Changes

Jump to navigation Jump to search
133 bytes added ,  15:46, 18 March 2018
Line 997: Line 997:  
A physician proficient in the Ayurveda scriptures should employ ''nasya karma'' (errhines) in diseases of the head as the nose being the gateway of head, the medicines administered thereby pervades into the head and cures diseases pertaining to the head.[88]
 
A physician proficient in the Ayurveda scriptures should employ ''nasya karma'' (errhines) in diseases of the head as the nose being the gateway of head, the medicines administered thereby pervades into the head and cures diseases pertaining to the head.[88]
   −
==== Types of nasya (nasal drug delivery therapy) ====
+
==== Types of ''nasya'' (nasal drug delivery therapy) ====
    
नावनं चावपीडश्च ध्मापनं धूम एव च|  
 
नावनं चावपीडश्च ध्मापनं धूम एव च|  
 
प्रतिमर्शश्च विज्ञेयं नस्तःकर्म तु पञ्चधा||८९||  
 
प्रतिमर्शश्च विज्ञेयं नस्तःकर्म तु पञ्चधा||८९||  
 +
 
स्नेहनं शोधनं चैव द्विविधं नावनं स्मृतम्|  
 
स्नेहनं शोधनं चैव द्विविधं नावनं स्मृतम्|  
 
शोधनः स्तम्भनश्च स्यादवपीडो द्विधा मतः ||९०||  
 
शोधनः स्तम्भनश्च स्यादवपीडो द्विधा मतः ||९०||  
 +
 
चूर्णस्याध्मापनं तद्धि देहस्रोतोविशोधनम् |  
 
चूर्णस्याध्मापनं तद्धि देहस्रोतोविशोधनम् |  
विज्ञेयस्त्रिविधो धूमः प्रागुक्तः शमनादिकः||९१||  
+
विज्ञेयस्त्रिविधो धूमः प्रागुक्तः शमनादिकः||९१||
 +
 
प्रतिमर्शो भवेत् स्नेहो निर्दोष उभयार्थकृत्|  
 
प्रतिमर्शो भवेत् स्नेहो निर्दोष उभयार्थकृत्|  
 
एवं तद्रेचनं कर्म तर्पणं शमनं त्रिधा||९२||
 
एवं तद्रेचनं कर्म तर्पणं शमनं त्रिधा||९२||
 +
 
nāvanaṁ cāvapīḍaśca dhmāpanaṁ dhūma ēva ca|  
 
nāvanaṁ cāvapīḍaśca dhmāpanaṁ dhūma ēva ca|  
 
pratimarśaśca vijñēyaṁ nastaḥkarma tu pañcadhā||89||  
 
pratimarśaśca vijñēyaṁ nastaḥkarma tu pañcadhā||89||  
 +
 
snēhanaṁ śōdhanaṁ caiva dvividhaṁ nāvanaṁ smr̥tam|  
 
snēhanaṁ śōdhanaṁ caiva dvividhaṁ nāvanaṁ smr̥tam|  
 
śōdhanaḥ stambhanaśca syādavapīḍō dvidhā mataḥ ||90||  
 
śōdhanaḥ stambhanaśca syādavapīḍō dvidhā mataḥ ||90||  
 +
 
cūrṇasyādhmāpanaṁ taddhi dēhasrōtōviśōdhanam |  
 
cūrṇasyādhmāpanaṁ taddhi dēhasrōtōviśōdhanam |  
 
vijñēyastrividhō dhūmaḥ prāguktaḥ śamanādikaḥ||91||  
 
vijñēyastrividhō dhūmaḥ prāguktaḥ śamanādikaḥ||91||  
 +
 
pratimarśō bhavēt snēhō nirdōṣa ubhayārthakr̥t|  
 
pratimarśō bhavēt snēhō nirdōṣa ubhayārthakr̥t|  
 
ēvaṁ tadrēcanaṁ karma tarpaṇaṁ śamanaṁ tridhā||92||
 
ēvaṁ tadrēcanaṁ karma tarpaṇaṁ śamanaṁ tridhā||92||
Line 1,018: Line 1,025:  
nAvanaM cAvapIDashca dhmApanaM dhUma eva ca|  
 
nAvanaM cAvapIDashca dhmApanaM dhUma eva ca|  
 
pratimarshashca vij~jeyaM nastaHkarma tu pa~jcadhA||89||  
 
pratimarshashca vij~jeyaM nastaHkarma tu pa~jcadhA||89||  
 +
 
snehanaM shodhanaM caiva dvividhaM nAvanaM smRutam|  
 
snehanaM shodhanaM caiva dvividhaM nAvanaM smRutam|  
 
shodhanaH stambhanashca syAdavapIDo dvidhA mataH ||90||  
 
shodhanaH stambhanashca syAdavapIDo dvidhA mataH ||90||  
 +
 
cUrNasyAdhmApanaM taddhi dehasrotovishodhanam |  
 
cUrNasyAdhmApanaM taddhi dehasrotovishodhanam |  
 
vij~jeyastrividho dhUmaH prAguktaH shamanAdikaH||91||  
 
vij~jeyastrividho dhUmaH prAguktaH shamanAdikaH||91||  
 +
 
pratimarsho bhavet sneho nirdoSha ubhayArthakRut|  
 
pratimarsho bhavet sneho nirdoSha ubhayArthakRut|  
 
evaM tadrecanaM karma tarpaNaM shamanaM tridhA||92||
 
evaM tadrecanaM karma tarpaNaM shamanaM tridhA||92||
Nasya karma is said to be of 5 types- navana (unctuous errhines), avapida (expressed errhines), dhmapana (powder errhines), dhuma (smoke inhalation) and pratimarsha (low dose unctuous errhines). Navana (unctuous errhines) is of two types viz, snehana (oleating) and shodhana (purificatory). Avapida (Expressed errhine) is of two types-shodhana (purificatory) and stambhana (astringent). Blowing of churna (powder errhine) is said to cleanse the body passages. Dhuma (smoke inhalation) is said to be of three types ie, shamana etc (palliative, oleating and purificatory) as mentioned before. Pratimarsha is an oleative type of errhine without any adverse effects whatsoever and serves both (oleation and purification). Hence, the above mentioned 5 types of errhines fall into 3 categories – rechana (purificatory), ttarpana (nourishing) and samana (palliative). (89-92)
+
 
 +
''Nasya karma'' is said to be of 5 types- ''navana'' (unctuous errhines), ''avapida'' (expressed errhines), ''dhmapana'' (powder errhines), ''dhuma'' (smoke inhalation) and ''pratimarsha'' (low dose unctuous errhines). ''Navana'' (unctuous errhines) is of two types viz, ''snehana'' (oleating) and ''shodhana'' (purificatory). ''Avapida'' (Expressed errhine) is of two types-''shodhana'' (purificatory) and ''stambhana'' (astringent). Blowing of ''churna'' (powder errhine) is said to cleanse the body passages. ''Dhuma'' (smoke inhalation) is said to be of three types ie, ''shamana'' etc (palliative, oleating and purificatory) as mentioned before. ''Pratimarsha'' is an oleative type of errhine without any adverse effects whatsoever and serves both (oleation and purification). Hence, the above mentioned 5 types of errhines fall into 3 categories – ''rechana'' (purificatory), ''tarpana'' (nourishing) and ''samana'' (palliative). [89-92]
    
स्तम्भसुप्तिगुरुत्वाद्याः श्लैष्मिका ये शिरोगदाः|  
 
स्तम्भसुप्तिगुरुत्वाद्याः श्लैष्मिका ये शिरोगदाः|  
 
शिरोविरेचनं तेषु नस्तःकर्म प्रशस्यते||९३||  
 
शिरोविरेचनं तेषु नस्तःकर्म प्रशस्यते||९३||  
 +
 
ये च वातात्मका रोगाः शिरःकम्पार्दितादयः|  
 
ये च वातात्मका रोगाः शिरःकम्पार्दितादयः|  
 
शिरसस्तर्पणं तेषु नस्तःकर्म प्रशस्यते ||९४||  
 
शिरसस्तर्पणं तेषु नस्तःकर्म प्रशस्यते ||९४||  
 +
 
रक्तपित्तादिरोगेषु शमनं नस्यमिष्यते|  
 
रक्तपित्तादिरोगेषु शमनं नस्यमिष्यते|  
 
ध्मापनं धूमपानं च तथा योग्येषु शस्यते  ||९५||  
 
ध्मापनं धूमपानं च तथा योग्येषु शस्यते  ||९५||  
 +
 
(दोषादिकं समीक्ष्यैव भिषक् सम्यक् च कारयेत्)|९६|
 
(दोषादिकं समीक्ष्यैव भिषक् सम्यक् च कारयेत्)|९६|
 +
 
stambhasuptigurutvādyāḥ ślaiṣmikā yē śirōgadāḥ|  
 
stambhasuptigurutvādyāḥ ślaiṣmikā yē śirōgadāḥ|  
 
śirōvirēcanaṁ tēṣu nastaḥkarma praśasyatē||93||  
 
śirōvirēcanaṁ tēṣu nastaḥkarma praśasyatē||93||  
 +
 
yē ca vātātmakā rōgāḥ śiraḥkampārditādayaḥ|  
 
yē ca vātātmakā rōgāḥ śiraḥkampārditādayaḥ|  
śirasastarpaṇaṁ tēṣu nastaḥkarma praśasyatē ||94||  
+
śirasastarpaṇaṁ tēṣu nastaḥkarma praśasyatē ||94||  
 +
 
 
raktapittādirōgēṣu śamanaṁ nasyamiṣyatē|  
 
raktapittādirōgēṣu śamanaṁ nasyamiṣyatē|  
dhmāpanaṁ dhūmapānaṁ ca tathā yōgyēṣu śasyatē ||95||  
+
dhmāpanaṁ dhūmapānaṁ ca tathā yōgyēṣu śasyatē ||95||
 +
 
(dōṣādikaṁ samīkṣyaiva bhiṣak samyak ca kārayēt)|96|
 
(dōṣādikaṁ samīkṣyaiva bhiṣak samyak ca kārayēt)|96|
    
stambhasuptigurutvAdyAH shlaiShmikA ye shirogadAH|  
 
stambhasuptigurutvAdyAH shlaiShmikA ye shirogadAH|  
 
shirovirecanaM teShu nastaHkarma prashasyate||93||  
 
shirovirecanaM teShu nastaHkarma prashasyate||93||  
 +
 
ye ca vAtAtmakA rogAH shiraHkampArditAdayaH|  
 
ye ca vAtAtmakA rogAH shiraHkampArditAdayaH|  
 
shirasastarpaNaM teShu nastaHkarma prashasyate ||94||  
 
shirasastarpaNaM teShu nastaHkarma prashasyate ||94||  
 +
 
raktapittAdirogeShu shamanaM nasyamiShyate|  
 
raktapittAdirogeShu shamanaM nasyamiShyate|  
 
dhmApanaM dhUmapAnaM ca tathA yogyeShu shasyate ||95||  
 
dhmApanaM dhUmapAnaM ca tathA yogyeShu shasyate ||95||  
 +
 
(doShAdikaM samIkShyaiva bhiShak samyak ca kArayet)|96|
 
(doShAdikaM samIkShyaiva bhiShak samyak ca kArayet)|96|
In kaphaja sirorogas characterized by stiffness, numbness, heaviness etc. Nasta karma(nasal errhines) especially purificatory type is beneficial. Those diseases of head which are due to vata such as tremors of the head, facial palsy etc in them nastakarma in the form of tarpana is most suited. In diseases like raktapitta (bleeding dyscrasias) palliative errhines are indicated. Powder errhines and smoke inhalation are indicated for appropriate ones (treatment should be carried out by the physician after duly considering the dosha etc factors).(93-95½)
+
 
 +
In ''kaphaja shirorogas'' characterized by stiffness, numbness, heaviness etc. ''Nasta karma''(nasal errhines) especially purificatory type is beneficial. Those diseases of head which are due to vata such as tremors of the head, facial palsy etc in them ''nastakarma'' in the form of ''tarpana'' is most suited. In diseases like ''raktapitta'' (bleeding dyscrasias) palliative errhines are indicated. Powder errhines and smoke inhalation are indicated for appropriate ones (treatment should be carried out by the physician after duly considering the ''dosha'' etc factors).[93-95½]
    
फलादिभेषजं प्रोक्तं शिरसो यद्विरेचनम्||९६||  
 
फलादिभेषजं प्रोक्तं शिरसो यद्विरेचनम्||९६||  
 +
 
तच्चूर्णं कल्पयेत्तेन पचेत् स्नेहं विरेचनम्|  
 
तच्चूर्णं कल्पयेत्तेन पचेत् स्नेहं विरेचनम्|  
 
यदुक्तं मधुरस्कन्धे भेषजं तेन तर्पणम्||९७||  
 
यदुक्तं मधुरस्कन्धे भेषजं तेन तर्पणम्||९७||  
 +
 
साधयित्वा भिषक् स्नेहं नस्तः कुर्याद्विधानवित्|९८|
 
साधयित्वा भिषक् स्नेहं नस्तः कुर्याद्विधानवित्|९८|
 +
 
phalādibhēṣajaṁ prōktaṁ śirasō yadvirēcanam||96||  
 
phalādibhēṣajaṁ prōktaṁ śirasō yadvirēcanam||96||  
 +
 
taccūrṇaṁ kalpayēttēna pacēt snēhaṁ virēcanam|  
 
taccūrṇaṁ kalpayēttēna pacēt snēhaṁ virēcanam|  
 
yaduktaṁ madhuraskandhē bhēṣajaṁ tēna tarpaṇam||97||  
 
yaduktaṁ madhuraskandhē bhēṣajaṁ tēna tarpaṇam||97||  
 +
 
sādhayitvā bhiṣak snēhaṁ nastaḥ kuryādvidhānavit|98|  
 
sādhayitvā bhiṣak snēhaṁ nastaḥ kuryādvidhānavit|98|  
 +
 
phalAdibheShajaM proktaM shiraso yadvirecanam||96||  
 
phalAdibheShajaM proktaM shiraso yadvirecanam||96||  
 +
 
taccUrNaM kalpayettena pacet snehaM virecanam|  
 
taccUrNaM kalpayettena pacet snehaM virecanam|  
 
yaduktaM madhuraskandhe bheShajaM tena tarpaNam||97||  
 
yaduktaM madhuraskandhe bheShajaM tena tarpaNam||97||  
 +
 
sAdhayitvA bhiShak snehaM nastaH kuryAdvidhAnavit|98|
 
sAdhayitvA bhiShak snehaM nastaH kuryAdvidhAnavit|98|
The fruit etc. seven categories of medications suitable as errhines for purification of head mentioned in rogabhishagjitiya chapter of vimanasthana may be used as powder and in oil base for purification. The drugs of sweet category mentioned in the bhishagjatiya chapter may be used for tarpana (nourishing). With these mentioned drugs the sneha should be prepared and used by the physician who is skilful in the errhine therapy.(96-97½)
+
 
 +
The fruit etc. seven categories of medications suitable as errhines for purification of head mentioned in rogabhishagjitiya chapter of vimanasthana may be used as powder and in oil base for purification. The drugs of sweet category mentioned in the bhishagjatiya chapter may be used for tarpana (nourishing). With these mentioned drugs the sneha should be prepared and used by the physician who is skilful in the errhine therapy.[96-97½]
    
==== Procedure of nasya therapy ====
 
==== Procedure of nasya therapy ====

Navigation menu