Changes

Jump to navigation Jump to search
292 bytes added ,  15:29, 8 April 2018
Line 1,465: Line 1,465:  
भव्यखर्जूरमृद्वीकापरूषकरसैर्युतम् [१] |  
 
भव्यखर्जूरमृद्वीकापरूषकरसैर्युतम् [१] |  
 
सदाडिमरसं शीतं सक्तुभिश्चावचूर्णितम् ||१३६||  
 
सदाडिमरसं शीतं सक्तुभिश्चावचूर्णितम् ||१३६||  
 +
 
सशर्करं शार्करं वा मार्द्वीकमथवाऽपरम् |  
 
सशर्करं शार्करं वा मार्द्वीकमथवाऽपरम् |  
 
दद्याद्बहूदकं काले पातुं पित्तमदात्यये ||१३७||  
 
दद्याद्बहूदकं काले पातुं पित्तमदात्यये ||१३७||  
 +
 
शशान् कपिञ्जलानेणाँल्लावानसितपुच्छकान् |  
 
शशान् कपिञ्जलानेणाँल्लावानसितपुच्छकान् |  
 
मधुराम्लान् प्रयुञ्जीत भोजने शालिषष्टिकान् ||१३८||  
 
मधुराम्लान् प्रयुञ्जीत भोजने शालिषष्टिकान् ||१३८||  
 +
 
पटोलयूषमिश्रं वा छागलं कल्पयेद्रसम् |  
 
पटोलयूषमिश्रं वा छागलं कल्पयेद्रसम् |  
 
सतीनमुद्गमिश्रं वा दाडिमामलकान्वितम् ||१३९||  
 
सतीनमुद्गमिश्रं वा दाडिमामलकान्वितम् ||१३९||  
 +
 
द्राक्षामलकखर्जूरपरूषकरसेन वा |  
 
द्राक्षामलकखर्जूरपरूषकरसेन वा |  
 
कल्पयेत्तर्पणान् यूषान् रसांश्च विविधात्मकान् ||१४०||  
 
कल्पयेत्तर्पणान् यूषान् रसांश्च विविधात्मकान् ||१४०||  
 +
 
आमाशयस्थमुत्क्लिष्टं कफपित्तं मदात्यये |  
 
आमाशयस्थमुत्क्लिष्टं कफपित्तं मदात्यये |  
 
विज्ञाय बहुदोषस्य दह्यमानस्य [२] तृष्यतः ||१४१||  
 
विज्ञाय बहुदोषस्य दह्यमानस्य [२] तृष्यतः ||१४१||  
 +
 
मद्यं द्राक्षारसं तोयं दत्त्वा तर्पणमेव वा |  
 
मद्यं द्राक्षारसं तोयं दत्त्वा तर्पणमेव वा |  
 
निःशेषं वामयेच्छीघ्रमेवं रोगाद्विमुच्यते ||१४२||  
 
निःशेषं वामयेच्छीघ्रमेवं रोगाद्विमुच्यते ||१४२||  
 +
 
काले पुनस्तर्पणाद्यं क्रमं कुर्यात् प्रकाङ्क्षिते |  
 
काले पुनस्तर्पणाद्यं क्रमं कुर्यात् प्रकाङ्क्षिते |  
 
तेनाग्निर्दीप्यते तस्य दोषशेषान्नपाचकः ||१४३||  
 
तेनाग्निर्दीप्यते तस्य दोषशेषान्नपाचकः ||१४३||  
 +
 
कासे सरक्तनिष्ठीवे पार्श्वस्तनरुजासु च |  
 
कासे सरक्तनिष्ठीवे पार्श्वस्तनरुजासु च |  
 
तृष्यते सविदाहे च सोत्क्लेशे हृदयोरसि ||१४४||  
 
तृष्यते सविदाहे च सोत्क्लेशे हृदयोरसि ||१४४||  
 +
 
गुडूचीभद्रमुस्तानां पटोलस्याथवा भिषक् |  
 
गुडूचीभद्रमुस्तानां पटोलस्याथवा भिषक् |  
 
रसं सनागरं दद्यात् तित्तिरिप्रतिभोजनम् [३] ||१४५||  
 
रसं सनागरं दद्यात् तित्तिरिप्रतिभोजनम् [३] ||१४५||  
 +
 
तृष्यते चातिबलवद्वातपित्ते समुद्धते |  
 
तृष्यते चातिबलवद्वातपित्ते समुद्धते |  
 
दद्याद्द्राक्षारसं पातुं शीतं दोषानुलोमनम् ||१४६||  
 
दद्याद्द्राक्षारसं पातुं शीतं दोषानुलोमनम् ||१४६||  
 +
 
जीर्णे समधुराम्लेन छागमांसरसेन तम् |  
 
जीर्णे समधुराम्लेन छागमांसरसेन तम् |  
 
भोजनं भोजयेन्मद्यमनुतर्षं च पाययेत् ||१४७||  
 
भोजनं भोजयेन्मद्यमनुतर्षं च पाययेत् ||१४७||  
 +
 
अनुतर्षस्य मात्रा सा यया नो दूष्यते [४] मनः |  
 
अनुतर्षस्य मात्रा सा यया नो दूष्यते [४] मनः |  
 
तृष्यते मद्यमल्पाल्पं प्रदेयं स्याद्बहूदकम् ||१४८||  
 
तृष्यते मद्यमल्पाल्पं प्रदेयं स्याद्बहूदकम् ||१४८||  
 +
 
तृष्णा येनोपशाम्येत मदं येन च नाप्नुयात् |  
 
तृष्णा येनोपशाम्येत मदं येन च नाप्नुयात् |  
 
परूषकाणां पीलूनां रसं शीतमथापि [५] वा ||१४९||  
 
परूषकाणां पीलूनां रसं शीतमथापि [५] वा ||१४९||  
 +
 
पर्णिनीनां चतसॄणां पिबेद्वा शिशिरं जलम् |  
 
पर्णिनीनां चतसॄणां पिबेद्वा शिशिरं जलम् |  
 
मुस्तदाडिमलाजानां [६] तृष्णाघ्नं वा पिबेद्रसम् ||१५०||  
 
मुस्तदाडिमलाजानां [६] तृष्णाघ्नं वा पिबेद्रसम् ||१५०||  
 +
 
कोलदाडिमवृक्षाम्लचुक्रीकाचुक्रिकारसः |  
 
कोलदाडिमवृक्षाम्लचुक्रीकाचुक्रिकारसः |  
 
पञ्चाम्लको मुखालेपः सद्यस्तृष्णां नियच्छति ||१५१||  
 
पञ्चाम्लको मुखालेपः सद्यस्तृष्णां नियच्छति ||१५१||  
 +
 
शीतलान्यन्नपानानि शीतशय्यासनानि [७] च |  
 
शीतलान्यन्नपानानि शीतशय्यासनानि [७] च |  
 
शीतवातजलस्पर्शाः शीतान्युपवनानि च ||१५२||  
 
शीतवातजलस्पर्शाः शीतान्युपवनानि च ||१५२||  
 +
 
क्षौमपद्मोत्पलानां च मणीनां मौक्तिकस्य च |  
 
क्षौमपद्मोत्पलानां च मणीनां मौक्तिकस्य च |  
 
चन्दनोदकशीतानां स्पर्शाश्चन्द्रांशुशीतलाः ||१५३||  
 
चन्दनोदकशीतानां स्पर्शाश्चन्द्रांशुशीतलाः ||१५३||  
 +
 
हेमराजतकांस्यानां पात्राणां शीतवारिभिः |  
 
हेमराजतकांस्यानां पात्राणां शीतवारिभिः |  
 
पूर्णानां हिमपूर्णानां दृतीनां पवनाहताः ||१५४||  
 
पूर्णानां हिमपूर्णानां दृतीनां पवनाहताः ||१५४||  
 +
 
संस्पर्शाश्चन्दनार्द्राणां नारीणां च समारुताः |  
 
संस्पर्शाश्चन्दनार्द्राणां नारीणां च समारुताः |  
 
चन्दनानां च मुख्यानां शस्ताः पित्तमदात्यये [८] ||१५५||  
 
चन्दनानां च मुख्यानां शस्ताः पित्तमदात्यये [८] ||१५५||  
 +
 
शीतवीर्यं यदन्यच्च तत् सर्वं विनियोजयेत् |  
 
शीतवीर्यं यदन्यच्च तत् सर्वं विनियोजयेत् |  
 
कुमुदोत्पलपत्राणां सिक्तानां चन्दनाम्बुना ||१५६||  
 
कुमुदोत्पलपत्राणां सिक्तानां चन्दनाम्बुना ||१५६||  
 +
 
हिताः स्पर्शा मनोज्ञानां दाहे मद्यसमुत्थिते |  
 
हिताः स्पर्शा मनोज्ञानां दाहे मद्यसमुत्थिते |  
 
कथाश्च विविधाः शस्ताः [९] शब्दाश्च शिखिनां शिवाः ||१५७||  
 
कथाश्च विविधाः शस्ताः [९] शब्दाश्च शिखिनां शिवाः ||१५७||  
 +
 
तोयदानां च शब्दा हि शमयन्ति मदात्ययम् |  
 
तोयदानां च शब्दा हि शमयन्ति मदात्ययम् |  
 
जलयन्त्राभिवर्षीणि वातयन्त्रवहानि च ||१५८||  
 
जलयन्त्राभिवर्षीणि वातयन्त्रवहानि च ||१५८||  
 +
 
कल्पनीयानि भिषजा दाहे धारागृहाणि च |  
 
कल्पनीयानि भिषजा दाहे धारागृहाणि च |  
 
फलिनीसेव्यलोध्राम्बुहेमपत्रं कुटन्नटम् ||१५९||  
 
फलिनीसेव्यलोध्राम्बुहेमपत्रं कुटन्नटम् ||१५९||  
 +
 
कालीयकरसोपेतं दाहे शस्तं प्रलेपनम् |  
 
कालीयकरसोपेतं दाहे शस्तं प्रलेपनम् |  
 
बदरीपल्लवोत्थश्च तथैवारिष्टकोद्भवः ||१६०||  
 
बदरीपल्लवोत्थश्च तथैवारिष्टकोद्भवः ||१६०||  
 +
 
फेनिलायाश्च यः फेनस्तैर्दाहे लेपनं शुभम् |  
 
फेनिलायाश्च यः फेनस्तैर्दाहे लेपनं शुभम् |  
 
सुरा समण्डा दध्यम्लं मातुलुङ्गरसो मधु ||१६१||  
 
सुरा समण्डा दध्यम्लं मातुलुङ्गरसो मधु ||१६१||  
 +
 
सेके प्रदेहे शस्यन्ते दाहघ्नाः साम्लकाञ्जिकाः |  
 
सेके प्रदेहे शस्यन्ते दाहघ्नाः साम्लकाञ्जिकाः |  
 
परिषेकावगाहेषु व्यञ्जनानां च सेवने ||१६२||  
 
परिषेकावगाहेषु व्यञ्जनानां च सेवने ||१६२||  
 +
 
शस्यते शिशिरं तोयं दाहतृष्णाप्रशान्तये |  
 
शस्यते शिशिरं तोयं दाहतृष्णाप्रशान्तये |  
 
मात्राकालप्रयुक्तेन कर्मणाऽनेन शाम्यति [१०] ||१६३||
 
मात्राकालप्रयुक्तेन कर्मणाऽनेन शाम्यति [१०] ||१६३||
धीमतो वैद्यवश्यस्य शीघ्रं पित्तमदात्ययः |१६४| bhavyakharjūramr̥dvīkāparūṣakarasairyutam [1] |  
+
 
 +
धीमतो वैद्यवश्यस्य शीघ्रं पित्तमदात्ययः |१६४|  
 +
 
 +
bhavyakharjūramr̥dvīkāparūṣakarasairyutam [1] |  
 
sadāḍimarasaṁ śītaṁ saktubhiścāvacūrṇitam||136||  
 
sadāḍimarasaṁ śītaṁ saktubhiścāvacūrṇitam||136||  
 +
 
saśarkaraṁ śārkaraṁ vā mārdvīkamathavā'param|  
 
saśarkaraṁ śārkaraṁ vā mārdvīkamathavā'param|  
 
dadyādbahūdakaṁ kālē pātuṁ pittamadātyayē||137||  
 
dadyādbahūdakaṁ kālē pātuṁ pittamadātyayē||137||  
 +
 
śaśān kapiñjalānēṇāmँllāvānasitapucchakān|  
 
śaśān kapiñjalānēṇāmँllāvānasitapucchakān|  
 
madhurāmlān prayuñjīta bhōjanē śāliṣaṣṭikān||138||  
 
madhurāmlān prayuñjīta bhōjanē śāliṣaṣṭikān||138||  
 +
 
paṭōlayūṣamiśraṁ vā chāgalaṁ kalpayēdrasam|  
 
paṭōlayūṣamiśraṁ vā chāgalaṁ kalpayēdrasam|  
 
satīnamudgamiśraṁ vā dāḍimāmalakānvitam||139||  
 
satīnamudgamiśraṁ vā dāḍimāmalakānvitam||139||  
 +
 
drākṣāmalakakharjūraparūṣakarasēna vā|  
 
drākṣāmalakakharjūraparūṣakarasēna vā|  
 
kalpayēttarpaṇān yūṣān rasāṁśca vividhātmakān||140||  
 
kalpayēttarpaṇān yūṣān rasāṁśca vividhātmakān||140||  
 +
 
āmāśayasthamutkliṣṭaṁ kaphapittaṁ madātyayē|  
 
āmāśayasthamutkliṣṭaṁ kaphapittaṁ madātyayē|  
 
vijñāya bahudōṣasya dahyamānasya [2] tr̥ṣyataḥ||141||  
 
vijñāya bahudōṣasya dahyamānasya [2] tr̥ṣyataḥ||141||  
 +
 
madyaṁ drākṣārasaṁ tōyaṁ dattvā tarpaṇamēva vā|  
 
madyaṁ drākṣārasaṁ tōyaṁ dattvā tarpaṇamēva vā|  
 
niḥśēṣaṁ vāmayēcchīghramēvaṁ rōgādvimucyatē||142||  
 
niḥśēṣaṁ vāmayēcchīghramēvaṁ rōgādvimucyatē||142||  
 +
 
kālē punastarpaṇādyaṁ kramaṁ kuryāt prakāṅkṣitē|  
 
kālē punastarpaṇādyaṁ kramaṁ kuryāt prakāṅkṣitē|  
 
tēnāgnirdīpyatē tasya dōṣaśēṣānnapācakaḥ||143||  
 
tēnāgnirdīpyatē tasya dōṣaśēṣānnapācakaḥ||143||  
 +
 
kāsē saraktaniṣṭhīvē pārśvastanarujāsu ca|  
 
kāsē saraktaniṣṭhīvē pārśvastanarujāsu ca|  
 
tr̥ṣyatē savidāhē ca sōtklēśē hr̥dayōrasi||144||  
 
tr̥ṣyatē savidāhē ca sōtklēśē hr̥dayōrasi||144||  
 +
 
guḍūcībhadramustānāṁ paṭōlasyāthavā bhiṣak|  
 
guḍūcībhadramustānāṁ paṭōlasyāthavā bhiṣak|  
 
rasaṁ sanāgaraṁ dadyāt tittiripratibhōjanam [3] ||145||  
 
rasaṁ sanāgaraṁ dadyāt tittiripratibhōjanam [3] ||145||  
 +
 
tr̥ṣyatē cātibalavadvātapittē samuddhatē|  
 
tr̥ṣyatē cātibalavadvātapittē samuddhatē|  
 
dadyāddrākṣārasaṁ pātuṁ śītaṁ dōṣānulōmanam||146||  
 
dadyāddrākṣārasaṁ pātuṁ śītaṁ dōṣānulōmanam||146||  
 +
 
jīrṇē samadhurāmlēna chāgamāṁsarasēna tam|  
 
jīrṇē samadhurāmlēna chāgamāṁsarasēna tam|  
 
bhōjanaṁ bhōjayēnmadyamanutarṣaṁ ca pāyayēt||147||  
 
bhōjanaṁ bhōjayēnmadyamanutarṣaṁ ca pāyayēt||147||  
 +
 
anutarṣasya mātrā sā yayā nō dūṣyatē [4] manaḥ|  
 
anutarṣasya mātrā sā yayā nō dūṣyatē [4] manaḥ|  
 
tr̥ṣyatē madyamalpālpaṁ pradēyaṁ syādbahūdakam||148||  
 
tr̥ṣyatē madyamalpālpaṁ pradēyaṁ syādbahūdakam||148||  
 +
 
tr̥ṣṇā yēnōpaśāmyēta madaṁ yēna ca nāpnuyāt|  
 
tr̥ṣṇā yēnōpaśāmyēta madaṁ yēna ca nāpnuyāt|  
 
parūṣakāṇāṁ pīlūnāṁ rasaṁ śītamathāpi [5] vā||149||  
 
parūṣakāṇāṁ pīlūnāṁ rasaṁ śītamathāpi [5] vā||149||  
 +
 
parṇinīnāṁ catasr̥̄ṇāṁ pibēdvā śiśiraṁ jalam|  
 
parṇinīnāṁ catasr̥̄ṇāṁ pibēdvā śiśiraṁ jalam|  
 
mustadāḍimalājānāṁ [6] tr̥ṣṇāghnaṁ vā pibēdrasam||150||  
 
mustadāḍimalājānāṁ [6] tr̥ṣṇāghnaṁ vā pibēdrasam||150||  
 +
 
kōladāḍimavr̥kṣāmlacukrīkācukrikārasaḥ|  
 
kōladāḍimavr̥kṣāmlacukrīkācukrikārasaḥ|  
 
pañcāmlakō mukhālēpaḥ sadyastr̥ṣṇāṁ niyacchati||151||  
 
pañcāmlakō mukhālēpaḥ sadyastr̥ṣṇāṁ niyacchati||151||  
 +
 
śītalānyannapānāni śītaśayyāsanāni [7] ca|  
 
śītalānyannapānāni śītaśayyāsanāni [7] ca|  
 
śītavātajalasparśāḥ śītānyupavanāni ca||152||  
 
śītavātajalasparśāḥ śītānyupavanāni ca||152||  
 +
 
kṣaumapadmōtpalānāṁ ca maṇīnāṁ mauktikasya ca|  
 
kṣaumapadmōtpalānāṁ ca maṇīnāṁ mauktikasya ca|  
 
candanōdakaśītānāṁ sparśāścandrāṁśuśītalāḥ||153||  
 
candanōdakaśītānāṁ sparśāścandrāṁśuśītalāḥ||153||  
 +
 
hēmarājatakāṁsyānāṁ pātrāṇāṁ śītavāribhiḥ|  
 
hēmarājatakāṁsyānāṁ pātrāṇāṁ śītavāribhiḥ|  
 
pūrṇānāṁ himapūrṇānāṁ dr̥tīnāṁ pavanāhatāḥ||154||  
 
pūrṇānāṁ himapūrṇānāṁ dr̥tīnāṁ pavanāhatāḥ||154||  
 +
 
saṁsparśāścandanārdrāṇāṁ nārīṇāṁ ca samārutāḥ|  
 
saṁsparśāścandanārdrāṇāṁ nārīṇāṁ ca samārutāḥ|  
 
candanānāṁ ca mukhyānāṁ śastāḥ pittamadātyayē [8] ||155||  
 
candanānāṁ ca mukhyānāṁ śastāḥ pittamadātyayē [8] ||155||  
 +
 
śītavīryaṁ yadanyacca tat sarvaṁ viniyōjayēt|  
 
śītavīryaṁ yadanyacca tat sarvaṁ viniyōjayēt|  
 
kumudōtpalapatrāṇāṁ siktānāṁ candanāmbunā||156||  
 
kumudōtpalapatrāṇāṁ siktānāṁ candanāmbunā||156||  
 +
 
hitāḥ sparśā manōjñānāṁ dāhē madyasamutthitē|  
 
hitāḥ sparśā manōjñānāṁ dāhē madyasamutthitē|  
 
kathāśca vividhāḥ śastāḥ [9] śabdāśca śikhināṁ śivāḥ||157||  
 
kathāśca vividhāḥ śastāḥ [9] śabdāśca śikhināṁ śivāḥ||157||  
 +
 
tōyadānāṁ ca śabdā hi śamayanti madātyayam|  
 
tōyadānāṁ ca śabdā hi śamayanti madātyayam|  
jalayantrābhivarṣīṇi vātayantravahāni ca||158||  
+
jalayantrābhivarṣīṇi vātayantravahāni ca||158||
 +
 
kalpanīyāni bhiṣajā dāhē dhārāgr̥hāṇi ca|  
 
kalpanīyāni bhiṣajā dāhē dhārāgr̥hāṇi ca|  
 
phalinīsēvyalōdhrāmbuhēmapatraṁ kuṭannaṭam||159||  
 
phalinīsēvyalōdhrāmbuhēmapatraṁ kuṭannaṭam||159||  
 +
 
kālīyakarasōpētaṁ dāhē śastaṁ pralēpanam|  
 
kālīyakarasōpētaṁ dāhē śastaṁ pralēpanam|  
 
badarīpallavōtthaśca tathaivāriṣṭakōdbhavaḥ||160||  
 
badarīpallavōtthaśca tathaivāriṣṭakōdbhavaḥ||160||  
 +
 
phēnilāyāśca yaḥ phēnastairdāhē lēpanaṁ śubham|  
 
phēnilāyāśca yaḥ phēnastairdāhē lēpanaṁ śubham|  
 
surā samaṇḍā dadhyamlaṁ mātuluṅgarasō madhu||161||  
 
surā samaṇḍā dadhyamlaṁ mātuluṅgarasō madhu||161||  
 +
 
sēkē pradēhē śasyantē dāhaghnāḥ sāmlakāñjikāḥ|  
 
sēkē pradēhē śasyantē dāhaghnāḥ sāmlakāñjikāḥ|  
 
pariṣēkāvagāhēṣu vyañjanānāṁ ca sēvanē||162||  
 
pariṣēkāvagāhēṣu vyañjanānāṁ ca sēvanē||162||  
 +
 
śasyatē śiśiraṁ tōyaṁ dāhatr̥ṣṇāpraśāntayē|  
 
śasyatē śiśiraṁ tōyaṁ dāhatr̥ṣṇāpraśāntayē|  
 
mātrākālaprayuktēna karmaṇā'nēna śāmyati [10] ||163||  
 
mātrākālaprayuktēna karmaṇā'nēna śāmyati [10] ||163||  
 +
 
dhīmatō vaidyavaśyasya śīghraṁ pittamadātyayaḥ|164|  
 
dhīmatō vaidyavaśyasya śīghraṁ pittamadātyayaḥ|164|  
    
bhavyakharjUramRudvIkAparUShakarasairyutam [1] |  
 
bhavyakharjUramRudvIkAparUShakarasairyutam [1] |  
 
sadADimarasaM shItaM saktubhishcAvacUrNitam ||136||  
 
sadADimarasaM shItaM saktubhishcAvacUrNitam ||136||  
 +
 
sasharkaraM shArkaraM vA mArdvIkamathavA~aparam |  
 
sasharkaraM shArkaraM vA mArdvIkamathavA~aparam |  
 
dadyAdbahUdakaM kAle pAtuM pittamadAtyaye ||137||  
 
dadyAdbahUdakaM kAle pAtuM pittamadAtyaye ||137||  
 +
 
shashAn kapi~jjalAneNA@mllAvAnasitapucchakAn |  
 
shashAn kapi~jjalAneNA@mllAvAnasitapucchakAn |  
 
madhurAmlAn prayu~jjIta bhojane shAliShaShTikAn ||138||  
 
madhurAmlAn prayu~jjIta bhojane shAliShaShTikAn ||138||  
 +
 
paTolayUShamishraM vA chAgalaM kalpayedrasam |  
 
paTolayUShamishraM vA chAgalaM kalpayedrasam |  
 
satInamudgamishraM vA dADimAmalakAnvitam ||139||  
 
satInamudgamishraM vA dADimAmalakAnvitam ||139||  
 +
 
drAkShAmalakakharjUraparUShakarasena vA |  
 
drAkShAmalakakharjUraparUShakarasena vA |  
 
kalpayettarpaNAn yUShAn rasAMshca vividhAtmakAn ||140||  
 
kalpayettarpaNAn yUShAn rasAMshca vividhAtmakAn ||140||  
 +
 
AmAshayasthamutkliShTaM kaphapittaM madAtyaye |  
 
AmAshayasthamutkliShTaM kaphapittaM madAtyaye |  
 
vij~jAya bahudoShasya dahyamAnasya [2] tRuShyataH ||141||  
 
vij~jAya bahudoShasya dahyamAnasya [2] tRuShyataH ||141||  
 +
 
madyaM drAkShArasaM toyaM dattvA tarpaNameva vA |  
 
madyaM drAkShArasaM toyaM dattvA tarpaNameva vA |  
 
niHsheShaM vAmayecchIghramevaM rogAdvimucyate ||142||  
 
niHsheShaM vAmayecchIghramevaM rogAdvimucyate ||142||  
 +
 
kAle punastarpaNAdyaM kramaM kuryAt prakA~gkShite |  
 
kAle punastarpaNAdyaM kramaM kuryAt prakA~gkShite |  
 
tenAgnirdIpyate tasya doShasheShAnnapAcakaH ||143||  
 
tenAgnirdIpyate tasya doShasheShAnnapAcakaH ||143||  
 +
 
kAse saraktaniShThIve pArshvastanarujAsu ca |  
 
kAse saraktaniShThIve pArshvastanarujAsu ca |  
 
tRuShyate savidAhe ca sotkleshe hRudayorasi ||144||  
 
tRuShyate savidAhe ca sotkleshe hRudayorasi ||144||  
 +
 
guDUcIbhadramustAnAM paTolasyAthavA bhiShak |  
 
guDUcIbhadramustAnAM paTolasyAthavA bhiShak |  
 
rasaM sanAgaraM dadyAt tittiripratibhojanam [3] ||145||  
 
rasaM sanAgaraM dadyAt tittiripratibhojanam [3] ||145||  
 +
 
tRuShyate cAtibalavadvAtapitte samuddhate |  
 
tRuShyate cAtibalavadvAtapitte samuddhate |  
 
dadyAddrAkShArasaM pAtuM shItaM doShAnulomanam ||146||  
 
dadyAddrAkShArasaM pAtuM shItaM doShAnulomanam ||146||  
 +
 
jIrNe samadhurAmlena chAgamAMsarasena tam |  
 
jIrNe samadhurAmlena chAgamAMsarasena tam |  
 
bhojanaM bhojayenmadyamanutarShaM ca pAyayet ||147||  
 
bhojanaM bhojayenmadyamanutarShaM ca pAyayet ||147||  
 +
 
anutarShasya mAtrA sA yayA no dUShyate [4] manaH |  
 
anutarShasya mAtrA sA yayA no dUShyate [4] manaH |  
 
tRuShyate madyamalpAlpaM pradeyaM syAdbahUdakam ||148||  
 
tRuShyate madyamalpAlpaM pradeyaM syAdbahUdakam ||148||  
 +
 
tRuShNA yenopashAmyeta madaM yena ca nApnuyAt |  
 
tRuShNA yenopashAmyeta madaM yena ca nApnuyAt |  
 
parUShakANAM pIlUnAM rasaM shItamathApi [5] vA ||149||  
 
parUShakANAM pIlUnAM rasaM shItamathApi [5] vA ||149||  
 +
 
parNinInAM catasRUNAM pibedvA shishiraM jalam |  
 
parNinInAM catasRUNAM pibedvA shishiraM jalam |  
 
mustadADimalAjAnAM [6] tRuShNAghnaM vA pibedrasam ||150||  
 
mustadADimalAjAnAM [6] tRuShNAghnaM vA pibedrasam ||150||  
 +
 
koladADimavRukShAmlacukrIkAcukrikArasaH |  
 
koladADimavRukShAmlacukrIkAcukrikArasaH |  
 
pa~jcAmlako mukhAlepaH sadyastRuShNAM niyacchati ||151||  
 
pa~jcAmlako mukhAlepaH sadyastRuShNAM niyacchati ||151||  
 +
 
shItalAnyannapAnAni shItashayyAsanAni [7] ca |  
 
shItalAnyannapAnAni shItashayyAsanAni [7] ca |  
 
shItavAtajalasparshAH shItAnyupavanAni ca ||152||  
 
shItavAtajalasparshAH shItAnyupavanAni ca ||152||  
 +
 
kShaumapadmotpalAnAM ca maNInAM mauktikasya ca |  
 
kShaumapadmotpalAnAM ca maNInAM mauktikasya ca |  
 
candanodakashItAnAM sparshAshcandrAMshushItalAH ||153||  
 
candanodakashItAnAM sparshAshcandrAMshushItalAH ||153||  
 +
 
hemarAjatakAMsyAnAM pAtrANAM shItavAribhiH |  
 
hemarAjatakAMsyAnAM pAtrANAM shItavAribhiH |  
 
pUrNAnAM himapUrNAnAM dRutInAM pavanAhatAH ||154||  
 
pUrNAnAM himapUrNAnAM dRutInAM pavanAhatAH ||154||  
 +
 
saMsparshAshcandanArdrANAM nArINAM ca samArutAH |  
 
saMsparshAshcandanArdrANAM nArINAM ca samArutAH |  
 
candanAnAM ca mukhyAnAM shastAH pittamadAtyaye [8] ||155||  
 
candanAnAM ca mukhyAnAM shastAH pittamadAtyaye [8] ||155||  
 +
 
shItavIryaM yadanyacca tat sarvaM viniyojayet |  
 
shItavIryaM yadanyacca tat sarvaM viniyojayet |  
 
kumudotpalapatrANAM siktAnAM candanAmbunA ||156||  
 
kumudotpalapatrANAM siktAnAM candanAmbunA ||156||  
 +
 
hitAH sparshA manoj~jAnAM dAhe madyasamutthite |  
 
hitAH sparshA manoj~jAnAM dAhe madyasamutthite |  
 
kathAshca vividhAH shastAH [9] shabdAshca shikhinAM shivAH ||157||  
 
kathAshca vividhAH shastAH [9] shabdAshca shikhinAM shivAH ||157||  
 +
 
toyadAnAM ca shabdA hi shamayanti madAtyayam |  
 
toyadAnAM ca shabdA hi shamayanti madAtyayam |  
 
jalayantrAbhivarShINi vAtayantravahAni ca ||158||  
 
jalayantrAbhivarShINi vAtayantravahAni ca ||158||  
 +
 
kalpanIyAni bhiShajA dAhe dhArAgRuhANi ca |  
 
kalpanIyAni bhiShajA dAhe dhArAgRuhANi ca |  
 
phalinIsevyalodhrAmbuhemapatraM kuTannaTam ||159||  
 
phalinIsevyalodhrAmbuhemapatraM kuTannaTam ||159||  
 +
 
kAlIyakarasopetaM dAhe shastaM pralepanam |  
 
kAlIyakarasopetaM dAhe shastaM pralepanam |  
 
badarIpallavotthashca tathaivAriShTakodbhavaH ||160||  
 
badarIpallavotthashca tathaivAriShTakodbhavaH ||160||  
 +
 
phenilAyAshca yaH phenastairdAhe lepanaM shubham |  
 
phenilAyAshca yaH phenastairdAhe lepanaM shubham |  
 
surA samaNDA dadhyamlaM mAtulu~ggaraso madhu ||161||  
 
surA samaNDA dadhyamlaM mAtulu~ggaraso madhu ||161||  
 +
 
seke pradehe shasyante dAhaghnAH sAmlakA~jjikAH |  
 
seke pradehe shasyante dAhaghnAH sAmlakA~jjikAH |  
 
pariShekAvagAheShu vya~jjanAnAM ca sevane ||162||  
 
pariShekAvagAheShu vya~jjanAnAM ca sevane ||162||  
 +
 
shasyate shishiraM toyaM dAhatRuShNAprashAntaye |  
 
shasyate shishiraM toyaM dAhatRuShNAprashAntaye |  
 
mAtrAkAlaprayuktena karmaNA~anena shAmyati [10] ||163||  
 
mAtrAkAlaprayuktena karmaNA~anena shAmyati [10] ||163||  
 +
 
dhImato vaidyavashyasya shIghraM pittamadAtyayaH |164|
 
dhImato vaidyavashyasya shIghraM pittamadAtyayaH |164|
In paitta dominant madatyaya, cool, well suitable liquor prepared of sharkara, mridvika (dried grapes) added with sugar & juice of cassia fistula, dates, grapes, parushaka or pomegranate and mixed with parched grain flour shall be administered.
+
 
The diet to be consumed is the meat of rabbit, grey patridge, ena (black deer), common quail, Asita Puchhaka (a type of deer); sweetened and soured along with Shali and shashtika rice. The goat meat shall be prepared with peas, green gram or dadima (Pomegranate) & amalaka (Indian Goose berry). Preparation of various saturating drinks, vegetable & meat soups with juice of grapes, Indian Gooseberry, dates and parushaka is advisable.
+
In ''paitta'' dominant ''madatyaya'', cool, well suitable liquor prepared of ''sharkara, mridvika'' (dried grapes) added with sugar and juice of cassia fistula, dates, grapes, ''parushaka'' or pomegranate and mixed with parched grain flour shall be administered.
In paittika madatyaya if kapha and pitta situated in stomach are vitiated, then considering the state of excess aggravationleading to burning and thirst, the liquor or grapes juice or water or tarpana shall be advised to induce complete emesis. This will relieve the illness rapidly.
+
 
If yearning to drink again, tarpana shall be given in appropriate time, which leads digestion of remaining toxins by stimulating agni.
+
The diet to be consumed is the meat of rabbit, grey partridge, ''ena'' (black deer), common quail, ''asita puchhaka'' (a type of deer); sweetened and soured along with ''shali'' and ''shashtika'' rice. The goat meat shall be prepared with peas, green gram or ''dadima'' (Pomegranate) and ''amalaka'' (Indian Goose berry). Preparation of various saturating drinks, vegetable and meat soups with juice of grapes, Indian Gooseberry, dates and ''parushaka'' is advisable.
Cough with hemoptysis, pain in flanks & breasts, thirst, buirning, vitiated dosha in heart & chest shall be treated with decoction of guduchi (Tinospora cordifolia), devdaru, Cyprus rotundus, or patola mixed with dry ginger followed by the partridge food.
+
 
For intense thirst & aggravated vata pitta cold grape juice is advisable which helps for toxin elimination.
+
In ''paittika madatyaya'' if ''kapha'' and ''pitta'' situated in stomach are vitiated, then considering the state of excess aggravation leading to burning and thirst, the liquor or grapes juice or water or ''tarpana'' shall be advised to induce complete emesis. This will relieve the illness rapidly.
 +
 
 +
If yearning to drink again, ''tarpana'' shall be given in appropriate time, which leads digestion of remaining toxins by stimulating ''agni''.
 +
 
 +
Cough with hemoptysis, pain in flanks and breasts, thirst, burning, vitiated ''dosha'' in heart and chest shall be treated with decoction of ''guduchi'' (Tinospora cordifolia), ''devdaru,'' Cyprus rotundus, or ''patola'' mixed with dry ginger followed by the partridge food.
 +
 
 +
For intense thirst and aggravated ''vata pitta'' cold grape juice is advisable which helps for toxin elimination.
 +
 
 
After observation of complete digestion the person shall be fed with sweet and sour goat meat soup along with the liquor to satiate the thirst. The quantity of liquor to satiate thirst shall be optimum enough and shall not affect the mind. If thirst persists, liquor diluted in plenty of water shall be given repeatedly to pacify it, yet not intoxicating.
 
After observation of complete digestion the person shall be fed with sweet and sour goat meat soup along with the liquor to satiate the thirst. The quantity of liquor to satiate thirst shall be optimum enough and shall not affect the mind. If thirst persists, liquor diluted in plenty of water shall be given repeatedly to pacify it, yet not intoxicating.
Otherwise, cold juice of parushaka, pilu or cool water or water boiled with four leaved herbs or decoction of musta, dadima, & parched paddy shall be given to pacify thirst.
+
 
Kola, dadima, vrukshmla, chkrika, chukrika juice of this panchamla can be applied locally in oral cavity to pacify the thirst.
+
Otherwise, cold juice of ''parushaka, pilu'' or cool water or water boiled with four leaved herbs or decoction of ''musta, dadima,'' and parched paddy shall be given to pacify thirst.
Cold food and drinks, cool residence, exposure to cool air & water, cool gardens, and the touch of cool linen, hued lotus, water lily, pearl, sandal water, moon beam; golden, silver, bronze vessles with cold water, breeze, and ice bags; touch of women bathed with sandal water & cool breeze from sandal trees are advised in paittika madatyaya. Whatever is sheetaveerya dominant shall be used.
+
 
 +
Kola, ''dadima, vrikshamla, chkrika, chukrika'' juice of this ''panchamla'' can be applied locally in oral cavity to pacify the thirst.
 +
 
 +
Cold food and drinks, cool residence, exposure to cool air and water, cool gardens, and the touch of cool linen, hued lotus, water lily, pearl, sandal water, moon beam; golden, silver, bronze vessels with cold water, breeze, and ice bags; touch of women bathed with sandal water and cool breeze from sandal trees are advised in ''paittika madatyaya''. Whatever is ''sheetaveerya'' dominant shall be used.
 +
 
 
Feel of lotus leaves, water lily, gravel, sandal water is beneficial in alcohol induced burning sensation. Anecdotes, variety of pictures, pure tone of voice of peacock, sound of clouds reduce the impact of intoxication.
 
Feel of lotus leaves, water lily, gravel, sandal water is beneficial in alcohol induced burning sensation. Anecdotes, variety of pictures, pure tone of voice of peacock, sound of clouds reduce the impact of intoxication.
 +
 
Physician shall conceptualize the showers of cool water, air conditioning for cool air, and sprinkling cabinets for treating burning sensation in alcoholism.
 
Physician shall conceptualize the showers of cool water, air conditioning for cool air, and sprinkling cabinets for treating burning sensation in alcoholism.
Priyangu, usheera, lodhra, hribera, nagakeshara flowers, & shyonaka mixed with kaleyaka juice are advisable in burning sensation. Application of froth oozing from pounded leaves of badar, nimba & fenila are advisable in burning sensation of pittaja alcoholism.
+
 
 +
''Priyangu, usheera, lodhra, hribera, nagakeshara'' flowers and ''shyonaka'' mixed with ''kaleyaka'' juice are advisable in burning sensation. Application of froth oozing from pounded leaves of ''badara, nimba'' and ''fenila'' are advisable in burning sensation of ''pittaja'' alcoholism.
 +
 
 
Liquor with the froth, sour curd, matulunga juice, honey, and sour gruel is used for sprinkling and pasting for pacification of burning sensation.
 
Liquor with the froth, sour curd, matulunga juice, honey, and sour gruel is used for sprinkling and pasting for pacification of burning sensation.
 +
 
Cool water, is preferable for shower, bathing and drinking helps in pacifying thirst and burning sensation.
 
Cool water, is preferable for shower, bathing and drinking helps in pacifying thirst and burning sensation.
Learned physician implement these regimens with consideration of matra (optimum quantity) and kaala (appropriate time) to pacify pittaja madatyaya.(136-163)
     −
Management of kapha dominant madatyaya:
+
Learned physician implement these regimens with consideration of ''matra'' (optimum quantity) and ''kaala'' (appropriate time) to pacify ''pittaja madatyaya''.[136-163]
 +
 
 +
==== Management of ''kapha'' dominant ''madatyaya'' ====
 +
 
 
उल्लेखनोपवासाभ्यां जयेत् कफमदात्ययम् ||१६४||  
 
उल्लेखनोपवासाभ्यां जयेत् कफमदात्ययम् ||१६४||  
 
तृष्यते सलिलं चास्मै दद्याद्ध्रीबेरसाधितम् |  
 
तृष्यते सलिलं चास्मै दद्याद्ध्रीबेरसाधितम् |  

Navigation menu