Changes

Jump to navigation Jump to search
Line 277: Line 277:  
रुक् पर्वणां भ्रमो मूर्च्छा दर्शनं तमसस्तथा|  
 
रुक् पर्वणां भ्रमो मूर्च्छा दर्शनं तमसस्तथा|  
 
अरुषां स्थूलमूलानां  पर्वजानां च दर्शनम्||१७||  
 
अरुषां स्थूलमूलानां  पर्वजानां च दर्शनम्||१७||  
 +
 
मज्जप्रदोषात्, ...|१८|  
 
मज्जप्रदोषात्, ...|१८|  
    
ruk parvaṇāṁ bhramō mūrcchā darśanaṁ tamasastathā|  
 
ruk parvaṇāṁ bhramō mūrcchā darśanaṁ tamasastathā|  
 
aruṣāṁ sthūlamūlānāṁ parvajānāṁ ca darśanam||17||  
 
aruṣāṁ sthūlamūlānāṁ parvajānāṁ ca darśanam||17||  
 +
 
Majjāpradōṣāt, ...|18|
 
Majjāpradōṣāt, ...|18|
 +
 
ruk parvaNAM bhramo mUrcchA darshanaM tamasastathA|  
 
ruk parvaNAM bhramo mUrcchA darshanaM tamasastathA|  
 
aruShAM sthUlamUlAnAM  parvajAnAM ca darshanam||17||  
 
aruShAM sthUlamUlAnAM  parvajAnAM ca darshanam||17||  
 +
 
MajjāpradoShAt, ...|18|  
 
MajjāpradoShAt, ...|18|  
   −
Pain in the joints, giddiness, unconsciousness, blackouts and deep rooted abscess in joints are caused due to vitiation of majja. [17-18]
+
Pain in the joints, giddiness, unconsciousness, blackouts and deep rooted abscess in joints are caused due to vitiation of ''majja''. [17-18]
   −
Diseases due to vitiation of shukra:
+
==== Diseases due to vitiation of ''shukra'' ====
    
...शुक्रस्य दोषात् क्लैब्यमहर्षणम्|  
 
...शुक्रस्य दोषात् क्लैब्यमहर्षणम्|  
 
रोगि वा क्लीबमल्पायुर्विरूपं वा प्रजायते||१८||  
 
रोगि वा क्लीबमल्पायुर्विरूपं वा प्रजायते||१८||  
 +
 
न चास्य जायते गर्भः पतति प्रस्रवत्यपि|  
 
न चास्य जायते गर्भः पतति प्रस्रवत्यपि|  
 
शुक्रं हि दुष्टं सापत्यं सदारं बाधते नरम्||१९||  
 
शुक्रं हि दुष्टं सापत्यं सदारं बाधते नरम्||१९||  
Line 297: Line 302:  
...śukrasya dōṣāt klaibyamaharṣaṇam|  
 
...śukrasya dōṣāt klaibyamaharṣaṇam|  
 
rōgi vā klībamalpāyurvirūpaṁ vā prajāyatē||18||  
 
rōgi vā klībamalpāyurvirūpaṁ vā prajāyatē||18||  
 +
 
na cāsya jāyatē garbhaḥ patati prasravatyapi|  
 
na cāsya jāyatē garbhaḥ patati prasravatyapi|  
 
śukraṁ hi duṣṭaṁ sāpatyaṁ sadāraṁ bādhatē naram||19||  
 
śukraṁ hi duṣṭaṁ sāpatyaṁ sadāraṁ bādhatē naram||19||  
Line 302: Line 308:  
...Śukrasya doShAt klaibyamaharShaNam|  
 
...Śukrasya doShAt klaibyamaharShaNam|  
 
rogi vA klIbamalpAyurvirUpaM vA prajAyate||18||  
 
rogi vA klIbamalpAyurvirUpaM vA prajAyate||18||  
 +
 
na cAsya jAyate garbhaH patati prasravatyapi|  
 
na cAsya jAyate garbhaH patati prasravatyapi|  
 
ŚukraM hi duShTaM sApatyaM sadAraM bAdhate naram||19||  
 
ŚukraM hi duShTaM sApatyaM sadAraM bAdhate naram||19||  
   −
Due to vitiation of shukra, the person becomes sexually impotent, suffers from aharshana (inability to penetrate despite erection), and may have sick, impotent, and short-lived children with congenital abnormalities. There could be cases of no conception, or there will be spontaneous abortion. Thus, abnormalities of shukra result in misery for the individual as well as his family. [18-19]
+
Due to vitiation of ''shukra'', the person becomes sexually impotent, suffers from ''aharshana'' (inability to penetrate despite erection), and may have sick, impotent, and short-lived children with congenital abnormalities. There could be cases of no conception, or there will be spontaneous abortion. Thus, abnormalities of ''shukra'' result in misery for the individual as well as his family. [18-19]
   −
Disease of sense organs:
+
==== Disease of sense organs ====
    
इन्द्रियाणि समाश्रित्य प्रकुप्यन्ति यदा मलाः|  
 
इन्द्रियाणि समाश्रित्य प्रकुप्यन्ति यदा मलाः|  
Line 318: Line 325:  
upaghAtopatApAbhyAM yojayantIndriyANi te||20||  
 
upaghAtopatApAbhyAM yojayantIndriyANi te||20||  
   −
When the doshas get vitiated in sense organs, they either cause impairment or deformity of the respective sense organ. [20]
+
When the ''doshas'' get vitiated in sense organs, they either cause impairment or deformity of the respective sense organ. [20]
   −
Diseases of ligaments, vessels, and tendons:
+
==== Diseases of ligaments, vessels, and tendons ====
    
स्नायौ सिराकण्डराभ्यो  दुष्टाः क्लिश्नन्ति मानवम्|  
 
स्नायौ सिराकण्डराभ्यो  दुष्टाः क्लिश्नन्ति मानवम्|  
Line 327: Line 334:  
snāyau sirākaṇḍarābhyō  duṣṭāḥ kliśnanti mānavam|  
 
snāyau sirākaṇḍarābhyō  duṣṭāḥ kliśnanti mānavam|  
 
stambhasaṅkōcakhallībhirgranthisphuraṇasuptibhiḥ||21||  
 
stambhasaṅkōcakhallībhirgranthisphuraṇasuptibhiḥ||21||  
 +
 
snAyau sirAkaNDarAbhyo  duShTAH klishnanti mAnavam|  
 
snAyau sirAkaNDarAbhyo  duShTAH klishnanti mAnavam|  
 
stambhasa~gkocakhallIbhirgranthisphuraNasuptibhiH||21||  
 
stambhasa~gkocakhallIbhirgranthisphuraNasuptibhiH||21||  
   −
Stiffness, contraction, and neuralgia of upper and lower extremities, tumor, throbbing sensation and numbness are produced by the vitiated doshas in ligaments, blood vessels and tendons. [21]
+
Stiffness, contraction, and neuralgia of upper and lower extremities, tumor, throbbing sensation and numbness are produced by the vitiated ''doshas'' in ligaments, blood vessels and tendons. [21]
   −
Vitiation of mala by dosha:
+
==== Vitiation of ''mala'' by ''dosha'' ====
    
मलानाश्रित्य कुपिता भेदशोषप्रदूषणम्|  
 
मलानाश्रित्य कुपिता भेदशोषप्रदूषणम्|  
Line 339: Line 347:  
malānāśritya kupitā bhēdaśōṣapradūṣaṇam|  
 
malānāśritya kupitā bhēdaśōṣapradūṣaṇam|  
 
dōṣā malānāṁ kurvanti saṅgōtsargāvatīva ca||22||  
 
dōṣā malānāṁ kurvanti saṅgōtsargāvatīva ca||22||  
 +
 
malAnAshritya kupitA bhedashoShapradUShaNam|  
 
malAnAshritya kupitA bhedashoShapradUShaNam|  
 
doShA malAnAM kurvanti sa~ggotsargAvatIva ca||22||  
 
doShA malAnAM kurvanti sa~ggotsargAvatIva ca||22||  
Line 344: Line 353:  
The aggravation of doshas in the malas of the body causes excess discharge (bheda) of mala (as in diarrhea), decrease or dryness of mala, and abnormalities on normal color, smell, etc. leading to their retention or excessive elimination.  [22]
 
The aggravation of doshas in the malas of the body causes excess discharge (bheda) of mala (as in diarrhea), decrease or dryness of mala, and abnormalities on normal color, smell, etc. leading to their retention or excessive elimination.  [22]
   −
Management principles:
+
==== Management principles ====
    
विविधादशितात् पीतादहिताल्लीढखादितात्|  
 
विविधादशितात् पीतादहिताल्लीढखादितात्|  

Navigation menu