Changes

Jump to navigation Jump to search
50 bytes added ,  17:51, 22 July 2017
Line 913: Line 913:     
अथातः प्राणकामीयं रसायनपादं व्याख्यास्यामः||१||  
 
अथातः प्राणकामीयं रसायनपादं व्याख्यास्यामः||१||  
 +
 
इति ह स्माह भगवानात्रेयः||२||
 
इति ह स्माह भगवानात्रेयः||२||
 +
 
athātaḥ prāṇakāmīyaṁ rasāyanapādaṁvyākhyāsyāmaḥ||1||  
 
athātaḥ prāṇakāmīyaṁ rasāyanapādaṁvyākhyāsyāmaḥ||1||  
 +
 
iti ha smāha bhagavānātrēyaḥ||2||
 
iti ha smāha bhagavānātrēyaḥ||2||
 +
 
athAtaH prANakAmIyaM rasAyanapAdaM vyAkhyAsyAmaH||1||  
 
athAtaH prANakAmIyaM rasAyanapAdaM vyAkhyAsyAmaH||1||  
 +
 
iti ha smAha bhagavAnAtreyaH||2||  
 
iti ha smAha bhagavAnAtreyaH||2||  
Now I shall deliberate on the quarter of the chapter on Rasayana on desire for vital breath etc. As propounded by Lord Ātreya. (1-2)
+
 
Benefits of Rasayana and effects of domestic food and lifestyle:
+
Now I shall deliberate on the quarter of the chapter on Rasayana on desire for vital breath etc. As propounded by Lord Ātreya. [1-2]
 +
 
 +
==== Benefits of Rasayana and effects of domestic food and lifestyle ====
 +
 
 
प्राणकामाःशुश्रूषध्वमिदमुच्यमानममृतमिवापरमदितिसुतहितकरमचिन्त्याद्भुतप्रभावमायुष्यमारोग्यकरं वयसः स्थापनं निद्रातन्द्राश्रमक्लमालस्यदौर्बल्यापहरमनिलकफपित्तसाम्यकरंस्थैर्यकरमबद्धमांसहरमन्तरग्निसन्धुक्षणं प्रभावर्णस्वरोत्तमकरं रसायनविधानम्| अनेन च्यवनादयो महर्षयः पुनर्युवत्वमापुर्नारीणां चेष्टतमा बभूवुः, स्थिरसमसुविभक्तमांसाः, सुसंहतस्थिरशरीराः, सुप्रसन्नबलवर्णेन्द्रियाः, सर्वत्राप्रतिहतपराक्रमाः, क्लेशसहाश्च| सर्वे शरीरदोषा भवन्ति ग्राम्याहारादम्ललवणकटुकक्षारशुष्कशाकमांसतिलपललपिष्टान्नभोजिनांविरूढनवशूकशमीधान्यविरुद्धासात्म्यरूक्षक्षाराभिष्यन्दिभोजिनांक्लिन्नगुरुपूतिपर्युषितभोजिनां विषमाध्यशनप्रायाणां दिवास्वप्नस्त्रीमद्यनित्यानांविषमातिमात्रव्यायामसङ्क्षोभितशरीराणांभयक्रोधशोकलोभमोहायासबहुलानाम्; अतोनिमित्तं  हि शिथिलीभवन्ति मांसानि, विमुच्यन्ते सन्धयः, विदह्यते रक्तं, विष्यन्दते चानल्पं मेदः, नसन्धीयतेऽस्थिषुमज्जा, शुक्रं न प्रवर्तते, क्षयमुपैत्योजः; स एवम्भूतो ग्लायति, सीदति, निद्रातन्द्रालस्यसमन्वितो निरुत्साहः श्वसिति, असमर्थश्चेष्टानां शारीरमानसीनां, नष्टस्मृतिबुद्धिच्छायो रोगाणामधिष्ठानभूतो न सर्वमायुरवाप्नोति| तस्मादेतान् दोषानवेक्षमाणः सर्वान् यथोक्तानहितानपास्याहारविहारान् रसायनानि प्रयोक्तुमर्हतीत्युक्त्वा भगवान् पुनर्वसुरात्रेय उवाच-||३||
 
प्राणकामाःशुश्रूषध्वमिदमुच्यमानममृतमिवापरमदितिसुतहितकरमचिन्त्याद्भुतप्रभावमायुष्यमारोग्यकरं वयसः स्थापनं निद्रातन्द्राश्रमक्लमालस्यदौर्बल्यापहरमनिलकफपित्तसाम्यकरंस्थैर्यकरमबद्धमांसहरमन्तरग्निसन्धुक्षणं प्रभावर्णस्वरोत्तमकरं रसायनविधानम्| अनेन च्यवनादयो महर्षयः पुनर्युवत्वमापुर्नारीणां चेष्टतमा बभूवुः, स्थिरसमसुविभक्तमांसाः, सुसंहतस्थिरशरीराः, सुप्रसन्नबलवर्णेन्द्रियाः, सर्वत्राप्रतिहतपराक्रमाः, क्लेशसहाश्च| सर्वे शरीरदोषा भवन्ति ग्राम्याहारादम्ललवणकटुकक्षारशुष्कशाकमांसतिलपललपिष्टान्नभोजिनांविरूढनवशूकशमीधान्यविरुद्धासात्म्यरूक्षक्षाराभिष्यन्दिभोजिनांक्लिन्नगुरुपूतिपर्युषितभोजिनां विषमाध्यशनप्रायाणां दिवास्वप्नस्त्रीमद्यनित्यानांविषमातिमात्रव्यायामसङ्क्षोभितशरीराणांभयक्रोधशोकलोभमोहायासबहुलानाम्; अतोनिमित्तं  हि शिथिलीभवन्ति मांसानि, विमुच्यन्ते सन्धयः, विदह्यते रक्तं, विष्यन्दते चानल्पं मेदः, नसन्धीयतेऽस्थिषुमज्जा, शुक्रं न प्रवर्तते, क्षयमुपैत्योजः; स एवम्भूतो ग्लायति, सीदति, निद्रातन्द्रालस्यसमन्वितो निरुत्साहः श्वसिति, असमर्थश्चेष्टानां शारीरमानसीनां, नष्टस्मृतिबुद्धिच्छायो रोगाणामधिष्ठानभूतो न सर्वमायुरवाप्नोति| तस्मादेतान् दोषानवेक्षमाणः सर्वान् यथोक्तानहितानपास्याहारविहारान् रसायनानि प्रयोक्तुमर्हतीत्युक्त्वा भगवान् पुनर्वसुरात्रेय उवाच-||३||
 +
 
Prāṇakāmāḥśuśrūṣadhvamidamucyamānamamr̥tamivāparamaditisutahitakaramacintyādbhutaprabhāvamāyuṣyamārōgyakaraṁ vayasaḥ sthāpanaṁ nidrātandrāśramaklamālasyadaurbalyāpaharamanilakaphapittasāmyakaraṁ  
 
Prāṇakāmāḥśuśrūṣadhvamidamucyamānamamr̥tamivāparamaditisutahitakaramacintyādbhutaprabhāvamāyuṣyamārōgyakaraṁ vayasaḥ sthāpanaṁ nidrātandrāśramaklamālasyadaurbalyāpaharamanilakaphapittasāmyakaraṁ  
 
sthairyakaramabaddhamāṁsaharamantaragnisandhukṣaṇaṁprabhāvarṇasvarōttamakaraṁ rasāyanavidhānam| anēna cyavanādayō maharṣayaḥ punaryuvatvamāpurnārīṇāṁ cēṣṭatamā babhūvuḥ, sthirasamasuvibhaktamāṁsāḥ, susaṁhatasthiraśarīrāḥ, suprasannabalavarṇēndriyāḥ, sarvatrāpratihataparākramāḥ, klēśasahāśca| sarvē śarīradōṣā bhavanti grāmyāhārādamlalavaṇakaṭukakṣāraśuṣkaśākamāṁsatilapalalapiṣṭānnabhōjināṁvirūḍhanavaśūkaśamīdhānyaviruddhāsātmyarūkṣakṣārābhiṣyandibhōjināṁ klinnagurupūtiparyuṣitabhōjināṁ viṣamādhyaśanaprāyāṇāṁ divāsvapnastrīmadyanityānāṁviṣamātimātravyāyāmasaṅkṣōbhitaśarīrāṇāṁ bhayakrōdhaśōkalōbhamōhāyāsabahulānām; atōnimittaṁ hi śithilībhavanti māṁsāni, vimucyantē sandhayaḥ, vidahyatē raktaṁ, viṣyandatē cānalpaṁ mēdaḥ, na sandhīyatē'sthiṣu majjā, śukraṁ na pravartatē, kṣayamupaityōjaḥ; sa ēvambhūtō glāyati, sīdati, nidrātandrālasyasamanvitō nirutsāhaḥ śvasiti, asamarthaścēṣṭānāṁ śārīramānasīnāṁ, naṣṭasmr̥tibuddhicchāyō rōgāṇāmadhiṣṭhānabhūtō na sarvamāyuravāpnōti| tasmādētān dōṣānavēkṣamāṇaḥ sarvān yathōktānahitānapāsyāhāravihārān rasāyanāni prayōktumarhatītyuktvā bhagavān punarvasurātrēya uvāca-||3||
 
sthairyakaramabaddhamāṁsaharamantaragnisandhukṣaṇaṁprabhāvarṇasvarōttamakaraṁ rasāyanavidhānam| anēna cyavanādayō maharṣayaḥ punaryuvatvamāpurnārīṇāṁ cēṣṭatamā babhūvuḥ, sthirasamasuvibhaktamāṁsāḥ, susaṁhatasthiraśarīrāḥ, suprasannabalavarṇēndriyāḥ, sarvatrāpratihataparākramāḥ, klēśasahāśca| sarvē śarīradōṣā bhavanti grāmyāhārādamlalavaṇakaṭukakṣāraśuṣkaśākamāṁsatilapalalapiṣṭānnabhōjināṁvirūḍhanavaśūkaśamīdhānyaviruddhāsātmyarūkṣakṣārābhiṣyandibhōjināṁ klinnagurupūtiparyuṣitabhōjināṁ viṣamādhyaśanaprāyāṇāṁ divāsvapnastrīmadyanityānāṁviṣamātimātravyāyāmasaṅkṣōbhitaśarīrāṇāṁ bhayakrōdhaśōkalōbhamōhāyāsabahulānām; atōnimittaṁ hi śithilībhavanti māṁsāni, vimucyantē sandhayaḥ, vidahyatē raktaṁ, viṣyandatē cānalpaṁ mēdaḥ, na sandhīyatē'sthiṣu majjā, śukraṁ na pravartatē, kṣayamupaityōjaḥ; sa ēvambhūtō glāyati, sīdati, nidrātandrālasyasamanvitō nirutsāhaḥ śvasiti, asamarthaścēṣṭānāṁ śārīramānasīnāṁ, naṣṭasmr̥tibuddhicchāyō rōgāṇāmadhiṣṭhānabhūtō na sarvamāyuravāpnōti| tasmādētān dōṣānavēkṣamāṇaḥ sarvān yathōktānahitānapāsyāhāravihārān rasāyanāni prayōktumarhatītyuktvā bhagavān punarvasurātrēya uvāca-||3||
 +
 
prANakAmAH shushrUShadhvamidamucyamAnamamRutamivAparamaditisutahitakaramacintyAdbhutaprabhAvamAyuShyamArogyakaraM vayasaH sthApanaMnidrAtandrAshramaklamAlasyadaurbalyApaharamanilakaphapittasAmyakaraM sthairyakaramabaddhamAMsaharamantaragnisandhukShaNaMprabhAvarNasvarottamakaraM rasAyanavidhAnam|  
 
prANakAmAH shushrUShadhvamidamucyamAnamamRutamivAparamaditisutahitakaramacintyAdbhutaprabhAvamAyuShyamArogyakaraM vayasaH sthApanaMnidrAtandrAshramaklamAlasyadaurbalyApaharamanilakaphapittasAmyakaraM sthairyakaramabaddhamAMsaharamantaragnisandhukShaNaMprabhAvarNasvarottamakaraM rasAyanavidhAnam|  
 
anena cyavanAdayo maharShayaH punaryuvatvamApurnArINAM ceShTatamA babhUvuH, sthirasamasuvibhaktamAMsAH, susaMhatasthirasharIrAH,suprasannabalavarNendriyAH, sarvatrApratihataparAkramAH, kleshasahAshca|  
 
anena cyavanAdayo maharShayaH punaryuvatvamApurnArINAM ceShTatamA babhUvuH, sthirasamasuvibhaktamAMsAH, susaMhatasthirasharIrAH,suprasannabalavarNendriyAH, sarvatrApratihataparAkramAH, kleshasahAshca|  
 
sarve sharIradoShA bhavanti grAmyAhArAdamlalavaNakaTukakShArashuShkashAkamAMsatilapalalapiShTAnnabhojinAM [1]virUDhanavashUkashamIdhAnyaviruddhAsAtmyarUkShakShArAbhiShyandibhojinAM klinnagurupUtiparyuShitabhojinAM viShamAdhyashanaprAyANAMdivAsvapnastrImadyanityAnAM viShamAtimAtravyAyAmasa~gkShobhitasharIrANAM bhayakrodhashokalobhamohAyAsabahulAnAm; atonimittaM [2] hishithilIbhavanti mAMsAni, vimucyante sandhayaH, vidahyate raktaM, viShyandate cAnalpaM medaH, na sandhIyate~asthiShu majjA, shukraM na pravartate,kShayamupaityojaH; sa evambhUto glAyati, sIdati, nidrAtandrAlasyasamanvito nirutsAhaH shvasiti, asamarthashceShTAnAM shArIramAnasInAM,naShTasmRutibuddhicchAyo rogANAmadhiShThAnabhUto na sarvamAyuravApnoti|  
 
sarve sharIradoShA bhavanti grAmyAhArAdamlalavaNakaTukakShArashuShkashAkamAMsatilapalalapiShTAnnabhojinAM [1]virUDhanavashUkashamIdhAnyaviruddhAsAtmyarUkShakShArAbhiShyandibhojinAM klinnagurupUtiparyuShitabhojinAM viShamAdhyashanaprAyANAMdivAsvapnastrImadyanityAnAM viShamAtimAtravyAyAmasa~gkShobhitasharIrANAM bhayakrodhashokalobhamohAyAsabahulAnAm; atonimittaM [2] hishithilIbhavanti mAMsAni, vimucyante sandhayaH, vidahyate raktaM, viShyandate cAnalpaM medaH, na sandhIyate~asthiShu majjA, shukraM na pravartate,kShayamupaityojaH; sa evambhUto glAyati, sIdati, nidrAtandrAlasyasamanvito nirutsAhaH shvasiti, asamarthashceShTAnAM shArIramAnasInAM,naShTasmRutibuddhicchAyo rogANAmadhiShThAnabhUto na sarvamAyuravApnoti|  
 
tasmAdetAn doShAnavekShamANaH sarvAn yathoktAnahitAnapAsyAhAravihArAn rasAyanAni prayoktumarhatItyuktvA bhagavAn punarvasurAtreya uvAca-||3||
 
tasmAdetAn doShAnavekShamANaH sarvAn yathoktAnahitAnapAsyAhAravihArAn rasAyanAni prayoktumarhatItyuktvA bhagavAn punarvasurAtreya uvAca-||3||
O desirous of vital breath! Listen to me explaining the procedure of rasāyana therapy which is like another nectar, acceptable for the gods, having incomprehensible miraculous effects, prolongs life span, provides health, sustains age, relieves excessive sleep, drowsiness, exertion, exhaustion, lassitude and imaciation, restores tridosika balance, brings stability, alleviates laxity of muscles, kindles internal fire and imparts excellent lustre, complexion and voice. By using this, the great sages like Chyavana and others. regained youthful age and became charming for the women, they also attained firm, even and well divided muscles, compact and stable physique, blossomed strength, complexion and sense, uninterrupted prowess and endurance. All morbidities arise due to domestic food in those eating sour, saline, pungent, alkaline, dried vegetables, meat, sesamum, sesamum paste and preparation of (rice) flour, germinated or fresh, awned or leguminous cereals, incompatible, unsuitable, rough, alkaline and channel blocking substances, decomposed, heavy, putrefied, and staled food items, indulging in irregular diet or eating while the previous food is undigested, day sleep, women and wine, performing irregular and excessive physical exercise causing agitation in the body, affected with fear, anger, grief, greed, confusion and exhaustion. Because of this the muscles get laxed, joints get loosened, blood gets burnt, fat becomes abundant and liquefied, marrow does not mature in bones, semen does not manifest and ojas deteriorates. Thus, the person subdued with malaise, depression, sleep, drowsiness, lassitude, lack of enthusiasm, dyspnoea, incapability in physical and mental activities, loss of memory, intellect and lustre, becomes resort of illness and thus does not enjoy the normal life span. Hence looking to these defects, one should abstain from all the said unwholesome diet and activities so that he becomes fit for using the rasāyana treatment- saying this Lord Punarvasu Ātreya further added. (3)
+
 
Amalaki ghee:
+
O desirous of vital breath! Listen to me explaining the procedure of rasāyana therapy which is like another nectar, acceptable for the gods, having incomprehensible miraculous effects, prolongs life span, provides health, sustains age, relieves excessive sleep, drowsiness, exertion, exhaustion, lassitude and imaciation, restores tridosika balance, brings stability, alleviates laxity of muscles, kindles internal fire and imparts excellent lustre, complexion and voice. By using this, the great sages like Chyavana and others. regained youthful age and became charming for the women, they also attained firm, even and well divided muscles, compact and stable physique, blossomed strength, complexion and sense, uninterrupted prowess and endurance. All morbidities arise due to domestic food in those eating sour, saline, pungent, alkaline, dried vegetables, meat, sesamum, sesamum paste and preparation of (rice) flour, germinated or fresh, awned or leguminous cereals, incompatible, unsuitable, rough, alkaline and channel blocking substances, decomposed, heavy, putrefied, and staled food items, indulging in irregular diet or eating while the previous food is undigested, day sleep, women and wine, performing irregular and excessive physical exercise causing agitation in the body, affected with fear, anger, grief, greed, confusion and exhaustion. Because of this the muscles get laxed, joints get loosened, blood gets burnt, fat becomes abundant and liquefied, marrow does not mature in bones, semen does not manifest and ojas deteriorates. Thus, the person subdued with malaise, depression, sleep, drowsiness, lassitude, lack of enthusiasm, dyspnoea, incapability in physical and mental activities, loss of memory, intellect and lustre, becomes resort of illness and thus does not enjoy the normal life span. Hence looking to these defects, one should abstain from all the said unwholesome diet and activities so that he becomes fit for using the rasāyana treatment- saying this Lord Punarvasu Ātreya further added. [3]
 +
 
 +
==== Amalaki ghee ====
 +
 
 
आमलकानां सुभूमिजानांकालजानामनुपहतगन्धवर्णरसानामापूर्णरसप्रमाणवीर्याणां स्वरसेन पुनर्नवाकल्कपादसम्प्रयुक्तेन सर्पिषः साधयेदाढकम्, अतः परं विदारीस्वरसेन जीवन्तीकल्कसम्प्रयुक्तेन, अतः परं चतुर्गुणेन पयसा बलातिबलाकषायेण शतावरीकल्कसंयुक्तेन; अनेन क्रमेणैकैकं शतपाकं सहस्रपाकं वा शर्कराक्षौद्रचतुर्भागसम्प्रयुक्तं सौवर्णे राजते मार्तिके वा शुचौ दृढे घृतभाविते कुम्भे स्थापयेत्; तद्यथोक्तेन विधिना यथाग्नि प्रातः प्रातः प्रयोजयेत्, जीर्णे च क्षीरसर्पिर्भ्यांशालिषष्टिकमश्नीयात्| अस्य प्रयोगाद्वर्षशतं वयोऽजरं तिष्ठति, श्रुतमवतिष्ठते, सर्वामयाः प्रशाम्यन्ति, अप्रतिहतगतिः स्त्रीषु, अपत्यवान् भवतीति||४||  
 
आमलकानां सुभूमिजानांकालजानामनुपहतगन्धवर्णरसानामापूर्णरसप्रमाणवीर्याणां स्वरसेन पुनर्नवाकल्कपादसम्प्रयुक्तेन सर्पिषः साधयेदाढकम्, अतः परं विदारीस्वरसेन जीवन्तीकल्कसम्प्रयुक्तेन, अतः परं चतुर्गुणेन पयसा बलातिबलाकषायेण शतावरीकल्कसंयुक्तेन; अनेन क्रमेणैकैकं शतपाकं सहस्रपाकं वा शर्कराक्षौद्रचतुर्भागसम्प्रयुक्तं सौवर्णे राजते मार्तिके वा शुचौ दृढे घृतभाविते कुम्भे स्थापयेत्; तद्यथोक्तेन विधिना यथाग्नि प्रातः प्रातः प्रयोजयेत्, जीर्णे च क्षीरसर्पिर्भ्यांशालिषष्टिकमश्नीयात्| अस्य प्रयोगाद्वर्षशतं वयोऽजरं तिष्ठति, श्रुतमवतिष्ठते, सर्वामयाः प्रशाम्यन्ति, अप्रतिहतगतिः स्त्रीषु, अपत्यवान् भवतीति||४||  
 +
 
भवतश्चात्र-  
 
भवतश्चात्र-  
 
बृहच्छरीरं गिरिसारसारं स्थिरेन्द्रियं चातिबलेन्द्रियं च|  
 
बृहच्छरीरं गिरिसारसारं स्थिरेन्द्रियं चातिबलेन्द्रियं च|  
 
अधृष्यमन्यैरतिकान्तरूपं प्रशस्तिपूजासुखचित्तभाक् च||५||  
 
अधृष्यमन्यैरतिकान्तरूपं प्रशस्तिपूजासुखचित्तभाक् च||५||  
 +
 
बलं महद्वर्णविशुद्धिरग्र्या स्वरो घनौघस्तनितानुकारी|  
 
बलं महद्वर्णविशुद्धिरग्र्या स्वरो घनौघस्तनितानुकारी|  
 
भवत्यपत्यं विपुलं स्थिरं च समश्नतो योगमिमं नरस्य||६|| (इत्यामलकघृतम्)|
 
भवत्यपत्यं विपुलं स्थिरं च समश्नतो योगमिमं नरस्य||६|| (इत्यामलकघृतम्)|
 +
 
āmalakānāṁ subhūmijānāṁ kālajānāmanupahatagandhavarṇarasānāmāpūrṇarasapramāṇavīryāṇāṁsvarasēna punarnavākalkapādasamprayuktēna sarpiṣaḥ sādhayēdāḍhakam, ataḥ paraṁ vidārīsvarasēna jīvantīkalkasamprayuktēna, ataḥ paraṁ caturguṇēna payasā balātibalākaṣāyēṇa śatāvarīkalkasaṁyuktēna; anēna kramēṇaikaikaṁ śatapākaṁ sahasrapākaṁ vā śarkarākṣaudracaturbhāgasamprayuktaṁ sauvarṇē rājatē mārtikē vā śucau dr̥ḍhē ghr̥tabhāvitē kumbhē sthāpayēt; tadyathōktēna vidhinā yathāgni prātaḥ prātaḥ prayōjayēt, jīrṇē ca kṣīrasarpirbhyāṁ śāliṣaṣṭikamaśnīyāt| asya prayōgādvarṣaśataṁ vayō'jaraṁ tiṣṭhati, śrutamavatiṣṭhatē, sarvāmayāḥ praśāmyanti, apratihatagatiḥ strīṣu, apatyavān  
 
āmalakānāṁ subhūmijānāṁ kālajānāmanupahatagandhavarṇarasānāmāpūrṇarasapramāṇavīryāṇāṁsvarasēna punarnavākalkapādasamprayuktēna sarpiṣaḥ sādhayēdāḍhakam, ataḥ paraṁ vidārīsvarasēna jīvantīkalkasamprayuktēna, ataḥ paraṁ caturguṇēna payasā balātibalākaṣāyēṇa śatāvarīkalkasaṁyuktēna; anēna kramēṇaikaikaṁ śatapākaṁ sahasrapākaṁ vā śarkarākṣaudracaturbhāgasamprayuktaṁ sauvarṇē rājatē mārtikē vā śucau dr̥ḍhē ghr̥tabhāvitē kumbhē sthāpayēt; tadyathōktēna vidhinā yathāgni prātaḥ prātaḥ prayōjayēt, jīrṇē ca kṣīrasarpirbhyāṁ śāliṣaṣṭikamaśnīyāt| asya prayōgādvarṣaśataṁ vayō'jaraṁ tiṣṭhati, śrutamavatiṣṭhatē, sarvāmayāḥ praśāmyanti, apratihatagatiḥ strīṣu, apatyavān  
 
bhavatīti||4||
 
bhavatīti||4||
 +
 
bhavataścātra-  
 
bhavataścātra-  
 
br̥haccharīraṁ girisārasāraṁ sthirēndriyaṁ cātibalēndriyaṁ ca|  
 
br̥haccharīraṁ girisārasāraṁ sthirēndriyaṁ cātibalēndriyaṁ ca|  
 
adhr̥ṣyamanyairatikāntarūpaṁ praśastipūjāsukhacittabhāk ca||5||  
 
adhr̥ṣyamanyairatikāntarūpaṁ praśastipūjāsukhacittabhāk ca||5||  
 +
 
balaṁ mahadvarṇaviśuddhiragryā svarō ghanaughastanitānukārī|  
 
balaṁ mahadvarṇaviśuddhiragryā svarō ghanaughastanitānukārī|  
 
bhavatyapatyaṁ vipulaṁ sthiraṁ ca samaśnatō yōgamimaṁ narasya||6|| (ityāmalakaghr̥tam)|
 
bhavatyapatyaṁ vipulaṁ sthiraṁ ca samaśnatō yōgamimaṁ narasya||6|| (ityāmalakaghr̥tam)|
 +
 
AmalakAnAM subhUmijAnAM kAlajAnAmanupahatagandhavarNarasAnAmApUrNarasapramANavIryANAM svarasena punarnavAkalkapAdasamprayuktena sarpiShaHsAdhayedADhakam, ataH paraM vidArIsvarasena jIvantIkalkasamprayuktena, ataH paraM caturguNena payasA balAtibalAkaShAyeNa shatAvarIkalkasaMyuktena;anena krameNaikaikaM shatapAkaM sahasrapAkaM vA sharkarAkShaudracaturbhAgasamprayuktaM sauvarNe rAjate mArtike vA shucau dRuDhe ghRutabhAvitekumbhe sthApayet; tadyathoktena vidhinA yathAgni prAtaH prAtaH prayojayet, jIrNe ca kShIrasarpirbhyAM shAliShaShTikamashnIyAt|  
 
AmalakAnAM subhUmijAnAM kAlajAnAmanupahatagandhavarNarasAnAmApUrNarasapramANavIryANAM svarasena punarnavAkalkapAdasamprayuktena sarpiShaHsAdhayedADhakam, ataH paraM vidArIsvarasena jIvantIkalkasamprayuktena, ataH paraM caturguNena payasA balAtibalAkaShAyeNa shatAvarIkalkasaMyuktena;anena krameNaikaikaM shatapAkaM sahasrapAkaM vA sharkarAkShaudracaturbhAgasamprayuktaM sauvarNe rAjate mArtike vA shucau dRuDhe ghRutabhAvitekumbhe sthApayet; tadyathoktena vidhinA yathAgni prAtaH prAtaH prayojayet, jIrNe ca kShIrasarpirbhyAM shAliShaShTikamashnIyAt|  
 
asya prayogAdvarShashataM vayo~ajaraM tiShThati, shrutamavatiShThate, sarvAmayAH prashAmyanti, apratihatagatiH strIShu, apatyavAn bhavatIti||4||  
 
asya prayogAdvarShashataM vayo~ajaraM tiShThati, shrutamavatiShThate, sarvAmayAH prashAmyanti, apratihatagatiH strIShu, apatyavAn bhavatIti||4||  
 +
 
bhavatashcAtra-  
 
bhavatashcAtra-  
 
bRuhaccharIraM girisArasAraM sthirendriyaM cAtibalendriyaM ca|  
 
bRuhaccharIraM girisArasAraM sthirendriyaM cAtibalendriyaM ca|  
 
adhRuShyamanyairatikAntarUpaM prashastipUjAsukhacittabhAk ca||5||  
 
adhRuShyamanyairatikAntarUpaM prashastipUjAsukhacittabhAk ca||5||  
 +
 
balaM mahadvarNavishuddhiragryA svaro ghanaughastanitAnukArI|  
 
balaM mahadvarNavishuddhiragryA svaro ghanaughastanitAnukArI|  
 
bhavatyapatyaM vipulaM sthiraM ca samashnato yogamimaM narasya||6||  
 
bhavatyapatyaM vipulaM sthiraM ca samashnato yogamimaM narasya||6||  
 
(ityAmalakaghRutam)|  
 
(ityAmalakaghRutam)|  
 +
 
Two kg 560 gms of ghee should be cooked with juice of āmlaka fruit grown in a good soil and time, possessing unaffected smell, colour and taste, which are mature with taste, size and potency, along with one fourth quantity of punarnavā. There after the process should be repeated with the juice of vidārī, along with the paste of jivantī, thereafter with the four times the quantity of milk and decoction of balā and atibalā along with the paste of śatavarī. In this way the ghee should be cooked with each method hundred or thousand times. The prepared ghee should be added with one forth quantity of sugar and honey and be kept in a pitcher- golden, silver or earthen- which is clean, strong and uncted with ghee. This should be used regularly by the said method every morning according to one’s digestive capacity. When the drug is digested, diet of śali and ṣaṣṭika rice along with milk and ghee should be taken. By consumption of this preparation life span stands for hundred years devoid of old age, optimum cognitive ability is retained, all diseases are alleviated, one attains uninterrupted sexual vigour in women and is also blessed with pregnancy and progeny.
 
Two kg 560 gms of ghee should be cooked with juice of āmlaka fruit grown in a good soil and time, possessing unaffected smell, colour and taste, which are mature with taste, size and potency, along with one fourth quantity of punarnavā. There after the process should be repeated with the juice of vidārī, along with the paste of jivantī, thereafter with the four times the quantity of milk and decoction of balā and atibalā along with the paste of śatavarī. In this way the ghee should be cooked with each method hundred or thousand times. The prepared ghee should be added with one forth quantity of sugar and honey and be kept in a pitcher- golden, silver or earthen- which is clean, strong and uncted with ghee. This should be used regularly by the said method every morning according to one’s digestive capacity. When the drug is digested, diet of śali and ṣaṣṭika rice along with milk and ghee should be taken. By consumption of this preparation life span stands for hundred years devoid of old age, optimum cognitive ability is retained, all diseases are alleviated, one attains uninterrupted sexual vigour in women and is also blessed with pregnancy and progeny.
 +
 
Here are the verses-  
 
Here are the verses-  
If the person uses this preparation properly he attains big body, compactness like essence of mountains, firm and strong sense organs, invincibility, charming look, popularity, respect, happiness and intellect. Moreover, by this strength he becomes great, complexion gets excellently purified, voice becomes like imitating the rumbling of dense thunder clouds, and the person is blessed with a large and stable progeny. (4-6)
+
If the person uses this preparation properly he attains big body, compactness like essence of mountains, firm and strong sense organs, invincibility, charming look, popularity, respect, happiness and intellect. Moreover, by this strength he becomes great, complexion gets excellently purified, voice becomes like imitating the rumbling of dense thunder clouds, and the person is blessed with a large and stable progeny. [4-6]
Amalaki avaleha:
+
 
 +
==== Amalaki avaleha ====
 +
 
 
आमलकसहस्रं पिप्पलीसहस्रसम्प्रयुक्तं पलाशतरुणक्षारोदकोत्तरं तिष्ठेत्, तदनुगतक्षारोदकमनातपशुष्कमनस्थि चूर्णीकृतं चतुर्गुणाभ्यां मधुसर्पिर्भ्यां सन्नीय शर्कराचूर्णचतुर्भागसम्प्रयुक्तं घृतभाजनस्थं षण्मासान् स्थापयेदन्तर्भूमेः| तस्योत्तरकालमग्निबलसमां मात्रां खादेत्, पौर्वाह्णिकः प्रयोगो नापराह्णिकः, सात्म्यापेक्षश्चाहारविधिः| अस्य प्रयोगाद्वर्षशतमजरं वयस्तिष्ठतीति समानं पूर्वेण||७|| (इत्यामलकावलेहः)|
 
आमलकसहस्रं पिप्पलीसहस्रसम्प्रयुक्तं पलाशतरुणक्षारोदकोत्तरं तिष्ठेत्, तदनुगतक्षारोदकमनातपशुष्कमनस्थि चूर्णीकृतं चतुर्गुणाभ्यां मधुसर्पिर्भ्यां सन्नीय शर्कराचूर्णचतुर्भागसम्प्रयुक्तं घृतभाजनस्थं षण्मासान् स्थापयेदन्तर्भूमेः| तस्योत्तरकालमग्निबलसमां मात्रां खादेत्, पौर्वाह्णिकः प्रयोगो नापराह्णिकः, सात्म्यापेक्षश्चाहारविधिः| अस्य प्रयोगाद्वर्षशतमजरं वयस्तिष्ठतीति समानं पूर्वेण||७|| (इत्यामलकावलेहः)|
 
āmalakasahasraṁ pippalīsahasrasamprayuktaṁ palāśataruṇakṣārōdakōttaraṁ  
 
āmalakasahasraṁ pippalīsahasrasamprayuktaṁ palāśataruṇakṣārōdakōttaraṁ  
Line 1,092: Line 1,117:  
ityagniveshakRute tantre carakapratisaMskRute cikitsAsthAne rasAyanAdhyAye prANakAmIyo nAma rasAyanapAdo dvitIyaH||2||
 
ityagniveshakRute tantre carakapratisaMskRute cikitsAsthAne rasAyanAdhyAye prANakAmIyo nAma rasAyanapAdo dvitIyaH||2||
 
Thus ends the second quarter on desire for vital strength in the chapter on rasāyana in cikitsāsthāna in the treatise composed by Agniveśa and redacted by caraka.[2]
 
Thus ends the second quarter on desire for vital strength in the chapter on rasāyana in cikitsāsthāna in the treatise composed by Agniveśa and redacted by caraka.[2]
      
===Part III: Karaprachitiyam Rasayanapadam:Sanskrit text, transliteration and english translation===  
 
===Part III: Karaprachitiyam Rasayanapadam:Sanskrit text, transliteration and english translation===  

Navigation menu