Changes

Jump to navigation Jump to search
90 bytes added ,  10:30, 7 June 2018
Line 42: Line 42:  
All the ''kushtha'' are curable except ''mahakushtha'' named ''kakanak'', because it does not have any systemic involvements. At the end of the chapter, three types of skin disorders caused by hypo-pigmentations are mentioned as ''shwitra'' with their treatments.
 
All the ''kushtha'' are curable except ''mahakushtha'' named ''kakanak'', because it does not have any systemic involvements. At the end of the chapter, three types of skin disorders caused by hypo-pigmentations are mentioned as ''shwitra'' with their treatments.
   −
===Sanskrit text, Transliteration and English Translation===
+
===Sanskrit Text, Transliteration and English Translation===
 
   
 
   
 
अथातः कुष्ठचिकित्सितं व्याख्यास्यामः||१||  
 
अथातः कुष्ठचिकित्सितं व्याख्यास्यामः||१||  
 +
 
इति ह स्माह भगवानात्रेयः||२||
 
इति ह स्माह भगवानात्रेयः||२||
 +
 
हेतुं द्रव्यं लिङ्गं कुष्ठानामाश्रयं प्रशमनं च|  
 
हेतुं द्रव्यं लिङ्गं कुष्ठानामाश्रयं प्रशमनं च|  
 
शृण्वग्निवेश! सम्यग्विशेषतः स्पर्शनघ्नानाम्||३||
 
शृण्वग्निवेश! सम्यग्विशेषतः स्पर्शनघ्नानाम्||३||
 +
 
athātaḥ kuṣṭhacikitsitaṁ vyākhyāsyāmaḥ||1||  
 
athātaḥ kuṣṭhacikitsitaṁ vyākhyāsyāmaḥ||1||  
 +
 
iti ha smāha bhagavānātrēyaḥ||2||
 
iti ha smāha bhagavānātrēyaḥ||2||
 +
 
hētuṁ dravyaṁ liṅgaṁ kuṣṭhānāmāśrayaṁ praśamanaṁ ca|  
 
hētuṁ dravyaṁ liṅgaṁ kuṣṭhānāmāśrayaṁ praśamanaṁ ca|  
 
śr̥ṇvagnivēśa! samyagviśēṣataḥ sparśanaghnānām||3||
 
śr̥ṇvagnivēśa! samyagviśēṣataḥ sparśanaghnānām||3||
 +
 
athAtaH kuShThacikitsitaM vyAkhyAsyAmaH||1||  
 
athAtaH kuShThacikitsitaM vyAkhyAsyAmaH||1||  
 +
 
iti ha smAha bhagavAnAtreyaH||2||
 
iti ha smAha bhagavAnAtreyaH||2||
 +
 
hetuM dravyaM li~ggaM kuShThAnAmAshrayaM prashamanaM ca|  
 
hetuM dravyaM li~ggaM kuShThAnAmAshrayaM prashamanaM ca|  
 
shRuNvagnivesha! samyagvisheShataH sparshanaghnAnAm||3||
 
shRuNvagnivesha! samyagvisheShataH sparshanaghnAnAm||3||
Now we shall expound the chapter on management of kuṣṭha (obstinate skin diseases) .Thus said Lord Atreya.
+
 
Aetiology, factors essential for genesis of disease, symptoms and signs, premonitory features, pathogenesis along with treatment is being mentioned. Listen Agnivesha! The speciality of this disease is that there is loss of integrity of seat of sparśanendriya i.e. tvacha. (1-3)
+
Now we shall expound the chapter on management of ''kushtha'' (obstinate skin diseases). Thus said Lord Atreya.
 +
 
 +
Etiology, factors essential for genesis of disease, symptoms and signs, premonitory features, pathogenesis along with treatment is being mentioned. Listen Agnivesha! The specialty of this disease is that there is loss of integrity of seat of ''sparshanendriya'' i.e. ''tvacha''. [1-3]
    
==== Etiology ====
 
==== Etiology ====
Line 63: Line 73:  
विरोधीन्यन्नपानानि द्रवस्निग्धगुरूणि च|  
 
विरोधीन्यन्नपानानि द्रवस्निग्धगुरूणि च|  
 
भजतामागतां छर्दिं वेगांश्चान्यान्प्रतिघ्नताम्||४||  
 
भजतामागतां छर्दिं वेगांश्चान्यान्प्रतिघ्नताम्||४||  
 +
 
व्यायाममतिसन्तापमतिभुक्त्वोपसेविनाम्|  
 
व्यायाममतिसन्तापमतिभुक्त्वोपसेविनाम्|  
 
शीतोष्णलङ्घनाहारान् क्रमं मुक्त्वा निषेविणाम्||५||  
 
शीतोष्णलङ्घनाहारान् क्रमं मुक्त्वा निषेविणाम्||५||  
 +
 
घर्मश्रमभयार्तानां द्रुतं शीताम्बुसेविनाम्|  
 
घर्मश्रमभयार्तानां द्रुतं शीताम्बुसेविनाम्|  
 
अजीर्णाध्यशिनां चैव पञ्चकर्मापचारिणाम्||६||  
 
अजीर्णाध्यशिनां चैव पञ्चकर्मापचारिणाम्||६||  
 +
 
नवान्नदधिमत्स्यातिलवणाम्लनिषेविणाम्|  
 
नवान्नदधिमत्स्यातिलवणाम्लनिषेविणाम्|  
 
माषमूलकपिष्टान्नतिलक्षीरगुडाशिनाम्||७||  
 
माषमूलकपिष्टान्नतिलक्षीरगुडाशिनाम्||७||  
 +
 
व्यवायं चाप्यजीर्णेऽन्ने निद्रां च भजतां दिवा|  
 
व्यवायं चाप्यजीर्णेऽन्ने निद्रां च भजतां दिवा|  
 
विप्रान् गुरून् धर्षयतां पापं कर्म च कुर्वताम्||८||
 
विप्रान् गुरून् धर्षयतां पापं कर्म च कुर्वताम्||८||
 +
 
virōdhīnyannapānāni dravasnigdhagurūṇi ca|  
 
virōdhīnyannapānāni dravasnigdhagurūṇi ca|  
 
bhajatāmāgatāṁ chardiṁ vēgāṁścānyānpratighnatām||4||  
 
bhajatāmāgatāṁ chardiṁ vēgāṁścānyānpratighnatām||4||  
 +
 
vyāyāmamatisantāpāmātibhuktvōpasēvinām|  
 
vyāyāmamatisantāpāmātibhuktvōpasēvinām|  
 
śītōṣṇalaṅghanāhārān kramaṁ muktvā niṣēviṇām||5||  
 
śītōṣṇalaṅghanāhārān kramaṁ muktvā niṣēviṇām||5||  
 +
 
gharmaśramabhayārtānāṁ drutaṁ śītāmbusēvinām|  
 
gharmaśramabhayārtānāṁ drutaṁ śītāmbusēvinām|  
 
ajīrṇādhyaśināṁ caiva pañcakarmāpacāriṇām||6||  
 
ajīrṇādhyaśināṁ caiva pañcakarmāpacāriṇām||6||  
 +
 
navānnadadhimatsyātilavaṇāmlaniṣēviṇām|  
 
navānnadadhimatsyātilavaṇāmlaniṣēviṇām|  
 
māṣamūlakapiṣṭānnatilakṣīraguḍāśinām||7||  
 
māṣamūlakapiṣṭānnatilakṣīraguḍāśinām||7||  
 +
 
vyavāyaṁ cāpyajīrṇē'nnē nidrāṁ ca bhajatāṁ divā|  
 
vyavāyaṁ cāpyajīrṇē'nnē nidrāṁ ca bhajatāṁ divā|  
 
viprān gurūn dharṣayatāṁ pāpaṁ karma ca kurvatām||8||
 
viprān gurūn dharṣayatāṁ pāpaṁ karma ca kurvatām||8||
 +
 
virodhInyannapAnAni dravasnigdhagurUNi ca|  
 
virodhInyannapAnAni dravasnigdhagurUNi ca|  
 
bhajatAmAgatAM chardiM vegAMshcAnyAnpratighnatAm||4||  
 
bhajatAmAgatAM chardiM vegAMshcAnyAnpratighnatAm||4||  
 +
 
vyAyAmamatisantApamatibhuktvopasevinAm|  
 
vyAyAmamatisantApamatibhuktvopasevinAm|  
shItoShNala~gghanAhArAn kramaM muktvA niSheviNAm||5||  
+
shItoShNala~gghanAhArAn kramaM muktvA niSheviNAm||5||
 +
 
gharmashramabhayArtAnAM drutaM shItAmbusevinAm|  
 
gharmashramabhayArtAnAM drutaM shItAmbusevinAm|  
 
ajIrNAdhyashinAM caiva pa~jcakarmApacAriNAm||6||  
 
ajIrNAdhyashinAM caiva pa~jcakarmApacAriNAm||6||  
 +
 
navAnnadadhimatsyAtilavaNAmlaniSheviNAm|  
 
navAnnadadhimatsyAtilavaNAmlaniSheviNAm|  
 
mAShamUlakapiShTAnnatilakShIraguDAshinAm||7||  
 
mAShamUlakapiShTAnnatilakShIraguDAshinAm||7||  
 +
 
vyavAyaM cApyajIrNe~anne nidrAM ca bhajatAM divA|  
 
vyavAyaM cApyajIrNe~anne nidrAM ca bhajatAM divA|  
 
viprAn gurUn dharShayatAM pApaM karma ca kurvatAm||8||
 
viprAn gurUn dharShayatAM pApaM karma ca kurvatAm||8||
Virudha annapāna, excessive intake of drava, snigdha and guru dravyas; restraining natural urges like vomiting etc; exercising or coming in contact of excessive heat after eating excessive quantity of food. Indulging in habits such as, taking shita quality food etc. followed by ushṇa quality or either fasting followed by heavy meals. Having cold water immediately after exposure to scorching sun, exertion and fear, eating uncooked or raw foods or having meals although previously taken meals have not been digested. Indulging in food and other habits which have been restricted during the phase of panchakarma. Consuming new grains, curds, fish, excessive salty and sour food items. Black grams, raddish, food prepared from flour paste, sesame, milk and jaggery products. Indulging in sexual activity even if the food is not well digested (sexual intercourse immediately after taking food), sleeping during day time, insulting peers like brahmin / guru and other respected personal and doing sinful acts are the aetiological and risk factors of kuṣṭha. [4-8]
+
 
 +
''Viruddha annapana'', excessive intake of ''drava, snigdha'' and ''guru dravyas''; restraining natural urges like vomiting etc; exercising or coming in contact of excessive heat after eating excessive quantity of food. Indulging in habits such as, taking ''shita'' quality food etc. followed by ''ushna'' quality or either fasting followed by heavy meals. Having cold water immediately after exposure to scorching sun, exertion and fear, eating uncooked or raw foods or having meals although previously taken meals have not been digested. Indulging in food and other habits which have been restricted during the phase of [[Panchakarma]].  
 +
 
 +
Consuming new grains, curds, fish, excessive salty and sour food items. Black grams, radish, food prepared from flour paste, sesame, milk and jaggery products. Indulging in sexual activity even if the food is not well digested (sexual intercourse immediately after taking food), sleeping during day time, insulting peers like brahmin / guru and other respected personal and doing sinful acts are the etiological and risk factors of ''kushtha''. [4-8]
    
==== Pathogenic factors ====
 
==== Pathogenic factors ====
Line 97: Line 124:  
वातादयस्त्रयो दुष्टास्त्वग्रक्तं मांसमम्बु च|  
 
वातादयस्त्रयो दुष्टास्त्वग्रक्तं मांसमम्बु च|  
 
दूषयन्ति स कुष्ठानां सप्तको द्रव्यसङ्ग्रहः||९||  
 
दूषयन्ति स कुष्ठानां सप्तको द्रव्यसङ्ग्रहः||९||  
 +
 
अतः कुष्ठानि जायन्ते सप्त चैकादशैव च|  
 
अतः कुष्ठानि जायन्ते सप्त चैकादशैव च|  
 
न चैकदोषजं किञ्चित् कुष्ठं समुपलभ्यते||१०||
 
न चैकदोषजं किञ्चित् कुष्ठं समुपलभ्यते||१०||
 +
 
vātādayastrayō duṣṭāstvagraktaṁ māṁsamambu ca|  
 
vātādayastrayō duṣṭāstvagraktaṁ māṁsamambu ca|  
 
dūṣayanti sa kuṣṭhānāṁ saptakō dravyasaṅgrahaḥ||9||  
 
dūṣayanti sa kuṣṭhānāṁ saptakō dravyasaṅgrahaḥ||9||  
 +
 
ataḥ kuṣṭhāni jāyantē sapta caikādaśaiva ca|  
 
ataḥ kuṣṭhāni jāyantē sapta caikādaśaiva ca|  
 
na caikadōṣajaṁ kiñcit kuṣṭhaṁ samupalabhyatē||10||
 
na caikadōṣajaṁ kiñcit kuṣṭhaṁ samupalabhyatē||10||
 +
 
vAtAdayastrayo duShTAstvagraktaM mAMsamambu ca|  
 
vAtAdayastrayo duShTAstvagraktaM mAMsamambu ca|  
 
dUShayanti sa kuShThAnAM saptako dravyasa~ggrahaH||9||  
 
dUShayanti sa kuShThAnAM saptako dravyasa~ggrahaH||9||  
 +
 
ataH kuShThAni jAyante sapta caikAdashaiva ca|  
 
ataH kuShThAni jAyante sapta caikAdashaiva ca|  
 
na caikadoShajaM ki~jcit kuShThaM samupalabhyate||10||
 
na caikadoShajaM ki~jcit kuShThaM samupalabhyate||10||
The vitiated three dosha; vāta, pitta, kapha alongwith impaired tvak, rakta, māṁsa and ambu together constitute seven essential entities which play role in pathogenesis of kuṣṭha. Kuṣṭha can be classified into seven mahakuṣṭha (major skin disorders) and eleven kshudrakuṣṭha (eleven minor skin disorders). Single dōsha cannot cause kuṣṭha on its own i.e. kuṣṭha is not an nānātmaja (disease caused by single specific dosha) disease. [9-10]
+
 
 +
The vitiated three ''doshas''- ''vata, pitta, kapha'' along with impaired ''tvak, rakta, mamsa'' and ''ambu'' together constitute seven essential entities which play role in pathogenesis of ''kushtha''. ''Kushtha'' can be classified into seven ''mahakushtha'' (major skin disorders) and eleven ''kshudrakushtha'' (eleven minor skin disorders). Single ''dosha'' cannot cause ''kushtha'' on its own i.e. ''kushtha'' is not an ''nanatmaja'' (disease caused by single specific ''dosha'') disease. [9-10]
    
==== Premonitory signs and symptoms ====
 
==== Premonitory signs and symptoms ====

Navigation menu