Changes

Jump to navigation Jump to search
207 bytes added ,  09:47, 8 April 2018
Line 415: Line 415:     
ओजस्यविहते पूर्वो हृदि च प्रतिबोधिते |  
 
ओजस्यविहते पूर्वो हृदि च प्रतिबोधिते |  
मध्यमो विहतेऽल्पे च विहते तूत्तमो मदः ||३७||  
+
मध्यमो विहतेऽल्पे च विहते तूत्तमो मदः ||३७||
 +
 
नैवं विघातं जनयेन्मद्यं पैष्टिकमोजसः |  
 
नैवं विघातं जनयेन्मद्यं पैष्टिकमोजसः |  
 
विकाशिरूक्षविशदा गुणास्तत्र हि नोल्बणाः ||३८||  
 
विकाशिरूक्षविशदा गुणास्तत्र हि नोल्बणाः ||३८||  
 +
 
ōjasyavihatē pūrvō hr̥di ca pratibōdhitē|  
 
ōjasyavihatē pūrvō hr̥di ca pratibōdhitē|  
 
madhyamō vihatē'lpē ca vihatē tūttamō madaḥ||37||  
 
madhyamō vihatē'lpē ca vihatē tūttamō madaḥ||37||  
 +
 
naivaṁ vighātaṁ janayēnmadyaṁ paiṣṭikamōjasaḥ|  
 
naivaṁ vighātaṁ janayēnmadyaṁ paiṣṭikamōjasaḥ|  
 
vikāśirūkṣaviśadā guṇāstatra hi nōlbaṇāḥ||38||  
 
vikāśirūkṣaviśadā guṇāstatra hi nōlbaṇāḥ||38||  
 +
 
ojasyavihate pUrvo hRudi ca pratibodhite |  
 
ojasyavihate pUrvo hRudi ca pratibodhite |  
 
madhyamo vihate~alpe ca vihate tUttamo madaH ||37||  
 
madhyamo vihate~alpe ca vihate tUttamo madaH ||37||  
 +
 
naivaM vighAtaM janayenmadyaM paiShTikamojasaH |  
 
naivaM vighAtaM janayenmadyaM paiShTikamojasaH |  
 
vikAshirUkShavishadA guNAstatra hi nolbaNAH ||38||
 
vikAshirUkShavishadA guNAstatra hi nolbaNAH ||38||
The early stage of intoxication starts when it spreads up to the heart but ojas is not disturbed; in the middle stage ojas gets disturbed and in the later stage there is severe disturbance to the ojas.
+
 
Consumption of liquor prepared by the flour does not affect ojas severely  due to lack of (harmful) qualities like expanding property, aridness, and non-sliminess.(37-38)
+
The early stage of intoxication starts when it spreads up to the heart but ''ojas'' is not disturbed; in the middle stage ''ojas'' gets disturbed and in the later stage there is severe disturbance to the ''ojas''.
Characteristic features of mada:
+
 
 +
Consumption of liquor prepared by the flour does not affect ''ojas'' severely  due to lack of (harmful) qualities like expanding property, dryness/roughness, and non-sliminess.[37-38]
 +
 
 +
==== Characteristic features of ''mada'' ====
 +
 
 
हृदि मद्यगुणाविष्टे हर्षस्तर्षो रतिः सुखम् |  
 
हृदि मद्यगुणाविष्टे हर्षस्तर्षो रतिः सुखम् |  
 
विकाराश्च यथासत्त्वं चित्रा राजसतामसाः ||३९||  
 
विकाराश्च यथासत्त्वं चित्रा राजसतामसाः ||३९||  
 +
 
जायन्ते मोहनिद्रान्ता मद्यस्यातिनिषेवणात् |  
 
जायन्ते मोहनिद्रान्ता मद्यस्यातिनिषेवणात् |  
स मद्यविभ्रमो नाम्ना ‘मद’ इत्यभिधीयते ||४०|| hr̥di madyaguṇāviṣṭē harṣastarṣō ratiḥ sukham|  
+
स मद्यविभ्रमो नाम्ना ‘मद’ इत्यभिधीयते ||४०||
 +
 
 +
hridi madyaguṇāviṣṭē harṣastarṣō ratiḥ sukham|  
 
vikārāśca yathāsattvaṁ citrā rājasatāmasāḥ||39||  
 
vikārāśca yathāsattvaṁ citrā rājasatāmasāḥ||39||  
 +
 
jāyantē mōhanidrāntā madyasyātiniṣēvaṇāt|  
 
jāyantē mōhanidrāntā madyasyātiniṣēvaṇāt|  
 
sa madyavibhramō nāmnā ‘mada’ ityabhidhīyatē||40||  
 
sa madyavibhramō nāmnā ‘mada’ ityabhidhīyatē||40||  
 +
 
hRudi madyaguNAviShTe harShastarSho ratiH sukham |  
 
hRudi madyaguNAviShTe harShastarSho ratiH sukham |  
 
vikArAshca yathAsattvaM citrA rAjasatAmasAH ||39||  
 
vikArAshca yathAsattvaM citrA rAjasatAmasAH ||39||  
 +
 
jAyante mohanidrAntA madyasyAtiniShevaNAt |  
 
jAyante mohanidrAntA madyasyAtiniShevaNAt |  
 
sa madyavibhramo nAmnA ‘mada’ ityabhidhIyate ||40||
 
sa madyavibhramo nAmnA ‘mada’ ityabhidhIyate ||40||
The heart overwhelmed with the qualities of liquor exhilaration, delight, thirst, sexual pleasure and other rajasa, tamasa disorders leads to the state of infatuation and sleep due to overdrinking. This derailment due to liquor is called as mada (intoxication). (39-40)
+
 
Features of different stage of mada:
+
The heart overwhelmed with the qualities of liquor exhilaration, delight, thirst, sexual pleasure and other ''rajas, tamas'' disorders leads to the state of infatuation and sleep due to over-drinking. This derailment due to liquor is called as ''mada'' (intoxication). [39-40]
 +
 
 +
==== Features of different stage of ''mada'' ====
 +
 
 
पीयमानस्य मद्यस्य विज्ञातव्यास्त्रयो मदाः |  
 
पीयमानस्य मद्यस्य विज्ञातव्यास्त्रयो मदाः |  
 
प्रथमो मध्यमोऽन्त्यश्च लक्षणैस्तान् प्रचक्ष्महे ||४१||  
 
प्रथमो मध्यमोऽन्त्यश्च लक्षणैस्तान् प्रचक्ष्महे ||४१||  
 +
 
प्रहर्षणः प्रीतिकरः पानान्नगुणदर्शकः |  
 
प्रहर्षणः प्रीतिकरः पानान्नगुणदर्शकः |  
 
वाद्यगीतप्रहासानां कथानां च प्रवर्तकः ||४२||  
 
वाद्यगीतप्रहासानां कथानां च प्रवर्तकः ||४२||  
 +
 
न च बुद्धिस्मृतिहरो विषयेषु न चाक्षमः |  
 
न च बुद्धिस्मृतिहरो विषयेषु न चाक्षमः |  
 
सुखनिद्राप्रबोधश्च प्रथमः सुखदो मदः ||४३||  
 
सुखनिद्राप्रबोधश्च प्रथमः सुखदो मदः ||४३||  
 +
 
मुहुः स्मृतिर्मुहुर्मोहो(ऽ)व्यक्ता [१] सज्जति वाङ्मुहुः |  
 
मुहुः स्मृतिर्मुहुर्मोहो(ऽ)व्यक्ता [१] सज्जति वाङ्मुहुः |  
 
युक्तायुक्तप्रलापश्च प्रचलायनमेव च ||४४||  
 
युक्तायुक्तप्रलापश्च प्रचलायनमेव च ||४४||  
 +
 
स्थानपानान्नसाङ्कथ्ययोजना सविपर्यया |  
 
स्थानपानान्नसाङ्कथ्ययोजना सविपर्यया |  
 
लिङ्गान्येतानि जानीयादाविष्टे मध्यमे मदे ||४५||  
 
लिङ्गान्येतानि जानीयादाविष्टे मध्यमे मदे ||४५||  
 +
 
मध्यमं मदमुत्क्रम्य मदमाप्राप्य [२] चोत्तमम् |  
 
मध्यमं मदमुत्क्रम्य मदमाप्राप्य [२] चोत्तमम् |  
 
न किञ्चिन्नाशुभं कुर्युर्नरा राजसतामसाः ||४६||  
 
न किञ्चिन्नाशुभं कुर्युर्नरा राजसतामसाः ||४६||  
 +
 
को मदं तादृशं विद्वानुन्मादमिव दारुणम् |  
 
को मदं तादृशं विद्वानुन्मादमिव दारुणम् |  
 
गच्छेदध्वानमस्वन्तं बहुदोषमिवाध्वगः ||४७||  
 
गच्छेदध्वानमस्वन्तं बहुदोषमिवाध्वगः ||४७||  
 +
 
तृतीयं तु मदं प्राप्य भग्नदार्विव निष्क्रियः |  
 
तृतीयं तु मदं प्राप्य भग्नदार्विव निष्क्रियः |  
 
मदमोहावृतमना जीवन्नपि मृतैः समः ||४८||  
 
मदमोहावृतमना जीवन्नपि मृतैः समः ||४८||  
 +
 
रमणीयान् स विषयान्न वेत्ति न सुहृज्जनम् |  
 
रमणीयान् स विषयान्न वेत्ति न सुहृज्जनम् |  
 
यदर्थं पीयते मद्यं रतिं तां च न विन्दति ||४९||  
 
यदर्थं पीयते मद्यं रतिं तां च न विन्दति ||४९||  
 +
 
कार्याकार्यं सुखं दुःखं लोके यच्च हिताहितम् |  
 
कार्याकार्यं सुखं दुःखं लोके यच्च हिताहितम् |  
 
यदवस्थो न जानाति कोऽवस्थां तां व्रजेद्बुधः ||५०||  
 
यदवस्थो न जानाति कोऽवस्थां तां व्रजेद्बुधः ||५०||  
 +
 
स दूष्यः सर्वभूतानां निन्द्यश्चाग्राह्य एव च |  
 
स दूष्यः सर्वभूतानां निन्द्यश्चाग्राह्य एव च |  
व्यसनित्वादुदर्के च स दुःखं व्याधिमश्नुते ||५१|| pīyamānasya madyasya vijñātavyāstrayō madāḥ|  
+
व्यसनित्वादुदर्के च स दुःखं व्याधिमश्नुते ||५१||  
 +
 
 +
pīyamānasya madyasya vijñātavyāstrayō madāḥ|  
 
prathamō madhyamō'ntyaśca lakṣaṇaistān pracakṣmahē||41||  
 
prathamō madhyamō'ntyaśca lakṣaṇaistān pracakṣmahē||41||  
 +
 
praharṣaṇaḥ prītikaraḥ pānānnaguṇadarśakaḥ|  
 
praharṣaṇaḥ prītikaraḥ pānānnaguṇadarśakaḥ|  
 
vādyagītaprahāsānāṁ kathānāṁ ca pravartakaḥ||42||  
 
vādyagītaprahāsānāṁ kathānāṁ ca pravartakaḥ||42||  
 +
 
na ca buddhismr̥tiharō viṣayēṣu na cākṣamaḥ|  
 
na ca buddhismr̥tiharō viṣayēṣu na cākṣamaḥ|  
 
sukhanidrāprabōdhaśca prathamaḥ sukhadō madaḥ||43||  
 
sukhanidrāprabōdhaśca prathamaḥ sukhadō madaḥ||43||  
 +
 
muhuḥ smr̥tirmuhurmōhō(')vyaktā [1] sajjati vāṅmuhuḥ|  
 
muhuḥ smr̥tirmuhurmōhō(')vyaktā [1] sajjati vāṅmuhuḥ|  
 
yuktāyuktapralāpaśca pracalāyanamēva ca||44||  
 
yuktāyuktapralāpaśca pracalāyanamēva ca||44||  
 +
 
sthānapānānnasāṅkathyayōjanā saviparyayā|  
 
sthānapānānnasāṅkathyayōjanā saviparyayā|  
 
liṅgānyētāni jānīyādāviṣṭē madhyamē madē||45||  
 
liṅgānyētāni jānīyādāviṣṭē madhyamē madē||45||  
 +
 
madhyamaṁ madamutkramya madamāprāpya [2] cōttamam|  
 
madhyamaṁ madamutkramya madamāprāpya [2] cōttamam|  
 
na kiñcinnāśubhaṁ kuryurnarā rājasatāmasāḥ||46||  
 
na kiñcinnāśubhaṁ kuryurnarā rājasatāmasāḥ||46||  
 +
 
kō madaṁ tādr̥śaṁ vidvānunmādamiva dāruṇam|  
 
kō madaṁ tādr̥śaṁ vidvānunmādamiva dāruṇam|  
 
gacchēdadhvānamasvantaṁ bahudōṣamivādhvagaḥ||47||  
 
gacchēdadhvānamasvantaṁ bahudōṣamivādhvagaḥ||47||  
 +
 
tr̥tīyaṁ tu madaṁ prāpya bhagnadārviva niṣkriyaḥ|  
 
tr̥tīyaṁ tu madaṁ prāpya bhagnadārviva niṣkriyaḥ|  
 
madamōhāvr̥tamanā jīvannapi mr̥taiḥ samaḥ||48||  
 
madamōhāvr̥tamanā jīvannapi mr̥taiḥ samaḥ||48||  
 +
 
ramaṇīyān sa viṣayānna vētti na suhr̥jjanam|  
 
ramaṇīyān sa viṣayānna vētti na suhr̥jjanam|  
 
yadarthaṁ pīyatē madyaṁ ratiṁ tāṁ ca na vindati||49||  
 
yadarthaṁ pīyatē madyaṁ ratiṁ tāṁ ca na vindati||49||  
 +
 
kāryākāryaṁ sukhaṁ duḥkhaṁ lōkē yacca hitāhitam|  
 
kāryākāryaṁ sukhaṁ duḥkhaṁ lōkē yacca hitāhitam|  
 
yadavasthō na jānāti kō'vasthāṁ tāṁ vrajēdbudhaḥ||50||  
 
yadavasthō na jānāti kō'vasthāṁ tāṁ vrajēdbudhaḥ||50||  
 +
 
sa dūṣyaḥ sarvabhūtānāṁ nindyaścāgrāhya ēva ca|  
 
sa dūṣyaḥ sarvabhūtānāṁ nindyaścāgrāhya ēva ca|  
 
vyasanitvādudarkē ca sa duḥkhaṁ vyādhimaśnutē||51||  
 
vyasanitvādudarkē ca sa duḥkhaṁ vyādhimaśnutē||51||  
Line 488: Line 528:  
pIyamAnasya madyasya vij~jAtavyAstrayo madAH |  
 
pIyamAnasya madyasya vij~jAtavyAstrayo madAH |  
 
prathamo madhyamo~antyashca lakShaNaistAn pracakShmahe ||41||  
 
prathamo madhyamo~antyashca lakShaNaistAn pracakShmahe ||41||  
 +
 
praharShaNaH prItikaraH pAnAnnaguNadarshakaH |  
 
praharShaNaH prItikaraH pAnAnnaguNadarshakaH |  
 
vAdyagItaprahAsAnAM kathAnAM ca pravartakaH ||42||  
 
vAdyagItaprahAsAnAM kathAnAM ca pravartakaH ||42||  
 +
 
na ca buddhismRutiharo viShayeShu na cAkShamaH |  
 
na ca buddhismRutiharo viShayeShu na cAkShamaH |  
 
sukhanidrAprabodhashca prathamaH sukhado madaH ||43||  
 
sukhanidrAprabodhashca prathamaH sukhado madaH ||43||  
 +
 
muhuH smRutirmuhurmoho(~a)vyaktA [1] sajjati vA~gmuhuH |  
 
muhuH smRutirmuhurmoho(~a)vyaktA [1] sajjati vA~gmuhuH |  
 
yuktAyuktapralApashca pracalAyanameva ca ||44||  
 
yuktAyuktapralApashca pracalAyanameva ca ||44||  
 +
 
sthAnapAnAnnasA~gkathyayojanA saviparyayA |  
 
sthAnapAnAnnasA~gkathyayojanA saviparyayA |  
 
li~ggAnyetAni jAnIyAdAviShTe madhyame made ||45||  
 
li~ggAnyetAni jAnIyAdAviShTe madhyame made ||45||  
 +
 
madhyamaM madamutkramya madamAprApya [2] cottamam |  
 
madhyamaM madamutkramya madamAprApya [2] cottamam |  
 
na ki~jcinnAshubhaM kuryurnarA rAjasatAmasAH ||46||  
 
na ki~jcinnAshubhaM kuryurnarA rAjasatAmasAH ||46||  
 +
 
ko madaM tAdRushaM vidvAnunmAdamiva dAruNam |  
 
ko madaM tAdRushaM vidvAnunmAdamiva dAruNam |  
 
gacchedadhvAnamasvantaM bahudoShamivAdhvagaH ||47||  
 
gacchedadhvAnamasvantaM bahudoShamivAdhvagaH ||47||  
 +
 
tRutIyaM tu madaM prApya bhagnadArviva niShkriyaH |  
 
tRutIyaM tu madaM prApya bhagnadArviva niShkriyaH |  
 
madamohAvRutamanA jIvannapi mRutaiH samaH ||48||  
 
madamohAvRutamanA jIvannapi mRutaiH samaH ||48||  
 +
 
ramaNIyAn sa viShayAnna vetti na suhRujjanam |  
 
ramaNIyAn sa viShayAnna vetti na suhRujjanam |  
 
yadarthaM pIyate madyaM ratiM tAM ca na vindati ||49||  
 
yadarthaM pIyate madyaM ratiM tAM ca na vindati ||49||  
 +
 
kAryAkAryaM sukhaM duHkhaM loke yacca hitAhitam |  
 
kAryAkAryaM sukhaM duHkhaM loke yacca hitAhitam |  
 
yadavastho na jAnAti ko~avasthAM tAM vrajedbudhaH ||50||  
 
yadavastho na jAnAti ko~avasthAM tAM vrajedbudhaH ||50||  
 +
 
sa dUShyaH sarvabhUtAnAM nindyashcAgrAhya eva ca |  
 
sa dUShyaH sarvabhUtAnAM nindyashcAgrAhya eva ca |  
 
vyasanitvAdudarke ca sa duHkhaM vyAdhimashnute ||51||
 
vyasanitvAdudarke ca sa duHkhaM vyAdhimashnute ||51||
 +
 
There are three stages of intoxication after consumption of liquor known as first, middle and late stages as described with following symptoms.
 
There are three stages of intoxication after consumption of liquor known as first, middle and late stages as described with following symptoms.
The early stage is exhilarating, delighting, reflecting the qualities of the food and the drink, invokes instrumental & vocal music, amusement and anecdotes. It neither affects the intellect & memory nor lead to the incapability of the senses. The pattern of sleep and awakening is restored and overall, a delighting phase.
+
 
In the mid stage memory gets affected (transiently), causes confusions, distinct speech turns to indistinct, relevant or irrelevant talkativeness, irrelevant movements, rambling postures, food, drink & speech.
+
The early stage is exhilarating, delighting, reflecting the qualities of the food and the drink, invokes instrumental and vocal music, amusement and anecdotes. It neither affects the intellect and memory nor lead to the incapability of the senses. The pattern of sleep and awakening is restored and overall, a delighting phase.
The individual with raja and tama predominance, who has intoxicated to cross the mid stage, but yet not achieved the late stage behaves nastily and inappropriately without any consideration.
+
 
 +
In the mid stage memory gets affected (transiently), causes confusions, distinct speech turns to indistinct, relevant or irrelevant talkativeness, irrelevant movements, rambling postures, food, drink and speech.
 +
 
 +
The individual with ''rajas'' and ''tamas'' predominance, who has intoxicated to cross the mid stage, but yet not achieved the late stage behaves nastily and inappropriately without any consideration.
 +
 
 
Who is being wise enough to enter the stage of intoxication causing psychosis, insanity leading to the increasingly imperfect path to the troublesome consciousness?
 
Who is being wise enough to enter the stage of intoxication causing psychosis, insanity leading to the increasingly imperfect path to the troublesome consciousness?
 +
 
With attaining the third stage, the individual becomes static like a torn wood, with mind occupied by narcosis and confusion; similar to a dead but still alive.
 
With attaining the third stage, the individual becomes static like a torn wood, with mind occupied by narcosis and confusion; similar to a dead but still alive.
 +
 
The individual does neither identify the pleasant senses nor friends. He even does not recognize the reason of pleasure for which the liquor has been consumed.
 
The individual does neither identify the pleasant senses nor friends. He even does not recognize the reason of pleasure for which the liquor has been consumed.
 +
 
He proceeds to a stage where the identification of right or wrong, happiness or sorrow, desirable or undesirable in the universe is not recognizable.
 
He proceeds to a stage where the identification of right or wrong, happiness or sorrow, desirable or undesirable in the universe is not recognizable.
He will become hated and non acceptable among the people, and because of addiction will consequently attain a stage of painful diseases afterwards.(41-51)
     −
Overall effects of madya:
+
He will become hated and non acceptable among the people, and because of addiction will consequently attain a stage of painful diseases afterwards.[41-51]
 +
 
 +
==== Overall effects of ''madya'' ====
 +
 
 
प्रेत्य चेह च यच्छ्रेयः श्रेयो मोक्षे च यत् परम् |  
 
प्रेत्य चेह च यच्छ्रेयः श्रेयो मोक्षे च यत् परम् |  
 
मनःसमाधौ तत् सर्वमायत्तं सर्वदेहिनाम् ||५२||  
 
मनःसमाधौ तत् सर्वमायत्तं सर्वदेहिनाम् ||५२||  
 +
 
मद्येन मनसश्चास्य सङ्क्षोभः क्रियते महान् |  
 
मद्येन मनसश्चास्य सङ्क्षोभः क्रियते महान् |  
 
महामारुतवेगेन तटस्थस्येव शाखिनः ||५३||  
 
महामारुतवेगेन तटस्थस्येव शाखिनः ||५३||  
 +
 
मद्यप्रसङ्गं तं चाज्ञा महादोषं महागदम् |  
 
मद्यप्रसङ्गं तं चाज्ञा महादोषं महागदम् |  
 
सुखमित्यधिगच्छन्ति रजोमोहपराजिताः ||५४||  
 
सुखमित्यधिगच्छन्ति रजोमोहपराजिताः ||५४||  
 +
 
मद्योपहतविज्ञाना वियुक्ताः सात्त्विकैर्गुणैः |  
 
मद्योपहतविज्ञाना वियुक्ताः सात्त्विकैर्गुणैः |  
 
श्रेयोभिर्विप्रयुज्यन्ते मदान्धा मदलालसाः ||५५||  
 
श्रेयोभिर्विप्रयुज्यन्ते मदान्धा मदलालसाः ||५५||  
 +
 
मद्ये मोहो भयं शोकः क्रोधो मृत्युश्च संश्रितः |  
 
मद्ये मोहो भयं शोकः क्रोधो मृत्युश्च संश्रितः |  
 
सोन्मादमदमूर्च्छायाः सापस्मारापतानकाः ||५६||  
 
सोन्मादमदमूर्च्छायाः सापस्मारापतानकाः ||५६||  
 +
 
यत्रैकः स्मृतिविभ्रंशस्तत्र सर्वमसाधुवत् |  
 
यत्रैकः स्मृतिविभ्रंशस्तत्र सर्वमसाधुवत् |  
 
इत्येवं मद्यदोषज्ञा मद्यं गर्हन्ति यत्नतः ||५७||  
 
इत्येवं मद्यदोषज्ञा मद्यं गर्हन्ति यत्नतः ||५७||  
 +
 
सत्यमेते महादोषा मद्यस्योक्ता न संशयः |  
 
सत्यमेते महादोषा मद्यस्योक्ता न संशयः |  
 
अहितस्यातिमात्रस्य पीतस्य विधिवर्जितम् ||५८||  
 
अहितस्यातिमात्रस्य पीतस्य विधिवर्जितम् ||५८||  
 +
 
किन्तु मद्यं स्वभावेन यथैवान्नं तथा स्मृतम् |  
 
किन्तु मद्यं स्वभावेन यथैवान्नं तथा स्मृतम् |  
 
अयुक्तियुक्तं रोगाय युक्तियुक्तं यथाऽमृतम् ||५९||  
 
अयुक्तियुक्तं रोगाय युक्तियुक्तं यथाऽमृतम् ||५९||  
 +
 
प्राणाः प्राणभृतामन्नं तदयुक्त्या निहन्त्यसून् |  
 
प्राणाः प्राणभृतामन्नं तदयुक्त्या निहन्त्यसून् |  
विषं प्राणहरं तच्च युक्तियुक्तं रसायनम् ||६०|| prētya cēha ca yacchrēyaḥ śrēyō mōkṣē ca yat param|  
+
विषं प्राणहरं तच्च युक्तियुक्तं रसायनम् ||६०||  
 +
 
 +
prētya cēha ca yacchrēyaḥ śrēyō mōkṣē ca yat param|  
 
manaḥsamādhau tat sarvamāyattaṁ sarvadēhinām||52||  
 
manaḥsamādhau tat sarvamāyattaṁ sarvadēhinām||52||  
 +
 
madyēna manasaścāsya saṅkṣōbhaḥ kriyatē mahān|  
 
madyēna manasaścāsya saṅkṣōbhaḥ kriyatē mahān|  
 
mahāmārutavēgēna taṭasthasyēva śākhinaḥ||53||  
 
mahāmārutavēgēna taṭasthasyēva śākhinaḥ||53||  
 +
 
madyaprasaṅgaṁ taṁ cājñā mahādōṣaṁ mahāgadam|  
 
madyaprasaṅgaṁ taṁ cājñā mahādōṣaṁ mahāgadam|  
 
sukhamityadhigacchanti rajōmōhaparājitāḥ||54||  
 
sukhamityadhigacchanti rajōmōhaparājitāḥ||54||  
 +
 
madyōpahatavijñānā viyuktāḥ sāttvikairguṇaiḥ|  
 
madyōpahatavijñānā viyuktāḥ sāttvikairguṇaiḥ|  
 
śrēyōbhirviprayujyantē madāndhā madalālasāḥ||55||  
 
śrēyōbhirviprayujyantē madāndhā madalālasāḥ||55||  
 +
 
madyē mōhō bhayaṁ śōkaḥ krōdhō mr̥tyuśca saṁśritaḥ|  
 
madyē mōhō bhayaṁ śōkaḥ krōdhō mr̥tyuśca saṁśritaḥ|  
 
sōnmādamadamūrcchāyāḥ sāpasmārāpatānakāḥ||56||  
 
sōnmādamadamūrcchāyāḥ sāpasmārāpatānakāḥ||56||  
 +
 
yatraikaḥ smr̥tivibhraṁśastatra sarvamasādhuvat|  
 
yatraikaḥ smr̥tivibhraṁśastatra sarvamasādhuvat|  
 
ityēvaṁ madyadōṣajñā madyaṁ garhanti yatnataḥ||57||  
 
ityēvaṁ madyadōṣajñā madyaṁ garhanti yatnataḥ||57||  
 +
 
satyamētē mahādōṣā madyasyōktā na saṁśayaḥ|  
 
satyamētē mahādōṣā madyasyōktā na saṁśayaḥ|  
 
ahitasyātimātrasya pītasya vidhivarjitam||58||  
 
ahitasyātimātrasya pītasya vidhivarjitam||58||  
 +
 
kintu madyaṁ svabhāvēna yathaivānnaṁ tathā smr̥tam|  
 
kintu madyaṁ svabhāvēna yathaivānnaṁ tathā smr̥tam|  
 
ayuktiyuktaṁ rōgāya yuktiyuktaṁ yathā'mr̥tam||59||  
 
ayuktiyuktaṁ rōgāya yuktiyuktaṁ yathā'mr̥tam||59||  
 +
 
prāṇāḥ prāṇabhr̥tāmannaṁ tadayuktyā nihantyasūn|  
 
prāṇāḥ prāṇabhr̥tāmannaṁ tadayuktyā nihantyasūn|  
 
viṣaṁ prāṇaharaṁ tacca yuktiyuktaṁ rasāyanam||60||  
 
viṣaṁ prāṇaharaṁ tacca yuktiyuktaṁ rasāyanam||60||  
Line 557: Line 635:  
pretya ceha ca yacchreyaH shreyo mokShe ca yat param |  
 
pretya ceha ca yacchreyaH shreyo mokShe ca yat param |  
 
manaHsamAdhau tat sarvamAyattaM sarvadehinAm ||52||  
 
manaHsamAdhau tat sarvamAyattaM sarvadehinAm ||52||  
 +
 
madyena manasashcAsya sa~gkShobhaH kriyate mahAn |  
 
madyena manasashcAsya sa~gkShobhaH kriyate mahAn |  
 
mahAmArutavegena taTasthasyeva shAkhinaH ||53||  
 
mahAmArutavegena taTasthasyeva shAkhinaH ||53||  
 +
 
madyaprasa~ggaM taM cAj~jA mahAdoShaM mahAgadam |  
 
madyaprasa~ggaM taM cAj~jA mahAdoShaM mahAgadam |  
 
sukhamityadhigacchanti rajomohaparAjitAH ||54||  
 
sukhamityadhigacchanti rajomohaparAjitAH ||54||  
 +
 
madyopahatavij~jAnA viyuktAH sAttvikairguNaiH |  
 
madyopahatavij~jAnA viyuktAH sAttvikairguNaiH |  
 
shreyobhirviprayujyante madAndhA madalAlasAH ||55||  
 
shreyobhirviprayujyante madAndhA madalAlasAH ||55||  
 +
 
madye moho bhayaM shokaH krodho mRutyushca saMshritaH |  
 
madye moho bhayaM shokaH krodho mRutyushca saMshritaH |  
 
sonmAdamadamUrcchAyAH sApasmArApatAnakAH ||56||  
 
sonmAdamadamUrcchAyAH sApasmArApatAnakAH ||56||  
 +
 
yatraikaH smRutivibhraMshastatra sarvamasAdhuvat |  
 
yatraikaH smRutivibhraMshastatra sarvamasAdhuvat |  
 
ityevaM madyadoShaj~jA madyaM garhanti yatnataH ||57||  
 
ityevaM madyadoShaj~jA madyaM garhanti yatnataH ||57||  
 +
 
satyamete mahAdoShA madyasyoktA na saMshayaH |  
 
satyamete mahAdoShA madyasyoktA na saMshayaH |  
 
ahitasyAtimAtrasya pItasya vidhivarjitam ||58||  
 
ahitasyAtimAtrasya pItasya vidhivarjitam ||58||  
 +
 
kintu madyaM svabhAvena yathaivAnnaM tathA smRutam |  
 
kintu madyaM svabhAvena yathaivAnnaM tathA smRutam |  
 
ayuktiyuktaM rogAya yuktiyuktaM yathA~amRutam ||59||  
 
ayuktiyuktaM rogAya yuktiyuktaM yathA~amRutam ||59||  
 +
 
prANAH prANabhRutAmannaM tadayuktyA nihantyasUn |  
 
prANAH prANabhRutAmannaM tadayuktyA nihantyasUn |  
 
viShaM prANaharaM tacca yuktiyuktaM rasAyanam ||60||
 
viShaM prANaharaM tacca yuktiyuktaM rasAyanam ||60||
The credit, in this life and in life after death r and utmost credit in salvation depends upon the meditation state of mind of all human beings.
+
 
The liquor causes significant agitation of the mind like a storm causes to a tree. An ignorant person being influenced by rajas and tamas gets addicted to the liquor goes willingly towards the major defects and major diseases.
+
The credit, in this life and in life after death and utmost credit in salvation depends upon the meditation state of mind of all human beings.
Intoxicated by the liquor, affecting the satvik qualities, the person becomes blind through alcoholism and addicted to the liquor; consequently gets deprived of all credits.
+
 
 +
The liquor causes significant agitation of the mind like a storm causes to a tree. An ignorant person being influenced by ''rajas'' and ''tamas'' gets addicted to the liquor goes willingly towards the major defects and major diseases.
 +
 
 +
Intoxicated by the liquor, affecting the ''sattvik'' qualities, the person becomes blind through alcoholism and addicted to the liquor; consequently gets deprived of all credits.
 +
 
 
Liquor causes perplexity, phobia, grief, rage, death along with the psychosis, intoxication, loss of consciousness, epilepsy and spasm of tendons.
 
Liquor causes perplexity, phobia, grief, rage, death along with the psychosis, intoxication, loss of consciousness, epilepsy and spasm of tendons.
 +
 
In case of only loss of memory everything is reprehensible; therefore those who know disadvantages of liquor intentionally stay away from it.
 
In case of only loss of memory everything is reprehensible; therefore those who know disadvantages of liquor intentionally stay away from it.
 +
 
The defects mentioned due to the liquor are definite and certain, when drunk in undesired manner, in excess quantity by ignoring the standard method of drinking.
 
The defects mentioned due to the liquor are definite and certain, when drunk in undesired manner, in excess quantity by ignoring the standard method of drinking.
But liquor by nature is similar to the food. It causes disorders when consumed improperly; while it is like amrutam (elixir) when consumed properly. Food is like the vitality of life for the human beings; but the same may be fatal if ingested improperly. The poison is fatal, but it can be rasayana if used sensibly.(52-60)
     −
Benefits of madya:
+
But liquor by nature is similar to the food. It causes disorders when consumed improperly; while it is like amrutam (elixir) when consumed properly. Food is like the vitality of life for the human beings; but the same may be fatal if ingested improperly. The poison is fatal, but it can be ''rasayana'' if used sensibly.[52-60]
 +
 
 +
==== Benefits of ''madya'' ====
 +
 
 
हर्षमूर्जं मुदं पुष्टिमारोग्यं पौरुषं परम् [१] |  
 
हर्षमूर्जं मुदं पुष्टिमारोग्यं पौरुषं परम् [१] |  
 
युक्त्या पीतं करोत्याशु मद्यं सुखमदप्रदम् ||६१||  
 
युक्त्या पीतं करोत्याशु मद्यं सुखमदप्रदम् ||६१||  

Navigation menu