Changes

Jump to navigation Jump to search
194 bytes added ,  07:14, 27 March 2018
Line 1,554: Line 1,554:  
Thus ends the description of ''kaphaja kasa''.[131-134]
 
Thus ends the description of ''kaphaja kasa''.[131-134]
   −
==== Management of kshataja kasa ====
+
==== Management of ''kshataja kasa'' ====
    
कासमात्ययिकं मत्वा क्षतजं त्वरया जयेत् |  
 
कासमात्ययिकं मत्वा क्षतजं त्वरया जयेत् |  
 
मधुरैर्जीवनीयैश्च बलमांसविवर्धनैः ||१३४||  
 
मधुरैर्जीवनीयैश्च बलमांसविवर्धनैः ||१३४||  
 +
 
पिप्पली मधुकं पिष्टं कार्षिकं ससितोपलम् |  
 
पिप्पली मधुकं पिष्टं कार्षिकं ससितोपलम् |  
 
प्रास्थिकं गव्यमाजं च क्षीरमिक्षुरसस्तथा ||१३५||  
 
प्रास्थिकं गव्यमाजं च क्षीरमिक्षुरसस्तथा ||१३५||  
 +
 
यवगोधूममृद्वीकाचूर्णमामलकाद्रसः |  
 
यवगोधूममृद्वीकाचूर्णमामलकाद्रसः |  
 
तैलं च प्रसृतांशानि तत् सर्वं मृदुनाऽग्निना ||१३६||  
 
तैलं च प्रसृतांशानि तत् सर्वं मृदुनाऽग्निना ||१३६||  
 +
 
पचेल्लेहं घृतक्षौद्रयुक्तः स क्षतकासहा |  
 
पचेल्लेहं घृतक्षौद्रयुक्तः स क्षतकासहा |  
 
श्वासहृद्रोगकार्श्येषु हितो वृद्धेऽल्परेतसि ||१३७||
 
श्वासहृद्रोगकार्श्येषु हितो वृद्धेऽल्परेतसि ||१३७||
 +
 
kāsamātyayikaṁ matvā kṣatajaṁ tvarayā jayēt|  
 
kāsamātyayikaṁ matvā kṣatajaṁ tvarayā jayēt|  
 
madhurairjīvanīyaiśca balamāṁsavivardhanaiḥ||134||  
 
madhurairjīvanīyaiśca balamāṁsavivardhanaiḥ||134||  
 +
 
pippalī madhukaṁ piṣṭaṁ kārṣikaṁ sasitōpalam|  
 
pippalī madhukaṁ piṣṭaṁ kārṣikaṁ sasitōpalam|  
 
prāsthikaṁ gavyamājaṁ ca kṣīramikṣurasastathā||135||  
 
prāsthikaṁ gavyamājaṁ ca kṣīramikṣurasastathā||135||  
 +
 
yavagōdhūmamr̥dvīkācūrṇamāmalakādrasaḥ|  
 
yavagōdhūmamr̥dvīkācūrṇamāmalakādrasaḥ|  
 
tailaṁ ca prasr̥tāṁśāni tat sarvaṁ mr̥dunā'gninā||136||  
 
tailaṁ ca prasr̥tāṁśāni tat sarvaṁ mr̥dunā'gninā||136||  
 +
 
pacēllēhaṁ ghr̥takṣaudrayuktaḥ sa kṣatakāsahā|  
 
pacēllēhaṁ ghr̥takṣaudrayuktaḥ sa kṣatakāsahā|  
 
śvāsahr̥drōgakārśyēṣu hitō vr̥ddhē'lparētasi||137||  
 
śvāsahr̥drōgakārśyēṣu hitō vr̥ddhē'lparētasi||137||  
 +
 
kAsamAtyayikaM matvA kShatajaM tvarayA jayet|  
 
kAsamAtyayikaM matvA kShatajaM tvarayA jayet|  
 
madhurairjIvanIyaishca balamAMsavivardhanaiH||134||  
 
madhurairjIvanIyaishca balamAMsavivardhanaiH||134||  
 +
 
pippalI madhukaM piShTaM kArShikaM sasitopalam|  
 
pippalI madhukaM piShTaM kArShikaM sasitopalam|  
 
prAsthikaM gavyamAjaM ca kShIramikShurasastathA||135||  
 
prAsthikaM gavyamAjaM ca kShIramikShurasastathA||135||  
 +
 
yavagodhUmamRudvIkAcUrNamAmalakAdrasaH|  
 
yavagodhUmamRudvIkAcUrNamAmalakAdrasaH|  
 
tailaM ca prasRutAMshAni tat sarvaM mRudunA~agninA||136||  
 
tailaM ca prasRutAMshAni tat sarvaM mRudunA~agninA||136||  
 +
 
pacellehaM ghRutakShaudrayuktaH sa kShatakAsahA|  
 
pacellehaM ghRutakShaudrayuktaH sa kShatakAsahA|  
 
shvAsahRudrogakArshyeShu hito vRuddhe~alparetasi||137||  
 
shvAsahRudrogakArshyeShu hito vRuddhe~alparetasi||137||  
Kshatajakasa is a serious ailment. Keeping this in view the treatment of the patient should be initiated instantaneously with madhura and jivaneeya dravyas, which are promoters of bala and mamsa.  
+
 
The paste of one karsha of each of pippali, madhuka, one karsha of sitopala, one prastha of each of cows milk, goats milk and ikshurasa, one prastha of the powder of yava, godhuma, draksha and one prastha of each of the juice of amalaka and tilataila should be cooked over mridu agni. Intake of this leha along with ghrita and madhu cures kshataja kasa, shwaasa, hridroga and kshata. It is also useful for old persons and those who have less semen.(134-137)
+
''Kshatajakasa'' is a serious ailment. Keeping this in view the treatment of the patient should be initiated instantaneously with ''madhura'' and ''jivaniya dravyas'', which are promoters of ''bala'' and ''mamsa''.  
 +
 
 +
The paste of one ''karsha'' of each of ''pippali, madhuka,'' one ''karsha'' of ''sitopala'', one ''prastha'' of each of cows milk, goats milk and ''ikshurasa'', one ''prastha'' of the powder of ''yava, godhuma, draksha'' and one ''prastha'' of each of the juice of ''amalaka'' and ''tilataila'' should be cooked over ''mridu agni''. Intake of this ''leha'' along with ''ghrita'' and ''madhu'' cures ''kshataja kasa, shwasa, hridroga'' and ''kshata''. It is also useful for old persons and those who have less semen.[134-137]
    
क्षतकासाभिभूतानां वृत्तिः स्यात् पित्तकासिकी |  
 
क्षतकासाभिभूतानां वृत्तिः स्यात् पित्तकासिकी |  
 
क्षीरसर्पिर्मधुप्राया संसर्गे तु विशेषणम् ||१३८||  
 
क्षीरसर्पिर्मधुप्राया संसर्गे तु विशेषणम् ||१३८||  
 +
 
वातपित्तार्दितेऽभ्यङ्गो गात्रभेदे घृतैर्हितः |  
 
वातपित्तार्दितेऽभ्यङ्गो गात्रभेदे घृतैर्हितः |  
 
तैलैर्मारुतरोगघ्नैः पीड्यमाने च वायुना ||१३९||  
 
तैलैर्मारुतरोगघ्नैः पीड्यमाने च वायुना ||१३९||  
 +
 
हृत्पार्श्वार्तिषु पानं स्याज्जीवनीयस्य सर्पिषः |  
 
हृत्पार्श्वार्तिषु पानं स्याज्जीवनीयस्य सर्पिषः |  
 
सदाहं कासिनो रक्तं ष्ठीवतः सबलेऽनले ||१४०||  
 
सदाहं कासिनो रक्तं ष्ठीवतः सबलेऽनले ||१४०||  
 +
 
मांसोचितेभ्यः क्षामेभ्यो लावादीनां रसा हिताः |  
 
मांसोचितेभ्यः क्षामेभ्यो लावादीनां रसा हिताः |  
 
तृष्णार्तानां पयश्छागं शरमूलादिभिः शृतम् ||१४१||  
 
तृष्णार्तानां पयश्छागं शरमूलादिभिः शृतम् ||१४१||  
 +
 
रक्ते स्रोतोभ्य आस्याद्वाऽप्यागते क्षीरजं घृतम् |  
 
रक्ते स्रोतोभ्य आस्याद्वाऽप्यागते क्षीरजं घृतम् |  
 
नस्यं पानं यवागूर्वा श्रान्ते क्षामे हतानले ||१४२||  
 
नस्यं पानं यवागूर्वा श्रान्ते क्षामे हतानले ||१४२||  
 +
 
स्तम्भायामेषु महतीं मात्रां वा सर्पिषः पिबेत् |  
 
स्तम्भायामेषु महतीं मात्रां वा सर्पिषः पिबेत् |  
 
कुर्याद्वा वातरोगघ्नं पित्तरक्ताविरोधि यत् ||१४३||  
 
कुर्याद्वा वातरोगघ्नं पित्तरक्ताविरोधि यत् ||१४३||  
 +
 
निवृत्ते क्षतदोषे तु कफे वृद्ध उरः क्षते |  
 
निवृत्ते क्षतदोषे तु कफे वृद्ध उरः क्षते |  
 
दाल्यते कासिनो यस्य स धूमान्ना पिबेदिमान् ||१४४||  
 
दाल्यते कासिनो यस्य स धूमान्ना पिबेदिमान् ||१४४||  
 +
 
द्वे मेदे मधुकं द्वे च बले तैः क्षौमलक्तकैः |  
 
द्वे मेदे मधुकं द्वे च बले तैः क्षौमलक्तकैः |  
 
वर्तितैर्धूममापीय जीवनीयघृतं पिबेत् ||१४५||  
 
वर्तितैर्धूममापीय जीवनीयघृतं पिबेत् ||१४५||  
 +
 
मनःशिलापलाशाजगन्धात्वक्क्षीरिनागरैः |  
 
मनःशिलापलाशाजगन्धात्वक्क्षीरिनागरैः |  
 
भावयित्वा पिबेत् क्षौममनु चेक्षुगुडोदकम् ||१४६||  
 
भावयित्वा पिबेत् क्षौममनु चेक्षुगुडोदकम् ||१४६||  
 +
 
पिष्ट्वा मनःशिलां तुल्यामार्द्रया वटशुङ्गया |  
 
पिष्ट्वा मनःशिलां तुल्यामार्द्रया वटशुङ्गया |  
 
ससर्पिष्कं पिबेद्धूमं तित्तिरिप्रतिभोजनम् ||१४७||  
 
ससर्पिष्कं पिबेद्धूमं तित्तिरिप्रतिभोजनम् ||१४७||  
 +
 
भावितं जीवनीयैर्वा कुलिङ्गाण्डरसायुतैः |  
 
भावितं जीवनीयैर्वा कुलिङ्गाण्डरसायुतैः |  
 
क्षौमं धूमं पिबेत् क्षीरं शृतं चायोगुडैरनु ||१४८||  
 
क्षौमं धूमं पिबेत् क्षीरं शृतं चायोगुडैरनु ||१४८||  
 +
 
इति क्षतजकासचिकित्सा |
 
इति क्षतजकासचिकित्सा |
kṣatakāsābhibhūtānāṁ vr̥ttiḥ syāt pittakāsikī|  
+
 
 +
kṣatakāsābhibhūtānāṁ vr̥ttiḥ syāt pittakāsikī|  
 
kṣīrasarpirmadhuprāyā saṁsargē tu viśēṣaṇam||138||  
 
kṣīrasarpirmadhuprāyā saṁsargē tu viśēṣaṇam||138||  
 +
 
vātapittārditē'bhyaṅgō gātrabhēdē ghr̥tairhitaḥ|  
 
vātapittārditē'bhyaṅgō gātrabhēdē ghr̥tairhitaḥ|  
 
tailairmārutarōgaghnaiḥ pīḍyamānē ca vāyunā||139||  
 
tailairmārutarōgaghnaiḥ pīḍyamānē ca vāyunā||139||  
 +
 
hr̥tpārśvārtiṣu pānaṁ syājjīvanīyasya sarpiṣaḥ|  
 
hr̥tpārśvārtiṣu pānaṁ syājjīvanīyasya sarpiṣaḥ|  
 
sadāhaṁ kāsinō raktaṁ ṣṭhīvataḥ sabalē'nalē||140||  
 
sadāhaṁ kāsinō raktaṁ ṣṭhīvataḥ sabalē'nalē||140||  
 +
 
māṁsōcitēbhyaḥ kṣāmēbhyō lāvādīnāṁ rasā hitāḥ|  
 
māṁsōcitēbhyaḥ kṣāmēbhyō lāvādīnāṁ rasā hitāḥ|  
 
tr̥ṣṇārtānāṁ payaśchāgaṁ śaramūlādibhiḥ śr̥tam||141||  
 
tr̥ṣṇārtānāṁ payaśchāgaṁ śaramūlādibhiḥ śr̥tam||141||  
 +
 
raktē srōtōbhya āsyādvā'pyāgatē kṣīrajaṁ ghr̥tam|  
 
raktē srōtōbhya āsyādvā'pyāgatē kṣīrajaṁ ghr̥tam|  
 
nasyaṁ pānaṁ yavāgūrvā śrāntē kṣāmē hatānalē||142||  
 
nasyaṁ pānaṁ yavāgūrvā śrāntē kṣāmē hatānalē||142||  
 +
 
stambhāyāmēṣu mahatīṁ mātrāṁ vā sarpiṣaḥ pibēt|  
 
stambhāyāmēṣu mahatīṁ mātrāṁ vā sarpiṣaḥ pibēt|  
 
kuryādvā vātarōgaghnaṁ pittaraktāvirōdhi yat||143||  
 
kuryādvā vātarōgaghnaṁ pittaraktāvirōdhi yat||143||  
 +
 
nivr̥ttē kṣatadōṣē tu kaphē vr̥ddha uraḥ [1] kṣatē|  
 
nivr̥ttē kṣatadōṣē tu kaphē vr̥ddha uraḥ [1] kṣatē|  
 
dālyatē kāsinō yasya sa dhūmānnā pibēdimān||144||  
 
dālyatē kāsinō yasya sa dhūmānnā pibēdimān||144||  
 +
 
dvē mēdē madhukaṁ dvē ca balē taiḥ kṣaumalaktakaiḥ|  
 
dvē mēdē madhukaṁ dvē ca balē taiḥ kṣaumalaktakaiḥ|  
 
vartitairdhūmamāpīya jīvanīyaghr̥taṁ pibēt||145||  
 
vartitairdhūmamāpīya jīvanīyaghr̥taṁ pibēt||145||  
 +
 
manaḥśilāpalāśājagandhātvakkṣīrināgaraiḥ|  
 
manaḥśilāpalāśājagandhātvakkṣīrināgaraiḥ|  
 
bhāvayitvā pibēt kṣaumamanu cēkṣuguḍōdakam||146||  
 
bhāvayitvā pibēt kṣaumamanu cēkṣuguḍōdakam||146||  
 +
 
piṣṭvā manaḥśilāṁ tulyāmārdrayā vaṭaśuṅgayā|  
 
piṣṭvā manaḥśilāṁ tulyāmārdrayā vaṭaśuṅgayā|  
 
sasarpiṣkaṁ pibēddhūmaṁ tittiripratibhōjanam||147||  
 
sasarpiṣkaṁ pibēddhūmaṁ tittiripratibhōjanam||147||  
 +
 
bhāvitaṁ jīvanīyairvā kuliṅgāṇḍarasāyutaiḥ|  
 
bhāvitaṁ jīvanīyairvā kuliṅgāṇḍarasāyutaiḥ|  
 
kṣaumaṁ dhūmaṁ pibēt kṣīraṁ śr̥taṁ cāyōguḍairanu||148||  
 
kṣaumaṁ dhūmaṁ pibēt kṣīraṁ śr̥taṁ cāyōguḍairanu||148||  
 +
 
iti kṣatajakāsacikitsā|  
 
iti kṣatajakāsacikitsā|  
 
kShatakAsAbhibhUtAnAM vRuttiH syAt pittakAsikI|  
 
kShatakAsAbhibhUtAnAM vRuttiH syAt pittakAsikI|  
 
kShIrasarpirmadhuprAyA saMsarge tu visheShaNam||138||  
 
kShIrasarpirmadhuprAyA saMsarge tu visheShaNam||138||  
 +
 
vAtapittArdite~abhya~ggo gAtrabhede ghRutairhitaH|  
 
vAtapittArdite~abhya~ggo gAtrabhede ghRutairhitaH|  
 
tailairmArutarogaghnaiH pIDyamAne ca vAyunA||139||  
 
tailairmArutarogaghnaiH pIDyamAne ca vAyunA||139||  
 +
 
hRutpArshvArtiShu pAnaM syAjjIvanIyasya sarpiShaH|  
 
hRutpArshvArtiShu pAnaM syAjjIvanIyasya sarpiShaH|  
 
sadAhaM kAsino raktaM ShThIvataH sabale~anale||140||  
 
sadAhaM kAsino raktaM ShThIvataH sabale~anale||140||  
 +
 
mAMsocitebhyaH kShAmebhyo lAvAdInAM rasA hitAH|  
 
mAMsocitebhyaH kShAmebhyo lAvAdInAM rasA hitAH|  
 
tRuShNArtAnAM payashchAgaM sharamUlAdibhiH shRutam||141||  
 
tRuShNArtAnAM payashchAgaM sharamUlAdibhiH shRutam||141||  
 +
 
rakte srotobhya AsyAdvA~apyAgate kShIrajaM ghRutam|  
 
rakte srotobhya AsyAdvA~apyAgate kShIrajaM ghRutam|  
 
nasyaM pAnaM yavAgUrvA shrAnte kShAme hatAnale||142||  
 
nasyaM pAnaM yavAgUrvA shrAnte kShAme hatAnale||142||  
 +
 
stambhAyAmeShu mahatIM mAtrAM vA sarpiShaH pibet|  
 
stambhAyAmeShu mahatIM mAtrAM vA sarpiShaH pibet|  
 
kuryAdvA vAtarogaghnaM pittaraktAvirodhi yat||143||  
 
kuryAdvA vAtarogaghnaM pittaraktAvirodhi yat||143||  
 +
 
nivRutte kShatadoShe tu kaphe vRuddha uraH [1] kShate|  
 
nivRutte kShatadoShe tu kaphe vRuddha uraH [1] kShate|  
 
dAlyate kAsino yasya sa dhUmAnnA pibedimAn||144||  
 
dAlyate kAsino yasya sa dhUmAnnA pibedimAn||144||  
 +
 
dve mede madhukaM dve ca bale taiH kShaumalaktakaiH|  
 
dve mede madhukaM dve ca bale taiH kShaumalaktakaiH|  
 
vartitairdhUmamApIya jIvanIyaghRutaM pibet||145||  
 
vartitairdhUmamApIya jIvanIyaghRutaM pibet||145||  
 +
 
manaHshilApalAshAjagandhAtvakkShIrinAgaraiH|  
 
manaHshilApalAshAjagandhAtvakkShIrinAgaraiH|  
 
bhAvayitvA pibet kShaumamanu cekShuguDodakam||146||  
 
bhAvayitvA pibet kShaumamanu cekShuguDodakam||146||  
 +
 
piShTvA manaHshilAM tulyAmArdrayA vaTashu~ggayA|  
 
piShTvA manaHshilAM tulyAmArdrayA vaTashu~ggayA|  
 
sasarpiShkaM pibeddhUmaM tittiripratibhojanam||147||  
 
sasarpiShkaM pibeddhUmaM tittiripratibhojanam||147||  
 +
 
bhAvitaM jIvanIyairvA kuli~ggANDarasAyutaiH|  
 
bhAvitaM jIvanIyairvA kuli~ggANDarasAyutaiH|  
 
kShaumaM dhUmaM pibet kShIraM shRutaM cAyoguDairanu||148||  
 
kShaumaM dhUmaM pibet kShIraM shRutaM cAyoguDairanu||148||  
 +
 
iti kShatajakAsacikitsA|  
 
iti kShatajakAsacikitsA|  
 +
 
The medicaments prescribed for the pittajakasa are also useful for kshatajakasa. Generally milk, ghee and honey should be given to such patients. If two doshas are involved in the pathogenesis of this ailment then special therapies are required.
 
The medicaments prescribed for the pittajakasa are also useful for kshatajakasa. Generally milk, ghee and honey should be given to such patients. If two doshas are involved in the pathogenesis of this ailment then special therapies are required.
 
If this ailment is associated with vata and pitta and the person has pain all over the body then abhyanga should be given with ghee. If there is excessive vata aggravataion, causing pain, then abhyanga should  be given with taila prepared out of vatahara dravya.  
 
If this ailment is associated with vata and pitta and the person has pain all over the body then abhyanga should be given with ghee. If there is excessive vata aggravataion, causing pain, then abhyanga should  be given with taila prepared out of vatahara dravya.  
Line 1,665: Line 1,713:  
Manhashila should be made into a paste by triturating it with the vatashrunga. To this ghee should be added. After dhuma the person should be given tittiri pakshi mamsa rasa.
 
Manhashila should be made into a paste by triturating it with the vatashrunga. To this ghee should be added. After dhuma the person should be given tittiri pakshi mamsa rasa.
 
The silk cloth should be soaked with jivaneeya gana dravyas or with egg yolk of kulinga. With this varti should be prepared and after dhumapana, the person should take the milk soaked with hot iron balls. This is beneficial in kshataja kasa.(138-148)
 
The silk cloth should be soaked with jivaneeya gana dravyas or with egg yolk of kulinga. With this varti should be prepared and after dhumapana, the person should take the milk soaked with hot iron balls. This is beneficial in kshataja kasa.(138-148)
Management of kshayaja kasa:
      +
==== Management of ''kshayaja kasa'' ====
    
सम्पूर्णरूपं क्षयजं दुर्बलस्य विवर्जयेत् |  
 
सम्पूर्णरूपं क्षयजं दुर्बलस्य विवर्जयेत् |  
Line 1,731: Line 1,779:  
If there is swelling and pain in the medhra, payu, shroni and Vankshana, then the person should be given the anuvasana prepared out of ghritamanda, madhu or with mishraka sneha.
 
If there is swelling and pain in the medhra, payu, shroni and Vankshana, then the person should be given the anuvasana prepared out of ghritamanda, madhu or with mishraka sneha.
 
After anuvasana the person should be fed with mamsa rasa prepared out of jangala, prasaha, bileshaya, and vartakas. Because of their ushnata, pramathi bhava these move properly in all srotas and cause dryness of kapha and simultaneously they nourish the srotas.(149-157)
 
After anuvasana the person should be fed with mamsa rasa prepared out of jangala, prasaha, bileshaya, and vartakas. Because of their ushnata, pramathi bhava these move properly in all srotas and cause dryness of kapha and simultaneously they nourish the srotas.(149-157)
Dvi-panchamuladi ghritam:
+
 
 +
==== ''Dvi-panchamuladi ghritam'' ====
 +
 
 
द्विपञ्चमूलीत्रिफलाचविकाभार्गिचित्रकैः |  
 
द्विपञ्चमूलीत्रिफलाचविकाभार्गिचित्रकैः |  
 
कुलत्थपिप्पलीमूलपाठाकोलयवैर्जले ||१५८||  
 
कुलत्थपिप्पलीमूलपाठाकोलयवैर्जले ||१५८||  
Line 1,755: Line 1,805:  
Decoction should be prepared out of  bilva, shyonaka, gambhari, patala, ganikarika, shalaparni, prashanaparni, brihati, kantakari, gokshuara, haritaki, bibhitaka, amalaki, chavika, bharangi, chitraka, kulattha, pippali moola, patha, kola and yava. To this decoction ghee and the paste prepared out of nagara, dusparsha, pippali, shati, karkatashringi and pushkara should be added and ghritapachana should be done. After proper paka powder prepared out of yavakshara, sarjakshara, saindhava-lavana, samudra-lavana, sauvarchala-lavana, vida-lavana and audbhida-lavana is to be added. Intake of this cures kshayajakasa.
 
Decoction should be prepared out of  bilva, shyonaka, gambhari, patala, ganikarika, shalaparni, prashanaparni, brihati, kantakari, gokshuara, haritaki, bibhitaka, amalaki, chavika, bharangi, chitraka, kulattha, pippali moola, patha, kola and yava. To this decoction ghee and the paste prepared out of nagara, dusparsha, pippali, shati, karkatashringi and pushkara should be added and ghritapachana should be done. After proper paka powder prepared out of yavakshara, sarjakshara, saindhava-lavana, samudra-lavana, sauvarchala-lavana, vida-lavana and audbhida-lavana is to be added. Intake of this cures kshayajakasa.
 
Thus ends the description of dwi-pancha-mooladi-ghrita.(158-160)
 
Thus ends the description of dwi-pancha-mooladi-ghrita.(158-160)
Guduchyadi ghritam:
+
 
 +
==== ''Guduchyadi ghritam'' ====
 +
 
 
गुडूचीं पिप्पलीं मूर्वां हरिद्रां श्रेयसीं वचाम् |  
 
गुडूचीं पिप्पलीं मूर्वां हरिद्रां श्रेयसीं वचाम् |  
 
निदिग्धिकां कासमर्दं पाठां चित्रकनागरम् ||१६१||  
 
निदिग्धिकां कासमर्दं पाठां चित्रकनागरम् ||१६१||  
Line 1,771: Line 1,823:  
siddhaM sarpiH pibedgulmashvAsArtikShayakAsanut||162||  
 
siddhaM sarpiH pibedgulmashvAsArtikShayakAsanut||162||  
 
iti guDUcyAdighRutam|  
 
iti guDUcyAdighRutam|  
 +
 
Guduchi, pippali, murva, haridra, shreyasi, vacha, nidigdhika, kasmarda, patha, chitraka and nagara are to be boiled with four times of water, till the quantity of water reduces to one-fourth. To this decoction equal quantity of ghrita should be added and cooked. Intake of this cures gulma, shwaasa and kshayajakasa.
 
Guduchi, pippali, murva, haridra, shreyasi, vacha, nidigdhika, kasmarda, patha, chitraka and nagara are to be boiled with four times of water, till the quantity of water reduces to one-fourth. To this decoction equal quantity of ghrita should be added and cooked. Intake of this cures gulma, shwaasa and kshayajakasa.
 +
 
Thus ends the description of guduchyaadi-ghrita.(161-162)
 
Thus ends the description of guduchyaadi-ghrita.(161-162)
   Line 1,809: Line 1,863:  
ghrita cooked with the paste of pippali, guda and chaga dugdha;
 
ghrita cooked with the paste of pippali, guda and chaga dugdha;
 
All the above mentioned ghrita will promote agni of the patient suffering from kshayajakasa. These also cleanse the adhered doshas from the srotas of koshtha and uras.(163-167)
 
All the above mentioned ghrita will promote agni of the patient suffering from kshayajakasa. These also cleanse the adhered doshas from the srotas of koshtha and uras.(163-167)
Haritaki leha:
+
 
 +
==== Haritaki leha ====
 +
 
 
हरीतकीर्यवक्वाथद्व्याढके विंशतिं पचेत् |  
 
हरीतकीर्यवक्वाथद्व्याढके विंशतिं पचेत् |  
 
स्विन्ना मृदित्वा तास्तस्मिन् पुराणं गुडषट्पलम् ||१६८||  
 
स्विन्ना मृदित्वा तास्तस्मिन् पुराणं गुडषट्पलम् ||१६८||  
Line 1,825: Line 1,881:  
kuDavArdhaM ca pippalyAH sa lehaH shvAsakAsanut||169||  
 
kuDavArdhaM ca pippalyAH sa lehaH shvAsakAsanut||169||  
 
iti harItakIlehaH|  
 
iti harItakIlehaH|  
Twenty fruits of haritaki should be boiled with one adhaka of  yava kashaya. These boiled and soft fruits of haritaki are to be smashed. To this paste, six palas of purana guda, one karsha of rasanjana, half kudava of pippali should be added and cooked. This particular leha cures shwaasa and kasa.
+
Twenty fruits of haritaki should be boiled with one adhaka of  yava kashaya. These boiled and soft fruits of haritaki are to be smashed. To this paste, six palas of purana guda, one karsha of rasanjana, half kudava of pippali should be added and cooked. This particular leha cures shwasa and kasa.
 +
 
 
Thus ends the description of haritaki-leha. (168-169)
 
Thus ends the description of haritaki-leha. (168-169)
  

Navigation menu