Changes

Jump to navigation Jump to search
1,971 bytes added ,  12:55, 16 December 2019
no edit summary
Line 1: Line 1:  +
{{#seo:
 +
|title=Maharoga Adhyaya
 +
|titlemode=append
 +
|keywords=dosha specific diseases, site of dosha, management principles of dosha
 +
|description=Sutra Sthana Chapter 20. Dosha specific classification of diseases
 +
}}
 +
 
<big>'''Sutra Sthana Chapter 20. Dosha specific classification of diseases '''</big>
 
<big>'''Sutra Sthana Chapter 20. Dosha specific classification of diseases '''</big>
   Line 34: Line 41:     
=== Sanskrit text, Transliteration and English Translation ===
 
=== Sanskrit text, Transliteration and English Translation ===
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
अथातो महारोगाध्यायं व्याख्यास्यामः||१||  
 
अथातो महारोगाध्यायं व्याख्यास्यामः||१||  
    
इति ह स्माह भगवानात्रेयः||२||  
 
इति ह स्माह भगवानात्रेयः||२||  
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
athātō mahārōgādhyāyaṁ vyākhyāsyāmaḥ||1||  
 
athātō mahārōgādhyāyaṁ vyākhyāsyāmaḥ||1||  
Line 46: Line 55:     
iti ha smAha bhagavAnAtreyaH||2||
 
iti ha smAha bhagavAnAtreyaH||2||
 +
</div></div>
    
Now we shall expound this main chapter on the “Enumeration of major diseases”. Thus said Lord Atreya [1-2]
 
Now we shall expound this main chapter on the “Enumeration of major diseases”. Thus said Lord Atreya [1-2]
    
==== Classification of diseases ====
 
==== Classification of diseases ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
चत्वारो रोगा भवन्ति- आगन्तुवातपित्तश्लेष्मनिमित्ताः; तेषां चतुर्णामपि रोगाणां रोगत्वमेकविधं भवति, रुक्सामान्यात्;द्विविधा पुनः  प्रकृतिरेषाम्, आगन्तुनिजविभागात्; द्विविधं चैषामधिष्ठानं, मनःशरीरविशेषात्; विकाराःपुनरपरिसङ्ख्येयाः, प्रकृत्यधिष्ठानलिङ्गायतनविकल्पविशेषापरिसङ्ख्येयत्वात्  ||३||
 
चत्वारो रोगा भवन्ति- आगन्तुवातपित्तश्लेष्मनिमित्ताः; तेषां चतुर्णामपि रोगाणां रोगत्वमेकविधं भवति, रुक्सामान्यात्;द्विविधा पुनः  प्रकृतिरेषाम्, आगन्तुनिजविभागात्; द्विविधं चैषामधिष्ठानं, मनःशरीरविशेषात्; विकाराःपुनरपरिसङ्ख्येयाः, प्रकृत्यधिष्ठानलिङ्गायतनविकल्पविशेषापरिसङ्ख्येयत्वात्  ||३||
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
catvārō rōgā bhavanti- āgantuvātapittaślēṣmanimittāḥ; tēṣāṁ caturṇāmapi rōgāṇāṁ rōgatvamēkavidhaṁbhavati, ruksāmānyāt; dvividhā punaḥ prakr̥tirēṣām, āgantunijavibhāgāt; dvividhaṁ caiṣāmadhiṣṭhānaṁ,manaḥśarīraviśēṣāt; vikārāḥ punaraparisaṅkhyēyāḥ,prakr̥tyadhiṣṭhānaliṅgāyatanavikalpaviśēṣāparisaṅkhyēyatvāt  ||3||
 
catvārō rōgā bhavanti- āgantuvātapittaślēṣmanimittāḥ; tēṣāṁ caturṇāmapi rōgāṇāṁ rōgatvamēkavidhaṁbhavati, ruksāmānyāt; dvividhā punaḥ prakr̥tirēṣām, āgantunijavibhāgāt; dvividhaṁ caiṣāmadhiṣṭhānaṁ,manaḥśarīraviśēṣāt; vikārāḥ punaraparisaṅkhyēyāḥ,prakr̥tyadhiṣṭhānaliṅgāyatanavikalpaviśēṣāparisaṅkhyēyatvāt  ||3||
    
catvAro rogA bhavanti- AgantuvAtapittashleShmanimittAH; teShAM caturNAmapi rogANAMrogatvamekavidhaM bhavati, ruksAmAnyAt; dvividhA punaH prakRutireShAm, AgantunijavibhAgAt;dvividhaM caiShAmadhiShThAnaM, manaHsharIravisheShAt; vikArAH punaraparisa~gkhyeyAH,prakRutyadhiShThAnali~ggAyatanavikalpavisheShAparisa~gkhyeyatvAt  ||3||  
 
catvAro rogA bhavanti- AgantuvAtapittashleShmanimittAH; teShAM caturNAmapi rogANAMrogatvamekavidhaM bhavati, ruksAmAnyAt; dvividhA punaH prakRutireShAm, AgantunijavibhAgAt;dvividhaM caiShAmadhiShThAnaM, manaHsharIravisheShAt; vikArAH punaraparisa~gkhyeyAH,prakRutyadhiShThAnali~ggAyatanavikalpavisheShAparisa~gkhyeyatvAt  ||3||  
 +
</div></div>
 +
 
<div style="text-align:justify;">
 
<div style="text-align:justify;">
 
There are four types of diseases viz. ''agantuja'' (exogenous), ''vataja, pittaja'' and ''shleshmaja/kapha''. All varieties of diseases may be grouped under one classification because pain is common to all. They are again of two types depending on their nature- exogenous and endogenous. They are again of two types - somatic and psychic-depending on the sites of their manifestation i.e. body and mind. Diseases are in fact innumerable (dhatus affected, signs and symptoms), distant causes (like improper diet and regimen), and permutation and combination of various fractions of ''doshas'' are innumerable. [3]
 
There are four types of diseases viz. ''agantuja'' (exogenous), ''vataja, pittaja'' and ''shleshmaja/kapha''. All varieties of diseases may be grouped under one classification because pain is common to all. They are again of two types depending on their nature- exogenous and endogenous. They are again of two types - somatic and psychic-depending on the sites of their manifestation i.e. body and mind. Diseases are in fact innumerable (dhatus affected, signs and symptoms), distant causes (like improper diet and regimen), and permutation and combination of various fractions of ''doshas'' are innumerable. [3]
Line 61: Line 75:     
==== Etiological factors of diseases ====
 
==== Etiological factors of diseases ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
मुखानि तु खल्वागन्तोर्नखदशनपतनाभिचाराभिशापाभिषङ्गाभिघातव्यध-बन्धनवेष्टनपीडनरज्जुदहनशस्त्राशनिभूतोपसर्गादीनि, निजस्य तु मुखं वातपित्तश्लेष्मणां वैषम्यम्||४||  
 
मुखानि तु खल्वागन्तोर्नखदशनपतनाभिचाराभिशापाभिषङ्गाभिघातव्यध-बन्धनवेष्टनपीडनरज्जुदहनशस्त्राशनिभूतोपसर्गादीनि, निजस्य तु मुखं वातपित्तश्लेष्मणां वैषम्यम्||४||  
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
mukhāni tu khalvāgantōrnakhadaśanapatanābhicārābhiśāpābhiṣaṅgābhighātavyadha-bandhanavēṣṭanapīḍanarajjudahanaśastrāśanibhūtōpasargādīni, nijasya tu mukhaṁ vātapittaślēṣmaṇāṁvaiṣamyam||4||  
 
mukhāni tu khalvāgantōrnakhadaśanapatanābhicārābhiśāpābhiṣaṅgābhighātavyadha-bandhanavēṣṭanapīḍanarajjudahanaśastrāśanibhūtōpasargādīni, nijasya tu mukhaṁ vātapittaślēṣmaṇāṁvaiṣamyam||4||  
    
mukhAni tu khalvAgantornakhadashanapatanAbhicArAbhishApAbhiSha~ggAbhighAtavyadha-bandhanaveShTanapIDanarajjudahanashastrAshanibhUtopasargAdIni, nijasya tu mukhaMvAtapittashleShmaNAM vaiShamyam||4||
 
mukhAni tu khalvAgantornakhadashanapatanAbhicArAbhishApAbhiSha~ggAbhighAtavyadha-bandhanaveShTanapIDanarajjudahanashastrAshanibhUtopasargAdIni, nijasya tu mukhaMvAtapittashleShmaNAM vaiShamyam||4||
 +
</div></div>
    
While exogenous diseases are caused by nails, teeth bites (of wild animals), fall, malevolent spells, curse, psychic afflictions including assault, piercing, bondage, raping, application of pressure, binding by rope, fire, weapon, thunderbolt, demoniac seizure, and natural calamities. Endogenous diseases are caused by the disturbance in the equilibrium of ''vata, pitta'' and ''kapha dosha''.[4]
 
While exogenous diseases are caused by nails, teeth bites (of wild animals), fall, malevolent spells, curse, psychic afflictions including assault, piercing, bondage, raping, application of pressure, binding by rope, fire, weapon, thunderbolt, demoniac seizure, and natural calamities. Endogenous diseases are caused by the disturbance in the equilibrium of ''vata, pitta'' and ''kapha dosha''.[4]
    
==== Three major causes of diseases ====
 
==== Three major causes of diseases ====
   
+
  <div class="mw-collapsible mw-collapsed">
 +
 
 
द्वयोस्तु खल्वागन्तुनिजयोः प्रेरणमसात्म्येन्द्रियार्थसंयोगः, प्रज्ञापराधः, परिणामश्चेति||५||  
 
द्वयोस्तु खल्वागन्तुनिजयोः प्रेरणमसात्म्येन्द्रियार्थसंयोगः, प्रज्ञापराधः, परिणामश्चेति||५||  
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
dvayōstu khalvāgantunijayōḥ prēraṇamasātmyēndriyārthasaṁyōgaḥ, prajñāparādhaḥ, pariṇāmaścēti||5||  
 
dvayōstu khalvāgantunijayōḥ prēraṇamasātmyēndriyārthasaṁyōgaḥ, prajñāparādhaḥ, pariṇāmaścēti||5||  
    
dvayostu khalvAgantunijayoH preraNamasAtmyendriyArthasaMyogaH, praj~jAparAdhaH,pariNAmashceti||5||
 
dvayostu khalvAgantunijayoH preraNamasAtmyendriyArthasaMyogaH, praj~jAparAdhaH,pariNAmashceti||5||
 +
</div></div>
    
Unwholesome contact between sense organs and their objects, intellectual defects and effects of time constitute the common causative factors for both the exogenous and endogenous types of diseases.[5]
 
Unwholesome contact between sense organs and their objects, intellectual defects and effects of time constitute the common causative factors for both the exogenous and endogenous types of diseases.[5]
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
सर्वेऽपि तु खल्वेतेऽभिप्रवृद्धाश्चत्वारो रोगाः परस्परमनुबध्नन्ति, न चान्योन्येन सह सन्देहमापद्यन्ते  ||६||  
 
सर्वेऽपि तु खल्वेतेऽभिप्रवृद्धाश्चत्वारो रोगाः परस्परमनुबध्नन्ति, न चान्योन्येन सह सन्देहमापद्यन्ते  ||६||  
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
sarvē'pi tu khalvētē'bhipravr̥ddhāścatvārō rōgāḥ parasparamanubadhnanti, na cānyōnyēna sahasandēhamāpadyantē  ||6||  
 
sarvē'pi tu khalvētē'bhipravr̥ddhāścatvārō rōgāḥ parasparamanubadhnanti, na cānyōnyēna sahasandēhamāpadyantē  ||6||  
    
sarve~api tu khalvete~abhipravRuddhAshcatvAro rogAH parasparamanubadhnanti, na cAnyonyena sahasandehamApadyante  ||6||  
 
sarve~api tu khalvete~abhipravRuddhAshcatvAro rogAH parasparamanubadhnanti, na cAnyonyena sahasandehamApadyante  ||6||  
 +
</div></div>
    
All these four types of diseases when aggravated get transform into each other to share common symptoms. Even then, the distinctive features of each one of these diseases are too clearly manifested to allow any confusion. [6]
 
All these four types of diseases when aggravated get transform into each other to share common symptoms. Even then, the distinctive features of each one of these diseases are too clearly manifested to allow any confusion. [6]
    
==== Difference between endogenous and exogenous diseases ====
 
==== Difference between endogenous and exogenous diseases ====
   
+
  <div class="mw-collapsible mw-collapsed">
 +
 
 
आगन्तुर्हि व्यथापूर्वं समुत्पन्नो जघन्यं वातपित्तश्लेष्मणां वैषम्यमापादयति; निजे तु वातपित्तश्लेष्माणः पूर्वं वैषम्यमापद्यन्तेजघन्यं व्यथामभिनिर्वर्तयन्ति||७||  
 
आगन्तुर्हि व्यथापूर्वं समुत्पन्नो जघन्यं वातपित्तश्लेष्मणां वैषम्यमापादयति; निजे तु वातपित्तश्लेष्माणः पूर्वं वैषम्यमापद्यन्तेजघन्यं व्यथामभिनिर्वर्तयन्ति||७||  
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
āganturhi vyathāpūrvaṁ samutpannō jaghanyaṁ vātapittaślēṣmaṇāṁ vaiṣamyamāpādayati; nijē tuvātapittaślēṣmāṇaḥ pūrvaṁ vaiṣamyamāpadyantē jaghanyaṁ vyathāmabhinirvartayanti||7||
 
āganturhi vyathāpūrvaṁ samutpannō jaghanyaṁ vātapittaślēṣmaṇāṁ vaiṣamyamāpādayati; nijē tuvātapittaślēṣmāṇaḥ pūrvaṁ vaiṣamyamāpadyantē jaghanyaṁ vyathāmabhinirvartayanti||7||
    
Aganturhi vyathApUrvaM samutpanno jaghanyaM vAtapittashleShmaNAM vaiShamyamApAdayati; nije tuvAtapittashleShmANaH pUrvaM vaiShamyamApadyante jaghanyaM vyathAmabhinirvartayanti||7||  
 
Aganturhi vyathApUrvaM samutpanno jaghanyaM vAtapittashleShmaNAM vaiShamyamApAdayati; nije tuvAtapittashleShmANaH pUrvaM vaiShamyamApadyante jaghanyaM vyathAmabhinirvartayanti||7||  
 +
</div></div>
    
Exogenous diseases begin with pain and then bring about disturbances in the equilibrium of ''doshas''. Endogenous diseases, on the other hand, begin with disturbances in the equilibrium of ''doshas'' and then cause pain. [7]
 
Exogenous diseases begin with pain and then bring about disturbances in the equilibrium of ''doshas''. Endogenous diseases, on the other hand, begin with disturbances in the equilibrium of ''doshas'' and then cause pain. [7]
    
==== Sites of three ''doshas'' ====
 
==== Sites of three ''doshas'' ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
तेषां त्रयाणामपि दोषाणां शरीरे स्थानविभाग  उपदेक्ष्यते; तद्यथा- बस्तिः पुरीषाधानं कटिः सक्थिनी पादावस्थीनिपक्वाशयश्च वातस्थानानि, तत्रापि पक्वाशयो विशेषेण वातस्थानं; स्वेदो रसो लसीका रुधिरमामाशयश्च पित्तस्थानानि,तत्राप्यामाशयो विशेषेण पित्तस्थानम्; उरः शिरो ग्रीवा पर्वाण्यामाशयो मेदश्च श्लेष्मस्थानानि, तत्राप्युरो विशेषेणश्लेष्मस्थानम्||८||
 
तेषां त्रयाणामपि दोषाणां शरीरे स्थानविभाग  उपदेक्ष्यते; तद्यथा- बस्तिः पुरीषाधानं कटिः सक्थिनी पादावस्थीनिपक्वाशयश्च वातस्थानानि, तत्रापि पक्वाशयो विशेषेण वातस्थानं; स्वेदो रसो लसीका रुधिरमामाशयश्च पित्तस्थानानि,तत्राप्यामाशयो विशेषेण पित्तस्थानम्; उरः शिरो ग्रीवा पर्वाण्यामाशयो मेदश्च श्लेष्मस्थानानि, तत्राप्युरो विशेषेणश्लेष्मस्थानम्||८||
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
tēṣāṁ trayāṇāmapi dōṣāṇāṁ śarīrē sthānavibhāga  upadēkṣyatē; tadyathā- bastiḥ purīṣādhānaṁ kaṭiḥsakthinī pādāvasthīni pakvāśayaśca vātasthānāni, tatrāpi pakvāśayō viśēṣēṇa vātasthānaṁ; svēdō rasōlasīkā rudhiramāmāśayaśca pittasthānāni, tatrāpyāmāśayō viśēṣēṇa pittasthānam; uraḥ śirō grīvāparvāṇyāmāśayō mēdaśca ślēṣmasthānāni, tatrāpyurō viśēṣēṇa ślēṣmasthānam||8||   
 
tēṣāṁ trayāṇāmapi dōṣāṇāṁ śarīrē sthānavibhāga  upadēkṣyatē; tadyathā- bastiḥ purīṣādhānaṁ kaṭiḥsakthinī pādāvasthīni pakvāśayaśca vātasthānāni, tatrāpi pakvāśayō viśēṣēṇa vātasthānaṁ; svēdō rasōlasīkā rudhiramāmāśayaśca pittasthānāni, tatrāpyāmāśayō viśēṣēṇa pittasthānam; uraḥ śirō grīvāparvāṇyāmāśayō mēdaśca ślēṣmasthānāni, tatrāpyurō viśēṣēṇa ślēṣmasthānam||8||   
    
teShAM trayANAmapi doShANAM sharIre sthAnavibhAga  upadekShyate; tadyathA- bastiHpurIShAdhAnaM kaTiH sakthinI pAdAvasthIni pakvAshayashca vAtasthAnAni, tatrApi pakvAshayovisheSheNa vAtasthAnaM; svedo raso lasIkA rudhiramAmAshayashca pittasthAnAni, tatrApyAmAshayovisheSheNa pittasthAnam; uraH shiro grIvA parvANyAmAshayo medashca shleShmasthAnAni, tatrApyurovisheSheNa shleShmasthAnam||8||
 
teShAM trayANAmapi doShANAM sharIre sthAnavibhAga  upadekShyate; tadyathA- bastiHpurIShAdhAnaM kaTiH sakthinI pAdAvasthIni pakvAshayashca vAtasthAnAni, tatrApi pakvAshayovisheSheNa vAtasthAnaM; svedo raso lasIkA rudhiramAmAshayashca pittasthAnAni, tatrApyAmAshayovisheSheNa pittasthAnam; uraH shiro grIvA parvANyAmAshayo medashca shleShmasthAnAni, tatrApyurovisheSheNa shleShmasthAnam||8||
 +
</div></div>
    
The important sites of origin of these three ''doshas'' are as follows:
 
The important sites of origin of these three ''doshas'' are as follows:
Line 114: Line 143:     
==== Specific diseases caused by ''dosha'' ====
 
==== Specific diseases caused by ''dosha'' ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
सर्वशरीरचरास्तु वातपित्तश्लेष्माणः सर्वस्मिञ्छरीरे कुपिताकुपिताः शुभाशुभानि कुर्वन्ति- प्रकृतिभूताःशुभान्युपचयबलवर्णप्रसादादीनि, अशुभानि पुनर्विकृतिमापन्ना विकारसञ्ज्ञकानि||९||  
 
सर्वशरीरचरास्तु वातपित्तश्लेष्माणः सर्वस्मिञ्छरीरे कुपिताकुपिताः शुभाशुभानि कुर्वन्ति- प्रकृतिभूताःशुभान्युपचयबलवर्णप्रसादादीनि, अशुभानि पुनर्विकृतिमापन्ना विकारसञ्ज्ञकानि||९||  
Line 120: Line 150:  
तत्र सामान्यजाः पूर्वमष्टोदरीये व्याख्याताः, नानात्मजांस्त्विहाध्यायेऽनुव्याख्यास्यामः|  
 
तत्र सामान्यजाः पूर्वमष्टोदरीये व्याख्याताः, नानात्मजांस्त्विहाध्यायेऽनुव्याख्यास्यामः|  
 
तद्यथा- अशीतिर्वातविकाराः, चत्वारिंशत् पित्तविकाराः, विंशतिः श्लेष्मविकाराः||१०||  
 
तद्यथा- अशीतिर्वातविकाराः, चत्वारिंशत् पित्तविकाराः, विंशतिः श्लेष्मविकाराः||१०||  
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
sarvaśarīracarāstu vātapittaślēṣmāṇaḥ sarvasmiñcharīrē kupitākupitāḥ śubhāśubhāni kurvanti-prakr̥tibhūtāḥ śubhānyupacayabalavarṇaprasādādīni, aśubhāni punarvikr̥timāpannā vikārasañjñakāni||9||  
 
sarvaśarīracarāstu vātapittaślēṣmāṇaḥ sarvasmiñcharīrē kupitākupitāḥ śubhāśubhāni kurvanti-prakr̥tibhūtāḥ śubhānyupacayabalavarṇaprasādādīni, aśubhāni punarvikr̥timāpannā vikārasañjñakāni||9||  
Line 132: Line 163:  
tatra sAmAnyajAH pUrvamaShTodarIye vyAkhyAtAH, nAnAtmajAMstvihAdhyAye~anuvyAkhyAsyAmaH|  
 
tatra sAmAnyajAH pUrvamaShTodarIye vyAkhyAtAH, nAnAtmajAMstvihAdhyAye~anuvyAkhyAsyAmaH|  
 
tadyathA- ashItirvAtavikArAH, catvAriMshat pittavikArAH, viMshatiH shleShmavikArAH||10||  
 
tadyathA- ashItirvAtavikArAH, catvAriMshat pittavikArAH, viMshatiH shleShmavikArAH||10||  
 +
</div></div>
 +
 
<div style="text-align:justify;">
 
<div style="text-align:justify;">
 
The entire body is the abode of all the three ''doshas'' , the normal or abnormal states of which are responsible for good or bad outcomes respectively. Examples of good outcomes include growth, strength, complexion, happiness, etc, while the bad outcomes, manifested due to abnormal states of ''doshas'', cause various types of diseases.
 
The entire body is the abode of all the three ''doshas'' , the normal or abnormal states of which are responsible for good or bad outcomes respectively. Examples of good outcomes include growth, strength, complexion, happiness, etc, while the bad outcomes, manifested due to abnormal states of ''doshas'', cause various types of diseases.
Line 139: Line 172:     
==== Eighty disorders caused due to ''vata dosha'' ====
 
==== Eighty disorders caused due to ''vata dosha'' ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
तत्रादौ  वातविकाराननुव्याख्यास्यामः|  
 
तत्रादौ  वातविकाराननुव्याख्यास्यामः|  
 
तद्यथा- नखभेदश्च, विपादिका च, पादशूलं च, पादभ्रंशश्च, पादसुप्तता च, वातखुड्डता च, गुल्फग्रहश्च, पिण्डिकोद्वेष्टनं च,गृध्रसी च, जानुभेदश्च, जानुविश्लेषश्च, ऊरुस्तम्भश्च, ऊरुसादश्च, पाङ्गुल्यं च, गुदभ्रंशश्च, गुदार्तिश्च, वृषणाक्षेपश्च  ,शेफस्तम्भश्च, वङ्क्षणानाहश्च, श्रोणिभेदश्च, विड्भेदश्च, उदावर्तश्च, खञ्जत्वं च, कुब्जत्वं  च, वामनत्वं च, त्रिकग्रहश्च,पृष्ठग्रहश्च, पार्श्वावमर्दश्च, उदरावेष्टश्च, हृन्मोहश्च  , हृद्द्रवश्च, वक्षौद्घर्षश्च  , वक्षौपरोधश्च, वक्षस्तोदश्च, बाहुशोषश्च,ग्रीवास्तम्भश्च, मन्यास्तम्भश्च, कण्ठोद्ध्वंसश्च, हनुभेदश्च  , ओष्ठभेदश्च, अक्षिभेदश्च  , दन्तभेदश्च, दन्तशैथिल्यं च,मूकत्वं च  , वाक्सङ्गश्च, कषायास्यता च, मुखशोषश्च, अरसज्ञता च, घ्राणनाशश्च, कर्णशूलं च, अशब्दश्रवणं च,उच्चैःश्रुतिश्च  , बाधिर्यं च, वर्त्मस्तम्भश्च, वर्त्मसङ्कोचश्च, तिमिरं च, अक्षिशूलं च, अक्षिव्युदासश्च, भ्रूव्युदासश्च,शङ्खभेदश्च, ललाटभेदश्च, शिरोरुक् च, केशभूमिस्फुटनं च, अर्दितं च, एकाङ्गरोगश्च, सर्वाङ्गरोगश्च, पक्षवधश्च  ,आक्षेपकश्च, दण्डकश्च, तमश्च  , भ्रमश्च, वेपथुश्च, जृम्भा च, हिक्का  च, विषादश्च, अतिप्रलापश्च, रौक्ष्यं च, पारुष्यं च,श्यावारुणावभासता च, अस्वप्नश्च, अनवस्थितचित्तत्वं च; इत्यशीतिर्वातविकारावातविकाराणामपरिसङ्ख्येयानामाविष्कृततमा व्याख्याताः||११||  
 
तद्यथा- नखभेदश्च, विपादिका च, पादशूलं च, पादभ्रंशश्च, पादसुप्तता च, वातखुड्डता च, गुल्फग्रहश्च, पिण्डिकोद्वेष्टनं च,गृध्रसी च, जानुभेदश्च, जानुविश्लेषश्च, ऊरुस्तम्भश्च, ऊरुसादश्च, पाङ्गुल्यं च, गुदभ्रंशश्च, गुदार्तिश्च, वृषणाक्षेपश्च  ,शेफस्तम्भश्च, वङ्क्षणानाहश्च, श्रोणिभेदश्च, विड्भेदश्च, उदावर्तश्च, खञ्जत्वं च, कुब्जत्वं  च, वामनत्वं च, त्रिकग्रहश्च,पृष्ठग्रहश्च, पार्श्वावमर्दश्च, उदरावेष्टश्च, हृन्मोहश्च  , हृद्द्रवश्च, वक्षौद्घर्षश्च  , वक्षौपरोधश्च, वक्षस्तोदश्च, बाहुशोषश्च,ग्रीवास्तम्भश्च, मन्यास्तम्भश्च, कण्ठोद्ध्वंसश्च, हनुभेदश्च  , ओष्ठभेदश्च, अक्षिभेदश्च  , दन्तभेदश्च, दन्तशैथिल्यं च,मूकत्वं च  , वाक्सङ्गश्च, कषायास्यता च, मुखशोषश्च, अरसज्ञता च, घ्राणनाशश्च, कर्णशूलं च, अशब्दश्रवणं च,उच्चैःश्रुतिश्च  , बाधिर्यं च, वर्त्मस्तम्भश्च, वर्त्मसङ्कोचश्च, तिमिरं च, अक्षिशूलं च, अक्षिव्युदासश्च, भ्रूव्युदासश्च,शङ्खभेदश्च, ललाटभेदश्च, शिरोरुक् च, केशभूमिस्फुटनं च, अर्दितं च, एकाङ्गरोगश्च, सर्वाङ्गरोगश्च, पक्षवधश्च  ,आक्षेपकश्च, दण्डकश्च, तमश्च  , भ्रमश्च, वेपथुश्च, जृम्भा च, हिक्का  च, विषादश्च, अतिप्रलापश्च, रौक्ष्यं च, पारुष्यं च,श्यावारुणावभासता च, अस्वप्नश्च, अनवस्थितचित्तत्वं च; इत्यशीतिर्वातविकारावातविकाराणामपरिसङ्ख्येयानामाविष्कृततमा व्याख्याताः||११||  
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
tatrādau  vātavikārānanuvyākhyāsyāmaḥ|  
 
tatrādau  vātavikārānanuvyākhyāsyāmaḥ|  
Line 148: Line 183:  
tatrAdau  vAtavikArAnanuvyAkhyAsyAmaH|  
 
tatrAdau  vAtavikArAnanuvyAkhyAsyAmaH|  
 
tadyathA- nakhabhedashca, vipAdikA ca, pAdashUlaM ca, pAdabhraMshashca, pAdasuptatA ca,vAtakhuDDatA ca, gulphagrahashca, piNDikodveShTanaM ca, gRudhrasI ca, jAnubhedashca,jAnuvishleShashca, Urustambhashca, UrusAdashca, pA~ggulyaM ca, gudabhraMshashca, gudArtishca,vRuShaNAkShepashca, shephastambhashca, va~gkShaNAnAhashca, shroNibhedashca, viDbhedashca,udAvartashca, kha~jjatvaM ca, kubjatvaMca, vAmanatvaM ca, trikagrahashca, pRuShThagrahashca,pArshvAvamardashca, udarAveShTashca, hRunmohashca, hRuddravashca, vakShaudgharShashca ,vakShauparodhashca, vakShastodashca, bAhushoShashca, grIvAstambhashca, manyAstambhashca,kaNThoddhvaMsashca, hanubhedashca, oShThabhedashca, akShibhedashca , dantabhedashca,dantashaithilyaM ca, mUkatvaM ca, vAksa~ggashca, kaShAyAsyatA ca, mukhashoShashca, arasaj~jatAca, ghrANanAshashca, karNashUlaM ca, ashabdashravaNaM ca, uccaiHshrutishca, bAdhiryaM ca,vartmastambhashca, vartmasa~gkocashca, timiraM ca, akShishUlaM ca, akShivyudAsashca,bhrUvyudAsashca, sha~gkhabhedashca, lalATabhedashca, shiroruk ca, keshabhUmisphuTanaM ca,arditaM ca, ekA~ggarogashca, sarvA~ggarogashca, pakShavadhashca, AkShepakashca,daNDakashca, tamashca , bhramashca, vepathushca, jRumbhA ca, hikkA  ca, viShAdashca,atipralApashca, raukShyaM ca, pAruShyaM ca, shyAvAruNAvabhAsatA ca, asvapnashca,anavasthitacittatvaM ca; ityashItirvAtavikArA vAtavikArANAmaparisa~gkhyeyAnAmAviShkRutatamAvyAkhyAtAH||11||  
 
tadyathA- nakhabhedashca, vipAdikA ca, pAdashUlaM ca, pAdabhraMshashca, pAdasuptatA ca,vAtakhuDDatA ca, gulphagrahashca, piNDikodveShTanaM ca, gRudhrasI ca, jAnubhedashca,jAnuvishleShashca, Urustambhashca, UrusAdashca, pA~ggulyaM ca, gudabhraMshashca, gudArtishca,vRuShaNAkShepashca, shephastambhashca, va~gkShaNAnAhashca, shroNibhedashca, viDbhedashca,udAvartashca, kha~jjatvaM ca, kubjatvaMca, vAmanatvaM ca, trikagrahashca, pRuShThagrahashca,pArshvAvamardashca, udarAveShTashca, hRunmohashca, hRuddravashca, vakShaudgharShashca ,vakShauparodhashca, vakShastodashca, bAhushoShashca, grIvAstambhashca, manyAstambhashca,kaNThoddhvaMsashca, hanubhedashca, oShThabhedashca, akShibhedashca , dantabhedashca,dantashaithilyaM ca, mUkatvaM ca, vAksa~ggashca, kaShAyAsyatA ca, mukhashoShashca, arasaj~jatAca, ghrANanAshashca, karNashUlaM ca, ashabdashravaNaM ca, uccaiHshrutishca, bAdhiryaM ca,vartmastambhashca, vartmasa~gkocashca, timiraM ca, akShishUlaM ca, akShivyudAsashca,bhrUvyudAsashca, sha~gkhabhedashca, lalATabhedashca, shiroruk ca, keshabhUmisphuTanaM ca,arditaM ca, ekA~ggarogashca, sarvA~ggarogashca, pakShavadhashca, AkShepakashca,daNDakashca, tamashca , bhramashca, vepathushca, jRumbhA ca, hikkA  ca, viShAdashca,atipralApashca, raukShyaM ca, pAruShyaM ca, shyAvAruNAvabhAsatA ca, asvapnashca,anavasthitacittatvaM ca; ityashItirvAtavikArA vAtavikArANAmaparisa~gkhyeyAnAmAviShkRutatamAvyAkhyAtAH||11||  
 +
</div></div>
    
While there could be innumerable types of ''vataja nanatmaja vikaras'' (also known as ''vataja nanatmaja vyadhis'', the 80 known or prevalent types are as follows:
 
While there could be innumerable types of ''vataja nanatmaja vikaras'' (also known as ''vataja nanatmaja vyadhis'', the 80 known or prevalent types are as follows:
Line 234: Line 270:     
==== Causative properties of ''vata'' disorders ====
 
==== Causative properties of ''vata'' disorders ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
सर्वेष्वपि खल्वेतेषु वातविकारेषूक्तेष्वन्येषु चानुक्तेषु वायोरिदमात्मरूपमपरिणामि कर्मणश्च स्वलक्षणं, यदुपलभ्य तदवयवंवा विमुक्तसन्देहा वातविकारमेवाध्यवस्यन्ति कुशलाः; तद्यथा- रौक्ष्यं शैत्यं लाघवं वैशद्यं गतिरमूर्तत्वमनवस्थितत्वं चेतिवायोरात्मरूपाणि; एवंविधत्वाच्च  वायोः कर्मणः स्वलक्षणमिदमस्य भवति तं तं शरीरावयवमाविशतः ; तद्यथा-स्रंसभ्रंसव्याससङ्गभेदसादहर्षतर्षकम्पवर्तचालतोदव्यथाचेष्टादीनि , तथाखरपरुषविशदसुषिरारुणवर्णकषायविरसमुखत्वशोषशूलसुप्तिसङ्कोचनस्तम्भनखञ्जतादीनि च वायोः कर्माणि; तैरन्वितंवातविकारमेवाध्यवस्येत्||१२||
 
सर्वेष्वपि खल्वेतेषु वातविकारेषूक्तेष्वन्येषु चानुक्तेषु वायोरिदमात्मरूपमपरिणामि कर्मणश्च स्वलक्षणं, यदुपलभ्य तदवयवंवा विमुक्तसन्देहा वातविकारमेवाध्यवस्यन्ति कुशलाः; तद्यथा- रौक्ष्यं शैत्यं लाघवं वैशद्यं गतिरमूर्तत्वमनवस्थितत्वं चेतिवायोरात्मरूपाणि; एवंविधत्वाच्च  वायोः कर्मणः स्वलक्षणमिदमस्य भवति तं तं शरीरावयवमाविशतः ; तद्यथा-स्रंसभ्रंसव्याससङ्गभेदसादहर्षतर्षकम्पवर्तचालतोदव्यथाचेष्टादीनि , तथाखरपरुषविशदसुषिरारुणवर्णकषायविरसमुखत्वशोषशूलसुप्तिसङ्कोचनस्तम्भनखञ्जतादीनि च वायोः कर्माणि; तैरन्वितंवातविकारमेवाध्यवस्येत्||१२||
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
sarvēṣvapi khalvētēṣu vātavikārēṣūktēṣvanyēṣu cānuktēṣu vāyōridamātmarūpamapariṇāmi karmaṇaścasvalakṣaṇaṁ, yadupalabhya tadavayavaṁ vā vimuktasandēhā vātavikāramēvādhyavasyanti kuśalāḥ;tadyathā- raukṣyaṁ śaityaṁ lāghavaṁ vaiśadyaṁ gatiramūrtatvamanavasthitatvaṁ cēti vāyōrātmarūpāṇi;ēvaṁvidhatvācca vāyōḥ karmaṇaḥ svalakṣaṇamidamasya bhavati taṁ taṁ śarīrāvayavamāviśataḥ ;tadyathā- sraṁsabhraṁsavyāsasaṅgabhēdasādaharṣatarṣakampavartacālatōdavyathācēṣṭādīni , tathākharaparuṣaviśadasuṣirāruṇavarṇakaṣāyavirasamukhatvaśōṣaśūlasuptisaṅkōcanastambhanakhañjatādīnica vāyōḥ karmāṇi; tairanvitaṁ vātavikāramēvādhyavasyēt||12||  
 
sarvēṣvapi khalvētēṣu vātavikārēṣūktēṣvanyēṣu cānuktēṣu vāyōridamātmarūpamapariṇāmi karmaṇaścasvalakṣaṇaṁ, yadupalabhya tadavayavaṁ vā vimuktasandēhā vātavikāramēvādhyavasyanti kuśalāḥ;tadyathā- raukṣyaṁ śaityaṁ lāghavaṁ vaiśadyaṁ gatiramūrtatvamanavasthitatvaṁ cēti vāyōrātmarūpāṇi;ēvaṁvidhatvācca vāyōḥ karmaṇaḥ svalakṣaṇamidamasya bhavati taṁ taṁ śarīrāvayavamāviśataḥ ;tadyathā- sraṁsabhraṁsavyāsasaṅgabhēdasādaharṣatarṣakampavartacālatōdavyathācēṣṭādīni , tathākharaparuṣaviśadasuṣirāruṇavarṇakaṣāyavirasamukhatvaśōṣaśūlasuptisaṅkōcanastambhanakhañjatādīnica vāyōḥ karmāṇi; tairanvitaṁ vātavikāramēvādhyavasyēt||12||  
    
sarveShvapi khalveteShu vAtavikAreShUkteShvanyeShu cAnukteShu vAyoridamAtmarUpamapariNAmi karmaNashcasvalakShaNaM, yadupalabhya tadavayavaM vA vimuktasandehA vAtavikAramevAdhyavasyanti kushalAH; tadyathA-raukShyaM shaityaM lAghavaM vaishadyaM gatiramUrtatvamanavasthitatvaM ceti vAyorAtmarUpANi; evaMvidhatvAcca vAyoH karmaNaH svalakShaNamidamasya bhavati taM taM sharIrAvayavamAvishataH  ; tadyathA-sraMsabhraMsavyAsasa~ggabhedasAdaharShatarShakampavartacAlatodavyathAceShTAdIni, tathAkharaparuShavishadasuShirAruNavarNakaShAyavirasamukhatvashoShashUlasuptisa~gkocanastambhanakha~jjatAdInica vAyoH karmANi; tairanvitaM vAtavikAramevAdhyavasyet||12||
 
sarveShvapi khalveteShu vAtavikAreShUkteShvanyeShu cAnukteShu vAyoridamAtmarUpamapariNAmi karmaNashcasvalakShaNaM, yadupalabhya tadavayavaM vA vimuktasandehA vAtavikAramevAdhyavasyanti kushalAH; tadyathA-raukShyaM shaityaM lAghavaM vaishadyaM gatiramUrtatvamanavasthitatvaM ceti vAyorAtmarUpANi; evaMvidhatvAcca vAyoH karmaNaH svalakShaNamidamasya bhavati taM taM sharIrAvayavamAvishataH  ; tadyathA-sraMsabhraMsavyAsasa~ggabhedasAdaharShatarShakampavartacAlatodavyathAceShTAdIni, tathAkharaparuShavishadasuShirAruNavarNakaShAyavirasamukhatvashoShashUlasuptisa~gkocanastambhanakha~jjatAdInica vAyoH karmANi; tairanvitaM vAtavikAramevAdhyavasyet||12||
 +
</div></div>
 +
 
<div style="text-align:justify;">
 
<div style="text-align:justify;">
 
In all the ''vataja'' variety of diseases enumerated, even when the inherent properties of ''vata'' are manifested partially, these are diagnosed and treated as the disorders of ''vata''. For example, while roughness, coolness, lightness, non-sliminess, motion, shapelessness and instability are known to be the typical characteristics associated with ''vata'', there are various other manifestations of the ''dosha'' depending upon the organ it afflicts:
 
In all the ''vataja'' variety of diseases enumerated, even when the inherent properties of ''vata'' are manifested partially, these are diagnosed and treated as the disorders of ''vata''. For example, while roughness, coolness, lightness, non-sliminess, motion, shapelessness and instability are known to be the typical characteristics associated with ''vata'', there are various other manifestations of the ''dosha'' depending upon the organ it afflicts:
Line 272: Line 312:     
==== Management principles of ''vata'' disorders ====
 
==== Management principles of ''vata'' disorders ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
तं मधुराम्ललवणस्निग्धोष्णैरुपक्रमैरुपक्रमेत,स्नेहस्वेदास्थापनानुवासननस्तःकर्मभोजनाभ्यङ्गोत्सादनपरिषेकादिभिर्वातहरैर्मात्रां कालं च प्रमाणीकृत्य;तत्रास्थापनानुवासनं तु खलु सर्वत्रोपक्रमेभ्यो वाते प्रधानतमं मन्यन्ते भिषजः, तद्ध्यादित एव पक्वाशयमनुप्रविश्य केवलंवैकारिकं वातमूलं छिनत्ति; तत्रावजितेऽपि वाते शरीरान्तर्गता वातविकाराः प्रशान्तिमापद्यन्ते, यथा वनस्पतेर्मूले छिन्नेस्कन्धशाखाप्ररोहकुसुमफलपलाशादीनां नियतो विनाशस्तद्वत्||१३||  
 
तं मधुराम्ललवणस्निग्धोष्णैरुपक्रमैरुपक्रमेत,स्नेहस्वेदास्थापनानुवासननस्तःकर्मभोजनाभ्यङ्गोत्सादनपरिषेकादिभिर्वातहरैर्मात्रां कालं च प्रमाणीकृत्य;तत्रास्थापनानुवासनं तु खलु सर्वत्रोपक्रमेभ्यो वाते प्रधानतमं मन्यन्ते भिषजः, तद्ध्यादित एव पक्वाशयमनुप्रविश्य केवलंवैकारिकं वातमूलं छिनत्ति; तत्रावजितेऽपि वाते शरीरान्तर्गता वातविकाराः प्रशान्तिमापद्यन्ते, यथा वनस्पतेर्मूले छिन्नेस्कन्धशाखाप्ररोहकुसुमफलपलाशादीनां नियतो विनाशस्तद्वत्||१३||  
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
taṁ madhurāmlalavaṇasnigdhōṣṇairupakramairupakramēta, snēhasvēdāsthāpanānuvāsananastaḥkarmabhōjanābhyaṅgōtsādanapariṣēkādibhirvātaharairmātrāṁkālaṁ ca pramāṇīkr̥tya; tatrāsthāpanānuvāsanaṁ tu khalu sarvatrōpakramēbhyō vātē pradhānatamaṁmanyantē bhiṣajaḥ, taddhyādita ēva pakvāśayamanupraviśya kēvalaṁ vaikārikaṁ vātamūlaṁ chinatti;tatrāvajitē'pi vātē śarīrāntargatā vātavikārāḥ praśāntimāpadyantē, yathā vanaspatērmūlē chinnēskandhaśākhāprarōhakusumaphalapalāśādīnāṁ niyatō vināśastadvat||13||  
 
taṁ madhurāmlalavaṇasnigdhōṣṇairupakramairupakramēta, snēhasvēdāsthāpanānuvāsananastaḥkarmabhōjanābhyaṅgōtsādanapariṣēkādibhirvātaharairmātrāṁkālaṁ ca pramāṇīkr̥tya; tatrāsthāpanānuvāsanaṁ tu khalu sarvatrōpakramēbhyō vātē pradhānatamaṁmanyantē bhiṣajaḥ, taddhyādita ēva pakvāśayamanupraviśya kēvalaṁ vaikārikaṁ vātamūlaṁ chinatti;tatrāvajitē'pi vātē śarīrāntargatā vātavikārāḥ praśāntimāpadyantē, yathā vanaspatērmūlē chinnēskandhaśākhāprarōhakusumaphalapalāśādīnāṁ niyatō vināśastadvat||13||  
    
taM madhurAmlalavaNasnigdhoShNairupakramairupakrameta, snehasvedAsthApanAnuvAsananastaHkarmabhojanAbhya~ggotsAdanapariShekAdibhirvAtaharairmAtrAMkAlaM ca pramANIkRutya; tatrAsthApanAnuvAsanaM tu khalu sarvatropakramebhyo vAte pradhAnatamaMmanyante bhiShajaH, taddhyAdita eva pakvAshayamanupravishya kevalaM vaikArikaM vAtamUlaMchinatti; tatrAvajite~api vAte sharIrAntargatA vAtavikArAH prashAntimApadyante, yathA vanaspatermUlechinne skandhashAkhAprarohakusumaphalapalAshAdInAM niyato vinAshastadvat||13||
 
taM madhurAmlalavaNasnigdhoShNairupakramairupakrameta, snehasvedAsthApanAnuvAsananastaHkarmabhojanAbhya~ggotsAdanapariShekAdibhirvAtaharairmAtrAMkAlaM ca pramANIkRutya; tatrAsthApanAnuvAsanaM tu khalu sarvatropakramebhyo vAte pradhAnatamaMmanyante bhiShajaH, taddhyAdita eva pakvAshayamanupravishya kevalaM vaikArikaM vAtamUlaMchinatti; tatrAvajite~api vAte sharIrAntargatA vAtavikArAH prashAntimApadyante, yathA vanaspatermUlechinne skandhashAkhAprarohakusumaphalapalAshAdInAM niyato vinAshastadvat||13||
 +
</div></div>
 +
 
<div style="text-align:justify;">
 
<div style="text-align:justify;">
 
The vitiated ''vata'' should be managed by drugs with a sweet, sour or saline taste, and various unctuous and hot therapeutics procedures  such as oleation, fomentation, inhalation, diet, massage, unction, effusion, non-unctuous and unctuous enema, etc. The administered drugs or procedures should have anti-''vataja'' properties and must be administered in appropriate dose and time. Amongst all the above mentioned procedures non-unctuous and unctuous enema are regarded as the most effective forms of treatment for the management of ''vataja vyadhi'' because enema enters the colon quickly and strikes at the very root of the vitiated ''vata''. Thus, when ''vata'' is overcome in the colon, the disorders of ''vata'' in other parts of the body are automatically alleviated like the tree when cut at the root results in the automatic destruction of the trunk, branches, sprouts, flowers, fruits, leaves etc.[13]
 
The vitiated ''vata'' should be managed by drugs with a sweet, sour or saline taste, and various unctuous and hot therapeutics procedures  such as oleation, fomentation, inhalation, diet, massage, unction, effusion, non-unctuous and unctuous enema, etc. The administered drugs or procedures should have anti-''vataja'' properties and must be administered in appropriate dose and time. Amongst all the above mentioned procedures non-unctuous and unctuous enema are regarded as the most effective forms of treatment for the management of ''vataja vyadhi'' because enema enters the colon quickly and strikes at the very root of the vitiated ''vata''. Thus, when ''vata'' is overcome in the colon, the disorders of ''vata'' in other parts of the body are automatically alleviated like the tree when cut at the root results in the automatic destruction of the trunk, branches, sprouts, flowers, fruits, leaves etc.[13]
Line 283: Line 327:     
==== Disorders of ''pitta dosha'' ====
 
==== Disorders of ''pitta dosha'' ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
पित्तविकारांश्चत्वारिंशतमत ऊर्ध्वमनुव्याख्यास्यामः- ओषश्च, प्लोषश्च, दाहश्च, दवथुश्च, धूमकश्च, अम्लकश्च, विदाहश्च,अन्तर्दाहश्च, अंसदाहश्च , ऊष्माधिक्यं च, अतिस्वेदश्च (अङ्गस्वेदश्च), अङ्गगन्धश्च, अङ्गावदरणं  च,शोणितक्लेदश्च, मांसक्लेदश्च, त्वग्दाहश्च, (मांसदाहश्च  ), त्वगवदरणं च, चर्मदलनं  च, रक्तकोठश्च, रक्तविस्फोटश्च,रक्तपित्तं च, रक्तमण्डलानि च, हरितत्वं च, हारिद्रत्वं च, नीलिका च, कक्षा(क्ष्या)च, कामला च, तिक्तास्यता च,लोहितगन्धास्यता च, पूतिमुखता च, तृष्णाधिक्यं च, अतृप्तिश्च, आस्यविपाकश्च, गलपाकश्च, अक्षिपाकश्च, गुदपाकश्च,मेढ्रपाकश्च, जीवादानं च , तमःप्रवेशश्च, हरितहारिद्रनेत्रमूत्रवर्चस्त्वं च; इति चत्वारिंशत्पित्तविकाराःपित्तविकाराणामपरिसङ्ख्येयानामाविष्कृततमा व्याख्याताः||१४||  
 
पित्तविकारांश्चत्वारिंशतमत ऊर्ध्वमनुव्याख्यास्यामः- ओषश्च, प्लोषश्च, दाहश्च, दवथुश्च, धूमकश्च, अम्लकश्च, विदाहश्च,अन्तर्दाहश्च, अंसदाहश्च , ऊष्माधिक्यं च, अतिस्वेदश्च (अङ्गस्वेदश्च), अङ्गगन्धश्च, अङ्गावदरणं  च,शोणितक्लेदश्च, मांसक्लेदश्च, त्वग्दाहश्च, (मांसदाहश्च  ), त्वगवदरणं च, चर्मदलनं  च, रक्तकोठश्च, रक्तविस्फोटश्च,रक्तपित्तं च, रक्तमण्डलानि च, हरितत्वं च, हारिद्रत्वं च, नीलिका च, कक्षा(क्ष्या)च, कामला च, तिक्तास्यता च,लोहितगन्धास्यता च, पूतिमुखता च, तृष्णाधिक्यं च, अतृप्तिश्च, आस्यविपाकश्च, गलपाकश्च, अक्षिपाकश्च, गुदपाकश्च,मेढ्रपाकश्च, जीवादानं च , तमःप्रवेशश्च, हरितहारिद्रनेत्रमूत्रवर्चस्त्वं च; इति चत्वारिंशत्पित्तविकाराःपित्तविकाराणामपरिसङ्ख्येयानामाविष्कृततमा व्याख्याताः||१४||  
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
pittavikārāṁścatvāriṁśatamata ūrdhvamanuvyākhyāsyāmaḥ- ōṣaśca, plōṣaśca, dāhaśca, davathuśca,dhūmakaśca, amlakaśca, vidāhaśca, antardāhaśca, aṁsadāhaśca  , ūṣmādhikyaṁ ca, atisvēdaśca(aṅgasvēdaśca), aṅgagandhaśca, aṅgāvadaraṇaṁ  ca, śōṇitaklēdaśca, māṁsaklēdaśca, tvagdāhaśca,(māṁsadāhaśca  ), tvagavadaraṇaṁ ca, carmadalanaṁ  ca, raktakōṭhaśca, raktavisphōṭaśca,raktapittaṁ ca, raktamaṇḍalāni ca, haritatvaṁ ca, hāridratvaṁ ca, nīlikā ca, kakṣā(kṣyā)ca, kāmalā ca,tiktāsyatā ca, lōhitagandhāsyatā ca, pūtimukhatā ca, tr̥ṣṇādhikyaṁ ca, atr̥ptiśca, āsyavipākaśca,galapākaśca, akṣipākaśca, gudapākaśca, mēḍhrapākaśca, jīvādānaṁ ca  , tamaḥpravēśaśca,haritahāridranētramūtravarcastvaṁ ca; iti catvāriṁśatpittavikārāḥpittavikārāṇāmaparisaṅkhyēyānāmāviṣkr̥tatamā vyākhyātāḥ||14||  
 
pittavikārāṁścatvāriṁśatamata ūrdhvamanuvyākhyāsyāmaḥ- ōṣaśca, plōṣaśca, dāhaśca, davathuśca,dhūmakaśca, amlakaśca, vidāhaśca, antardāhaśca, aṁsadāhaśca  , ūṣmādhikyaṁ ca, atisvēdaśca(aṅgasvēdaśca), aṅgagandhaśca, aṅgāvadaraṇaṁ  ca, śōṇitaklēdaśca, māṁsaklēdaśca, tvagdāhaśca,(māṁsadāhaśca  ), tvagavadaraṇaṁ ca, carmadalanaṁ  ca, raktakōṭhaśca, raktavisphōṭaśca,raktapittaṁ ca, raktamaṇḍalāni ca, haritatvaṁ ca, hāridratvaṁ ca, nīlikā ca, kakṣā(kṣyā)ca, kāmalā ca,tiktāsyatā ca, lōhitagandhāsyatā ca, pūtimukhatā ca, tr̥ṣṇādhikyaṁ ca, atr̥ptiśca, āsyavipākaśca,galapākaśca, akṣipākaśca, gudapākaśca, mēḍhrapākaśca, jīvādānaṁ ca  , tamaḥpravēśaśca,haritahāridranētramūtravarcastvaṁ ca; iti catvāriṁśatpittavikārāḥpittavikārāṇāmaparisaṅkhyēyānāmāviṣkr̥tatamā vyākhyātāḥ||14||  
    
pittavikArAMshcatvAriMshatamata UrdhvamanuvyAkhyAsyAmaH- oShashca, ploShashca, dAhashca,davathushca, dhUmakashca, amlakashca, vidAhashca, antardAhashca, aMsadAhashca , UShmAdhikyaMca, atisvedashca (a~ggasvedashca), a~ggagandhashca, a~ggAvadaraNaM ca, shoNitakledashca,mAMsakledashca, tvagdAhashca, (mAMsadAhashca  ), tvagavadaraNaM ca, carmadalanaM  ca,raktakoThashca, raktavisphoTashca, raktapittaM ca, raktamaNDalAni ca, haritatvaM ca, hAridratvaM ca,nIlikA ca, kakShA(kShyA)ca, kAmalA ca, tiktAsyatA ca, lohitagandhAsyatA ca, pUtimukhatA ca,tRuShNAdhikyaM ca, atRuptishca, AsyavipAkashca, galapAkashca, akShipAkashca, gudapAkashca,meDhrapAkashca, jIvAdAnaM ca , tamaHpraveshashca, haritahAridranetramUtravarcastvaM ca; iticatvAriMshatpittavikArAH pittavikArANAmaparisa~gkhyeyAnAmAviShkRutatamA vyAkhyAtAH||14||  
 
pittavikArAMshcatvAriMshatamata UrdhvamanuvyAkhyAsyAmaH- oShashca, ploShashca, dAhashca,davathushca, dhUmakashca, amlakashca, vidAhashca, antardAhashca, aMsadAhashca , UShmAdhikyaMca, atisvedashca (a~ggasvedashca), a~ggagandhashca, a~ggAvadaraNaM ca, shoNitakledashca,mAMsakledashca, tvagdAhashca, (mAMsadAhashca  ), tvagavadaraNaM ca, carmadalanaM  ca,raktakoThashca, raktavisphoTashca, raktapittaM ca, raktamaNDalAni ca, haritatvaM ca, hAridratvaM ca,nIlikA ca, kakShA(kShyA)ca, kAmalA ca, tiktAsyatA ca, lohitagandhAsyatA ca, pUtimukhatA ca,tRuShNAdhikyaM ca, atRuptishca, AsyavipAkashca, galapAkashca, akShipAkashca, gudapAkashca,meDhrapAkashca, jIvAdAnaM ca , tamaHpraveshashca, haritahAridranetramUtravarcastvaM ca; iticatvAriMshatpittavikArAH pittavikArANAmaparisa~gkhyeyAnAmAviShkRutatamA vyAkhyAtAH||14||  
 +
</div></div>
    
Quite like the ''vata'' family of diseases, there are innumerable ''pittaja nanatmaja vyadhis'', but the 40 most prevalent ones are:
 
Quite like the ''vata'' family of diseases, there are innumerable ''pittaja nanatmaja vyadhis'', but the 40 most prevalent ones are:
Line 334: Line 381:     
==== Causative properties of ''pitta'' disorders ====
 
==== Causative properties of ''pitta'' disorders ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
सर्वेष्वपि खल्वेतेषु पित्तविकारेषूक्तेष्वन्येषु चानुक्तेषु पित्तस्येदमात्मरूपमपरिणामि कर्मणश्च स्वलक्षणं, यदुपलभ्य तदवयवंवा विमुक्तसन्देहाः पित्तविकारमेवाध्यवस्यन्ति कुशलाः; तद्यथा- औष्ण्यं तैक्ष्ण्यं द्रवत्वमनतिस्नेहो वर्णश्च शुक्लारुणवर्जोगन्धश्च विस्रो रसौ च कटुकाम्लौ सरत्वं च पित्तस्यात्मरूपाणि; एवंविधत्वाच्च  पित्तस्य कर्मणः स्वलक्षणमिदमस्य भवति तंतं शरीरावयवमाविशतः; तद्यथा- दाहौष्ण्यपाकस्वेदक्लेदकोथकण्डूस्रावरागा यथास्वं च गन्धवर्णरसाभिनिर्वर्तनं पित्तस्यकर्माणि; तैरन्वितं पित्तविकारमेवाध्यवस्येत्||१५||
 
सर्वेष्वपि खल्वेतेषु पित्तविकारेषूक्तेष्वन्येषु चानुक्तेषु पित्तस्येदमात्मरूपमपरिणामि कर्मणश्च स्वलक्षणं, यदुपलभ्य तदवयवंवा विमुक्तसन्देहाः पित्तविकारमेवाध्यवस्यन्ति कुशलाः; तद्यथा- औष्ण्यं तैक्ष्ण्यं द्रवत्वमनतिस्नेहो वर्णश्च शुक्लारुणवर्जोगन्धश्च विस्रो रसौ च कटुकाम्लौ सरत्वं च पित्तस्यात्मरूपाणि; एवंविधत्वाच्च  पित्तस्य कर्मणः स्वलक्षणमिदमस्य भवति तंतं शरीरावयवमाविशतः; तद्यथा- दाहौष्ण्यपाकस्वेदक्लेदकोथकण्डूस्रावरागा यथास्वं च गन्धवर्णरसाभिनिर्वर्तनं पित्तस्यकर्माणि; तैरन्वितं पित्तविकारमेवाध्यवस्येत्||१५||
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
sarvēṣvapi khalvētēṣu pittavikārēṣūktēṣvanyēṣu cānuktēṣu pittasyēdamātmarūpamapariṇāmi karmaṇaścasvalakṣaṇaṁ, yadupalabhya tadavayavaṁ vā vimuktasandēhāḥ pittavikāramēvādhyavasyanti kuśalāḥ;tadyathā- auṣṇyaṁ taikṣṇyaṁ dravatvamanatisnēhō varṇaśca śuklāruṇavarjō gandhaśca visrō rasau cakaṭukāmlau saratvaṁ ca pittasyātmarūpāṇi; ēvaṁvidhatvācca  pittasya karmaṇaḥ svalakṣaṇamidamasyabhavati taṁ taṁ śarīrāvayavamāviśataḥ; tadyathā- dāhauṣṇyapākasvēdaklēdakōthakaṇḍūsrāvarāgāyathāsvaṁ ca gandhavarṇarasābhinirvartanaṁ pittasya karmāṇi; tairanvitaṁpittavikāramēvādhyavasyēt||15||  
 
sarvēṣvapi khalvētēṣu pittavikārēṣūktēṣvanyēṣu cānuktēṣu pittasyēdamātmarūpamapariṇāmi karmaṇaścasvalakṣaṇaṁ, yadupalabhya tadavayavaṁ vā vimuktasandēhāḥ pittavikāramēvādhyavasyanti kuśalāḥ;tadyathā- auṣṇyaṁ taikṣṇyaṁ dravatvamanatisnēhō varṇaśca śuklāruṇavarjō gandhaśca visrō rasau cakaṭukāmlau saratvaṁ ca pittasyātmarūpāṇi; ēvaṁvidhatvācca  pittasya karmaṇaḥ svalakṣaṇamidamasyabhavati taṁ taṁ śarīrāvayavamāviśataḥ; tadyathā- dāhauṣṇyapākasvēdaklēdakōthakaṇḍūsrāvarāgāyathāsvaṁ ca gandhavarṇarasābhinirvartanaṁ pittasya karmāṇi; tairanvitaṁpittavikāramēvādhyavasyēt||15||  
    
sarveShvapi khalveteShu pittavikAreShUkteShvanyeShu cAnukteShu pittasyedamAtmarUpamapariNAmikarmaNashca svalakShaNaM, yadupalabhya tadavayavaM vA vimuktasandehAHpittavikAramevAdhyavasyanti kushalAH; tadyathA- auShNyaM taikShNyaM dravatvamanatisnehovarNashca shuklAruNavarjo gandhashca visro rasau ca kaTukAmlau saratvaM ca pittasyAtmarUpANi;evaMvidhatvAcca  pittasya karmaNaH svalakShaNamidamasya bhavati taM taMsharIrAvayavamAvishataH; tadyathA- dAhauShNyapAkasvedakledakothakaNDUsrAvarAgA yathAsvaM cagandhavarNarasAbhinirvartanaM pittasya karmANi; tairanvitaM pittavikAramevAdhyavasyet||15||  
 
sarveShvapi khalveteShu pittavikAreShUkteShvanyeShu cAnukteShu pittasyedamAtmarUpamapariNAmikarmaNashca svalakShaNaM, yadupalabhya tadavayavaM vA vimuktasandehAHpittavikAramevAdhyavasyanti kushalAH; tadyathA- auShNyaM taikShNyaM dravatvamanatisnehovarNashca shuklAruNavarjo gandhashca visro rasau ca kaTukAmlau saratvaM ca pittasyAtmarUpANi;evaMvidhatvAcca  pittasya karmaNaH svalakShaNamidamasya bhavati taM taMsharIrAvayavamAvishataH; tadyathA- dAhauShNyapAkasvedakledakothakaNDUsrAvarAgA yathAsvaM cagandhavarNarasAbhinirvartanaM pittasya karmANi; tairanvitaM pittavikAramevAdhyavasyet||15||  
 +
</div></div>
    
In all the ''pittaja'' variety of diseases enumerated, even a partial manifestation of the vitiated ''pitta'' would still warrant them to be diagnosed and treated as a disorder of the ''pitta''. For example, heat, sharpness, liquidity, slight unctuousness, all colours except white and red, fishy smell, pungent and sour taste and fluidity are the specific characters of ''pitta'', but the manifestations of ''pitta'' could be different depending upon the organs they afflict:
 
In all the ''pittaja'' variety of diseases enumerated, even a partial manifestation of the vitiated ''pitta'' would still warrant them to be diagnosed and treated as a disorder of the ''pitta''. For example, heat, sharpness, liquidity, slight unctuousness, all colours except white and red, fishy smell, pungent and sour taste and fluidity are the specific characters of ''pitta'', but the manifestations of ''pitta'' could be different depending upon the organs they afflict:
Line 357: Line 407:     
==== Management principles of ''pitta'' disorders ====
 
==== Management principles of ''pitta'' disorders ====
   
+
  <div class="mw-collapsible mw-collapsed">
 +
 
 
तं मधुरतिक्तकषायशीतैरुपक्रमैरुपक्रमेत स्नेहविरेकप्रदेहपरिषेकाभ्यङ्गादिभिः पित्तहरैर्मात्रां कालं च प्रमाणीकृत्य; विरेचनं तुसर्वोपक्रमेभ्यः पित्ते प्रधानतमं मन्यन्ते भिषजः; तद्ध्यादित एवामाशयमनुप्रविश्य केवलं वैकारिकं पित्तमूलमपकर्षति,तत्रावजिते पित्तेऽपि शरीरान्तर्गताः पित्तविकाराः प्रशान्तिमापद्यन्ते, यथाऽग्नौ व्यपोढे केवलमग्निगृहं शीतीभवति तद्वत्||१६||  
 
तं मधुरतिक्तकषायशीतैरुपक्रमैरुपक्रमेत स्नेहविरेकप्रदेहपरिषेकाभ्यङ्गादिभिः पित्तहरैर्मात्रां कालं च प्रमाणीकृत्य; विरेचनं तुसर्वोपक्रमेभ्यः पित्ते प्रधानतमं मन्यन्ते भिषजः; तद्ध्यादित एवामाशयमनुप्रविश्य केवलं वैकारिकं पित्तमूलमपकर्षति,तत्रावजिते पित्तेऽपि शरीरान्तर्गताः पित्तविकाराः प्रशान्तिमापद्यन्ते, यथाऽग्नौ व्यपोढे केवलमग्निगृहं शीतीभवति तद्वत्||१६||  
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
taṁ madhuratiktakaṣāyaśītairupakramairupakramēta snēhavirēkapradēhapariṣēkābhyaṅgādibhiḥpittaharairmātrāṁ kālaṁ ca pramāṇīkr̥tya; virēcanaṁ tu sarvōpakramēbhyaḥ pittē pradhānatamaṁmanyantē bhiṣajaḥ; taddhyādita ēvāmāśayamanupraviśya kēvalaṁ vaikārikaṁ pittamūlamapakarṣati,tatrāvajitē pittē'pi śarīrāntargatāḥ pittavikārāḥ praśāntimāpadyantē, yathā'gnau vyapōḍhēkēvalamagnigr̥haṁ śītībhavati tadvat||16||
 
taṁ madhuratiktakaṣāyaśītairupakramairupakramēta snēhavirēkapradēhapariṣēkābhyaṅgādibhiḥpittaharairmātrāṁ kālaṁ ca pramāṇīkr̥tya; virēcanaṁ tu sarvōpakramēbhyaḥ pittē pradhānatamaṁmanyantē bhiṣajaḥ; taddhyādita ēvāmāśayamanupraviśya kēvalaṁ vaikārikaṁ pittamūlamapakarṣati,tatrāvajitē pittē'pi śarīrāntargatāḥ pittavikārāḥ praśāntimāpadyantē, yathā'gnau vyapōḍhēkēvalamagnigr̥haṁ śītībhavati tadvat||16||
    
taM madhuratiktakaShAyashItairupakramairupakrameta snehavirekapradehapariShekAbhya~ggAdibhiHpittaharairmAtrAM kAlaM ca pramANIkRutya; virecanaM tu sarvopakramebhyaH pitte pradhAnatamaMmanyante bhiShajaH; taddhyAdita evAmAshayamanupravishya kevalaM vaikArikaMpittamUlamapakarShati, tatrAvajite pitte~api sharIrAntargatAH pittavikArAH prashAntimApadyante,yathA~agnau vyapoDhe kevalamagnigRuhaM shItIbhavati tadvat||16||  
 
taM madhuratiktakaShAyashItairupakramairupakrameta snehavirekapradehapariShekAbhya~ggAdibhiHpittaharairmAtrAM kAlaM ca pramANIkRutya; virecanaM tu sarvopakramebhyaH pitte pradhAnatamaMmanyante bhiShajaH; taddhyAdita evAmAshayamanupravishya kevalaM vaikArikaMpittamUlamapakarShati, tatrAvajite pitte~api sharIrAntargatAH pittavikArAH prashAntimApadyante,yathA~agnau vyapoDhe kevalamagnigRuhaM shItIbhavati tadvat||16||  
 +
</div></div>
 +
 
<div style="text-align:justify;">
 
<div style="text-align:justify;">
 
Abnormal ''pitta'' disorders should be managed by drugs having sweet, bitter, astringent, and cooling qualities. Any therapeutic modalities administered, such as oleation, purgation, fasting, affusion, massage, etc. should have anti-''pittaja'' properties and must be administered in appropriate dose and time. Of all the above mentioned procedures, purgation is regarded as the most effective mode of treatment for the management of ''pittaja vyadhi''. When ''pitta'' is overcome in the ''amashaya'' through administration of purgative substances, the disorders of ''pitta'' in other parts of the body are automatically pacified just like a fire chamber cools down when the fire is doused. [16]
 
Abnormal ''pitta'' disorders should be managed by drugs having sweet, bitter, astringent, and cooling qualities. Any therapeutic modalities administered, such as oleation, purgation, fasting, affusion, massage, etc. should have anti-''pittaja'' properties and must be administered in appropriate dose and time. Of all the above mentioned procedures, purgation is regarded as the most effective mode of treatment for the management of ''pittaja vyadhi''. When ''pitta'' is overcome in the ''amashaya'' through administration of purgative substances, the disorders of ''pitta'' in other parts of the body are automatically pacified just like a fire chamber cools down when the fire is doused. [16]
Line 368: Line 422:     
==== Disorders of ''kapha dosha'' ====
 
==== Disorders of ''kapha dosha'' ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
श्लेष्मविकारांश्च विंशतिमत ऊर्ध्वं व्याख्यास्यामः; तद्यथा- तृप्तिश्च, तन्द्रा च, निद्राधिक्यं च, स्तैमित्यं च, गुरुगात्रता च,आलस्यं च, मुखमाधुर्यं च, मुखस्रावश्च, श्लेष्मोद्गिरणं च, मलस्याधिक्यं च, बलासकश्च  , अपक्तिश्च, हृदयोपलेपश्च,कण्ठोपलेपश्च, धमनीप्रति(वि)चयश्च, गलगण्डश्च, अतिस्थौल्यं च, शीताग्निता च, उदर्दश्च, श्वेतावभासता च,श्वेतमूत्रनेत्रवर्चस्त्वं च; इति विंशतिः श्लेष्मविकाराः श्लेष्मविकाराणामपरिसङ्ख्येयानामाविष्कृततमा व्याख्याता भवन्ति||१७||  
 
श्लेष्मविकारांश्च विंशतिमत ऊर्ध्वं व्याख्यास्यामः; तद्यथा- तृप्तिश्च, तन्द्रा च, निद्राधिक्यं च, स्तैमित्यं च, गुरुगात्रता च,आलस्यं च, मुखमाधुर्यं च, मुखस्रावश्च, श्लेष्मोद्गिरणं च, मलस्याधिक्यं च, बलासकश्च  , अपक्तिश्च, हृदयोपलेपश्च,कण्ठोपलेपश्च, धमनीप्रति(वि)चयश्च, गलगण्डश्च, अतिस्थौल्यं च, शीताग्निता च, उदर्दश्च, श्वेतावभासता च,श्वेतमूत्रनेत्रवर्चस्त्वं च; इति विंशतिः श्लेष्मविकाराः श्लेष्मविकाराणामपरिसङ्ख्येयानामाविष्कृततमा व्याख्याता भवन्ति||१७||  
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
ślēṣmavikārāṁśca viṁśatimata ūrdhvaṁ vyākhyāsyāmaḥ; tadyathā- tr̥ptiśca, tandrā ca, nidrādhikyaṁ ca,staimityaṁ ca, gurugātratā ca, ālasyaṁ ca, mukhamādhuryaṁ ca, mukhasrāvaśca, ślēṣmōdgiraṇaṁ ca,malasyādhikyaṁ ca, balāsakaśca  , apaktiśca, hr̥dayōpalēpaśca, kaṇṭhōpalēpaśca,dhamanīprati(vi)cayaśca, galagaṇḍaśca, atisthaulyaṁ ca, śītāgnitā ca, udardaśca, śvētāvabhāsatā ca,śvētamūtranētravarcastvaṁ ca; iti viṁśatiḥ ślēṣmavikārāḥślēṣmavikārāṇāmaparisaṅkhyēyānāmāviṣkr̥tatamā vyākhyātā bhavanti||17||  
 
ślēṣmavikārāṁśca viṁśatimata ūrdhvaṁ vyākhyāsyāmaḥ; tadyathā- tr̥ptiśca, tandrā ca, nidrādhikyaṁ ca,staimityaṁ ca, gurugātratā ca, ālasyaṁ ca, mukhamādhuryaṁ ca, mukhasrāvaśca, ślēṣmōdgiraṇaṁ ca,malasyādhikyaṁ ca, balāsakaśca  , apaktiśca, hr̥dayōpalēpaśca, kaṇṭhōpalēpaśca,dhamanīprati(vi)cayaśca, galagaṇḍaśca, atisthaulyaṁ ca, śītāgnitā ca, udardaśca, śvētāvabhāsatā ca,śvētamūtranētravarcastvaṁ ca; iti viṁśatiḥ ślēṣmavikārāḥślēṣmavikārāṇāmaparisaṅkhyēyānāmāviṣkr̥tatamā vyākhyātā bhavanti||17||  
    
shleShmavikArAMshca viMshatimata UrdhvaM vyAkhyAsyAmaH; tadyathA- tRuptishca, tandrA ca,nidrAdhikyaM ca, staimityaM ca, gurugAtratA ca, AlasyaM ca, mukhamAdhuryaM ca, mukhasrAvashca,shleShmodgiraNaM ca, malasyAdhikyaM ca, balAsakashca, apaktishca, hRudayopalepashca,kaNThopalepashca, dhamanIprati(vi)cayashca, galagaNDashca, atisthaulyaM ca, shItAgnitA ca,udardashca, shvetAvabhAsatA ca, shvetamUtranetravarcastvaM ca; iti viMshatiH shleShmavikArAHshleShmavikArANAmaparisa~gkhyeyAnAmAviShkRutatamA vyAkhyAtA bhavanti||17||  
 
shleShmavikArAMshca viMshatimata UrdhvaM vyAkhyAsyAmaH; tadyathA- tRuptishca, tandrA ca,nidrAdhikyaM ca, staimityaM ca, gurugAtratA ca, AlasyaM ca, mukhamAdhuryaM ca, mukhasrAvashca,shleShmodgiraNaM ca, malasyAdhikyaM ca, balAsakashca, apaktishca, hRudayopalepashca,kaNThopalepashca, dhamanIprati(vi)cayashca, galagaNDashca, atisthaulyaM ca, shItAgnitA ca,udardashca, shvetAvabhAsatA ca, shvetamUtranetravarcastvaM ca; iti viMshatiH shleShmavikArAHshleShmavikArANAmaparisa~gkhyeyAnAmAviShkRutatamA vyAkhyAtA bhavanti||17||  
 +
</div></div>
    
The 20 prevalent ''kapha'' disorders or ''Shleshma nanatmaja vyadhi'' are:
 
The 20 prevalent ''kapha'' disorders or ''Shleshma nanatmaja vyadhi'' are:
Line 400: Line 457:     
==== Causative properties of ''kapha'' disorders ====
 
==== Causative properties of ''kapha'' disorders ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
सर्वेष्वपि खल्वेतेषु श्लेष्मविकारेषूक्तेष्वन्येषु चानुक्तेषु श्लेष्मण इदमात्मरूपमपरिणामि कर्मणश्च स्वलक्षणं यदुपलभ्यतदवयवं वा विमुक्तसन्देहाः श्लेष्मविकारमेवाध्यवस्यन्ति कुशलाः; तद्यथा-स्नेहशैत्यशौक्ल्यगौरवमाधुर्यस्थैर्यपैच्छिल्यमार्त्स्न्यानि श्लेष्मण आत्मरूपाणि; एवंविधत्वाच्च  श्लेष्मणः कर्मणःस्वलक्षणमिदमस्य भवति तं तं शरीरावयवमाविशतः; तद्यथा-श्वैत्यशैत्यकण्डूस्थैर्यगौरवस्नेहसुप्तिक्लेदोपदेहबन्धमाधुर्यचिरकारित्वानि श्लेष्मणः कर्माणि; तैरन्वितंश्लेष्मविकारमेवाध्यवस्येत्||१८||  
 
सर्वेष्वपि खल्वेतेषु श्लेष्मविकारेषूक्तेष्वन्येषु चानुक्तेषु श्लेष्मण इदमात्मरूपमपरिणामि कर्मणश्च स्वलक्षणं यदुपलभ्यतदवयवं वा विमुक्तसन्देहाः श्लेष्मविकारमेवाध्यवस्यन्ति कुशलाः; तद्यथा-स्नेहशैत्यशौक्ल्यगौरवमाधुर्यस्थैर्यपैच्छिल्यमार्त्स्न्यानि श्लेष्मण आत्मरूपाणि; एवंविधत्वाच्च  श्लेष्मणः कर्मणःस्वलक्षणमिदमस्य भवति तं तं शरीरावयवमाविशतः; तद्यथा-श्वैत्यशैत्यकण्डूस्थैर्यगौरवस्नेहसुप्तिक्लेदोपदेहबन्धमाधुर्यचिरकारित्वानि श्लेष्मणः कर्माणि; तैरन्वितंश्लेष्मविकारमेवाध्यवस्येत्||१८||  
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
sarvēṣvapi khalvētēṣu ślēṣmavikārēṣūktēṣvanyēṣu cānuktēṣu ślēṣmaṇa idamātmarūpamapariṇāmikarmaṇaśca svalakṣaṇaṁ yadupalabhya tadavayavaṁ vā vimuktasandēhāḥślēṣmavikāramēvādhyavasyanti kuśalāḥ; tadyathā-snēhaśaityaśauklyagauravamādhuryasthairyapaicchilyamārtsnyāni ślēṣmaṇa ātmarūpāṇi;ēvaṁvidhatvācca  ślēṣmaṇaḥ karmaṇaḥ svalakṣaṇamidamasya bhavati taṁ taṁ śarīrāvayavamāviśataḥ;tadyathā- śvaityaśaityakaṇḍūsthairyagauravasnēhasuptiklēdōpadēhabandhamādhuryacirakāritvāniślēṣmaṇaḥ karmāṇi; tairanvitaṁ ślēṣmavikāramēvādhyavasyēt||18||  
 
sarvēṣvapi khalvētēṣu ślēṣmavikārēṣūktēṣvanyēṣu cānuktēṣu ślēṣmaṇa idamātmarūpamapariṇāmikarmaṇaśca svalakṣaṇaṁ yadupalabhya tadavayavaṁ vā vimuktasandēhāḥślēṣmavikāramēvādhyavasyanti kuśalāḥ; tadyathā-snēhaśaityaśauklyagauravamādhuryasthairyapaicchilyamārtsnyāni ślēṣmaṇa ātmarūpāṇi;ēvaṁvidhatvācca  ślēṣmaṇaḥ karmaṇaḥ svalakṣaṇamidamasya bhavati taṁ taṁ śarīrāvayavamāviśataḥ;tadyathā- śvaityaśaityakaṇḍūsthairyagauravasnēhasuptiklēdōpadēhabandhamādhuryacirakāritvāniślēṣmaṇaḥ karmāṇi; tairanvitaṁ ślēṣmavikāramēvādhyavasyēt||18||  
    
sarveShvapi khalveteShu shleShmavikAreShUkteShvanyeShu cAnukteShu shleShmaNaidamAtmarUpamapariNAmi karmaNashca svalakShaNaM yadupalabhya tadavayavaM vAvimuktasandehAH shleShmavikAramevAdhyavasyanti kushalAH; tadyathA-snehashaityashauklyagauravamAdhuryasthairyapaicchilyamArtsnyAni shleShmaNa AtmarUpANi;evaMvidhatvAcca  shleShmaNaH karmaNaH svalakShaNamidamasya bhavati taM taMsharIrAvayavamAvishataH; tadyathA-shvaityashaityakaNDUsthairyagauravasnehasuptikledopadehabandhamAdhuryacirakAritvAnishleShmaNaH karmANi; tairanvitaM shleShmavikAramevAdhyavasyet||18||  
 
sarveShvapi khalveteShu shleShmavikAreShUkteShvanyeShu cAnukteShu shleShmaNaidamAtmarUpamapariNAmi karmaNashca svalakShaNaM yadupalabhya tadavayavaM vAvimuktasandehAH shleShmavikAramevAdhyavasyanti kushalAH; tadyathA-snehashaityashauklyagauravamAdhuryasthairyapaicchilyamArtsnyAni shleShmaNa AtmarUpANi;evaMvidhatvAcca  shleShmaNaH karmaNaH svalakShaNamidamasya bhavati taM taMsharIrAvayavamAvishataH; tadyathA-shvaityashaityakaNDUsthairyagauravasnehasuptikledopadehabandhamAdhuryacirakAritvAnishleShmaNaH karmANi; tairanvitaM shleShmavikAramevAdhyavasyet||18||  
 +
</div></div>
    
In all, like in the case of ''vata'' and ''pitta'' disorders, all  the ''kaphaja'' variety of diseases mentioned above would be diagnosed and treated as disorders of ''kapha'' even when exhibiting partial manifestations of the ''dosha''. For example, unctuousness, coldness, whiteness, heaviness, sweetness, steadiness, sliminess and viscosity are the specific characters of ''kapha''. ''Kapha'', having such characteristic properties, produces the following actions in the organs it afflicts:
 
In all, like in the case of ''vata'' and ''pitta'' disorders, all  the ''kaphaja'' variety of diseases mentioned above would be diagnosed and treated as disorders of ''kapha'' even when exhibiting partial manifestations of the ''dosha''. For example, unctuousness, coldness, whiteness, heaviness, sweetness, steadiness, sliminess and viscosity are the specific characters of ''kapha''. ''Kapha'', having such characteristic properties, produces the following actions in the organs it afflicts:
Line 425: Line 485:     
==== Management of ''kapha'' disorders ====
 
==== Management of ''kapha'' disorders ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
तं कटुकतिक्तकषायतीक्ष्णोष्णरूक्षैरुपक्रमैरुपक्रमेत स्वेदवमनशिरोविरेचनव्यायामादिभिः श्लेष्महरैर्मात्रां कालं चप्रमाणीकृत्य; वमनं तु सर्वोपक्रमेभ्यः श्लेष्मणि प्रधानतमं मन्यन्ते भिषजः, तद्ध्यादित एवामाशयमनुप्रविश्योरोगतं केवलंवैकारिकं श्लेष्ममूलमूर्ध्वमुत्क्षिपति, तत्रावजिते श्लेष्मण्यपि शरीरान्तर्गताः श्लेष्मविकाराः प्रशान्तिमापद्यन्ते, यथा भिन्नेकेदारसेतौ शालियवषष्टिकादीन्यनभिष्यन्द्यमानान्यम्भसा प्रशोषमापद्यन्ते तद्वदिति|१९||
 
तं कटुकतिक्तकषायतीक्ष्णोष्णरूक्षैरुपक्रमैरुपक्रमेत स्वेदवमनशिरोविरेचनव्यायामादिभिः श्लेष्महरैर्मात्रां कालं चप्रमाणीकृत्य; वमनं तु सर्वोपक्रमेभ्यः श्लेष्मणि प्रधानतमं मन्यन्ते भिषजः, तद्ध्यादित एवामाशयमनुप्रविश्योरोगतं केवलंवैकारिकं श्लेष्ममूलमूर्ध्वमुत्क्षिपति, तत्रावजिते श्लेष्मण्यपि शरीरान्तर्गताः श्लेष्मविकाराः प्रशान्तिमापद्यन्ते, यथा भिन्नेकेदारसेतौ शालियवषष्टिकादीन्यनभिष्यन्द्यमानान्यम्भसा प्रशोषमापद्यन्ते तद्वदिति|१९||
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
taṁ kaṭukatiktakaṣāyatīkṣṇōṣṇarūkṣairupakramairupakramēta svēdavamanaśirōvirēcanavyāyāmādibhiḥślēṣmaharairmātrāṁ kālaṁ ca pramāṇīkr̥tya; vamanaṁ tu sarvōpakramēbhyaḥ ślēṣmaṇi pradhānatamaṁmanyantē bhiṣajaḥ, taddhyādita ēvāmāśayamanupraviśyōrōgataṁ kēvalaṁ vaikārikaṁślēṣmamūlamūrdhvamutkṣipati, tatrāvajitē ślēṣmaṇyapi śarīrāntargatāḥ ślēṣmavikārāḥpraśāntimāpadyantē, yathā bhinnē kēdārasētau śāliyavaṣaṣṭikādīnyanabhiṣyandyamānānyambhasāpraśōṣamāpadyantē tadvaditi||19||  
 
taṁ kaṭukatiktakaṣāyatīkṣṇōṣṇarūkṣairupakramairupakramēta svēdavamanaśirōvirēcanavyāyāmādibhiḥślēṣmaharairmātrāṁ kālaṁ ca pramāṇīkr̥tya; vamanaṁ tu sarvōpakramēbhyaḥ ślēṣmaṇi pradhānatamaṁmanyantē bhiṣajaḥ, taddhyādita ēvāmāśayamanupraviśyōrōgataṁ kēvalaṁ vaikārikaṁślēṣmamūlamūrdhvamutkṣipati, tatrāvajitē ślēṣmaṇyapi śarīrāntargatāḥ ślēṣmavikārāḥpraśāntimāpadyantē, yathā bhinnē kēdārasētau śāliyavaṣaṣṭikādīnyanabhiṣyandyamānānyambhasāpraśōṣamāpadyantē tadvaditi||19||  
    
taM kaTukatiktakaShAyatIkShNoShNarUkShairupakramairupakrametasvedavamanashirovirecanavyAyAmAdibhiH shleShmaharairmAtrAM kAlaM ca pramANIkRutya; vamanaM tusarvopakramebhyaH shleShmaNi pradhAnatamaM manyante bhiShajaH, taddhyAditaevAmAshayamanupravishyorogataM kevalaM vaikArikaM shleShmamUlamUrdhvamutkShipati, tatrAvajiteshleShmaNyapi sharIrAntargatAH shleShmavikArAH prashAntimApadyante, yathA bhinne kedArasetaushAliyavaShaShTikAdInyanabhiShyandyamAnAnyambhasA prashoShamApadyante tadvaditi||19||  
 
taM kaTukatiktakaShAyatIkShNoShNarUkShairupakramairupakrametasvedavamanashirovirecanavyAyAmAdibhiH shleShmaharairmAtrAM kAlaM ca pramANIkRutya; vamanaM tusarvopakramebhyaH shleShmaNi pradhAnatamaM manyante bhiShajaH, taddhyAditaevAmAshayamanupravishyorogataM kevalaM vaikArikaM shleShmamUlamUrdhvamutkShipati, tatrAvajiteshleShmaNyapi sharIrAntargatAH shleShmavikArAH prashAntimApadyante, yathA bhinne kedArasetaushAliyavaShaShTikAdInyanabhiShyandyamAnAnyambhasA prashoShamApadyante tadvaditi||19||  
 +
</div></div>
 +
 
<div style="text-align:justify;">
 
<div style="text-align:justify;">
 
Abnormal ''kapha'' should be managed using drugs having pungent, bitter, astringent, sharp, hot and dry qualities, and by means of other therapeutic modalities such as fomentation, emesis, evacuation of ''doshas'' from head, exercise etc. that have anti-''kaphaja'' properties and these must be administered in appropriate dose and time. Amongst all the above mentioned procedures emesis is regarded the most effective form of treatment for the management of ''kaphaja'' diseases because immediately after entering the stomach, it strikes at the very root cause of the vitiation of ''kapha''. Thus, when ''kapha'' is overcome in the stomach, any ''kapha''-related affliction in any other part of the body gets pacified automatically quite like the drying up of crops of rice in the absence of moisture when the obstructing ridge of the field is broken.[19]
 
Abnormal ''kapha'' should be managed using drugs having pungent, bitter, astringent, sharp, hot and dry qualities, and by means of other therapeutic modalities such as fomentation, emesis, evacuation of ''doshas'' from head, exercise etc. that have anti-''kaphaja'' properties and these must be administered in appropriate dose and time. Amongst all the above mentioned procedures emesis is regarded the most effective form of treatment for the management of ''kaphaja'' diseases because immediately after entering the stomach, it strikes at the very root cause of the vitiation of ''kapha''. Thus, when ''kapha'' is overcome in the stomach, any ''kapha''-related affliction in any other part of the body gets pacified automatically quite like the drying up of crops of rice in the absence of moisture when the obstructing ridge of the field is broken.[19]
Line 436: Line 500:     
==== Importance of diagnosis before planning treatment ====
 
==== Importance of diagnosis before planning treatment ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
भवन्ति चात्र-  
 
भवन्ति चात्र-  
Line 446: Line 511:  
यस्तु रोगविशेषज्ञः सर्वभैषज्यकोविदः|  
 
यस्तु रोगविशेषज्ञः सर्वभैषज्यकोविदः|  
 
देशकालप्रमाणज्ञस्तस्य  सिद्धिरसंशयम्||२२||  
 
देशकालप्रमाणज्ञस्तस्य  सिद्धिरसंशयम्||२२||  
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
bhavanti cātra-  
 
bhavanti cātra-  
Line 466: Line 532:  
yastu rogavisheShaj~jaH sarvabhaiShajyakovidaH|  
 
yastu rogavisheShaj~jaH sarvabhaiShajyakovidaH|  
 
deshakAlapramANaj~jastasya  siddhirasaMshayam||22||  
 
deshakAlapramANaj~jastasya  siddhirasaMshayam||22||  
 +
</div></div>
 +
 
<div style="text-align:justify;">
 
<div style="text-align:justify;">
 
A physician should first diagnose the disease and then select the proper medicine. Thereafter, he should administer the therapy applying the knowledge of the science of medicine (he had already gained). A physician who initiates treatment without proper diagnosis of the disease can accomplish the desired object only by chance (that is to say he cannot be sure of his success). The fact that he is well-acquainted with the knowledge of application of medicine does not necessarily guarantee his success. On the other hand, the physician who is well-versed in diagnosing disease, who is proficient in the administration of medicines and who knows about modalities to be used in a therapy (that varies from place to place and season to season) is sure to accomplish the desired outcome without any doubt.[20-22]
 
A physician should first diagnose the disease and then select the proper medicine. Thereafter, he should administer the therapy applying the knowledge of the science of medicine (he had already gained). A physician who initiates treatment without proper diagnosis of the disease can accomplish the desired object only by chance (that is to say he cannot be sure of his success). The fact that he is well-acquainted with the knowledge of application of medicine does not necessarily guarantee his success. On the other hand, the physician who is well-versed in diagnosing disease, who is proficient in the administration of medicines and who knows about modalities to be used in a therapy (that varies from place to place and season to season) is sure to accomplish the desired outcome without any doubt.[20-22]
Line 471: Line 539:     
==== Summary ====
 
==== Summary ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
तत्र श्लोकाः-  
 
तत्र श्लोकाः-  
Line 481: Line 550:  
पृथक्त्वेन च दोषाणां निर्दिष्टाः समुपक्रमाः|  
 
पृथक्त्वेन च दोषाणां निर्दिष्टाः समुपक्रमाः|  
 
सम्यङ्महति  रोगाणामध्याये तत्त्वदर्शिना||२५||  
 
सम्यङ्महति  रोगाणामध्याये तत्त्वदर्शिना||२५||  
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
tatra ślōkāḥ-  
 
tatra ślōkāḥ-  
Line 501: Line 571:  
pRuthaktvena ca doShANAM nirdiShTAH samupakramAH|  
 
pRuthaktvena ca doShANAM nirdiShTAH samupakramAH|  
 
samya~gmahati  rogANAmadhyAye tattvadarshinA||25||  
 
samya~gmahati  rogANAmadhyAye tattvadarshinA||25||  
 +
</div></div>
 +
 
<div style="text-align:justify;">
 
<div style="text-align:justify;">
 
In this chapter on major diseases, the enlightened sage has fully dealt with the following: classification of diseases, their nature, sites of manifestation, primary and secondary causative factors, interchangeability and specific identity of disease, sites of ''doshas'', enumeration of specific diseases due to ''doshas'', invariable signs and non changeable actions of ''dosha'' and specific treatment of each ''dosha''. [23-25]
 
In this chapter on major diseases, the enlightened sage has fully dealt with the following: classification of diseases, their nature, sites of manifestation, primary and secondary causative factors, interchangeability and specific identity of disease, sites of ''doshas'', enumeration of specific diseases due to ''doshas'', invariable signs and non changeable actions of ''dosha'' and specific treatment of each ''dosha''. [23-25]

Navigation menu