvataḥ||326||
 
tasmāddōṣauṣadhādīni parīkṣya daśa tattvataḥ||326||
 +
 
vayobalasharIrAdibhedA hi bahavo matAH [1] |321|
 
vayobalasharIrAdibhedA hi bahavo matAH [1] |321|
 +
 
tathA~antaHsandhimArgANAM doShANAM gUDhacAriNAm ||321||  
 
tathA~antaHsandhimArgANAM doShANAM gUDhacAriNAm ||321||  
 +
 
bhavet kadAcit kAryA~api viruddhAbhimatA kriyA |  
 
bhavet kadAcit kAryA~api viruddhAbhimatA kriyA |  
 
pittamantargataM gUDhaM [1] svedasekopanAhanaiH ||322||  
 
pittamantargataM gUDhaM [1] svedasekopanAhanaiH ||322||  
 +
 
nIyate bahiruShNairhi tathoShNaM shamayanti te |  
 
nIyate bahiruShNairhi tathoShNaM shamayanti te |  
bAhyaishca shItaiH sekAdyairUShmA~antaryAti pIDitaH ||323||  
+
bAhyaishca shItaiH sekAdyairUShmA~antaryAti pIDitaH ||323||
 +
 
so~antargUDhaM kaphaM hanti shItaM shItaistathA jayet |  
 
so~antargUDhaM kaphaM hanti shItaM shItaistathA jayet |  
 
shlakShNapiShTo ghano lepashcandanasyApi dAhakRut ||324||  
 
shlakShNapiShTo ghano lepashcandanasyApi dAhakRut ||324||  
 +
 
tvaggatasyoShmaNo rodhAcchItakRuccAnyathA~aguroH |  
 
tvaggatasyoShmaNo rodhAcchItakRuccAnyathA~aguroH |  
 
chardighnI makShikAviShThA makShikaiva tu vAmayet ||325||  
 
chardighnI makShikAviShThA makShikaiva tu vAmayet ||325||  
 +
 
dravyeShu svinnajagdheShu caiva teShveva vikriyA |326|
 
dravyeShu svinnajagdheShu caiva teShveva vikriyA |326|
 +
 
tasmAddoShauShadhAdIni parIkShya dasha tattvataH ||326||  
 
tasmAddoShauShadhAdIni parIkShya dasha tattvataH ||326||  
   −
Medicines should be advised, taking into consideration the dushyas, doshas, and different types of factors related to the status of the body. The doshas which are situated in the deeper tissues are also of different types and these doshas move through the different types of channels which are connected to each other. To manage any disease which is deeply seated into the tissue, many procedures much seems to be opposite as per the classical text are to be advocated. For example pitta which is ushna (hot) in nature is treated by sheeta (cold) procedures, but in  deep seated boil the pitta which is ushna in nature and vitiated is to be treated by giving hot fomentation or poultice. If cold procedures are implemented in this condition it will worsen the condition. Similarly if deep seated kapha dosha is to be treated sheeta procedures must be implemented. Lepas made out of sheeta dravyas like chandan are applied the inner heat will not be released and this heat can make cough dry. Though chandana is sheeta dravya, lepa made out of superfine powder of chandan applied on the lesion will block the heat coming out from the skin. This accumulated heat creates burning at the sight. In opposite, If lepa of agaru which is hot in nature and is applied, will impart coldness in that part. It is known that stool of fish has vomiting inhibiting activity but fish if consumed induces vomiting. Food substances if boiled or baked changes their properties. Thus it’s important for a vaidya, that he should not depend only on the properties of the yoga (formulation) but must consider all the ten factors discussed earlier along with different type of factors their classification and some exceptional rules while treating disorders. (321-326)
+
Medicines should be advised, taking into consideration the ''dushyas, doshas,'' and different types of factors related to the status of the body. The ''doshas'' which are situated in the deeper tissues are also of different types and these ''doshas'' move through the different types of channels which are connected to each other. To manage any disease which is deeply seated into the tissue, many procedures much seems to be opposite as per the classical text are to be advocated. For example ''pitta'' which is ''ushna'' (hot) in nature is treated by ''sheeta'' (cold) procedures, but in  deep seated boil the ''pitta'' which is ''ushna'' in nature and vitiated is to be treated by giving hot fomentation or poultice. If cold procedures are implemented in this condition it will worsen the condition. Similarly if deep seated ''kapha dosha'' is to be treated ''sheeta'' procedures must be implemented. ''Lepas'' made out of ''sheeta dravyas'' like ''chandana'' are applied the inner heat will not be released and this heat can make cough dry. Though ''chandana'' is ''sheeta dravya, lepa'' made out of superfine powder of ''chandana'' applied on the lesion will block the heat coming out from the skin. This accumulated heat creates burning at the sight. In opposite, if ''lepa'' of ''agaru'' which is hot in nature and is applied, will impart coldness in that part. It is known that stool of fish has vomiting inhibiting activity but fish if consumed induces vomiting. Food substances if boiled or baked changes their properties. Thus it’s important for a ''vaidya'', that he should not depend only on the properties of the ''yoga'' (formulation) but must consider all the ten factors discussed earlier along with different type of factors their classification and some exceptional rules while treating disorders. [321-326]
    
निवृत्तोऽपि पुनर्व्याधिः स्वल्पेनायाति हेतुना ||३२७||
 
निवृत्तोऽपि पुनर्व्याधिः स्वल्पेनायाति हेतुना ||३२७||
 +
 
क्षीणे मार्गीकृते देहे शेषः सूक्ष्म इवानलः |  
 
क्षीणे मार्गीकृते देहे शेषः सूक्ष्म इवानलः |  
 
तस्मात्तमनुबध्नीयात् प्रयोगेणानपायिना ||३२८||  
 
तस्मात्तमनुबध्नीयात् प्रयोगेणानपायिना ||३२८||  
 +
 
सिद्ध्यर्थं प्राक्प्रयुक्तस्य सिद्धस्याप्यौषधस्य तु |३२९|  
 
सिद्ध्यर्थं प्राक्प्रयुक्तस्य सिद्धस्याप्यौषधस्य तु |३२९|  
 +
 
काठिन्यादूनभावाद्वा दोषोऽन्तः कुपितो महान् ||३२९||  
 
काठिन्यादूनभावाद्वा दोषोऽन्तः कुपितो महान् ||३२९||  
 +
 
पथ्यैर्मृद्वल्पतां नीतो मृदुदोषकरो भवेत् |  
 
पथ्यैर्मृद्वल्पतां नीतो मृदुदोषकरो भवेत् |  
 
पथ्यमप्यश्नतस्तस्माद्यो व्याधिरुपजायते ||३३०||  
 
पथ्यमप्यश्नतस्तस्माद्यो व्याधिरुपजायते ||३३०||  
 +
 
ज्ञात्वैवं वृद्धिमभ्यासमथवा तस्य कारयेत् |३३१|
 
ज्ञात्वैवं वृद्धिमभ्यासमथवा तस्य कारयेत् |३३१|
 +
 
सातत्यात्स्वाद्वभावाद्वा पथ्यं द्वेष्यत्वमागतम् ||३३१||  
 
सातत्यात्स्वाद्वभावाद्वा पथ्यं द्वेष्यत्वमागतम् ||३३१||  
 +
 
कल्पनाविधिभिस्तैस्तैः प्रियत्वं गमयेत् पुनः |
 
कल्पनाविधिभिस्तैस्तैः प्रियत्वं गमयेत् पुनः |
 
मनसोऽर्थानुकूल्याद्धि तुष्टिरूर्जा रुचिर्बलम् ||३३२||  
 
मनसोऽर्थानुकूल्याद्धि तुष्टिरूर्जा रुचिर्बलम् ||३३२||  
 +
 
सुखोपभोगता च स्याद्व्याधेश्चातो बलक्षयः |  
 
सुखोपभोगता च स्याद्व्याधेश्चातो बलक्षयः |  
 
लौल्याद्दोषक्षयाद्व्याधेर्वैधर्म्याच्चापि या रुचिः ||३३३||  
 
लौल्याद्दोषक्षयाद्व्याधेर्वैधर्म्याच्चापि या रुचिः ||३३३||  
 +
 
तासु पथ्योपचारः स्याद्योगेनाद्यं विकल्पयेत् |३३४|  
 
तासु पथ्योपचारः स्याद्योगेनाद्यं विकल्पयेत् |३३४|  
    
kuryāccikitsitaṁ prājñō na yōgairēva kēvalam|  
 
kuryāccikitsitaṁ prājñō na yōgairēva kēvalam|  
 
nivr̥ttō'pi punarvyādhiḥ svalpēnāyāti hētunā||327||  
 
nivr̥ttō'pi punarvyādhiḥ svalpēnāyāti hētunā||327||  
 +
 
kṣīṇē mārgīkr̥tē dēhē śēṣaḥ sūkṣma ivānalaḥ|  
 
kṣīṇē mārgīkr̥tē dēhē śēṣaḥ sūkṣma ivānalaḥ|  
 
tasmāttamanubadhnīyāt prayōgēṇānapāyinā||328||  
 
tasmāttamanubadhnīyāt prayōgēṇānapāyinā||328||  
 +
 
siddhyarthaṁ prākprayuktasya siddhasyāpyauṣadhasya tu|
 
siddhyarthaṁ prākprayuktasya siddhasyāpyauṣadhasya tu|
 
kāṭhinyādūnabhāvādvā dōṣō'ntaḥ kupitō mahān||329||  
 
kāṭhinyādūnabhāvādvā dōṣō'ntaḥ kupitō mahān||329||  
 +
 
pathyairmr̥dvalpatāṁ nītō mr̥dudōṣakarō bhavēt|  
 
pathyairmr̥dvalpatāṁ nītō mr̥dudōṣakarō bhavēt|  
 
pathyamapyaśnatastasmādyō vyādhirupajāyatē||330||  
 
pathyamapyaśnatastasmādyō vyādhirupajāyatē||330||  
 +
 
jñātvaivaṁ vr̥ddhimabhyāsamathavā tasya kārayēt|331|  
 
jñātvaivaṁ vr̥ddhimabhyāsamathavā tasya kārayēt|331|  
 +
 
sātatyātsvādvabhāvādvā pathyaṁ dvēṣyatvamāgatam||331||  
 
sātatyātsvādvabhāvādvā pathyaṁ dvēṣyatvamāgatam||331||  
 +
 
kalpanāvidhibhistaistaiḥ priyatvaṁ gamayēt punaḥ|  
 
kalpanāvidhibhistaistaiḥ priyatvaṁ gamayēt punaḥ|  
 
manasō'rthānukūlyāddhi tuṣṭirūrjā rucirbalam||332||  
 
manasō'rthānukūlyāddhi tuṣṭirūrjā rucirbalam||332||  
 +
 
sukhōpabhōgatā ca syādvyādhēścātō balakṣayaḥ|  
 
sukhōpabhōgatā ca syādvyādhēścātō balakṣayaḥ|  
 
laulyāddōṣakṣayādvyādhērvaidharmyāccāpi yā ruciḥ||333||  
 
laulyāddōṣakṣayādvyādhērvaidharmyāccāpi yā ruciḥ||333||  
 +
 
tāsu pathyōpacāraḥ syādyōgēnādyaṁ vikalpayēt|
 
tāsu pathyōpacāraḥ syādyōgēnādyaṁ vikalpayēt|
 +
 
kuryAccikitsitaM prAj~jo na yogaireva kevalam |
 
kuryAccikitsitaM prAj~jo na yogaireva kevalam |
 
nivRutto~api punarvyAdhiH svalpenAyAti hetunA ||327||  
 
nivRutto~api punarvyAdhiH svalpenAyAti hetunA ||327||  
 +
 
kShINe mArgIkRute dehe sheShaH sUkShma ivAnalaH |  
 
kShINe mArgIkRute dehe sheShaH sUkShma ivAnalaH |  
 
tasmAttamanubadhnIyAt prayogeNAnapAyinA ||328||  
 
tasmAttamanubadhnIyAt prayogeNAnapAyinA ||328||  
 +
 
siddhyarthaM prAkprayuktasya siddhasyApyauShadhasya tu |329|
 
siddhyarthaM prAkprayuktasya siddhasyApyauShadhasya tu |329|
 +
 
kAThinyAdUnabhAvAdvA doSho~antaH kupito mahAn ||329||  
 
kAThinyAdUnabhAvAdvA doSho~antaH kupito mahAn ||329||  
 +
 
pathyairmRudvalpatAM nIto mRududoShakaro bhavet |  
 
pathyairmRudvalpatAM nIto mRududoShakaro bhavet |  
 
pathyamapyashnatastasmAdyo vyAdhirupajAyate ||330||  
 
pathyamapyashnatastasmAdyo vyAdhirupajAyate ||330||  
 +
 
j~jAtvaivaM vRuddhimabhyAsamathavA tasya kArayet |331|
 
j~jAtvaivaM vRuddhimabhyAsamathavA tasya kArayet |331|
 +
 
  sAtatyAtsvAdvabhAvAdvA pathyaM dveShyatvamAgatam ||331||  
 
  sAtatyAtsvAdvabhAvAdvA pathyaM dveShyatvamAgatam ||331||  
 +
 
kalpanAvidhibhistaistaiH priyatvaM gamayet punaH |  
 
kalpanAvidhibhistaistaiH priyatvaM gamayet punaH |  
 
manaso~arthAnukUlyAddhi tuShTirUrjA rucirbalam ||332||  
 
manaso~arthAnukUlyAddhi tuShTirUrjA rucirbalam ||332||  
 +
 
sukhopabhogatA ca syAdvyAdheshcAto balakShayaH |  
 
sukhopabhogatA ca syAdvyAdheshcAto balakShayaH |  
 
laulyAddoShakShayAdvyAdhervaidharmyAccApi yA ruciH ||333||  
 
laulyAddoShakShayAdvyAdhervaidharmyAccApi yA ruciH ||333||  
 +
 
tAsu pathyopacAraH syAdyogenAdyaM vikalpayet |334|
 
tAsu pathyopacAraH syAdyogenAdyaM vikalpayet |334|
 
   
 
   
As a small sparkle of fire flare ups  when it comes in contact with wind or wood and gets converted into huge flames of fire similarly already a weak body in which previously a disease pathology has occurred and disease has recovered, whenever gets chance may again relapse. Hence for the better results of the medicines given before to treat the disease, pathya (wholesome diet) must be followed after the disease is completely treated.
+
As a small sparkle of fire flare ups  when it comes in contact with wind or wood and gets converted into huge flames of fire similarly already a weak body in which previously a disease pathology has occurred and disease has recovered, whenever gets chance may again relapse. Hence for the better results of the medicines given before to treat the disease, ''pathya'' (wholesome diet) must be followed after the disease is completely treated.
If strong or weak medicament has vitiated doshas, they can be pacified by following wholesome diet. If disease status aggravates even when followed by wholesome diet, diet pattern should be changed which can help to inhibit the disease. If patient is bored from taking the same food or does not relish the food, then food should be prepared by different methods which will be liked by the patient.  
+
 
 +
If strong or weak medicament has vitiated ''doshas'', they can be pacified by following wholesome diet. If disease status aggravates even when followed by wholesome diet, diet pattern should be changed which can help to inhibit the disease. If patient is bored from taking the same food or does not relish the food, then food should be prepared by different methods which will be liked by the patient.  
 +
 
 
If the food and other objects are liked by patient then only he gets satisfaction, enthusiasm, energy, taste, strength and happiness which reduces the influence  of disease.  
 
If the food and other objects are liked by patient then only he gets satisfaction, enthusiasm, energy, taste, strength and happiness which reduces the influence  of disease.  
Greediness in eating, due to the inactivity of doshas or  wrong disease process leads to loss of taste and appetite which can be corrected by whole some diet and activity or change in the previously advised diet.(327-333)
+
 
Summary:
+
Greediness in eating, due to the inactivity of doshas or  wrong disease process leads to loss of taste and appetite which can be corrected by whole some diet and activity or change in the previously advised diet.[327-333]
 +
 
 +
==== Summary ====
 +
 
 
तत्र श्लोकाः-  
 
तत्र श्लोकाः-  
 +
 
विंशतिर्व्यापदो योनेर्निदानं लिङ्गमेव च ||३३४||  
 
विंशतिर्व्यापदो योनेर्निदानं लिङ्गमेव च ||३३४||  
 +
 
चिकित्सा चापि निर्दिष्टा शिष्याणां हितकाम्यया |  
 
चिकित्सा चापि निर्दिष्टा शिष्याणां हितकाम्यया |  
 
शुक्रदोषास्तथा चाष्टौ निदानाकृतिभेषजैः ||३३५||  
 
शुक्रदोषास्तथा चाष्टौ निदानाकृतिभेषजैः ||३३५||  
 +
 
क्लैब्यान्युक्तानि चत्वारि चत्वारः प्रदरास्तथा |  
 
क्लैब्यान्युक्तानि चत्वारि चत्वारः प्रदरास्तथा |  
 
तेषां निदानं लिङ्गं च भैषज्यं चैव कीर्तितम् ||३३६||  
 
तेषां निदानं लिङ्गं च भैषज्यं चैव कीर्तितम् ||३३६||  
 +
 
क्षीरदोषास्तथा चाष्टौ हेतुलिङ्गभिषग्जितैः |  
 
क्षीरदोषास्तथा चाष्टौ हेतुलिङ्गभिषग्जितैः |  
 
रेतसो रजसश्चैव कीर्तितं शुद्धिलक्षणम् ||३३७||  
 
रेतसो रजसश्चैव कीर्तितं शुद्धिलक्षणम् ||३३७||  
 +
 
उक्तानुक्तचिकित्सा च सम्यग्योगस्तथैव च |  
 
उक्तानुक्तचिकित्सा च सम्यग्योगस्तथैव च |  
 
देशादिगुणशंसा [१] च कालः षङ्विध एव च ||३३८||  
 
देशादिगुणशंसा [१] च कालः षङ्विध एव च ||३३८||  
 +
 
देशे देशे च यत् सात्म्यं यथा वैद्योऽपराध्यति
 
देशे देशे च यत् सात्म्यं यथा वैद्योऽपराध्यति
चिकित्सा चापि निर्दिष्टा दोषाणां गूढचारिणाम् ||३३९||  
+
चिकित्सा चापि निर्दिष्टा दोषाणां गूढचारिणाम् ||३३९||  
 +
 
 
यो हि सम्यङ्ग जानाति शास्त्रं शास्त्रार्थमेव च |  
 
यो हि सम्यङ्ग जानाति शास्त्रं शास्त्रार्थमेव च |  
 
न कुर्यात् स क्रियां चित्रमचक्षुरिव चित्रकृत् ||३४०||  
 
न कुर्यात् स क्रियां चित्रमचक्षुरिव चित्रकृत् ||३४०||  
 +
 
अग्निवेशकृते तन्त्रे चरकप्रतिसंस्कृते |  
 
अग्निवेशकृते तन्त्रे चरकप्रतिसंस्कृते |  
 
चिकित्सितमिदं स्थानं षष्ठं परिसमापितम् ||३४१||  
 
चिकित्सितमिदं स्थानं षष्ठं परिसमापितम् ||३४१||  
 +
 
tatra ślōkāḥ-  
 
tatra ślōkāḥ-  
 +
 
viṁśatirvyāpadō yōnērnidānaṁ liṅgamēva ca||334||  
 
viṁśatirvyāpadō yōnērnidānaṁ liṅgamēva ca||334||  
 +
 
cikitsā cāpi nirdiṣṭā śiṣyāṇāṁ hitakāmyayā|  
 
cikitsā cāpi nirdiṣṭā śiṣyāṇāṁ hitakāmyayā|  
 
śukradōṣāstathā cāṣṭau nidānākr̥tibhēṣajaiḥ||335||  
 
śukradōṣāstathā cāṣṭau nidānākr̥tibhēṣajaiḥ||335||  
 +
 
klaibyānyuktāni catvāri catvāraḥ pradarāstathā|  
 
klaibyānyuktāni catvāri catvāraḥ pradarāstathā|  
 
tēṣāṁ nidānaṁ liṅgaṁ ca bhaiṣajyaṁ caiva kīrtitam||336||  
 
tēṣāṁ nidānaṁ liṅgaṁ ca bhaiṣajyaṁ caiva kīrtitam||336||  
 +
 
kṣīradōṣāstathā cāṣṭau hētuliṅgabhiṣagjitaiḥ|  
 
kṣīradōṣāstathā cāṣṭau hētuliṅgabhiṣagjitaiḥ|  
 
rētasō rajasaścaiva kīrtitaṁ śuddhilakṣaṇam||337||  
 
rētasō rajasaścaiva kīrtitaṁ śuddhilakṣaṇam||337||  
 +
 
uktānuktacikitsā ca samyagyōgastathaiva ca|  
 
uktānuktacikitsā ca samyagyōgastathaiva ca|  
 
dēśādiguṇaśaṁsā [1] ca kālaḥ ṣaṅvidha ēva ca||338||  
 
dēśādiguṇaśaṁsā [1] ca kālaḥ ṣaṅvidha ēva ca||338||  
 +
 
dēśē dēśē ca yat sātmyaṁ yathā vaidyō'parādhyati|  
 
dēśē dēśē ca yat sātmyaṁ yathā vaidyō'parādhyati|  
 
cikitsā cāpi nirdiṣṭā dōṣāṇāṁ gūḍhacāriṇām||339||  
 
cikitsā cāpi nirdiṣṭā dōṣāṇāṁ gūḍhacāriṇām||339||  
 +
 
yō hi samyaṅna jānāti śāstraṁ śāstrārthamēva ca|  
 
yō hi samyaṅna jānāti śāstraṁ śāstrārthamēva ca|  
 
na kuryāt sa kriyāṁ citramacakṣuriva citrakr̥t||340||  
 
na kuryāt sa kriyāṁ citramacakṣuriva citrakr̥t||340||  
 +
 
agnivēśakr̥tē tantrē carakapratisaṁskr̥tē|  
 
agnivēśakr̥tē tantrē carakapratisaṁskr̥tē|  
 
cikitsitamidaṁ sthānaṁ ṣaṣṭhaṁ parisamāpitam||341||  
 
cikitsitamidaṁ sthānaṁ ṣaṣṭhaṁ parisamāpitam||341||  
 +
 
tatra shlokAH-  
 
tatra shlokAH-  
 +
 
viMshatirvyApado yonernidAnaM li~ggameva ca ||334||  
 
viMshatirvyApado yonernidAnaM li~ggameva ca ||334||  
 +
 
shukradoShAstathA cAShTau nidAnAkRutibheShajaiH ||335||  
 
shukradoShAstathA cAShTau nidAnAkRutibheShajaiH ||335||  
 +
 
klaibyAnyuktAni catvAri catvAraH pradarAstathA |  
 
klaibyAnyuktAni catvAri catvAraH pradarAstathA |  
 
teShAM nidAnaM li~ggaM ca bhaiShajyaM caiva kIrtitam ||336||  
 
teShAM nidAnaM li~ggaM ca bhaiShajyaM caiva kIrtitam ||336||  
 +
 
kShIradoShAstathA cAShTau hetuli~ggabhiShagjitaiH |  
 
kShIradoShAstathA cAShTau hetuli~ggabhiShagjitaiH |  
 
retaso rajasashcaiva kIrtitaM shuddhilakShaNam ||337||  
 
retaso rajasashcaiva kIrtitaM shuddhilakShaNam ||337||  
 +
 
uktAnuktacikitsA ca samyagyogastathaiva ca |  
 
uktAnuktacikitsA ca samyagyogastathaiva ca |  
 
deshAdiguNashaMsA [1] ca kAlaH Sha~gvidha eva ca ||338||  
 
deshAdiguNashaMsA [1] ca kAlaH Sha~gvidha eva ca ||338||  
 +
 
deshe deshe ca yat sAtmyaM yathA vaidyo~aparAdhyati |  
 
deshe deshe ca yat sAtmyaM yathA vaidyo~aparAdhyati |  
 
cikitsA cApi nirdiShTA doShANAM gUDhacAriNAm ||339||  
 
cikitsA cApi nirdiShTA doShANAM gUDhacAriNAm ||339||  
 +
 
yo hi samya~gga jAnAti shAstraM shAstrArthameva ca |  
 
yo hi samya~gga jAnAti shAstraM shAstrArthameva ca |  
 
na kuryAt sa kriyAM citramacakShuriva citrakRut ||340||  
 
na kuryAt sa kriyAM citramacakShuriva citrakRut ||340||  
 +
 
agniveshakRute tantre carakapratisaMskRute |  
 
agniveshakRute tantre carakapratisaMskRute |  
 
cikitsitamidaM sthAnaM ShaShThaM parisamApitam ||341||
 
cikitsitamidaM sthAnaM ShaShThaM parisamApitam ||341||
In this chapter of Yonivyapad Chikitsa twenty types of yoni roga, their causes symptoms and treatment, eight types of disorders of veerya (semen), their causes symptoms and treatment, four types of infertility and four types of pradara ( vaginal discharges) their causes symptoms and treatment, eight types of disorders of breast milk their causes symptoms and its short and detail treatment,  
+
 
Symptoms of shuddha shukra (normal semen) and shudhha artav (menstrual bleeding), management of explained and unexplained diseases, importance of place and time in treatment, six type of classification regarding time in general or the period regarding day, month, season etc, satmya of people residing in different area, how vaidya can cause error in conducting any treatment or procedure and treatment of   deep seated doshas.
+
In this chapter of [[Yonivyapat Chikitsa]] twenty types of ''yoni roga'', their causes symptoms and treatment, eight types of disorders of ''veerya'' (semen), their causes symptoms and treatment, four types of infertility and four types of ''pradara'' (vaginal discharges) their causes symptoms and treatment, eight types of disorders of breast milk their causes symptoms and its short and detail treatment, symptoms of ''shuddha shukra'' (normal semen) and ''shuddha artava'' (menstrual bleeding), management of explained and unexplained diseases, importance of place and time in treatment, six type of classification regarding time in general or the period regarding day, month, season etc, ''satmya'' of people residing in different area, how ''vaidya'' can cause error in conducting any treatment or procedure and treatment of deep seated ''doshas''.
As a blind person cannot draw a good portrait, similarly that vaidya who doesn’t understand science and its interpretation cannot treat disease in a proper manner. (334-341)
+
 
इत्यग्निवेशकृते तन्त्रे चरकप्रतिसंस्कृतेऽप्राप्ते दृढबलसम्पूरिते चिकित्सास्थाने योनिव्यापच्चिकित्सितं नाम त्रिंशोऽध्यायः ||३०||  
+
As a blind person cannot draw a good portrait, similarly that ''vaidya'' who doesn’t understand science and its interpretation cannot treat disease in a proper manner. [334-341]
 +
 
 +
इत्यग्निवेशकृते तन्त्रे चरकप्रतिसंस्कृतेऽप्राप्ते दृढबलसम्पूरिते चिकित्सास्थाने योनिव्यापच्चिकित्सितं नाम त्रिंशोऽध्यायः ||३०||  
 +
 
 
श्रीचरकसंहितायां चिकित्सितस्थानं समाप्तम् ||३१||
 
श्रीचरकसंहितायां चिकित्सितस्थानं समाप्तम् ||३१||
 +
 
ityagnivēśakr̥tē tantrē carakapratisaṁskr̥tē'prāptē dr̥ḍhabalasampūritē cikitsāsthānē yōnivyāpaccikitsitaṁnāma triṁśō'dhyāyaḥ||30||  
 
ityagnivēśakr̥tē tantrē carakapratisaṁskr̥tē'prāptē dr̥ḍhabalasampūritē cikitsāsthānē yōnivyāpaccikitsitaṁnāma triṁśō'dhyāyaḥ||30||  
 +
 
iti carakasaṁhitāyāṁ ṣaṣṭhaṁ cikitsitasthānaṁ sampūrṇam|  
 
iti carakasaṁhitāyāṁ ṣaṣṭhaṁ cikitsitasthānaṁ sampūrṇam|  
ityagniveshakRute tantre carakapratisaMskRute~aprApte dRuDhabalasampUrite cikitsAsthAne yonivyApaccikitsitaM nAma triMsho~adhyAyaH ||30||  
+
 
 +
ityagniveshakRute tantre carakapratisaMskRute~aprApte dRuDhabalasampUrite cikitsAsthAne yonivyApaccikitsitaM nAma triMsho~adhyAyaH ||30||  
 +
 
 
shrIcarakasaMhitAyAM cikitsitasthAnaM samAptam ||31||
 
shrIcarakasaMhitAyAM cikitsitasthAnaM samAptam ||31||
Thus ends the thirtheeth chapter of Chikitsa sthana in the treatise by Agnivesha, revised by Charaka and redacted by Dridhabala.  
+
 
Tattva vimarsha:
+
Thus ends the thirtieth chapter of [[Chikitsa Sthana]] in the treatise by Agnivesha, revised by Charaka and redacted by Dridhabala.
 +
 +
=== ''Tattva Vimarsha'' ===
 +
 
 
• The faulty lifestyle habits, vitiated menstrual blood, defects in beeja (ovum, causing hereditary or congenital defects) and the destiny are four causative factors for diseases of female genital tract.  
 
• The faulty lifestyle habits, vitiated menstrual blood, defects in beeja (ovum, causing hereditary or congenital defects) and the destiny are four causative factors for diseases of female genital tract.  
 
• In addition to above, manifestation of yonivyapat (diseases of female genital tract) depends upon the vitiation of doshas due to their own causative factors.  
 
• In addition to above, manifestation of yonivyapat (diseases of female genital tract) depends upon the vitiation of doshas due to their own causative factors.