Changes

Jump to navigation Jump to search
52 bytes added ,  19:24, 31 March 2018
Line 44: Line 44:     
अथातो विसर्पचिकित्सितं व्याख्यास्यामः ||१||
 
अथातो विसर्पचिकित्सितं व्याख्यास्यामः ||१||
 +
 
इति ह स्माह भगवानात्रेयः ||२||
 
इति ह स्माह भगवानात्रेयः ||२||
 +
 
athātō visarpacikitsitaṁ vyākhyāsyāmaḥ||1||  
 
athātō visarpacikitsitaṁ vyākhyāsyāmaḥ||1||  
 +
 
iti ha smāha bhagavānātrēyaḥ||2||  
 
iti ha smāha bhagavānātrēyaḥ||2||  
 +
 
athAto visarpacikitsitaM vyAkhyAsyAmaH||1||  
 
athAto visarpacikitsitaM vyAkhyAsyAmaH||1||  
 +
 
iti ha smAha bhagavAnAtreyaH||2||  
 
iti ha smAha bhagavAnAtreyaH||2||  
Now I shall expound the chapter on the therapeutics of acute spreading disorder known as visarpa, as propounded by Lord Atreyaḥ. (1)
+
 
Agnivesha’s queries on visarpa:
+
Now I shall expound the chapter on the therapeutics of acute spreading disorder known as ''visarpa''. Thus said Lord Atreya. [1]
 +
 
 +
==== Agnivesha’s queries on ''visarpa'' ====
 +
 
कैलासे किन्नराकीर्णे बहुप्रस्रवणौषधे |  
 
कैलासे किन्नराकीर्णे बहुप्रस्रवणौषधे |  
 
पादपैर्विविधैः स्निग्धैर्नित्यं कुसुमसम्पदा ||३||  
 
पादपैर्विविधैः स्निग्धैर्नित्यं कुसुमसम्पदा ||३||  
 +
 
वमद्भिर्मधुरान् गन्धान् सर्वतः स्वभ्यलङ्कृते |  
 
वमद्भिर्मधुरान् गन्धान् सर्वतः स्वभ्यलङ्कृते |  
 
विहरन्तं जितात्मानमात्रेयमृषिवन्दितम् ||४||  
 
विहरन्तं जितात्मानमात्रेयमृषिवन्दितम् ||४||  
 +
 
महर्षिभिः परिवृतं सर्वभूतहिते रतम् |  
 
महर्षिभिः परिवृतं सर्वभूतहिते रतम् |  
 
अग्निवेशो गुरुं काले विनयादिदमुक्तवान् ||५||  
 
अग्निवेशो गुरुं काले विनयादिदमुक्तवान् ||५||  
 +
 
भगवन्! दारुणं रोगमाशीविषविषोपमम् |  
 
भगवन्! दारुणं रोगमाशीविषविषोपमम् |  
 
विसर्पन्तं शरीरेषु देहिनामुपलक्षये ||६||  
 
विसर्पन्तं शरीरेषु देहिनामुपलक्षये ||६||  
 +
 
सहसैव नरास्तेन परीताः शीघ्रकारिणा |  
 
सहसैव नरास्तेन परीताः शीघ्रकारिणा |  
 
विनश्यन्त्यनुपक्रान्तास्तत्र नः संशयो महान् ||७||  
 
विनश्यन्त्यनुपक्रान्तास्तत्र नः संशयो महान् ||७||  
 +
 
स नाम्ना केन विज्ञेयः सञ्ज्ञितः केन हेतुना |  
 
स नाम्ना केन विज्ञेयः सञ्ज्ञितः केन हेतुना |  
 
कतिभेदः कियद्धातुः किन्निदानः किमाश्रयः ||८||  
 
कतिभेदः कियद्धातुः किन्निदानः किमाश्रयः ||८||  
 +
 
सुखसाध्यः कृच्छ्रसाध्यो ज्ञेयो यश्चानुपक्रमः |  
 
सुखसाध्यः कृच्छ्रसाध्यो ज्ञेयो यश्चानुपक्रमः |  
 
कथं कैर्लक्षणैः किं च भगवन्! तस्य भेषजम् ||९||  
 
कथं कैर्लक्षणैः किं च भगवन्! तस्य भेषजम् ||९||  
 +
 
तदग्निवेशस्य वचः श्रुत्वाऽऽत्रेयः पुनर्वसुः |  
 
तदग्निवेशस्य वचः श्रुत्वाऽऽत्रेयः पुनर्वसुः |  
 
यथावदखिलं सर्वं प्रोवाच मुनिसत्तमः ||१०||
 
यथावदखिलं सर्वं प्रोवाच मुनिसत्तमः ||१०||
 +
 
kailāsē kinnarākīrṇē bahuprasravaṇauṣadhē|  
 
kailāsē kinnarākīrṇē bahuprasravaṇauṣadhē|  
 
pādapairvividhaiḥ snigdhairnityaṁ kusumasampadā||3||  
 
pādapairvividhaiḥ snigdhairnityaṁ kusumasampadā||3||  
 +
 
vamadbhirmadhurān gandhān sarvātaḥ svabhyalaṅkr̥tē|  
 
vamadbhirmadhurān gandhān sarvātaḥ svabhyalaṅkr̥tē|  
 
viharantaṁ jitātmānamātrēyamr̥ṣivanditam||4||  
 
viharantaṁ jitātmānamātrēyamr̥ṣivanditam||4||  
 +
 
maharṣibhiḥ parivr̥taṁ sarvabhūtahitē ratam|  
 
maharṣibhiḥ parivr̥taṁ sarvabhūtahitē ratam|  
 
agnivēśō guruṁ kālē vinayādidamuktavān||5||  
 
agnivēśō guruṁ kālē vinayādidamuktavān||5||  
 +
 
bhagavan! dāruṇaṁ rōgamāśīviṣaviṣōpamam|  
 
bhagavan! dāruṇaṁ rōgamāśīviṣaviṣōpamam|  
 
visarpantaṁ śarīrēṣu dēhināmupalakṣayē||6||  
 
visarpantaṁ śarīrēṣu dēhināmupalakṣayē||6||  
 +
 
sahasaiva narāstēna parītāḥ śīghrakāriṇā|  
 
sahasaiva narāstēna parītāḥ śīghrakāriṇā|  
 
vinaśyantyanupakrāntāstatra naḥ saṁśayō mahān||7||  
 
vinaśyantyanupakrāntāstatra naḥ saṁśayō mahān||7||  
 +
 
sa nāmnā kēna vijñēyaḥ sañjñitaḥ kēna hētunā|  
 
sa nāmnā kēna vijñēyaḥ sañjñitaḥ kēna hētunā|  
 
katibhēdaḥ kiyaddhātuḥ kinnidānaḥ kimāśrayaḥ||8||  
 
katibhēdaḥ kiyaddhātuḥ kinnidānaḥ kimāśrayaḥ||8||  
 +
 
sukhasādhyaḥ kr̥cchrasādhyō jñēyō yaścānupakramaḥ|  
 
sukhasādhyaḥ kr̥cchrasādhyō jñēyō yaścānupakramaḥ|  
 
kathaṁ kairlakṣaṇaiḥ kiṁ ca bhagavan! tasya bhēṣajam||9||  
 
kathaṁ kairlakṣaṇaiḥ kiṁ ca bhagavan! tasya bhēṣajam||9||  
 +
 
tadagnivēśasya vacaḥ śrutvā''trēyaḥ punarvasuḥ|  
 
tadagnivēśasya vacaḥ śrutvā''trēyaḥ punarvasuḥ|  
 
yathāvadakhilaṁ sarvaṁ prōvāca munisattamaḥ||10||
 
yathāvadakhilaṁ sarvaṁ prōvāca munisattamaḥ||10||
kailAse kinnarAkIrNe bahuprasravaNauShadhe|  
+
 
pAdapairvividhaiH snigdhairnityaM kusumasampadA||3||  
+
kailAse kinnarAkIrNe bahuprasravaNauShadhe|  
 +
pAdapairvividhaiH snigdhairnityaM kusumasampadA||3||
 +
 
vamadbhirmadhurAn gandhAn sarvātaH svabhyala~gkRute|  
 
vamadbhirmadhurAn gandhAn sarvātaH svabhyala~gkRute|  
 
viharantaM jitAtmAnamAtreyamRuShivanditam||4||  
 
viharantaM jitAtmAnamAtreyamRuShivanditam||4||  
 +
 
maharShibhiH parivRutaM sarvabhUtahite ratam|  
 
maharShibhiH parivRutaM sarvabhUtahite ratam|  
 
agnivesho guruM kAle vinayAdidamuktavAn||5||  
 
agnivesho guruM kAle vinayAdidamuktavAn||5||  
 +
 
bhagavan! dAruNaM rōgamAshIviShaviShopamam|  
 
bhagavan! dAruNaM rōgamAshIviShaviShopamam|  
 
visarpantaM sharIreShu dehinAmupalakShaye||6||  
 
visarpantaM sharIreShu dehinAmupalakShaye||6||  
 +
 
sahasaiva narAstena parItAH shIghrakAriNA|  
 
sahasaiva narAstena parItAH shIghrakAriNA|  
 
vinashyantyanupakrAntAstatra naH saMshayo mahAn||7||  
 
vinashyantyanupakrAntAstatra naH saMshayo mahAn||7||  
 +
 
sa nAmnA kena vij~jeyaH sa~jj~jitaH kena hetunA|  
 
sa nAmnA kena vij~jeyaH sa~jj~jitaH kena hetunA|  
 
katibhedaH kiyaddhātuH kinnidAnaH kimAshrayaH||8||  
 
katibhedaH kiyaddhātuH kinnidAnaH kimAshrayaH||8||  
 +
 
sukhasAdhyaH kRucchrasAdhyo j~jeyo yashcAnupakramaH|  
 
sukhasAdhyaH kRucchrasAdhyo j~jeyo yashcAnupakramaH|  
 
kathaM kairlakShaNaiH kiM ca bhagavan! tasya bheShajam||9||  
 
kathaM kairlakShaNaiH kiM ca bhagavan! tasya bheShajam||9||  
 +
 
tadagniveshasya vacaH shrutvA~a~atreyaH punarvasuH|  
 
tadagniveshasya vacaH shrutvA~a~atreyaH punarvasuH|  
 
yathAvadakhilaM sarvaM provAca munisattamaH||10||  
 
yathAvadakhilaM sarvaM provAca munisattamaH||10||  
 +
 
In the Kailas region inhabited by kinnaras, having numerous water streams and medicinal plants with ever emitting sweet pleasant (ishat gandha) aroma by their wealth of flowers, Atreya who had  great self-control, was surrounded by great sages and engaged in welfare of all creatures. . Then Agnivesha choosing the appropriate time asked politely to his enlightened teacher,  
 
In the Kailas region inhabited by kinnaras, having numerous water streams and medicinal plants with ever emitting sweet pleasant (ishat gandha) aroma by their wealth of flowers, Atreya who had  great self-control, was surrounded by great sages and engaged in welfare of all creatures. . Then Agnivesha choosing the appropriate time asked politely to his enlightened teacher,  
 
“Oh Lord, I observe the acute emergency disease in the body of human being which spreads with the virulence of snake-venom. Those human who are afflicted by this acute fulminating disease succumb to death quickly, unless treated promptly. We are in great need of enlightenment concerning this disease.  
 
“Oh Lord, I observe the acute emergency disease in the body of human being which spreads with the virulence of snake-venom. Those human who are afflicted by this acute fulminating disease succumb to death quickly, unless treated promptly. We are in great need of enlightenment concerning this disease.  
 
By which name should it be known? Why does it derive its name? What are its varieties? Which body elements are involved in its pathogenesis? What is its aetiology? Where is its location? How to understand its prognosis i.e. easy curable, difficult to cure and incurable? What are the signs and symptoms of this disease? And O worshipful one! What is the method of its treatment?”
 
By which name should it be known? Why does it derive its name? What are its varieties? Which body elements are involved in its pathogenesis? What is its aetiology? Where is its location? How to understand its prognosis i.e. easy curable, difficult to cure and incurable? What are the signs and symptoms of this disease? And O worshipful one! What is the method of its treatment?”
 
Having heard the queries of Agnivesha, Atreyah Punarvasu, the foremost among the sages, explained all the relevant details of the disease visarpa. (3-10)
 
Having heard the queries of Agnivesha, Atreyah Punarvasu, the foremost among the sages, explained all the relevant details of the disease visarpa. (3-10)
Definition of visarpa:
+
 
 +
==== Definition of ''visarpa'' ====
 +
 
 
विविधं सर्पति यतो विसर्पस्तेन स स्मृतः |  
 
विविधं सर्पति यतो विसर्पस्तेन स स्मृतः |  
 
परिसर्पोऽथवा नाम्ना सर्वतः परिसर्पणात् ||११||
 
परिसर्पोऽथवा नाम्ना सर्वतः परिसर्पणात् ||११||

Navigation menu