Changes

Jump to navigation Jump to search
794 bytes removed ,  08:58, 7 January 2018
no edit summary
Line 3: Line 3:  
=== Abstract ===
 
=== Abstract ===
   −
This chapter deals with one of the most important specialties of Ashtanga (eight branches) Ayurveda - the Rasayana Tantra. Rasayana essentially denotes medicinal nutrition, rejuvenation, longevity, immunity-enhancement, and geriatric health care. Rasayanas do not necessarily denote drugs, but could be used a term to denote medicinal food (in the form of rasayana food), or a positive, healthy lifestyle - or it may denote all the three. Rasayana remedies promote positive qualities of the cells and tissues of the body through improved nutrient effect, boosting digestion, metabolism, and/or augmenting microcirculation and tissue perfusion.  
+
The Rasayana chapter deals with one of the most important specialties of Ashtanga (eight branches) Ayurveda named Rasayana Tantra. Rasayana essentially denotes medicinal nutrition, rejuvenation, longevity, immune-enhancing and geriatric health care. The Rasayanas are not necessarily drugs. They may be in the form of a rasayana food, or a positive healthy life style with a Rasayana effect or a Rasayana drug or all the three together. The Rasayan remedies promote good qualities of the cells and tissues of the body through improved nutrient effect, boosting the digestion, metabolism and/or augmenting the microcirculation and tissue perfusion. This chapter is divided in four padas (parts) dealing with different aspects of rasayana therapy. The four padas are named as:
 
  −
This chapter is divided in four padas (parts) dealing with different aspects of rasayana therapy. The four padas are named as:
  −
 
   
1. Abhayamalakiya Rasayana Pada
 
1. Abhayamalakiya Rasayana Pada
 
2. Pranakamiya Rasayana Pada
 
2. Pranakamiya Rasayana Pada
 
3. Karapracitiya Rasayana Pada
 
3. Karapracitiya Rasayana Pada
 
4. Ayurveda Samutthaniya Rasayana Pada.
 
4. Ayurveda Samutthaniya Rasayana Pada.
 
+
Key Words:
'''Keywords''': Rasayana, Ojas , Ojabala, Vyadhikshamatva, Rejuvenation, Geriatrics, longevity, Immunity, Functional foods, nutraceuticals, Immne-enhanciners, Amalaki, Abhaya, Triphala, Bhallataka, Shilajatu, Chyavanaprasha,  Brahma Rasayana, Medhya Rasayana, Achara Rasayana, Kayakalpa.
+
Rasayana, Ojas , Ojabala, Vyadhikshamatva, Rejuvenation, Geriatrics, longevity, Immunity, Functional foods, nutraceuticals, Immne-enhanciners, Amalaki, Abhaya, Triphala, Bhallataka, Shilajatu, Chyavanaprasha,  Brahma Rasayan, Medhya Rasayana, Achara Rasayana, Kayakalpa.
 
+
Introduction
=== Introduction ===
+
The Ayurvedic classics including Charaka Samhita describe eight specialties of Ayurveda which were in vogue and practiced during the vedic period denoting that Ayurveda was already a highly evolved system of medicine with professional specialization. This is why Ayurveda is called Ashtanga Ayurveda and its eight angas are as mentioned below:
 
+
1. Kayachikitsa  -  Internal medicine
The Ayurvedic classics including [[Charaka Samhita]] describe eight specialties of Ayurveda which were in vogue and practiced during the vedic period denoting that Ayurveda was already a highly evolved system of medicine with professional specialization. This is why Ayurveda is called Ashtanga Ayurveda and its eight angas are as mentioned below:
+
2. Shalya tantra  - Surgery
 
+
3. Shalakya tantra  - Ophthalmology, Ear Nose Throat
# Kayachikitsa  -  Internal medicine
+
4. Kaumarabhritya  -  Gynecology. obstetrics and Pediatrics
# Shalya tantra  -   Surgery
+
5. Agada tantra  - Toxicology
# Shalakya tantra  - Ophthalmology, Ear Nose Throat
+
6. Rasayana  - Nutrition, Rejuvenation, Immunology and Geriatrics
# Kaumarabhritya  -  Gynecology, Obstetrics and Pediatrics
+
7. Vajeekarana - Sexology, Aphrodisiac and Reproduction
# Agada tantra  -   Toxicology
+
8. Bhuta Vidya  - Psychiatry and Demonology
# Rasayana  -       Nutrition, Rejuvenation, Immunology and Geriatrics
  −
# Vajikarana -     Sexology, Aphrodisiac and Reproduction
  −
# Bhuta Vidya  -     Psychiatry and Demonology
      
The present chapter deals with Rasayana tantra of Ashtanga Ayurveda which has assumed a very high consideration in contemporary times in view of the potential role it could play today with increasing incidence of nutritional disorders, lifestyle related health issues and above all the rapid population aging world over, warranting newer strategies for geriatric health care and healthy aging where modern medicine has not much to offer.
 
The present chapter deals with Rasayana tantra of Ashtanga Ayurveda which has assumed a very high consideration in contemporary times in view of the potential role it could play today with increasing incidence of nutritional disorders, lifestyle related health issues and above all the rapid population aging world over, warranting newer strategies for geriatric health care and healthy aging where modern medicine has not much to offer.
 
Rasayana is the means of obtaining the best qualities of body cells and tissues and is able to defeat aging and disease. All rasayanas are ojovardhaka i.e. promoter of ojas or immune strength in the body, imparting vyadhikshamatwa i.e. immunity in the body. The mode of action of rasayana remedies has been deliberated for long. Many scholars consider rasayana effect as the prabhava (specific therapeutic effect) of these remedies without really giving rational interpretation. However, Singh R.H. and Associates (1972) have suggested that the rasayana remedies and measures act at three levels and produce subtle molecular nutrient and immune-enhancing effect with a range of secondary impacts such as improved nutritional status, immune-enhancing, longevity, healthy aging, promotion of health and prevention of disease. The three levels of action are:
 
Rasayana is the means of obtaining the best qualities of body cells and tissues and is able to defeat aging and disease. All rasayanas are ojovardhaka i.e. promoter of ojas or immune strength in the body, imparting vyadhikshamatwa i.e. immunity in the body. The mode of action of rasayana remedies has been deliberated for long. Many scholars consider rasayana effect as the prabhava (specific therapeutic effect) of these remedies without really giving rational interpretation. However, Singh R.H. and Associates (1972) have suggested that the rasayana remedies and measures act at three levels and produce subtle molecular nutrient and immune-enhancing effect with a range of secondary impacts such as improved nutritional status, immune-enhancing, longevity, healthy aging, promotion of health and prevention of disease. The three levels of action are:
   −
# At the level of rasa acting as a direct nutrient enriching the nutrient value of plasma.
+
1. At the level of rasa acting as a direct nutrient enriching the nutrient value of plasma.
# At the level of agni acting as digestive and metabolic booster.
+
2. At the level of agni acting as digestive and metabolic booster.
# At the level of srotas acting as srotoprasadan promoting the microcirculation and  tissue perfusion. The net effect of all the three levels of action is an improved nutrition.
+
3. At the level of srotas acting as srotoprasadan promoting the microcirculation and  tissue perfusion. The net effect of all the three levels of action is an improved nutrition.
    
The division of the Rasayanadhyaya into four padas (parts) reflects an interesting style of classic writing simulating the style of the Yoga-Sutras of Patanjali aiming to emphasize the continuum of the deliberations which could be fragmented in the chapterization style. The tendency of pada style can also be visualized in the Sutrasthana of Caraka Samhita where all the thirty chapters have been systematically clubbed in seven chatushkas i.e. four chapters clubbed in one chatuska containing allied subject matter. Thus, Rasayanadhyaya is of great significance both from literary as well as from the subject matter point of view.
 
The division of the Rasayanadhyaya into four padas (parts) reflects an interesting style of classic writing simulating the style of the Yoga-Sutras of Patanjali aiming to emphasize the continuum of the deliberations which could be fragmented in the chapterization style. The tendency of pada style can also be visualized in the Sutrasthana of Caraka Samhita where all the thirty chapters have been systematically clubbed in seven chatushkas i.e. four chapters clubbed in one chatuska containing allied subject matter. Thus, Rasayanadhyaya is of great significance both from literary as well as from the subject matter point of view.
   −
The first part Abhayamalakiya Rasayana pada begins with the path breaking statement about bheshaja-abheshaj i.e. good medicine vs bad medicine. The bad medicines are poisons while the good medicines are of two categories:
+
The first part Abhayamalakiya Rasayana pada begins with the path breaking statement about bheshaja-abheshaj i.e. good medicine vs bad medicine. The bad medicines are poisons while the good medicines are of two categories 1. Ojovardhaka i.e. heath promoting, 2. Roganut or disease curing. The ojovardhaka remedies again are of two categories namely rasayana and vajeekarana. The chapter further describes the qualities of rasayana and the methods of its use. It specially dwells upon the best rasayana drugs like Amalaki, Abhaya, Chyavanaprasha, Brahma rasayana, Amalaka rasayana, Haritaki yoga etc.
# Ojovardhaka i.e. heath promoting, and
+
The second part – Pranakamiya rasayana pada deliberates on rasayana prabhava with examples of certain special aushadhi rasayanas like Amalaki Ghrita, Amalakyavaleha, Amalaka churna, Vidangavaleha, Nagabala rasayana, Baladi rasayana, Bhallataka kshira etc.
# Roganut or disease curing.  
  −
 
  −
The ojovardhaka remedies again are of two categories,namely, rasayana and vajikarana. The chapter further describes the qualities of rasayana and the methods of its use. It specially dwells upon the best rasayana drugs like Amalaki, Abhaya, Chyavanaprasha, Brahma rasayana, Amalaka rasayana, Haritaki yoga etc.
  −
 
  −
The second part – Pranakamiya rasayanapadam deliberates on rasayana prabhava with examples of certain special aushadhi rasayanas like Amalaki Ghrita, Amalakyavaleha, Amalaka churna, Vidangavaleha, Nagabala rasayana, Baladi rasayana, Bhallataka kshira etc.
   
The third part - Karaprachitiya rasayana pada describes the role of brahmacharyadi karma (following code of conduct) in rasayana karma, kevalamalaka rasayan, Lauhadi rasayana, Aindri rasayana, Medhya rasayana, Pippali Rasayana, Shilajatu rasayan etc.
 
The third part - Karaprachitiya rasayana pada describes the role of brahmacharyadi karma (following code of conduct) in rasayana karma, kevalamalaka rasayan, Lauhadi rasayana, Aindri rasayana, Medhya rasayana, Pippali Rasayana, Shilajatu rasayan etc.
 
The fourth part - Ayurveda Samutthaniya Rasayana pada deliberates on Ayurveda tradition, Indrokta rasayana, Dronipraveshika rasayana, kutipraveshika rasayan, Achara rasayana besides the basic issues like Dharmartha Ayurveda prayoga (use of Ayurveda for performing eternal duties) and Bhishak  prashansa (praise of physician).
 
The fourth part - Ayurveda Samutthaniya Rasayana pada deliberates on Ayurveda tradition, Indrokta rasayana, Dronipraveshika rasayana, kutipraveshika rasayan, Achara rasayana besides the basic issues like Dharmartha Ayurveda prayoga (use of Ayurveda for performing eternal duties) and Bhishak  prashansa (praise of physician).
   −
===Part I: Abhayamalakiya Rasayanapadam: Sanskrit text, transliteration and english translation===
+
Part- I: Abhayamalakiya Rasayana pada
    
अथातोऽभयामलकीयं रसायनपादं व्याख्यास्यामः||१||  
 
अथातोऽभयामलकीयं रसायनपादं व्याख्यास्यामः||१||  
   
इति ह स्माह भगवानात्रेयः||२||
 
इति ह स्माह भगवानात्रेयः||२||
   
athātō'bhayāmalakīyaṁ rasāyanapādaṁ vyākhyāsyāmaḥ||1||  
 
athātō'bhayāmalakīyaṁ rasāyanapādaṁ vyākhyāsyāmaḥ||1||  
   
iti ha smāha bhagavānātrēyaḥ||2||
 
iti ha smāha bhagavānātrēyaḥ||2||
   
athAto~abhayAmalakIyaM rasAyanapAdaM vyAkhyAsyAmaH||1||  
 
athAto~abhayAmalakIyaM rasAyanapAdaM vyAkhyAsyAmaH||1||  
   
iti ha smAha bhagavAnAtreyaH||2||  
 
iti ha smAha bhagavAnAtreyaH||2||  
   −
Now I shall deliberate on the first quarter of the chapter on rasayana i.e. promotive therapy specially dealing with Abhaya(Haritaki), Amlaki etc. As propounded by Lord Atreya.[1-2]
+
Now I shall deliberate on the first quarter of the chapter on rasayana i.e. promotive therapy specially dealing with Abhaya(Haritaki), Amlaki etc. As propounded by Lord Atreya.(1-2)
 
+
Synonyms of bheshaja:
==== Synonyms of bheshaja ====
  −
 
   
चिकित्सितं व्याधिहरं पथ्यं साधनमौषधम्|  
 
चिकित्सितं व्याधिहरं पथ्यं साधनमौषधम्|  
 
प्रायश्चित्तं प्रशमनंप्रकृतिस्थापनं हितम्||३||  
 
प्रायश्चित्तं प्रशमनंप्रकृतिस्थापनं हितम्||३||  
   
विद्याद्भेषजनामानि,...|४|
 
विद्याद्भेषजनामानि,...|४|
   
cikitsitaṁ vyādhiharaṁ pathyaṁ sādhanamauṣadham|  
 
cikitsitaṁ vyādhiharaṁ pathyaṁ sādhanamauṣadham|  
 
prāyaścittaṁ praśamanaṁ prakr̥tisthāpanaṁ hitam||3||  
 
prāyaścittaṁ praśamanaṁ prakr̥tisthāpanaṁ hitam||3||  
   
vidyādbhēṣajanāmāni, ...|4|
 
vidyādbhēṣajanāmāni, ...|4|
   
cikitsitaM vyAdhiharaM pathyaM sAdhanamauShadham|  
 
cikitsitaM vyAdhiharaM pathyaM sAdhanamauShadham|  
 
prAyashcittaM prashamanaM prakRutisthApanaM hitam||3||  
 
prAyashcittaM prashamanaM prakRutisthApanaM hitam||3||  
   
vidyAdbheShajanAmAni, ...|4|  
 
vidyAdbheShajanAmAni, ...|4|  
 
+
Chikitsa (measures which alleviate disorders), vyadhihara (destroyer of diseases), pathya (beneficial for the bodily channels), sadhana (instrument for therapeutic action), aushadha (that which is prepared of herbes), prayashchitta (expiation), prashamana (pacification), prakritisthapana (that which helps recovery to normalcy), hita (wholesome) – these are the synonyms of bheshaja (therapeutics).(3-4)
Chikitsa (measures which alleviate disorders), vyadhihara (destroyer of diseases), pathya (beneficial for the bodily channels), sadhana (instrument for therapeutic action), aushadha (that which is prepared of herbes), prayashchitta (expiation), prashamana (pacification), prakritisthapana (that which helps recovery to normalcy), hita (wholesome) – these are the synonyms of bheshaja (therapeutics).[3-4]
+
Types of Bheshaja:
 
  −
====Types of Bheshaja ====
  −
 
   
भेषजं द्विविधं च तत्| स्वस्थस्योर्जस्करं किञ्चित् किञ्चिदार्तस्य रोगनुत्||४||
 
भेषजं द्विविधं च तत्| स्वस्थस्योर्जस्करं किञ्चित् किञ्चिदार्तस्य रोगनुत्||४||
 
+
bhēṣajaṁ dvividhaṁ ca tat| svasthasyōrjaskaraṁ kiñcit kiñcidārtasya  
bhēṣajaṁ dvividhaṁ ca tat|  
+
rōganut||4||
svasthasyōrjaskaraṁ kiñcit kiñcidārtasya rōganut||4||
  −
 
   
.. bheShajaM dvividhaM ca tat|  
 
.. bheShajaM dvividhaM ca tat|  
 
svasthasyorjaskaraM ki~jcit ki~jcidArtasya roganut||4||  
 
svasthasyorjaskaraM ki~jcit ki~jcidArtasya roganut||4||  
 
+
Therapeutics is of two categories: (1) that which promotes strength and immunity in the healthy, (2) that which alleviates disorders. (4)
Therapeutics is of two categories:  
+
Types of Abheshaja:
 
  −
# that which promotes strength and immunity in the healthy, and
  −
# that which alleviates disorders. [4]
  −
 
  −
==== Types of Abheshaja ====
  −
 
   
अभेषजं च द्विविधं बाधनं सानुबाधनम्||
 
अभेषजं च द्विविधं बाधनं सानुबाधनम्||
   
abhēṣajaṁ ca dvividhaṁ bādhanaṁ sānubādhanam|
 
abhēṣajaṁ ca dvividhaṁ bādhanaṁ sānubādhanam|
 
abheShajaM ca dvividhaM bAdhanaM sAnubAdhanam|5|
 
abheShajaM ca dvividhaM bAdhanaM sAnubAdhanam|5|
 
+
Abheshaja (non-therapeutics) is also of two types – (1) badhana (acute), (2) sanubadhana (chronic).(5)
Abheshaja (non-therapeutics) is also of two types:
+
Objective of rasayana and vajeekarana:
# badhana (acute), and
  −
# sanubadhana (chronic).[5]
  −
 
  −
==== Objective of rasayana and vajikarana ====
  −
 
   
स्वस्थस्योर्जस्करं यत्तु तद्वृष्यं तद्रसायनम्||५||  
 
स्वस्थस्योर्जस्करं यत्तु तद्वृष्यं तद्रसायनम्||५||  
   
प्रायः, प्रायेण रोगाणां द्वितीयं प्रशमेमतम्|  
 
प्रायः, प्रायेण रोगाणां द्वितीयं प्रशमेमतम्|  
 
प्रायःशब्दोविशेषार्थो ह्युभयं ह्युभयार्थकृत्||६||
 
प्रायःशब्दोविशेषार्थो ह्युभयं ह्युभयार्थकृत्||६||
   
svasthasyōrjaskaraṁ yattu tadvr̥ṣyaṁ tadrasāyanam||5||  
 
svasthasyōrjaskaraṁ yattu tadvr̥ṣyaṁ tadrasāyanam||5||  
   
prāyaḥ, prāyēṇa rōgāṇāṁ dvitīyaṁ praśamē matam|  
 
prāyaḥ, prāyēṇa rōgāṇāṁ dvitīyaṁ praśamē matam|  
 
prāyaḥśabdō viśēṣārthō hyubhayaṁ hyubhayārthakr̥t||6||  
 
prāyaḥśabdō viśēṣārthō hyubhayaṁ hyubhayārthakr̥t||6||  
    
svasthasyorjaskaraM yattu tadvRuShyaM tadrasAyanam||5||  
 
svasthasyorjaskaraM yattu tadvRuShyaM tadrasAyanam||5||  
   
prAyaH, prAyeNa rogANAM dvitIyaM prashame matam|  
 
prAyaH, prAyeNa rogANAM dvitIyaM prashame matam|  
 
prAyaHshabdo visheShArtho hyubhayaM hyubhayArthakRut||6||
 
prAyaHshabdo visheShArtho hyubhayaM hyubhayArthakRut||6||
 
+
Therapeutics which promotes strength and immunity is categorised in vrushya (aphrodisiac) and rasayana (promotives), while the therapy of the second category is mostly applied for alleviation of disorders. The word prayaḥ specially denotes only particularity because both the groups perform both the above functions namely, promotion of strength including immunity and alleviation of diseases. (5-6)
Therapeutics which promotes strength and immunity is categorised in vrushya (aphrodisiac) and rasayana (promotives), while the therapy of the second category is mostly applied for alleviation of disorders. The word prayaḥ specially denotes only particularity because both the groups perform both the above functions namely, promotion of strength including immunity and alleviation of diseases. [5-6]
+
Benefits of rasayana:
 
  −
==== Benefits of rasayana ====
  −
 
   
दीर्घमायुः स्मृतिं मेधामारोग्यं तरुणंवयः|  
 
दीर्घमायुः स्मृतिं मेधामारोग्यं तरुणंवयः|  
 
प्रभावर्णस्वरौदार्यं देहेन्द्रियबलं परम्||७||  
 
प्रभावर्णस्वरौदार्यं देहेन्द्रियबलं परम्||७||  
   
वाक्सिद्धिं प्रणतिंकान्तिं लभते ना रसायनात्|  
 
वाक्सिद्धिं प्रणतिंकान्तिं लभते ना रसायनात्|  
 
लाभोपायो हि शस्तानां रसादीनां रसायनम्||८||
 
लाभोपायो हि शस्तानां रसादीनां रसायनम्||८||
   
dīrghamāyuḥ smr̥tiṁ mēdhāmārōgyaṁ taruṇaṁ vayaḥ|  
 
dīrghamāyuḥ smr̥tiṁ mēdhāmārōgyaṁ taruṇaṁ vayaḥ|  
 
prabhāvarṇasvaraudāryaṁ  dēhēndriyabalaṁ param||7||  
 
prabhāvarṇasvaraudāryaṁ  dēhēndriyabalaṁ param||7||  
   
vāksiddhiṁ praṇatiṁ kāntiṁ labhatēnā rasāyanāt|  
 
vāksiddhiṁ praṇatiṁ kāntiṁ labhatēnā rasāyanāt|  
 
lābhōpāyō hi śastānāṁ rasādīnāṁ rasāyanam||8||
 
lābhōpāyō hi śastānāṁ rasādīnāṁ rasāyanam||8||
   
dIrghamAyuH smRutiM medhAmArogyaM taruNaM vayaH|  
 
dIrghamAyuH smRutiM medhAmArogyaM taruNaM vayaH|  
 
prabhAvarNasvaraudAryaM dehendriyabalaM param||7||  
 
prabhAvarNasvaraudAryaM dehendriyabalaM param||7||  
   
vAksiddhiM praNatiM  kAntiM labhate nA rasAyanAt|  
 
vAksiddhiM praNatiM  kAntiM labhate nA rasAyanAt|  
 
lAbhopAyo hi shastAnAM rasAdInAM rasAyanam||8||  
 
lAbhopAyo hi shastAnAM rasAdInAM rasAyanam||8||  
 
+
By promotive treatment, one attains longevity, memory, intelligence, freedom from illness, youthfulness, excellence of lustre, complexion and voice, optimum strength of physique and sense organs, perfection in deliberation, respectability and brilliance. Rasayana is the means of attaining excellent qualities of rasa etc. dhatus i.e. body cells and tissues. (7-8)
By promotive treatment, one attains longevity, memory, intelligence, freedom from illness, youthfulness, excellence of lustre, complexion and voice, optimum strength of physique and sense organs, perfection in deliberation, respectability and brilliance. Rasayana is the means of attaining excellent qualities of rasa etc. dhatus i.e. body cells and tissues. [7-8]
+
Benefits of vajeekarana:
 
  −
==== Benefits of vajikarana ====
  −
 
   
अपत्यसन्तानकरं यत् सद्यः सम्प्रहर्षणम्|  
 
अपत्यसन्तानकरं यत् सद्यः सम्प्रहर्षणम्|  
 
वाजीवातिबलो येनयात्यप्रतिहतः स्त्रियः||९||  
 
वाजीवातिबलो येनयात्यप्रतिहतः स्त्रियः||९||  
   
भवत्यतिप्रियः स्त्रीणां येन येनोपचीयते|  
 
भवत्यतिप्रियः स्त्रीणां येन येनोपचीयते|  
 
जीर्यतोऽप्यक्षयं शुक्रं फलवद्येन दृश्यते||१०||  
 
जीर्यतोऽप्यक्षयं शुक्रं फलवद्येन दृश्यते||१०||  
   
प्रभूतशाखः शाखीव येन चैत्यो यथा महान्|  
 
प्रभूतशाखः शाखीव येन चैत्यो यथा महान्|  
 
भवत्यर्च्योबहुमतः प्रजानां सुबहुप्रजः||११||  
 
भवत्यर्च्योबहुमतः प्रजानां सुबहुप्रजः||११||  
   
सन्तानमूलं येनेह प्रेत्य चानन्त्यमश्नुते|  
 
सन्तानमूलं येनेह प्रेत्य चानन्त्यमश्नुते|  
 
यशः श्रियं बलं पुष्टिं वाजीकरणमेव तत्||१२||
 
यशः श्रियं बलं पुष्टिं वाजीकरणमेव तत्||१२||
   
apatyasantānakaraṁ yat sadyaḥsampraharṣaṇam|  
 
apatyasantānakaraṁ yat sadyaḥsampraharṣaṇam|  
 
vājīvātibalō yēna yātyapratihataḥ striyaḥ||9||  
 
vājīvātibalō yēna yātyapratihataḥ striyaḥ||9||  
   
bhavatyatipriyaḥ strīṇāṁ yēna yēnōpacīyatē|  
 
bhavatyatipriyaḥ strīṇāṁ yēna yēnōpacīyatē|  
 
jīryatō'pyakṣayaṁ śukraṁ phalavadyēna dr̥śyatē||10||  
 
jīryatō'pyakṣayaṁ śukraṁ phalavadyēna dr̥śyatē||10||  
   
prabhūtaśākhaḥ śākhīva yēna caityō yathā mahān|  
 
prabhūtaśākhaḥ śākhīva yēna caityō yathā mahān|  
 
bhavatyarcyō bahumataḥ prajānāṁsubahuprajaḥ||11||  
 
bhavatyarcyō bahumataḥ prajānāṁsubahuprajaḥ||11||  
   
santānamūlaṁ yēnēha prētya cānantyamaśnutē|  
 
santānamūlaṁ yēnēha prētya cānantyamaśnutē|  
 
yaśaḥ śriyaṁ balaṁ puṣṭiṁ vājīkaraṇamēva tat||12||
 
yaśaḥ śriyaṁ balaṁ puṣṭiṁ vājīkaraṇamēva tat||12||
   
apatyasantAnakaraM yat sadyaH sampraharShaNam|  
 
apatyasantAnakaraM yat sadyaH sampraharShaNam|  
 
vAjIvAtibalo yena yAtyapratihataH striyaH||9||  
 
vAjIvAtibalo yena yAtyapratihataH striyaH||9||  
   
bhavatyatipriyaH strINAM yena yenopacIyate|  
 
bhavatyatipriyaH strINAM yena yenopacIyate|  
 
jIryato~apyakShayaM shukraM phalavadyena dRushyate||10||  
 
jIryato~apyakShayaM shukraM phalavadyena dRushyate||10||  
   
prabhUtashAkhaH shAkhIva yena caityo yathA mahAn|  
 
prabhUtashAkhaH shAkhIva yena caityo yathA mahAn|  
 
bhavatyarcyo [1] bahumataH prajAnAM subahuprajaH||11||  
 
bhavatyarcyo [1] bahumataH prajAnAM subahuprajaH||11||  
   
santAnamUlaM yeneha pretya cAnantyamashnute|  
 
santAnamUlaM yeneha pretya cAnantyamashnute|  
 
yashaH shriyaM balaM puShTiM vAjIkaraNameva tat||12||  
 
yashaH shriyaM balaM puShTiM vAjIkaraNameva tat||12||  
 
+
Vajikarana (aphrodisiac treatment) is that which produces lineage of progeny, quick sexual stimulation, enables one to perform sexual act with the women uninterruptedly and vigorously like a horse, makes one charming for the women, promotes corpulence and infallible and indestructible semen even in the old persons, renders one great having a number of off-springs like a sacred tree branched profusely and commanding respect and popularity in the society. By this one attains eternality based on filial tradition here and hereafter along with fame, fortune, strength and corpulence. (9-12)
Vajikarana (aphrodisiac treatment) is that which produces lineage of progeny, quick sexual stimulation, enables one to perform sexual act with the women uninterruptedly and vigorously like a horse, makes one charming for the women, promotes corpulence and infallible and indestructible semen even in the old persons, renders one great having a number of off-springs like a sacred tree branched profusely and commanding respect and popularity in the society. By this one attains eternality based on filial tradition here and hereafter along with fame, fortune, strength and corpulence. [9-12]
+
Two types of aushadha (medicine):
 
  −
==== Two types of aushadha (medicine) ====
  −
 
   
स्वस्थस्योर्जस्करं त्वेतद्द्विविधं प्रोक्तमौषधम्|  
 
स्वस्थस्योर्जस्करं त्वेतद्द्विविधं प्रोक्तमौषधम्|  
 
यद्व्याधिनिर्घातकरं वक्ष्यते तच्चिकित्सिते||१३||  
 
यद्व्याधिनिर्घातकरं वक्ष्यते तच्चिकित्सिते||१३||  
   
चिकित्सितार्थ एतावान् विकाराणां यदौषधम्|  
 
चिकित्सितार्थ एतावान् विकाराणां यदौषधम्|  
 
रसायनविधिश्चाग्रे वाजीकरणमेव च||१४||
 
रसायनविधिश्चाग्रे वाजीकरणमेव च||१४||
   
svasthasyōrjaskaraṁ tvētaddvividhaṁ prōktamauṣadham|  
 
svasthasyōrjaskaraṁ tvētaddvividhaṁ prōktamauṣadham|  
 
yadvyādhinirghātakaraṁ vakṣyatē taccikitsitē||13||  
 
yadvyādhinirghātakaraṁ vakṣyatē taccikitsitē||13||  
   
cikitsitārtha ētāvān vikārāṇāṁ yadauṣadham|  
 
cikitsitārtha ētāvān vikārāṇāṁ yadauṣadham|  
 
rasāyanavidhiścāgrē vājīkaraṇamēva ca||14||
 
rasāyanavidhiścāgrē vājīkaraṇamēva ca||14||
   
svasthasyorjaskaraM tvetaddvividhaM proktamauShadham|  
 
svasthasyorjaskaraM tvetaddvividhaM proktamauShadham|  
 
yadvyAdhinirghAtakaraM vakShyate taccikitsite||13||  
 
yadvyAdhinirghAtakaraM vakShyate taccikitsite||13||  
   
cikitsitArtha etAvAn vikArANAM yadauShadham|  
 
cikitsitArtha etAvAn vikArANAM yadauShadham|  
 
rasAyanavidhishcAgre vAjIkaraNameva ca||14||  
 
rasAyanavidhishcAgre vAjIkaraNameva ca||14||  
 
+
Thus, the twofold promotive treatment for the healthy is described here. As regard the measures for alleviating diseases, those will be described in the concerned chapters on therapeutics. The sole purpose of therapeutics is to alleviate diseases. The method of rasayana has been described first and thereafter the aphrodisiac measures have been described. (13-14)
Thus, the twofold promotive treatment for the healthy is described here. As regard the measures for alleviating diseases, those will be described in the concerned chapters on therapeutics. The sole purpose of therapeutics is to alleviate diseases. The method of rasayana has been described first and thereafter the aphrodisiac measures have been described. [13-14]
+
Abheshaja (non-therapeutics):
 
  −
==== Abheshaja (non-therapeutics) ====
  −
 
   
अभेषजमिति ज्ञेयं विपरीतं यदौषधात्|  
 
अभेषजमिति ज्ञेयं विपरीतं यदौषधात्|  
 
तदसेव्यं निषेव्यं तु प्रवक्ष्यामि यदौषधम्||१५||
 
तदसेव्यं निषेव्यं तु प्रवक्ष्यामि यदौषधम्||१५||
   
abhēṣajamiti jñēyaṁ viparītaṁ yadauṣadhāt|  
 
abhēṣajamiti jñēyaṁ viparītaṁ yadauṣadhāt|  
 
tadasēvyaṁ niṣēvyaṁ tu pravakṣyāmi yadauṣadham||15||
 
tadasēvyaṁ niṣēvyaṁ tu pravakṣyāmi yadauṣadham||15||
   
abheShajamiti j~jeyaM viparItaM yadauShadhAt|  
 
abheShajamiti j~jeyaM viparItaM yadauShadhAt|  
 
tadasevyaM niShevyaM tu pravakShyAmi yadauShadham||15||  
 
tadasevyaM niShevyaM tu pravakShyAmi yadauShadham||15||  
 +
Abheshaja is that which is contrary to the bheshaja i.e. therapy. This is to be avoided whereas the bheshaja therapeutic measures are to be described further to be adopted. (15)
   −
Abheshaja is that which is contrary to the bheshaja i.e. therapy. This is to be avoided whereas the bheshaja therapeutic measures are to be described further to be adopted. [15]
+
Modes of administration of rasayana:
 
  −
==== Modes of administration of rasayana ====
  −
 
   
रसायनानां द्विविधं प्रयोगमृषयो विदुः|  
 
रसायनानां द्विविधं प्रयोगमृषयो विदुः|  
 
कुटीप्रावेशिकं चैव वातातपिकमेव च||१६||
 
कुटीप्रावेशिकं चैव वातातपिकमेव च||१६||
   
कुटीप्रावेशिकस्यादौ विधिः समुपदेक्ष्यते|  
 
कुटीप्रावेशिकस्यादौ विधिः समुपदेक्ष्यते|  
 
नृपवैद्यद्विजातीनां साधूनांपुण्यकर्मणाम्||१७||  
 
नृपवैद्यद्विजातीनां साधूनांपुण्यकर्मणाम्||१७||  
   
निवासे निर्भये शस्ते प्राप्योपकरणे पुरे|  
 
निवासे निर्भये शस्ते प्राप्योपकरणे पुरे|  
 
दिशि पूर्वोत्तरस्यां च सुभूमौ कारयेत् कुटीम्||१८||  
 
दिशि पूर्वोत्तरस्यां च सुभूमौ कारयेत् कुटीम्||१८||  
   
विस्तारोत्सेधसम्पन्नां त्रिगर्भां सूक्ष्मलोचनाम्|  
 
विस्तारोत्सेधसम्पन्नां त्रिगर्भां सूक्ष्मलोचनाम्|  
 
घनभित्तिमृतुसुखां सुस्पष्टां मनसः प्रियाम्||१९||  
 
घनभित्तिमृतुसुखां सुस्पष्टां मनसः प्रियाम्||१९||  
   
शब्दादीनामशस्तानामगम्यं स्त्रीविवर्जिताम्|  
 
शब्दादीनामशस्तानामगम्यं स्त्रीविवर्जिताम्|  
 
इष्टोपकरणोपेतां सज्जवैद्यौषधद्विजाम्||२०||  
 
इष्टोपकरणोपेतां सज्जवैद्यौषधद्विजाम्||२०||  
   
अथोदगयने शुक्ले तिथिनक्षत्रपूजिते|  
 
अथोदगयने शुक्ले तिथिनक्षत्रपूजिते|  
 
मुहूर्तकरणोपेते प्रशस्तेकृतवापनः||२१||  
 
मुहूर्तकरणोपेते प्रशस्तेकृतवापनः||२१||  
   
धृतिस्मृतिबलं कृत्वा श्रद्दधानः समाहितः|  
 
धृतिस्मृतिबलं कृत्वा श्रद्दधानः समाहितः|  
 
विधूय मानसान् दोषान् मैत्रीं भूतेषु चिन्तयन्||२२||  
 
विधूय मानसान् दोषान् मैत्रीं भूतेषु चिन्तयन्||२२||  
   
देवताःपूजयित्वाऽग्रे द्विजातींश्च प्रदक्षिणम्|  
 
देवताःपूजयित्वाऽग्रे द्विजातींश्च प्रदक्षिणम्|  
 
देवगोब्राह्मणान् कृत्वा ततस्तां प्रविशेत्कुटीम्||२३||  
 
देवगोब्राह्मणान् कृत्वा ततस्तां प्रविशेत्कुटीम्||२३||  
   
तस्यां संशोधनैः शुद्धः सुखी जातबलः पुनः|  
 
तस्यां संशोधनैः शुद्धः सुखी जातबलः पुनः|  
 
रसायनं प्रयुञ्जीत तत्प्रवक्ष्यामिशोधनम्||२४||
 
रसायनं प्रयुञ्जीत तत्प्रवक्ष्यामिशोधनम्||२४||
   
rasāyanānāṁ dvividhaṁ prayōgamr̥ṣayō viduḥ|  
 
rasāyanānāṁ dvividhaṁ prayōgamr̥ṣayō viduḥ|  
 
kuṭīprāvēśikaṁ caiva vātātapikamēva ca||16||  
 
kuṭīprāvēśikaṁ caiva vātātapikamēva ca||16||  
   
kuṭīprāvēśikasyādau vidhiḥ samupadēkṣyatē|  
 
kuṭīprāvēśikasyādau vidhiḥ samupadēkṣyatē|  
 
nr̥pavaidyadvijātīnāṁ sādhūnāṁ puṇyakarmaṇām||17||  
 
nr̥pavaidyadvijātīnāṁ sādhūnāṁ puṇyakarmaṇām||17||  
   
nivāsē nirbhayē śastē prāpyōpakaraṇē purē|  
 
nivāsē nirbhayē śastē prāpyōpakaraṇē purē|  
 
diśi pūrvōttarasyāṁ ca subhūmau kārayēt kuṭīm||18||  
 
diśi pūrvōttarasyāṁ ca subhūmau kārayēt kuṭīm||18||  
   
vistārōtsēdhasampannāṁ trigarbhāṁ sūkṣmalōcanām|  
 
vistārōtsēdhasampannāṁ trigarbhāṁ sūkṣmalōcanām|  
 
ghanabhittimr̥tusukhāṁ suspaṣṭāṁ manasaḥ priyām||19||  
 
ghanabhittimr̥tusukhāṁ suspaṣṭāṁ manasaḥ priyām||19||  
   
śabdādīnāmaśastānāmagamyaṁstrīvivarjitām|  
 
śabdādīnāmaśastānāmagamyaṁstrīvivarjitām|  
 
iṣṭōpakaraṇōpētāṁ sajjavaidyauṣadhadvijām ||20||  
 
iṣṭōpakaraṇōpētāṁ sajjavaidyauṣadhadvijām ||20||  
   
athōdagayanē śuklētithinakṣatrapūjitē|  
 
athōdagayanē śuklētithinakṣatrapūjitē|  
 
muhūrtakaraṇōpētē praśastē kr̥tavāpanaḥ||21||  
 
muhūrtakaraṇōpētē praśastē kr̥tavāpanaḥ||21||  
   
dhr̥tismr̥tibalaṁ kr̥tvā śraddadhānaḥ samāhitaḥ|  
 
dhr̥tismr̥tibalaṁ kr̥tvā śraddadhānaḥ samāhitaḥ|  
 
vidhūya mānasān dōṣān maitrīṁ bhūtēṣu cintayan||22||  
 
vidhūya mānasān dōṣān maitrīṁ bhūtēṣu cintayan||22||  
   
dēvatāḥ pūjayitvā'grē dvijātīṁścapradakṣiṇam|  
 
dēvatāḥ pūjayitvā'grē dvijātīṁścapradakṣiṇam|  
 
dēvagōbrāhmaṇān kr̥tvā tatastāṁ praviśēt kuṭīm||23||  
 
dēvagōbrāhmaṇān kr̥tvā tatastāṁ praviśēt kuṭīm||23||  
   
tasyāṁ saṁśōdhanaiḥ śuddhaḥ sukhī jātabalaḥ punaḥ|  
 
tasyāṁ saṁśōdhanaiḥ śuddhaḥ sukhī jātabalaḥ punaḥ|  
 
rasāyanaṁ prayuñjīta tatpravakṣyāmi śōdhanam||24||
 
rasāyanaṁ prayuñjīta tatpravakṣyāmi śōdhanam||24||
   
rasAyanAnAM dvividhaM prayogamRuShayo viduH|  
 
rasAyanAnAM dvividhaM prayogamRuShayo viduH|  
 
kuTIprAveshikaM caiva vAtAtapikameva ca||16||  
 
kuTIprAveshikaM caiva vAtAtapikameva ca||16||  
   
kuTIprAveshikasyAdau vidhiH samupadekShyate|  
 
kuTIprAveshikasyAdau vidhiH samupadekShyate|  
 
nRupavaidyadvijAtInAM sAdhUnAM puNyakarmaNAm||17||  
 
nRupavaidyadvijAtInAM sAdhUnAM puNyakarmaNAm||17||  
   
nivAse nirbhaye shaste prApyopakaraNe pure|  
 
nivAse nirbhaye shaste prApyopakaraNe pure|  
 
dishi pUrvottarasyAM ca subhUmau kArayet kuTIm||18||  
 
dishi pUrvottarasyAM ca subhUmau kArayet kuTIm||18||  
   
vistArotsedhasampannAM trigarbhAM sUkShmalocanAm|  
 
vistArotsedhasampannAM trigarbhAM sUkShmalocanAm|  
 
ghanabhittimRutusukhAM suspaShTAM manasaH priyAm||19||  
 
ghanabhittimRutusukhAM suspaShTAM manasaH priyAm||19||  
   
shabdAdInAmashastAnAmagamyaM strIvivarjitAm|  
 
shabdAdInAmashastAnAmagamyaM strIvivarjitAm|  
 
iShTopakaraNopetAM sajjavaidyauShadhadvijAm [1] ||20||  
 
iShTopakaraNopetAM sajjavaidyauShadhadvijAm [1] ||20||  
   
athodagayane shukle tithinakShatrapUjite|  
 
athodagayane shukle tithinakShatrapUjite|  
 
muhUrtakaraNopete prashaste kRutavApanaH||21||  
 
muhUrtakaraNopete prashaste kRutavApanaH||21||  
   
dhRutismRutibalaM kRutvA shraddadhAnaH samAhitaH|  
 
dhRutismRutibalaM kRutvA shraddadhAnaH samAhitaH|  
 
vidhUya mAnasAn doShAn maitrIM bhUteShu cintayan||22||  
 
vidhUya mAnasAn doShAn maitrIM bhUteShu cintayan||22||  
   
devatAH pUjayitvA~agre dvijAtIMshca pradakShiNam|  
 
devatAH pUjayitvA~agre dvijAtIMshca pradakShiNam|  
 
devagobrAhmaNAn kRutvA tatastAM pravishet kuTIm||23||  
 
devagobrAhmaNAn kRutvA tatastAM pravishet kuTIm||23||  
   
tasyAM saMshodhanaiH shuddhaH sukhI jAtabalaH punaH|  
 
tasyAM saMshodhanaiH shuddhaH sukhI jAtabalaH punaH|  
 
rasAyanaM prayu~jjIta tatpravakShyAmi  shodhanam||24||  
 
rasAyanaM prayu~jjIta tatpravakShyAmi  shodhanam||24||  
 
+
The propounders have described two methods of the administration of rasayana therapy namely 1. kutipraveshika (indoor) and 2. vatatapika (outdoor).
The propounders have described two methods of the administration of rasayana therapy namely:
  −
# kutipraveshika (indoor), and  
  −
# vatatapika (outdoor).
  −
 
   
Firstly, the procedure of indoor treatment will be described. For this a cottage should be built in an auspicious ground, facing eastward or northward and in a locality inhabited by king, physicians and brahmanas, holy saints, is free from dangers, is auspicious and has easy availability of necessary materials. The cottage should have sufficient space and height, three interior chambers one after the other, a small opening, and thick walls and should be comfortable for the seasons, neatly clean and favorable for the treatment. It should be impermeable for undesirable sound etc. (sense objects), free from women, equipped with necessary accessories and attended by physicians with medicines and brāhmaṇas.
 
Firstly, the procedure of indoor treatment will be described. For this a cottage should be built in an auspicious ground, facing eastward or northward and in a locality inhabited by king, physicians and brahmanas, holy saints, is free from dangers, is auspicious and has easy availability of necessary materials. The cottage should have sufficient space and height, three interior chambers one after the other, a small opening, and thick walls and should be comfortable for the seasons, neatly clean and favorable for the treatment. It should be impermeable for undesirable sound etc. (sense objects), free from women, equipped with necessary accessories and attended by physicians with medicines and brāhmaṇas.
 
+
Now, in northernly course of the sun, bright fortnight and auspicious date, star, hour and karaṇa, one having clean- shaved, with strong restraint and memory, faith and focused mind, and stressfree state, feeling companionship with all the creatures, having worshipped the gods and brāhmaṇas first and keeping the gods, cow and brāhmaṇas to the right side, one should enter the cottage and be cleansed and thereafter when he feels happy and strong, he should use rasayana treatment. Further I shall talk about the cleansing procedures. (16-24)
Now, in northernly course of the sun, bright fortnight and auspicious date, star, hour and karaṇa, one having clean- shaved, with strong restraint and memory, faith and focused mind, and stressfree state, feeling companionship with all the creatures, having worshipped the gods and brāhmaṇas first and keeping the gods, cow and brāhmaṇas to the right side, one should enter the cottage and be cleansed and thereafter when he feels happy and strong, he should use rasayana treatment. Further I shall talk about the cleansing procedures. [16-24]
+
Body purification before rasayana treatment:
 
  −
==== Body purification before rasayana treatment ====
  −
 
   
हरीतकीनां चूर्णानि सैन्धवामलके गुडम्|  
 
हरीतकीनां चूर्णानि सैन्धवामलके गुडम्|  
 
वचां विडङ्गं रजनीं पिप्पलीं विश्वभेषजम्||२५||  
 
वचां विडङ्गं रजनीं पिप्पलीं विश्वभेषजम्||२५||  
   
पिबेदुष्णाम्बुना जन्तुःस्नेहस्वेदोपपादितः|  
 
पिबेदुष्णाम्बुना जन्तुःस्नेहस्वेदोपपादितः|  
 
तेन शुद्धशरीराय कृतसंसर्जनाय च||२६||  
 
तेन शुद्धशरीराय कृतसंसर्जनाय च||२६||  
   
त्रिरात्रं यावकं दद्यात् पञ्चाहंवाऽपि सर्पिषा|  
 
त्रिरात्रं यावकं दद्यात् पञ्चाहंवाऽपि सर्पिषा|  
 
सप्ताहं वा पुराणस्य यावच्छुद्धेस्तु वर्चसः||२७||  
 
सप्ताहं वा पुराणस्य यावच्छुद्धेस्तु वर्चसः||२७||  
   
शुद्धकोष्ठं तु तं ज्ञात्वा रसायनमुपाचरेत्|  
 
शुद्धकोष्ठं तु तं ज्ञात्वा रसायनमुपाचरेत्|  
 
वयःप्रकृतिसात्म्यज्ञो यौगिकं यस्य यद्भवेत्||२८||
 
वयःप्रकृतिसात्म्यज्ञो यौगिकं यस्य यद्भवेत्||२८||
   
harītakīnāṁ cūrṇāni saindhavāmalakē guḍam|
 
harītakīnāṁ cūrṇāni saindhavāmalakē guḍam|
 
vacāṁ viḍaṅgaṁ rajanīṁ pippalīṁ viśvabhēṣajam||25||  
 
vacāṁ viḍaṅgaṁ rajanīṁ pippalīṁ viśvabhēṣajam||25||  
   
pibēduṣṇāmbunā jantuḥ snēhasvēdōpapāditaḥ|  
 
pibēduṣṇāmbunā jantuḥ snēhasvēdōpapāditaḥ|  
 
tēna śuddhaśarīrāya kr̥tasaṁsarjanāya ca||26||  
 
tēna śuddhaśarīrāya kr̥tasaṁsarjanāya ca||26||  
   
trirātraṁ yāvakaṁ dadyāt pañcāhaṁ vā'pi sarpiṣā|  
 
trirātraṁ yāvakaṁ dadyāt pañcāhaṁ vā'pi sarpiṣā|  
 
saptāhaṁ vā purāṇasya yāvacchuddhēstu varcasaḥ||27||  
 
saptāhaṁ vā purāṇasya yāvacchuddhēstu varcasaḥ||27||  
   
śuddhakōṣṭhaṁ tu taṁ jñātvā rasāyanamupācarēt|  
 
śuddhakōṣṭhaṁ tu taṁ jñātvā rasāyanamupācarēt|  
 
vayaḥprakr̥tisātmyajñō yaugikaṁ yasya yadbhavēt||28||
 
vayaḥprakr̥tisātmyajñō yaugikaṁ yasya yadbhavēt||28||
   
harItakInAM cUrNAni saindhavAmalake guDam|  
 
harItakInAM cUrNAni saindhavAmalake guDam|  
 
vacAM viDa~ggaM rajanIM pippalIM vishvabheShajam||25||  
 
vacAM viDa~ggaM rajanIM pippalIM vishvabheShajam||25||  
   
pibeduShNAmbunA jantuH snehasvedopapAditaH|  
 
pibeduShNAmbunA jantuH snehasvedopapAditaH|  
 
tena shuddhasharIrAya kRutasaMsarjanAya ca||26||  
 
tena shuddhasharIrAya kRutasaMsarjanAya ca||26||  
   
trirAtraM yAvakaM dadyAt pa~jcAhaM vA~api sarpiShA|  
 
trirAtraM yAvakaM dadyAt pa~jcAhaM vA~api sarpiShA|  
 
saptAhaM vA purANasya yAvacchuddhestu varcasaH||27||  
 
saptAhaM vA purANasya yAvacchuddhestu varcasaH||27||  
   
shuddhakoShThaM tu taM j~jAtvA rasAyanamupAcaret|  
 
shuddhakoShThaM tu taM j~jAtvA rasAyanamupAcaret|  
 
vayaHprakRutisAtmyaj~jo yaugikaM yasya yadbhavet||28||  
 
vayaHprakRutisAtmyaj~jo yaugikaM yasya yadbhavet||28||  
 
+
The individual scheduled to undergo rasayana treatment, adequately oleated and fomented, should take formulations with hot water consisting of the powders of Haritaki, rock salt, Amlaka, jaggery, Vacha, Vidanga, Haridra, long pepper and dry ginger. When he is evacuated properly by this procedure and has resumed the routine dietetic regimen, he should be given barley preparation added with ghee for three, five or seven days (according to measure of evacuation) till the accumulated faeces are eliminated. Thus, when he is considered as having cleansed properly, the physician should administer the appropriately chosen rasayana (drug) in consideration of his age, constitution and suitability. (25-28)
The individual scheduled to undergo rasayana treatment, adequately oleated and fomented, should take formulations with hot water consisting of the powders of Haritaki, rock salt, Amlaka, jaggery, Vacha, Vidanga, Haridra, long pepper and dry ginger. When he is evacuated properly by this procedure and has resumed the routine dietetic regimen, he should be given barley preparation added with ghee for three, five or seven days (according to measure of evacuation) till the accumulated faeces are eliminated. Thus, when he is considered as having cleansed properly, the physician should administer the appropriately chosen rasayana (drug) in consideration of his age, constitution and suitability. [25-28]
+
Properties of Haritaki and Amalaki:
 
  −
==== Properties of Haritaki and Amalaki ====
  −
 
   
हरीतकीं पञ्चरसामुष्णामलवणां शिवाम्|  
 
हरीतकीं पञ्चरसामुष्णामलवणां शिवाम्|  
 
दोषानुलोमनीं लघ्वींविद्याद्दीपनपाचनीम्||२९||  
 
दोषानुलोमनीं लघ्वींविद्याद्दीपनपाचनीम्||२९||  
   
आयुष्यां पौष्टिकीं धन्यां वयसः स्थापनीं पराम्|  
 
आयुष्यां पौष्टिकीं धन्यां वयसः स्थापनीं पराम्|  
 
सर्वरोगप्रशमनींबुद्धीन्द्रियबलप्रदाम्||३०||  
 
सर्वरोगप्रशमनींबुद्धीन्द्रियबलप्रदाम्||३०||  
   
कुष्ठं गुल्ममुदावर्तं शोषं पाण्ड्वामयंमदम्|  
 
कुष्ठं गुल्ममुदावर्तं शोषं पाण्ड्वामयंमदम्|  
 
अर्शांसि ग्रहणीदोषं पुराणं विषमज्वरम्||३१||  
 
अर्शांसि ग्रहणीदोषं पुराणं विषमज्वरम्||३१||  
   
हृद्रोगं सशिरोरोगमतीसारमरोचकम्|  
 
हृद्रोगं सशिरोरोगमतीसारमरोचकम्|  
 
कासं प्रमेहमानाहं प्लीहानमुदरं नवम्||३२||  
 
कासं प्रमेहमानाहं प्लीहानमुदरं नवम्||३२||  
   
कफप्रसेकं वैस्वर्यं वैवर्ण्यं कामलां क्रिमीन्|  
 
कफप्रसेकं वैस्वर्यं वैवर्ण्यं कामलां क्रिमीन्|  
 
श्वयथुं तमकं छर्दिं क्लैब्यमङ्गावसादनम्||३३||  
 
श्वयथुं तमकं छर्दिं क्लैब्यमङ्गावसादनम्||३३||  
   
स्रोतोविबन्धान् विविधान् प्रलेपं हृदयोरसोः|  
 
स्रोतोविबन्धान् विविधान् प्रलेपं हृदयोरसोः|  
 
स्मृतिबुद्धिप्रमोहं च जयेच्छीघ्रं हरीतकी||३४||  
 
स्मृतिबुद्धिप्रमोहं च जयेच्छीघ्रं हरीतकी||३४||  
   
(अजीर्णिनो रूक्षभुजः स्त्रीमद्यविषकर्शिताः|  
 
(अजीर्णिनो रूक्षभुजः स्त्रीमद्यविषकर्शिताः|  
 
सेवेरन्नाभयामेते क्षुत्तृष्णोष्णार्दिताश्चये)||३५||  
 
सेवेरन्नाभयामेते क्षुत्तृष्णोष्णार्दिताश्चये)||३५||  
   
तान् गुणांस्तानि कर्माणि विद्यादामलकीष्वपि|  
 
तान् गुणांस्तानि कर्माणि विद्यादामलकीष्वपि|  
 
यान्युक्तानि हरीतक्या वीर्यस्य तु विपर्ययः||३६||  
 
यान्युक्तानि हरीतक्या वीर्यस्य तु विपर्ययः||३६||  
   
अतश्चामृतकल्पानि विद्यात् कर्मभिरीदृशैः|  
 
अतश्चामृतकल्पानि विद्यात् कर्मभिरीदृशैः|  
 
हरीतकीनां शस्यानि भिषगामलकस्य च||३७||
 
हरीतकीनां शस्यानि भिषगामलकस्य च||३७||
   
harītakīṁ pañcarasāmuṣṇāmalavaṇāṁ śivām|  
 
harītakīṁ pañcarasāmuṣṇāmalavaṇāṁ śivām|  
 
dōṣānulōmanīṁ laghvīṁ vidyāddīpanapācanīm||29||  
 
dōṣānulōmanīṁ laghvīṁ vidyāddīpanapācanīm||29||  
   
āyuṣyāṁ pauṣṭikīṁ dhanyāṁ vayasaḥ sthāpanīṁ parām|  
 
āyuṣyāṁ pauṣṭikīṁ dhanyāṁ vayasaḥ sthāpanīṁ parām|  
 
sarvarōgapraśamanīṁ buddhīndriyabalapradām||30||  
 
sarvarōgapraśamanīṁ buddhīndriyabalapradām||30||  
   
kuṣṭhaṁ gulmamudāvartaṁ śōṣaṁ pāṇḍvāmayaṁ madam|  
 
kuṣṭhaṁ gulmamudāvartaṁ śōṣaṁ pāṇḍvāmayaṁ madam|  
 
arśāṁsi grahaṇīdōṣaṁ purāṇaṁ viṣamajvaram||31||  
 
arśāṁsi grahaṇīdōṣaṁ purāṇaṁ viṣamajvaram||31||  
   
hr̥drōgaṁ saśirōrōgamatīsāramarōcakam|  
 
hr̥drōgaṁ saśirōrōgamatīsāramarōcakam|  
 
kāsaṁ pramēhamānāhaṁ plīhānamudaraṁ navam||32||  
 
kāsaṁ pramēhamānāhaṁ plīhānamudaraṁ navam||32||  
   
kaphaprasēkaṁ vaisvaryaṁ vaivarṇyaṁ kāmalāṁ krimīn|  
 
kaphaprasēkaṁ vaisvaryaṁ vaivarṇyaṁ kāmalāṁ krimīn|  
 
śvayathuṁ tamakaṁ chardiṁ klaibyamaṅgāvasādanam||33||  
 
śvayathuṁ tamakaṁ chardiṁ klaibyamaṅgāvasādanam||33||  
   
srōtōvibandhān vividhān pralēpaṁ hr̥dayōrasōḥ|  
 
srōtōvibandhān vividhān pralēpaṁ hr̥dayōrasōḥ|  
 
smr̥tibuddhipramōhaṁ ca jayēcchīghraṁ harītakī||34||  
 
smr̥tibuddhipramōhaṁ ca jayēcchīghraṁ harītakī||34||  
   
(ajīrṇinō rūkṣabhujaḥ strīmadyaviṣakarśitāḥ|  
 
(ajīrṇinō rūkṣabhujaḥ strīmadyaviṣakarśitāḥ|  
 
sēvērannābhayāmētē kṣuttr̥ṣṇōṣṇārditāśca yē)||35||  
 
sēvērannābhayāmētē kṣuttr̥ṣṇōṣṇārditāśca yē)||35||  
   
tān guṇāṁstāni karmāṇi vidyādāmalakīṣvapi|  
 
tān guṇāṁstāni karmāṇi vidyādāmalakīṣvapi|  
 
yānyuktāni harītakyā vīryasya tu viparyayaḥ||36||  
 
yānyuktāni harītakyā vīryasya tu viparyayaḥ||36||  
   
ataścāmr̥takalpāni vidyāt karmabhirīdr̥śaiḥ|  
 
ataścāmr̥takalpāni vidyāt karmabhirīdr̥śaiḥ|  
 
harītakīnāṁ śasyāni bhiṣagāmalakasya ca||37||
 
harītakīnāṁ śasyāni bhiṣagāmalakasya ca||37||
   
harItakIM pa~jcarasAmuShNAmalavaNAM shivAm|  
 
harItakIM pa~jcarasAmuShNAmalavaNAM shivAm|  
 
doShAnulomanIM laghvIM vidyAddIpanapAcanIm||29||  
 
doShAnulomanIM laghvIM vidyAddIpanapAcanIm||29||  
   
AyuShyAM pauShTikIM dhanyAM vayasaH sthApanIM parAm|  
 
AyuShyAM pauShTikIM dhanyAM vayasaH sthApanIM parAm|  
 
sarvarogaprashamanIM buddhIndriyabalapradAm||30||  
 
sarvarogaprashamanIM buddhIndriyabalapradAm||30||  
   
kuShThaM gulmamudAvartaM shoShaM pANDvAmayaM madam|  
 
kuShThaM gulmamudAvartaM shoShaM pANDvAmayaM madam|  
 
arshAMsi grahaNIdoShaM purANaM viShamajvaram||31||  
 
arshAMsi grahaNIdoShaM purANaM viShamajvaram||31||  
   
hRudrogaM sashirorogamatIsAramarocakam|  
 
hRudrogaM sashirorogamatIsAramarocakam|  
 
kAsaM pramehamAnAhaM plIhAnamudaraM navam||32||  
 
kAsaM pramehamAnAhaM plIhAnamudaraM navam||32||  
   
kaphaprasekaM vaisvaryaM vaivarNyaM kAmalAM krimIn|  
 
kaphaprasekaM vaisvaryaM vaivarNyaM kAmalAM krimIn|  
 
shvayathuM tamakaM chardiM klaibyama~ggAvasAdanam||33||  
 
shvayathuM tamakaM chardiM klaibyama~ggAvasAdanam||33||  
   
srotovibandhAn vividhAn pralepaM hRudayorasoH|  
 
srotovibandhAn vividhAn pralepaM hRudayorasoH|  
 
smRutibuddhipramohaM ca jayecchIghraM harItakI||34||  
 
smRutibuddhipramohaM ca jayecchIghraM harItakI||34||  
   
(ajIrNino [1] rUkShabhujaH strImadyaviShakarshitAH|  
 
(ajIrNino [1] rUkShabhujaH strImadyaviShakarshitAH|  
 
severannAbhayAmete kShuttRuShNoShNArditAshca ye)||35||  
 
severannAbhayAmete kShuttRuShNoShNArditAshca ye)||35||  
   
tAn guNAMstAni karmANi vidyAdAmalakIShvapi|  
 
tAn guNAMstAni karmANi vidyAdAmalakIShvapi|  
 
yAnyuktAni harItakyA vIryasya tu viparyayaH||36||  
 
yAnyuktAni harItakyA vIryasya tu viparyayaH||36||  
   
atashcAmRutakalpAni vidyAt karmabhirIdRushaiH|  
 
atashcAmRutakalpAni vidyAt karmabhirIdRushaiH|  
 
harItakInAM shasyAni bhiShagAmalakasya ca||37||
 
harItakInAM shasyAni bhiShagAmalakasya ca||37||
 
+
Haritaki has five tastes devoid of saline taste, is hot, wholesome, carminative, light, appetiser, digestive, life promoting, tonic, excellent sustainers of youthfulness, relieves all diseases and affords strength to all sense organs. It alleviates  skin disorders including leprosy, gulma, udavarta, phthisis, anaemia, degeneration, piles, disorders of grahaṇi, chronic intermittent fever, heart disease, head disease, diarrhoea, anorexia, cough, urimary diseases and diabetes, flatulence, spleenomegaly, acute abdominal disorders, excessive secretion of mucus, hoarseness of voice, disorders of complexion, jaundice,worms oedema, bronchial asthma, vomiting, impotency, lassitude in organs, micro-obstructive  disorders, feeling of sludged heart and chest, sudden impairment of memory and intellect..
Haritaki has five tastes devoid of saline taste, is hot, wholesome, carminative, light, appetiser, digestive, life promoting, tonic, excellent sustainers of youthfulness, relieves all diseases and affords strength to all sense organs. It alleviates  skin disorders including leprosy, gulma, udavarta, phthisis, anaemia, degeneration, piles, disorders of grahaṇi, chronic intermittent fever, heart disease, head disease, diarrhoea, anorexia, cough, urimary diseases and diabetes, flatulence, spleenomegaly, acute abdominal disorders, excessive secretion of mucus, hoarseness of voice, disorders of complexion, jaundice,worms oedema, bronchial asthma, vomiting, impotency, lassitude in organs, micro-obstructive  disorders, feeling of sludged heart and chest, sudden impairment of memory and intellect.
  −
 
   
(The individuals having indigestion, consumption of rough food, emaciated by indulgence in women, wine and poisonous substances and afflicted with hunger, thirst and heat should avoid prolong use of haritaki.)
 
(The individuals having indigestion, consumption of rough food, emaciated by indulgence in women, wine and poisonous substances and afflicted with hunger, thirst and heat should avoid prolong use of haritaki.)
   
Amlaki has the same properties and actions as haritaki, only the bio-potency is different (haritaki being hot while amalaki is cold.)
 
Amlaki has the same properties and actions as haritaki, only the bio-potency is different (haritaki being hot while amalaki is cold.)
Thus, looking to these actions, one should regard the fruits of haritaki as well as amlaki like necter. [29-37]
+
Thus, looking to these actions, one should regard the fruits of haritaki as well as amlaki like necter. (29-37)
 
+
Qualities of ideal drugs for therapeutic use:
==== Qualities of ideal drugs for therapeutic use ====
  −
 
   
ओषधीनां परा भूमिर्हिमवाञ् शैलसत्तमः|  
 
ओषधीनां परा भूमिर्हिमवाञ् शैलसत्तमः|  
 
तस्मात्फलानि तज्जानि ग्राहयेत्कालजानि तु||३८||  
 
तस्मात्फलानि तज्जानि ग्राहयेत्कालजानि तु||३८||  
   
आपूर्णरसवीर्याणि काले काले यथाविधि|  
 
आपूर्णरसवीर्याणि काले काले यथाविधि|  
 
आदित्यपवनच्छायासलिलप्रीणितानि च||३९||  
 
आदित्यपवनच्छायासलिलप्रीणितानि च||३९||  
   
यान्यजग्धान्यपूतीनि निर्व्रणान्यगदानि च|  
 
यान्यजग्धान्यपूतीनि निर्व्रणान्यगदानि च|  
 
तेषां प्रयोगं वक्ष्यामि फलानां कर्म चोत्तमम्||४०||
 
तेषां प्रयोगं वक्ष्यामि फलानां कर्म चोत्तमम्||४०||
   
ōṣadhīnāṁ parā bhūmirhimavāñ śailasattamaḥ|  
 
ōṣadhīnāṁ parā bhūmirhimavāñ śailasattamaḥ|  
 
tasmātphalāni tajjāni grāhayētkālajāni tu||38||  
 
tasmātphalāni tajjāni grāhayētkālajāni tu||38||  
   
āpūrṇarasavīryāṇi kālē kālē yathāvidhi|  
 
āpūrṇarasavīryāṇi kālē kālē yathāvidhi|  
 
ādityapavanacchāyāsalilaprīṇitāni ca||39||  
 
ādityapavanacchāyāsalilaprīṇitāni ca||39||  
   
yānyajagdhānyapūtīni nirvraṇānyagadāni ca|  
 
yānyajagdhānyapūtīni nirvraṇānyagadāni ca|  
 
tēṣāṁ prayōgaṁ vakṣyāmi phalānāṁ karma cōttamam||40||
 
tēṣāṁ prayōgaṁ vakṣyāmi phalānāṁ karma cōttamam||40||
   
oShadhInAM parA bhUmirhimavA~j shailasattamaH|  
 
oShadhInAM parA bhUmirhimavA~j shailasattamaH|  
 
tasmAtphalAni tajjAni grAhayetkAlajAni tu||38||  
 
tasmAtphalAni tajjAni grAhayetkAlajAni tu||38||  
   
ApUrNarasavIryANi kAle kAle yathAvidhi|  
 
ApUrNarasavIryANi kAle kAle yathAvidhi|  
 
AdityapavanacchAyAsalilaprINitAni ca||39||  
 
AdityapavanacchAyAsalilaprINitAni ca||39||  
   
yAnyajagdhAnyapUtIni [1] nirvraNAnyagadAni ca|  
 
yAnyajagdhAnyapUtIni [1] nirvraNAnyagadAni ca|  
 
teShAM prayogaM vakShyAmi phalAnAM karma cottamam||40||  
 
teShAM prayogaM vakShyAmi phalAnAM karma cottamam||40||  
 
+
Himalaya is excellent among the mountains, which is the best habitat of medicinal plants. Hence one should obtain the fruits grown there in proper time, mature with taste and potency, replenished with the sun, air, shade and water in respective seasons according to need, and which are uneaten, un-purified, uninjured and non toxic. The excellent actions and uses of these fruits will be described now. (38-40)
Himalaya is excellent among the mountains, which is the best habitat of medicinal plants. Hence one should obtain the fruits grown there in proper time, mature with taste and potency, replenished with the sun, air, shade and water in respective seasons according to need, and which are uneaten, un-purified, uninjured and non toxic. The excellent actions and uses of these fruits will be described now. [38-40]
+
Brahma rasayanam:
 
  −
==== Brahma rasayanam ====
  −
 
   
पञ्चानां पञ्चमूलानां भागान् दशपलोन्मितान्|  
 
पञ्चानां पञ्चमूलानां भागान् दशपलोन्मितान्|  
 
हरीतकीसहस्रं च त्रिगुणामलकं नवम्||४१||  
 
हरीतकीसहस्रं च त्रिगुणामलकं नवम्||४१||  
   
विदारिगन्धां बृहतीं पृश्निपर्णीं निदिग्धिकाम्|  
 
विदारिगन्धां बृहतीं पृश्निपर्णीं निदिग्धिकाम्|  
 
विद्याद्विदारिगन्धाद्यं श्वदंष्ट्रापञ्चमं गणम्||४२||  
 
विद्याद्विदारिगन्धाद्यं श्वदंष्ट्रापञ्चमं गणम्||४२||  
   
बिल्वाग्निमन्थश्योनाकं काश्मर्यमथ पाटलाम्|  
 
बिल्वाग्निमन्थश्योनाकं काश्मर्यमथ पाटलाम्|  
 
पुनर्नवां शूर्पपर्ण्यौ बलामेरण्डमेव च||४३||  
 
पुनर्नवां शूर्पपर्ण्यौ बलामेरण्डमेव च||४३||  
   
जीवकर्षभकौ मेदां जीवन्तीं सशतावरीम्|  
 
जीवकर्षभकौ मेदां जीवन्तीं सशतावरीम्|  
 
शरेक्षुदर्भकाशानां शालीनां मूलमेव च||४४||  
 
शरेक्षुदर्भकाशानां शालीनां मूलमेव च||४४||  
   
इत्येषां पञ्चमूलानां|पञ्चानामुपकल्पयेत्|  
 
इत्येषां पञ्चमूलानां|पञ्चानामुपकल्पयेत्|  
 
भागान् यथोक्तांस्तत्सर्वं साध्यं दशगुणेऽम्भसि||४५||  
 
भागान् यथोक्तांस्तत्सर्वं साध्यं दशगुणेऽम्भसि||४५||  
   
दशभागावशेषं तु पूतं तं ग्राहयेद्रसम्|  
 
दशभागावशेषं तु पूतं तं ग्राहयेद्रसम्|  
 
हरीतकीश्च ताः सर्वाः सर्वाण्यामलकानि च||४६||  
 
हरीतकीश्च ताः सर्वाः सर्वाण्यामलकानि च||४६||  
   
तानि सर्वाण्यनस्थीनि फलान्यापोथ्य कूर्चनैः|  
 
तानि सर्वाण्यनस्थीनि फलान्यापोथ्य कूर्चनैः|  
 
विनीय तस्मिन्निर्यूहे चूर्णानीमानिदापयेत्||४७||  
 
विनीय तस्मिन्निर्यूहे चूर्णानीमानिदापयेत्||४७||  
   
मण्डूकपर्ण्याः पिप्पल्याः शङ्खपुष्प्याः प्लवस्यच|  
 
मण्डूकपर्ण्याः पिप्पल्याः शङ्खपुष्प्याः प्लवस्यच|  
 
मुस्तानां सविडङ्गानां चन्दनागुरुणोस्तथा||४८||  
 
मुस्तानां सविडङ्गानां चन्दनागुरुणोस्तथा||४८||  
   
मधुकस्य हरिद्राया वचायाः कनकस्य च|  
 
मधुकस्य हरिद्राया वचायाः कनकस्य च|  
 
भागांश्चतुष्पलान् कृत्वा सूक्ष्मैलायास्त्वचस्तथा||४९||  
 
भागांश्चतुष्पलान् कृत्वा सूक्ष्मैलायास्त्वचस्तथा||४९||  
   
सितोपलासहस्रं च चूर्णितंतुलयाऽधिकम्|  
 
सितोपलासहस्रं च चूर्णितंतुलयाऽधिकम्|  
 
तैलस्य द्व्याढकं तत्र दद्यात्त्रीणि च सर्पिषः||५०||  
 
तैलस्य द्व्याढकं तत्र दद्यात्त्रीणि च सर्पिषः||५०||  
   
साध्यमौदुम्बरे पात्रे तत् सर्वं मृदुनाऽग्निना|  
 
साध्यमौदुम्बरे पात्रे तत् सर्वं मृदुनाऽग्निना|  
 
ज्ञात्वालेह्यमदग्धं च शीतं क्षौद्रेण संसृजेत्||५१||  
 
ज्ञात्वालेह्यमदग्धं च शीतं क्षौद्रेण संसृजेत्||५१||  
   
क्षौद्रप्रमाणं स्नेहार्धं तत् सर्वं घृतभाजने|  
 
क्षौद्रप्रमाणं स्नेहार्धं तत् सर्वं घृतभाजने|  
 
तिष्ठेत्सम्मूर्च्छितं तस्य मात्रां काले प्रयोजयेत्||५२||  
 
तिष्ठेत्सम्मूर्च्छितं तस्य मात्रां काले प्रयोजयेत्||५२||  
   
या नोपरुन्ध्यादाहारमेकं मात्रा जरांप्रति|  
 
या नोपरुन्ध्यादाहारमेकं मात्रा जरांप्रति|  
 
षष्टिकः पयसा चात्र जीर्णे भोजनमिष्यते||५३||  
 
षष्टिकः पयसा चात्र जीर्णे भोजनमिष्यते||५३||  
   
वैखानसा वालखिल्यास्तथा चान्ये तपोधनाः|  
 
वैखानसा वालखिल्यास्तथा चान्ये तपोधनाः|  
 
रसायनमिदं प्राश्यबभूवुरमितायुषः||५४||  
 
रसायनमिदं प्राश्यबभूवुरमितायुषः||५४||  
   
मुक्त्वा जीर्णं वपुश्चाग्र्यमवापुस्तरुणं वयः|  
 
मुक्त्वा जीर्णं वपुश्चाग्र्यमवापुस्तरुणं वयः|  
 
वीततन्द्राक्लमश्वासा निरातङ्काः समाहिताः||५५||  
 
वीततन्द्राक्लमश्वासा निरातङ्काः समाहिताः||५५||  
   
मेधास्मृतिबलोपेताश्चिररात्रं तपोधनाः|  
 
मेधास्मृतिबलोपेताश्चिररात्रं तपोधनाः|  
 
ब्राह्मं तपो ब्रह्मचर्यं चेरुश्चात्यन्तनिष्ठया||५६||  
 
ब्राह्मं तपो ब्रह्मचर्यं चेरुश्चात्यन्तनिष्ठया||५६||  
   
रसायनमिदं ब्राह्ममायुष्कामः प्रयोजयेत्|  
 
रसायनमिदं ब्राह्ममायुष्कामः प्रयोजयेत्|  
दीर्घमायुर्वयश्चाग्र्यं कामांश्चेष्टान् समश्नुते||५७||  
+
दीर्घमायुर्वयश्चाग्र्यं कामांश्चेष्टान् समश्नुते||५७|| (इति ब्राह्मरसायनम्)|
(इति ब्राह्मरसायनम्)|
  −
 
   
pañcānāṁ pañcamūlānāṁ bhāgān daśapalōnmitān|  
 
pañcānāṁ pañcamūlānāṁ bhāgān daśapalōnmitān|  
 
harītakīsahasraṁ ca triguṇāmalakaṁ navam||41||  
 
harītakīsahasraṁ ca triguṇāmalakaṁ navam||41||  
   
vidārigandhāṁ br̥hatīṁ pr̥śniparṇīṁ nidigdhikām|  
 
vidārigandhāṁ br̥hatīṁ pr̥śniparṇīṁ nidigdhikām|  
 
vidyādvidārigandhādyaṁśvadaṁṣṭrāpañcamaṁ gaṇam||42||  
 
vidyādvidārigandhādyaṁśvadaṁṣṭrāpañcamaṁ gaṇam||42||  
   
bilvāgnimanthaśyōnākaṁ kāśmaryamatha pāṭalām|  
 
bilvāgnimanthaśyōnākaṁ kāśmaryamatha pāṭalām|  
 
punarnavāṁ śūrpaparṇyau balāmēraṇḍamēva ca||43||  
 
punarnavāṁ śūrpaparṇyau balāmēraṇḍamēva ca||43||  
   
jīvakarṣabhakau mēdāṁ jīvantīṁ saśatāvarīm|  
 
jīvakarṣabhakau mēdāṁ jīvantīṁ saśatāvarīm|  
 
śarēkṣudarbhakāśānāṁ śālīnāṁ mūlamēva ca||44||  
 
śarēkṣudarbhakāśānāṁ śālīnāṁ mūlamēva ca||44||  
   
ityēṣāṁ pañcamūlānāṁ pañcānāmupakalpayēt|  
 
ityēṣāṁ pañcamūlānāṁ pañcānāmupakalpayēt|  
 
bhāgān yathōktāṁstatsarvaṁ sādhyaṁ daśaguṇē'mbhasi||45||  
 
bhāgān yathōktāṁstatsarvaṁ sādhyaṁ daśaguṇē'mbhasi||45||  
   
daśabhāgāvaśēṣaṁ tu pūtaṁ taṁ grāhayēdrasam|  
 
daśabhāgāvaśēṣaṁ tu pūtaṁ taṁ grāhayēdrasam|  
 
harītakīśca tāḥ sarvāḥ sarvāṇyāmalakāni ca||46||
 
harītakīśca tāḥ sarvāḥ sarvāṇyāmalakāni ca||46||
   
tāni sarvāṇyanasthīni phalānyāpōthya kūrcanaiḥ|  
 
tāni sarvāṇyanasthīni phalānyāpōthya kūrcanaiḥ|  
 
vinīya tasminniryūhē cūrṇānīmāni dāpayēt||47||  
 
vinīya tasminniryūhē cūrṇānīmāni dāpayēt||47||  
   
maṇḍūkaparṇyāḥ pippalyāḥ śaṅkhapuṣpyāḥ plavasya ca|  
 
maṇḍūkaparṇyāḥ pippalyāḥ śaṅkhapuṣpyāḥ plavasya ca|  
 
mustānāṁ saviḍaṅgānāṁ candanāguruṇōstathā||48||  
 
mustānāṁ saviḍaṅgānāṁ candanāguruṇōstathā||48||  
   
madhukasya haridrāyā vacāyāḥ kanakasyaca|  
 
madhukasya haridrāyā vacāyāḥ kanakasyaca|  
 
bhāgāṁścatuṣpalān kr̥tvā sūkṣmailāyāstvacastathā||49||  
 
bhāgāṁścatuṣpalān kr̥tvā sūkṣmailāyāstvacastathā||49||  
   
sitōpalāsahasraṁ ca cūrṇitaṁ tulayā'dhikam|  
 
sitōpalāsahasraṁ ca cūrṇitaṁ tulayā'dhikam|  
 
tailasya dvyāḍhakaṁ tatra dadyāttrīṇi ca sarpiṣaḥ||50||  
 
tailasya dvyāḍhakaṁ tatra dadyāttrīṇi ca sarpiṣaḥ||50||  
   
sādhyamaudumbarē pātrē tat sarvaṁ mr̥dunā'gninā|  
 
sādhyamaudumbarē pātrē tat sarvaṁ mr̥dunā'gninā|  
 
jñātvā lēhyamadagdhaṁ ca śītaṁ kṣaudrēṇa saṁsr̥jēt||51||  
 
jñātvā lēhyamadagdhaṁ ca śītaṁ kṣaudrēṇa saṁsr̥jēt||51||  
   
kṣaudrapramāṇaṁ snēhārdhaṁ tat sarvaṁ ghr̥tabhājanē|  
 
kṣaudrapramāṇaṁ snēhārdhaṁ tat sarvaṁ ghr̥tabhājanē|  
 
tiṣṭhētsammūrcchitaṁ tasya mātrāṁ kālē prayōjayēt||52||  
 
tiṣṭhētsammūrcchitaṁ tasya mātrāṁ kālē prayōjayēt||52||  
   
yā nōparundhyādāhāramēkaṁ mātrā jarāṁ prati|  
 
yā nōparundhyādāhāramēkaṁ mātrā jarāṁ prati|  
 
ṣaṣṭikaḥ payasā cātra jīrṇēbhōjanamiṣyatē||53||  
 
ṣaṣṭikaḥ payasā cātra jīrṇēbhōjanamiṣyatē||53||  
   
vaikhānasā vālakhilyāstathā cānyē tapōdhanāḥ|  
 
vaikhānasā vālakhilyāstathā cānyē tapōdhanāḥ|  
 
rasāyanamidaṁ prāśya babhūvuramitāyuṣaḥ||54||  
 
rasāyanamidaṁ prāśya babhūvuramitāyuṣaḥ||54||  
   
muktvā jīrṇaṁ vapuścāgryamavāpustaruṇaṁ vayaḥ|  
 
muktvā jīrṇaṁ vapuścāgryamavāpustaruṇaṁ vayaḥ|  
 
vītatandrāklamaśvāsā nirātaṅkāḥ samāhitāḥ||55||  
 
vītatandrāklamaśvāsā nirātaṅkāḥ samāhitāḥ||55||  
   
mēdhāsmr̥tibalōpētāścirarātraṁ tapōdhanāḥ|  
 
mēdhāsmr̥tibalōpētāścirarātraṁ tapōdhanāḥ|  
 
brāhmaṁ tapō brahmacaryaṁ cēruścātyantaniṣṭhayā||56||  
 
brāhmaṁ tapō brahmacaryaṁ cēruścātyantaniṣṭhayā||56||  
   
rasāyanamidaṁ brāhmamāyuṣkāmaḥ prayōjayēt|  
 
rasāyanamidaṁ brāhmamāyuṣkāmaḥ prayōjayēt|  
 
dīrghamāyurvayaścāgryaṁ kāmāṁścēṣṭān samaśnutē||57||  
 
dīrghamāyurvayaścāgryaṁ kāmāṁścēṣṭān samaśnutē||57||  
 
(iti brāhmarasāyanam)
 
(iti brāhmarasāyanam)
   
pa~jcAnAM pa~jcamUlAnAM bhAgAn dashapalonmitAn|  
 
pa~jcAnAM pa~jcamUlAnAM bhAgAn dashapalonmitAn|  
 
harItakIsahasraM ca triguNAmalakaM navam||41||  
 
harItakIsahasraM ca triguNAmalakaM navam||41||  
   
vidArigandhAM bRuhatIM pRushniparNIM nidigdhikAm|  
 
vidArigandhAM bRuhatIM pRushniparNIM nidigdhikAm|  
 
vidyAdvidArigandhAdyaM shvadaMShTrApa~jcamaM gaNam||42||  
 
vidyAdvidArigandhAdyaM shvadaMShTrApa~jcamaM gaNam||42||  
   
bilvAgnimanthashyonAkaM kAshmaryamatha pATalAm|  
 
bilvAgnimanthashyonAkaM kAshmaryamatha pATalAm|  
 
punarnavAM shUrpaparNyau balAmeraNDameva ca||43||  
 
punarnavAM shUrpaparNyau balAmeraNDameva ca||43||  
   
jIvakarShabhakau medAM jIvantIM sashatAvarIm|  
 
jIvakarShabhakau medAM jIvantIM sashatAvarIm|  
 
sharekShudarbhakAshAnAM shAlInAM mUlameva ca||44||  
 
sharekShudarbhakAshAnAM shAlInAM mUlameva ca||44||  
   
ityeShAM pa~jcamUlAnAM pa~jcAnAmupakalpayet|  
 
ityeShAM pa~jcamUlAnAM pa~jcAnAmupakalpayet|  
 
bhAgAn yathoktAMstatsarvaM sAdhyaM dashaguNe~ambhasi||45||  
 
bhAgAn yathoktAMstatsarvaM sAdhyaM dashaguNe~ambhasi||45||  
   
dashabhAgAvasheShaM tu pUtaM taM grAhayedrasam|  
 
dashabhAgAvasheShaM tu pUtaM taM grAhayedrasam|  
 
harItakIshca tAH sarvAH sarvANyAmalakAni ca||46||  
 
harItakIshca tAH sarvAH sarvANyAmalakAni ca||46||  
   
tAni sarvANyanasthIni phalAnyApothya kUrcanaiH|  
 
tAni sarvANyanasthIni phalAnyApothya kUrcanaiH|  
 
vinIya tasminniryUhe cUrNAnImAni dApayet||47||  
 
vinIya tasminniryUhe cUrNAnImAni dApayet||47||  
   
maNDUkaparNyAH pippalyAH sha~gkhapuShpyAH plavasya ca|  
 
maNDUkaparNyAH pippalyAH sha~gkhapuShpyAH plavasya ca|  
 
mustAnAM saviDa~ggAnAM candanAguruNostathA||48||  
 
mustAnAM saviDa~ggAnAM candanAguruNostathA||48||  
   
madhukasya haridrAyA vacAyAH kanakasya ca|  
 
madhukasya haridrAyA vacAyAH kanakasya ca|  
 
bhAgAMshcatuShpalAn kRutvA sUkShmailAyAstvacastathA||49||  
 
bhAgAMshcatuShpalAn kRutvA sUkShmailAyAstvacastathA||49||  
   
sitopalAsahasraM ca cUrNitaM tulayA~adhikam|  
 
sitopalAsahasraM ca cUrNitaM tulayA~adhikam|  
 
tailasya dvyADhakaM tatra dadyAttrINi ca sarpiShaH||50||  
 
tailasya dvyADhakaM tatra dadyAttrINi ca sarpiShaH||50||  
   
sAdhyamaudumbare pAtre tat sarvaM mRudunA~agninA|  
 
sAdhyamaudumbare pAtre tat sarvaM mRudunA~agninA|  
 
j~jAtvA lehyamadagdhaM ca shItaM kShaudreNa saMsRujet||51||  
 
j~jAtvA lehyamadagdhaM ca shItaM kShaudreNa saMsRujet||51||  
   
kShaudrapramANaM snehArdhaM tat sarvaM ghRutabhAjane|  
 
kShaudrapramANaM snehArdhaM tat sarvaM ghRutabhAjane|  
 
tiShThetsammUrcchitaM tasya mAtrAM kAle prayojayet||52||  
 
tiShThetsammUrcchitaM tasya mAtrAM kAle prayojayet||52||  
   
yA noparundhyAdAhAramekaM  mAtrA jarAM prati|  
 
yA noparundhyAdAhAramekaM  mAtrA jarAM prati|  
 
ShaShTikaH payasA cAtra jIrNe bhojanamiShyate||53||  
 
ShaShTikaH payasA cAtra jIrNe bhojanamiShyate||53||  
   
vaikhAnasA vAlakhilyAstathA cAnye tapodhanAH|  
 
vaikhAnasA vAlakhilyAstathA cAnye tapodhanAH|  
 
rasAyanamidaM prAshya  babhUvuramitAyuShaH||54||  
 
rasAyanamidaM prAshya  babhUvuramitAyuShaH||54||  
   
muktvA jIrNaM vapushcAgryamavApustaruNaM vayaH|  
 
muktvA jIrNaM vapushcAgryamavApustaruNaM vayaH|  
 
vItatandrAklamashvAsA nirAta~gkAH samAhitAH||55||  
 
vItatandrAklamashvAsA nirAta~gkAH samAhitAH||55||  
   
medhAsmRutibalopetAshcirarAtraM tapodhanAH|  
 
medhAsmRutibalopetAshcirarAtraM tapodhanAH|  
 
brAhmaM tapo brahmacaryaM cerushcAtyantaniShThayA||56||  
 
brAhmaM tapo brahmacaryaM cerushcAtyantaniShThayA||56||  
   
rasAyanamidaM brAhmamAyuShkAmaH prayojayet|  
 
rasAyanamidaM brAhmamAyuShkAmaH prayojayet|  
 
dIrghamAyurvayashcAgryaM kAmAMshceShTAn samashnute||57||  
 
dIrghamAyurvayashcAgryaM kAmAMshceShTAn samashnute||57||  
 
(iti brAhmarasAyanam)|  
 
(iti brAhmarasAyanam)|  
   
The Five root pentads are taken in quantity 400 gm each (pentad) along with the fresh fruits of Haritaki and Amlaki in number of one thousand and three thousand respectively. (The five pentads are as follows);- Shalaparni, Bruhati, Prushiparņi, KanÔakari, and gokÒura constitute the vidārigandhādi group of five roots. Similarly, bilwa, agnimantha, Ðyonāka, kāÐmarya and pātalā constitute the bilwādi pentad of roots. Punarnavā, mudagparņi, māÒaparni, balā and eraņda constitute punarnavādi pentad. Jivaka ṛÒabhaka, medā, jīvanti and Ðatāvari constitute Jivakadi pentad. Roots of Ðara, ikÒu, darbha, kāÐa and Ðāli constitute the Ðaradi pentad of roots. These five pentads are taken together and boiled in ten times quantity of water. When water is reduced to one tenth, it is brought down and filtered. On the other hand, the fruit of harītakī and āmlakī are picked out, their seeds are removed and pounded well on stone slabs or in mortar. This is mixed in the above decoction and powder of the following drugs and substances are added to it- mandÚkaparņi, pippalī, ÐaÉkhapuÒpī, plava, musta, vidaÉga, chandana, aguru, mandÚka, haridrā, vacā, nāgakeÐara, sÚkÒma elā and twak each in quantity of 160 gm and sugar candy 44 kg, tila oil 5 kg 120 gm, ghee 7kg 680 gm are added to it. All this is cooked in copper utensil on mild fire. When it is converted in to linctus and is not burnt it is brought down. Honey is added to it in quantity of 3 kg 840gm, when it is cooked down. Now the preparation is kept in a vessel uncted with ghee.
 
The Five root pentads are taken in quantity 400 gm each (pentad) along with the fresh fruits of Haritaki and Amlaki in number of one thousand and three thousand respectively. (The five pentads are as follows);- Shalaparni, Bruhati, Prushiparņi, KanÔakari, and gokÒura constitute the vidārigandhādi group of five roots. Similarly, bilwa, agnimantha, Ðyonāka, kāÐmarya and pātalā constitute the bilwādi pentad of roots. Punarnavā, mudagparņi, māÒaparni, balā and eraņda constitute punarnavādi pentad. Jivaka ṛÒabhaka, medā, jīvanti and Ðatāvari constitute Jivakadi pentad. Roots of Ðara, ikÒu, darbha, kāÐa and Ðāli constitute the Ðaradi pentad of roots. These five pentads are taken together and boiled in ten times quantity of water. When water is reduced to one tenth, it is brought down and filtered. On the other hand, the fruit of harītakī and āmlakī are picked out, their seeds are removed and pounded well on stone slabs or in mortar. This is mixed in the above decoction and powder of the following drugs and substances are added to it- mandÚkaparņi, pippalī, ÐaÉkhapuÒpī, plava, musta, vidaÉga, chandana, aguru, mandÚka, haridrā, vacā, nāgakeÐara, sÚkÒma elā and twak each in quantity of 160 gm and sugar candy 44 kg, tila oil 5 kg 120 gm, ghee 7kg 680 gm are added to it. All this is cooked in copper utensil on mild fire. When it is converted in to linctus and is not burnt it is brought down. Honey is added to it in quantity of 3 kg 840gm, when it is cooked down. Now the preparation is kept in a vessel uncted with ghee.
   
This preparation should be used in proper time and dose. The proper dose is that which does not disturb the digestion of the food. When the drug is digested the patient should take shashtika rice with milk.
 
This preparation should be used in proper time and dose. The proper dose is that which does not disturb the digestion of the food. When the drug is digested the patient should take shashtika rice with milk.
 
+
By taking this rasāyana drug the sages of Vaikhānasa and bālakhilya groups and other ones attained immeasurable life span; acquired excellent youth shedding off the rotten physique, became free from dullness, exhausation, dyspnoea and diseases; and endowed with full concentration, intellect and strength practised celibacy and spiritual penance with full devotion. An individual desirous of longevity should use this Brāhma rasāyana by which he attains long life, excellent (youthful) age and wellness.  (41-57)
By taking this rasāyana drug the sages of Vaikhānasa and bālakhilya groups and other ones attained immeasurable life span; acquired excellent youth shedding off the rotten physique, became free from dullness, exhausation, dyspnoea and diseases; and endowed with full concentration, intellect and strength practised celibacy and spiritual penance with full devotion. An individual desirous of longevity should use this Brāhma rasāyana by which he attains long life, excellent (youthful) age and wellness.  [41-57]
  −
 
   
यथोक्तगुणानामामलकानां सहस्रं पिष्टस्वेदनविधिना पयस ऊष्मणा सुस्विन्नमनातपशुष्कमनस्थि चूर्णयेत्| तदामलकसहस्रस्वरसपरिपीतं स्थिरापुनर्नवाजीवन्तीनागबलाब्रह्मसुवर्चलामण्डूकपर्णीशतावरीशङ्खपुष्पीपिप्पलीवचाविडङ्गस्वयङ्गुप्तामृताचन्दनागुरुमधुकमधूकपुष्पोत्पलपद्ममालतीयुवतीयूथिकाचूर्णाष्टभागसंयुक्तं पुनर्नागबलासहस्रपलस्वरसपरिपीतमनातपशुष्कं द्विगुणितसर्पिषा क्षौद्रसर्पिषा वा क्षुद्रगुडाकृतिं कृत्वा शुचौ दृढे घृतभाविते कुम्भे भस्मराशेरधः स्थापयेदन्तर्भूमेः पक्षं कृतरक्षाविधानमथर्ववेदविदा, पक्षात्यये चोद्धृत्य कनकरजतताम्रप्रवालकालायसचूर्णाष्टभागसंयुक्तमर्धकर्षवृद्ध्या यथोक्तेन विधिना प्रातः प्रातः प्रयुञ्जानोऽग्निबलमभिसमीक्ष्य, जीर्णे च षष्टिकं पयसा ससर्पिष्कमुपसेवमानो यथोक्तान् गुणान् समश्नुत इति||५८||
 
यथोक्तगुणानामामलकानां सहस्रं पिष्टस्वेदनविधिना पयस ऊष्मणा सुस्विन्नमनातपशुष्कमनस्थि चूर्णयेत्| तदामलकसहस्रस्वरसपरिपीतं स्थिरापुनर्नवाजीवन्तीनागबलाब्रह्मसुवर्चलामण्डूकपर्णीशतावरीशङ्खपुष्पीपिप्पलीवचाविडङ्गस्वयङ्गुप्तामृताचन्दनागुरुमधुकमधूकपुष्पोत्पलपद्ममालतीयुवतीयूथिकाचूर्णाष्टभागसंयुक्तं पुनर्नागबलासहस्रपलस्वरसपरिपीतमनातपशुष्कं द्विगुणितसर्पिषा क्षौद्रसर्पिषा वा क्षुद्रगुडाकृतिं कृत्वा शुचौ दृढे घृतभाविते कुम्भे भस्मराशेरधः स्थापयेदन्तर्भूमेः पक्षं कृतरक्षाविधानमथर्ववेदविदा, पक्षात्यये चोद्धृत्य कनकरजतताम्रप्रवालकालायसचूर्णाष्टभागसंयुक्तमर्धकर्षवृद्ध्या यथोक्तेन विधिना प्रातः प्रातः प्रयुञ्जानोऽग्निबलमभिसमीक्ष्य, जीर्णे च षष्टिकं पयसा ससर्पिष्कमुपसेवमानो यथोक्तान् गुणान् समश्नुत इति||५८||
   
yathōktaguṇānāmāmalakānāṁ sahasraṁ piṣṭasvēdanavidhinā payasa ūṣmaṇā susvinnamanātapaśuṣkamanasthi cūrṇayēt| tadāmalakasahasrasvarasaparipītaṁ sthirāpunarnavājīvantīnāgabalābrahmasuvarcalāmaṇḍūkaparṇīśatāvarīśaṅkhapuṣpīpippalīvacāviḍaṅgasvayaṅguptāmr̥tācandanāgurumadhukamadhūkapuṣpōtpalapadmamālatīyuvatīyūthikācūrṇāṣṭabhāgasaṁyuktaṁpunarnāgabalāsahasrapalasvarasaparipītamanātapaśuṣkaṁ dviguṇitasarpiṣā kṣaudrasarpiṣā vā kṣudraguḍākr̥tiṁ kr̥tvā śucau dr̥ḍhē ghr̥tabhāvitē kumbhē bhasmarāśēradhaḥ sthāpayēdantarbhūmēḥ pakṣaṁ kr̥tarakṣāvidhānamatharvavēdavidā, pakṣātyayē  
 
yathōktaguṇānāmāmalakānāṁ sahasraṁ piṣṭasvēdanavidhinā payasa ūṣmaṇā susvinnamanātapaśuṣkamanasthi cūrṇayēt| tadāmalakasahasrasvarasaparipītaṁ sthirāpunarnavājīvantīnāgabalābrahmasuvarcalāmaṇḍūkaparṇīśatāvarīśaṅkhapuṣpīpippalīvacāviḍaṅgasvayaṅguptāmr̥tācandanāgurumadhukamadhūkapuṣpōtpalapadmamālatīyuvatīyūthikācūrṇāṣṭabhāgasaṁyuktaṁpunarnāgabalāsahasrapalasvarasaparipītamanātapaśuṣkaṁ dviguṇitasarpiṣā kṣaudrasarpiṣā vā kṣudraguḍākr̥tiṁ kr̥tvā śucau dr̥ḍhē ghr̥tabhāvitē kumbhē bhasmarāśēradhaḥ sthāpayēdantarbhūmēḥ pakṣaṁ kr̥tarakṣāvidhānamatharvavēdavidā, pakṣātyayē  
 
cōddhr̥tyakanakarajatatāmrapravālakālāyasacūrṇāṣṭabhāgasaṁyuktamardhakarṣavr̥ddhyā yathōktēna vidhinā prātaḥ prātaḥ prayuñjānō'gnibalamabhisamīkṣya,  
 
cōddhr̥tyakanakarajatatāmrapravālakālāyasacūrṇāṣṭabhāgasaṁyuktamardhakarṣavr̥ddhyā yathōktēna vidhinā prātaḥ prātaḥ prayuñjānō'gnibalamabhisamīkṣya,  
 
jīrṇē ca ṣaṣṭikaṁ payasā sasarpiṣkamupasēvamānō yathōktān guṇān samaśnuta  
 
jīrṇē ca ṣaṣṭikaṁ payasā sasarpiṣkamupasēvamānō yathōktān guṇān samaśnuta  
 
iti||58||
 
iti||58||
   
yathoktaguNAnAmAmalakAnAM sahasraM piShTasvedanavidhinA payasa UShmaNA susvinnamanAtapashuShkamanasthi cUrNayet|  
 
yathoktaguNAnAmAmalakAnAM sahasraM piShTasvedanavidhinA payasa UShmaNA susvinnamanAtapashuShkamanasthi cUrNayet|  
 
tadAmalakasahasrasvarasaparipItaMsthirApunarnavAjIvantInAgabalAbrahmasuvarcalAmaNDUkaparNIshatAvarIsha~gkhapuShpIpippalIvacAviDa~ggasvaya~gguptAmRutA-candanAgurumadhukamadhUkapuShpotpalapadmamAlatIyuvatIyUthikAcUrNAShTabhAgasaMyuktaMpunarnAgabalAsahasrapalasvarasaparipItamanAtapashuShkaM dviguNitasarpiShA kShaudrasarpiShA vA kShudraguDAkRutiM kRutvA shucau dRuDhe ghRutabhAvitekumbhe bhasmarAsheradhaH sthApayedantarbhUmeH pakShaM kRutarakShAvidhAnamatharvavedavidA, pakShAtyaye coddhRutyakanakarajatatAmrapravAlakAlAyasacUrNAShTabhAgasaMyuktamardhakarShavRuddhyA yathoktena vidhinA prAtaH prAtaH prayu~jjAno~agnibalamabhisamIkShya,jIrNe ca ShaShTikaM payasA sasarpiShkamupasevamAno yathoktAn guNAn samashnuta iti||58||  
 
tadAmalakasahasrasvarasaparipItaMsthirApunarnavAjIvantInAgabalAbrahmasuvarcalAmaNDUkaparNIshatAvarIsha~gkhapuShpIpippalIvacAviDa~ggasvaya~gguptAmRutA-candanAgurumadhukamadhUkapuShpotpalapadmamAlatIyuvatIyUthikAcUrNAShTabhAgasaMyuktaMpunarnAgabalAsahasrapalasvarasaparipItamanAtapashuShkaM dviguNitasarpiShA kShaudrasarpiShA vA kShudraguDAkRutiM kRutvA shucau dRuDhe ghRutabhAvitekumbhe bhasmarAsheradhaH sthApayedantarbhUmeH pakShaM kRutarakShAvidhAnamatharvavedavidA, pakShAtyaye coddhRutyakanakarajatatAmrapravAlakAlAyasacUrNAShTabhAgasaMyuktamardhakarShavRuddhyA yathoktena vidhinA prAtaH prAtaH prayu~jjAno~agnibalamabhisamIkShya,jIrNe ca ShaShTikaM payasA sasarpiShkamupasevamAno yathoktAn guNAn samashnuta iti||58||  
   −
The āmlakī fruits having the above qualities are taken in the number of 1000 and are steamed on the vapour of milk like the flour paste. When they are well steamed, they are taken out, dried in shade and are powdered after removing the seeds. This is impregnated with the juice of one thousand fresh fruits of amlaki and added with the powder of Ðālaparņi, punarnavā, jīvantī, nāgabalā, brahmasuvarcalā, mandÚkaparņi, Ðatāvari, Ðankhpuspi, pippalī, vacā, vidanga, kapikacchÚ, gudÚcī, chandan. Aguru, madhuka, flowers of madhÚka, utpala, kamala, jāti, taruņi, and yÚthikā in the quantity one eight of āmlaki powder. This is again impregnated with the juice of nāgabalā in the quantity of 40 kg. and dried in shade. Then in double quantity ghee or ghee-honey mixed are added to it and is made in the shape of small boluses. This is kept in a clean and strong vessel uncted with ghee and is stored underground within the heap of ashes for a fortnight after having performed the spiritual rites through those who know Atharvaveda. After the fortnight is over, this should be taken out and added with the powder (bhasma) of gold, silver, copper, coral and iron in one eighth quantity. [58]
+
The āmlakī fruits having the above qualities are taken in the number of 1000 and are steamed on the vapour of milk like the flour paste. When they are well steamed, they are taken out, dried in shade and are powdered after removing the seeds. This is impregnated with the juice of one thousand fresh fruits of amlaki and added with the powder of Ðālaparņi, punarnavā, jīvantī, nāgabalā, brahmasuvarcalā, mandÚkaparņi, Ðatāvari, Ðankhpuspi, pippalī, vacā, vidanga, kapikacchÚ, gudÚcī, chandan. Aguru, madhuka, flowers of madhÚka, utpala, kamala, jāti, taruņi, and yÚthikā in the quantity one eight of āmlaki powder. This is again impregnated with the juice of nāgabalā in the quantity of 40 kg. and dried in shade. Then in double quantity ghee or ghee-honey mixed are added to it and is made in the shape of small boluses. This is kept in a clean and strong vessel uncted with ghee and is stored underground within the heap of ashes for a fortnight after having performed the spiritual rites through those who know Atharvaveda. After the fortnight is over, this should be taken out and added with the powder (bhasma) of gold, silver, copper, coral and iron in one eighth quantity. (58)
    
भवन्ति चात्र-  
 
भवन्ति चात्र-  
 
इदं रसायनं ब्राह्मं महर्षिगणसेवितम्|  
 
इदं रसायनं ब्राह्मं महर्षिगणसेवितम्|  
 
भवत्यरोगो दीर्घायुः प्रयुञ्जानो महाबलः||५९||
 
भवत्यरोगो दीर्घायुः प्रयुञ्जानो महाबलः||५९||
   
कान्तः प्रजानांसिद्धार्थश्चन्द्रादित्यसमद्युतिः|  
 
कान्तः प्रजानांसिद्धार्थश्चन्द्रादित्यसमद्युतिः|  
 
श्रुतं धारयते सत्त्वमार्षं चास्य प्रवर्तते||६०||  
 
श्रुतं धारयते सत्त्वमार्षं चास्य प्रवर्तते||६०||  
   
धरणीधरसारश्च वायुना समविक्रमः|  
 
धरणीधरसारश्च वायुना समविक्रमः|  
 
स भवत्यविषं चास्य गात्रे सम्पद्यते विषम्||६१||  
 
स भवत्यविषं चास्य गात्रे सम्पद्यते विषम्||६१||  
 
(इति द्वितीयं ब्राह्मरसायनम्)|
 
(इति द्वितीयं ब्राह्मरसायनम्)|
   
bhavanti cātra-  
 
bhavanti cātra-  
 
idaṁ rasāyanaṁ brāhmaṁ maharṣigaṇasēvitam|  
 
idaṁ rasāyanaṁ brāhmaṁ maharṣigaṇasēvitam|  
 
bhavatyarōgō dīrghāyuḥ prayuñjānō mahābalaḥ||59||  
 
bhavatyarōgō dīrghāyuḥ prayuñjānō mahābalaḥ||59||  
   
kāntaḥ prajānāṁ siddhārthaścandrādityasamadyutiḥ|  
 
kāntaḥ prajānāṁ siddhārthaścandrādityasamadyutiḥ|  
 
śrutaṁ dhārayatē sattvamārṣaṁ cāsya pravartatē||60||  
 
śrutaṁ dhārayatē sattvamārṣaṁ cāsya pravartatē||60||  
   
dharaṇīdharasāraśca vāyunā samavikramaḥ|  
 
dharaṇīdharasāraśca vāyunā samavikramaḥ|  
 
sa bhavatyaviṣaṁ cāsya gātrē sampadyatēviṣam||61||  
 
sa bhavatyaviṣaṁ cāsya gātrē sampadyatēviṣam||61||  
 
(iti dvitīyaṁ brāhmarasāyanam)|
 
(iti dvitīyaṁ brāhmarasāyanam)|
   
bhavanti cAtra-  
 
bhavanti cAtra-  
 
idaM rasAyanaM brAhmaM maharShigaNasevitam|  
 
idaM rasAyanaM brAhmaM maharShigaNasevitam|  
 
bhavatyarogo dIrghAyuH prayu~jjAno mahAbalaH||59||  
 
bhavatyarogo dIrghAyuH prayu~jjAno mahAbalaH||59||  
   
kAntaH prajAnAM siddhArthashcandrAdityasamadyutiH|  
 
kAntaH prajAnAM siddhArthashcandrAdityasamadyutiH|  
 
shrutaM dhArayate sattvamArShaM cAsya pravartate||60||  
 
shrutaM dhArayate sattvamArShaM cAsya pravartate||60||  
   
dharaNIdharasArashca vAyunA samavikramaH|  
 
dharaNIdharasArashca vAyunA samavikramaH|  
 
sa bhavatyaviShaM cAsya gAtre sampadyate viSham||61||  
 
sa bhavatyaviShaM cAsya gAtre sampadyate viSham||61||  
 
(iti dvitIyaM brAhmarasAyanam)|
 
(iti dvitIyaM brAhmarasAyanam)|
   
This rasayan preparation should be taken regularly in the dose of 5 gms gradually increasing with the same by the said method in every morning in consideration of the digestive capacity, after the consumed medication is digested, swastika rice along with milk added with ghee should be taken. This treatment affords one to achieve the therapeutic results mentioned above.
 
This rasayan preparation should be taken regularly in the dose of 5 gms gradually increasing with the same by the said method in every morning in consideration of the digestive capacity, after the consumed medication is digested, swastika rice along with milk added with ghee should be taken. This treatment affords one to achieve the therapeutic results mentioned above.
   
Here are the summarizing verses-
 
Here are the summarizing verses-
On using this brāhma rasāyana, already used by great sages, the user becomes disease free, long lived and with great strength. He becomes charming to the world, with all mission fulfilled, having splendour like that of the moon and the sun, acquires and retains the knowledge. He is endowed with devine psyche, firmness like that of mountain, valour like that of wind. Even poison is reduced to non poison on coming in contact with his body. [59-61]
+
On using this brāhma rasāyana, already used by great sages, the user becomes disease free, long lived and with great strength. He becomes charming to the world, with all mission fulfilled, having splendour like that of the moon and the sun, acquires and retains the knowledge. He is endowed with devine psyche, firmness like that of mountain, valour like that of wind. Even poison is reduced to non poison on coming in contact with his body. (59-61)
 
+
Chyavanaprasha:
==== Chyavanaprasha ====
  −
 
   
बिल्वोऽग्निमन्थः श्योनाकः काश्मर्यः पाटलिर्बला|  
 
बिल्वोऽग्निमन्थः श्योनाकः काश्मर्यः पाटलिर्बला|  
 
पर्ण्यश्चतस्रः पिप्पल्यः श्वदंष्ट्रा बृहतीद्वयम्||६२||  
 
पर्ण्यश्चतस्रः पिप्पल्यः श्वदंष्ट्रा बृहतीद्वयम्||६२||  
   
शृङ्गी तामलकी द्राक्षा जीवन्ती पुष्करागुरु|  
 
शृङ्गी तामलकी द्राक्षा जीवन्ती पुष्करागुरु|  
 
अभया चामृता ऋद्धिर्जीवकर्षभकौ शटी||६३||  
 
अभया चामृता ऋद्धिर्जीवकर्षभकौ शटी||६३||  
   
मुस्तं पुनर्नवा मेदा सैला चन्दनमुत्पलम्|  
 
मुस्तं पुनर्नवा मेदा सैला चन्दनमुत्पलम्|  
 
विदारी वृषमूलानि काकोली काकनासिका||६४||  
 
विदारी वृषमूलानि काकोली काकनासिका||६४||  
   
एषां पलोन्मितान् भागाञ्छतान्यामलकस्य च|  
 
एषां पलोन्मितान् भागाञ्छतान्यामलकस्य च|  
 
पञ्च दद्यात्तदैकध्यं जलद्रोणे विपाचयेत्||६५||  
 
पञ्च दद्यात्तदैकध्यं जलद्रोणे विपाचयेत्||६५||  
   
ज्ञात्वा गतरसान्येतान्यौषधान्यथ तं रसम्|  
 
ज्ञात्वा गतरसान्येतान्यौषधान्यथ तं रसम्|  
 
तच्चामलकमुद्धृत्य निष्कुलं तैलसर्पिषोः||६६||  
 
तच्चामलकमुद्धृत्य निष्कुलं तैलसर्पिषोः||६६||  
   
पलद्वादशके भृष्ट्वा दत्त्वा चार्धतुलां भिषक्|  
 
पलद्वादशके भृष्ट्वा दत्त्वा चार्धतुलां भिषक्|  
 
मत्स्यण्डिकायाः पूताया लेहवत्साधु साधयेत्||६७||  
 
मत्स्यण्डिकायाः पूताया लेहवत्साधु साधयेत्||६७||  
   
षट्पलं मधुनश्चात्र सिद्धशीते प्रदापयेत्|  
 
षट्पलं मधुनश्चात्र सिद्धशीते प्रदापयेत्|  
 
चतुष्पलं तुगाक्षीर्याः पिप्पलीद्विपलं तथा||६८||  
 
चतुष्पलं तुगाक्षीर्याः पिप्पलीद्विपलं तथा||६८||  
   
पलमेकं निदध्याच्च त्वगेलापत्रकेशरात्|  
 
पलमेकं निदध्याच्च त्वगेलापत्रकेशरात्|  
 
इत्ययं च्यवनप्राशः परमुक्तो रसायनः||६९||  
 
इत्ययं च्यवनप्राशः परमुक्तो रसायनः||६९||  
   
कासश्वासहरश्चैव विशेषेणोपदिश्यते|  
 
कासश्वासहरश्चैव विशेषेणोपदिश्यते|  
 
क्षीणक्षतानां वृद्धानां बालानांचाङ्गवर्धनः||७०||  
 
क्षीणक्षतानां वृद्धानां बालानांचाङ्गवर्धनः||७०||  
   
स्वरक्षयमुरोरोगं हृद्रोगं वातशोणितम्|  
 
स्वरक्षयमुरोरोगं हृद्रोगं वातशोणितम्|  
 
पिपासां मूत्रशुक्रस्थान् दोषांश्चाप्यपकर्षति||७१||  
 
पिपासां मूत्रशुक्रस्थान् दोषांश्चाप्यपकर्षति||७१||  
   
अस्य मात्रांप्रयुञ्जीत योपरुन्ध्यान्न भोजनम्|  
 
अस्य मात्रांप्रयुञ्जीत योपरुन्ध्यान्न भोजनम्|  
 
अस्य प्रयोगाच्च्यवनःसुवृद्धोऽभूत्पुनर्युवा||७२||  
 
अस्य प्रयोगाच्च्यवनःसुवृद्धोऽभूत्पुनर्युवा||७२||  
   
मेधां स्मृतिं कान्तिमनामयत्वमायुःप्रकर्षं बलमिन्द्रियाणाम्|  
 
मेधां स्मृतिं कान्तिमनामयत्वमायुःप्रकर्षं बलमिन्द्रियाणाम्|  
 
स्त्रीषु प्रहर्षं परमग्निवृद्धिं वर्णप्रसादंपवनानुलोम्यम्||७३||  
 
स्त्रीषु प्रहर्षं परमग्निवृद्धिं वर्णप्रसादंपवनानुलोम्यम्||७३||  
   
रसायनस्यास्य नरः प्रयोगाल्लभेत जीर्णोऽपि कुटीप्रवेशात्|  
 
रसायनस्यास्य नरः प्रयोगाल्लभेत जीर्णोऽपि कुटीप्रवेशात्|  
 
जराकृतं रूपमपास्य सर्वं बिभर्ति रूपं नवयौवनस्य||७४||
 
जराकृतं रूपमपास्य सर्वं बिभर्ति रूपं नवयौवनस्य||७४||
 
(इति च्यवनप्राशः)|
 
(इति च्यवनप्राशः)|
   
bilvō'gnimanthaḥ śyōnākaḥ kāśmaryaḥ pāṭalirbalā|  
 
bilvō'gnimanthaḥ śyōnākaḥ kāśmaryaḥ pāṭalirbalā|  
 
parṇyaścatasraḥ pippalyaḥ śvadaṁṣṭrā br̥hatīdvayam||62||
 
parṇyaścatasraḥ pippalyaḥ śvadaṁṣṭrā br̥hatīdvayam||62||
   
śr̥ṅgī tāmalakī drākṣā jīvantī puṣkarāguru|  
 
śr̥ṅgī tāmalakī drākṣā jīvantī puṣkarāguru|  
 
abhayā cāmr̥tā r̥ddhirjīvakarṣabhakau śaṭī||63||  
 
abhayā cāmr̥tā r̥ddhirjīvakarṣabhakau śaṭī||63||  
   
mustaṁ punarnavā mēdā sailā candanamutpalam|  
 
mustaṁ punarnavā mēdā sailā candanamutpalam|  
 
vidārī vr̥ṣamūlāni kākōlī kākanāsikā||64||  
 
vidārī vr̥ṣamūlāni kākōlī kākanāsikā||64||  
   
ēṣāṁ palōnmitān bhāgāñchatānyāmalakasya ca|  
 
ēṣāṁ palōnmitān bhāgāñchatānyāmalakasya ca|  
 
pañca dadyāttadaikadhyaṁ jaladrōṇē vipācayēt||65||  
 
pañca dadyāttadaikadhyaṁ jaladrōṇē vipācayēt||65||  
   
jñātvā gatarasānyētānyauṣadhānyatha taṁ rasam|  
 
jñātvā gatarasānyētānyauṣadhānyatha taṁ rasam|  
 
taccāmalakamuddhr̥tya niṣkulaṁ tailasarpiṣōḥ||66||  
 
taccāmalakamuddhr̥tya niṣkulaṁ tailasarpiṣōḥ||66||  
   
paladvādaśakē bhr̥ṣṭvā dattvā cārdhatulāṁ bhiṣak|  
 
paladvādaśakē bhr̥ṣṭvā dattvā cārdhatulāṁ bhiṣak|  
 
matsyaṇḍikāyāḥ pūtāyā lēhavatsādhu sādhayēt||67||  
 
matsyaṇḍikāyāḥ pūtāyā lēhavatsādhu sādhayēt||67||  
   
ṣaṭpalaṁ madhunaścātra siddhaśītē pradāpayēt|  
 
ṣaṭpalaṁ madhunaścātra siddhaśītē pradāpayēt|  
 
catuṣpalaṁ tugākṣīryāḥ pippalīdvipalaṁ tathā||68||  
 
catuṣpalaṁ tugākṣīryāḥ pippalīdvipalaṁ tathā||68||  
   
palamēkaṁ nidadhyācca tvagēlāpatrakēśarāt|  
 
palamēkaṁ nidadhyācca tvagēlāpatrakēśarāt|  
 
ityayaṁ cyavanaprāśaḥ paramuktō rasāyanaḥ||69||  
 
ityayaṁ cyavanaprāśaḥ paramuktō rasāyanaḥ||69||  
   
kāsaśvāsaharaścaiva viśēṣēṇōpadiśyatē|  
 
kāsaśvāsaharaścaiva viśēṣēṇōpadiśyatē|  
 
kṣīṇakṣatānāṁ vr̥ddhānāṁ bālānāṁ cāṅgavardhanaḥ||70||  
 
kṣīṇakṣatānāṁ vr̥ddhānāṁ bālānāṁ cāṅgavardhanaḥ||70||  
   
svarakṣayamurōrōgaṁ hr̥drōgaṁ vātaśōṇitam|  
 
svarakṣayamurōrōgaṁ hr̥drōgaṁ vātaśōṇitam|  
 
pipāsāṁ mūtraśukrasthān dōṣāṁścāpyapakarṣati||71||  
 
pipāsāṁ mūtraśukrasthān dōṣāṁścāpyapakarṣati||71||  
   
asya mātrāṁ prayuñjīta yōparundhyānna bhōjanam|  
 
asya mātrāṁ prayuñjīta yōparundhyānna bhōjanam|  
 
asya prayōgāccyavanaḥ suvr̥ddhō'bhūt punaryuvā||72||  
 
asya prayōgāccyavanaḥ suvr̥ddhō'bhūt punaryuvā||72||  
   
mēdhāṁ smr̥tiṁ kāntimanāmayatvamāyuḥprakarṣaṁ balamindriyāṇām|  
 
mēdhāṁ smr̥tiṁ kāntimanāmayatvamāyuḥprakarṣaṁ balamindriyāṇām|  
 
strīṣu praharṣaṁ paramagnivr̥ddhiṁ varṇaprasādaṁ  
 
strīṣu praharṣaṁ paramagnivr̥ddhiṁ varṇaprasādaṁ  
 
pavanānulōmyam||73||  
 
pavanānulōmyam||73||  
   
rasāyanasyāsya naraḥ prayōgāllabhēta jīrṇō'pi kuṭīpravēśāt|  
 
rasāyanasyāsya naraḥ prayōgāllabhēta jīrṇō'pi kuṭīpravēśāt|  
 
jarākr̥taṁ rūpamapāsya sarvaṁ bibharti rūpaṁnavayauvanasya||74||  
 
jarākr̥taṁ rūpamapāsya sarvaṁ bibharti rūpaṁnavayauvanasya||74||  
 
(iti cyavanaprāśaḥ)|  
 
(iti cyavanaprāśaḥ)|  
   
bilvo~agnimanthaH shyonAkaH kAshmaryaH pATalirbalA|  
 
bilvo~agnimanthaH shyonAkaH kAshmaryaH pATalirbalA|  
 
parNyashcatasraH pippalyaH shvadaMShTrA bRuhatIdvayam||62||  
 
parNyashcatasraH pippalyaH shvadaMShTrA bRuhatIdvayam||62||  
   
shRu~ggI tAmalakI drAkShA jIvantI puShkarAguru|  
 
shRu~ggI tAmalakI drAkShA jIvantI puShkarAguru|  
 
abhayA cAmRutA RuddhirjIvakarShabhakau shaTI||63||  
 
abhayA cAmRutA RuddhirjIvakarShabhakau shaTI||63||  
   
mustaM punarnavA medA sailA candanamutpalam|  
 
mustaM punarnavA medA sailA candanamutpalam|  
 
vidArI vRuShamUlAni kAkolI kAkanAsikA||64||  
 
vidArI vRuShamUlAni kAkolI kAkanAsikA||64||  
   
eShAM palonmitAn bhAgA~jchatAnyAmalakasya ca|  
 
eShAM palonmitAn bhAgA~jchatAnyAmalakasya ca|  
 
pa~jca dadyAttadaikadhyaM jaladroNe vipAcayet||65||  
 
pa~jca dadyAttadaikadhyaM jaladroNe vipAcayet||65||  
   
j~jAtvA gatarasAnyetAnyauShadhAnyatha taM rasam|  
 
j~jAtvA gatarasAnyetAnyauShadhAnyatha taM rasam|  
 
taccAmalakamuddhRutya niShkulaM tailasarpiShoH||66||  
 
taccAmalakamuddhRutya niShkulaM tailasarpiShoH||66||  
   
paladvAdashake bhRuShTvA dattvA cArdhatulAM bhiShak|  
 
paladvAdashake bhRuShTvA dattvA cArdhatulAM bhiShak|  
 
matsyaNDikAyAH pUtAyA lehavatsAdhu sAdhayet||67||  
 
matsyaNDikAyAH pUtAyA lehavatsAdhu sAdhayet||67||  
   
ShaTpalaM madhunashcAtra siddhashIte pradApayet|  
 
ShaTpalaM madhunashcAtra siddhashIte pradApayet|  
 
catuShpalaM tugAkShIryAH pippalIdvipalaM tathA||68||  
 
catuShpalaM tugAkShIryAH pippalIdvipalaM tathA||68||  
   
palamekaM nidadhyAcca tvagelApatrakesharAt|  
 
palamekaM nidadhyAcca tvagelApatrakesharAt|  
 
ityayaM cyavanaprAshaH paramukto rasAyanaH||69||  
 
ityayaM cyavanaprAshaH paramukto rasAyanaH||69||  
   
kAsashvAsaharashcaiva visheSheNopadishyate|  
 
kAsashvAsaharashcaiva visheSheNopadishyate|  
 
kShINakShatAnAM vRuddhAnAM bAlAnAM cA~ggavardhanaH||70||  
 
kShINakShatAnAM vRuddhAnAM bAlAnAM cA~ggavardhanaH||70||  
   
svarakShayamurorogaM hRudrogaM vAtashoNitam|  
 
svarakShayamurorogaM hRudrogaM vAtashoNitam|  
 
pipAsAM mUtrashukrasthAn doShAMshcApyapakarShati||71||  
 
pipAsAM mUtrashukrasthAn doShAMshcApyapakarShati||71||  
   
asya mAtrAM prayu~jjIta yoparundhyAnna bhojanam|  
 
asya mAtrAM prayu~jjIta yoparundhyAnna bhojanam|  
 
asya prayogAccyavanaH suvRuddho~abhUt punaryuvA||72||  
 
asya prayogAccyavanaH suvRuddho~abhUt punaryuvA||72||  
   
medhAM smRutiM kAntimanAmayatvamAyuHprakarShaM balamindriyANAm|  
 
medhAM smRutiM kAntimanAmayatvamAyuHprakarShaM balamindriyANAm|  
 
strIShu praharShaM paramagnivRuddhiM varNaprasAdaM pavanAnulomyam||73||  
 
strIShu praharShaM paramagnivRuddhiM varNaprasAdaM pavanAnulomyam||73||  
   
rasAyanasyAsya naraH prayogAllabheta jIrNo~api kuTIpraveshAt|  
 
rasAyanasyAsya naraH prayogAllabheta jIrNo~api kuTIpraveshAt|  
 
jarAkRutaM rUpamapAsya sarvaM bibharti rUpaM navayauvanasya||74||  
 
jarAkRutaM rUpamapAsya sarvaM bibharti rUpaM navayauvanasya||74||  
 
(iti cyavanaprAshaH)|  
 
(iti cyavanaprAshaH)|  
 
+
40 Gms of each of Bilwa, agnimantha, śyōnāka, kāśmarya, pāṭala, balā, four leaved herbes (śalaparṇī, prśniparṇī, mudgaparṇī, masaparṇī), pippalī, śvadaṁṣṭrā, br̥hatī, kaṇtakārī, karkatśr̥ṅgī, tāmalakī, drākṣā, jīvantī, puṣkaramÚla, aguru, abhayā, amr̥tā r̥ddhi, jīvaka, rṣabhaka, śaṭī, musta, punarnavā, mēdā, elā, candana, utpala, vidārī, vāsā (roots),  kākolī and kākanāsā  and 500 fruits of āmalakī– all these put together should be boiled in water measuring 100 litres 240 ml. when the drugs are extracted completely the decoction should be brought down. The fruits of āmalakī also should be taken out and their seeds are removed. Then the fruit pulp should be fried in tila oil and ghee (mixed) in quantity of 480 gms. Now it should be cooked in the above decoction adding to it 2 kg of clean sugar candy and prepared into a linctus. When it is self cooked, 240 gms of honey should be added to it. in the end 160 gms twak, elā, patra and nāgakeśara (combined together) should be added. This is the famous “cyavanaprāśa”, an excellent rasāyana. Particularly it alleviates cough and dyspnoea, is useful for the wasted, injured and old people and promotes development of children. It alleviates hoarseness of voice, chest disease, heart disease, vātarakta, thirst and disorders of urine and semen. It should be taken in the dose which does not interfere with the food intake and digestion. By consuming this rasayan preparation, the extremely old sage cyavana regained youthful age. If this rasāyana is used by the indoor method, even the old attains intellect, memory, lustre, freedom from disease, longevity, strength of senses, sexual vigour, adequate agni function (digestion and metabolism), fairness of complexion and appropriate discharge of flatus. The consumer of this rasayan gets rid of senility and enjoys youthfulness. (62-74)
40 Gms of each of Bilwa, agnimantha, śyōnāka, kāśmarya, pāṭala, balā, four leaved herbes (śalaparṇī, prśniparṇī, mudgaparṇī, masaparṇī), pippalī, śvadaṁṣṭrā, br̥hatī, kaṇtakārī, karkatśr̥ṅgī, tāmalakī, drākṣā, jīvantī, puṣkaramÚla, aguru, abhayā, amr̥tā r̥ddhi, jīvaka, rṣabhaka, śaṭī, musta, punarnavā, mēdā, elā, candana, utpala, vidārī, vāsā (roots),  kākolī and kākanāsā  and 500 fruits of āmalakī– all these put together should be boiled in water measuring 100 litres 240 ml. when the drugs are extracted completely the decoction should be brought down. The fruits of āmalakī also should be taken out and their seeds are removed. Then the fruit pulp should be fried in tila oil and ghee (mixed) in quantity of 480 gms. Now it should be cooked in the above decoction adding to it 2 kg of clean sugar candy and prepared into a linctus. When it is self cooked, 240 gms of honey should be added to it. in the end 160 gms twak, elā, patra and nāgakeśara (combined together) should be added. This is the famous “cyavanaprāśa”, an excellent rasāyana. Particularly it alleviates cough and dyspnoea, is useful for the wasted, injured and old people and promotes development of children. It alleviates hoarseness of voice, chest disease, heart disease, vātarakta, thirst and disorders of urine and semen. It should be taken in the dose which does not interfere with the food intake and digestion. By consuming this rasayan preparation, the extremely old sage cyavana regained youthful age. If this rasāyana is used by the indoor method, even the old attains intellect, memory, lustre, freedom from disease, longevity, strength of senses, sexual vigour, adequate agni function (digestion and metabolism), fairness of complexion and appropriate discharge of flatus. The consumer of this rasayan gets rid of senility and enjoys youthfulness. [62-74]
+
Amalaka rasayana:
 
  −
==== Amalaka rasayana ====
  −
 
   
अथामलकहरीतकीनामामलकबिभीतकानांहरीतकीबिभीतकानामामलकहरीतकीबिभीतकानां वा पलाशत्वगवनद्धानांमृदाऽवलिप्तानांकुकूलस्विन्नानामकुलकानां पलसहस्रमुलूखले सम्पोथ्य दधिघृतमधुपललतैलशर्करासंयुक्तं भक्षयेदनन्नभुग्यथोक्तेन विधिना; तस्यान्ते यवाग्वादिभिः प्रत्यवस्थापनम् अभ्यङ्गोत्सादनं सर्पिषा यवचूर्णैश्च, अयं च रसायनप्रयोगप्रकर्षो द्विस्तावदग्निबलमभिसमीक्ष्यप्रतिभोजनं यूषेण पयसा वा षष्टिकः ससर्पिष्कः, अतः परं यथासुखविहारः कामभक्ष्यः स्यात्| अनेन प्रयोगेणर्षयः पुनर्युवत्वमवापुर्बभूवुश्चानेकवर्षशतजीविनो निर्विकाराः परं शरीरबुद्धीन्द्रियबलसमुदिताश्चेरुश्चात्यन्तनिष्ठया तपः||७५|| (इतिचतुर्थामलकरसायनम्)|
 
अथामलकहरीतकीनामामलकबिभीतकानांहरीतकीबिभीतकानामामलकहरीतकीबिभीतकानां वा पलाशत्वगवनद्धानांमृदाऽवलिप्तानांकुकूलस्विन्नानामकुलकानां पलसहस्रमुलूखले सम्पोथ्य दधिघृतमधुपललतैलशर्करासंयुक्तं भक्षयेदनन्नभुग्यथोक्तेन विधिना; तस्यान्ते यवाग्वादिभिः प्रत्यवस्थापनम् अभ्यङ्गोत्सादनं सर्पिषा यवचूर्णैश्च, अयं च रसायनप्रयोगप्रकर्षो द्विस्तावदग्निबलमभिसमीक्ष्यप्रतिभोजनं यूषेण पयसा वा षष्टिकः ससर्पिष्कः, अतः परं यथासुखविहारः कामभक्ष्यः स्यात्| अनेन प्रयोगेणर्षयः पुनर्युवत्वमवापुर्बभूवुश्चानेकवर्षशतजीविनो निर्विकाराः परं शरीरबुद्धीन्द्रियबलसमुदिताश्चेरुश्चात्यन्तनिष्ठया तपः||७५|| (इतिचतुर्थामलकरसायनम्)|
   
athāmalakaharītakīnāmāmalakabibhītakānāṁharītakībibhītakānāmāmalakaharītakībibhītakānāṁ vā palāśatvagavanaddhānāṁ mr̥dā'valiptānāṁ kukūlasvinnānāmakulakānāṁ palasahasramulūkhalē sampōthya dadhighr̥tamadhupalalatailaśarkarāsaṁyuktaṁbhakṣayēdanannabhugyathōktēnavidhinā; tasyāntē yavāgvādibhiḥ pratyavasthāpanam abhyaṅgōtsādanaṁ  
 
athāmalakaharītakīnāmāmalakabibhītakānāṁharītakībibhītakānāmāmalakaharītakībibhītakānāṁ vā palāśatvagavanaddhānāṁ mr̥dā'valiptānāṁ kukūlasvinnānāmakulakānāṁ palasahasramulūkhalē sampōthya dadhighr̥tamadhupalalatailaśarkarāsaṁyuktaṁbhakṣayēdanannabhugyathōktēnavidhinā; tasyāntē yavāgvādibhiḥ pratyavasthāpanam abhyaṅgōtsādanaṁ  
 
sarpiṣā yavacūrṇaiśca, ayaṁ ca rasāyanaprayōgaprakarṣō dvistāvadagnibalamabhisamīkṣyapratibhōjanaṁ yūṣēṇa payasā vā ṣaṣṭikaḥ sasarpiṣkaḥ, ataḥ paraṁ yathāsukhavihāraḥ kāmabhakṣyaḥ syāt| anēna prayōgēṇarṣayaḥ punaryuvatvamavāpurbabhūvuścānēkavarṣaśatajīvinō nirvikārāḥ paraṁ śarīrabuddhīndriyabalasamuditāścēruścātyantaniṣṭhayā tapaḥ||75||  
 
sarpiṣā yavacūrṇaiśca, ayaṁ ca rasāyanaprayōgaprakarṣō dvistāvadagnibalamabhisamīkṣyapratibhōjanaṁ yūṣēṇa payasā vā ṣaṣṭikaḥ sasarpiṣkaḥ, ataḥ paraṁ yathāsukhavihāraḥ kāmabhakṣyaḥ syāt| anēna prayōgēṇarṣayaḥ punaryuvatvamavāpurbabhūvuścānēkavarṣaśatajīvinō nirvikārāḥ paraṁ śarīrabuddhīndriyabalasamuditāścēruścātyantaniṣṭhayā tapaḥ||75||  
 
(iti caturthāmalakarasāyanam)|
 
(iti caturthāmalakarasāyanam)|
   
athAmalakaharItakInAmAmalakabibhItakAnAM harItakIbibhItakAnAmAmalakaharItakIbibhItakAnAM vA palAshatvagavanaddhAnAM mRudA~avaliptAnAMkukUlasvinnAnAmakulakAnAM palasahasramulUkhale sampothya dadhighRutamadhupalalatailasharkarAsaMyuktaM bhakShayedanannabhugyathoktena vidhinA;tasyAnte yavAgvAdibhiH pratyavasthApanam [1] , abhya~ggotsAdanaM sarpiShA yavacUrNaishca, ayaM ca rasAyanaprayogaprakarShodvistAvadagnibalamabhisamIkShya [2] , pratibhojanaM yUSheNa payasA vA ShaShTikaH sasarpiShkaH, ataH paraM yathAsukhavihAraH kAmabhakShyaH syAt|  
 
athAmalakaharItakInAmAmalakabibhItakAnAM harItakIbibhItakAnAmAmalakaharItakIbibhItakAnAM vA palAshatvagavanaddhAnAM mRudA~avaliptAnAMkukUlasvinnAnAmakulakAnAM palasahasramulUkhale sampothya dadhighRutamadhupalalatailasharkarAsaMyuktaM bhakShayedanannabhugyathoktena vidhinA;tasyAnte yavAgvAdibhiH pratyavasthApanam [1] , abhya~ggotsAdanaM sarpiShA yavacUrNaishca, ayaM ca rasAyanaprayogaprakarShodvistAvadagnibalamabhisamIkShya [2] , pratibhojanaM yUSheNa payasA vA ShaShTikaH sasarpiShkaH, ataH paraM yathAsukhavihAraH kAmabhakShyaH syAt|  
 
anena prayogeNarShayaH punaryuvatvamavApurbabhUvushcAnekavarShashatajIvino nirvikArAH paraMsharIrabuddhIndriyabalasamuditAshcerushcAtyantaniShThayA tapaH||75||  
 
anena prayogeNarShayaH punaryuvatvamavApurbabhUvushcAnekavarShashatajIvino nirvikArAH paraMsharIrabuddhIndriyabalasamuditAshcerushcAtyantaniShThayA tapaH||75||  
 
(iti caturthAmalakarasAyanam)|  
 
(iti caturthAmalakarasAyanam)|  
 
+
The fruits of haritakī and āmlaka or āmlaka and bibhītaka or haritakī and bibhītaka or haritakī, āmlaka and bibhītaka should be wrapped with the bark of palāśa tree and after having been pasted with mud should be cooked on charcoal. (when they are well cooked) their seeds be removed and 40 kg of this material should be pounded in a mortar and added with curd, ghee, honey, sesamum paste, tila oil and sugar. This should be consumed on empty stomach by the above method. After the course of treatment, one should be brought back to its normal state by intake of gruel etc. he should also be massaged and anointed with ghee and barley powder. This is the limit of the use of the rasāyana. Keeping in view the power of digestion, he should be given diet consisting of swastika rice added with ghee along with soup or milk for the period double of the same for treatment. Thereafter he may move and eat according to pleasure. By this treatment, the sages regained youthfulness and attained disease free life of many hundreds of years, and endowed with the strength of physique, intellect and sense practised penance with utmost devotion. (75)
The fruits of haritakī and āmlaka or āmlaka and bibhītaka or haritakī and bibhītaka or haritakī, āmlaka and bibhītaka should be wrapped with the bark of palāśa tree and after having been pasted with mud should be cooked on charcoal. (when they are well cooked) their seeds be removed and 40 kg of this material should be pounded in a mortar and added with curd, ghee, honey, sesamum paste, tila oil and sugar. This should be consumed on empty stomach by the above method. After the course of treatment, one should be brought back to its normal state by intake of gruel etc. he should also be massaged and anointed with ghee and barley powder. This is the limit of the use of the rasāyana. Keeping in view the power of digestion, he should be given diet consisting of swastika rice added with ghee along with soup or milk for the period double of the same for treatment. Thereafter he may move and eat according to pleasure. By this treatment, the sages regained youthfulness and attained disease free life of many hundreds of years, and endowed with the strength of physique, intellect and sense practised penance with utmost devotion. [75]
+
Haritaki formulation:
 
  −
==== Haritaki formulation ====
  −
 
   
हरीतक्यामलकबिभीतकपञ्चपञ्चमूलनिर्यूहेपिप्पलीमधुकमधूककाकोलीक्षीरकाकोल्यात्मगुप्ताजीवकर्षभकक्षीरशुक्लाकल्कसम्प्रयुक्तेनविदारीस्वरसेनक्षीराष्टगुणसम्प्रयुक्तेन च सर्पिषः कुम्भं साधयित्वा प्रयुञ्जानोऽग्निबलसमांमात्रां जीर्णे च क्षीरसर्पिर्भ्यां शालिषष्टिकमुष्णोदकानुपानमश्नञ्जराव्याधिपापाभिचारव्यपगतभयःशरीरेन्द्रियबुद्धिबलमतुलमुपलभ्याप्रतिहतसर्वारम्भःपरमायुरनवाप्नुयात्|७६||  
 
हरीतक्यामलकबिभीतकपञ्चपञ्चमूलनिर्यूहेपिप्पलीमधुकमधूककाकोलीक्षीरकाकोल्यात्मगुप्ताजीवकर्षभकक्षीरशुक्लाकल्कसम्प्रयुक्तेनविदारीस्वरसेनक्षीराष्टगुणसम्प्रयुक्तेन च सर्पिषः कुम्भं साधयित्वा प्रयुञ्जानोऽग्निबलसमांमात्रां जीर्णे च क्षीरसर्पिर्भ्यां शालिषष्टिकमुष्णोदकानुपानमश्नञ्जराव्याधिपापाभिचारव्यपगतभयःशरीरेन्द्रियबुद्धिबलमतुलमुपलभ्याप्रतिहतसर्वारम्भःपरमायुरनवाप्नुयात्|७६||  
 
(इति पञ्चमो हरीतकीयोगः)|
 
(इति पञ्चमो हरीतकीयोगः)|
   
harītakyāmalakabibhītakapañcapañcamūlaniryūhēpippalīmadhukamadhūkakākōlīkṣīrakākōlyātmaguptājīvakarṣabhakakṣīraśuklākalkasamprayuktēnavidārīsvarasēna kṣīrāṣṭaguṇasamprayuktēna ca sarpiṣaḥ kumbhaṁ sādhayitvā prayuñjānō'gnibalasamāṁ mātrāṁ jīrṇē ca kṣīrasarpirbhyāṁśāliṣaṣṭikamuṣṇōdakānupānamaśnañjarāvyādhipāpābhicāravyapagatabhayaḥśarīrēndriyabuddhibalamatulamupalabhyāpratihatasarvārambhaḥ paramāyuranavāpnuyāt||76||
 
harītakyāmalakabibhītakapañcapañcamūlaniryūhēpippalīmadhukamadhūkakākōlīkṣīrakākōlyātmaguptājīvakarṣabhakakṣīraśuklākalkasamprayuktēnavidārīsvarasēna kṣīrāṣṭaguṇasamprayuktēna ca sarpiṣaḥ kumbhaṁ sādhayitvā prayuñjānō'gnibalasamāṁ mātrāṁ jīrṇē ca kṣīrasarpirbhyāṁśāliṣaṣṭikamuṣṇōdakānupānamaśnañjarāvyādhipāpābhicāravyapagatabhayaḥśarīrēndriyabuddhibalamatulamupalabhyāpratihatasarvārambhaḥ paramāyuranavāpnuyāt||76||
 
(iti pañcamō harītakīyōgaḥ)|
 
(iti pañcamō harītakīyōgaḥ)|
   
harItakyAmalakabibhItakapa~jcapa~jcamUlaniryUhe pippalImadhukamadhUkakAkolIkShIrakAkolyAtmaguptAjIvakarShabhakakShIrashuklAkalkasamprayuktenavidArIsvarasena kShIrAShTaguNasamprayuktena ca sarpiShaH kumbhaM sAdhayitvA prayu~jjAno~agnibalasamAM [1] mAtrAM jIrNe ca kShIrasarpirbhyAMshAliShaShTikamuShNodakAnupAnamashna~jjarAvyAdhipApAbhicAravyapagatabhayaH sharIrendriyabuddhibalamatulamupalabhyApratihatasarvArambhaHparamAyuranavApnuyAt||76||  
 
harItakyAmalakabibhItakapa~jcapa~jcamUlaniryUhe pippalImadhukamadhUkakAkolIkShIrakAkolyAtmaguptAjIvakarShabhakakShIrashuklAkalkasamprayuktenavidArIsvarasena kShIrAShTaguNasamprayuktena ca sarpiShaH kumbhaM sAdhayitvA prayu~jjAno~agnibalasamAM [1] mAtrAM jIrNe ca kShIrasarpirbhyAMshAliShaShTikamuShNodakAnupAnamashna~jjarAvyAdhipApAbhicAravyapagatabhayaH sharIrendriyabuddhibalamatulamupalabhyApratihatasarvArambhaHparamAyuranavApnuyAt||76||  
 
(iti pa~jcamo harItakIyogaH)|  
 
(iti pa~jcamo harItakIyogaH)|  
   
The decoction of harītakī, āmalaka, bibhītaka, and five root pentads added with the paste of pippalī, madhuka, madhūka, kākōlī, kṣīrakākōlī, ātmaguptā, jīvaka, rṣabhaka and kṣīravidārī, then juice of vidārī and eight times milk is added to ghee in quantity of 20 kg 480 gms and cooked properly. One should use it in proper dose according to his digestive capacity. After the drug is digested, he should take the diet consisting of Ðali and ÒaÒtika rice along with milk and ghee with the after drink of warm water.
 
The decoction of harītakī, āmalaka, bibhītaka, and five root pentads added with the paste of pippalī, madhuka, madhūka, kākōlī, kṣīrakākōlī, ātmaguptā, jīvaka, rṣabhaka and kṣīravidārī, then juice of vidārī and eight times milk is added to ghee in quantity of 20 kg 480 gms and cooked properly. One should use it in proper dose according to his digestive capacity. After the drug is digested, he should take the diet consisting of Ðali and ÒaÒtika rice along with milk and ghee with the after drink of warm water.
By this one becomes free from the fear of old age, diseases, afflictions and spells and attaining amazing bodily strength. His senses and intellect become unobstructed in all his activities and he enjoys full life span.[76]
+
By this one becomes free from the fear of old age, diseases, afflictions and spells and attaining amazing bodily strength. His senses and intellect become unobstructed in all his activities and he enjoys full life span.(76)
 
   
हरीतक्यामलकबिभीतकहरिद्रास्थिराबलाविडङ्गामृतवल्लीविश्वभेषजमधुकपिप्पलीसोमवल्कसिद्धेन क्षीरसर्पिषा मधुशर्कराभ्यामपि च सन्नीयामलकस्वरसशतपरिपीतमामलकचूर्णमयश्चूर्णचतुर्भागसम्प्रयुक्तंपाणितलमात्रं प्रातः प्रातः प्राश्य यथोक्तेन विधिना सायं मुद्गयूषेण पयसा वा ससर्पिष्कंशालिषष्टिकान्नमश्नीयात्, त्रिवर्षप्रयोगादस्य वर्षशतमजरं वयस्तिष्ठति,श्रुतमवतिष्ठते, सर्वामयाः प्रशाम्यन्ति, विषमविषं भवति गात्रे, गात्रमश्मवत्स्थिरीभवति, अधृष्यो भूतानांभवति||७७||  
 
हरीतक्यामलकबिभीतकहरिद्रास्थिराबलाविडङ्गामृतवल्लीविश्वभेषजमधुकपिप्पलीसोमवल्कसिद्धेन क्षीरसर्पिषा मधुशर्कराभ्यामपि च सन्नीयामलकस्वरसशतपरिपीतमामलकचूर्णमयश्चूर्णचतुर्भागसम्प्रयुक्तंपाणितलमात्रं प्रातः प्रातः प्राश्य यथोक्तेन विधिना सायं मुद्गयूषेण पयसा वा ससर्पिष्कंशालिषष्टिकान्नमश्नीयात्, त्रिवर्षप्रयोगादस्य वर्षशतमजरं वयस्तिष्ठति,श्रुतमवतिष्ठते, सर्वामयाः प्रशाम्यन्ति, विषमविषं भवति गात्रे, गात्रमश्मवत्स्थिरीभवति, अधृष्यो भूतानांभवति||७७||  
   
harītakyāmalakabibhītakaharidrāsthirābalāviḍaṅgāmr̥tavallīviśvabhēṣajamadhukapippalīsōmavalkasiddhēna kṣīrasarpiṣāmadhuśarkarābhyāmapi ca sannīyāmalakasvarasaśataparipītamāmalakacūrṇamayaścūrṇacaturbhāgasamprayuktaṁ pāṇitalamātraṁ prātaḥ prātaḥ prāśya yathōktēna vidhinā sāyaṁ mudgayūṣēṇa payasā vā sasarpiṣkaṁ śāliṣaṣṭikānnamaśnīyāt, trivarṣaprayōgādasya varṣaśatamajaraṁ vayastiṣṭhati, śrutamavatiṣṭhatē, sarvāmayāḥ praśāmyanti, viṣamaviṣaṁ bhavati gātrē, gātramaśmavat sthirībhavati, adhr̥ṣyō bhūtānāṁbhavati||77||  
 
harītakyāmalakabibhītakaharidrāsthirābalāviḍaṅgāmr̥tavallīviśvabhēṣajamadhukapippalīsōmavalkasiddhēna kṣīrasarpiṣāmadhuśarkarābhyāmapi ca sannīyāmalakasvarasaśataparipītamāmalakacūrṇamayaścūrṇacaturbhāgasamprayuktaṁ pāṇitalamātraṁ prātaḥ prātaḥ prāśya yathōktēna vidhinā sāyaṁ mudgayūṣēṇa payasā vā sasarpiṣkaṁ śāliṣaṣṭikānnamaśnīyāt, trivarṣaprayōgādasya varṣaśatamajaraṁ vayastiṣṭhati, śrutamavatiṣṭhatē, sarvāmayāḥ praśāmyanti, viṣamaviṣaṁ bhavati gātrē, gātramaśmavat sthirībhavati, adhr̥ṣyō bhūtānāṁbhavati||77||  
   
harItakyAmalakabibhItakaharidrAsthirAbalAviDa~ggAmRutavallIvishvabheShajamadhukapippalIsomavalkasiddhena [1] kShIrasarpiShA madhusharkarAbhyAmapi casannIyAmalakasvarasashataparipItamAmalakacUrNamayashcUrNacaturbhAgasamprayuktaM pANitalamAtraM prAtaH prAtaH prAshya yathoktena vidhinA sAyaMmudgayUSheNa payasA vA sasarpiShkaM shAliShaShTikAnnamashnIyAt, trivarShaprayogAdasya varShashatamajaraM vayastiShThati, shrutamavatiShThate,sarvAmayAH prashAmyanti, viShamaviShaM bhavati gAtre, gAtramashmavat sthirIbhavati, adhRuShyo bhUtAnAM bhavati||77||  
 
harItakyAmalakabibhItakaharidrAsthirAbalAviDa~ggAmRutavallIvishvabheShajamadhukapippalIsomavalkasiddhena [1] kShIrasarpiShA madhusharkarAbhyAmapi casannIyAmalakasvarasashataparipItamAmalakacUrNamayashcUrNacaturbhAgasamprayuktaM pANitalamAtraM prAtaH prAtaH prAshya yathoktena vidhinA sAyaMmudgayUSheNa payasA vA sasarpiShkaM shAliShaShTikAnnamashnIyAt, trivarShaprayogAdasya varShashatamajaraM vayastiShThati, shrutamavatiShThate,sarvAmayAH prashAmyanti, viShamaviShaM bhavati gAtre, gAtramashmavat sthirIbhavati, adhRuShyo bhUtAnAM bhavati||77||  
 
+
Ghee extracted from milk is cooked with harītakī, āmalaka, bibhītaka, haridrā, sthirā, balā, viḍaṅga, āmr̥tavallī, viśvabhēṣaja, madhuka, pippalī and katphala. This (ghee) along with honey and sugar is mixed with the āmalaka powder impregnated hundred times with the juice of āmalaka fruits and added with iron powder in ¼ quantity. 10 gms of this formulation should be taken in every morning by the above method. In the evening, patient should take diet consisting of shali and shashtika rice added with ghee along with the green gram soup or milk. If this formulation is used regularly for three years, the person attains a life span of hundred years free from old age, acquires knowledge, his diseases are alleviated, poison becomes in-effective in his body which is rendered as stone and he becomes invincible for the organisms. (77)
Ghee extracted from milk is cooked with harītakī, āmalaka, bibhītaka, haridrā, sthirā, balā, viḍaṅga, āmr̥tavallī, viśvabhēṣaja, madhuka, pippalī and katphala. This (ghee) along with honey and sugar is mixed with the āmalaka powder impregnated hundred times with the juice of āmalaka fruits and added with iron powder in ¼ quantity. 10 gms of this formulation should be taken in every morning by the above method. In the evening, patient should take diet consisting of shali and shashtika rice added with ghee along with the green gram soup or milk. If this formulation is used regularly for three years, the person attains a life span of hundred years free from old age, acquires knowledge, his diseases are alleviated, poison becomes in-effective in his body which is rendered as stone and he becomes invincible for the organisms. [77]
+
Summary:
 
  −
==== Summary ====
  −
 
   
भवन्तिचात्र-
 
भवन्तिचात्र-
 
यथाऽमराणाममृतं यथा भोगवतांसुधा|  
 
यथाऽमराणाममृतं यथा भोगवतांसुधा|  
 
तथाऽभवन्महर्षीणां रसायनविधिपुरा||७८||  
 
तथाऽभवन्महर्षीणां रसायनविधिपुरा||७८||  
   
न जरां न च दौर्बल्यं नातुर्यं निधनं न च|  
 
न जरां न च दौर्बल्यं नातुर्यं निधनं न च|  
 
जग्मुर्वर्षसहस्राणि रसायनपराः पुरा||७९||  
 
जग्मुर्वर्षसहस्राणि रसायनपराः पुरा||७९||  
   
न केवलं दीर्घमिहायुरश्नुते रसायनं योविधिवन्निषेवते|  
 
न केवलं दीर्घमिहायुरश्नुते रसायनं योविधिवन्निषेवते|  
 
गतिं स देवर्षिनिषेवितां शुभां प्रपद्यते ब्रह्म तथेति चाक्षयम्||८०||
 
गतिं स देवर्षिनिषेवितां शुभां प्रपद्यते ब्रह्म तथेति चाक्षयम्||८०||
Line 865: Line 569:  
yathā'marāṇāmamr̥taṁ yathā bhōgavatāṁ sudhā|  
 
yathā'marāṇāmamr̥taṁ yathā bhōgavatāṁ sudhā|  
 
tathā'bhavanmaharṣīṇāṁ rasāyanavidhiḥpurā||78||  
 
tathā'bhavanmaharṣīṇāṁ rasāyanavidhiḥpurā||78||  
   
na jarāṁ na ca daurbalyaṁ nāturyaṁ nidhanaṁ na ca|  
 
na jarāṁ na ca daurbalyaṁ nāturyaṁ nidhanaṁ na ca|  
 
jagmurvarṣasahasrāṇi rasāyanaparāḥ purā||79||  
 
jagmurvarṣasahasrāṇi rasāyanaparāḥ purā||79||  
   
na kēvalaṁ dīrghamihāyuraśnutē rasāyanaṁ yō vidhivanniṣēvatē|  
 
na kēvalaṁ dīrghamihāyuraśnutē rasāyanaṁ yō vidhivanniṣēvatē|  
 
gatiṁ sa dēvarṣiniṣēvitāṁ śubhāṁ prapadyatē brahma athēti cākṣayam||80||
 
gatiṁ sa dēvarṣiniṣēvitāṁ śubhāṁ prapadyatē brahma athēti cākṣayam||80||
   
bhavanti cAtra-  
 
bhavanti cAtra-  
 
yathA~amarANAmamRutaM yathA bhogavatAM sudhA|  
 
yathA~amarANAmamRutaM yathA bhogavatAM sudhA|  
tathA~abhavanmaharShINAM rasAyanavidhiH purA||78||
+
tathA~abhavanmaharShINAM rasAyanavidhiH purA||78||  
   
na jarAM na ca daurbalyaM nAturyaM nidhanaM na ca|  
 
na jarAM na ca daurbalyaM nAturyaM nidhanaM na ca|  
 
jagmurvarShasahasrANi rasAyanaparAH purA||79||  
 
jagmurvarShasahasrANi rasAyanaparAH purA||79||  
   
na kevalaM dIrghamihAyurashnute rasAyanaM yo vidhivanniShevate|  
 
na kevalaM dIrghamihAyurashnute rasAyanaM yo vidhivanniShevate|  
 
gatiM sa devarShiniShevitAM shubhAM prapadyate brahma tatheti cAkShayam [2] ||80||
 
gatiM sa devarShiniShevitAM shubhAM prapadyate brahma tatheti cAkShayam [2] ||80||
Line 884: Line 583:  
Here are the verses-
 
Here are the verses-
 
As was nectar for the Gods and ambrosia for the serpents so was the rasāyana treatment for the great sages in early times. The individuals using rasāyana treatment in the early ages lived for thousands of years unaffected by senesance, debility, illness and death.
 
As was nectar for the Gods and ambrosia for the serpents so was the rasāyana treatment for the great sages in early times. The individuals using rasāyana treatment in the early ages lived for thousands of years unaffected by senesance, debility, illness and death.
One who uses the rasāyana treatment methodically attains not only longevity but also the auspicious status enjoyed by the godly sages and finally oneness with indestructible God. [78-80]
+
One who uses the rasāyana treatment methodically attains not only longevity but also the auspicious status enjoyed by the godly sages and finally oneness with indestructible God. (78-80)
 
   
तत्रश्लोकः-  
 
तत्रश्लोकः-  
 
अभयामलकीयेऽस्मिन् षड्योगाः परिकीर्तिताः|  
 
अभयामलकीयेऽस्मिन् षड्योगाः परिकीर्तिताः|  
 
रसायनानां सिद्धानामायुर्यैरनुवर्तते||८१||
 
रसायनानां सिद्धानामायुर्यैरनुवर्तते||८१||
   
tatra ślōkaḥ-  
 
tatra ślōkaḥ-  
 
abhayāmalakīyē'smin ṣaḍyōgāḥ parikīrtitāḥ|  
 
abhayāmalakīyē'smin ṣaḍyōgāḥ parikīrtitāḥ|  
 
rasāyanānāṁ siddhānāmāyuryairanuvartatē||81||
 
rasāyanānāṁ siddhānāmāyuryairanuvartatē||81||
   
tatra shlokaH-  
 
tatra shlokaH-  
 
abhayAmalakIye~asmin ShaDyogAH parikIrtitAH|  
 
abhayAmalakIye~asmin ShaDyogAH parikIrtitAH|  
 
rasAyanAnAM siddhAnAmAyuryairanuvartate||81||
 
rasAyanAnAM siddhAnAmAyuryairanuvartate||81||
   
Now the summing up verse-
 
Now the summing up verse-
Thus, in the quarter of haritakī, āmlaka etc. six accomplished rasāyana formulations have been described which promote life.[81]
+
Thus, in the quarter of haritakī, āmlaka etc. six accomplished rasāyana formulations have been described which promote life.(81)
 
   
इत्यग्निवेशकृते तन्त्रे चरकप्रतिसंस्कृतेचिकित्सास्थानेरसायनाध्यायेऽभयामलकीयो नाम रसायनपादः प्रथमः||१||
 
इत्यग्निवेशकृते तन्त्रे चरकप्रतिसंस्कृतेचिकित्सास्थानेरसायनाध्यायेऽभयामलकीयो नाम रसायनपादः प्रथमः||१||
   
ityagnivēśakr̥tē tantrē carakapratisaṁskr̥tē cikitsāsthānē rasāyanādhyāyē'bhayāmalakīyō nāma rasāyanapādaḥ prathamaḥ||1||
 
ityagnivēśakr̥tē tantrē carakapratisaṁskr̥tē cikitsāsthānē rasāyanādhyāyē'bhayāmalakīyō nāma rasāyanapādaḥ prathamaḥ||1||
   
ityagniveshakRute tantre carakapratisaMskRute cikitsAsthAne rasAyanAdhyAye~abhayAmalakIyo nAma rasAyanapAdaH prathamaH||1||  
 
ityagniveshakRute tantre carakapratisaMskRute cikitsAsthAne rasAyanAdhyAye~abhayAmalakIyo nAma rasAyanapAdaH prathamaH||1||  
    
Thus ends the first quarter of Haritakī, Amalaka etc. in the chapter on rasāyana in cikitsāsthāna in the treatise composed of Agnivesha and redacted by Charaka. [1]
 
Thus ends the first quarter of Haritakī, Amalaka etc. in the chapter on rasāyana in cikitsāsthāna in the treatise composed of Agnivesha and redacted by Charaka. [1]
   −
===Part II: Praṇakamiyam Rasayanapadam: Sanskrit text, transliteration and english translation===
         +
 +
 +
 +
Part II- Praṇakamiyam rasayanapadam:
 
अथातः प्राणकामीयं रसायनपादं व्याख्यास्यामः||१||  
 
अथातः प्राणकामीयं रसायनपादं व्याख्यास्यामः||१||  
   
इति ह स्माह भगवानात्रेयः||२||
 
इति ह स्माह भगवानात्रेयः||२||
   
athātaḥ prāṇakāmīyaṁ rasāyanapādaṁvyākhyāsyāmaḥ||1||  
 
athātaḥ prāṇakāmīyaṁ rasāyanapādaṁvyākhyāsyāmaḥ||1||  
   
iti ha smāha bhagavānātrēyaḥ||2||
 
iti ha smāha bhagavānātrēyaḥ||2||
   
athAtaH prANakAmIyaM rasAyanapAdaM vyAkhyAsyAmaH||1||  
 
athAtaH prANakAmIyaM rasAyanapAdaM vyAkhyAsyAmaH||1||  
   
iti ha smAha bhagavAnAtreyaH||2||  
 
iti ha smAha bhagavAnAtreyaH||2||  
 
+
Now I shall deliberate on the quarter of the chapter on Rasayana on desire for vital breath etc. As propounded by Lord Ātreya. (1-2)
Now I shall deliberate on the quarter of the chapter on Rasayana on desire for vital breath etc. As propounded by Lord Ātreya. [1-2]
+
Benefits of Rasayana and effects of domestic food and lifestyle:
 
  −
==== Benefits of Rasayana and effects of domestic food and lifestyle ====
  −
 
   
प्राणकामाःशुश्रूषध्वमिदमुच्यमानममृतमिवापरमदितिसुतहितकरमचिन्त्याद्भुतप्रभावमायुष्यमारोग्यकरं वयसः स्थापनं निद्रातन्द्राश्रमक्लमालस्यदौर्बल्यापहरमनिलकफपित्तसाम्यकरंस्थैर्यकरमबद्धमांसहरमन्तरग्निसन्धुक्षणं प्रभावर्णस्वरोत्तमकरं रसायनविधानम्| अनेन च्यवनादयो महर्षयः पुनर्युवत्वमापुर्नारीणां चेष्टतमा बभूवुः, स्थिरसमसुविभक्तमांसाः, सुसंहतस्थिरशरीराः, सुप्रसन्नबलवर्णेन्द्रियाः, सर्वत्राप्रतिहतपराक्रमाः, क्लेशसहाश्च| सर्वे शरीरदोषा भवन्ति ग्राम्याहारादम्ललवणकटुकक्षारशुष्कशाकमांसतिलपललपिष्टान्नभोजिनांविरूढनवशूकशमीधान्यविरुद्धासात्म्यरूक्षक्षाराभिष्यन्दिभोजिनांक्लिन्नगुरुपूतिपर्युषितभोजिनां विषमाध्यशनप्रायाणां दिवास्वप्नस्त्रीमद्यनित्यानांविषमातिमात्रव्यायामसङ्क्षोभितशरीराणांभयक्रोधशोकलोभमोहायासबहुलानाम्; अतोनिमित्तं  हि शिथिलीभवन्ति मांसानि, विमुच्यन्ते सन्धयः, विदह्यते रक्तं, विष्यन्दते चानल्पं मेदः, नसन्धीयतेऽस्थिषुमज्जा, शुक्रं न प्रवर्तते, क्षयमुपैत्योजः; स एवम्भूतो ग्लायति, सीदति, निद्रातन्द्रालस्यसमन्वितो निरुत्साहः श्वसिति, असमर्थश्चेष्टानां शारीरमानसीनां, नष्टस्मृतिबुद्धिच्छायो रोगाणामधिष्ठानभूतो न सर्वमायुरवाप्नोति| तस्मादेतान् दोषानवेक्षमाणः सर्वान् यथोक्तानहितानपास्याहारविहारान् रसायनानि प्रयोक्तुमर्हतीत्युक्त्वा भगवान् पुनर्वसुरात्रेय उवाच-||३||
 
प्राणकामाःशुश्रूषध्वमिदमुच्यमानममृतमिवापरमदितिसुतहितकरमचिन्त्याद्भुतप्रभावमायुष्यमारोग्यकरं वयसः स्थापनं निद्रातन्द्राश्रमक्लमालस्यदौर्बल्यापहरमनिलकफपित्तसाम्यकरंस्थैर्यकरमबद्धमांसहरमन्तरग्निसन्धुक्षणं प्रभावर्णस्वरोत्तमकरं रसायनविधानम्| अनेन च्यवनादयो महर्षयः पुनर्युवत्वमापुर्नारीणां चेष्टतमा बभूवुः, स्थिरसमसुविभक्तमांसाः, सुसंहतस्थिरशरीराः, सुप्रसन्नबलवर्णेन्द्रियाः, सर्वत्राप्रतिहतपराक्रमाः, क्लेशसहाश्च| सर्वे शरीरदोषा भवन्ति ग्राम्याहारादम्ललवणकटुकक्षारशुष्कशाकमांसतिलपललपिष्टान्नभोजिनांविरूढनवशूकशमीधान्यविरुद्धासात्म्यरूक्षक्षाराभिष्यन्दिभोजिनांक्लिन्नगुरुपूतिपर्युषितभोजिनां विषमाध्यशनप्रायाणां दिवास्वप्नस्त्रीमद्यनित्यानांविषमातिमात्रव्यायामसङ्क्षोभितशरीराणांभयक्रोधशोकलोभमोहायासबहुलानाम्; अतोनिमित्तं  हि शिथिलीभवन्ति मांसानि, विमुच्यन्ते सन्धयः, विदह्यते रक्तं, विष्यन्दते चानल्पं मेदः, नसन्धीयतेऽस्थिषुमज्जा, शुक्रं न प्रवर्तते, क्षयमुपैत्योजः; स एवम्भूतो ग्लायति, सीदति, निद्रातन्द्रालस्यसमन्वितो निरुत्साहः श्वसिति, असमर्थश्चेष्टानां शारीरमानसीनां, नष्टस्मृतिबुद्धिच्छायो रोगाणामधिष्ठानभूतो न सर्वमायुरवाप्नोति| तस्मादेतान् दोषानवेक्षमाणः सर्वान् यथोक्तानहितानपास्याहारविहारान् रसायनानि प्रयोक्तुमर्हतीत्युक्त्वा भगवान् पुनर्वसुरात्रेय उवाच-||३||
   
Prāṇakāmāḥśuśrūṣadhvamidamucyamānamamr̥tamivāparamaditisutahitakaramacintyādbhutaprabhāvamāyuṣyamārōgyakaraṁ vayasaḥ sthāpanaṁ nidrātandrāśramaklamālasyadaurbalyāpaharamanilakaphapittasāmyakaraṁ  
 
Prāṇakāmāḥśuśrūṣadhvamidamucyamānamamr̥tamivāparamaditisutahitakaramacintyādbhutaprabhāvamāyuṣyamārōgyakaraṁ vayasaḥ sthāpanaṁ nidrātandrāśramaklamālasyadaurbalyāpaharamanilakaphapittasāmyakaraṁ  
 
sthairyakaramabaddhamāṁsaharamantaragnisandhukṣaṇaṁprabhāvarṇasvarōttamakaraṁ rasāyanavidhānam| anēna cyavanādayō maharṣayaḥ punaryuvatvamāpurnārīṇāṁ cēṣṭatamā babhūvuḥ, sthirasamasuvibhaktamāṁsāḥ, susaṁhatasthiraśarīrāḥ, suprasannabalavarṇēndriyāḥ, sarvatrāpratihataparākramāḥ, klēśasahāśca| sarvē śarīradōṣā bhavanti grāmyāhārādamlalavaṇakaṭukakṣāraśuṣkaśākamāṁsatilapalalapiṣṭānnabhōjināṁvirūḍhanavaśūkaśamīdhānyaviruddhāsātmyarūkṣakṣārābhiṣyandibhōjināṁ klinnagurupūtiparyuṣitabhōjināṁ viṣamādhyaśanaprāyāṇāṁ divāsvapnastrīmadyanityānāṁviṣamātimātravyāyāmasaṅkṣōbhitaśarīrāṇāṁ bhayakrōdhaśōkalōbhamōhāyāsabahulānām; atōnimittaṁ hi śithilībhavanti māṁsāni, vimucyantē sandhayaḥ, vidahyatē raktaṁ, viṣyandatē cānalpaṁ mēdaḥ, na sandhīyatē'sthiṣu majjā, śukraṁ na pravartatē, kṣayamupaityōjaḥ; sa ēvambhūtō glāyati, sīdati, nidrātandrālasyasamanvitō nirutsāhaḥ śvasiti, asamarthaścēṣṭānāṁ śārīramānasīnāṁ, naṣṭasmr̥tibuddhicchāyō rōgāṇāmadhiṣṭhānabhūtō na sarvamāyuravāpnōti| tasmādētān dōṣānavēkṣamāṇaḥ sarvān yathōktānahitānapāsyāhāravihārān rasāyanāni prayōktumarhatītyuktvā bhagavān punarvasurātrēya uvāca-||3||
 
sthairyakaramabaddhamāṁsaharamantaragnisandhukṣaṇaṁprabhāvarṇasvarōttamakaraṁ rasāyanavidhānam| anēna cyavanādayō maharṣayaḥ punaryuvatvamāpurnārīṇāṁ cēṣṭatamā babhūvuḥ, sthirasamasuvibhaktamāṁsāḥ, susaṁhatasthiraśarīrāḥ, suprasannabalavarṇēndriyāḥ, sarvatrāpratihataparākramāḥ, klēśasahāśca| sarvē śarīradōṣā bhavanti grāmyāhārādamlalavaṇakaṭukakṣāraśuṣkaśākamāṁsatilapalalapiṣṭānnabhōjināṁvirūḍhanavaśūkaśamīdhānyaviruddhāsātmyarūkṣakṣārābhiṣyandibhōjināṁ klinnagurupūtiparyuṣitabhōjināṁ viṣamādhyaśanaprāyāṇāṁ divāsvapnastrīmadyanityānāṁviṣamātimātravyāyāmasaṅkṣōbhitaśarīrāṇāṁ bhayakrōdhaśōkalōbhamōhāyāsabahulānām; atōnimittaṁ hi śithilībhavanti māṁsāni, vimucyantē sandhayaḥ, vidahyatē raktaṁ, viṣyandatē cānalpaṁ mēdaḥ, na sandhīyatē'sthiṣu majjā, śukraṁ na pravartatē, kṣayamupaityōjaḥ; sa ēvambhūtō glāyati, sīdati, nidrātandrālasyasamanvitō nirutsāhaḥ śvasiti, asamarthaścēṣṭānāṁ śārīramānasīnāṁ, naṣṭasmr̥tibuddhicchāyō rōgāṇāmadhiṣṭhānabhūtō na sarvamāyuravāpnōti| tasmādētān dōṣānavēkṣamāṇaḥ sarvān yathōktānahitānapāsyāhāravihārān rasāyanāni prayōktumarhatītyuktvā bhagavān punarvasurātrēya uvāca-||3||
   
prANakAmAH shushrUShadhvamidamucyamAnamamRutamivAparamaditisutahitakaramacintyAdbhutaprabhAvamAyuShyamArogyakaraM vayasaH sthApanaMnidrAtandrAshramaklamAlasyadaurbalyApaharamanilakaphapittasAmyakaraM sthairyakaramabaddhamAMsaharamantaragnisandhukShaNaMprabhAvarNasvarottamakaraM rasAyanavidhAnam|  
 
prANakAmAH shushrUShadhvamidamucyamAnamamRutamivAparamaditisutahitakaramacintyAdbhutaprabhAvamAyuShyamArogyakaraM vayasaH sthApanaMnidrAtandrAshramaklamAlasyadaurbalyApaharamanilakaphapittasAmyakaraM sthairyakaramabaddhamAMsaharamantaragnisandhukShaNaMprabhAvarNasvarottamakaraM rasAyanavidhAnam|  
 
anena cyavanAdayo maharShayaH punaryuvatvamApurnArINAM ceShTatamA babhUvuH, sthirasamasuvibhaktamAMsAH, susaMhatasthirasharIrAH,suprasannabalavarNendriyAH, sarvatrApratihataparAkramAH, kleshasahAshca|  
 
anena cyavanAdayo maharShayaH punaryuvatvamApurnArINAM ceShTatamA babhUvuH, sthirasamasuvibhaktamAMsAH, susaMhatasthirasharIrAH,suprasannabalavarNendriyAH, sarvatrApratihataparAkramAH, kleshasahAshca|  
 
sarve sharIradoShA bhavanti grAmyAhArAdamlalavaNakaTukakShArashuShkashAkamAMsatilapalalapiShTAnnabhojinAM [1]virUDhanavashUkashamIdhAnyaviruddhAsAtmyarUkShakShArAbhiShyandibhojinAM klinnagurupUtiparyuShitabhojinAM viShamAdhyashanaprAyANAMdivAsvapnastrImadyanityAnAM viShamAtimAtravyAyAmasa~gkShobhitasharIrANAM bhayakrodhashokalobhamohAyAsabahulAnAm; atonimittaM [2] hishithilIbhavanti mAMsAni, vimucyante sandhayaH, vidahyate raktaM, viShyandate cAnalpaM medaH, na sandhIyate~asthiShu majjA, shukraM na pravartate,kShayamupaityojaH; sa evambhUto glAyati, sIdati, nidrAtandrAlasyasamanvito nirutsAhaH shvasiti, asamarthashceShTAnAM shArIramAnasInAM,naShTasmRutibuddhicchAyo rogANAmadhiShThAnabhUto na sarvamAyuravApnoti|  
 
sarve sharIradoShA bhavanti grAmyAhArAdamlalavaNakaTukakShArashuShkashAkamAMsatilapalalapiShTAnnabhojinAM [1]virUDhanavashUkashamIdhAnyaviruddhAsAtmyarUkShakShArAbhiShyandibhojinAM klinnagurupUtiparyuShitabhojinAM viShamAdhyashanaprAyANAMdivAsvapnastrImadyanityAnAM viShamAtimAtravyAyAmasa~gkShobhitasharIrANAM bhayakrodhashokalobhamohAyAsabahulAnAm; atonimittaM [2] hishithilIbhavanti mAMsAni, vimucyante sandhayaH, vidahyate raktaM, viShyandate cAnalpaM medaH, na sandhIyate~asthiShu majjA, shukraM na pravartate,kShayamupaityojaH; sa evambhUto glAyati, sIdati, nidrAtandrAlasyasamanvito nirutsAhaH shvasiti, asamarthashceShTAnAM shArIramAnasInAM,naShTasmRutibuddhicchAyo rogANAmadhiShThAnabhUto na sarvamAyuravApnoti|  
 
tasmAdetAn doShAnavekShamANaH sarvAn yathoktAnahitAnapAsyAhAravihArAn rasAyanAni prayoktumarhatItyuktvA bhagavAn punarvasurAtreya uvAca-||3||
 
tasmAdetAn doShAnavekShamANaH sarvAn yathoktAnahitAnapAsyAhAravihArAn rasAyanAni prayoktumarhatItyuktvA bhagavAn punarvasurAtreya uvAca-||3||
 
+
O desirous of vital breath! Listen to me explaining the procedure of rasāyana therapy which is like another nectar, acceptable for the gods, having incomprehensible miraculous effects, prolongs life span, provides health, sustains age, relieves excessive sleep, drowsiness, exertion, exhaustion, lassitude and imaciation, restores tridosika balance, brings stability, alleviates laxity of muscles, kindles internal fire and imparts excellent lustre, complexion and voice. By using this, the great sages like Chyavana and others. regained youthful age and became charming for the women, they also attained firm, even and well divided muscles, compact and stable physique, blossomed strength, complexion and sense, uninterrupted prowess and endurance. All morbidities arise due to domestic food in those eating sour, saline, pungent, alkaline, dried vegetables, meat, sesamum, sesamum paste and preparation of (rice) flour, germinated or fresh, awned or leguminous cereals, incompatible, unsuitable, rough, alkaline and channel blocking substances, decomposed, heavy, putrefied, and staled food items, indulging in irregular diet or eating while the previous food is undigested, day sleep, women and wine, performing irregular and excessive physical exercise causing agitation in the body, affected with fear, anger, grief, greed, confusion and exhaustion. Because of this the muscles get laxed, joints get loosened, blood gets burnt, fat becomes abundant and liquefied, marrow does not mature in bones, semen does not manifest and ojas deteriorates. Thus, the person subdued with malaise, depression, sleep, drowsiness, lassitude, lack of enthusiasm, dyspnoea, incapability in physical and mental activities, loss of memory, intellect and lustre, becomes resort of illness and thus does not enjoy the normal life span. Hence looking to these defects, one should abstain from all the said unwholesome diet and activities so that he becomes fit for using the rasāyana treatment- saying this Lord Punarvasu Ātreya further added. (3)
O desirous of vital breath! Listen to me explaining the procedure of rasāyana therapy which is like another nectar, acceptable for the gods, having incomprehensible miraculous effects, prolongs life span, provides health, sustains age, relieves excessive sleep, drowsiness, exertion, exhaustion, lassitude and imaciation, restores tridosika balance, brings stability, alleviates laxity of muscles, kindles internal fire and imparts excellent lustre, complexion and voice. By using this, the great sages like Chyavana and others. regained youthful age and became charming for the women, they also attained firm, even and well divided muscles, compact and stable physique, blossomed strength, complexion and sense, uninterrupted prowess and endurance. All morbidities arise due to domestic food in those eating sour, saline, pungent, alkaline, dried vegetables, meat, sesamum, sesamum paste and preparation of (rice) flour, germinated or fresh, awned or leguminous cereals, incompatible, unsuitable, rough, alkaline and channel blocking substances, decomposed, heavy, putrefied, and staled food items, indulging in irregular diet or eating while the previous food is undigested, day sleep, women and wine, performing irregular and excessive physical exercise causing agitation in the body, affected with fear, anger, grief, greed, confusion and exhaustion. Because of this the muscles get laxed, joints get loosened, blood gets burnt, fat becomes abundant and liquefied, marrow does not mature in bones, semen does not manifest and ojas deteriorates. Thus, the person subdued with malaise, depression, sleep, drowsiness, lassitude, lack of enthusiasm, dyspnoea, incapability in physical and mental activities, loss of memory, intellect and lustre, becomes resort of illness and thus does not enjoy the normal life span. Hence looking to these defects, one should abstain from all the said unwholesome diet and activities so that he becomes fit for using the rasāyana treatment- saying this Lord Punarvasu Ātreya further added. [3]
+
Amalaki ghee:
 
  −
==== Amalaki ghee ====
  −
 
   
आमलकानां सुभूमिजानांकालजानामनुपहतगन्धवर्णरसानामापूर्णरसप्रमाणवीर्याणां स्वरसेन पुनर्नवाकल्कपादसम्प्रयुक्तेन सर्पिषः साधयेदाढकम्, अतः परं विदारीस्वरसेन जीवन्तीकल्कसम्प्रयुक्तेन, अतः परं चतुर्गुणेन पयसा बलातिबलाकषायेण शतावरीकल्कसंयुक्तेन; अनेन क्रमेणैकैकं शतपाकं सहस्रपाकं वा शर्कराक्षौद्रचतुर्भागसम्प्रयुक्तं सौवर्णे राजते मार्तिके वा शुचौ दृढे घृतभाविते कुम्भे स्थापयेत्; तद्यथोक्तेन विधिना यथाग्नि प्रातः प्रातः प्रयोजयेत्, जीर्णे च क्षीरसर्पिर्भ्यांशालिषष्टिकमश्नीयात्| अस्य प्रयोगाद्वर्षशतं वयोऽजरं तिष्ठति, श्रुतमवतिष्ठते, सर्वामयाः प्रशाम्यन्ति, अप्रतिहतगतिः स्त्रीषु, अपत्यवान् भवतीति||४||  
 
आमलकानां सुभूमिजानांकालजानामनुपहतगन्धवर्णरसानामापूर्णरसप्रमाणवीर्याणां स्वरसेन पुनर्नवाकल्कपादसम्प्रयुक्तेन सर्पिषः साधयेदाढकम्, अतः परं विदारीस्वरसेन जीवन्तीकल्कसम्प्रयुक्तेन, अतः परं चतुर्गुणेन पयसा बलातिबलाकषायेण शतावरीकल्कसंयुक्तेन; अनेन क्रमेणैकैकं शतपाकं सहस्रपाकं वा शर्कराक्षौद्रचतुर्भागसम्प्रयुक्तं सौवर्णे राजते मार्तिके वा शुचौ दृढे घृतभाविते कुम्भे स्थापयेत्; तद्यथोक्तेन विधिना यथाग्नि प्रातः प्रातः प्रयोजयेत्, जीर्णे च क्षीरसर्पिर्भ्यांशालिषष्टिकमश्नीयात्| अस्य प्रयोगाद्वर्षशतं वयोऽजरं तिष्ठति, श्रुतमवतिष्ठते, सर्वामयाः प्रशाम्यन्ति, अप्रतिहतगतिः स्त्रीषु, अपत्यवान् भवतीति||४||  
   
भवतश्चात्र-  
 
भवतश्चात्र-  
 
बृहच्छरीरं गिरिसारसारं स्थिरेन्द्रियं चातिबलेन्द्रियं च|  
 
बृहच्छरीरं गिरिसारसारं स्थिरेन्द्रियं चातिबलेन्द्रियं च|  
 
अधृष्यमन्यैरतिकान्तरूपं प्रशस्तिपूजासुखचित्तभाक् च||५||  
 
अधृष्यमन्यैरतिकान्तरूपं प्रशस्तिपूजासुखचित्तभाक् च||५||  
   
बलं महद्वर्णविशुद्धिरग्र्या स्वरो घनौघस्तनितानुकारी|  
 
बलं महद्वर्णविशुद्धिरग्र्या स्वरो घनौघस्तनितानुकारी|  
 
भवत्यपत्यं विपुलं स्थिरं च समश्नतो योगमिमं नरस्य||६|| (इत्यामलकघृतम्)|
 
भवत्यपत्यं विपुलं स्थिरं च समश्नतो योगमिमं नरस्य||६|| (इत्यामलकघृतम्)|
   
āmalakānāṁ subhūmijānāṁ kālajānāmanupahatagandhavarṇarasānāmāpūrṇarasapramāṇavīryāṇāṁsvarasēna punarnavākalkapādasamprayuktēna sarpiṣaḥ sādhayēdāḍhakam, ataḥ paraṁ vidārīsvarasēna jīvantīkalkasamprayuktēna, ataḥ paraṁ caturguṇēna payasā balātibalākaṣāyēṇa śatāvarīkalkasaṁyuktēna; anēna kramēṇaikaikaṁ śatapākaṁ sahasrapākaṁ vā śarkarākṣaudracaturbhāgasamprayuktaṁ sauvarṇē rājatē mārtikē vā śucau dr̥ḍhē ghr̥tabhāvitē kumbhē sthāpayēt; tadyathōktēna vidhinā yathāgni prātaḥ prātaḥ prayōjayēt, jīrṇē ca kṣīrasarpirbhyāṁ śāliṣaṣṭikamaśnīyāt| asya prayōgādvarṣaśataṁ vayō'jaraṁ tiṣṭhati, śrutamavatiṣṭhatē, sarvāmayāḥ praśāmyanti, apratihatagatiḥ strīṣu, apatyavān  
 
āmalakānāṁ subhūmijānāṁ kālajānāmanupahatagandhavarṇarasānāmāpūrṇarasapramāṇavīryāṇāṁsvarasēna punarnavākalkapādasamprayuktēna sarpiṣaḥ sādhayēdāḍhakam, ataḥ paraṁ vidārīsvarasēna jīvantīkalkasamprayuktēna, ataḥ paraṁ caturguṇēna payasā balātibalākaṣāyēṇa śatāvarīkalkasaṁyuktēna; anēna kramēṇaikaikaṁ śatapākaṁ sahasrapākaṁ vā śarkarākṣaudracaturbhāgasamprayuktaṁ sauvarṇē rājatē mārtikē vā śucau dr̥ḍhē ghr̥tabhāvitē kumbhē sthāpayēt; tadyathōktēna vidhinā yathāgni prātaḥ prātaḥ prayōjayēt, jīrṇē ca kṣīrasarpirbhyāṁ śāliṣaṣṭikamaśnīyāt| asya prayōgādvarṣaśataṁ vayō'jaraṁ tiṣṭhati, śrutamavatiṣṭhatē, sarvāmayāḥ praśāmyanti, apratihatagatiḥ strīṣu, apatyavān  
 
bhavatīti||4||
 
bhavatīti||4||
   
bhavataścātra-  
 
bhavataścātra-  
 
br̥haccharīraṁ girisārasāraṁ sthirēndriyaṁ cātibalēndriyaṁ ca|  
 
br̥haccharīraṁ girisārasāraṁ sthirēndriyaṁ cātibalēndriyaṁ ca|  
 
adhr̥ṣyamanyairatikāntarūpaṁ praśastipūjāsukhacittabhāk ca||5||  
 
adhr̥ṣyamanyairatikāntarūpaṁ praśastipūjāsukhacittabhāk ca||5||  
   
balaṁ mahadvarṇaviśuddhiragryā svarō ghanaughastanitānukārī|  
 
balaṁ mahadvarṇaviśuddhiragryā svarō ghanaughastanitānukārī|  
 
bhavatyapatyaṁ vipulaṁ sthiraṁ ca samaśnatō yōgamimaṁ narasya||6|| (ityāmalakaghr̥tam)|
 
bhavatyapatyaṁ vipulaṁ sthiraṁ ca samaśnatō yōgamimaṁ narasya||6|| (ityāmalakaghr̥tam)|
   
AmalakAnAM subhUmijAnAM kAlajAnAmanupahatagandhavarNarasAnAmApUrNarasapramANavIryANAM svarasena punarnavAkalkapAdasamprayuktena sarpiShaHsAdhayedADhakam, ataH paraM vidArIsvarasena jIvantIkalkasamprayuktena, ataH paraM caturguNena payasA balAtibalAkaShAyeNa shatAvarIkalkasaMyuktena;anena krameNaikaikaM shatapAkaM sahasrapAkaM vA sharkarAkShaudracaturbhAgasamprayuktaM sauvarNe rAjate mArtike vA shucau dRuDhe ghRutabhAvitekumbhe sthApayet; tadyathoktena vidhinA yathAgni prAtaH prAtaH prayojayet, jIrNe ca kShIrasarpirbhyAM shAliShaShTikamashnIyAt|  
 
AmalakAnAM subhUmijAnAM kAlajAnAmanupahatagandhavarNarasAnAmApUrNarasapramANavIryANAM svarasena punarnavAkalkapAdasamprayuktena sarpiShaHsAdhayedADhakam, ataH paraM vidArIsvarasena jIvantIkalkasamprayuktena, ataH paraM caturguNena payasA balAtibalAkaShAyeNa shatAvarIkalkasaMyuktena;anena krameNaikaikaM shatapAkaM sahasrapAkaM vA sharkarAkShaudracaturbhAgasamprayuktaM sauvarNe rAjate mArtike vA shucau dRuDhe ghRutabhAvitekumbhe sthApayet; tadyathoktena vidhinA yathAgni prAtaH prAtaH prayojayet, jIrNe ca kShIrasarpirbhyAM shAliShaShTikamashnIyAt|  
 
asya prayogAdvarShashataM vayo~ajaraM tiShThati, shrutamavatiShThate, sarvAmayAH prashAmyanti, apratihatagatiH strIShu, apatyavAn bhavatIti||4||  
 
asya prayogAdvarShashataM vayo~ajaraM tiShThati, shrutamavatiShThate, sarvAmayAH prashAmyanti, apratihatagatiH strIShu, apatyavAn bhavatIti||4||  
   
bhavatashcAtra-  
 
bhavatashcAtra-  
 
bRuhaccharIraM girisArasAraM sthirendriyaM cAtibalendriyaM ca|  
 
bRuhaccharIraM girisArasAraM sthirendriyaM cAtibalendriyaM ca|  
 
adhRuShyamanyairatikAntarUpaM prashastipUjAsukhacittabhAk ca||5||  
 
adhRuShyamanyairatikAntarUpaM prashastipUjAsukhacittabhAk ca||5||  
   
balaM mahadvarNavishuddhiragryA svaro ghanaughastanitAnukArI|  
 
balaM mahadvarNavishuddhiragryA svaro ghanaughastanitAnukArI|  
 
bhavatyapatyaM vipulaM sthiraM ca samashnato yogamimaM narasya||6||  
 
bhavatyapatyaM vipulaM sthiraM ca samashnato yogamimaM narasya||6||  
 
(ityAmalakaghRutam)|  
 
(ityAmalakaghRutam)|  
   
Two kg 560 gms of ghee should be cooked with juice of āmlaka fruit grown in a good soil and time, possessing unaffected smell, colour and taste, which are mature with taste, size and potency, along with one fourth quantity of punarnavā. There after the process should be repeated with the juice of vidārī, along with the paste of jivantī, thereafter with the four times the quantity of milk and decoction of balā and atibalā along with the paste of śatavarī. In this way the ghee should be cooked with each method hundred or thousand times. The prepared ghee should be added with one forth quantity of sugar and honey and be kept in a pitcher- golden, silver or earthen- which is clean, strong and uncted with ghee. This should be used regularly by the said method every morning according to one’s digestive capacity. When the drug is digested, diet of śali and ṣaṣṭika rice along with milk and ghee should be taken. By consumption of this preparation life span stands for hundred years devoid of old age, optimum cognitive ability is retained, all diseases are alleviated, one attains uninterrupted sexual vigour in women and is also blessed with pregnancy and progeny.
 
Two kg 560 gms of ghee should be cooked with juice of āmlaka fruit grown in a good soil and time, possessing unaffected smell, colour and taste, which are mature with taste, size and potency, along with one fourth quantity of punarnavā. There after the process should be repeated with the juice of vidārī, along with the paste of jivantī, thereafter with the four times the quantity of milk and decoction of balā and atibalā along with the paste of śatavarī. In this way the ghee should be cooked with each method hundred or thousand times. The prepared ghee should be added with one forth quantity of sugar and honey and be kept in a pitcher- golden, silver or earthen- which is clean, strong and uncted with ghee. This should be used regularly by the said method every morning according to one’s digestive capacity. When the drug is digested, diet of śali and ṣaṣṭika rice along with milk and ghee should be taken. By consumption of this preparation life span stands for hundred years devoid of old age, optimum cognitive ability is retained, all diseases are alleviated, one attains uninterrupted sexual vigour in women and is also blessed with pregnancy and progeny.
   
Here are the verses-  
 
Here are the verses-  
If the person uses this preparation properly he attains big body, compactness like essence of mountains, firm and strong sense organs, invincibility, charming look, popularity, respect, happiness and intellect. Moreover, by this strength he becomes great, complexion gets excellently purified, voice becomes like imitating the rumbling of dense thunder clouds, and the person is blessed with a large and stable progeny. [4-6]
+
If the person uses this preparation properly he attains big body, compactness like essence of mountains, firm and strong sense organs, invincibility, charming look, popularity, respect, happiness and intellect. Moreover, by this strength he becomes great, complexion gets excellently purified, voice becomes like imitating the rumbling of dense thunder clouds, and the person is blessed with a large and stable progeny. (4-6)
 
+
Amalaki avaleha:
==== Amalaki avaleha ====
  −
 
   
आमलकसहस्रं पिप्पलीसहस्रसम्प्रयुक्तं पलाशतरुणक्षारोदकोत्तरं तिष्ठेत्, तदनुगतक्षारोदकमनातपशुष्कमनस्थि चूर्णीकृतं चतुर्गुणाभ्यां मधुसर्पिर्भ्यां सन्नीय शर्कराचूर्णचतुर्भागसम्प्रयुक्तं घृतभाजनस्थं षण्मासान् स्थापयेदन्तर्भूमेः| तस्योत्तरकालमग्निबलसमां मात्रां खादेत्, पौर्वाह्णिकः प्रयोगो नापराह्णिकः, सात्म्यापेक्षश्चाहारविधिः| अस्य प्रयोगाद्वर्षशतमजरं वयस्तिष्ठतीति समानं पूर्वेण||७|| (इत्यामलकावलेहः)|
 
आमलकसहस्रं पिप्पलीसहस्रसम्प्रयुक्तं पलाशतरुणक्षारोदकोत्तरं तिष्ठेत्, तदनुगतक्षारोदकमनातपशुष्कमनस्थि चूर्णीकृतं चतुर्गुणाभ्यां मधुसर्पिर्भ्यां सन्नीय शर्कराचूर्णचतुर्भागसम्प्रयुक्तं घृतभाजनस्थं षण्मासान् स्थापयेदन्तर्भूमेः| तस्योत्तरकालमग्निबलसमां मात्रां खादेत्, पौर्वाह्णिकः प्रयोगो नापराह्णिकः, सात्म्यापेक्षश्चाहारविधिः| अस्य प्रयोगाद्वर्षशतमजरं वयस्तिष्ठतीति समानं पूर्वेण||७|| (इत्यामलकावलेहः)|
 
āmalakasahasraṁ pippalīsahasrasamprayuktaṁ palāśataruṇakṣārōdakōttaraṁ  
 
āmalakasahasraṁ pippalīsahasrasamprayuktaṁ palāśataruṇakṣārōdakōttaraṁ  
Line 1,118: Line 788:  
Thus ends the second quarter on desire for vital strength in the chapter on rasāyana in cikitsāsthāna in the treatise composed by Agniveśa and redacted by caraka.[2]
 
Thus ends the second quarter on desire for vital strength in the chapter on rasāyana in cikitsāsthāna in the treatise composed by Agniveśa and redacted by caraka.[2]
   −
===Part III: Karaprachitiyam Rasayanapadam:Sanskrit text, transliteration and english translation===
         +
 +
Part III-  Karaprachitiyam rasayana pada:
    
अथातः करप्रचितीयं रसायनपादंव्याख्यास्यामः||१||  
 
अथातः करप्रचितीयं रसायनपादंव्याख्यास्यामः||१||  
Line 1,583: Line 1,254:  
ityagniveshakRute tantre carakapratisaMskRute cikitsAsthAne rasAyanAdhyAye karapracitIyo nAma rasAyanapAdastRutIyaH||3||  
 
ityagniveshakRute tantre carakapratisaMskRute cikitsAsthAne rasAyanAdhyAye karapracitIyo nAma rasAyanapAdastRutIyaH||3||  
 
Thus ends the third quarter on hand plucked (āmalakī fruits) in the chapter on rasāyana in cikitsāsthāna in the treatise composed by Agniveśa and redacted by Caraka. [3]
 
Thus ends the third quarter on hand plucked (āmalakī fruits) in the chapter on rasāyana in cikitsāsthāna in the treatise composed by Agniveśa and redacted by Caraka. [3]
 
+
Part IV: Ayurvedasamutthaniyam Rasayanapadam:  
===Part IV: Ayurvedasamutthaniyam Rasayanapadam: Sanskrit text, transliteration and english translation===
  −
 
   
अथात आयुर्वेदसमुत्थानीयं रसायनपादं व्याख्यास्यामः||१||  
 
अथात आयुर्वेदसमुत्थानीयं रसायनपादं व्याख्यास्यामः||१||  
 
इति ह स्माह भगवानात्रेयः||२||
 
इति ह स्माह भगवानात्रेयः||२||
Line 1,997: Line 1,666:  
Thus ends the fourth quarter on the rise of Āyurveda in the chapter of rasāyana in cikitsāsthāna in the treatise composed by Agniveśa and redacted by Caraka.[4]
 
Thus ends the fourth quarter on the rise of Āyurveda in the chapter of rasāyana in cikitsāsthāna in the treatise composed by Agniveśa and redacted by Caraka.[4]
   −
=== ''Tattva vimarsha'' ===
+
Tattva Vimarsha
 
-
 
-
 
1. Bheshaja (Therapeutics) is classified in two categories :(1) that which sustains, promotes and enhances strength and immunity in the healthy, (2) that which alleviates disorders. ( vesr 1.4)
 
1. Bheshaja (Therapeutics) is classified in two categories :(1) that which sustains, promotes and enhances strength and immunity in the healthy, (2) that which alleviates disorders. ( vesr 1.4)
Line 2,012: Line 1,681:  
12. Prior body purification is necessary before administration of rasayana treatment.
 
12. Prior body purification is necessary before administration of rasayana treatment.
   −
=== ''Vidhi vimarsha'' ===
+
Vidhi Vimarsha:
    
1. The order of sections-
 
1. The order of sections-
Line 2,046: Line 1,715:  
Structre and design- is decided by experts in that field, but the specific requirements are mentioned in this chapter like- – with proper height ,width, with three concentric courts, having small windows on height, having thick walls, comfortable for all seasons, spacious, with proper lighting, pleasant for stay, protected from sound pollution ,other pollutions and unwanted sounds, smells etc., where celibacy can be maintained, equipped with necessary instruments, equipments and amenities, having on duty vaidyas, consulting vaidyas and consultants in other fields. The following pictures can give an idea regarding this-
 
Structre and design- is decided by experts in that field, but the specific requirements are mentioned in this chapter like- – with proper height ,width, with three concentric courts, having small windows on height, having thick walls, comfortable for all seasons, spacious, with proper lighting, pleasant for stay, protected from sound pollution ,other pollutions and unwanted sounds, smells etc., where celibacy can be maintained, equipped with necessary instruments, equipments and amenities, having on duty vaidyas, consulting vaidyas and consultants in other fields. The following pictures can give an idea regarding this-
   −
  8. Entering the kuti- The specific way of entering the kuti is described in the text. Not only by using specific purificatory methods, the body pf the person is prepared for the effects of rasayana, but he is also prepared mentally. The person gets extraordinary qualities due to rasayana. But he may use them only for his personal benefits and may harm others in the society. For this he is convinced to use his qualities for the benefit of the whole society. He also resolves to properly complete the procedure, as seization of the procedure on midway may be harmful for health.
+
   
 +
 
 +
 +
 
 +
8. Entering the kuti- The specific way of entering the kuti is described in the text. Not only by using specific purificatory methods, the body pf the person is prepared for the effects of rasayana, but he is also prepared mentally. The person gets extraordinary qualities due to rasayana. But he may use them only for his personal benefits and may harm others in the society. For this he is convinced to use his qualities for the benefit of the whole society. He also resolves to properly complete the procedure, as seization of the procedure on midway may be harmful for health.
 
9. Quality control in selection of medicines- (verse 1.1. 38-40)
 
9. Quality control in selection of medicines- (verse 1.1. 38-40)
 
a) Bhoomi pariksha (criteria to select good land for collection of medicines) as described in Charakasamhita Kalpasthana 1.9, should be followed.
 
a) Bhoomi pariksha (criteria to select good land for collection of medicines) as described in Charakasamhita Kalpasthana 1.9, should be followed.
Line 2,100: Line 1,773:  
4. Attempt to develop a new discipline of Ayurveda geriatrics and immunology through the rasayana leads available in the rasayana chapter of Caraka Samhita.
 
4. Attempt to develop a new discipline of Ayurveda geriatrics and immunology through the rasayana leads available in the rasayana chapter of Caraka Samhita.
   −
=== Glossary of technical terms ===
+
Glossary of technical terms
    
1.Bhesaja  - Good medications
 
1.Bhesaja  - Good medications

Navigation menu