Changes

Jump to navigation Jump to search
148 bytes added ,  17:35, 28 May 2018
Line 1,449: Line 1,449:     
मन्देऽग्नौ वर्धते गुल्मो दीप्ते चाग्नौ प्रशाम्यति|  
 
मन्देऽग्नौ वर्धते गुल्मो दीप्ते चाग्नौ प्रशाम्यति|  
तस्मान्ना नातिसौहित्यं कुर्यान्नातिविलङ्घनम्||११२|| mandē'gnau vardhatē gulmō dīptē cāgnau praśāmyati|  
+
तस्मान्ना नातिसौहित्यं कुर्यान्नातिविलङ्घनम्||११२||  
 +
 
 +
mandē'gnau vardhatē gulmō dīptē cāgnau praśāmyati|  
 
tasmānnā nātisauhityaṁ kuryānnātivilaṅghanam||112||  
 
tasmānnā nātisauhityaṁ kuryānnātivilaṅghanam||112||  
mande~agnau vardhate gulmo dIpte cAgnau prashAmyati|  
+
 
 +
mande~agnau vardhate gulmo dIpte cAgnau prashAmyati|  
 
tasmAnnA nAtisauhityaM kuryAnnAtivila~gghanam||112||  
 
tasmAnnA nAtisauhityaM kuryAnnAtivila~gghanam||112||  
   −
With decrease in digestive-power (agni) the gulma is aggravated, while on augmentation of the digestion (agni) the gulma is pacified. Therefore, to the patient of gulma neither excessive nutritional food nor excessive fasting or light food/treatment should be prescribed (112).
+
With decrease in digestive-power (''agni'') the ''gulma'' is aggravated, while on augmentation of the digestion (''agni'') the ''gulma'' is pacified. Therefore, to the patient of ''gulma'' neither excessive nutritional food nor excessive fasting or light food/treatment should be prescribed [112]
 +
 
 +
==== Oleation therapy ====
   −
Oleation therapy:
   
सर्वत्र गुल्मे प्रथमं स्नेहस्वेदोपपादिते|  
 
सर्वत्र गुल्मे प्रथमं स्नेहस्वेदोपपादिते|  
या क्रिया क्रियते सिद्धिं सा याति न विरूक्षिते||११३|| sarvatra gulmē prathamaṁ snēhasvēdōpapāditē|  
+
या क्रिया क्रियते सिद्धिं सा याति न विरूक्षिते||११३||  
 +
 
 +
sarvatra gulmē prathamaṁ snēhasvēdōpapāditē|  
 
yā kriyā kriyatē siddhiṁ sā yāti na virūkṣitē||113||
 
yā kriyā kriyatē siddhiṁ sā yāti na virūkṣitē||113||
 +
 
sarvatra gulme prathamaM snehasvedopapAdite|  
 
sarvatra gulme prathamaM snehasvedopapAdite|  
 
yA kriyA kriyate siddhiM sA yAti na virUkShite||113||
 
yA kriyA kriyate siddhiM sA yAti na virUkShite||113||
In all types of gulma, only that successive treatment is fruitful which is given after subjecting first the patient to snehana and then swedana, but it never success if given after un-unctuous (ruksha) treatment (113).
     −
Management of pitta gulma:
+
In all types of ''gulma'', only that successive treatment is fruitful which is given after subjecting first the patient to ''snehana'' and then ''swedana'', but it never success if given after un-unctuous (''ruksha'') treatment [113]
 +
 
 +
==== Management of ''pitta gulma'' ====
 +
 
 
भिषगात्ययिकं बुद्ध्वा पित्तगुल्ममुपाचरेत्|  
 
भिषगात्ययिकं बुद्ध्वा पित्तगुल्ममुपाचरेत्|  
 
वैरेचनिकसिद्धेन सर्पिषा तिक्तकेन  वा||११४||
 
वैरेचनिकसिद्धेन सर्पिषा तिक्तकेन  वा||११४||
 +
 
bhiṣagātyayikaṁ buddhvā pittagulmamupācarēt|  
 
bhiṣagātyayikaṁ buddhvā pittagulmamupācarēt|  
 
vairēcanikasiddhēna sarpiṣā tiktakēna  vā||114||  
 
vairēcanikasiddhēna sarpiṣā tiktakēna  vā||114||  
 +
 
bhiShagAtyayikaM buddhvA pittagulmamupAcaret|  
 
bhiShagAtyayikaM buddhvA pittagulmamupAcaret|  
 
vairecanikasiddhena sarpiShA tiktakena [14] vA||114||  
 
vairecanikasiddhena sarpiShA tiktakena [14] vA||114||  
   −
Physician while dealing with pitta gulma should know that it requires immediate treatment (atyayika). Pitta gulma patient should be given ghee prepared with purgative and bitter drugs (114).
+
Physician while dealing with pitta ''gulma'' should know that it requires immediate treatment (''atyayika''). ''Pitta gulma'' patient should be given ghee prepared with purgative and bitter drugs [114]
Rohiṇyadya ghritam:
+
 +
==== ''Rohiṇyadya ghritam'' ====
 +
 
 
रोहिणीकटुकानिम्बमधुकत्रिफलात्वचः|  
 
रोहिणीकटुकानिम्बमधुकत्रिफलात्वचः|  
 
कर्षांशास्त्रायमाणा च पटोलत्रिवृतोः पले||११५||  
 
कर्षांशास्त्रायमाणा च पटोलत्रिवृतोः पले||११५||  
 +
 
द्वे पले च मसूराणां साध्यमष्टगुणेऽम्भसि|  
 
द्वे पले च मसूराणां साध्यमष्टगुणेऽम्भसि|  
 
शृताच्छेषं घृतसमं सर्पिषश्च चतुष्पलम्||११६||  
 
शृताच्छेषं घृतसमं सर्पिषश्च चतुष्पलम्||११६||  
 +
 
पिबेत् सम्मूर्च्छितं तेन गुल्मः शाम्यति पैत्तिकः|  
 
पिबेत् सम्मूर्च्छितं तेन गुल्मः शाम्यति पैत्तिकः|  
 
ज्वरस्तृष्णा च शूलं च भ्रमो मूर्च्छाऽरुचिस्तथा||११७||  
 
ज्वरस्तृष्णा च शूलं च भ्रमो मूर्च्छाऽरुचिस्तथा||११७||  
 +
 
इति रोहिण्याद्यं घृतम्
 
इति रोहिण्याद्यं घृतम्
 +
 
rōhiṇīkaṭukānimbamadhukatriphalātvacaḥ|  
 
rōhiṇīkaṭukānimbamadhukatriphalātvacaḥ|  
karṣāṁśāstrāyamāṇā ca paṭōlatrivr̥tōḥ palē||115||  
+
karṣāṁśāstrāyamāṇā ca paṭōlatrivr̥tōḥ palē||115||
 +
 
dvē palē ca masūrāṇāṁ sādhyamaṣṭaguṇē'mbhasi|  
 
dvē palē ca masūrāṇāṁ sādhyamaṣṭaguṇē'mbhasi|  
 
śr̥tācchēṣaṁ ghr̥tasamaṁ sarpiṣaśca catuṣpalam||116||  
 
śr̥tācchēṣaṁ ghr̥tasamaṁ sarpiṣaśca catuṣpalam||116||  
 +
 
pibēt sammūrcchitaṁ tēna gulmaḥ śāmyati paittikaḥ|  
 
pibēt sammūrcchitaṁ tēna gulmaḥ śāmyati paittikaḥ|  
 
jvarastr̥ṣṇā ca śūlaṁ ca bhramō mūrcchā'rucistathā||117||  
 
jvarastr̥ṣṇā ca śūlaṁ ca bhramō mūrcchā'rucistathā||117||  
 +
 
iti rōhiṇyādyaṁ ghr̥tam
 
iti rōhiṇyādyaṁ ghr̥tam
 +
 
rohiNIkaTukAnimbamadhukatriphalAtvacaH|  
 
rohiNIkaTukAnimbamadhukatriphalAtvacaH|  
 
karShAMshAstrAyamANA ca paTolatrivRutoH pale||115||  
 
karShAMshAstrAyamANA ca paTolatrivRutoH pale||115||  
 +
 
dve pale ca masUrANAM sAdhyamaShTaguNe~ambhasi|  
 
dve pale ca masUrANAM sAdhyamaShTaguNe~ambhasi|  
shRutAccheShaM ghRutasamaM sarpiShashca catuShpalam||115||  
+
shRutAccheShaM ghRutasamaM sarpiShashca catuShpalam||116||  
 +
 
 
pibet sammUrcchitaM tena gulmaH shAmyati paittikaH|  
 
pibet sammUrcchitaM tena gulmaH shAmyati paittikaH|  
jvarastRuShNA ca shUlaM ca bhramo mUrcchA~arucistathA||117||  
+
jvarastRuShNA ca shUlaM ca bhramo mUrcchA~arucistathA||117||
 +
 
iti rohiNyAdyaM ghRutam
 
iti rohiNyAdyaM ghRutam
Take 10 gm each of katuka, neem, liquorices, triphala and trayamana; 40 gm each of patola and trivrita; 80 gm of lentil (Masura) and add to it 8 times water; boil on low fire till it reduces to 160 ml. Add to it equal quantity of ghee i.e. 160 ml and administer it to the patient orally. It alleviates pitta gulma, fever, thirst, abdominal pain, giddiness, fainting and anorexia. Thus rohinyadi ghrita is described (117).
+
 
Trayamaṇadi ghritam:
+
Take 10 gm each of ''katuka, neem,'' liquorices, ''triphala'' and ''trayamana''; 40 gm each of ''patola'' and ''trivrita''; 80 gm of lentil (''masura'') and add to it 8 times water; boil on low fire till it reduces to 160 ml. Add to it equal quantity of ghee i.e. 160 ml and administer it to the patient orally. It alleviates ''pitta gulma,'' fever, thirst, abdominal pain, giddiness, fainting and anorexia. Thus ''rohinyadi ghrita'' is described [117]
 +
 
 +
==== ''Trayamaṇadi ghritam'' ====
 +
 
 
जले दशगुणे साध्यं त्रायमाणाचतुष्पलम्|  
 
जले दशगुणे साध्यं त्रायमाणाचतुष्पलम्|  
 
पञ्चभागस्थितं पूतं कल्कैः संयोज्य कार्षिकैः||११८||  
 
पञ्चभागस्थितं पूतं कल्कैः संयोज्य कार्षिकैः||११८||  

Navigation menu