Changes

Jump to navigation Jump to search
33,223 bytes removed ,  12:59, 27 April 2019
Line 81: Line 81:  
iti ha smAha bhagavAnAtreyaH||2||  
 
iti ha smAha bhagavAnAtreyaH||2||  
   −
Now I shall deliberate on the first quarter of the chapter on ''rasayana'' i.e. promotive therapy specially dealing with ''Abhaya''(''Haritaki''), ''Amlaki'' etc. Thus said Lord Atreya.[1-2]
+
Now I shall deliberate on the first quarter of the chapter on ''rasayana'' i.e. promotive therapy specially dealing with ''Abhaya''(''Haritaki''), ''Amalaki'' etc. Thus said Lord Atreya.[1-2]
    
===== Synonyms of ''Bheshaja'' =====
 
===== Synonyms of ''Bheshaja'' =====
Line 1,185: Line 1,185:  
Thus ends the first quarter of ''haritaki, amalaka'' etc. in the chapter on ''rasayana'' in [[Chikitsa Sthana]] in the treatise composed of Agnivesha and redacted by Charak. [1]
 
Thus ends the first quarter of ''haritaki, amalaka'' etc. in the chapter on ''rasayana'' in [[Chikitsa Sthana]] in the treatise composed of Agnivesha and redacted by Charak. [1]
   −
==== Part II- ''Pranakamiyam Rasayanapadam'' ====
+
==== Part II- ''Pranakamiyam Rasayana pada'' ====
    
अथातः प्राणकामीयं रसायनपादं व्याख्यास्यामः||१||  
 
अथातः प्राणकामीयं रसायनपादं व्याख्यास्यामः||१||  
Line 1,245: Line 1,245:  
(ityāmalakaghr̥tam)|
 
(ityāmalakaghr̥tam)|
   −
AmalakAnAM subhUmijAnAM kAlajAnAmanupahatagandhavarNarasAnAmApUrNarasapramANavIryANAM svarasena punarnavAkalkapAdasamprayuktena sarpiShaHsAdhayedADhakam, ataH paraM vidArIsvarasena jIvantIkalkasamprayuktena, ataH paraM caturguNena payasA balAtibalAkaShAyeNa shatAvarIkalkasaMyuktena;anena krameNaikaikaM shatapAkaM sahasrapAkaM vA sharkarAkShaudracaturbhAgasamprayuktaM sauvarNe rAjate mArtike vA shucau dRuDhe ghRutabhAvitekumbhe sthApayet; tadyathoktena vidhinA yathAgni prAtaH prAtaH prayojayet, jIrNe ca kShIrasarpirbhyAM shAliShaShTikamashnIyAt|
+
AmalakAnAM subhUmijAnAM kAlajAnAmanupahatagandhavarNarasAnAmApUrNarasapramANavIryANAM svarasena punarnavAkalkapAdasamprayukte
asya prayogAdvarShashataM vayo~ajaraM tiShThati, shrutamavatiShThate, sarvAmayAH prashAmyanti, apratihatagatiH strIShu, apatyavAn bhavatIti||4||
     −
bhavatashcAtra-
+
==== Part III-''Karaprachitiyam Rasayana Pada''====
 
  −
bRuhaccharIraM girisArasAraM sthirendriyaM cAtibalendriyaM ca|
  −
 
  −
adhRuShyamanyairatikAntarUpaM prashastipUjAsukhacittabhAk ca||5||
  −
 
  −
balaM mahadvarNavishuddhiragryA svaro ghanaughastanitAnukArI|
  −
 
  −
bhavatyapatyaM vipulaM sthiraM ca samashnato yogamimaM narasya||6||
  −
 
  −
(ityAmalakaghRutam)|
  −
 
  −
Two kg 560 gms of ghee should be cooked with juice of ''amalaka'' fruit grown in a good soil and time, possessing unaffected smell, color and taste, which are mature with taste, size and potency, along with one fourth quantity of ''punarnava''. There after the process should be repeated with the juice of ''vidari'', along with the paste of ''jeevanti'', thereafter with the four times the quantity of milk and decoction of ''bala'' and ''atibala'' along with the paste of ''shatavari''. In this way the ghee should be cooked with each method hundred or thousand times. The prepared ghee should be added with one forth quantity of sugar and honey and be kept in a pitcher- golden, silver or earthen- which is clean, strong and lubricated with ghee. This should be used regularly by the said method every morning according to one’s digestive capacity. When the drug is digested, diet of ''shali'' and ''shashtika'' rice along with milk and ghee should be taken. By consumption of this preparation life span stands for hundred years devoid of old age, optimum cognitive ability is retained, all diseases are alleviated, one attains uninterrupted sexual vigor in women and is also blessed with pregnancy and progeny.
  −
 
  −
Here are the verses-
  −
If the person uses this preparation properly he attains big body, compactness like essence of mountains, firm and strong sense organs, invincibility, charming look, popularity, respect, happiness and intellect. Moreover, by this strength he becomes great, complexion gets excellently purified, voice becomes like imitating the rumbling of dense thunder clouds, and the person is blessed with a large and stable progeny. [4-6]
  −
 
  −
===== ''Amalaki Avaleha'' =====
  −
 
  −
आमलकसहस्रं पिप्पलीसहस्रसम्प्रयुक्तं पलाशतरुणक्षारोदकोत्तरं तिष्ठेत्, तदनुगतक्षारोदकमनातपशुष्कमनस्थि चूर्णीकृतं चतुर्गुणाभ्यां मधुसर्पिर्भ्यां सन्नीय शर्कराचूर्णचतुर्भागसम्प्रयुक्तं घृतभाजनस्थं षण्मासान् स्थापयेदन्तर्भूमेः| तस्योत्तरकालमग्निबलसमां मात्रां खादेत्, पौर्वाह्णिकः प्रयोगो नापराह्णिकः, सात्म्यापेक्षश्चाहारविधिः| अस्य प्रयोगाद्वर्षशतमजरं वयस्तिष्ठतीति समानं पूर्वेण||७||
  −
 
  −
(इत्यामलकावलेहः)|
  −
 
  −
āmalakasahasraṁ pippalīsahasrasamprayuktaṁ palāśataruṇakṣārōdakōttaraṁ
  −
tiṣṭhēt, tadanugatakṣārōdakamanātapaśuṣkamanasthi cūrṇīkr̥taṁ caturguṇābhyāṁ madhusarpirbhyāṁ sannīya śarkarācūrṇacaturbhāgasamprayuktaṁ ghr̥tabhājanasthaṁ ṣaṇmāsān sthāpayēdantarbhūmēḥ| tasyōttarakālamagnibalasamāṁ mātrāṁ khādēt, paurvāhṇikaḥ prayōgō nāparāhṇikaḥ, sātmyāpēkṣaścāhāravidhiḥ| asya prayōgādvarṣaśatamajaraṁ vayastiṣṭhatīti samānaṁ pūrvēṇa||7||
  −
 
  −
(ityāmalakāvalēhaḥ)|
  −
 
  −
AmalakasahasraM pippalIsahasrasamprayuktaM palAshataruNakShArodakottaraM tiShThet, tadanugatakShArodakamanAtapashuShkamanasthi cUrNIkRutaMcaturguNAbhyAM madhusarpirbhyAM sannIya sharkarAcUrNacaturbhAgasamprayuktaM ghRutabhAjanasthaM ShaNmAsAn sthApayedantarbhUmeH|
  −
tasyottarakAlamagnibalasamAM mAtrAM khAdet, paurvAhNikaH prayogo nAparAhNikaH, sAtmyApekShashcAhAravidhiH|
  −
asya prayogAdvarShashatamajaraM vayastiShThatIti samAnaM pUrveNa||7||
  −
 
  −
(ityAmalakAvalehaH)|
  −
 
  −
One thousand fruits of ''amalaki'' along with the same numbers of fruits of ''pippali'' should be dipped in to alkaline water prepared from the young ''palasha'' tree. After taking them out they should be dried in shade after removing seeds and powdered. This powder mixed with four times honey and ghee and stored underground for six months. Thereafter one should take its dose according to his digestive capacity only in forenoon and not in afternoon. The diet should be according to suitability. By its use, one attains the stable life span of hundred years without enduring senility. The other beneficial effects are as described earlier. [7]
  −
 
  −
===== ''Amalaki'' powder =====
  −
 
  −
आमलकचूर्णाढकमेकविंशतिरात्रमामलकस्वरसपरिपीतं मधुघृताढकाभ्यां द्वाभ्यामेकीकृतमष्टभागपिप्पलीकं शर्कराचूर्णचतुर्भागसम्प्रयुक्तं घृतभाजनस्थं प्रावृषि भस्मराशौ
  −
निदध्यात्; तद्वर्षान्ते सात्म्यपथ्याशी प्रयोजयेत्; अस्य प्रयोगाद्वर्षशतमजरमायुस्तिष्ठतीति समानं पूर्वेण||८||
  −
 
  −
(इत्यामलकचूर्णम्)|
  −
 
  −
āmalakacūrṇāḍhakamēkaviṁśatirātramāmalakasvarasaparipītaṁmadhughr̥tāḍhakābhyāṁ dvābhyāmēkīkr̥tamaṣṭabhāgapippalīkaṁ śarkarācūrṇacaturbhāgasamprayuktaṁ ghr̥tabhājanasthaṁ prāvr̥ṣi bhasmarāśau nidadhyāt; tadvarṣāntē sātmyapathyāśī prayōjayēt; asya prayōgādvarṣaśatamajaramāyustiṣṭhatīti samānaṁ pūrvēṇa||8||
  −
 
  −
(ityāmalakacūrṇam)|
  −
 
  −
AmalakacUrNADhakamekaviMshatirAtramAmalakasvarasaparipItaM madhughRutADhakAbhyAM dvAbhyAmekIkRutamaShTabhAgapippalIkaMsharkarAcUrNacaturbhAgasamprayuktaM ghRutabhAjanasthaM prAvRuShi bhasmarAshau nidadhyAt; tadvarShAnte sAtmyapathyAshI prayojayet; asyaprayogAdvarShashatamajaramAyustiShThatIti samAnaM pUrveNa||8||
  −
 
  −
(ityAmalakacUrNam)|
  −
 
  −
Powder of ''amalaki'' fruits in quantity of 2 kg 560 gms is impregnated with ''amalaki'' fruits juice for twenty-one days and nights. This should be mixed with honey and ghee in the quantity of 5 kg 120 gms and added with ''pippali'' in one eighth quantity and fine sugar in one fourth quantity. This preparation now should be kept in a container lined with ghee and stored in early rains under a heap of ashes. After the rainy season is over, this should be uncovered and be used along with suitable and wholesome diet. This provides a stable life span of one hundred years devoid of senility. Other impacts affordable from this medication are as described earlier. [8]
  −
 
  −
===== ''Vidanga Avaleha'' =====
  −
 
  −
विडङ्गतण्डुलचूर्णानामाढकमाढकं पिप्पलीतण्डुलानामध्यर्धाढकं सितोपलायाः सर्पिस्तैलमध्वाढकैः षड्भिरेकीकृतं घृतभाजनस्थं प्रावृषि भस्मराशाविति सर्वं समानं पूर्वेण यावदाशीः||९||
  −
 
  −
(इति विडङ्गावलेहः)|
  −
 
  −
viḍaṅgataṇḍulacūrṇānāmāḍhakamāḍhakaṁpippalītaṇḍulānāmadhyardhāḍhakaṁ sitōpalāyāḥ sarpistailamadhvāḍhakaiḥ ṣaḍbhirēkīkr̥taṁ ghr̥tabhājanasthaṁ prāvr̥ṣi bhasmarāśāviti sarvaṁ samānaṁ pūrvēṇa yāvadāśīḥ||9|| 
  −
 
  −
(iti viḍaṅgāvalēhaḥ)|
  −
 
  −
viDa~ggataNDulacUrNAnAmADhakamADhakaM pippalItaNDulAnAmadhyardhADhakaM sitopalAyAH sarpistailamadhvADhakaiH ShaDbhirekIkRutaMghRutabhAjanasthaM prAvRuShi bhasmarAshAviti sarvaM samAnaM pUrveNa yAvadAshIH||9||
  −
 
  −
(iti viDa~ggAvalehaH)|
  −
 
  −
Powder of ''vidanga'' and ''pippali'' fruits each 2 kg 560 gms, sugar-candy 3 kg 840 gms, ghee, oil and honey together 15 kg 360 gms – all are mixed together and kept in a pot lined with ghee and stored in early rains under a heap of ashes. The therapeutic effects are as mentioned earlier. [9]
  −
 
  −
===== ''Amalaka Avaleha'' =====
  −
 
  −
यथोक्तगुणानामामलकानां सहस्रमार्द्रपलाशद्रोण्यां सपिधानायां बाष्पमनुद्वमन्त्यामारण्यगोमयाग्निभिरुपस्वेदयेत्, तानि सुस्विन्नशीतान्युद्धृतकुलकान्यापोथ्याढकेन पिप्पलीचूर्णानामाढकेन च विडङ्गतण्डुलचूर्णानामध्यर्धेन चाढकेन शर्कराया द्वाभ्यां द्वाभ्यामाढकाभ्यां तैलस्य मधुनः सर्पिषश्च संयोज्य शुचौ दृढे घृतभाविते कुम्भे स्थापयेदेकविंशतिरात्रम्, अत ऊर्ध्वं प्रयोगः; अस्य
  −
प्रयोगाद्वर्षशतमजरमायुस्तिष्ठतीति समानं पूर्वेण||१०|||
  −
 
  −
(इत्यामलकावलेहोऽपरः)|
  −
 
  −
yathōktaguṇānāmāmalakānāṁ sahasramārdrapalāśadrōṇyāṁ sapidhānāyāṁ
  −
bāṣpamanudvamantyāmāraṇyagōmayāgnibhirupasvēdayēt, tāni susvinnaśītānyuddhr̥takulakānyāpōthyāḍhakēna pippalīcūrṇānāmāḍhakēna caviḍaṅgataṇḍulacūrṇānāmadhyardhēna cāḍhakēna śarkarāyā dvābhyāṁ dvābhyāmāḍhakābhyāṁ tailasya madhunaḥ sarpiṣaśca saṁyōjya śucau dr̥ḍhē ghr̥tabhāvitē kumbhē sthāpayēdēkaviṁśatirātram, ata ūrdhvaṁ prayōgaḥ; asya prayōgādvarṣaśatamajaramāyustiṣṭhatīti samānaṁ pūrvēṇa||10||
  −
 
  −
(ityāmalakāvalēhō'paraḥ)|
  −
 
  −
yathoktaguNAnAmAmalakAnAM sahasramArdrapalAshadroNyAM sapidhAnAyAM bAShpamanudvamantyAmAraNyagomayAgnibhirupasvedayet, tAnisusvinnashItAnyuddhRutakulakAnyApothyADhakena pippalIcUrNAnAmADhakena ca viDa~ggataNDulacUrNAnAmadhyardhena cADhakena sharkarAyA dvAbhyAMdvAbhyAmADhakAbhyAM tailasya madhunaH sarpiShashca saMyojya shucau dRuDhe ghRutabhAvite kumbhe sthApayedekaviMshatirAtram, ata UrdhvaM prayogaH;asya prayogAdvarShashatamajaramAyustiShThatIti samAnaM pUrveNa||10||
  −
 
  −
(ityAmalakAvaleho~aparaH)|
  −
 
  −
One thousand ''amalaka'' fruits having aforesaid qualities should be heated in a covered tub made of fresh ''palasha'' wood which does not emit vapour with wild cow dung fire. When they are heated properly and when self cooled their seeds should be removed and the remaining material should be crushed. Thereafter ''pippali'' powder 2 kg 560 gms, ''vidanga'' powder 2 kg 560 gms, sugar 3 kg 840 gms, oil, honey and ghee each 5 kg 120 gms should be added to it. The preparation then should be kept in a clean and strong container laced with ghee and stored for twenty one days and nights. Thereafter it should be used. By its use, life span of one hundred years stands devoid of senility, other impacts are as said before. [10]
  −
 
  −
===== ''Nagabala Rasayana'' =====
  −
 
  −
धन्वनि कुशास्तीर्णे स्निग्धकृष्णमधुरमृत्तिके सुवर्णवर्णमृत्तिके वा व्यपगतविषश्वापदपवनसलिलाग्निदोषे कर्षणवल्मीकश्मशानचैत्योषरावसथवर्जिते देशे यथर्तुसुखपवनसलिलादित्यसेविते जातान्यनुपहतान्यनध्यारूढान्यबालान्यजीर्णान्यधिगतवीर्याणि शीर्णपुराणपर्णान्यसञ्जातान्यपर्णानि तपसि तपस्ये वा मासे शुचिः प्रयतः कृतदेवार्चनः स्वस्ति वाचयित्वा द्विजातीन् चले सुमुहूर्ते नागबलामूलान्युद्धरेत्, तेषां सुप्रक्षालितानां त्वक्पिण्डमाम्रमात्रमक्षमात्रं वा श्लक्ष्णपिष्टमालोड्य पयसा प्रातः प्रयोजयेत्, चूर्णीकृतानि वा पिबेत् पयसा, मधुसर्पिर्भ्यां वा संयोज्यभक्षयेत्, जीर्णे च क्षीरसर्पिर्भ्यां शालिषष्टिकमश्नीयात्| संवत्सरप्रयोगादस्य वर्षशतमजरं वयस्तिष्ठतीति समानं पूर्वेण||११||
  −
 
  −
(इति नागबलारसायनम्)|
  −
 
  −
dhanvani kuśāstīrṇē snigdhakr̥ṣṇamadhuramr̥ttikē suvarṇavarṇamr̥ttikē vā vyapagataviṣaśvāpadapavanasalilāgnidōṣēkarṣaṇavalmīkaśmaśānacaityōṣarāvasathavarjitē dēśē yathartusukhapavanasalilādityasēvitē jātānyanupahatānyanadhyārūḍhānyabālānyajīrṇānyadhigatavīryāṇiśīrṇapurāṇaparṇānyasañjātānyaparṇānitapasi tapasyē vā māsē śuciḥ prayataḥ kr̥tadēvārcanaḥ svasti vācayitvā dvijātīn calē sumuhūrtē nāgabalāmūlānyuddharēt, tēṣāṁ suprakṣālitānāṁ tvakpiṇḍamāmramātramakṣamātraṁ vā ślakṣṇapiṣṭamālōḍya payasā prātaḥ prayōjayēt, cūrṇīkr̥tāni vā pibēt payasā, madhusarpirbhyāṁ vā saṁyōjya bhakṣayēt, jīrṇē ca kṣīrasarpirbhyāṁ śāliṣaṣṭikamaśnīyāt| saṁvatsaraprayōgādasya varṣaśatamajaraṁ vayastiṣṭhatīti samānaṁ pūrvēṇa||11||
  −
 
  −
(iti nāgabalārasāyanam)|
  −
 
  −
dhanvani kushAstIrNe snigdhakRuShNamadhuramRuttike suvarNavarNamRuttike vA vyapagataviShashvApadapavanasalilAgnidoShekarShaNavalmIkashmashAnacaityoSharAvasathavarjite deshe yathartusukhapavanasalilAdityasevitejAtAnyanupahatAnyanadhyArUDhAnyabAlAnyajIrNAnyadhigatavIryANi shIrNapurANaparNAnyasa~jjAtAnyaparNAni [1] tapasi tapasye vA mAse shuciH prayataHkRutadevArcanaH svasti vAcayitvA dvijAtIn cale [2] sumuhUrte nAgabalAmUlAnyuddharet, teShAM suprakShAlitAnAM tvakpiNDamAmramAtramakShamAtraM vAshlakShNapiShTamAloDya payasA prAtaH prayojayet, cUrNIkRutAni vA pibet payasA, madhusarpirbhyAM vA saMyojya bhakShayet, jIrNe ca kShIrasarpirbhyAM [3]shAliShaShTikamashnIyAt|
  −
saMvatsaraprayogAdasya varShashatamajaraM vayastiShThatIti samAnaM pUrveNa||11||
  −
 
  −
(iti nAgabalArasAyanam)|
  −
 
  −
One should collect the roots of ''nagabala'' in ''chala muhurta'' in the month of ''Magha'' or ''Phalguna'' while being clean and attentive, having worshipped the deities and engaging the ''brahmanas'' to recite auspicious mantras. The plant should have grown in a forest area covered in ''kusha'' grass, having soil unctuous, black and sweet or of golden color, devoid of poison, injurious animals and defect of wind, water and fire, and also of cultivation defects, ant-hill, cremation ground, sacred tree, infertile area and habitation and having proper access to air, water and the sun according to season, the roots should be undamaged, in-encroached, neither immature nor too old, possessed with potency, having shed off the old leaves and with new leaves not appeared. The roots should be washed well and the bark should be taken in the dose of 40 gms, finely pounded and mixed with milk in every morning or as powder with milk or along with honey and ghee. After the medicine is digested, one should take diet of ''shali'' and ''shashtika'' rice along with milk and ghee. If used regularly for a year, it makes the life span for one hundred years without senility. Other outcomes are as described before. [11]
  −
 
  −
बलातिबलाचन्दनागुरुधवतिनिशखदिरशिंशपासनस्वरसाः पुनर्नवान्ताश्चौषधयो दश  नागबलया व्याख्याताः| स्वरसानामलाभे त्वयं स्वरसविधिः- चूर्णानामाढकमाढकमुदकस्याहोरात्रस्थितं मृदितपूतं स्वरसवत् प्रयोज्यम्||१२||
  −
 
  −
balātibalācandanāgurudhavatiniśakhadiraśiṁśapāsanasvarasāḥpunarnavāntāścauṣadhayō daśa nāgabalayā vyākhyātāḥ| svarasānāmalābhē tvayaṁ svarasavidhiḥ- cūrṇānāmāḍhakamāḍhakamudakasyāhōrātrasthitaṁ mr̥ditapūtaṁ svarasavat prayōjyam||12||
  −
 
  −
balAtibalAcandanAgurudhavatinishakhadirashiMshapAsanasvarasAH punarnavAntAshcauShadhayo dasha [1] nAgabalayA vyAkhyAtAH|
  −
svarasAnAmalAbhe tvayaM svarasavidhiH- cUrNAnAmADhakamADhakamudakasyAhorAtrasthitaM mRuditapUtaM svarasavat prayojyam||12||
  −
 
  −
The juice of ''bala, atibala, chandana, aguru, dhava, tinisha, khadira,'' and ''shimshapa'' and the ten age sustaining drugs are used by the method as in case of ''nagabala''. If the fresh juice is not available this method should be adopted- 2 kg 560 gms drug should be dipped in equal quantity of water for the day and night, then it should be pressed and filtered and used as ''swarasa''. [12]
  −
 
  −
===== ''Bhallataka Ksheeram'' =====
  −
 
  −
भल्लातकान्यनुपहतान्यनामयान्यापूर्णरसप्रमाणवीर्याणि पक्वजाम्बवप्रकाशानि शुचौ शुक्रे वा मासेसङ्गृह्य यवपल्ले माषपल्ले वानिधापयेत्, तानि चतुर्मासस्थितानि सहसि सहस्ये वा मासे
  −
प्रयोक्तुमारभेतशीतस्निग्धमधुरोपस्कृतशरीरः|
  −
पूर्वं दशभल्लातकान्यापोथ्याष्टगुणेनाम्भसा साधुसाधयेत्, तेषां रसमष्टभागावशेषं पूतं सपयस्कं पिबेत्सर्पिषाऽन्तर्मुखमभ्यज्य|
  −
तान्येकैकभल्लातकोत्कर्षापकर्षेण दशभल्लातकान्यात्रिंशतः प्रयोज्यानि, नातः परमुत्कर्षः|
  −
प्रयोगविधानेन सहस्रपर एवभल्लातकप्रयोगः|
  −
जीर्णे च ससर्पिषा पयसाशालिषष्टिकाशनमुपचारः, प्रयोगान्ते च द्विस्तावत् पयसैवोपचारः|
  −
तत्प्रयोगाद्वर्षशतमजरं वयस्तिष्ठतीति समानं पूर्वेण||१३||
  −
 
  −
(इति भल्लातकक्षीरम्)|
  −
 
  −
bhallātakānyanupahatānyanāmayānyāpūrṇarasapramāṇavīryāṇipakvajāmbavaprakāśāni śucau śukrē vā māsē saṅgr̥hya yavapallē māṣapallē vā nidhāpayēt, tāni caturmāsasthitāni sahasi sahasyē vā māsē prayōktumārabhēta śītasnigdhamadhurōpaskr̥taśarīraḥ| pūrvaṁ daśabhallātakānyāpōthyāṣṭaguṇēnāmbhasā sādhu sādhayēt, tēṣāṁ rasamaṣṭabhāgāvaśēṣaṁ pūtaṁ sapayaskaṁ pibētsarpiṣā'ntarmukhamabhyajya|
  −
tānyēkaikabhallātakōtkarṣāpakarṣēṇa daśabhallātakānyātriṁśataḥ prayōjyāni,
  −
nātaḥ paramutkarṣaḥ| prayōgavidhānēna sahasrapara ēva bhallātakaprayōgaḥ|
  −
jīrṇē ca sasarpiṣā payasā śāliṣaṣṭikāśanamupacāraḥ, prayōgāntē ca dvistāvat
  −
payasaivōpacāraḥ| tatprayōgādvarṣaśatamajaraṁ vayastiṣṭhatīti samānaṁ pūrvēṇa||13||
  −
 
  −
(iti bhallātakakṣīram)|
  −
 
  −
bhallAtakAnyanupahatAnyanAmayAnyApUrNarasapramANavIryANi pakvajAmbavaprakAshAni shucau shukre vA mAse sa~ggRuhya yavapalle mAShapalle vAnidhApayet, tAni caturmAsasthitAni sahasi sahasye vA mAse prayoktumArabheta shItasnigdhamadhuropaskRutasharIraH|
  −
pUrvaM dashabhallAtakAnyApothyAShTaguNenAmbhasA sAdhu sAdhayet, teShAM rasamaShTabhAgAvasheShaM pUtaM sapayaskaM pibetsarpiShA~antarmukhamabhyajya|
  −
tAnyekaikabhallAtakotkarShApakarSheNa dashabhallAtakAnyAtriMshataH prayojyAni, nAtaH paramutkarShaH|
  −
prayogavidhAnena sahasrapara eva bhallAtakaprayogaH|
  −
jIrNe ca sasarpiShA payasA shAliShaShTikAshanamupacAraH, prayogAnte ca dvistAvat payasaivopacAraH|
  −
tatprayogAdvarShashatamajaraM vayastiShThatIti samAnaM pUrveNa||13||
  −
 
  −
(iti bhallAtakakShIram)|
  −
 
  −
The fruits of ''bhallataka'' – undamaged, undiseased, mature in taste, size and potency, looking like ripe ''jamboo'' fruits should be collected in the month of ''jyeshtha'' and ''ashadha'' and be stored within the granary of barley or black gram. After four months, in the month of ''Agrahayana'' or ''Pausha'' they should be taken out for use by one who has made his body fit through the intake of cold, unctuous and sweet substances. At first ten fruits of ''bhallataka'' should be crushed and boiled in ten times of water, when 1/8 extract remains, it should be filtered and taken mixed with milk after smearing the inner part of the mouth with ghee. Gradually increasing the dose by one fruit per day it should be led to thirty which is the maximum dose. In this way the total number of fruits taken comes to one thousand. When the drug is digested, one should take ''shali'' and ''shashtika'' rice with milk added with ghee. After the treatment is over, the patient should live on milk diet for the period double to that of treatment. By this one attains stable life span of one hundred years without senility. Other impacts of the treatment are as mentioned before. [13]
  −
 
  −
===== ''Bhallataka Kshaudram'' =====
  −
 
  −
भल्लातकानां जर्जरीकृतानां पिष्टस्वेदनं पूरयित्वा भूमावाकण्ठं निखातस्य स्नेहभावितस्य दृढस्योपरि कुम्भस्यारोप्योडुपेनापिधाय कृष्णमृत्तिकावलिप्तंगोमयाग्निभिरुपस्वेदयेत्; तेषां यः स्वरसः कुम्भं प्रपद्येत, तमष्टभागमधुसम्प्रयुक्तं द्विगुणघृतमद्यात्; तत्प्रयोगाद्वर्षशतमजरं वयस्तिष्ठतीति समानं पूर्वेण||१४||
  −
 
  −
(इतिभल्लातकक्षौद्रम्)|
  −
 
  −
bhallātakānāṁ jarjarīkr̥tānāṁ piṣṭasvēdanaṁ pūrayitvā bhūmāvākaṇṭhaṁ nikhātasya snēhabhāvitasya dr̥ḍhasyōpari kumbhasyārōpyōḍupēnāpidhāya kr̥ṣṇamr̥ttikāvaliptaṁgōmayāgnibhirupasvēdayēt; tēṣāṁ yaḥ svarasaḥ kumbhaṁ prapadyēta, tamaṣṭabhāgamadhusamprayuktaṁ dviguṇaghr̥tamadyāt; tatprayōgādvarṣaśatamajaraṁ vayastiṣṭhatīti samānaṁ pūrvēṇa||14||
  −
 
  −
(iti bhallātakakṣaudram)|
  −
 
  −
bhallAtakAnAM jarjarIkRutAnAM piShTasvedanaM pUrayitvA bhUmAvAkaNThaM nikhAtasya snehabhAvitasya dRuDhasyopari kumbhasyAropyoDupenApidhAyakRuShNamRuttikAvaliptaM gomayAgnibhirupasvedayet; teShAM yaH svarasaH kumbhaM prapadyeta, tamaShTabhAgamadhusamprayuktaM dviguNaghRutamadyAt;tatprayogAdvarShashatamajaraM vayastiShThatIti samAnaM pUrveNa||14||
  −
  −
(iti bhallAtakakShaudram)|
  −
 
  −
The fruits of ''bhallataka'' should be crushed and filled in a heating pot which is put on a firm and oiled (with ghee) pitcher already dug underground up to the neck covered with a lid. Then after pushing it with black earth, it should be heated with cow dung fire. The extract which is collected in the lower pitcher should be taken out. It should be taken mixed with 1/8 honey and double the quantity of ghee. Regular use of this makes a person of the stable life span of one hundred years without senility. Other outcomes of this treatment are as described before. [14]
  −
 
  −
===== ''Bhallataka Tailam'' =====
  −
 
  −
भल्लातकतैलपात्रं सपयस्कं मधुकेन कल्केनाक्षमात्रेण शतपाकं कुर्यादिति समानं पूर्वेण||१५||
  −
 
  −
(इति भल्लातकतैलम्)|
  −
 
  −
bhallātakatailapātraṁ sapayaskaṁ madhukēna kalkēnākṣamātrēṇa śatapākaṁ
  −
kuryāditi samānaṁ pūrvēṇa||15||
  −
 
  −
(iti bhallātakatailam)|
  −
 
  −
bhallAtakatailapAtraM sapayaskaM madhukena kalkenAkShamAtreNa shatapAkaM kuryAditi samAnaM pUrveNa||15||
  −
 
  −
(iti bhallAtakatailam)|
  −
 
  −
The above ''bhallataka taila'' should be taken in quantity of 2 kg 560 gms and cooked along with milk and paste of ''madhuka'' in 1/8 quantity. This should be repeated hundred times. Other details are as above.
  −
 
  −
====== Various preparations of ''bhallataka'' ======
  −
 
  −
भल्लातकसर्पिः भल्लातकक्षीरं, भल्लातकक्षौद्रं, गुडभल्लातकं, भल्लातकयूषः, भल्लातकतैलं, भल्लातकपललं, भल्लातकसक्तवः, भल्लातकलवणं,भल्लातकतर्पणम्, इति भल्लातकविधानमुक्तं भवति||१६||
  −
 
  −
bhallātakasarpiḥ bhallātakakṣīraṁ, bhallātakakṣaudraṁ, guḍabhallātakaṁ, bhallātakayūṣaḥ, bhallātakatailaṁ, bhallātakapalalaṁ, bhallātakasaktavaḥ, bhallātakalavaṇaṁ, bhallātakatarpaṇam, iti bhallātakavidhānamuktaṁ bhavati||16||
  −
 
  −
bhallAtakasarpiH [1] , bhallAtakakShIraM, bhallAtakakShaudraM, guDabhallAtakaM, bhallAtakayUShaH, bhallAtakatailaM, bhallAtakapalalaM, bhallAtakasaktavaH,bhallAtakalavaNaM, bhallAtakatarpaNam, iti bhallAtakavidhAnamuktaM bhavati||16||
  −
 
  −
''Bhallataka'' is used in the following forms - ''Bhallataka ghrita,  bhallataka-ksheeram, bhallataka-kshaudra, guda-bhallataka, bhallataka-yusha, bhallataka-taila, bhallataka-palala, bhallataka-saktu, bhallataka-lavana, bhallataka-tarpana.'' [16]
  −
 
  −
====== Benefits of ''Bhallataka'' ======
  −
 
  −
भवन्तिचात्र-
  −
 
  −
भल्लातकानि तीक्ष्णानि पाकीन्यग्निसमानिच|
  −
 
  −
भवन्त्यमृतकल्पानि प्रयुक्तानि यथाविधि||१७||
  −
 
  −
एते दशविधास्त्वेषां प्रयोगाःपरिकीर्तिताः|
  −
 
  −
रोगप्रकृतिसात्म्यज्ञस्तान् प्रयोगान् प्रकल्पयेत्||१८||
  −
 
  −
कफजो न स रोगोऽस्ति न विबन्धोऽस्ति कश्चन|
  −
 
  −
यं न भल्लातकं हन्याच्छीघ्रं मेधाग्निवर्धनम्||१९||
  −
 
  −
(इति भल्लातकविधिः)|
  −
 
  −
प्राणकामाः पुरा जीर्णाश्च्यवनाद्या महर्षयः|
  −
 
  −
रसायनैः शिवैरेतैर्बभूवुरमितायुषः||२०||
  −
 
  −
ब्राह्मं तपो ब्रह्मचर्यमध्यात्मध्यानमेव च|
  −
 
  −
दीर्घायुषो यथाकामं सम्भृत्य त्रिदिवं गताः||२१||
  −
 
  −
तस्मादायुःप्रकर्षार्थं प्राणकामैःसुखार्थिभिः|
  −
 
  −
रसायनविधिः सेव्यो विधिवत्सुसमाहितैः||२२||
  −
 
  −
bhavanticātra-
  −
 
  −
bhallātakāni tīkṣṇāni pākīnyagnisamānica|
  −
 
  −
bhavantyamr̥takalpāni prayuktāni yathāvidhi||17||
  −
 
  −
ētē daśavidhāstvēṣāṁ prayōgāḥparikīrtitāḥ|
  −
 
  −
rōgaprakr̥tisātmyajñastān prayōgān prakalpayēt||18||
  −
 
  −
kaphajō na sa rōgō'sti navibandhō'stikaścana|
  −
 
  −
yaṁ na bhallātakaṁ hanyācchīghraṁ mēdhāgnivardhanam||19||
  −
  −
(iti bhallātakavidhiḥ)|
  −
 
  −
prāṇakāmāḥ purā jīrṇāścyavanādyāmaharṣayaḥ|
  −
 
  −
rasāyanaiḥ śivairētairbabhūvuramitāyuṣaḥ||20||
  −
 
  −
brāhmaṁ tapō brahmacaryamadhyātmadhyānamēva ca|
  −
 
  −
dīrghāyuṣō yathākāmaṁ sambhr̥tya tridivaṁ gatāḥ||21||
  −
 
  −
tasmādāyuḥprakarṣārthaṁ prāṇakāmaiḥ sukhārthibhiḥ|
  −
 
  −
rasāyanavidhiḥ sēvyō vidhivatsusamāhitaiḥ||22||
  −
 
  −
bhavanti cAtra-
  −
 
  −
bhallAtakAni tIkShNAni pAkInyagnisamAni ca|
  −
 
  −
bhavantyamRutakalpAni prayuktAni yathAvidhi||17||
  −
 
  −
ete dashavidhAstveShAM prayogAH parikIrtitAH|
  −
 
  −
rogaprakRutisAtmyaj~jastAn prayogAn prakalpayet||18||
  −
 
  −
kaphajo na sa rogo~asti na vibandho~asti kashcana|
  −
 
  −
yaM na bhallAtakaM hanyAcchIghraM medhAgnivardhanam||19||
  −
 
  −
(iti bhallAtakavidhiH)|
  −
 
  −
prANakAmAH purA jIrNAshcyavanAdyA maharShayaH|
  −
 
  −
rasAyanaiH shivairetairbabhUvuramitAyuShaH||20||
  −
 
  −
brAhmaM [1] tapo brahmacaryamadhyAtmadhyAnameva ca|
  −
 
  −
dIrghAyuSho yathAkAmaM sambhRutya tridivaM gatAH||21||
  −
 
  −
tasmAdAyuHprakarShArthaM prANakAmaiH sukhArthibhiH|
  −
 
  −
rasAyanavidhiH sevyo vidhivatsusamAhitaiH||22||
  −
 
  −
Here are the verses-
  −
 
  −
The fruits of ''bhallataka'' are irritant, inflaming and are like fire but they assume nectar like properties if used as prescribed. Their use in the above ten forms is described which should be prescribed considering the disease, constitution, and suitability. There is no disorder of ''kapha'' and obstructive condition which is not ameliorated by ''bhallataka'' quickly. Moreover, it promotes intellect and ''agni''.
  −
 
  −
In early days, the old great sages like Chyavana etc, who desiring vital strength, attained immeasurable life span by using these beneficial ''rasayana'' formulations. After attaining longevity they performed as desired, spiritual penance, celibacy and self- medications and ascended to the heaven. Hence those who desire longevity, vital strength and happiness should use the ''rasayana'' methodically and carefully. [17-22]
  −
 
  −
===== Summary =====
  −
 
  −
तत्र श्लोकः-
  −
 
  −
रसायनानां संयोगाः सिद्धाभूतहितैषिणा|
  −
 
  −
निर्दिष्टाः प्राणकामीये सप्तत्रिंशन्महर्षिणा ||२३||
  −
 
  −
tatra ślōkaḥ-
  −
 
  −
rasāyanānāṁ saṁyōgāḥ siddhā bhūtahitaiṣiṇā|
  −
 
  −
nirdiṣṭāḥ prāṇakāmīyē saptatriṁśanmaharṣiṇā ||23||
  −
 
  −
tatra shlokaH-
  −
 
  −
rasAyanAnAM saMyogAH siddhA bhUtahitaiShiNA|
  −
 
  −
nirdiShTAH prANakAmIye saptatriMshanmaharShiNA  ||23||
  −
 
  −
Now the summing up verse -
  −
 
  −
In this quarter relating to desire for vital strength the great sage, compassionate on creatures, described thirty seven successful formulations of rasayana. [23]
  −
 
  −
इत्यग्निवेशकृते तन्त्रे चरकप्रतिसंस्कृते चिकित्सास्थाने रसायनाध्याये प्राणकामीयो नाम रसायनपादो द्वितीयः||२||
  −
 
  −
ityagnivēśakr̥tē tantrē carakapratisaṁskr̥tē cikitsāsthānē rasāyanādhyāyē prāṇakāmīyō nāma rasāyanapādō dvitīyaḥ||2||
  −
 
  −
ityagniveshakRute tantre carakapratisaMskRute cikitsAsthAne rasAyanAdhyAye prANakAmIyo nAma rasAyanapAdo dvitIyaH||2||
  −
 
  −
Thus ends the second quarter on desire for vital strength in the chapter on [[Rasayana]] in [[Chikitsa Sthana]] in the treatise composed by Agnivesha and redacted by Charak.[2]
  −
 
  −
==== Part III- ''Karaprachitiyam Rasayana Pada'' ====
      
अथातः करप्रचितीयं रसायनपादंव्याख्यास्यामः||१||  
 
अथातः करप्रचितीयं रसायनपादंव्याख्यास्यामः||१||  
Line 2,497: Line 2,185:  
Thus ends the third quarter on hand plucked (''amalaki'' fruits) in the chapter on ''rasayana'' in [[Chikitsa Sthana]] in the treatise composed by Agnivesha and redacted by Charak. [3]
 
Thus ends the third quarter on hand plucked (''amalaki'' fruits) in the chapter on ''rasayana'' in [[Chikitsa Sthana]] in the treatise composed by Agnivesha and redacted by Charak. [3]
   −
==== Part IV: ''Ayurvedasamutthaniyam Rasayanapadam'' ====
+
==== Part IV: ''Ayurvedasamutthaniyam Rasayana Pada'' ====
 
   
 
   
 
अथात आयुर्वेदसमुत्थानीयं रसायनपादं व्याख्यास्यामः||१||  
 
अथात आयुर्वेदसमुत्थानीयं रसायनपादं व्याख्यास्यामः||१||  

Navigation menu