Changes

Jump to navigation Jump to search
329 bytes added ,  08:08, 8 April 2018
Line 43: Line 43:     
अथातो मदात्ययचिकित्सितं व्याख्यास्यामः ||१||  
 
अथातो मदात्ययचिकित्सितं व्याख्यास्यामः ||१||  
 +
 
इति ह स्माह भगवानात्रेयः ||२||  
 
इति ह स्माह भगवानात्रेयः ||२||  
 +
 
athātō madātyayacikitsitaṁ vyākhyāsyāmaḥ||1||  
 
athātō madātyayacikitsitaṁ vyākhyāsyāmaḥ||1||  
 +
 
iti ha smāha bhagavānātrēyaḥ||2||  
 
iti ha smāha bhagavānātrēyaḥ||2||  
 +
 
athAto madAtyayacikitsitaM vyAkhyAsyAmaH ||1||  
 
athAto madAtyayacikitsitaM vyAkhyAsyAmaH ||1||  
 +
 
iti ha smAha bhagavAnAtreyaH ||2||
 
iti ha smAha bhagavAnAtreyaH ||2||
Now we shall expound the chapter on management of state of intoxication (due to excess consumption of liquor). Thus said Lord Atreya. (1-2)
     −
Origin of sura:
+
Now we shall expound the chapter on management of state of intoxication (due to excess consumption of liquor). Thus said Lord Atreya. [1-2]
 +
 
 +
==== Origin of ''sura'' ====
 +
 
 
सुरैः सुरेशसहितैर्या पुरा [१] परिपूजिता |  
 
सुरैः सुरेशसहितैर्या पुरा [१] परिपूजिता |  
 
सौत्रामण्यां हूयते या कर्मिभिर्या प्रतिष्ठिता ||३||  
 
सौत्रामण्यां हूयते या कर्मिभिर्या प्रतिष्ठिता ||३||  
 +
 
यज्ञौही या यया शक्रः सोमातिपतितो भृशम् |  
 
यज्ञौही या यया शक्रः सोमातिपतितो भृशम् |  
 
निरोजस्तमसाऽऽविष्टस्तस्माद्दुर्गात् समुद्धृतः ||४||  
 
निरोजस्तमसाऽऽविष्टस्तस्माद्दुर्गात् समुद्धृतः ||४||  
 +
 
विधिभिर्वेदविहितैर्वा यजद्भिर्महात्मभिः |  
 
विधिभिर्वेदविहितैर्वा यजद्भिर्महात्मभिः |  
दृश्या स्पृश्या प्रकल्पया च यज्ञीया यज्ञसिद्धये ||५|| suraiḥ surēśasahitairyā purā [1] paripūjitā|  
+
दृश्या स्पृश्या प्रकल्पया च यज्ञीया यज्ञसिद्धये ||५||  
 +
 
 +
suraiḥ surēśasahitairyā purā [1] paripūjitā|  
 
sautrāmaṇyāṁ hūyatē yā karmibhiryā pratiṣṭhitā||3||  
 
sautrāmaṇyāṁ hūyatē yā karmibhiryā pratiṣṭhitā||3||  
 +
 
yajñauhī yā yayā śakraḥ sōmātipatitō bhr̥śam|  
 
yajñauhī yā yayā śakraḥ sōmātipatitō bhr̥śam|  
 
nirōjastamasā''viṣṭastasmāddurgāt samuddhr̥taḥ||4||  
 
nirōjastamasā''viṣṭastasmāddurgāt samuddhr̥taḥ||4||  
 +
 
vidhibhirvēdavihitairvā yajadbhirmahātmabhiḥ|  
 
vidhibhirvēdavihitairvā yajadbhirmahātmabhiḥ|  
 
dr̥śyā spr̥śyā prakalpyā ca yajñīyā yajñasiddhayē||5||  
 
dr̥śyā spr̥śyā prakalpyā ca yajñīyā yajñasiddhayē||5||  
 +
 
suraiH sureshasahitairyA purA [1] paripUjitA |  
 
suraiH sureshasahitairyA purA [1] paripUjitA |  
 
sautrAmaNyAM hUyate yA karmibhiryA pratiShThitA ||3||  
 
sautrAmaNyAM hUyate yA karmibhiryA pratiShThitA ||3||  
 +
 
yaj~jauhI yA yayA shakraH somAtipatito bhRusham |  
 
yaj~jauhI yA yayA shakraH somAtipatito bhRusham |  
 
nirojastamasA~a~aviShTastasmAddurgAt samuddhRutaH ||4||  
 
nirojastamasA~a~aviShTastasmAddurgAt samuddhRutaH ||4||  
 +
 
vidhibhirvedavihitairvA yajadbhirmahAtmabhiH |  
 
vidhibhirvedavihitairvA yajadbhirmahAtmabhiH |  
 
dRushyA spRushyA prakalpayA ca yaj~jIyA yaj~jasiddhaye ||5||
 
dRushyA spRushyA prakalpayA ca yaj~jIyA yaj~jasiddhaye ||5||
Sura, which is admired by the Gods & the kings since ancient era and offered as an oblation in Sautramani yagna (A special type of yagna where sura is indicated as havi means substance for sacrificing) by Yagnauhi (sages performing sacrifice). By the use of which the depressed Indra after drained energy due to excessive consumption of soma, recovered from the condition; which is a visible, touchable, and applicable instrument of sacrifice conducive to the successful completion as enjoyed by the great sages performing sacrifices as per the prescribed methods in Veda. (3-5)
+
 
 +
''Sura'', which is admired by the Gods and the kings since ancient era and offered as an oblation in ''Sautramani yagna'' (A special type of ''yagna'' where ''sura'' is indicated as ''havi'' means substance for sacrificing) by Yagnauhi (sages performing sacrifice). By the use of which the depressed Indra after drained energy due to excessive consumption of ''soma'', recovered from the condition; which is a visible, touchable, and applicable instrument of sacrifice conducive to the successful completion as enjoyed by the great sages performing sacrifices as per the prescribed methods in Veda. [3-5]
 +
 
 
योनिसंस्कारनामाद्यैर्विशेषैर्बहुधा च या |  
 
योनिसंस्कारनामाद्यैर्विशेषैर्बहुधा च या |  
भूत्वा भवत्येकविधा सामान्यान्मदलक्षणात् ||६|| yōnisaṁskāranāmādyairviśēṣairbahudhā ca yā|  
+
भूत्वा भवत्येकविधा सामान्यान्मदलक्षणात् ||६||  
 +
 
 +
yōnisaṁskāranāmādyairviśēṣairbahudhā ca yā|  
 
bhūtvā bhavatyēkavidhā sāmānyānmadalakṣaṇāt||6||  
 
bhūtvā bhavatyēkavidhā sāmānyānmadalakṣaṇāt||6||  
 +
 
yonisaMskAranAmAdyairvisheShairbahudhA ca yA |  
 
yonisaMskAranAmAdyairvisheShairbahudhA ca yA |  
 
bhUtvA bhavatyekavidhA sAmAnyAnmadalakShaNAt ||6||
 
bhUtvA bhavatyekavidhA sAmAnyAnmadalakShaNAt ||6||
It has several varieties depending upon its specific source material, sanskara (method of preparation), nomenclature, etc; which is at the same time unitary in character on account of the common features of intoxication.(6)
+
 
Various forms of sura:
+
It has several varieties depending upon its specific source material, ''sanskara'' (method of preparation), nomenclature, etc; which is at the same time unitary in character on account of the common features of intoxication.[6]
 +
 
 +
==== Various forms of ''sura'' ====
 +
 
 
या देवानमृतं भूत्वा स्वधा भूत्वा पित्तॄंश्च या |  
 
या देवानमृतं भूत्वा स्वधा भूत्वा पित्तॄंश्च या |  
सोमो भूत्वा द्विजातीन् या युङ्क्ते श्रेयोभिरुत्तमैः ||७|| yā dēvānamr̥taṁ bhūtvā svadhā bhūtvā pittr̥̄ṁśca yā|  
+
सोमो भूत्वा द्विजातीन् या युङ्क्ते श्रेयोभिरुत्तमैः ||७||  
sōmō bhūtvā dvijātīn yā yuṅktē śrēyōbhiruttamaiḥ||7||  
+
 
 +
yā dēvānamr̥taṁ bhūtvā svadhā bhūtvā pittr̥̄ṁśca yā|  
 +
sōmō bhūtvā dvijātīn yā yuṅktē śrēyōbhiruttamaiḥ||7||
 +
 
yA devAnamRutaM bhUtvA svadhA bhUtvA pittRUMshca yA |  
 
yA devAnamRutaM bhUtvA svadhA bhUtvA pittRUMshca yA |  
 
somo bhUtvA dvijAtIn yA yu~gkte shreyobhiruttamaiH ||7||
 
somo bhUtvA dvijAtIn yA yu~gkte shreyobhiruttamaiH ||7||
It bestows auspicious par excellence by providing nourishment to the Gods in the form of ambrosia, to the ancestors in the form of svadha (the term used for offering oblatory to the ancestors), to dvijas (considered as the twice born) in the form of soma. (7)
+
 
Importance of sura:
+
It bestows auspicious par excellence by providing nourishment to the Gods in the form of ambrosia, to the ancestors in the form of ''svadha'' (the term used for offering oblatory to the ancestors), to ''dvijas'' (considered as the twice born) in the form of ''soma''. [7]
 +
 
 +
==== Importance of ''sura'' ====
 +
 
 
आश्विनं या महत्तेजो बलं सारस्वतं च या |  
 
आश्विनं या महत्तेजो बलं सारस्वतं च या |  
 
वीर्यमैन्द्रं च या सिद्धा सोमः सौत्रामणौ च या ||८||  
 
वीर्यमैन्द्रं च या सिद्धा सोमः सौत्रामणौ च या ||८||  
 +
 
शोकारतिभयोद्वेगनाशिनी या महाबला |  
 
शोकारतिभयोद्वेगनाशिनी या महाबला |  
 
या प्रीतिर्या रतिर्या वाग्या पुष्टिर्या च निर्वृतिः ||९||  
 
या प्रीतिर्या रतिर्या वाग्या पुष्टिर्या च निर्वृतिः ||९||  
 +
 
या सुरा सुरगन्धर्वयक्षराक्षसमानुषैः |  
 
या सुरा सुरगन्धर्वयक्षराक्षसमानुषैः |  
रतिः सुरेत्यभिहिता तां सुरां विधिना पिबेत् ||१०|| āśvinaṁ yā mahattējō balaṁ sārasvataṁ ca yā|  
+
रतिः सुरेत्यभिहिता तां सुरां विधिना पिबेत् ||१०||  
 +
 
 +
āśvinaṁ yā mahattējō balaṁ sārasvataṁ ca yā|  
 
vīryamaindraṁ ca yā siddhā sōmaḥ sautrāmaṇau ca yā||8||  
 
vīryamaindraṁ ca yā siddhā sōmaḥ sautrāmaṇau ca yā||8||  
 +
 
śōkāratibhayōdvēganāśinī yā mahābalā|  
 
śōkāratibhayōdvēganāśinī yā mahābalā|  
 
yā prītiryā ratiryā vāgyā puṣṭiryā ca nirvr̥tiḥ||9||  
 
yā prītiryā ratiryā vāgyā puṣṭiryā ca nirvr̥tiḥ||9||  
 +
 
yā surā suragandharvayakṣarākṣasamānuṣaiḥ|  
 
yā surā suragandharvayakṣarākṣasamānuṣaiḥ|  
 
ratiḥ surētyabhihitā tāṁ surāṁ vidhinā pibēt||10||  
 
ratiḥ surētyabhihitā tāṁ surāṁ vidhinā pibēt||10||  
Line 97: Line 133:  
AshvinaM yA mahattejo balaM sArasvataM ca yA |  
 
AshvinaM yA mahattejo balaM sArasvataM ca yA |  
 
vIryamaindraM ca yA siddhA somaH sautrAmaNau ca yA ||8||  
 
vIryamaindraM ca yA siddhA somaH sautrAmaNau ca yA ||8||  
 +
 
shokAratibhayodveganAshinI yA mahAbalA |  
 
shokAratibhayodveganAshinI yA mahAbalA |  
 
yA prItiryA ratiryA vAgyA puShTiryA ca nirvRutiH ||9||  
 
yA prItiryA ratiryA vAgyA puShTiryA ca nirvRutiH ||9||  
 +
 
yA surA suragandharvayakSharAkShasamAnuShaiH |  
 
yA surA suragandharvayakSharAkShasamAnuShaiH |  
 
ratiH suretyabhihitA tAM surAM vidhinA pibet ||10||
 
ratiH suretyabhihitA tAM surAM vidhinA pibet ||10||
Which represents the great lustre of the Ashwins, the prowess of mantras, and the supremacy of Indra, who perfected soma in the sautramani sacrifice; which eradicates grief, depression, fear and bewilderness; which itself represents the invincible strength, love, voice, nourishment and peace; and which is called sura by the Gods, gandharvas (celestial musicians), yaksha, rakshas (devils) and human beings should take appropriately (as per the prescription of the shashtras).(8-10)
+
 
Procedure of drinking madya:
+
Which represents the great luster of the Ashwins, the prowess of mantras, and the supremacy of Indra, who perfected ''soma'' in the ''sautramani'' sacrifice; which eradicates grief, depression, fear and bewilderment; which itself represents the invincible strength, love, voice, nourishment and peace; and which is called ''sura'' by the Gods, ''gandharvas'' (celestial musicians), yaksha, ''rakshasa'' (devils) and human beings should take appropriately (as per the prescription of the ''shashtras'').[8-10]
 +
 
 +
==== Procedure of drinking ''madya'' ====
 +
 
 
शरीरकृतसंस्कारः शुचिरुत्तमगन्धवान् |  
 
शरीरकृतसंस्कारः शुचिरुत्तमगन्धवान् |  
 
प्रावृतो निर्मलैर्वस्त्रैर्यथर्तूद्दामगन्धिभिः ||११||  
 
प्रावृतो निर्मलैर्वस्त्रैर्यथर्तूद्दामगन्धिभिः ||११||  
 +
 
विचित्रविविधस्रग्वी रत्नाभरणभूषितः |  
 
विचित्रविविधस्रग्वी रत्नाभरणभूषितः |  
 
देवद्विजातीन् सम्पूज्य स्पृष्ट्वा मङ्गलमुत्तमम् ||१२||  
 
देवद्विजातीन् सम्पूज्य स्पृष्ट्वा मङ्गलमुत्तमम् ||१२||  
 +
 
देशे यथर्तुके शस्ते कुसुमप्रकरीकृते |  
 
देशे यथर्तुके शस्ते कुसुमप्रकरीकृते |  
 
सरसासम्मते [१] मुख्ये धूपसम्मोदबोधिते ||१३||  
 
सरसासम्मते [१] मुख्ये धूपसम्मोदबोधिते ||१३||  
 +
 
सोपधाने सुसंस्तीर्णे विहिते शयनासने |  
 
सोपधाने सुसंस्तीर्णे विहिते शयनासने |  
 
उपविष्टोऽथवा तिर्यक् स्वशरीरसुखे स्थितः ||१४||  
 
उपविष्टोऽथवा तिर्यक् स्वशरीरसुखे स्थितः ||१४||  
 +
 
सौवर्णै राजतैश्चापि तथा मणिमयैरपि |  
 
सौवर्णै राजतैश्चापि तथा मणिमयैरपि |  
 
भाजनैर्विमलैश्चान्यैः सुकृतैश्च पिबेत् सदा ||१५||  
 
भाजनैर्विमलैश्चान्यैः सुकृतैश्च पिबेत् सदा ||१५||  
 +
 
रूपयौवनमत्ताभिः शिक्षिताभिर्विशेषतः |  
 
रूपयौवनमत्ताभिः शिक्षिताभिर्विशेषतः |  
 
वस्त्राभरणमाल्यैश्च भूषिताभिर्यथर्तुकैः ||१६||  
 
वस्त्राभरणमाल्यैश्च भूषिताभिर्यथर्तुकैः ||१६||  
 +
 
शौचानुरागयुक्ताभिः प्रमदाभिरितस्ततः |  
 
शौचानुरागयुक्ताभिः प्रमदाभिरितस्ततः |  
 
संवाह्यमान इष्टाभिः [२] पिबेन्मद्यमनुत्तमम् ||१७||  
 
संवाह्यमान इष्टाभिः [२] पिबेन्मद्यमनुत्तमम् ||१७||  
 +
 
मद्यानुकूलैर्विविधैः फलैर्हरितकैः शुभैः |  
 
मद्यानुकूलैर्विविधैः फलैर्हरितकैः शुभैः |  
 
लवणैर्गन्धपिशुनैरवदंशैर्यथर्तुकैः ||१८||  
 
लवणैर्गन्धपिशुनैरवदंशैर्यथर्तुकैः ||१८||  
 +
 
भृष्टैर्मांसैर्बहुविधैर्भूजलाम्बरचारिणाम् |  
 
भृष्टैर्मांसैर्बहुविधैर्भूजलाम्बरचारिणाम् |  
 
पौरोगवर्गविहितैर्भक्ष्यैश्च विविधात्मकैः ||१९||  
 
पौरोगवर्गविहितैर्भक्ष्यैश्च विविधात्मकैः ||१९||  
 +
 
पूजयित्वा [३] सुरान् पूर्वमाशिषः प्राक् प्रयुज्य च |  
 
पूजयित्वा [३] सुरान् पूर्वमाशिषः प्राक् प्रयुज्य च |  
 
प्रदाय सजलं मद्यमर्थिभ्यो वसुधातले ||२०||  
 
प्रदाय सजलं मद्यमर्थिभ्यो वसुधातले ||२०||  
 +
 
śarīrakr̥tasaṁskāraḥ śuciruttamagandhavān|  
 
śarīrakr̥tasaṁskāraḥ śuciruttamagandhavān|  
 
prāvr̥tō nirmalairvastrairyathartūddāmagandhibhiḥ||11||  
 
prāvr̥tō nirmalairvastrairyathartūddāmagandhibhiḥ||11||  
 +
 
vicitravividhasragvī ratnābharaṇabhūṣitaḥ|  
 
vicitravividhasragvī ratnābharaṇabhūṣitaḥ|  
 
dēvadvijātīn sampūjya spr̥ṣṭvā maṅgalamuttamam||12||  
 
dēvadvijātīn sampūjya spr̥ṣṭvā maṅgalamuttamam||12||  
 +
 
dēśē yathartukē śastē kusumaprakarīkr̥tē|  
 
dēśē yathartukē śastē kusumaprakarīkr̥tē|  
 
sarasāsammatē [1] mukhyē dhūpasammōdabōdhitē||13||  
 
sarasāsammatē [1] mukhyē dhūpasammōdabōdhitē||13||  
 +
 
sōpadhānē susaṁstīrṇē vihitē śayanāsanē|  
 
sōpadhānē susaṁstīrṇē vihitē śayanāsanē|  
 
upaviṣṭō'thavā tiryak svaśarīrasukhē sthitaḥ||14||  
 
upaviṣṭō'thavā tiryak svaśarīrasukhē sthitaḥ||14||  
 +
 
sauvarṇai rājataiścāpi tathā maṇimayairapi|  
 
sauvarṇai rājataiścāpi tathā maṇimayairapi|  
 
bhājanairvimalaiścānyaiḥ sukr̥taiśca pibēt sadā||15||  
 
bhājanairvimalaiścānyaiḥ sukr̥taiśca pibēt sadā||15||  
 +
 
rūpayauvanamattābhiḥ śikṣitābhirviśēṣataḥ|  
 
rūpayauvanamattābhiḥ śikṣitābhirviśēṣataḥ|  
 
vastrābharaṇamālyaiśca bhūṣitābhiryathartukaiḥ||16||  
 
vastrābharaṇamālyaiśca bhūṣitābhiryathartukaiḥ||16||  
 +
 
śaucānurāgayuktābhiḥ pramadābhiritastataḥ|  
 
śaucānurāgayuktābhiḥ pramadābhiritastataḥ|  
 
saṁvāhyamāna iṣṭābhiḥ [2] pibēnmadyamanuttamam||17||  
 
saṁvāhyamāna iṣṭābhiḥ [2] pibēnmadyamanuttamam||17||  
 +
 
madyānukūlairvividhaiḥ phalairharitakaiḥ śubhaiḥ|  
 
madyānukūlairvividhaiḥ phalairharitakaiḥ śubhaiḥ|  
 
lavaṇairgandhapiśunairavadaṁśairyathartukaiḥ||18||  
 
lavaṇairgandhapiśunairavadaṁśairyathartukaiḥ||18||  
 +
 
bhr̥ṣṭairmāṁsairbahuvidhairbhūjalāmbaracāriṇām|  
 
bhr̥ṣṭairmāṁsairbahuvidhairbhūjalāmbaracāriṇām|  
 
paurōgavargavihitairbhakṣyaiśca vividhātmakaiḥ||19||  
 
paurōgavargavihitairbhakṣyaiśca vividhātmakaiḥ||19||  
 +
 
pūjayitvā [3] surān pūrvamāśiṣaḥ prāk prayujya ca|  
 
pūjayitvā [3] surān pūrvamāśiṣaḥ prāk prayujya ca|  
 
pradāya sajalaṁ madyamarthibhyō vasudhātalē||20||  
 
pradāya sajalaṁ madyamarthibhyō vasudhātalē||20||  
Line 146: Line 206:  
sharIrakRutasaMskAraH shuciruttamagandhavAn |  
 
sharIrakRutasaMskAraH shuciruttamagandhavAn |  
 
prAvRuto nirmalairvastrairyathartUddAmagandhibhiH ||11||  
 
prAvRuto nirmalairvastrairyathartUddAmagandhibhiH ||11||  
 +
 
vicitravividhasragvI ratnAbharaNabhUShitaH |  
 
vicitravividhasragvI ratnAbharaNabhUShitaH |  
 
devadvijAtIn sampUjya spRuShTvA ma~ggalamuttamam ||12||  
 
devadvijAtIn sampUjya spRuShTvA ma~ggalamuttamam ||12||  
 +
 
deshe yathartuke shaste kusumaprakarIkRute |  
 
deshe yathartuke shaste kusumaprakarIkRute |  
 
sarasAsammate [1] mukhye dhUpasammodabodhite ||13||  
 
sarasAsammate [1] mukhye dhUpasammodabodhite ||13||  
 +
 
sopadhAne susaMstIrNe vihite shayanAsane |  
 
sopadhAne susaMstIrNe vihite shayanAsane |  
 
upaviShTo~athavA tiryak svasharIrasukhe sthitaH ||14||  
 
upaviShTo~athavA tiryak svasharIrasukhe sthitaH ||14||  
 +
 
sauvarNai rAjataishcApi tathA maNimayairapi |  
 
sauvarNai rAjataishcApi tathA maNimayairapi |  
 
bhAjanairvimalaishcAnyaiH sukRutaishca pibet sadA ||15||  
 
bhAjanairvimalaishcAnyaiH sukRutaishca pibet sadA ||15||  
 +
 
rUpayauvanamattAbhiH shikShitAbhirvisheShataH |  
 
rUpayauvanamattAbhiH shikShitAbhirvisheShataH |  
 
vastrAbharaNamAlyaishca bhUShitAbhiryathartukaiH ||16||  
 
vastrAbharaNamAlyaishca bhUShitAbhiryathartukaiH ||16||  
 +
 
shaucAnurAgayuktAbhiH pramadAbhiritastataH |  
 
shaucAnurAgayuktAbhiH pramadAbhiritastataH |  
 
saMvAhyamAna iShTAbhiH [2] pibenmadyamanuttamam ||17||  
 
saMvAhyamAna iShTAbhiH [2] pibenmadyamanuttamam ||17||  
 +
 
madyAnukUlairvividhaiH phalairharitakaiH shubhaiH |  
 
madyAnukUlairvividhaiH phalairharitakaiH shubhaiH |  
 
lavaNairgandhapishunairavadaMshairyathartukaiH ||18||  
 
lavaNairgandhapishunairavadaMshairyathartukaiH ||18||  
 +
 
bhRuShTairmAMsairbahuvidhairbhUjalAmbaracAriNAm |  
 
bhRuShTairmAMsairbahuvidhairbhUjalAmbaracAriNAm |  
 
paurogavargavihitairbhakShyaishca vividhAtmakaiH ||19||  
 
paurogavargavihitairbhakShyaishca vividhAtmakaiH ||19||  
 +
 
pUjayitvA [3] surAn pUrvamAshiShaH prAk prayujya ca |  
 
pUjayitvA [3] surAn pUrvamAshiShaH prAk prayujya ca |  
 
pradAya sajalaM madyamarthibhyo vasudhAtale ||20||
 
pradAya sajalaM madyamarthibhyo vasudhAtale ||20||
(Describing the standard directives for dinking) One who after cleansing of the body, purification (of the mind), with fragrance, hygienic apparels and scented as per ritu (the season), put on garlands, trinkets, & ornaments worshipping the God & brahmanas; touching the propitious things shall be seated or reclined on well spread cushion as per the own comfort of body; with endowment of the seasonal flowers adored by the friends and filled with the fragarence of incense and shall drink in the vessles made of gold, silver, precious stones or other clean and well maintained vessles served by the beloved females who are proud of their beauty and youthfulness, particularly trained, adorned with the dress, ornaments and garlands according to the season and endowed with sincerity and affection.
  −
One shall always prefer best liquor to drink along with a variety of apposite fruits, natural green vegetables, salted and veteran seasonal fruits, a variety of roasted meat of terrestrial, aquatic animals & flying birds and different edibles prepared by the group of chefs; after being worshipped by the Gods, with blessings and pouring the liquor mixed with water to be given to the willing persons on this earth.
     −
Pre-procedures based on dosha dominant prakriti:
+
(Describing the standard directives for drinking) One who after cleansing of the body, purification (of the mind), with fragrance, hygienic apparels and scented as per ''ritu'' (the season), put on garlands, trinkets and ornaments worshiping God and ''brahmanas''; touching the propitious things shall be seated or reclined on well spread cushion as per the own comfort of body; with endowment of the seasonal flowers adored by the friends and filled with the fragrance of incense and shall drink in the vessels made of gold, silver, precious stones or other clean and well maintained vessels served by the beloved females who are proud of their beauty and youthfulness, particularly trained, adorned with the dress, ornaments and garlands according to the season and endowed with sincerity and affection.
 +
 
 +
One shall always prefer best liquor to drink along with a variety of apposite fruits, natural green vegetables, salted and veteran seasonal fruits, a variety of roasted meat of terrestrial, aquatic animals and flying birds and different edibles prepared by the group of chefs; after being worshiped by the Gods, with blessings and pouring the liquor mixed with water to be given to the willing persons on this earth.
 +
 
 +
==== Pre-procedures based on ''dosha'' dominant ''prakriti'' ====
 +
 
 
अभ्यङ्गोत्सादनस्नानवासोधूपानुलेपनैः |  
 
अभ्यङ्गोत्सादनस्नानवासोधूपानुलेपनैः |  
 
स्निग्धोष्णैर्भावितश्चान्नैर्वातिको मद्यमाचरेत् ||२१||  
 
स्निग्धोष्णैर्भावितश्चान्नैर्वातिको मद्यमाचरेत् ||२१||  
 +
 
शीतोपचारैर्विविधैर्मधुरस्निग्धशीतलैः |  
 
शीतोपचारैर्विविधैर्मधुरस्निग्धशीतलैः |  
 
पैत्तिको भावितश्चान्नैः पिबन्मद्यं न सीदति ||२२||  
 
पैत्तिको भावितश्चान्नैः पिबन्मद्यं न सीदति ||२२||  
 +
 
उपचारैरशिशिरैर्यवगोधूमभुक् पिबेत् |  
 
उपचारैरशिशिरैर्यवगोधूमभुक् पिबेत् |  
 
श्लैष्मिको धन्वजैर्मांसैर्मद्यं मारिचकैः सह ||२३||  
 
श्लैष्मिको धन्वजैर्मांसैर्मद्यं मारिचकैः सह ||२३||  
 +
 
विधिर्वसुमतामेष भविष्यद्विभवाश्च ये |  
 
विधिर्वसुमतामेष भविष्यद्विभवाश्च ये |  
 
यथोपपत्ति तैर्मद्यं पातव्यं मात्रया हितम् ||२४||  
 
यथोपपत्ति तैर्मद्यं पातव्यं मात्रया हितम् ||२४||  
 +
 
वातिकेभ्यो हितं मद्यं प्रायो गौडिकपैष्टिकम् |  
 
वातिकेभ्यो हितं मद्यं प्रायो गौडिकपैष्टिकम् |  
 
कफपित्ताधिकेभ्यस्तु मार्द्वीकं माधवं च यत् ||२५||
 
कफपित्ताधिकेभ्यस्तु मार्द्वीकं माधवं च यत् ||२५||
 +
 
abhyaṅgōtsādanasnānavāsōdhūpānulēpanaiḥ|  
 
abhyaṅgōtsādanasnānavāsōdhūpānulēpanaiḥ|  
 
snigdhōṣṇairbhāvitaścānnairvātikō madyamācarēt||21||  
 
snigdhōṣṇairbhāvitaścānnairvātikō madyamācarēt||21||  
 +
 
śītōpacārairvividhairmadhurasnigdhaśītalaiḥ|  
 
śītōpacārairvividhairmadhurasnigdhaśītalaiḥ|  
 
paittikō bhāvitaścānnaiḥ pibanmadyaṁ na sīdati||22||  
 
paittikō bhāvitaścānnaiḥ pibanmadyaṁ na sīdati||22||  
 +
 
upacārairaśiśirairyavagōdhūmabhuk pibēt|  
 
upacārairaśiśirairyavagōdhūmabhuk pibēt|  
 
ślaiṣmikō dhanvajairmāṁsairmadyaṁ māricakaiḥ saha||23||  
 
ślaiṣmikō dhanvajairmāṁsairmadyaṁ māricakaiḥ saha||23||  
 +
 
vidhirvasumatāmēṣa bhaviṣyadvibhavāśca yē|  
 
vidhirvasumatāmēṣa bhaviṣyadvibhavāśca yē|  
 
yathōpapatti tairmadyaṁ pātavyaṁ mātrayā hitam||24||  
 
yathōpapatti tairmadyaṁ pātavyaṁ mātrayā hitam||24||  
 +
 
vātikēbhyō hitaṁ madyaṁ prāyō gauḍikapaiṣṭikam|  
 
vātikēbhyō hitaṁ madyaṁ prāyō gauḍikapaiṣṭikam|  
 
kaphapittādhikēbhyastu mārdvīkaṁ mādhavaṁ ca yat||25||
 
kaphapittādhikēbhyastu mārdvīkaṁ mādhavaṁ ca yat||25||
Line 191: Line 272:  
abhya~ggotsAdanasnAnavAsodhUpAnulepanaiH |  
 
abhya~ggotsAdanasnAnavAsodhUpAnulepanaiH |  
 
snigdhoShNairbhAvitashcAnnairvAtiko madyamAcaret ||21||  
 
snigdhoShNairbhAvitashcAnnairvAtiko madyamAcaret ||21||  
 +
 
shItopacArairvividhairmadhurasnigdhashItalaiH |  
 
shItopacArairvividhairmadhurasnigdhashItalaiH |  
 
paittiko bhAvitashcAnnaiH pibanmadyaM na sIdati ||22||  
 
paittiko bhAvitashcAnnaiH pibanmadyaM na sIdati ||22||  
 +
 
upacArairashishirairyavagodhUmabhuk pibet |  
 
upacArairashishirairyavagodhUmabhuk pibet |  
 
shlaiShmiko dhanvajairmAMsairmadyaM mAricakaiH saha ||23||  
 
shlaiShmiko dhanvajairmAMsairmadyaM mAricakaiH saha ||23||  
 +
 
vidhirvasumatAmeSha bhaviShyadvibhavAshca ye |  
 
vidhirvasumatAmeSha bhaviShyadvibhavAshca ye |  
 
yathopapatti tairmadyaM pAtavyaM mAtrayA hitam ||24||  
 
yathopapatti tairmadyaM pAtavyaM mAtrayA hitam ||24||  
 +
 
vAtikebhyo hitaM madyaM prAyo gauDikapaiShTikam |  
 
vAtikebhyo hitaM madyaM prAyo gauDikapaiShTikam |  
 
kaphapittAdhikebhyastu mArdvIkaM mAdhavaM ca yat ||25||
 
kaphapittAdhikebhyastu mArdvIkaM mAdhavaM ca yat ||25||
An individual of vata dominant prakriti shall imbibe madya after abhyanga (massage), utsadana (rubbing with herbs), bathing, dressed up, holy incense, anulepanam (unguent), & unctuous hot food.
+
 
An individual of pitta dominant prakriti shall undergo various cooling regimens; sweet, unctuous & cooling food to not get affected by madya, the liquor.
+
An individual of ''vata'' dominant ''prakriti'' shall imbibe ''madya'' after ''abhyanga'' (massage), ''utsadana'' (rubbing with herbs), bathing, dressed up, holy incense, ''anulepanam'' (unguent) and unctuous hot food.
An individual of kapha dominant prakriti shall imbibe madya (the liquor) with warm regimens; drink yava (barley), wheat, meat of wild animals along with black pepper.
+
 
These standard methods are advised for the affluent or to be affluent, drinking natural madya in prescribed quantity as appropriate for the person.
+
An individual of ''pitta'' dominant ''prakriti'' shall undergo various cooling regimens; sweet, unctuous and cooling food to not get affected by ''madya'', i.e., liquor.
Appropriate madya for vatika person is that which is prepared predominantly by jaggary and flour. For kapha & pitta predominant person madya prepared by grapes and honey is appropriate (to drink) respectively. (21-25)
+
 
Pros and cons of drinking madya:
+
An individual of ''kapha'' dominant ''prakriti'' shall imbibe ''madya'' (the liquor) with warm regimens; drink ''yava'' (barley), wheat, meat of wild animals along with black pepper.
 +
 
 +
These standard methods are advised for the affluent or to be affluent, drinking natural ''madya'' in prescribed quantity as appropriate for the person.
 +
 
 +
Appropriate ''madya'' for ''vatika'' person is that which is prepared predominantly by jaggery and flour. For ''kapha'' and ''pitta'' predominant person ''madya'' prepared by grapes and honey is appropriate (to drink) respectively. [21-25]
 +
 
 +
==== Pros and cons of drinking ''madya'' ====
 +
 
 
बहुद्रव्यं बहुगुणं बहुकर्म मदात्मकम् |  
 
बहुद्रव्यं बहुगुणं बहुकर्म मदात्मकम् |  
 
गुणैर्दोषैश्च तन्मद्यमुभयं चोपलक्ष्यते ||२६||  
 
गुणैर्दोषैश्च तन्मद्यमुभयं चोपलक्ष्यते ||२६||  

Navigation menu