Changes

Jump to navigation Jump to search
176 bytes added ,  17:46, 22 July 2017
Line 358: Line 358:  
हरीतकीं पञ्चरसामुष्णामलवणां शिवाम्|  
 
हरीतकीं पञ्चरसामुष्णामलवणां शिवाम्|  
 
दोषानुलोमनीं लघ्वींविद्याद्दीपनपाचनीम्||२९||  
 
दोषानुलोमनीं लघ्वींविद्याद्दीपनपाचनीम्||२९||  
 +
 
आयुष्यां पौष्टिकीं धन्यां वयसः स्थापनीं पराम्|  
 
आयुष्यां पौष्टिकीं धन्यां वयसः स्थापनीं पराम्|  
 
सर्वरोगप्रशमनींबुद्धीन्द्रियबलप्रदाम्||३०||  
 
सर्वरोगप्रशमनींबुद्धीन्द्रियबलप्रदाम्||३०||  
 +
 
कुष्ठं गुल्ममुदावर्तं शोषं पाण्ड्वामयंमदम्|  
 
कुष्ठं गुल्ममुदावर्तं शोषं पाण्ड्वामयंमदम्|  
 
अर्शांसि ग्रहणीदोषं पुराणं विषमज्वरम्||३१||  
 
अर्शांसि ग्रहणीदोषं पुराणं विषमज्वरम्||३१||  
 +
 
हृद्रोगं सशिरोरोगमतीसारमरोचकम्|  
 
हृद्रोगं सशिरोरोगमतीसारमरोचकम्|  
 
कासं प्रमेहमानाहं प्लीहानमुदरं नवम्||३२||  
 
कासं प्रमेहमानाहं प्लीहानमुदरं नवम्||३२||  
 +
 
कफप्रसेकं वैस्वर्यं वैवर्ण्यं कामलां क्रिमीन्|  
 
कफप्रसेकं वैस्वर्यं वैवर्ण्यं कामलां क्रिमीन्|  
 
श्वयथुं तमकं छर्दिं क्लैब्यमङ्गावसादनम्||३३||  
 
श्वयथुं तमकं छर्दिं क्लैब्यमङ्गावसादनम्||३३||  
 +
 
स्रोतोविबन्धान् विविधान् प्रलेपं हृदयोरसोः|  
 
स्रोतोविबन्धान् विविधान् प्रलेपं हृदयोरसोः|  
 
स्मृतिबुद्धिप्रमोहं च जयेच्छीघ्रं हरीतकी||३४||  
 
स्मृतिबुद्धिप्रमोहं च जयेच्छीघ्रं हरीतकी||३४||  
 +
 
(अजीर्णिनो रूक्षभुजः स्त्रीमद्यविषकर्शिताः|  
 
(अजीर्णिनो रूक्षभुजः स्त्रीमद्यविषकर्शिताः|  
 
सेवेरन्नाभयामेते क्षुत्तृष्णोष्णार्दिताश्चये)||३५||  
 
सेवेरन्नाभयामेते क्षुत्तृष्णोष्णार्दिताश्चये)||३५||  
 +
 
तान् गुणांस्तानि कर्माणि विद्यादामलकीष्वपि|  
 
तान् गुणांस्तानि कर्माणि विद्यादामलकीष्वपि|  
 
यान्युक्तानि हरीतक्या वीर्यस्य तु विपर्ययः||३६||  
 
यान्युक्तानि हरीतक्या वीर्यस्य तु विपर्ययः||३६||  
 +
 
अतश्चामृतकल्पानि विद्यात् कर्मभिरीदृशैः|  
 
अतश्चामृतकल्पानि विद्यात् कर्मभिरीदृशैः|  
 
हरीतकीनां शस्यानि भिषगामलकस्य च||३७||
 
हरीतकीनां शस्यानि भिषगामलकस्य च||३७||
 +
 
harītakīṁ pañcarasāmuṣṇāmalavaṇāṁ śivām|  
 
harītakīṁ pañcarasāmuṣṇāmalavaṇāṁ śivām|  
 
dōṣānulōmanīṁ laghvīṁ vidyāddīpanapācanīm||29||  
 
dōṣānulōmanīṁ laghvīṁ vidyāddīpanapācanīm||29||  
 +
 
āyuṣyāṁ pauṣṭikīṁ dhanyāṁ vayasaḥ sthāpanīṁ parām|  
 
āyuṣyāṁ pauṣṭikīṁ dhanyāṁ vayasaḥ sthāpanīṁ parām|  
 
sarvarōgapraśamanīṁ buddhīndriyabalapradām||30||  
 
sarvarōgapraśamanīṁ buddhīndriyabalapradām||30||  
 +
 
kuṣṭhaṁ gulmamudāvartaṁ śōṣaṁ pāṇḍvāmayaṁ madam|  
 
kuṣṭhaṁ gulmamudāvartaṁ śōṣaṁ pāṇḍvāmayaṁ madam|  
 
arśāṁsi grahaṇīdōṣaṁ purāṇaṁ viṣamajvaram||31||  
 
arśāṁsi grahaṇīdōṣaṁ purāṇaṁ viṣamajvaram||31||  
 +
 
hr̥drōgaṁ saśirōrōgamatīsāramarōcakam|  
 
hr̥drōgaṁ saśirōrōgamatīsāramarōcakam|  
 
kāsaṁ pramēhamānāhaṁ plīhānamudaraṁ navam||32||  
 
kāsaṁ pramēhamānāhaṁ plīhānamudaraṁ navam||32||  
 +
 
kaphaprasēkaṁ vaisvaryaṁ vaivarṇyaṁ kāmalāṁ krimīn|  
 
kaphaprasēkaṁ vaisvaryaṁ vaivarṇyaṁ kāmalāṁ krimīn|  
 
śvayathuṁ tamakaṁ chardiṁ klaibyamaṅgāvasādanam||33||  
 
śvayathuṁ tamakaṁ chardiṁ klaibyamaṅgāvasādanam||33||  
 +
 
srōtōvibandhān vividhān pralēpaṁ hr̥dayōrasōḥ|  
 
srōtōvibandhān vividhān pralēpaṁ hr̥dayōrasōḥ|  
 
smr̥tibuddhipramōhaṁ ca jayēcchīghraṁ harītakī||34||  
 
smr̥tibuddhipramōhaṁ ca jayēcchīghraṁ harītakī||34||  
 +
 
(ajīrṇinō rūkṣabhujaḥ strīmadyaviṣakarśitāḥ|  
 
(ajīrṇinō rūkṣabhujaḥ strīmadyaviṣakarśitāḥ|  
 
sēvērannābhayāmētē kṣuttr̥ṣṇōṣṇārditāśca yē)||35||  
 
sēvērannābhayāmētē kṣuttr̥ṣṇōṣṇārditāśca yē)||35||  
 +
 
tān guṇāṁstāni karmāṇi vidyādāmalakīṣvapi|  
 
tān guṇāṁstāni karmāṇi vidyādāmalakīṣvapi|  
 
yānyuktāni harītakyā vīryasya tu viparyayaḥ||36||  
 
yānyuktāni harītakyā vīryasya tu viparyayaḥ||36||  
 +
 
ataścāmr̥takalpāni vidyāt karmabhirīdr̥śaiḥ|  
 
ataścāmr̥takalpāni vidyāt karmabhirīdr̥śaiḥ|  
 
harītakīnāṁ śasyāni bhiṣagāmalakasya ca||37||
 
harītakīnāṁ śasyāni bhiṣagāmalakasya ca||37||
 +
 
harItakIM pa~jcarasAmuShNAmalavaNAM shivAm|  
 
harItakIM pa~jcarasAmuShNAmalavaNAM shivAm|  
 
doShAnulomanIM laghvIM vidyAddIpanapAcanIm||29||  
 
doShAnulomanIM laghvIM vidyAddIpanapAcanIm||29||  
 +
 
AyuShyAM pauShTikIM dhanyAM vayasaH sthApanIM parAm|  
 
AyuShyAM pauShTikIM dhanyAM vayasaH sthApanIM parAm|  
 
sarvarogaprashamanIM buddhIndriyabalapradAm||30||  
 
sarvarogaprashamanIM buddhIndriyabalapradAm||30||  
 +
 
kuShThaM gulmamudAvartaM shoShaM pANDvAmayaM madam|  
 
kuShThaM gulmamudAvartaM shoShaM pANDvAmayaM madam|  
 
arshAMsi grahaNIdoShaM purANaM viShamajvaram||31||  
 
arshAMsi grahaNIdoShaM purANaM viShamajvaram||31||  
 +
 
hRudrogaM sashirorogamatIsAramarocakam|  
 
hRudrogaM sashirorogamatIsAramarocakam|  
 
kAsaM pramehamAnAhaM plIhAnamudaraM navam||32||  
 
kAsaM pramehamAnAhaM plIhAnamudaraM navam||32||  
 +
 
kaphaprasekaM vaisvaryaM vaivarNyaM kAmalAM krimIn|  
 
kaphaprasekaM vaisvaryaM vaivarNyaM kAmalAM krimIn|  
 
shvayathuM tamakaM chardiM klaibyama~ggAvasAdanam||33||  
 
shvayathuM tamakaM chardiM klaibyama~ggAvasAdanam||33||  
 +
 
srotovibandhAn vividhAn pralepaM hRudayorasoH|  
 
srotovibandhAn vividhAn pralepaM hRudayorasoH|  
 
smRutibuddhipramohaM ca jayecchIghraM harItakI||34||  
 
smRutibuddhipramohaM ca jayecchIghraM harItakI||34||  
 +
 
(ajIrNino [1] rUkShabhujaH strImadyaviShakarshitAH|  
 
(ajIrNino [1] rUkShabhujaH strImadyaviShakarshitAH|  
 
severannAbhayAmete kShuttRuShNoShNArditAshca ye)||35||  
 
severannAbhayAmete kShuttRuShNoShNArditAshca ye)||35||  
 +
 
tAn guNAMstAni karmANi vidyAdAmalakIShvapi|  
 
tAn guNAMstAni karmANi vidyAdAmalakIShvapi|  
 
yAnyuktAni harItakyA vIryasya tu viparyayaH||36||  
 
yAnyuktAni harItakyA vIryasya tu viparyayaH||36||  
 +
 
atashcAmRutakalpAni vidyAt karmabhirIdRushaiH|  
 
atashcAmRutakalpAni vidyAt karmabhirIdRushaiH|  
 
harItakInAM shasyAni bhiShagAmalakasya ca||37||
 
harItakInAM shasyAni bhiShagAmalakasya ca||37||
Haritaki has five tastes devoid of saline taste, is hot, wholesome, carminative, light, appetiser, digestive, life promoting, tonic, excellent sustainers of youthfulness, relieves all diseases and affords strength to all sense organs. It alleviates  skin disorders including leprosy, gulma, udavarta, phthisis, anaemia, degeneration, piles, disorders of grahaṇi, chronic intermittent fever, heart disease, head disease, diarrhoea, anorexia, cough, urimary diseases and diabetes, flatulence, spleenomegaly, acute abdominal disorders, excessive secretion of mucus, hoarseness of voice, disorders of complexion, jaundice,worms oedema, bronchial asthma, vomiting, impotency, lassitude in organs, micro-obstructive  disorders, feeling of sludged heart and chest, sudden impairment of memory and intellect..
+
 
 +
Haritaki has five tastes devoid of saline taste, is hot, wholesome, carminative, light, appetiser, digestive, life promoting, tonic, excellent sustainers of youthfulness, relieves all diseases and affords strength to all sense organs. It alleviates  skin disorders including leprosy, gulma, udavarta, phthisis, anaemia, degeneration, piles, disorders of grahaṇi, chronic intermittent fever, heart disease, head disease, diarrhoea, anorexia, cough, urimary diseases and diabetes, flatulence, spleenomegaly, acute abdominal disorders, excessive secretion of mucus, hoarseness of voice, disorders of complexion, jaundice,worms oedema, bronchial asthma, vomiting, impotency, lassitude in organs, micro-obstructive  disorders, feeling of sludged heart and chest, sudden impairment of memory and intellect.
 +
 
 
(The individuals having indigestion, consumption of rough food, emaciated by indulgence in women, wine and poisonous substances and afflicted with hunger, thirst and heat should avoid prolong use of haritaki.)
 
(The individuals having indigestion, consumption of rough food, emaciated by indulgence in women, wine and poisonous substances and afflicted with hunger, thirst and heat should avoid prolong use of haritaki.)
 +
 
Amlaki has the same properties and actions as haritaki, only the bio-potency is different (haritaki being hot while amalaki is cold.)
 
Amlaki has the same properties and actions as haritaki, only the bio-potency is different (haritaki being hot while amalaki is cold.)
Thus, looking to these actions, one should regard the fruits of haritaki as well as amlaki like necter. (29-37)
+
Thus, looking to these actions, one should regard the fruits of haritaki as well as amlaki like necter. [29-37]
Qualities of ideal drugs for therapeutic use:
+
 
 +
==== Qualities of ideal drugs for therapeutic use ====
 +
 
 
ओषधीनां परा भूमिर्हिमवाञ् शैलसत्तमः|  
 
ओषधीनां परा भूमिर्हिमवाञ् शैलसत्तमः|  
 
तस्मात्फलानि तज्जानि ग्राहयेत्कालजानि तु||३८||  
 
तस्मात्फलानि तज्जानि ग्राहयेत्कालजानि तु||३८||  
 +
 
आपूर्णरसवीर्याणि काले काले यथाविधि|  
 
आपूर्णरसवीर्याणि काले काले यथाविधि|  
 
आदित्यपवनच्छायासलिलप्रीणितानि च||३९||  
 
आदित्यपवनच्छायासलिलप्रीणितानि च||३९||  
 +
 
यान्यजग्धान्यपूतीनि निर्व्रणान्यगदानि च|  
 
यान्यजग्धान्यपूतीनि निर्व्रणान्यगदानि च|  
 
तेषां प्रयोगं वक्ष्यामि फलानां कर्म चोत्तमम्||४०||
 
तेषां प्रयोगं वक्ष्यामि फलानां कर्म चोत्तमम्||४०||
 +
 
ōṣadhīnāṁ parā bhūmirhimavāñ śailasattamaḥ|  
 
ōṣadhīnāṁ parā bhūmirhimavāñ śailasattamaḥ|  
 
tasmātphalāni tajjāni grāhayētkālajāni tu||38||  
 
tasmātphalāni tajjāni grāhayētkālajāni tu||38||  
 +
 
āpūrṇarasavīryāṇi kālē kālē yathāvidhi|  
 
āpūrṇarasavīryāṇi kālē kālē yathāvidhi|  
 
ādityapavanacchāyāsalilaprīṇitāni ca||39||  
 
ādityapavanacchāyāsalilaprīṇitāni ca||39||  
 +
 
yānyajagdhānyapūtīni nirvraṇānyagadāni ca|  
 
yānyajagdhānyapūtīni nirvraṇānyagadāni ca|  
 
tēṣāṁ prayōgaṁ vakṣyāmi phalānāṁ karma cōttamam||40||
 
tēṣāṁ prayōgaṁ vakṣyāmi phalānāṁ karma cōttamam||40||
 +
 
oShadhInAM parA bhUmirhimavA~j shailasattamaH|  
 
oShadhInAM parA bhUmirhimavA~j shailasattamaH|  
 
tasmAtphalAni tajjAni grAhayetkAlajAni tu||38||  
 
tasmAtphalAni tajjAni grAhayetkAlajAni tu||38||  
 +
 
ApUrNarasavIryANi kAle kAle yathAvidhi|  
 
ApUrNarasavIryANi kAle kAle yathAvidhi|  
 
AdityapavanacchAyAsalilaprINitAni ca||39||  
 
AdityapavanacchAyAsalilaprINitAni ca||39||  
 +
 
yAnyajagdhAnyapUtIni [1] nirvraNAnyagadAni ca|  
 
yAnyajagdhAnyapUtIni [1] nirvraNAnyagadAni ca|  
 
teShAM prayogaM vakShyAmi phalAnAM karma cottamam||40||  
 
teShAM prayogaM vakShyAmi phalAnAM karma cottamam||40||  
Himalaya is excellent among the mountains, which is the best habitat of medicinal plants. Hence one should obtain the fruits grown there in proper time, mature with taste and potency, replenished with the sun, air, shade and water in respective seasons according to need, and which are uneaten, un-purified, uninjured and non toxic. The excellent actions and uses of these fruits will be described now. (38-40)
+
 
Brahma rasayanam:
+
Himalaya is excellent among the mountains, which is the best habitat of medicinal plants. Hence one should obtain the fruits grown there in proper time, mature with taste and potency, replenished with the sun, air, shade and water in respective seasons according to need, and which are uneaten, un-purified, uninjured and non toxic. The excellent actions and uses of these fruits will be described now. [38-40]
 +
 
 +
==== Brahma rasayanam ====
 +
 
 
पञ्चानां पञ्चमूलानां भागान् दशपलोन्मितान्|  
 
पञ्चानां पञ्चमूलानां भागान् दशपलोन्मितान्|  
 
हरीतकीसहस्रं च त्रिगुणामलकं नवम्||४१||  
 
हरीतकीसहस्रं च त्रिगुणामलकं नवम्||४१||  
 +
 
विदारिगन्धां बृहतीं पृश्निपर्णीं निदिग्धिकाम्|  
 
विदारिगन्धां बृहतीं पृश्निपर्णीं निदिग्धिकाम्|  
 
विद्याद्विदारिगन्धाद्यं श्वदंष्ट्रापञ्चमं गणम्||४२||  
 
विद्याद्विदारिगन्धाद्यं श्वदंष्ट्रापञ्चमं गणम्||४२||  
 +
 
बिल्वाग्निमन्थश्योनाकं काश्मर्यमथ पाटलाम्|  
 
बिल्वाग्निमन्थश्योनाकं काश्मर्यमथ पाटलाम्|  
 
पुनर्नवां शूर्पपर्ण्यौ बलामेरण्डमेव च||४३||  
 
पुनर्नवां शूर्पपर्ण्यौ बलामेरण्डमेव च||४३||  
 +
 
जीवकर्षभकौ मेदां जीवन्तीं सशतावरीम्|  
 
जीवकर्षभकौ मेदां जीवन्तीं सशतावरीम्|  
 
शरेक्षुदर्भकाशानां शालीनां मूलमेव च||४४||  
 
शरेक्षुदर्भकाशानां शालीनां मूलमेव च||४४||  
 +
 
इत्येषां पञ्चमूलानां|पञ्चानामुपकल्पयेत्|  
 
इत्येषां पञ्चमूलानां|पञ्चानामुपकल्पयेत्|  
 
भागान् यथोक्तांस्तत्सर्वं साध्यं दशगुणेऽम्भसि||४५||  
 
भागान् यथोक्तांस्तत्सर्वं साध्यं दशगुणेऽम्भसि||४५||  
 +
 
दशभागावशेषं तु पूतं तं ग्राहयेद्रसम्|  
 
दशभागावशेषं तु पूतं तं ग्राहयेद्रसम्|  
 
हरीतकीश्च ताः सर्वाः सर्वाण्यामलकानि च||४६||  
 
हरीतकीश्च ताः सर्वाः सर्वाण्यामलकानि च||४६||  
 +
 
तानि सर्वाण्यनस्थीनि फलान्यापोथ्य कूर्चनैः|  
 
तानि सर्वाण्यनस्थीनि फलान्यापोथ्य कूर्चनैः|  
 
विनीय तस्मिन्निर्यूहे चूर्णानीमानिदापयेत्||४७||  
 
विनीय तस्मिन्निर्यूहे चूर्णानीमानिदापयेत्||४७||  
 +
 
मण्डूकपर्ण्याः पिप्पल्याः शङ्खपुष्प्याः प्लवस्यच|  
 
मण्डूकपर्ण्याः पिप्पल्याः शङ्खपुष्प्याः प्लवस्यच|  
 
मुस्तानां सविडङ्गानां चन्दनागुरुणोस्तथा||४८||  
 
मुस्तानां सविडङ्गानां चन्दनागुरुणोस्तथा||४८||  
 +
 
मधुकस्य हरिद्राया वचायाः कनकस्य च|  
 
मधुकस्य हरिद्राया वचायाः कनकस्य च|  
 
भागांश्चतुष्पलान् कृत्वा सूक्ष्मैलायास्त्वचस्तथा||४९||  
 
भागांश्चतुष्पलान् कृत्वा सूक्ष्मैलायास्त्वचस्तथा||४९||  
 +
 
सितोपलासहस्रं च चूर्णितंतुलयाऽधिकम्|  
 
सितोपलासहस्रं च चूर्णितंतुलयाऽधिकम्|  
 
तैलस्य द्व्याढकं तत्र दद्यात्त्रीणि च सर्पिषः||५०||  
 
तैलस्य द्व्याढकं तत्र दद्यात्त्रीणि च सर्पिषः||५०||  
 +
 
साध्यमौदुम्बरे पात्रे तत् सर्वं मृदुनाऽग्निना|  
 
साध्यमौदुम्बरे पात्रे तत् सर्वं मृदुनाऽग्निना|  
 
ज्ञात्वालेह्यमदग्धं च शीतं क्षौद्रेण संसृजेत्||५१||  
 
ज्ञात्वालेह्यमदग्धं च शीतं क्षौद्रेण संसृजेत्||५१||  
 +
 
क्षौद्रप्रमाणं स्नेहार्धं तत् सर्वं घृतभाजने|  
 
क्षौद्रप्रमाणं स्नेहार्धं तत् सर्वं घृतभाजने|  
 
तिष्ठेत्सम्मूर्च्छितं तस्य मात्रां काले प्रयोजयेत्||५२||  
 
तिष्ठेत्सम्मूर्च्छितं तस्य मात्रां काले प्रयोजयेत्||५२||  
 +
 
या नोपरुन्ध्यादाहारमेकं मात्रा जरांप्रति|  
 
या नोपरुन्ध्यादाहारमेकं मात्रा जरांप्रति|  
 
षष्टिकः पयसा चात्र जीर्णे भोजनमिष्यते||५३||  
 
षष्टिकः पयसा चात्र जीर्णे भोजनमिष्यते||५३||  
 +
 
वैखानसा वालखिल्यास्तथा चान्ये तपोधनाः|  
 
वैखानसा वालखिल्यास्तथा चान्ये तपोधनाः|  
 
रसायनमिदं प्राश्यबभूवुरमितायुषः||५४||  
 
रसायनमिदं प्राश्यबभूवुरमितायुषः||५४||  
 +
 
मुक्त्वा जीर्णं वपुश्चाग्र्यमवापुस्तरुणं वयः|  
 
मुक्त्वा जीर्णं वपुश्चाग्र्यमवापुस्तरुणं वयः|  
 
वीततन्द्राक्लमश्वासा निरातङ्काः समाहिताः||५५||  
 
वीततन्द्राक्लमश्वासा निरातङ्काः समाहिताः||५५||  
 +
 
मेधास्मृतिबलोपेताश्चिररात्रं तपोधनाः|  
 
मेधास्मृतिबलोपेताश्चिररात्रं तपोधनाः|  
 
ब्राह्मं तपो ब्रह्मचर्यं चेरुश्चात्यन्तनिष्ठया||५६||  
 
ब्राह्मं तपो ब्रह्मचर्यं चेरुश्चात्यन्तनिष्ठया||५६||  
 +
 
रसायनमिदं ब्राह्ममायुष्कामः प्रयोजयेत्|  
 
रसायनमिदं ब्राह्ममायुष्कामः प्रयोजयेत्|  
दीर्घमायुर्वयश्चाग्र्यं कामांश्चेष्टान् समश्नुते||५७|| (इति ब्राह्मरसायनम्)|
+
दीर्घमायुर्वयश्चाग्र्यं कामांश्चेष्टान् समश्नुते||५७||  
 +
(इति ब्राह्मरसायनम्)|
 +
 
 
pañcānāṁ pañcamūlānāṁ bhāgān daśapalōnmitān|  
 
pañcānāṁ pañcamūlānāṁ bhāgān daśapalōnmitān|  
 
harītakīsahasraṁ ca triguṇāmalakaṁ navam||41||  
 
harītakīsahasraṁ ca triguṇāmalakaṁ navam||41||  
 +
 
vidārigandhāṁ br̥hatīṁ pr̥śniparṇīṁ nidigdhikām|  
 
vidārigandhāṁ br̥hatīṁ pr̥śniparṇīṁ nidigdhikām|  
 
vidyādvidārigandhādyaṁśvadaṁṣṭrāpañcamaṁ gaṇam||42||  
 
vidyādvidārigandhādyaṁśvadaṁṣṭrāpañcamaṁ gaṇam||42||  
 +
 
bilvāgnimanthaśyōnākaṁ kāśmaryamatha pāṭalām|  
 
bilvāgnimanthaśyōnākaṁ kāśmaryamatha pāṭalām|  
 
punarnavāṁ śūrpaparṇyau balāmēraṇḍamēva ca||43||  
 
punarnavāṁ śūrpaparṇyau balāmēraṇḍamēva ca||43||  
 +
 
jīvakarṣabhakau mēdāṁ jīvantīṁ saśatāvarīm|  
 
jīvakarṣabhakau mēdāṁ jīvantīṁ saśatāvarīm|  
 
śarēkṣudarbhakāśānāṁ śālīnāṁ mūlamēva ca||44||  
 
śarēkṣudarbhakāśānāṁ śālīnāṁ mūlamēva ca||44||  
 +
 
ityēṣāṁ pañcamūlānāṁ pañcānāmupakalpayēt|  
 
ityēṣāṁ pañcamūlānāṁ pañcānāmupakalpayēt|  
 
bhāgān yathōktāṁstatsarvaṁ sādhyaṁ daśaguṇē'mbhasi||45||  
 
bhāgān yathōktāṁstatsarvaṁ sādhyaṁ daśaguṇē'mbhasi||45||  
 +
 
daśabhāgāvaśēṣaṁ tu pūtaṁ taṁ grāhayēdrasam|  
 
daśabhāgāvaśēṣaṁ tu pūtaṁ taṁ grāhayēdrasam|  
 
harītakīśca tāḥ sarvāḥ sarvāṇyāmalakāni ca||46||
 
harītakīśca tāḥ sarvāḥ sarvāṇyāmalakāni ca||46||
 +
 
tāni sarvāṇyanasthīni phalānyāpōthya kūrcanaiḥ|  
 
tāni sarvāṇyanasthīni phalānyāpōthya kūrcanaiḥ|  
 
vinīya tasminniryūhē cūrṇānīmāni dāpayēt||47||  
 
vinīya tasminniryūhē cūrṇānīmāni dāpayēt||47||  
 +
 
maṇḍūkaparṇyāḥ pippalyāḥ śaṅkhapuṣpyāḥ plavasya ca|  
 
maṇḍūkaparṇyāḥ pippalyāḥ śaṅkhapuṣpyāḥ plavasya ca|  
 
mustānāṁ saviḍaṅgānāṁ candanāguruṇōstathā||48||  
 
mustānāṁ saviḍaṅgānāṁ candanāguruṇōstathā||48||  
 +
 
madhukasya haridrāyā vacāyāḥ kanakasyaca|  
 
madhukasya haridrāyā vacāyāḥ kanakasyaca|  
 
bhāgāṁścatuṣpalān kr̥tvā sūkṣmailāyāstvacastathā||49||  
 
bhāgāṁścatuṣpalān kr̥tvā sūkṣmailāyāstvacastathā||49||  
 +
 
sitōpalāsahasraṁ ca cūrṇitaṁ tulayā'dhikam|  
 
sitōpalāsahasraṁ ca cūrṇitaṁ tulayā'dhikam|  
 
tailasya dvyāḍhakaṁ tatra dadyāttrīṇi ca sarpiṣaḥ||50||  
 
tailasya dvyāḍhakaṁ tatra dadyāttrīṇi ca sarpiṣaḥ||50||  
 +
 
sādhyamaudumbarē pātrē tat sarvaṁ mr̥dunā'gninā|  
 
sādhyamaudumbarē pātrē tat sarvaṁ mr̥dunā'gninā|  
 
jñātvā lēhyamadagdhaṁ ca śītaṁ kṣaudrēṇa saṁsr̥jēt||51||  
 
jñātvā lēhyamadagdhaṁ ca śītaṁ kṣaudrēṇa saṁsr̥jēt||51||  
 +
 
kṣaudrapramāṇaṁ snēhārdhaṁ tat sarvaṁ ghr̥tabhājanē|  
 
kṣaudrapramāṇaṁ snēhārdhaṁ tat sarvaṁ ghr̥tabhājanē|  
 
tiṣṭhētsammūrcchitaṁ tasya mātrāṁ kālē prayōjayēt||52||  
 
tiṣṭhētsammūrcchitaṁ tasya mātrāṁ kālē prayōjayēt||52||  
 +
 
yā nōparundhyādāhāramēkaṁ mātrā jarāṁ prati|  
 
yā nōparundhyādāhāramēkaṁ mātrā jarāṁ prati|  
 
ṣaṣṭikaḥ payasā cātra jīrṇēbhōjanamiṣyatē||53||  
 
ṣaṣṭikaḥ payasā cātra jīrṇēbhōjanamiṣyatē||53||  
 +
 
vaikhānasā vālakhilyāstathā cānyē tapōdhanāḥ|  
 
vaikhānasā vālakhilyāstathā cānyē tapōdhanāḥ|  
 
rasāyanamidaṁ prāśya babhūvuramitāyuṣaḥ||54||  
 
rasāyanamidaṁ prāśya babhūvuramitāyuṣaḥ||54||  
 +
 
muktvā jīrṇaṁ vapuścāgryamavāpustaruṇaṁ vayaḥ|  
 
muktvā jīrṇaṁ vapuścāgryamavāpustaruṇaṁ vayaḥ|  
 
vītatandrāklamaśvāsā nirātaṅkāḥ samāhitāḥ||55||  
 
vītatandrāklamaśvāsā nirātaṅkāḥ samāhitāḥ||55||  
 +
 
mēdhāsmr̥tibalōpētāścirarātraṁ tapōdhanāḥ|  
 
mēdhāsmr̥tibalōpētāścirarātraṁ tapōdhanāḥ|  
 
brāhmaṁ tapō brahmacaryaṁ cēruścātyantaniṣṭhayā||56||  
 
brāhmaṁ tapō brahmacaryaṁ cēruścātyantaniṣṭhayā||56||  
 +
 
rasāyanamidaṁ brāhmamāyuṣkāmaḥ prayōjayēt|  
 
rasāyanamidaṁ brāhmamāyuṣkāmaḥ prayōjayēt|  
 
dīrghamāyurvayaścāgryaṁ kāmāṁścēṣṭān samaśnutē||57||  
 
dīrghamāyurvayaścāgryaṁ kāmāṁścēṣṭān samaśnutē||57||  
 
(iti brāhmarasāyanam)
 
(iti brāhmarasāyanam)
 +
 
pa~jcAnAM pa~jcamUlAnAM bhAgAn dashapalonmitAn|  
 
pa~jcAnAM pa~jcamUlAnAM bhAgAn dashapalonmitAn|  
 
harItakIsahasraM ca triguNAmalakaM navam||41||  
 
harItakIsahasraM ca triguNAmalakaM navam||41||  
 +
 
vidArigandhAM bRuhatIM pRushniparNIM nidigdhikAm|  
 
vidArigandhAM bRuhatIM pRushniparNIM nidigdhikAm|  
 
vidyAdvidArigandhAdyaM shvadaMShTrApa~jcamaM gaNam||42||  
 
vidyAdvidArigandhAdyaM shvadaMShTrApa~jcamaM gaNam||42||  
 +
 
bilvAgnimanthashyonAkaM kAshmaryamatha pATalAm|  
 
bilvAgnimanthashyonAkaM kAshmaryamatha pATalAm|  
 
punarnavAM shUrpaparNyau balAmeraNDameva ca||43||  
 
punarnavAM shUrpaparNyau balAmeraNDameva ca||43||  
 +
 
jIvakarShabhakau medAM jIvantIM sashatAvarIm|  
 
jIvakarShabhakau medAM jIvantIM sashatAvarIm|  
 
sharekShudarbhakAshAnAM shAlInAM mUlameva ca||44||  
 
sharekShudarbhakAshAnAM shAlInAM mUlameva ca||44||  
 +
 
ityeShAM pa~jcamUlAnAM pa~jcAnAmupakalpayet|  
 
ityeShAM pa~jcamUlAnAM pa~jcAnAmupakalpayet|  
 
bhAgAn yathoktAMstatsarvaM sAdhyaM dashaguNe~ambhasi||45||  
 
bhAgAn yathoktAMstatsarvaM sAdhyaM dashaguNe~ambhasi||45||  
 +
 
dashabhAgAvasheShaM tu pUtaM taM grAhayedrasam|  
 
dashabhAgAvasheShaM tu pUtaM taM grAhayedrasam|  
 
harItakIshca tAH sarvAH sarvANyAmalakAni ca||46||  
 
harItakIshca tAH sarvAH sarvANyAmalakAni ca||46||  
 +
 
tAni sarvANyanasthIni phalAnyApothya kUrcanaiH|  
 
tAni sarvANyanasthIni phalAnyApothya kUrcanaiH|  
 
vinIya tasminniryUhe cUrNAnImAni dApayet||47||  
 
vinIya tasminniryUhe cUrNAnImAni dApayet||47||  
 +
 
maNDUkaparNyAH pippalyAH sha~gkhapuShpyAH plavasya ca|  
 
maNDUkaparNyAH pippalyAH sha~gkhapuShpyAH plavasya ca|  
 
mustAnAM saviDa~ggAnAM candanAguruNostathA||48||  
 
mustAnAM saviDa~ggAnAM candanAguruNostathA||48||  
 +
 
madhukasya haridrAyA vacAyAH kanakasya ca|  
 
madhukasya haridrAyA vacAyAH kanakasya ca|  
 
bhAgAMshcatuShpalAn kRutvA sUkShmailAyAstvacastathA||49||  
 
bhAgAMshcatuShpalAn kRutvA sUkShmailAyAstvacastathA||49||  
 +
 
sitopalAsahasraM ca cUrNitaM tulayA~adhikam|  
 
sitopalAsahasraM ca cUrNitaM tulayA~adhikam|  
 
tailasya dvyADhakaM tatra dadyAttrINi ca sarpiShaH||50||  
 
tailasya dvyADhakaM tatra dadyAttrINi ca sarpiShaH||50||  
 +
 
sAdhyamaudumbare pAtre tat sarvaM mRudunA~agninA|  
 
sAdhyamaudumbare pAtre tat sarvaM mRudunA~agninA|  
 
j~jAtvA lehyamadagdhaM ca shItaM kShaudreNa saMsRujet||51||  
 
j~jAtvA lehyamadagdhaM ca shItaM kShaudreNa saMsRujet||51||  
 +
 
kShaudrapramANaM snehArdhaM tat sarvaM ghRutabhAjane|  
 
kShaudrapramANaM snehArdhaM tat sarvaM ghRutabhAjane|  
 
tiShThetsammUrcchitaM tasya mAtrAM kAle prayojayet||52||  
 
tiShThetsammUrcchitaM tasya mAtrAM kAle prayojayet||52||  
 +
 
yA noparundhyAdAhAramekaM  mAtrA jarAM prati|  
 
yA noparundhyAdAhAramekaM  mAtrA jarAM prati|  
 
ShaShTikaH payasA cAtra jIrNe bhojanamiShyate||53||  
 
ShaShTikaH payasA cAtra jIrNe bhojanamiShyate||53||  
 +
 
vaikhAnasA vAlakhilyAstathA cAnye tapodhanAH|  
 
vaikhAnasA vAlakhilyAstathA cAnye tapodhanAH|  
 
rasAyanamidaM prAshya  babhUvuramitAyuShaH||54||  
 
rasAyanamidaM prAshya  babhUvuramitAyuShaH||54||  
 +
 
muktvA jIrNaM vapushcAgryamavApustaruNaM vayaH|  
 
muktvA jIrNaM vapushcAgryamavApustaruNaM vayaH|  
 
vItatandrAklamashvAsA nirAta~gkAH samAhitAH||55||  
 
vItatandrAklamashvAsA nirAta~gkAH samAhitAH||55||  
 +
 
medhAsmRutibalopetAshcirarAtraM tapodhanAH|  
 
medhAsmRutibalopetAshcirarAtraM tapodhanAH|  
 
brAhmaM tapo brahmacaryaM cerushcAtyantaniShThayA||56||  
 
brAhmaM tapo brahmacaryaM cerushcAtyantaniShThayA||56||  
 +
 
rasAyanamidaM brAhmamAyuShkAmaH prayojayet|  
 
rasAyanamidaM brAhmamAyuShkAmaH prayojayet|  
 
dIrghamAyurvayashcAgryaM kAmAMshceShTAn samashnute||57||  
 
dIrghamAyurvayashcAgryaM kAmAMshceShTAn samashnute||57||  
 
(iti brAhmarasAyanam)|  
 
(iti brAhmarasAyanam)|  
 +
 
The Five root pentads are taken in quantity 400 gm each (pentad) along with the fresh fruits of Haritaki and Amlaki in number of one thousand and three thousand respectively. (The five pentads are as follows);- Shalaparni, Bruhati, Prushiparņi, KanÔakari, and gokÒura constitute the vidārigandhādi group of five roots. Similarly, bilwa, agnimantha, Ðyonāka, kāÐmarya and pātalā constitute the bilwādi pentad of roots. Punarnavā, mudagparņi, māÒaparni, balā and eraņda constitute punarnavādi pentad. Jivaka ṛÒabhaka, medā, jīvanti and Ðatāvari constitute Jivakadi pentad. Roots of Ðara, ikÒu, darbha, kāÐa and Ðāli constitute the Ðaradi pentad of roots. These five pentads are taken together and boiled in ten times quantity of water. When water is reduced to one tenth, it is brought down and filtered. On the other hand, the fruit of harītakī and āmlakī are picked out, their seeds are removed and pounded well on stone slabs or in mortar. This is mixed in the above decoction and powder of the following drugs and substances are added to it- mandÚkaparņi, pippalī, ÐaÉkhapuÒpī, plava, musta, vidaÉga, chandana, aguru, mandÚka, haridrā, vacā, nāgakeÐara, sÚkÒma elā and twak each in quantity of 160 gm and sugar candy 44 kg, tila oil 5 kg 120 gm, ghee 7kg 680 gm are added to it. All this is cooked in copper utensil on mild fire. When it is converted in to linctus and is not burnt it is brought down. Honey is added to it in quantity of 3 kg 840gm, when it is cooked down. Now the preparation is kept in a vessel uncted with ghee.
 
The Five root pentads are taken in quantity 400 gm each (pentad) along with the fresh fruits of Haritaki and Amlaki in number of one thousand and three thousand respectively. (The five pentads are as follows);- Shalaparni, Bruhati, Prushiparņi, KanÔakari, and gokÒura constitute the vidārigandhādi group of five roots. Similarly, bilwa, agnimantha, Ðyonāka, kāÐmarya and pātalā constitute the bilwādi pentad of roots. Punarnavā, mudagparņi, māÒaparni, balā and eraņda constitute punarnavādi pentad. Jivaka ṛÒabhaka, medā, jīvanti and Ðatāvari constitute Jivakadi pentad. Roots of Ðara, ikÒu, darbha, kāÐa and Ðāli constitute the Ðaradi pentad of roots. These five pentads are taken together and boiled in ten times quantity of water. When water is reduced to one tenth, it is brought down and filtered. On the other hand, the fruit of harītakī and āmlakī are picked out, their seeds are removed and pounded well on stone slabs or in mortar. This is mixed in the above decoction and powder of the following drugs and substances are added to it- mandÚkaparņi, pippalī, ÐaÉkhapuÒpī, plava, musta, vidaÉga, chandana, aguru, mandÚka, haridrā, vacā, nāgakeÐara, sÚkÒma elā and twak each in quantity of 160 gm and sugar candy 44 kg, tila oil 5 kg 120 gm, ghee 7kg 680 gm are added to it. All this is cooked in copper utensil on mild fire. When it is converted in to linctus and is not burnt it is brought down. Honey is added to it in quantity of 3 kg 840gm, when it is cooked down. Now the preparation is kept in a vessel uncted with ghee.
 +
 
This preparation should be used in proper time and dose. The proper dose is that which does not disturb the digestion of the food. When the drug is digested the patient should take shashtika rice with milk.
 
This preparation should be used in proper time and dose. The proper dose is that which does not disturb the digestion of the food. When the drug is digested the patient should take shashtika rice with milk.
By taking this rasāyana drug the sages of Vaikhānasa and bālakhilya groups and other ones attained immeasurable life span; acquired excellent youth shedding off the rotten physique, became free from dullness, exhausation, dyspnoea and diseases; and endowed with full concentration, intellect and strength practised celibacy and spiritual penance with full devotion. An individual desirous of longevity should use this Brāhma rasāyana by which he attains long life, excellent (youthful) age and wellness.  (41-57)
+
 
 +
By taking this rasāyana drug the sages of Vaikhānasa and bālakhilya groups and other ones attained immeasurable life span; acquired excellent youth shedding off the rotten physique, became free from dullness, exhausation, dyspnoea and diseases; and endowed with full concentration, intellect and strength practised celibacy and spiritual penance with full devotion. An individual desirous of longevity should use this Brāhma rasāyana by which he attains long life, excellent (youthful) age and wellness.  [41-57]
 +
 
 
यथोक्तगुणानामामलकानां सहस्रं पिष्टस्वेदनविधिना पयस ऊष्मणा सुस्विन्नमनातपशुष्कमनस्थि चूर्णयेत्| तदामलकसहस्रस्वरसपरिपीतं स्थिरापुनर्नवाजीवन्तीनागबलाब्रह्मसुवर्चलामण्डूकपर्णीशतावरीशङ्खपुष्पीपिप्पलीवचाविडङ्गस्वयङ्गुप्तामृताचन्दनागुरुमधुकमधूकपुष्पोत्पलपद्ममालतीयुवतीयूथिकाचूर्णाष्टभागसंयुक्तं पुनर्नागबलासहस्रपलस्वरसपरिपीतमनातपशुष्कं द्विगुणितसर्पिषा क्षौद्रसर्पिषा वा क्षुद्रगुडाकृतिं कृत्वा शुचौ दृढे घृतभाविते कुम्भे भस्मराशेरधः स्थापयेदन्तर्भूमेः पक्षं कृतरक्षाविधानमथर्ववेदविदा, पक्षात्यये चोद्धृत्य कनकरजतताम्रप्रवालकालायसचूर्णाष्टभागसंयुक्तमर्धकर्षवृद्ध्या यथोक्तेन विधिना प्रातः प्रातः प्रयुञ्जानोऽग्निबलमभिसमीक्ष्य, जीर्णे च षष्टिकं पयसा ससर्पिष्कमुपसेवमानो यथोक्तान् गुणान् समश्नुत इति||५८||
 
यथोक्तगुणानामामलकानां सहस्रं पिष्टस्वेदनविधिना पयस ऊष्मणा सुस्विन्नमनातपशुष्कमनस्थि चूर्णयेत्| तदामलकसहस्रस्वरसपरिपीतं स्थिरापुनर्नवाजीवन्तीनागबलाब्रह्मसुवर्चलामण्डूकपर्णीशतावरीशङ्खपुष्पीपिप्पलीवचाविडङ्गस्वयङ्गुप्तामृताचन्दनागुरुमधुकमधूकपुष्पोत्पलपद्ममालतीयुवतीयूथिकाचूर्णाष्टभागसंयुक्तं पुनर्नागबलासहस्रपलस्वरसपरिपीतमनातपशुष्कं द्विगुणितसर्पिषा क्षौद्रसर्पिषा वा क्षुद्रगुडाकृतिं कृत्वा शुचौ दृढे घृतभाविते कुम्भे भस्मराशेरधः स्थापयेदन्तर्भूमेः पक्षं कृतरक्षाविधानमथर्ववेदविदा, पक्षात्यये चोद्धृत्य कनकरजतताम्रप्रवालकालायसचूर्णाष्टभागसंयुक्तमर्धकर्षवृद्ध्या यथोक्तेन विधिना प्रातः प्रातः प्रयुञ्जानोऽग्निबलमभिसमीक्ष्य, जीर्णे च षष्टिकं पयसा ससर्पिष्कमुपसेवमानो यथोक्तान् गुणान् समश्नुत इति||५८||
 +
 
yathōktaguṇānāmāmalakānāṁ sahasraṁ piṣṭasvēdanavidhinā payasa ūṣmaṇā susvinnamanātapaśuṣkamanasthi cūrṇayēt| tadāmalakasahasrasvarasaparipītaṁ sthirāpunarnavājīvantīnāgabalābrahmasuvarcalāmaṇḍūkaparṇīśatāvarīśaṅkhapuṣpīpippalīvacāviḍaṅgasvayaṅguptāmr̥tācandanāgurumadhukamadhūkapuṣpōtpalapadmamālatīyuvatīyūthikācūrṇāṣṭabhāgasaṁyuktaṁpunarnāgabalāsahasrapalasvarasaparipītamanātapaśuṣkaṁ dviguṇitasarpiṣā kṣaudrasarpiṣā vā kṣudraguḍākr̥tiṁ kr̥tvā śucau dr̥ḍhē ghr̥tabhāvitē kumbhē bhasmarāśēradhaḥ sthāpayēdantarbhūmēḥ pakṣaṁ kr̥tarakṣāvidhānamatharvavēdavidā, pakṣātyayē  
 
yathōktaguṇānāmāmalakānāṁ sahasraṁ piṣṭasvēdanavidhinā payasa ūṣmaṇā susvinnamanātapaśuṣkamanasthi cūrṇayēt| tadāmalakasahasrasvarasaparipītaṁ sthirāpunarnavājīvantīnāgabalābrahmasuvarcalāmaṇḍūkaparṇīśatāvarīśaṅkhapuṣpīpippalīvacāviḍaṅgasvayaṅguptāmr̥tācandanāgurumadhukamadhūkapuṣpōtpalapadmamālatīyuvatīyūthikācūrṇāṣṭabhāgasaṁyuktaṁpunarnāgabalāsahasrapalasvarasaparipītamanātapaśuṣkaṁ dviguṇitasarpiṣā kṣaudrasarpiṣā vā kṣudraguḍākr̥tiṁ kr̥tvā śucau dr̥ḍhē ghr̥tabhāvitē kumbhē bhasmarāśēradhaḥ sthāpayēdantarbhūmēḥ pakṣaṁ kr̥tarakṣāvidhānamatharvavēdavidā, pakṣātyayē  
 
cōddhr̥tyakanakarajatatāmrapravālakālāyasacūrṇāṣṭabhāgasaṁyuktamardhakarṣavr̥ddhyā yathōktēna vidhinā prātaḥ prātaḥ prayuñjānō'gnibalamabhisamīkṣya,  
 
cōddhr̥tyakanakarajatatāmrapravālakālāyasacūrṇāṣṭabhāgasaṁyuktamardhakarṣavr̥ddhyā yathōktēna vidhinā prātaḥ prātaḥ prayuñjānō'gnibalamabhisamīkṣya,  
 
jīrṇē ca ṣaṣṭikaṁ payasā sasarpiṣkamupasēvamānō yathōktān guṇān samaśnuta  
 
jīrṇē ca ṣaṣṭikaṁ payasā sasarpiṣkamupasēvamānō yathōktān guṇān samaśnuta  
 
iti||58||
 
iti||58||
 +
 
yathoktaguNAnAmAmalakAnAM sahasraM piShTasvedanavidhinA payasa UShmaNA susvinnamanAtapashuShkamanasthi cUrNayet|  
 
yathoktaguNAnAmAmalakAnAM sahasraM piShTasvedanavidhinA payasa UShmaNA susvinnamanAtapashuShkamanasthi cUrNayet|  
 
tadAmalakasahasrasvarasaparipItaMsthirApunarnavAjIvantInAgabalAbrahmasuvarcalAmaNDUkaparNIshatAvarIsha~gkhapuShpIpippalIvacAviDa~ggasvaya~gguptAmRutA-candanAgurumadhukamadhUkapuShpotpalapadmamAlatIyuvatIyUthikAcUrNAShTabhAgasaMyuktaMpunarnAgabalAsahasrapalasvarasaparipItamanAtapashuShkaM dviguNitasarpiShA kShaudrasarpiShA vA kShudraguDAkRutiM kRutvA shucau dRuDhe ghRutabhAvitekumbhe bhasmarAsheradhaH sthApayedantarbhUmeH pakShaM kRutarakShAvidhAnamatharvavedavidA, pakShAtyaye coddhRutyakanakarajatatAmrapravAlakAlAyasacUrNAShTabhAgasaMyuktamardhakarShavRuddhyA yathoktena vidhinA prAtaH prAtaH prayu~jjAno~agnibalamabhisamIkShya,jIrNe ca ShaShTikaM payasA sasarpiShkamupasevamAno yathoktAn guNAn samashnuta iti||58||  
 
tadAmalakasahasrasvarasaparipItaMsthirApunarnavAjIvantInAgabalAbrahmasuvarcalAmaNDUkaparNIshatAvarIsha~gkhapuShpIpippalIvacAviDa~ggasvaya~gguptAmRutA-candanAgurumadhukamadhUkapuShpotpalapadmamAlatIyuvatIyUthikAcUrNAShTabhAgasaMyuktaMpunarnAgabalAsahasrapalasvarasaparipItamanAtapashuShkaM dviguNitasarpiShA kShaudrasarpiShA vA kShudraguDAkRutiM kRutvA shucau dRuDhe ghRutabhAvitekumbhe bhasmarAsheradhaH sthApayedantarbhUmeH pakShaM kRutarakShAvidhAnamatharvavedavidA, pakShAtyaye coddhRutyakanakarajatatAmrapravAlakAlAyasacUrNAShTabhAgasaMyuktamardhakarShavRuddhyA yathoktena vidhinA prAtaH prAtaH prayu~jjAno~agnibalamabhisamIkShya,jIrNe ca ShaShTikaM payasA sasarpiShkamupasevamAno yathoktAn guNAn samashnuta iti||58||  
   −
The āmlakī fruits having the above qualities are taken in the number of 1000 and are steamed on the vapour of milk like the flour paste. When they are well steamed, they are taken out, dried in shade and are powdered after removing the seeds. This is impregnated with the juice of one thousand fresh fruits of amlaki and added with the powder of Ðālaparņi, punarnavā, jīvantī, nāgabalā, brahmasuvarcalā, mandÚkaparņi, Ðatāvari, Ðankhpuspi, pippalī, vacā, vidanga, kapikacchÚ, gudÚcī, chandan. Aguru, madhuka, flowers of madhÚka, utpala, kamala, jāti, taruņi, and yÚthikā in the quantity one eight of āmlaki powder. This is again impregnated with the juice of nāgabalā in the quantity of 40 kg. and dried in shade. Then in double quantity ghee or ghee-honey mixed are added to it and is made in the shape of small boluses. This is kept in a clean and strong vessel uncted with ghee and is stored underground within the heap of ashes for a fortnight after having performed the spiritual rites through those who know Atharvaveda. After the fortnight is over, this should be taken out and added with the powder (bhasma) of gold, silver, copper, coral and iron in one eighth quantity. (58)
+
The āmlakī fruits having the above qualities are taken in the number of 1000 and are steamed on the vapour of milk like the flour paste. When they are well steamed, they are taken out, dried in shade and are powdered after removing the seeds. This is impregnated with the juice of one thousand fresh fruits of amlaki and added with the powder of Ðālaparņi, punarnavā, jīvantī, nāgabalā, brahmasuvarcalā, mandÚkaparņi, Ðatāvari, Ðankhpuspi, pippalī, vacā, vidanga, kapikacchÚ, gudÚcī, chandan. Aguru, madhuka, flowers of madhÚka, utpala, kamala, jāti, taruņi, and yÚthikā in the quantity one eight of āmlaki powder. This is again impregnated with the juice of nāgabalā in the quantity of 40 kg. and dried in shade. Then in double quantity ghee or ghee-honey mixed are added to it and is made in the shape of small boluses. This is kept in a clean and strong vessel uncted with ghee and is stored underground within the heap of ashes for a fortnight after having performed the spiritual rites through those who know Atharvaveda. After the fortnight is over, this should be taken out and added with the powder (bhasma) of gold, silver, copper, coral and iron in one eighth quantity. [58]
    
भवन्ति चात्र-  
 
भवन्ति चात्र-  
 
इदं रसायनं ब्राह्मं महर्षिगणसेवितम्|  
 
इदं रसायनं ब्राह्मं महर्षिगणसेवितम्|  
 
भवत्यरोगो दीर्घायुः प्रयुञ्जानो महाबलः||५९||
 
भवत्यरोगो दीर्घायुः प्रयुञ्जानो महाबलः||५९||
 +
 
कान्तः प्रजानांसिद्धार्थश्चन्द्रादित्यसमद्युतिः|  
 
कान्तः प्रजानांसिद्धार्थश्चन्द्रादित्यसमद्युतिः|  
 
श्रुतं धारयते सत्त्वमार्षं चास्य प्रवर्तते||६०||  
 
श्रुतं धारयते सत्त्वमार्षं चास्य प्रवर्तते||६०||  
 +
 
धरणीधरसारश्च वायुना समविक्रमः|  
 
धरणीधरसारश्च वायुना समविक्रमः|  
 
स भवत्यविषं चास्य गात्रे सम्पद्यते विषम्||६१||  
 
स भवत्यविषं चास्य गात्रे सम्पद्यते विषम्||६१||  
 
(इति द्वितीयं ब्राह्मरसायनम्)|
 
(इति द्वितीयं ब्राह्मरसायनम्)|
 +
 
bhavanti cātra-  
 
bhavanti cātra-  
 
idaṁ rasāyanaṁ brāhmaṁ maharṣigaṇasēvitam|  
 
idaṁ rasāyanaṁ brāhmaṁ maharṣigaṇasēvitam|  
 
bhavatyarōgō dīrghāyuḥ prayuñjānō mahābalaḥ||59||  
 
bhavatyarōgō dīrghāyuḥ prayuñjānō mahābalaḥ||59||  
 +
 
kāntaḥ prajānāṁ siddhārthaścandrādityasamadyutiḥ|  
 
kāntaḥ prajānāṁ siddhārthaścandrādityasamadyutiḥ|  
 
śrutaṁ dhārayatē sattvamārṣaṁ cāsya pravartatē||60||  
 
śrutaṁ dhārayatē sattvamārṣaṁ cāsya pravartatē||60||  
 +
 
dharaṇīdharasāraśca vāyunā samavikramaḥ|  
 
dharaṇīdharasāraśca vāyunā samavikramaḥ|  
 
sa bhavatyaviṣaṁ cāsya gātrē sampadyatēviṣam||61||  
 
sa bhavatyaviṣaṁ cāsya gātrē sampadyatēviṣam||61||  
 
(iti dvitīyaṁ brāhmarasāyanam)|
 
(iti dvitīyaṁ brāhmarasāyanam)|
 +
 
bhavanti cAtra-  
 
bhavanti cAtra-  
 
idaM rasAyanaM brAhmaM maharShigaNasevitam|  
 
idaM rasAyanaM brAhmaM maharShigaNasevitam|  
 
bhavatyarogo dIrghAyuH prayu~jjAno mahAbalaH||59||  
 
bhavatyarogo dIrghAyuH prayu~jjAno mahAbalaH||59||  
 +
 
kAntaH prajAnAM siddhArthashcandrAdityasamadyutiH|  
 
kAntaH prajAnAM siddhArthashcandrAdityasamadyutiH|  
 
shrutaM dhArayate sattvamArShaM cAsya pravartate||60||  
 
shrutaM dhArayate sattvamArShaM cAsya pravartate||60||  
 +
 
dharaNIdharasArashca vAyunA samavikramaH|  
 
dharaNIdharasArashca vAyunA samavikramaH|  
 
sa bhavatyaviShaM cAsya gAtre sampadyate viSham||61||  
 
sa bhavatyaviShaM cAsya gAtre sampadyate viSham||61||  
 
(iti dvitIyaM brAhmarasAyanam)|
 
(iti dvitIyaM brAhmarasAyanam)|
 +
 
This rasayan preparation should be taken regularly in the dose of 5 gms gradually increasing with the same by the said method in every morning in consideration of the digestive capacity, after the consumed medication is digested, swastika rice along with milk added with ghee should be taken. This treatment affords one to achieve the therapeutic results mentioned above.
 
This rasayan preparation should be taken regularly in the dose of 5 gms gradually increasing with the same by the said method in every morning in consideration of the digestive capacity, after the consumed medication is digested, swastika rice along with milk added with ghee should be taken. This treatment affords one to achieve the therapeutic results mentioned above.
 +
 
Here are the summarizing verses-
 
Here are the summarizing verses-
On using this brāhma rasāyana, already used by great sages, the user becomes disease free, long lived and with great strength. He becomes charming to the world, with all mission fulfilled, having splendour like that of the moon and the sun, acquires and retains the knowledge. He is endowed with devine psyche, firmness like that of mountain, valour like that of wind. Even poison is reduced to non poison on coming in contact with his body. (59-61)
+
On using this brāhma rasāyana, already used by great sages, the user becomes disease free, long lived and with great strength. He becomes charming to the world, with all mission fulfilled, having splendour like that of the moon and the sun, acquires and retains the knowledge. He is endowed with devine psyche, firmness like that of mountain, valour like that of wind. Even poison is reduced to non poison on coming in contact with his body. [59-61]
Chyavanaprasha:
+
 
 +
==== Chyavanaprasha ====
 +
 
 
बिल्वोऽग्निमन्थः श्योनाकः काश्मर्यः पाटलिर्बला|  
 
बिल्वोऽग्निमन्थः श्योनाकः काश्मर्यः पाटलिर्बला|  
 
पर्ण्यश्चतस्रः पिप्पल्यः श्वदंष्ट्रा बृहतीद्वयम्||६२||  
 
पर्ण्यश्चतस्रः पिप्पल्यः श्वदंष्ट्रा बृहतीद्वयम्||६२||  
 +
 
शृङ्गी तामलकी द्राक्षा जीवन्ती पुष्करागुरु|  
 
शृङ्गी तामलकी द्राक्षा जीवन्ती पुष्करागुरु|  
 
अभया चामृता ऋद्धिर्जीवकर्षभकौ शटी||६३||  
 
अभया चामृता ऋद्धिर्जीवकर्षभकौ शटी||६३||  
 +
 
मुस्तं पुनर्नवा मेदा सैला चन्दनमुत्पलम्|  
 
मुस्तं पुनर्नवा मेदा सैला चन्दनमुत्पलम्|  
 
विदारी वृषमूलानि काकोली काकनासिका||६४||  
 
विदारी वृषमूलानि काकोली काकनासिका||६४||  
 +
 
एषां पलोन्मितान् भागाञ्छतान्यामलकस्य च|  
 
एषां पलोन्मितान् भागाञ्छतान्यामलकस्य च|  
 
पञ्च दद्यात्तदैकध्यं जलद्रोणे विपाचयेत्||६५||  
 
पञ्च दद्यात्तदैकध्यं जलद्रोणे विपाचयेत्||६५||  
 +
 
ज्ञात्वा गतरसान्येतान्यौषधान्यथ तं रसम्|  
 
ज्ञात्वा गतरसान्येतान्यौषधान्यथ तं रसम्|  
 
तच्चामलकमुद्धृत्य निष्कुलं तैलसर्पिषोः||६६||  
 
तच्चामलकमुद्धृत्य निष्कुलं तैलसर्पिषोः||६६||  
 +
 
पलद्वादशके भृष्ट्वा दत्त्वा चार्धतुलां भिषक्|  
 
पलद्वादशके भृष्ट्वा दत्त्वा चार्धतुलां भिषक्|  
 
मत्स्यण्डिकायाः पूताया लेहवत्साधु साधयेत्||६७||  
 
मत्स्यण्डिकायाः पूताया लेहवत्साधु साधयेत्||६७||  
 +
 
षट्पलं मधुनश्चात्र सिद्धशीते प्रदापयेत्|  
 
षट्पलं मधुनश्चात्र सिद्धशीते प्रदापयेत्|  
 
चतुष्पलं तुगाक्षीर्याः पिप्पलीद्विपलं तथा||६८||  
 
चतुष्पलं तुगाक्षीर्याः पिप्पलीद्विपलं तथा||६८||  
 +
 
पलमेकं निदध्याच्च त्वगेलापत्रकेशरात्|  
 
पलमेकं निदध्याच्च त्वगेलापत्रकेशरात्|  
 
इत्ययं च्यवनप्राशः परमुक्तो रसायनः||६९||  
 
इत्ययं च्यवनप्राशः परमुक्तो रसायनः||६९||  
 +
 
कासश्वासहरश्चैव विशेषेणोपदिश्यते|  
 
कासश्वासहरश्चैव विशेषेणोपदिश्यते|  
 
क्षीणक्षतानां वृद्धानां बालानांचाङ्गवर्धनः||७०||  
 
क्षीणक्षतानां वृद्धानां बालानांचाङ्गवर्धनः||७०||  
 +
 
स्वरक्षयमुरोरोगं हृद्रोगं वातशोणितम्|  
 
स्वरक्षयमुरोरोगं हृद्रोगं वातशोणितम्|  
 
पिपासां मूत्रशुक्रस्थान् दोषांश्चाप्यपकर्षति||७१||  
 
पिपासां मूत्रशुक्रस्थान् दोषांश्चाप्यपकर्षति||७१||  
 +
 
अस्य मात्रांप्रयुञ्जीत योपरुन्ध्यान्न भोजनम्|  
 
अस्य मात्रांप्रयुञ्जीत योपरुन्ध्यान्न भोजनम्|  
 
अस्य प्रयोगाच्च्यवनःसुवृद्धोऽभूत्पुनर्युवा||७२||  
 
अस्य प्रयोगाच्च्यवनःसुवृद्धोऽभूत्पुनर्युवा||७२||  
 +
 
मेधां स्मृतिं कान्तिमनामयत्वमायुःप्रकर्षं बलमिन्द्रियाणाम्|  
 
मेधां स्मृतिं कान्तिमनामयत्वमायुःप्रकर्षं बलमिन्द्रियाणाम्|  
 
स्त्रीषु प्रहर्षं परमग्निवृद्धिं वर्णप्रसादंपवनानुलोम्यम्||७३||  
 
स्त्रीषु प्रहर्षं परमग्निवृद्धिं वर्णप्रसादंपवनानुलोम्यम्||७३||  
 +
 
रसायनस्यास्य नरः प्रयोगाल्लभेत जीर्णोऽपि कुटीप्रवेशात्|  
 
रसायनस्यास्य नरः प्रयोगाल्लभेत जीर्णोऽपि कुटीप्रवेशात्|  
 
जराकृतं रूपमपास्य सर्वं बिभर्ति रूपं नवयौवनस्य||७४||
 
जराकृतं रूपमपास्य सर्वं बिभर्ति रूपं नवयौवनस्य||७४||
 
(इति च्यवनप्राशः)|
 
(इति च्यवनप्राशः)|
 +
 
bilvō'gnimanthaḥ śyōnākaḥ kāśmaryaḥ pāṭalirbalā|  
 
bilvō'gnimanthaḥ śyōnākaḥ kāśmaryaḥ pāṭalirbalā|  
 
parṇyaścatasraḥ pippalyaḥ śvadaṁṣṭrā br̥hatīdvayam||62||
 
parṇyaścatasraḥ pippalyaḥ śvadaṁṣṭrā br̥hatīdvayam||62||
 +
 
śr̥ṅgī tāmalakī drākṣā jīvantī puṣkarāguru|  
 
śr̥ṅgī tāmalakī drākṣā jīvantī puṣkarāguru|  
 
abhayā cāmr̥tā r̥ddhirjīvakarṣabhakau śaṭī||63||  
 
abhayā cāmr̥tā r̥ddhirjīvakarṣabhakau śaṭī||63||  
 +
 
mustaṁ punarnavā mēdā sailā candanamutpalam|  
 
mustaṁ punarnavā mēdā sailā candanamutpalam|  
 
vidārī vr̥ṣamūlāni kākōlī kākanāsikā||64||  
 
vidārī vr̥ṣamūlāni kākōlī kākanāsikā||64||  
 +
 
ēṣāṁ palōnmitān bhāgāñchatānyāmalakasya ca|  
 
ēṣāṁ palōnmitān bhāgāñchatānyāmalakasya ca|  
 
pañca dadyāttadaikadhyaṁ jaladrōṇē vipācayēt||65||  
 
pañca dadyāttadaikadhyaṁ jaladrōṇē vipācayēt||65||  
 +
 
jñātvā gatarasānyētānyauṣadhānyatha taṁ rasam|  
 
jñātvā gatarasānyētānyauṣadhānyatha taṁ rasam|  
 
taccāmalakamuddhr̥tya niṣkulaṁ tailasarpiṣōḥ||66||  
 
taccāmalakamuddhr̥tya niṣkulaṁ tailasarpiṣōḥ||66||  
 +
 
paladvādaśakē bhr̥ṣṭvā dattvā cārdhatulāṁ bhiṣak|  
 
paladvādaśakē bhr̥ṣṭvā dattvā cārdhatulāṁ bhiṣak|  
 
matsyaṇḍikāyāḥ pūtāyā lēhavatsādhu sādhayēt||67||  
 
matsyaṇḍikāyāḥ pūtāyā lēhavatsādhu sādhayēt||67||  
 +
 
ṣaṭpalaṁ madhunaścātra siddhaśītē pradāpayēt|  
 
ṣaṭpalaṁ madhunaścātra siddhaśītē pradāpayēt|  
 
catuṣpalaṁ tugākṣīryāḥ pippalīdvipalaṁ tathā||68||  
 
catuṣpalaṁ tugākṣīryāḥ pippalīdvipalaṁ tathā||68||  
 +
 
palamēkaṁ nidadhyācca tvagēlāpatrakēśarāt|  
 
palamēkaṁ nidadhyācca tvagēlāpatrakēśarāt|  
 
ityayaṁ cyavanaprāśaḥ paramuktō rasāyanaḥ||69||  
 
ityayaṁ cyavanaprāśaḥ paramuktō rasāyanaḥ||69||  
 +
 
kāsaśvāsaharaścaiva viśēṣēṇōpadiśyatē|  
 
kāsaśvāsaharaścaiva viśēṣēṇōpadiśyatē|  
 
kṣīṇakṣatānāṁ vr̥ddhānāṁ bālānāṁ cāṅgavardhanaḥ||70||  
 
kṣīṇakṣatānāṁ vr̥ddhānāṁ bālānāṁ cāṅgavardhanaḥ||70||  
 +
 
svarakṣayamurōrōgaṁ hr̥drōgaṁ vātaśōṇitam|  
 
svarakṣayamurōrōgaṁ hr̥drōgaṁ vātaśōṇitam|  
 
pipāsāṁ mūtraśukrasthān dōṣāṁścāpyapakarṣati||71||  
 
pipāsāṁ mūtraśukrasthān dōṣāṁścāpyapakarṣati||71||  
 +
 
asya mātrāṁ prayuñjīta yōparundhyānna bhōjanam|  
 
asya mātrāṁ prayuñjīta yōparundhyānna bhōjanam|  
 
asya prayōgāccyavanaḥ suvr̥ddhō'bhūt punaryuvā||72||  
 
asya prayōgāccyavanaḥ suvr̥ddhō'bhūt punaryuvā||72||  
 +
 
mēdhāṁ smr̥tiṁ kāntimanāmayatvamāyuḥprakarṣaṁ balamindriyāṇām|  
 
mēdhāṁ smr̥tiṁ kāntimanāmayatvamāyuḥprakarṣaṁ balamindriyāṇām|  
 
strīṣu praharṣaṁ paramagnivr̥ddhiṁ varṇaprasādaṁ  
 
strīṣu praharṣaṁ paramagnivr̥ddhiṁ varṇaprasādaṁ  
 
pavanānulōmyam||73||  
 
pavanānulōmyam||73||  
 +
 
rasāyanasyāsya naraḥ prayōgāllabhēta jīrṇō'pi kuṭīpravēśāt|  
 
rasāyanasyāsya naraḥ prayōgāllabhēta jīrṇō'pi kuṭīpravēśāt|  
 
jarākr̥taṁ rūpamapāsya sarvaṁ bibharti rūpaṁnavayauvanasya||74||  
 
jarākr̥taṁ rūpamapāsya sarvaṁ bibharti rūpaṁnavayauvanasya||74||  
 
(iti cyavanaprāśaḥ)|  
 
(iti cyavanaprāśaḥ)|  
 +
 
bilvo~agnimanthaH shyonAkaH kAshmaryaH pATalirbalA|  
 
bilvo~agnimanthaH shyonAkaH kAshmaryaH pATalirbalA|  
 
parNyashcatasraH pippalyaH shvadaMShTrA bRuhatIdvayam||62||  
 
parNyashcatasraH pippalyaH shvadaMShTrA bRuhatIdvayam||62||  
 +
 
shRu~ggI tAmalakI drAkShA jIvantI puShkarAguru|  
 
shRu~ggI tAmalakI drAkShA jIvantI puShkarAguru|  
 
abhayA cAmRutA RuddhirjIvakarShabhakau shaTI||63||  
 
abhayA cAmRutA RuddhirjIvakarShabhakau shaTI||63||  
 +
 
mustaM punarnavA medA sailA candanamutpalam|  
 
mustaM punarnavA medA sailA candanamutpalam|  
 
vidArI vRuShamUlAni kAkolI kAkanAsikA||64||  
 
vidArI vRuShamUlAni kAkolI kAkanAsikA||64||  
 +
 
eShAM palonmitAn bhAgA~jchatAnyAmalakasya ca|  
 
eShAM palonmitAn bhAgA~jchatAnyAmalakasya ca|  
 
pa~jca dadyAttadaikadhyaM jaladroNe vipAcayet||65||  
 
pa~jca dadyAttadaikadhyaM jaladroNe vipAcayet||65||  
 +
 
j~jAtvA gatarasAnyetAnyauShadhAnyatha taM rasam|  
 
j~jAtvA gatarasAnyetAnyauShadhAnyatha taM rasam|  
 
taccAmalakamuddhRutya niShkulaM tailasarpiShoH||66||  
 
taccAmalakamuddhRutya niShkulaM tailasarpiShoH||66||  
 +
 
paladvAdashake bhRuShTvA dattvA cArdhatulAM bhiShak|  
 
paladvAdashake bhRuShTvA dattvA cArdhatulAM bhiShak|  
 
matsyaNDikAyAH pUtAyA lehavatsAdhu sAdhayet||67||  
 
matsyaNDikAyAH pUtAyA lehavatsAdhu sAdhayet||67||  
 +
 
ShaTpalaM madhunashcAtra siddhashIte pradApayet|  
 
ShaTpalaM madhunashcAtra siddhashIte pradApayet|  
 
catuShpalaM tugAkShIryAH pippalIdvipalaM tathA||68||  
 
catuShpalaM tugAkShIryAH pippalIdvipalaM tathA||68||  
 +
 
palamekaM nidadhyAcca tvagelApatrakesharAt|  
 
palamekaM nidadhyAcca tvagelApatrakesharAt|  
 
ityayaM cyavanaprAshaH paramukto rasAyanaH||69||  
 
ityayaM cyavanaprAshaH paramukto rasAyanaH||69||  
 +
 
kAsashvAsaharashcaiva visheSheNopadishyate|  
 
kAsashvAsaharashcaiva visheSheNopadishyate|  
 
kShINakShatAnAM vRuddhAnAM bAlAnAM cA~ggavardhanaH||70||  
 
kShINakShatAnAM vRuddhAnAM bAlAnAM cA~ggavardhanaH||70||  
 +
 
svarakShayamurorogaM hRudrogaM vAtashoNitam|  
 
svarakShayamurorogaM hRudrogaM vAtashoNitam|  
 
pipAsAM mUtrashukrasthAn doShAMshcApyapakarShati||71||  
 
pipAsAM mUtrashukrasthAn doShAMshcApyapakarShati||71||  
 +
 
asya mAtrAM prayu~jjIta yoparundhyAnna bhojanam|  
 
asya mAtrAM prayu~jjIta yoparundhyAnna bhojanam|  
 
asya prayogAccyavanaH suvRuddho~abhUt punaryuvA||72||  
 
asya prayogAccyavanaH suvRuddho~abhUt punaryuvA||72||  
 +
 
medhAM smRutiM kAntimanAmayatvamAyuHprakarShaM balamindriyANAm|  
 
medhAM smRutiM kAntimanAmayatvamAyuHprakarShaM balamindriyANAm|  
 
strIShu praharShaM paramagnivRuddhiM varNaprasAdaM pavanAnulomyam||73||  
 
strIShu praharShaM paramagnivRuddhiM varNaprasAdaM pavanAnulomyam||73||  
 +
 
rasAyanasyAsya naraH prayogAllabheta jIrNo~api kuTIpraveshAt|  
 
rasAyanasyAsya naraH prayogAllabheta jIrNo~api kuTIpraveshAt|  
 
jarAkRutaM rUpamapAsya sarvaM bibharti rUpaM navayauvanasya||74||  
 
jarAkRutaM rUpamapAsya sarvaM bibharti rUpaM navayauvanasya||74||  
 
(iti cyavanaprAshaH)|  
 
(iti cyavanaprAshaH)|  
40 Gms of each of Bilwa, agnimantha, śyōnāka, kāśmarya, pāṭala, balā, four leaved herbes (śalaparṇī, prśniparṇī, mudgaparṇī, masaparṇī), pippalī, śvadaṁṣṭrā, br̥hatī, kaṇtakārī, karkatśr̥ṅgī, tāmalakī, drākṣā, jīvantī, puṣkaramÚla, aguru, abhayā, amr̥tā r̥ddhi, jīvaka, rṣabhaka, śaṭī, musta, punarnavā, mēdā, elā, candana, utpala, vidārī, vāsā (roots),  kākolī and kākanāsā  and 500 fruits of āmalakī– all these put together should be boiled in water measuring 100 litres 240 ml. when the drugs are extracted completely the decoction should be brought down. The fruits of āmalakī also should be taken out and their seeds are removed. Then the fruit pulp should be fried in tila oil and ghee (mixed) in quantity of 480 gms. Now it should be cooked in the above decoction adding to it 2 kg of clean sugar candy and prepared into a linctus. When it is self cooked, 240 gms of honey should be added to it. in the end 160 gms twak, elā, patra and nāgakeśara (combined together) should be added. This is the famous “cyavanaprāśa”, an excellent rasāyana. Particularly it alleviates cough and dyspnoea, is useful for the wasted, injured and old people and promotes development of children. It alleviates hoarseness of voice, chest disease, heart disease, vātarakta, thirst and disorders of urine and semen. It should be taken in the dose which does not interfere with the food intake and digestion. By consuming this rasayan preparation, the extremely old sage cyavana regained youthful age. If this rasāyana is used by the indoor method, even the old attains intellect, memory, lustre, freedom from disease, longevity, strength of senses, sexual vigour, adequate agni function (digestion and metabolism), fairness of complexion and appropriate discharge of flatus. The consumer of this rasayan gets rid of senility and enjoys youthfulness. (62-74)
+
 
 +
40 Gms of each of Bilwa, agnimantha, śyōnāka, kāśmarya, pāṭala, balā, four leaved herbes (śalaparṇī, prśniparṇī, mudgaparṇī, masaparṇī), pippalī, śvadaṁṣṭrā, br̥hatī, kaṇtakārī, karkatśr̥ṅgī, tāmalakī, drākṣā, jīvantī, puṣkaramÚla, aguru, abhayā, amr̥tā r̥ddhi, jīvaka, rṣabhaka, śaṭī, musta, punarnavā, mēdā, elā, candana, utpala, vidārī, vāsā (roots),  kākolī and kākanāsā  and 500 fruits of āmalakī– all these put together should be boiled in water measuring 100 litres 240 ml. when the drugs are extracted completely the decoction should be brought down. The fruits of āmalakī also should be taken out and their seeds are removed. Then the fruit pulp should be fried in tila oil and ghee (mixed) in quantity of 480 gms. Now it should be cooked in the above decoction adding to it 2 kg of clean sugar candy and prepared into a linctus. When it is self cooked, 240 gms of honey should be added to it. in the end 160 gms twak, elā, patra and nāgakeśara (combined together) should be added. This is the famous “cyavanaprāśa”, an excellent rasāyana. Particularly it alleviates cough and dyspnoea, is useful for the wasted, injured and old people and promotes development of children. It alleviates hoarseness of voice, chest disease, heart disease, vātarakta, thirst and disorders of urine and semen. It should be taken in the dose which does not interfere with the food intake and digestion. By consuming this rasayan preparation, the extremely old sage cyavana regained youthful age. If this rasāyana is used by the indoor method, even the old attains intellect, memory, lustre, freedom from disease, longevity, strength of senses, sexual vigour, adequate agni function (digestion and metabolism), fairness of complexion and appropriate discharge of flatus. The consumer of this rasayan gets rid of senility and enjoys youthfulness. [62-74]
 
Amalaka rasayana:
 
Amalaka rasayana:
 
अथामलकहरीतकीनामामलकबिभीतकानांहरीतकीबिभीतकानामामलकहरीतकीबिभीतकानां वा पलाशत्वगवनद्धानांमृदाऽवलिप्तानांकुकूलस्विन्नानामकुलकानां पलसहस्रमुलूखले सम्पोथ्य दधिघृतमधुपललतैलशर्करासंयुक्तं भक्षयेदनन्नभुग्यथोक्तेन विधिना; तस्यान्ते यवाग्वादिभिः प्रत्यवस्थापनम् अभ्यङ्गोत्सादनं सर्पिषा यवचूर्णैश्च, अयं च रसायनप्रयोगप्रकर्षो द्विस्तावदग्निबलमभिसमीक्ष्यप्रतिभोजनं यूषेण पयसा वा षष्टिकः ससर्पिष्कः, अतः परं यथासुखविहारः कामभक्ष्यः स्यात्| अनेन प्रयोगेणर्षयः पुनर्युवत्वमवापुर्बभूवुश्चानेकवर्षशतजीविनो निर्विकाराः परं शरीरबुद्धीन्द्रियबलसमुदिताश्चेरुश्चात्यन्तनिष्ठया तपः||७५|| (इतिचतुर्थामलकरसायनम्)|
 
अथामलकहरीतकीनामामलकबिभीतकानांहरीतकीबिभीतकानामामलकहरीतकीबिभीतकानां वा पलाशत्वगवनद्धानांमृदाऽवलिप्तानांकुकूलस्विन्नानामकुलकानां पलसहस्रमुलूखले सम्पोथ्य दधिघृतमधुपललतैलशर्करासंयुक्तं भक्षयेदनन्नभुग्यथोक्तेन विधिना; तस्यान्ते यवाग्वादिभिः प्रत्यवस्थापनम् अभ्यङ्गोत्सादनं सर्पिषा यवचूर्णैश्च, अयं च रसायनप्रयोगप्रकर्षो द्विस्तावदग्निबलमभिसमीक्ष्यप्रतिभोजनं यूषेण पयसा वा षष्टिकः ससर्पिष्कः, अतः परं यथासुखविहारः कामभक्ष्यः स्यात्| अनेन प्रयोगेणर्षयः पुनर्युवत्वमवापुर्बभूवुश्चानेकवर्षशतजीविनो निर्विकाराः परं शरीरबुद्धीन्द्रियबलसमुदिताश्चेरुश्चात्यन्तनिष्ठया तपः||७५|| (इतिचतुर्थामलकरसायनम्)|

Navigation menu