Changes

Jump to navigation Jump to search
229 bytes added ,  14:06, 26 October 2017
Line 468: Line 468:  
vātapittakaphā yasya yugapat kupitāstrayaḥ|  
 
vātapittakaphā yasya yugapat kupitāstrayaḥ|  
 
jihvāmūlē'vatiṣṭhantē vidahantaḥ samucchritāḥ||34||  
 
jihvāmūlē'vatiṣṭhantē vidahantaḥ samucchritāḥ||34||  
 +
 
janayanti bhr̥śaṁ śōthaṁ vēdanāśca pr̥thagvidhāḥ|  
 
janayanti bhr̥śaṁ śōthaṁ vēdanāśca pr̥thagvidhāḥ|  
 
taṁ śīghrakāriṇaṁ rōgaṁ rōhiṇīti vinirdiśēt||35||  
 
taṁ śīghrakāriṇaṁ rōgaṁ rōhiṇīti vinirdiśēt||35||  
 +
 
trirātraṁ paramaṁ tasya jantōrbhavati jīvitam|  
 
trirātraṁ paramaṁ tasya jantōrbhavati jīvitam|  
 
kuśalēna tvanukrāntaḥ  kṣipraṁ sampadyatē sukhī||36||  
 
kuśalēna tvanukrāntaḥ  kṣipraṁ sampadyatē sukhī||36||  
 +
 
vAtapittakaphA yasya yugapat kupitAstrayaH|  
 
vAtapittakaphA yasya yugapat kupitAstrayaH|  
 
jihvAmUle~avatiShThante vidahantaH samucchritAH||34||  
 
jihvAmUle~avatiShThante vidahantaH samucchritAH||34||  
 +
 
janayanti bhRushaM shothaM vedanAshca pRuthagvidhAH|  
 
janayanti bhRushaM shothaM vedanAshca pRuthagvidhAH|  
 
taM shIghrakAriNaM rogaM rohiNIti vinirdishet||35||  
 
taM shIghrakAriNaM rogaM rohiNIti vinirdishet||35||  
 +
 
trirAtraM paramaM tasya jantorbhavati jIvitam|  
 
trirAtraM paramaM tasya jantorbhavati jIvitam|  
 
kushalena tvanukrAntaH [8] kShipraM sampadyate sukhI||36||
 
kushalena tvanukrAntaH [8] kShipraM sampadyate sukhI||36||
   −
When all the three doshas get aggravated simultaneously and inhabit the base of the tongue, they cause severe burning sensation, acute/intense swelling and various types of pain. This fatal disease is known as rohini (diphtheria). If afflicted with this ailment and left untreated, the patient could die in three days. But if treated by an expert physician quickly, one can recover almost immediately. [34-36]
+
When all the three ''doshas'' get aggravated simultaneously and inhabit the base of the tongue, they cause severe burning sensation, acute/intense swelling and various types of pain. This fatal disease is known as ''rohini'' (diphtheria). If afflicted with this ailment and left untreated, the patient could die in three days. But if treated by an expert physician quickly, one can recover almost immediately. [34-36]
Prognosis of diseases:   
+
 
 +
==== Prognosis of diseases ====
 +
 
 
सन्ति ह्येवंविधा रोगाः साध्या दारुणसम्मताः|  
 
सन्ति ह्येवंविधा रोगाः साध्या दारुणसम्मताः|  
 
ये हन्युरनुपक्रान्ता मिथ्याचारेण  वा पुनः||३७||  
 
ये हन्युरनुपक्रान्ता मिथ्याचारेण  वा पुनः||३७||  
 +
 
साध्याश्चाप्यपरे  सन्ति व्याधयो मृदुसम्मताः|  
 
साध्याश्चाप्यपरे  सन्ति व्याधयो मृदुसम्मताः|  
 
यत्नायत्नकृतं येषु कर्म सिध्यत्यसंशयम्||३८||  
 
यत्नायत्नकृतं येषु कर्म सिध्यत्यसंशयम्||३८||  
 +
 
असाध्याश्चापरे सन्ति व्याधयो याप्यसञ्ज्ञिताः|  
 
असाध्याश्चापरे सन्ति व्याधयो याप्यसञ्ज्ञिताः|  
 
सुसाध्वपि कृतं येषु कर्म यात्राकरं भवेत्||३९||  
 
सुसाध्वपि कृतं येषु कर्म यात्राकरं भवेत्||३९||  
 +
 
सन्ति चाप्यपरे रोगा येषु कर्म न सिध्यति|  
 
सन्ति चाप्यपरे रोगा येषु कर्म न सिध्यति|  
 
अपि यत्नकृतं बालैर्न तान् विद्वानुपाचरेत्||४०||  
 
अपि यत्नकृतं बालैर्न तान् विद्वानुपाचरेत्||४०||  
 +
 
साध्याश्चैवाप्यसाध्याश्च व्याधयो द्विविधाः स्मृताः|  
 
साध्याश्चैवाप्यसाध्याश्च व्याधयो द्विविधाः स्मृताः|  
 
मृदुदारुणभेदेन ते भवन्ति चतुर्विधाः||४१||  
 
मृदुदारुणभेदेन ते भवन्ति चतुर्विधाः||४१||  
 +
 
santi hyēvaṁvidhā rōgāḥ sādhyā dāruṇasammatāḥ|  
 
santi hyēvaṁvidhā rōgāḥ sādhyā dāruṇasammatāḥ|  
 
yē hanyuranupakrāntā mithyācārēṇa  vā punaḥ||37||  
 
yē hanyuranupakrāntā mithyācārēṇa  vā punaḥ||37||  
 +
 
sādhyāścāpyaparē  santi vyādhayō mr̥dusammatāḥ|  
 
sādhyāścāpyaparē  santi vyādhayō mr̥dusammatāḥ|  
 
yatnāyatnakr̥taṁ yēṣu karma sidhyatyasaṁśayam||38||  
 
yatnāyatnakr̥taṁ yēṣu karma sidhyatyasaṁśayam||38||  
 +
 
asādhyāścāparē santi vyādhayō yāpyasañjñitāḥ|  
 
asādhyāścāparē santi vyādhayō yāpyasañjñitāḥ|  
 
susādhvapi kr̥taṁ yēṣu karma yātrākaraṁ bhavēt||39||  
 
susādhvapi kr̥taṁ yēṣu karma yātrākaraṁ bhavēt||39||  
 +
 
santi cāpyaparē rōgā yēṣu karma na sidhyati|  
 
santi cāpyaparē rōgā yēṣu karma na sidhyati|  
 
api yatnakr̥taṁ bālairna tān vidvānupācarēt||40||  
 
api yatnakr̥taṁ bālairna tān vidvānupācarēt||40||  
 +
 
sādhyāścaivāpyasādhyāśca vyādhayō dvividhāḥ smr̥tāḥ|  
 
sādhyāścaivāpyasādhyāśca vyādhayō dvividhāḥ smr̥tāḥ|  
 
mr̥dudāruṇabhēdēna tē bhavanti caturvidhāḥ||41||  
 
mr̥dudāruṇabhēdēna tē bhavanti caturvidhāḥ||41||  
 +
 
santi hyevaMvidhA rogAH sAdhyA dAruNasammatAH|  
 
santi hyevaMvidhA rogAH sAdhyA dAruNasammatAH|  
 
ye hanyuranupakrAntA mithyAcAreNa [10] vA punaH||37||  
 
ye hanyuranupakrAntA mithyAcAreNa [10] vA punaH||37||  
 +
 
sAdhyAshcApyapare [11] santi vyAdhayo mRudusammatAH|  
 
sAdhyAshcApyapare [11] santi vyAdhayo mRudusammatAH|  
 
yatnAyatnakRutaM yeShu karma sidhyatyasaMshayam||38||  
 
yatnAyatnakRutaM yeShu karma sidhyatyasaMshayam||38||  
 +
 
asAdhyAshcApare santi vyAdhayo yApyasa~jj~jitAH|  
 
asAdhyAshcApare santi vyAdhayo yApyasa~jj~jitAH|  
 
susAdhvapi kRutaM yeShu karma yAtrAkaraM bhavet||39||  
 
susAdhvapi kRutaM yeShu karma yAtrAkaraM bhavet||39||  
 +
 
santi cApyapare rogA yeShu karma na sidhyati|  
 
santi cApyapare rogA yeShu karma na sidhyati|  
 
api yatnakRutaM bAlairna tAn vidvAnupAcaret||40||  
 
api yatnakRutaM bAlairna tAn vidvAnupAcaret||40||  
 +
 
sAdhyAshcaivApyasAdhyAshca vyAdhayo dvividhAH smRutAH|  
 
sAdhyAshcaivApyasAdhyAshca vyAdhayo dvividhAH smRutAH|  
 
mRududAruNabhedena te bhavanti caturvidhAH||41||  
 
mRududAruNabhedena te bhavanti caturvidhAH||41||  
 +
 
There are certain curable diseases that become fatal if improperly managed or not given adequate treatment. There are other curable diseases that are mild and get alleviated certainly with or without effort. There are incurable diseases, considered “palliable”, in which appropriate treatment enables the patient to move along. And finally, there are other incurable diseases that do not respond to any treatment. At times, ignorant physicians treat these enthusiastically. However, the wise should not treat them. Thus, diseases are primarily of two types: curable and incurable, and depending upon their severity and responsiveness to drugs, are further categorized into two sub-categories within each of these types. [37-41]
 
There are certain curable diseases that become fatal if improperly managed or not given adequate treatment. There are other curable diseases that are mild and get alleviated certainly with or without effort. There are incurable diseases, considered “palliable”, in which appropriate treatment enables the patient to move along. And finally, there are other incurable diseases that do not respond to any treatment. At times, ignorant physicians treat these enthusiastically. However, the wise should not treat them. Thus, diseases are primarily of two types: curable and incurable, and depending upon their severity and responsiveness to drugs, are further categorized into two sub-categories within each of these types. [37-41]
Criteria for classification of diseases:
+
 
 +
==== Criteria for classification of diseases ====
 +
 
त एवापरिसङ्ख्येया भिद्यमाना भवन्ति हि|  
 
त एवापरिसङ्ख्येया भिद्यमाना भवन्ति हि|  
 
रुजावर्णसमुत्थानस्थानसंस्थाननामभिः  ||४२||  
 
रुजावर्णसमुत्थानस्थानसंस्थाननामभिः  ||४२||  
 +
 
व्यवस्थाकरणं  तेषां यथास्थूलेषु सङ्ग्रहः|  
 
व्यवस्थाकरणं  तेषां यथास्थूलेषु सङ्ग्रहः|  
 
तथा प्रकृतिसामान्यं विकारेषूपदिश्यते||४३||  
 
तथा प्रकृतिसामान्यं विकारेषूपदिश्यते||४३||  
 +
 
ta ēvāparisaṅkhyēyā bhidyamānā bhavanti hi|  
 
ta ēvāparisaṅkhyēyā bhidyamānā bhavanti hi|  
rujāvarṇasamutthānasthānasaṁsthānanāmabhiḥ ||42||  
+
rujāvarṇasamutthānasthānasaṁsthānanāmabhiḥ ||42||  
 +
 
 
vyavasthākaraṇaṁ  tēṣāṁ yathāsthūlēṣu saṅgrahaḥ|  
 
vyavasthākaraṇaṁ  tēṣāṁ yathāsthūlēṣu saṅgrahaḥ|  
 
tathā prakr̥tisāmānyaṁ vikārēṣūpadiśyatē||43||
 
tathā prakr̥tisāmānyaṁ vikārēṣūpadiśyatē||43||
 +
 
ta evAparisa~gkhyeyA bhidyamAnA bhavanti hi|  
 
ta evAparisa~gkhyeyA bhidyamAnA bhavanti hi|  
 
rujAvarNasamutthAnasthAnasaMsthAnanAmabhiH [12] ||42||  
 
rujAvarNasamutthAnasthAnasaMsthAnanAmabhiH [12] ||42||  
 +
 
vyavasthAkaraNaM [13] teShAM yathAsthUleShu sa~ggrahaH|  
 
vyavasthAkaraNaM [13] teShAM yathAsthUleShu sa~ggrahaH|  
 
tathA prakRutisAmAnyaM vikAreShUpadishyate||43||  
 
tathA prakRutisAmAnyaM vikAreShUpadishyate||43||  
 +
 
There are several diseases classified on the basis of type of pain, appearance (color), etiology, site, symptoms and name. Their systematic classification has been attempted in the form of some gross disease families or classes. However, in other cases general principle may be followed. [42]
 
There are several diseases classified on the basis of type of pain, appearance (color), etiology, site, symptoms and name. Their systematic classification has been attempted in the form of some gross disease families or classes. However, in other cases general principle may be followed. [42]
Identification of new diseases:
+
 
 +
==== Identification of new diseases ====
 +
 
 
विकारनामाकुशलो न जिह्रीयात् कदाचन|  
 
विकारनामाकुशलो न जिह्रीयात् कदाचन|  
 
न हि सर्वविकाराणां नामतोऽस्ति ध्रुवा स्थितिः||४४||  
 
न हि सर्वविकाराणां नामतोऽस्ति ध्रुवा स्थितिः||४४||  
 +
 
स एव कुपितो दोषः समुत्थानविशेषतः|  
 
स एव कुपितो दोषः समुत्थानविशेषतः|  
 
स्थानान्तरगतश्चैव जनयत्यामयान् बहून्  ||४५||  
 
स्थानान्तरगतश्चैव जनयत्यामयान् बहून्  ||४५||  
 +
 
तस्माद्विकारप्रकृतीरधिष्ठानान्तराणि च|  
 
तस्माद्विकारप्रकृतीरधिष्ठानान्तराणि च|  
 
समुत्थानविशेषांश्च बुद्ध्वा कर्म समाचरेत्||४६||  
 
समुत्थानविशेषांश्च बुद्ध्वा कर्म समाचरेत्||४६||  
 +
 
यो ह्येतत्त्रितयं ज्ञात्वा कर्माण्यारभते भिषक्|  
 
यो ह्येतत्त्रितयं ज्ञात्वा कर्माण्यारभते भिषक्|  
 
ज्ञानपूर्वं यथान्यायं  स कर्मसु न मुह्यति||४७||
 
ज्ञानपूर्वं यथान्यायं  स कर्मसु न मुह्यति||४७||
 +
 
vikāranāmākuśalō na jihrīyāt kadācana|  
 
vikāranāmākuśalō na jihrīyāt kadācana|  
 
na hi sarvavikārāṇāṁ nāmatō'sti dhruvā sthitiḥ||44||  
 
na hi sarvavikārāṇāṁ nāmatō'sti dhruvā sthitiḥ||44||  
 +
 
sa ēva kupitō dōṣaḥ samutthānaviśēṣataḥ|  
 
sa ēva kupitō dōṣaḥ samutthānaviśēṣataḥ|  
 
sthānāntaragataścaiva janayatyāmayān bahūn  ||45||  
 
sthānāntaragataścaiva janayatyāmayān bahūn  ||45||  
 +
 
tasmādvikāraprakr̥tīradhiṣṭhānāntarāṇi ca|  
 
tasmādvikāraprakr̥tīradhiṣṭhānāntarāṇi ca|  
 
samutthānaviśēṣāṁśca buddhvā karma samācarēt||46||  
 
samutthānaviśēṣāṁśca buddhvā karma samācarēt||46||  
 +
 
yō hyētattritayaṁ jñātvā karmāṇyārabhatē bhiṣak|  
 
yō hyētattritayaṁ jñātvā karmāṇyārabhatē bhiṣak|  
 
jñānapūrvaṁ yathānyāyaṁ  sa karmasu na muhyati||47||
 
jñānapūrvaṁ yathānyāyaṁ  sa karmasu na muhyati||47||
 +
 
vikAranAmAkushalo na jihrIyAt kadAcana|  
 
vikAranAmAkushalo na jihrIyAt kadAcana|  
 
na hi sarvavikArANAM nAmato~asti dhruvA sthitiH||44||  
 
na hi sarvavikArANAM nAmato~asti dhruvA sthitiH||44||  
 +
 
sa eva kupito doShaH samutthAnavisheShataH|  
 
sa eva kupito doShaH samutthAnavisheShataH|  
 
sthAnAntaragatashcaiva janayatyAmayAn bahUn [14] ||45||  
 
sthAnAntaragatashcaiva janayatyAmayAn bahUn [14] ||45||  
 +
 
tasmAdvikAraprakRutIradhiShThAnAntarANi ca|  
 
tasmAdvikAraprakRutIradhiShThAnAntarANi ca|  
 
samutthAnavisheShAMshca buddhvA karma samAcaret||46||  
 
samutthAnavisheShAMshca buddhvA karma samAcaret||46||  
 +
 
yo hyetattritayaM j~jAtvA karmANyArabhate bhiShak|  
 
yo hyetattritayaM j~jAtvA karmANyArabhate bhiShak|  
 
j~jAnapUrvaM yathAnyAyaM [15] sa karmasu na muhyati||47||
 
j~jAnapUrvaM yathAnyAyaM [15] sa karmasu na muhyati||47||
One should not be ashamed of one’s inability to name a disease, since all disorders cannot be given standard names. There are innumerable diseases because the same vitiated dosha causes various disorders according to variations in etiology and location. Hence one should initiate any treatment after acquiring complete knowledge of the nature of the disease as well as its pathogenesis, location and etiological factors. The one who initiates the treatment after knowing all these things, rationally and according to prescribed procedure, does not get confused in actions. [44-47]
+
 
Discussion on dosha:
+
One should not be ashamed of one’s inability to name a disease, since all disorders cannot be given standard names. There are innumerable diseases because the same vitiated ''dosha'' causes various disorders according to variations in etiology and location. Hence one should initiate any treatment after acquiring complete knowledge of the nature of the disease as well as its pathogenesis, location and etiological factors. The one who initiates the treatment after knowing all these things, rationally and according to prescribed procedure, does not get confused in actions. [44-47]
 +
 
 +
==== Discussion on ''dosha'' ====
 +
 
 
नित्याः प्राणभृतां देहे वातपित्तकफास्त्रयः|  
 
नित्याः प्राणभृतां देहे वातपित्तकफास्त्रयः|  
 
विकृताः प्रकृतिस्था वा तान् बुभुत्सेत पण्डितः||४८||  
 
विकृताः प्रकृतिस्था वा तान् बुभुत्सेत पण्डितः||४८||  
 +
 
nityāḥ prāṇabhr̥tāṁ dēhē vātapittakaphāstrayaḥ|  
 
nityāḥ prāṇabhr̥tāṁ dēhē vātapittakaphāstrayaḥ|  
 
vikr̥tāḥ prakr̥tisthā vā tān bubhutsēta paṇḍitaḥ||48||  
 
vikr̥tāḥ prakr̥tisthā vā tān bubhutsēta paṇḍitaḥ||48||  
 +
 
nityAH prANabhRutAM dehe vAtapittakaphAstrayaH|  
 
nityAH prANabhRutAM dehe vAtapittakaphAstrayaH|  
 
vikRutAH prakRutisthA vA tAn bubhutseta paNDitaH||48||
 
vikRutAH prakRutisthA vA tAn bubhutseta paNDitaH||48||
vata, pitta and kapha - these three doshas are always present in the body of all living beings. The learned should know about their normal or abnormal states. [48]  
+
 
Functions of normal vata dosha:     
+
''Vata, pitta'' and ''kapha'' - these three ''doshas'' are always present in the body of all living beings. The learned should know about their normal or abnormal states. [48]  
 +
 
 +
===== Functions of normal ''vata dosha'' =====
 +
 
 
उत्साहोच्छ्वासनिः श्वासचेष्टा धातुगतिः समा|  
 
उत्साहोच्छ्वासनिः श्वासचेष्टा धातुगतिः समा|  
 
समो मोक्षो गतिमतां वायोः कर्माविकारजम्||४९||  
 
समो मोक्षो गतिमतां वायोः कर्माविकारजम्||४९||  
 +
 
utsāhōcchvāsaniḥ śvāsacēṣṭā dhātugatiḥ samā|  
 
utsāhōcchvāsaniḥ śvāsacēṣṭā dhātugatiḥ samā|  
 
samō mōkṣō gatimatāṁ vāyōḥ karmāvikārajam||49||
 
samō mōkṣō gatimatāṁ vāyōḥ karmāvikārajam||49||
 +
 
utsAhocchvAsaniH shvAsaceShTA dhAtugatiH samA|  
 
utsAhocchvAsaniH shvAsaceShTA dhAtugatiH samA|  
 
samo mokSho gatimatAM vAyoH karmAvikArajam||49||  
 
samo mokSho gatimatAM vAyoH karmAvikArajam||49||  
Enthusiasm, inspiration, expiration, movements, normal processing of dhatu (body tissues), and normal elimination of excreta are the normal functions of vayu (vata). [49]
+
 
Functions of normal pitta dosha:     
+
Enthusiasm, inspiration, expiration, movements, normal processing of dhatu (body tissues), and normal elimination of excreta are the normal functions of ''vayu'' (''vata)''. [49]
 +
 
 +
===== Functions of normal ''pitta dosha'' =====
 +
     
 
दर्शनं पक्तिरूष्मा च क्षुत्तृष्णा देहमार्दवम्|  
 
दर्शनं पक्तिरूष्मा च क्षुत्तृष्णा देहमार्दवम्|  
 
प्रभा प्रसादो मेधा च पित्तकर्माविकारजम्||५०||  
 
प्रभा प्रसादो मेधा च पित्तकर्माविकारजम्||५०||  
 +
 
darśanaṁ paktirūṣmā ca kṣuttr̥ṣṇā dēhamārdavam|  
 
darśanaṁ paktirūṣmā ca kṣuttr̥ṣṇā dēhamārdavam|  
 
prabhā prasādō mēdhā ca pittakarmāvikārajam||50||
 
prabhā prasādō mēdhā ca pittakarmāvikārajam||50||
 +
 
darshanaM paktirUShmA ca kShuttRuShNA dehamArdavam|  
 
darshanaM paktirUShmA ca kShuttRuShNA dehamArdavam|  
 
prabhA prasAdo medhA ca pittakarmAvikArajam||50||  
 
prabhA prasAdo medhA ca pittakarmAvikArajam||50||  
   −
Vision, digestion, (production of) heat, hunger, thirst, softness in body, luster, serenity and intelligence are the normal functions of pitta. [50]
+
Vision, digestion, (production of) heat, hunger, thirst, softness in body, luster, serenity and intelligence are the normal functions of ''pitta''. [50]
Functions of normal kapha dosha:      
+
 
 +
===== Functions of normal ''kapha dosha'' =====
 +
      
 
स्नेहो बन्धः स्थिरत्वं च गौरवं वृषता बलम्|  
 
स्नेहो बन्धः स्थिरत्वं च गौरवं वृषता बलम्|  
 
क्षमा धृतिरलोभश्च कफकर्माविकारजम्||५१||  
 
क्षमा धृतिरलोभश्च कफकर्माविकारजम्||५१||  
 +
 
snēhō bandhaḥ sthiratvaṁ ca gauravaṁ vr̥ṣatā balam|  
 
snēhō bandhaḥ sthiratvaṁ ca gauravaṁ vr̥ṣatā balam|  
 
kṣamā dhr̥tiralōbhaśca kaphakarmāvikārajam||51||
 
kṣamā dhr̥tiralōbhaśca kaphakarmāvikārajam||51||
 +
 
sneho bandhaH sthiratvaM ca gauravaM vRuShatA balam|  
 
sneho bandhaH sthiratvaM ca gauravaM vRuShatA balam|  
 
kShamA dhRutiralobhashca kaphakarmAvikArajam||51||
 
kShamA dhRutiralobhashca kaphakarmAvikArajam||51||
Unctuousness, binding, firmness/stability, heaviness, virility, strength, forbearance, restraint and absence of greed are the properties of kapha. [51]
+
 
Diagnosis of abnormal state of dosha:
+
Unctuousness, binding, firmness/stability, heaviness, virility, strength, forbearance, restraint and absence of greed are the properties of ''kapha''. [51]
 +
 
 +
===== Diagnosis of abnormal state of ''dosha'' =====
 +
 
 
वाते पित्ते कफे चैव क्षीणे लक्षणमुच्यते|  
 
वाते पित्ते कफे चैव क्षीणे लक्षणमुच्यते|  
 
कर्मणः प्राकृताद्धानिर्वृद्धिर्वाऽपि विरोधिनाम्||५२||  
 
कर्मणः प्राकृताद्धानिर्वृद्धिर्वाऽपि विरोधिनाम्||५२||  
 +
 
vātē pittē kaphē caiva kṣīṇē lakṣaṇamucyatē|  
 
vātē pittē kaphē caiva kṣīṇē lakṣaṇamucyatē|  
 
karmaṇaḥ prākr̥tāddhānirvr̥ddhirvā'pi virōdhinām||52||  
 
karmaṇaḥ prākr̥tāddhānirvr̥ddhirvā'pi virōdhinām||52||  
 +
 
vAte pitte kaphe caiva kShINe lakShaNamucyate|  
 
vAte pitte kaphe caiva kShINe lakShaNamucyate|  
 
karmaNaH prAkRutAddhAnirvRuddhirvA~api virodhinAm||52||  
 
karmaNaH prAkRutAddhAnirvRuddhirvA~api virodhinAm||52||  
   −
Any decrease in vata, pitta and kapha is thus indicated by a decrease in their natural functions or increase in functions of opposite dosha. (this is indicated by the properties associated with any of these doshas for example, reduced unctuousness indicates a decrease in kapha, etc). [52]
+
Any decrease in ''vata, pitta'' and ''kapha'' is thus indicated by a decrease in their natural functions or increase in functions of opposite ''dosha''. (this is indicated by the properties associated with any of these ''doshas'', for example, reduced unctuousness indicates a decrease in ''kapha'', etc). [52]
 +
 
 
दोषप्रकृतिवैशेष्यं नियतं वृद्धिलक्षणम्|  
 
दोषप्रकृतिवैशेष्यं नियतं वृद्धिलक्षणम्|  
 
दोषाणां प्रकृतिर्हानिर्वृद्धिश्चैवं परीक्ष्यते||५३||  
 
दोषाणां प्रकृतिर्हानिर्वृद्धिश्चैवं परीक्ष्यते||५३||  
 +
 
dōṣaprakr̥tivaiśēṣyaṁ niyataṁ vr̥ddhilakṣaṇam|  
 
dōṣaprakr̥tivaiśēṣyaṁ niyataṁ vr̥ddhilakṣaṇam|  
 
dōṣāṇāṁ prakr̥tirhānirvr̥ddhiścaivaṁ parīkṣyatē||53||  
 
dōṣāṇāṁ prakr̥tirhānirvr̥ddhiścaivaṁ parīkṣyatē||53||  
 +
 
doShaprakRutivaisheShyaM niyataM vRuddhilakShaNam|  
 
doShaprakRutivaisheShyaM niyataM vRuddhilakShaNam|  
 
doShANAM prakRutirhAnirvRuddhishcaivaM parIkShyate||53||  
 
doShANAM prakRutirhAnirvRuddhishcaivaM parIkShyate||53||  
Conversely, any aggravation in dosha is indicated by an increase in their normal functions. Thus normalcy, decrease and aggravation of dosha are examined. [53]
+
 
 +
Conversely, any aggravation in ''dosha'' is indicated by an increase in their normal functions. Thus normalcy, decrease and aggravation of ''dosha'' are examined. [53]
    
==== Summary ====
 
==== Summary ====

Navigation menu