Changes

Jump to navigation Jump to search
143 bytes added ,  12:08, 26 November 2017
Line 342: Line 342:  
sa yadA prakupitaH pravishyAmAshayamUShmaNA sahamishrIbhUyAdyamAhArapariNAmadhAtuM rasanAmAnamanvavetya rasasvedavahAni srotAMsipidhAyAgnimupahatya paktisthAnAdUShmANaM bahirnirasya prapIDayan kevalaM sharIramanuprapadyate, tadA jvaramabhinirvartayati||26||  
 
sa yadA prakupitaH pravishyAmAshayamUShmaNA sahamishrIbhUyAdyamAhArapariNAmadhAtuM rasanAmAnamanvavetya rasasvedavahAni srotAMsipidhAyAgnimupahatya paktisthAnAdUShmANaM bahirnirasya prapIDayan kevalaM sharIramanuprapadyate, tadA jvaramabhinirvartayati||26||  
   −
Excessive use of unctuous, heavy, sweet, slimy, cold, sour, salty substances, day sleep, joy and a sedentary lifestyle –vitiate sleshma or kapha. [25]
+
Excessive use of unctuous, heavy, sweet, slimy, cold, sour, salty substances, day sleep, joy and a sedentary lifestyle –vitiate ''sleshma'' or ''kapha''. [25] The vitiated ''kapha'' enters the ''amashaya'' and gets mixed with the initial ''dhatu'' formed in the process, ''rasa'', along with the digested food. This improperly formed ''rasa'' cause sluggish circulation and further block the micro channels of ''rasa'' and ''sweda''. The core digestive ''agni'' gets displaced out of its original site (''pakti sthana''), spreading out through the body. As channels of sweat are blocked and are unable to dissipate the heat, temperature rises all over the body, causing ''jwara''. [26]
The vitiated kapha enters the amashaya and gets mixed with the initial dhatu formed in the process, rasa, along with the digested food.  
  −
This improperly formed rasa cause sluggish circulation and further block the micro channels of rasa and sweda.  
  −
The core digestive agni gets displaced out of its original site (pakti sthana), spreading out through the body
  −
As channels of sweat are blocked and are unable to dissipate the heat, temperature rises all over the body, causing jwara. [26]
      
तस्येमानि लिङ्गानि भवन्ति; तद्यथा- युगपदेव केवले शरीरे ज्वरस्याभ्यागमनमभिवृद्धिर्वा भुक्तमात्रे पूर्वाह्णे पूर्वरात्रे वसन्तकाले वा विशेषेण, गुरुगात्रत्वम्, अनन्नाभिलाषः, श्लेष्मप्रसेकः, मुखमाधुर्यं, हृल्लासः, हृदयोपलेपः, स्तिमितत्वं, छर्दिः, मृद्वग्निता, निद्राधिक्यं, स्तम्भः,तन्द्रा, कासः, श्वासः, प्रतिश्यायः, शैत्यं, श्वैत्यं च नखनयनवदनमूत्रपुरीषत्वचाम्, अत्यर्थं च शीतपिडका भृशमङ्गेभ्य उत्तिष्ठन्ति, उष्णाभिप्रायता, निदानोक्तानुपशयो विपरीतोपशयश्च; इति(श्लेष्मज्वरलिङ्गानि भवन्ति)||२७||
 
तस्येमानि लिङ्गानि भवन्ति; तद्यथा- युगपदेव केवले शरीरे ज्वरस्याभ्यागमनमभिवृद्धिर्वा भुक्तमात्रे पूर्वाह्णे पूर्वरात्रे वसन्तकाले वा विशेषेण, गुरुगात्रत्वम्, अनन्नाभिलाषः, श्लेष्मप्रसेकः, मुखमाधुर्यं, हृल्लासः, हृदयोपलेपः, स्तिमितत्वं, छर्दिः, मृद्वग्निता, निद्राधिक्यं, स्तम्भः,तन्द्रा, कासः, श्वासः, प्रतिश्यायः, शैत्यं, श्वैत्यं च नखनयनवदनमूत्रपुरीषत्वचाम्, अत्यर्थं च शीतपिडका भृशमङ्गेभ्य उत्तिष्ठन्ति, उष्णाभिप्रायता, निदानोक्तानुपशयो विपरीतोपशयश्च; इति(श्लेष्मज्वरलिङ्गानि भवन्ति)||२७||
 +
 
tasyemāni liṅgāni bhavanti; tadyathā-yugapadeva kevale śarīre Jwarasyābhyāgamanamabhivr̥ddhirvā bhuktamātre pūrvāhṇe pūrvarātre vasantakāle vā viśeṣeṇa,gurugātratvaṁ,anannābhilāṣaḥ,śleṣmaprasekaḥ,mukhamādhuryaṁ,hr̥llāsaḥ,hr̥dayopalepaḥ,stimitatvaṁ,chardiḥ,mr̥dvagnitā,nidrādhikyaṁ,stambhaḥ,tandrā,kāsaḥ,śvāsaḥ,pratiśyāyaḥ,śaityaṁ,śvaityaṁ ca nakhanayanavadanamūtrapurīṣatvacāṁ, atyarthaṁ ca śītapiḍakā bhr̥śamaṅgebhya uttiṣṭhanti, uṣṇābhiprāyatā, nidānoktānupaśayo viparītopaśayaśca; iti (śleṣmajwaraliṅgāni bhavanti)||27||
 
tasyemāni liṅgāni bhavanti; tadyathā-yugapadeva kevale śarīre Jwarasyābhyāgamanamabhivr̥ddhirvā bhuktamātre pūrvāhṇe pūrvarātre vasantakāle vā viśeṣeṇa,gurugātratvaṁ,anannābhilāṣaḥ,śleṣmaprasekaḥ,mukhamādhuryaṁ,hr̥llāsaḥ,hr̥dayopalepaḥ,stimitatvaṁ,chardiḥ,mr̥dvagnitā,nidrādhikyaṁ,stambhaḥ,tandrā,kāsaḥ,śvāsaḥ,pratiśyāyaḥ,śaityaṁ,śvaityaṁ ca nakhanayanavadanamūtrapurīṣatvacāṁ, atyarthaṁ ca śītapiḍakā bhr̥śamaṅgebhya uttiṣṭhanti, uṣṇābhiprāyatā, nidānoktānupaśayo viparītopaśayaśca; iti (śleṣmajwaraliṅgāni bhavanti)||27||
 +
 
tasyemAni li~ggAni bhavanti; tadyathA- yugapadeva kevale sharIre jvarasyAbhyAgamanamabhivRuddhirvA bhuktamAtre pUrvAhNe pUrvarAtre vasantakAle vAvisheSheNa, gurugAtratvam, anannAbhilAShaH, shleShmaprasekaH, mukhamAdhuryaM, hRullAsaH, hRudayopalepaH, stimitatvaM, chardiH, mRudvagnitA,nidrAdhikyaM, stambhaH, tandrA, kAsaH, shvAsaH, pratishyAyaH, shaityaM, shvaityaM ca nakhanayanavadanamUtrapurIShatvacAm, atyarthaM ca shItapiDakAbhRushama~ggebhya [2] uttiShThanti, uShNAbhiprAyatA, nidAnoktAnupashayo viparItopashayashca; iti (shleShmajvarali~ggAni [3] bhavanti)||27||
 
tasyemAni li~ggAni bhavanti; tadyathA- yugapadeva kevale sharIre jvarasyAbhyAgamanamabhivRuddhirvA bhuktamAtre pUrvAhNe pUrvarAtre vasantakAle vAvisheSheNa, gurugAtratvam, anannAbhilAShaH, shleShmaprasekaH, mukhamAdhuryaM, hRullAsaH, hRudayopalepaH, stimitatvaM, chardiH, mRudvagnitA,nidrAdhikyaM, stambhaH, tandrA, kAsaH, shvAsaH, pratishyAyaH, shaityaM, shvaityaM ca nakhanayanavadanamUtrapurIShatvacAm, atyarthaM ca shItapiDakAbhRushama~ggebhya [2] uttiShThanti, uShNAbhiprAyatA, nidAnoktAnupashayo viparItopashayashca; iti (shleShmajvarali~ggAni [3] bhavanti)||27||
The symptoms of shleshmaja (kaphaja) jwara include the simultaneous onset of mild fever in the whole body, specially just after meals, forenoon, early night or spring season. This type of fever causes heaviness in the body, less desire to eat, excess secretion of shleshma (phlegm), sweet taste in the mouth, nausea, coating in the heart (causing wheezing), vomiting, mild appetite, excessive sleep or narcolepsy, stiffness, drowsiness, cough, dyspnea, coryza, coldness, whiteness in nails, eyes, face, urine and skin, urticarial patches in the body, desire to be subjected to heat, unsuitability of the described etiological factors and suitability of opposite to them. [27]
+
 
 +
The symptoms of ''shleshmaja'' (''kaphaja'') ''jwara'' include the simultaneous onset of mild fever in the whole body, specially just after meals, forenoon, early night or spring season. This type of fever causes heaviness in the body, less desire to eat, excess secretion of ''shleshma'' (phlegm), sweet taste in the mouth, nausea, coating in the heart (causing wheezing), vomiting, mild appetite, excessive sleep or narcolepsy, stiffness, drowsiness, cough, dyspnea, coryza, coldness, whiteness in nails, eyes, face, urine and skin, urticarial patches in the body, desire to be subjected to heat, unsuitability of the described etiological factors and suitability of opposite to them. [27]
 +
 
 
विषमाशनादनशनादन्नपरिवर्तादृतुव्यापत्तेरसात्म्यगन्धोपघ्राणाद्विषोपहतस्य चोदकस्योपयोगाद्गरेभ्यो गिरीणां चोपश्लेषात् स्वेदवमनविरेचनास्थापनानुवासनशिरोविरेचनानामयथावrयोगाrथ्यासंसर्जनाद्वा स्त्रीणां च विषमप्रजननात् प्रजातानां च मिथ्योपचाराद्यथोक्तानां च हेतूनां मिश्रीभावाद्यथानिदानं द्वन्द्वानामन्यतमः सर्वे वा त्रयो दोषा युगपrकोपमापद्यन्ते,ते प्रकुपितास्तयैवानुपूर्व्या ज्वरमभिनिर्वर्तयन्ति||२८||
 
विषमाशनादनशनादन्नपरिवर्तादृतुव्यापत्तेरसात्म्यगन्धोपघ्राणाद्विषोपहतस्य चोदकस्योपयोगाद्गरेभ्यो गिरीणां चोपश्लेषात् स्वेदवमनविरेचनास्थापनानुवासनशिरोविरेचनानामयथावrयोगाrथ्यासंसर्जनाद्वा स्त्रीणां च विषमप्रजननात् प्रजातानां च मिथ्योपचाराद्यथोक्तानां च हेतूनां मिश्रीभावाद्यथानिदानं द्वन्द्वानामन्यतमः सर्वे वा त्रयो दोषा युगपrकोपमापद्यन्ते,ते प्रकुपितास्तयैवानुपूर्व्या ज्वरमभिनिर्वर्तयन्ति||२८||
 +
 
viṣamāśanādanaśanādannaparivartādr̥tuvyāpatterasātmyagandhopaghrāṇādviṣopahatasyacodakasyopayogādgarebhyo girīṇāṁ copaśleṣāt snehasvedavamanavirecanāsthāpanānuvāsanaśirovirecanānāmayathāvatprayogāt mithyāsaṁsarjanādvā strīṇāṁ ca viṣamaprajananāt prajātānāṁ ca mithyopacārādyathoktānāṁ ca hetūnāṁ miśrībhāvādyathānidānaṁ dvandvānāmanyatamaḥ sarve vā trayodoṣā yugapat prakopamāpadyante,te prakupitāstayaivānupūrvyājwaramabhinirvartayanti ||28||
 
viṣamāśanādanaśanādannaparivartādr̥tuvyāpatterasātmyagandhopaghrāṇādviṣopahatasyacodakasyopayogādgarebhyo girīṇāṁ copaśleṣāt snehasvedavamanavirecanāsthāpanānuvāsanaśirovirecanānāmayathāvatprayogāt mithyāsaṁsarjanādvā strīṇāṁ ca viṣamaprajananāt prajātānāṁ ca mithyopacārādyathoktānāṁ ca hetūnāṁ miśrībhāvādyathānidānaṁ dvandvānāmanyatamaḥ sarve vā trayodoṣā yugapat prakopamāpadyante,te prakupitāstayaivānupūrvyājwaramabhinirvartayanti ||28||
 +
 
viShamAshanAdanashanAdannaparivartAdRutuvyApatterasAtmyagandhopaghrANAdviShopahatasya codakasyopayogAdgarebhyo girINAM copashleShAtsnehasvedavamanavirecanAsthApanAnuvAsanashirovirecanAnAmayathAvatprayogAt mithyAsaMsarjanAdvA strINAM ca viShamaprajananAt prajAtAnAM camithyopacArAd yathoktAnAM ca hetUnAM mishrIbhAvAdyathAnidAnaM dvandvAnAmanyatamaH sarve vA trayo doShA yugapat prakopamApadyante, teprakupitAstayaivAnupUrvyA jvaramabhinirvartayanti||28||
 
viShamAshanAdanashanAdannaparivartAdRutuvyApatterasAtmyagandhopaghrANAdviShopahatasya codakasyopayogAdgarebhyo girINAM copashleShAtsnehasvedavamanavirecanAsthApanAnuvAsanashirovirecanAnAmayathAvatprayogAt mithyAsaMsarjanAdvA strINAM ca viShamaprajananAt prajAtAnAM camithyopacArAd yathoktAnAM ca hetUnAM mishrIbhAvAdyathAnidAnaM dvandvAnAmanyatamaH sarve vA trayo doShA yugapat prakopamApadyante, teprakupitAstayaivAnupUrvyA jvaramabhinirvartayanti||28||
Irregular diet, fasting, change in regular meals, seasonal derangement, unsuitable odors, use of hilly water full of poisonous sediments, improper medication by ghee, oils and fats, medical fomentations, emesis, purgation, oily or decoction enema, nasal instillations, faulty diets after purification therapies, women undergoing abnormal delivery and inappropriate post-partum management  - these are some of the etiological factors that have already been mentioned as causes of vitiation of doshas, that cause fever. [28]
+
 
Sannipatika jwara:
+
Irregular diet, fasting, change in regular meals, seasonal derangement, unsuitable odors, use of hilly water full of poisonous sediments, improper medication by ghee, oils and fats, medical fomentations, emesis, purgation, oily or decoction enema, nasal instillations, faulty diets after purification therapies, women undergoing abnormal delivery and inappropriate post-partum management  - these are some of the etiological factors that have already been mentioned as causes of vitiation of ''doshas'', that cause fever. [28]
 +
 
 +
===== ''Sannipatika jwara'' =====
 +
 
 
तत्र तथोक्तानां ज्वरलिङ्गानां मिश्रीभावविशेषदर्शनाद्द्वान्द्विकमन्यतमं ज्वरं सान्निपातिकं वा विद्यात्||२९||
 
तत्र तथोक्तानां ज्वरलिङ्गानां मिश्रीभावविशेषदर्शनाद्द्वान्द्विकमन्यतमं ज्वरं सान्निपातिकं वा विद्यात्||२९||
 +
 
Tatra tathoktānāṁ jwaraliṅgānāṁ miśrībhāvaviśeṣadarśanāddvāndvikamanyatamaṁ Jwaraṁ sānnipātikaṁ vā vidyāt ||29||
 
Tatra tathoktānāṁ jwaraliṅgānāṁ miśrībhāvaviśeṣadarśanāddvāndvikamanyatamaṁ Jwaraṁ sānnipātikaṁ vā vidyāt ||29||
 +
 
tatra tathoktAnAM jvarali~ggAnAM mishrIbhAvavisheShadarshanAddvAndvikamanyatamaM jvaraM sAnnipAtikaM vA vidyAt||29||
 
tatra tathoktAnAM jvarali~ggAnAM mishrIbhAvavisheShadarshanAddvAndvikamanyatamaM jvaraM sAnnipAtikaM vA vidyAt||29||
When the symptoms exhibit the dominance of two doshas, it is called sansrishta (dwandaja) jwara and in case all three doshas are vitiaited, it is called sannipatik jwara (tridoshic fever). [29]
+
 
Aagantu jwara [fever of exogenous origin]:
+
When the symptoms exhibit the dominance of two ''doshas'', it is called ''sansrishta'' (''dwandaja'') ''jwara'' and in case all three ''doshas'' are vitiated, it is called ''sannipatika jwara'' (tridoshic fever). [29]
 +
 
 +
===== ''Agantu jwara'' (fever of exogenous origin) =====
 +
 
 
अभिघाताभिषङ्गाभिचाराभिशापेभ्य आगन्तुर्हि व्यथापूर्वोऽष्टमो ज्वरो भवति| स किञ्चित्कालमागन्तुः केवलो भूत्वा पश्चाद्दोषैरनुबध्यते|तत्राभिघातजो वायुना दुष्टशोणिताधिष्ठानेन,अभिषङ्गजःपुनर्वातपित्ताभ्याम्,अभिचाराभिशापजौ तु सन्निपातेनानुबध्येते||३०||
 
अभिघाताभिषङ्गाभिचाराभिशापेभ्य आगन्तुर्हि व्यथापूर्वोऽष्टमो ज्वरो भवति| स किञ्चित्कालमागन्तुः केवलो भूत्वा पश्चाद्दोषैरनुबध्यते|तत्राभिघातजो वायुना दुष्टशोणिताधिष्ठानेन,अभिषङ्गजःपुनर्वातपित्ताभ्याम्,अभिचाराभिशापजौ तु सन्निपातेनानुबध्येते||३०||
 +
 
abhighātābhiṣaṅgābhicārābhiśāpebhya  
 
abhighātābhiṣaṅgābhicārābhiśāpebhya  
 
āganturhi vyathāpūrvo´ṣṭamo jwaro bhavati.Sa kiñcitkālamāgantuḥ kevalo bhūtvā paścāddoṣairanubadhyate.Tatrābhighātajovāyunā duṣṭaśoṇitādhiṣṭhānena, abhiṣaṅgajaḥ punarvātapittābhyāï, abhicārābhiśāpajau tu sannipātenānubadhyete||30||
 
āganturhi vyathāpūrvo´ṣṭamo jwaro bhavati.Sa kiñcitkālamāgantuḥ kevalo bhūtvā paścāddoṣairanubadhyate.Tatrābhighātajovāyunā duṣṭaśoṇitādhiṣṭhānena, abhiṣaṅgajaḥ punarvātapittābhyāï, abhicārābhiśāpajau tu sannipātenānubadhyete||30||
 +
 
bhighAtAbhiSha~ggAbhicArAbhishApebhya Aganturhi vyathApUrvo~aShTamo jvaro bhavati|  
 
bhighAtAbhiSha~ggAbhicArAbhishApebhya Aganturhi vyathApUrvo~aShTamo jvaro bhavati|  
 
sa ki~jcitkAlamAgantuH kevalo bhUtvA pashcAddoShairanubadhyate|  
 
sa ki~jcitkAlamAgantuH kevalo bhUtvA pashcAddoShairanubadhyate|  
 
tatrAbhighAtajo vAyunA duShTashoNitAdhiShThAnena, abhiSha~ggajaH punarvAtapittAbhyAm, abhicArAbhishApajau tu sannipAtenAnubadhyete||30||
 
tatrAbhighAtajo vAyunA duShTashoNitAdhiShThAnena, abhiSha~ggajaH punarvAtapittAbhyAm, abhicArAbhishApajau tu sannipAtenAnubadhyete||30||
Agantuja jwara (jwara caused due to exogenous factors) is the eighth type of fever. This fever is accompanied with pain and is often caused by trauma, association with evil, fascination, and wrath (of the wise and the elders). These causes directly manifest as fever without any prodromal symptoms for a transitional duration. Slowly, with the passage of time, doshas get vitiated and their effects manifest as above. Fevers caused due to trauma influence blood pathology, while association with evil afflicts vata and pitta, and fascination and wrath causes sannipata (and therefore, leads to an incurable condition). [30]
+
 
 +
''Agantuja jwara'' (''jwara'' caused due to exogenous factors) is the eighth type of fever. This fever is accompanied with pain and is often caused by trauma, association with evil, fascination, and wrath (of the wise and the elders). These causes directly manifest as fever without any prodromal symptoms for a transitional duration. Slowly, with the passage of time, ''doshas'' get vitiated and their effects manifest as above. Fevers caused due to trauma influence blood pathology, while association with evil afflicts ''vata'' and ''pitta'', and fascination and wrath causes ''sannipata'' (and therefore, leads to an incurable condition). [30]
 +
 
 
स सप्तविधाज्ज्वराद्विशिष्टलिङ्गोपक्रमसमुत्थानत्वाद्विशिष्टो वेदितव्यः,कर्मणा साधारणेन चोपचर्यते इत्यष्टविधा ज्वरप्रकृतिरुक्ता||३१||
 
स सप्तविधाज्ज्वराद्विशिष्टलिङ्गोपक्रमसमुत्थानत्वाद्विशिष्टो वेदितव्यः,कर्मणा साधारणेन चोपचर्यते इत्यष्टविधा ज्वरप्रकृतिरुक्ता||३१||
 +
 
sasaptavidhājjvarādviśiṣṭaliṅgopakramasamutthānatvādviśiṣṭo veditavyaḥ,karmaṇÁ āsādhāraṇena copacaryate.Ityaṣṭavidhā jwaraprakr̥tiruktā||31||
 
sasaptavidhājjvarādviśiṣṭaliṅgopakramasamutthānatvādviśiṣṭo veditavyaḥ,karmaṇÁ āsādhāraṇena copacaryate.Ityaṣṭavidhā jwaraprakr̥tiruktā||31||
 +
 
sa saptavidhAjjvarAdvishiShTali~ggopakramasamutthAnatvAdvishiShTo veditavyaH, karmaNA sAdhAraNena copacaryate [1] |  
 
sa saptavidhAjjvarAdvishiShTali~ggopakramasamutthAnatvAdvishiShTo veditavyaH, karmaNA sAdhAraNena copacaryate [1] |  
 
ityaShTavidhA jvaraprakRutiruktA||31||
 
ityaShTavidhA jvaraprakRutiruktA||31||
 +
 
All the seven doshic jwara have their own doshic specifications with respect to the onset, symptomatology, and treatment principles. The exception is the agantuja jwara (exogenous), which should be treated with appropriate consideration to the jwara’s specific etiology. [31]
 
All the seven doshic jwara have their own doshic specifications with respect to the onset, symptomatology, and treatment principles. The exception is the agantuja jwara (exogenous), which should be treated with appropriate consideration to the jwara’s specific etiology. [31]
ज्वरस्त्वेकएवसन्तापलक्षणः|तमेवाभिप्रायविशेषाद्द्विविधमाचक्षते,निजागन्तुविशेषाच्च|तत्र निजं द्विविधं त्रिविधं चiतुर्विधं सप्तविधं चाहुर्भिषजो वातादिविकल्पात्||३२||
+
 
 +
ज्वरस्त्वेकएवसन्तापलक्षणः|तमेवाभिप्रायविशेषाद्द्विविधमाचक्षते,निजागन्तुविशेषाच्च|तत्र निजं द्विविधं त्रिविधं चiतुर्विधं सप्तविधं चाहुर्भिषजो वातादिविकल्पात्||३२||
 
Jwarastvekaevasantāpalakṣaṇaḥ.Tamevābhiprāyaviśeṣāddvividhamācakṣate,nijāgantuviśeṣācca.Tatra nijaṁ dvividhaṁ trividhaṁ caturvidhaṁ saptavidhaṁ cāhurbhiṣajo vatādivikalpāt||32||
 
Jwarastvekaevasantāpalakṣaṇaḥ.Tamevābhiprāyaviśeṣāddvividhamācakṣate,nijāgantuviśeṣācca.Tatra nijaṁ dvividhaṁ trividhaṁ caturvidhaṁ saptavidhaṁ cāhurbhiṣajo vatādivikalpāt||32||
 
jvarastveka eva santApalakShaNaH|  
 
jvarastveka eva santApalakShaNaH|  

Navigation menu