Changes

Jump to navigation Jump to search
121 bytes added ,  09:58, 20 January 2018
Line 1,844: Line 1,844:  
vIryotkarShaM paraM yAti sarvairekaikasho~api vA||50||  
 
vIryotkarShaM paraM yAti sarvairekaikasho~api vA||50||  
   −
Shilajatu originates from four metals – gold, silver, copper and black iron and is slightly sour, astringent in taste, kaṭu in vipāka and is moderate in vīrya. This is rasāyana in effect and if applied methodically it is aphrodisiac and alleviates diseases. Its potency enhances if it is impregnated with decoction of drugs alleviating vāta, pitta and kapha either singly or in combination. (48-50)
+
''Shilajatu'' originates from four metals – gold, silver, copper and black iron and is slightly sour, astringent in taste, ''katu'' in ''vipaka'' and is moderate in ''veerya''. This is ''rasayana'' in effect and if applied methodically it is aphrodisiac and alleviates diseases. Its potency enhances if it is impregnated with decoction of drugs alleviating ''vata, pitta'' and ''kapha'' either singly or in combination. [48-50]
    
प्रक्षिप्तोद्धृतमप्येनत् पुनस्तत् प्रक्षिपेद्रसे|  
 
प्रक्षिप्तोद्धृतमप्येनत् पुनस्तत् प्रक्षिपेद्रसे|  
 
कोष्णे सप्ताहमेतेन विधिना तस्य भावना||५१||  
 
कोष्णे सप्ताहमेतेन विधिना तस्य भावना||५१||  
 +
 
पूर्वोक्तेन विधानेन लोहैश्चूर्णीकृतैः सह|  
 
पूर्वोक्तेन विधानेन लोहैश्चूर्णीकृतैः सह|  
 
तत् पीतं पयसा दद्याद्दीर्घमायु सुखान्वितम्||५२||  
 
तत् पीतं पयसा दद्याद्दीर्घमायु सुखान्वितम्||५२||  
 +
 
जराव्याधिप्रशमनं देहदार्ढ्यकरं परम्|  
 
जराव्याधिप्रशमनं देहदार्ढ्यकरं परम्|  
 
मेधास्मृतिकरं धन्यं क्षीराशी तत् प्रयोजयेत्||५३||  
 
मेधास्मृतिकरं धन्यं क्षीराशी तत् प्रयोजयेत्||५३||  
 +
 
प्रयोगः सप्तसप्ताहास्त्रयश्चैकश्च सप्तकः|  
 
प्रयोगः सप्तसप्ताहास्त्रयश्चैकश्च सप्तकः|  
 
निर्दिष्टस्त्रिविधस्तस्य परो मध्योऽवरस्तथा||५४||  
 
निर्दिष्टस्त्रिविधस्तस्य परो मध्योऽवरस्तथा||५४||  
 +
 
पलमर्धपलं कर्षो मात्रा तस्य त्रिधा मता |
 
पलमर्धपलं कर्षो मात्रा तस्य त्रिधा मता |
 +
 
prakṣiptōddhr̥tamapyēnat punastat prakṣipēdrasē|  
 
prakṣiptōddhr̥tamapyēnat punastat prakṣipēdrasē|  
 
kōṣṇē saptāhamētēna vidhinā tasyabhāvanā||51||  
 
kōṣṇē saptāhamētēna vidhinā tasyabhāvanā||51||  
 +
 
pūrvōktēna vidhānēna lōhaiścūrṇīkr̥taiḥ saha|  
 
pūrvōktēna vidhānēna lōhaiścūrṇīkr̥taiḥ saha|  
 
tat pītaṁ payasā dadyāddīrghamāyuḥ sukhānvitam||52||  
 
tat pītaṁ payasā dadyāddīrghamāyuḥ sukhānvitam||52||  
 +
 
jarāvyādhipraśamanaṁ dēhadārḍhyakaraṁ param|  
 
jarāvyādhipraśamanaṁ dēhadārḍhyakaraṁ param|  
 
mēdhāsmr̥tikaraṁ dhanyaṁ kṣīrāśī tat prayōjayēt||53||  
 
mēdhāsmr̥tikaraṁ dhanyaṁ kṣīrāśī tat prayōjayēt||53||  
 +
 
prayōgaḥ saptasaptāhāstrayaścaikaśca saptakaḥ|  
 
prayōgaḥ saptasaptāhāstrayaścaikaśca saptakaḥ|  
 
nirdiṣṭastrividhastasya parō madhyō'varastathā||54||  
 
nirdiṣṭastrividhastasya parō madhyō'varastathā||54||  
 +
 
palamardhapalaṁ karṣō mātrā tasya tridhā matā|
 
palamardhapalaṁ karṣō mātrā tasya tridhā matā|
 
prakShiptoddhRutamapyenat [1] punastat prakShipedrase|  
 
prakShiptoddhRutamapyenat [1] punastat prakShipedrase|  
 
koShNe saptAhametena vidhinA tasya bhAvanA||51||  
 
koShNe saptAhametena vidhinA tasya bhAvanA||51||  
 +
 
pUrvoktena vidhAnena lohaishcUrNIkRutaiH saha|  
 
pUrvoktena vidhAnena lohaishcUrNIkRutaiH saha|  
 
tat pItaM payasA dadyAddIrghamAyuH sukhAnvitam||52||  
 
tat pItaM payasA dadyAddIrghamAyuH sukhAnvitam||52||  
 +
 
jarAvyAdhiprashamanaM dehadArDhyakaraM param|  
 
jarAvyAdhiprashamanaM dehadArDhyakaraM param|  
 
medhAsmRutikaraM dhanyaM kShIrAshI tat prayojayet||53||  
 
medhAsmRutikaraM dhanyaM kShIrAshI tat prayojayet||53||  
 +
 
prayogaH saptasaptAhAstrayashcaikashca saptakaH|  
 
prayogaH saptasaptAhAstrayashcaikashca saptakaH|  
 
nirdiShTastrividhastasya paro madhyo~avarastathA||54||  
 
nirdiShTastrividhastasya paro madhyo~avarastathA||54||  
 +
 
palamardhapalaM karSho mAtrA tasya tridhA matA|55|
 
palamardhapalaM karSho mAtrA tasya tridhA matA|55|
Silajatu is impregnated by dipping it in lukewarm decoction and then taking it out at the end of the day, repeating the process for a week. Śilājatu mixed with ashed metals should be taken with milk by the prescribed method. This formulation provides happy long life, retards aging and disease, stabilises the body, and promotes intellect and memory and excellence if taken with milk diet. The method of use is threefold viz. for seven weeks, three weeks and one week regarded as maximum, medium and minimum. The dose also is of three grades – 40 gms, 20 gms and 10 gms. (51-55)
+
 
 +
''Shilajatu'' is impregnated by dipping it in lukewarm decoction and then taking it out at the end of the day, repeating the process for a week. ''Shilajatu'' mixed with ashed metals should be taken with milk by the prescribed method. This formulation provides happy long life, retards aging and disease, stabilizes the body, and promotes intellect and memory and excellence if taken with milk diet. The method of use is threefold viz. for seven weeks, three weeks and one week regarded as maximum, medium and minimum. The dose also is of three grades – 40 gms, 20 gms and 10 gms. [51-55]
 +
 
 
जातेर्विशेषं सविधिं तस्य वक्ष्याम्यतः परम्||५५||
 
जातेर्विशेषं सविधिं तस्य वक्ष्याम्यतः परम्||५५||
 +
 
हेमाद्याः सूर्यसन्तप्ताः स्रवन्ति गिरिधातवः|  
 
हेमाद्याः सूर्यसन्तप्ताः स्रवन्ति गिरिधातवः|  
 
जत्वाभं मृदुमृत्स्नाच्छं यन्मलं तच्छिलाजतु||५६||  
 
जत्वाभं मृदुमृत्स्नाच्छं यन्मलं तच्छिलाजतु||५६||  
 +
 
मधुरश्च सतिक्तश्च जपापुष्पनिभश्च यः|  
 
मधुरश्च सतिक्तश्च जपापुष्पनिभश्च यः|  
 
कटुर्विपाके शीतश्च स सुवर्णस्य निस्रवः ||५७||  
 
कटुर्विपाके शीतश्च स सुवर्णस्य निस्रवः ||५७||  
 +
 
रूप्यस्य कटुकः श्वेतः शीतः स्वादु विपच्यते|  
 
रूप्यस्य कटुकः श्वेतः शीतः स्वादु विपच्यते|  
 
ताम्रस्य बर्हिकण्ठाभस्तिक्तोष्णः पच्यते कटु ||५८||  
 
ताम्रस्य बर्हिकण्ठाभस्तिक्तोष्णः पच्यते कटु ||५८||  
 +
 
यस्तु गुग्गुलुकाभासस्तिक्तको लवणान्वितः|  
 
यस्तु गुग्गुलुकाभासस्तिक्तको लवणान्वितः|  
 
कटुर्विपाके शीतश्च सर्वश्रेष्ठः स चायसः ||५९||  
 
कटुर्विपाके शीतश्च सर्वश्रेष्ठः स चायसः ||५९||  
 +
 
गोमूत्रगन्धयः सर्वे सर्वकर्मसु यौगिकाः|  
 
गोमूत्रगन्धयः सर्वे सर्वकर्मसु यौगिकाः|  
 
रसायनप्रयोगेषु पश्चिमस्तु विशिष्यते ||६०||  
 
रसायनप्रयोगेषु पश्चिमस्तु विशिष्यते ||६०||  
 +
 
यथाक्रमं वातपित्ते श्लेष्मपित्ते कफे त्रिषु|  
 
यथाक्रमं वातपित्ते श्लेष्मपित्ते कफे त्रिषु|  
 
विशेषतः प्रशस्यन्ते मला हेमादिधातुजाः ||६१||
 
विशेषतः प्रशस्यन्ते मला हेमादिधातुजाः ||६१||
 +
 
jātērviśēṣaṁ savidhiṁ tasya vakṣyāmyataḥ param||55||  
 
jātērviśēṣaṁ savidhiṁ tasya vakṣyāmyataḥ param||55||  
 +
 
hēmādyāḥ sūryasantaptāḥ sravanti giridhātavaḥ|  
 
hēmādyāḥ sūryasantaptāḥ sravanti giridhātavaḥ|  
 
jatvābhaṁ mr̥du mr̥tsnācchaṁ yanmalaṁ tacchilājatu||56||  
 
jatvābhaṁ mr̥du mr̥tsnācchaṁ yanmalaṁ tacchilājatu||56||  
 +
 
madhuraśca satiktaśca japāpuṣpanibhaśca yaḥ|  
 
madhuraśca satiktaśca japāpuṣpanibhaśca yaḥ|  
 
kaṭurvipākē śītaśca sa suvarṇasya nisravaḥ||57||  
 
kaṭurvipākē śītaśca sa suvarṇasya nisravaḥ||57||  
 +
 
rūpyasya kaṭukaḥ śvētaḥ śītaḥ svādu vipacyatē|  
 
rūpyasya kaṭukaḥ śvētaḥ śītaḥ svādu vipacyatē|  
 
tāmrasya barhikaṇṭhābhastiktōṣṇaḥ pacyatē kaṭu||58||  
 
tāmrasya barhikaṇṭhābhastiktōṣṇaḥ pacyatē kaṭu||58||  
 +
 
yastu guggulukābhāsastiktakō lavaṇānvitaḥ|  
 
yastu guggulukābhāsastiktakō lavaṇānvitaḥ|  
 
kaṭurvipākē śītaśca sarvaśrēṣṭhaḥ sa cāyasaḥ||59||  
 
kaṭurvipākē śītaśca sarvaśrēṣṭhaḥ sa cāyasaḥ||59||  
 +
 
gōmūtragandhayaḥ sarvē sarvakarmasu yaugikāḥ|  
 
gōmūtragandhayaḥ sarvē sarvakarmasu yaugikāḥ|  
 
rasāyanaprayōgēṣu paścimastu viśiṣyatē||60||  
 
rasāyanaprayōgēṣu paścimastu viśiṣyatē||60||  
 +
 
yathākramaṁ vātapittē ślēṣmapittē kaphē triṣu|  
 
yathākramaṁ vātapittē ślēṣmapittē kaphē triṣu|  
 
viśēṣataḥ praśasyantē malā hēmādidhātujāḥ||61||
 
viśēṣataḥ praśasyantē malā hēmādidhātujāḥ||61||
 +
 
jAtervisheShaM savidhiM tasya vakShyAmyataH param||55||  
 
jAtervisheShaM savidhiM tasya vakShyAmyataH param||55||  
 +
 
hemAdyAH sUryasantaptAH sravanti giridhAtavaH|  
 
hemAdyAH sUryasantaptAH sravanti giridhAtavaH|  
 
jatvAbhaM mRudu mRutsnAcchaM yanmalaM tacchilAjatu||56||  
 
jatvAbhaM mRudu mRutsnAcchaM yanmalaM tacchilAjatu||56||  
 +
 
madhurashca satiktashca japApuShpanibhashca yaH|  
 
madhurashca satiktashca japApuShpanibhashca yaH|  
 
kaTurvipAke shItashca sa suvarNasya nisravaH||57||  
 
kaTurvipAke shItashca sa suvarNasya nisravaH||57||  
 +
 
rUpyasya kaTukaH shvetaH shItaH svAdu vipacyate|  
 
rUpyasya kaTukaH shvetaH shItaH svAdu vipacyate|  
 
tAmrasya barhikaNThAbhastiktoShNaH pacyate kaTu||58||  
 
tAmrasya barhikaNThAbhastiktoShNaH pacyate kaTu||58||  
 +
 
yastu guggulukAbhAsastiktako lavaNAnvitaH|  
 
yastu guggulukAbhAsastiktako lavaNAnvitaH|  
 
kaTurvipAke shItashca sarvashreShThaH sa cAyasaH||59||  
 
kaTurvipAke shItashca sarvashreShThaH sa cAyasaH||59||  
 +
 
gomUtragandhayaH sarve sarvakarmasu yaugikAH|  
 
gomUtragandhayaH sarve sarvakarmasu yaugikAH|  
 
rasAyanaprayogeShu pashcimastu vishiShyate||60||  
 
rasAyanaprayogeShu pashcimastu vishiShyate||60||  
 +
 
yathAkramaM vAtapitte shleShmapitte kaphe triShu|  
 
yathAkramaM vAtapitte shleShmapitte kaphe triShu|  
 
visheShataH prashasyante malA hemAdidhAtujAH||61||  
 
visheShataH prashasyante malA hemAdidhAtujAH||61||  
Specific characters according to the source and the method of administration will be explained now. The rocky ores of gold etc, when heated by the sun ooze a material like lac, soft, smooth and clear. This is Śilājatu. Śilājatu obtained from gold ore is sweet, slightly bitter, having colour like japā flower, pungent in vipāka and śita vīrya. That obtained from silver ore is pungent, white, cold and sweet in vipāka. Śilājatu obtained from copper ore is like peacock neck, bitter, hot and pungent in vipāka. That which is like gugguluka is the best of all. All types of Śilājatu smell like cow urine and are applicable in all conditions. However, in the use of rāsayana, the last one is preferred, the above types of Śilājatu are useful in vāta-pitta, kapha-pitta, kapha and tridoṣa respectively. (55-61)
+
 
 +
Specific characters according to the source and the method of administration will be explained now. The rocky ores of gold etc., when heated by the sun ooze a material like lac, soft, smooth and clear. This is ''shilajatu''. ''Shilajatu'' obtained from gold ore is sweet, slightly bitter, having color like ''japa'' flower, pungent in ''vipaka'' and ''sheeta'' ''veerya''. That obtained from silver ore is pungent, white, cold and sweet in ''vipaka''. ''Shilajatu'' obtained from copper ore is like peacock neck, bitter, hot and pungent in ''vipaka''. That which is like ''gugguluka'' is the best of all. All types of ''shilajatu'' smell like cow urine and are applicable in all conditions. However, in the use of ''rasayana'', the last one is preferred, the above types of ''shilajatu'' are useful in ''vata-pitta'', ''kapha-pitta, kapha'' and ''tridosha'' respectively. [55-61]
 +
 
 
शिलाजतुप्रयोगेषु विदाहीनि गुरूणि च|  
 
शिलाजतुप्रयोगेषु विदाहीनि गुरूणि च|  
 
वर्जयेत् सर्वकालं तु कुलत्थान्  परिवर्जयेत्||६२||  
 
वर्जयेत् सर्वकालं तु कुलत्थान्  परिवर्जयेत्||६२||  

Navigation menu