Changes

Jump to navigation Jump to search
1,849 bytes added ,  05:04, 16 November 2019
no edit summary
Line 1: Line 1:  +
'''<big>[[Siddhi Sthana]] Chapter 3.Standard practices of Basti (therapeutic enema)</big>'''
 +
 +
<big>''' Abstract </big>'''
 +
 +
The chapter [[Bastisutriyam Siddhi]] deals with the best practices and procedure of ''basti'' (therapeutic enema) in detail. The examination before ''basti'' administration, features of ''basti netra'' (nozzle in enema apparatus), features of ''basti putaka'' (enema bag/pot), dose, preparation, procedure and formulations of ''niruha basti'' (enema with decoction) are explained. It also describes the procedure of ''anuvasana basti'' (enema with oil or unctuous substance), posture for ''basti'', and post-operative procedure.
 +
 +
''Keywords'': ''Anuvasana basti, basti netra, basti putaka, basti vidhi, niruha basti''
 +
 
{{Infobox
 
{{Infobox
 
|title = Bastrisutriyam Siddhi
 
|title = Bastrisutriyam Siddhi
Line 14: Line 22:  
}}
 
}}
   −
==([[Siddhi Sthana]] Chapter 3, Chapter on best practices of therapeutic enema)==
  −
  −
=== Abstract ===
  −
  −
The chapter [[Bastisutriyam Siddhi]] deals with the best practices and procedure of ''basti'' (therapeutic enema) in detail. The examination before ''basti'' administration, features of ''basti netra'' (nozzle in enema apparatus), features of ''basti putaka'' (enema bag/pot), dose, preparation, procedure and formulations of ''niruha basti'' (enema with decoction) are explained. It also describes the procedure of ''anuvasana basti'' (enema with oil or unctuous substance), posture for ''basti'', and post-operative procedure.
  −
  −
''Keywords'': ''Anuvasana basti, basti netra, basti putaka, basti vidhi, niruha basti''
      
=== Introduction ===
 
=== Introduction ===
   −
The previous chapter ([[Panchakarmiya Siddhi]]) dealt with the indications and contra-indications of [[Panchakarma]] and its applications. Now one of the content of [[Kalpana Siddhi]], ''basti kalpana'' is elaborated in the present chapter. ''Basti chikitsa'' is regarded as the prime treatment modality within [[Panchakarma]]. It not only has curative action, but also has preventive and promotive actions. Basti therapy is considered as ''chikitsardha'' (half of major treatments) among all therapy and some physicians even recognize it as a complete therapy because ''basti'' has a wide therapeutic area. It not only cures ''vatika'' disorders but also ''samsarga'' and ''sannipata'' condition of ''dosha, kaphaja'' and ''pittaja'' disorder, ''shakhagata'' (diseases of limbs) and ''koshthagata rogas'' (diseases of GIT) by making various permutations and combinations of different types of medicaments. Considering this rationale the third chapter is devoted for ''basti karma'' and given first place in the [[Siddhi Sthana]] among the [[Panchakarma]].  
+
The previous chapter ([[Panchakarmiya Siddhi]]) dealt with the indications and contra-indications of [[Panchakarma]] and its applications. Now one of the content of [[Kalpana Siddhi]], ''basti kalpana'' is elaborated in the present chapter. ''Basti chikitsa'' is regarded as the prime treatment modality within [[Panchakarma]]. It not only has curative action, but also has preventive and promotive actions. ''Basti'' therapy is considered as ''chikitsardha'' (half of major treatments) among all therapy and some physicians even recognize it as a complete therapy because ''basti'' has a wide therapeutic area. It not only cures ''vatika'' disorders but also ''samsarga'' and ''sannipata'' condition of ''dosha, kaphaja'' and ''pittaja'' disorder, ''shakhagata'' (diseases of limbs) and ''koshthagata rogas'' (diseases of GIT) by making various permutations and combinations of different types of medicaments. Considering this rationale the third chapter is devoted for ''basti karma'' and given first place in the [[Siddhi Sthana]] among the [[Panchakarma]].  
    
''Basti'' is not merely termed as ‘enema’; rather it is a highly complex, sophisticated, and systemic therapy having a wide range of therapeutic actions and indications. It is considered as prime treatment modality for ''vata dosha''. Contrary to this, enema is simply used for evacuation of colon and in few instances to rehydrate for therapeutic purpose.
 
''Basti'' is not merely termed as ‘enema’; rather it is a highly complex, sophisticated, and systemic therapy having a wide range of therapeutic actions and indications. It is considered as prime treatment modality for ''vata dosha''. Contrary to this, enema is simply used for evacuation of colon and in few instances to rehydrate for therapeutic purpose.
Line 47: Line 48:     
कृतक्षणं शैलवरस्य रम्ये स्थितं धनेशायतनस्य पार्श्वे|  
 
कृतक्षणं शैलवरस्य रम्ये स्थितं धनेशायतनस्य पार्श्वे|  
 +
 
महर्षिसङ्घैर्वृतमग्निवेशः पुनर्वसुं प्राञ्जलिरन्वपृच्छत्||३||  
 
महर्षिसङ्घैर्वृतमग्निवेशः पुनर्वसुं प्राञ्जलिरन्वपृच्छत्||३||  
    
बस्तिर्नरेभ्यः किमपेक्ष्य दत्तः स्यात् सिद्धिमान् किम्मयमस्य नेत्रम्|  
 
बस्तिर्नरेभ्यः किमपेक्ष्य दत्तः स्यात् सिद्धिमान् किम्मयमस्य नेत्रम्|  
 +
 
कीदृक्प्रमाणाकृति किङ्गुणं च केभ्यश्च किंयोनिगुणश्च बस्तिः||४||  
 
कीदृक्प्रमाणाकृति किङ्गुणं च केभ्यश्च किंयोनिगुणश्च बस्तिः||४||  
    
निरूहकल्पः प्रणिधानमात्रा स्नेहस्य का वा शयने विधिः कः|  
 
निरूहकल्पः प्रणिधानमात्रा स्नेहस्य का वा शयने विधिः कः|  
 +
 
के बस्तयः केषु हिता इतीदं श्रुत्वोत्तरं प्राह वचो महर्षिः||५||  
 
के बस्तयः केषु हिता इतीदं श्रुत्वोत्तरं प्राह वचो महर्षिः||५||  
    
kr̥takṣaṇaṁ śailavarasya ramyē sthitaṁ dhanēśāyatanasya pārśvē|  
 
kr̥takṣaṇaṁ śailavarasya ramyē sthitaṁ dhanēśāyatanasya pārśvē|  
 +
 
maharṣisaṅghairvr̥tamagnivēśaḥ punarvasuṁ prāñjaliranvapr̥cchat||3||  
 
maharṣisaṅghairvr̥tamagnivēśaḥ punarvasuṁ prāñjaliranvapr̥cchat||3||  
    
bastirnarēbhyaḥ kimapēkṣya dattaḥ syāt siddhimān kimmayamasya nētram|  
 
bastirnarēbhyaḥ kimapēkṣya dattaḥ syāt siddhimān kimmayamasya nētram|  
 +
 
kīdr̥kpramāṇākr̥ti kiṅguṇaṁ ca kēbhyaśca kiṁyōniguṇaśca bastiḥ||4||  
 
kīdr̥kpramāṇākr̥ti kiṅguṇaṁ ca kēbhyaśca kiṁyōniguṇaśca bastiḥ||4||  
    
nirūhakalpaḥ praṇidhānamātrā snēhasya kā vā śayanē vidhiḥ kaḥ|  
 
nirūhakalpaḥ praṇidhānamātrā snēhasya kā vā śayanē vidhiḥ kaḥ|  
 +
 
kē bastayaḥ kēṣu hitā itīdaṁ śrutvōttaraṁ prāha vacō maharṣiḥ||5||
 
kē bastayaḥ kēṣu hitā itīdaṁ śrutvōttaraṁ prāha vacō maharṣiḥ||5||
    
kRutakShaNaM shailavarasya ramye sthitaM dhaneshAyatanasya pArshve|  
 
kRutakShaNaM shailavarasya ramye sthitaM dhaneshAyatanasya pArshve|  
 +
 
maharShisa~gghairvRutamagniveshaH punarvasuM prA~jjaliranvapRucchat||3||  
 
maharShisa~gghairvRutamagniveshaH punarvasuM prA~jjaliranvapRucchat||3||  
    
bastirnarebhyaH kimapekShya dattaH syAt siddhimAn kimmayamasya netram|  
 
bastirnarebhyaH kimapekShya dattaH syAt siddhimAn kimmayamasya netram|  
 +
 
kIdRukpramANAkRuti ki~gguNaM ca kebhyashca kiMyoniguNashca bastiH||4||  
 
kIdRukpramANAkRuti ki~gguNaM ca kebhyashca kiMyoniguNashca bastiH||4||  
    
nirUhakalpaH praNidhAnamAtrA snehasya kA vA shayane vidhiH kaH|  
 
nirUhakalpaH praNidhAnamAtrA snehasya kA vA shayane vidhiH kaH|  
 +
 
ke bastayaH keShu hitA itIdaM shrutvottaraM prAha vaco maharShiH||5||  
 
ke bastayaH keShu hitA itIdaM shrutvottaraM prAha vaco maharShiH||5||  
   −
Agnivesha, with folded hands, asked following questions to Punarvasu, as he was sitting at leisure surrounded by a host of great sages amidst the pleasant Himalaya as in the neighbourhood of the abode of Kubera, the God of wealth.  
+
Agnivesha, with folded hands, asked following questions to Punarvasu, as he was sitting at leisure surrounded by a host of great sages amidst the pleasant Himalaya as in the neighborhood of the abode of Kubera, the God of wealth.  
    
*“What are the factors observing which the enema can be administered with success?  
 
*“What are the factors observing which the enema can be administered with success?  
Line 79: Line 89:  
*What is its length and shape?
 
*What is its length and shape?
 
*What is its quality and what are the sources of enema bag/receptacle and what should be their qualities?
 
*What is its quality and what are the sources of enema bag/receptacle and what should be their qualities?
*What is the pharmaceutical formula of the niruha (enema with decoction)?
+
*What is the pharmaceutical formula of the ''niruha'' (enema with decoction)?
 
*What is its mode of administration?
 
*What is its mode of administration?
 
*What is the measure of enema solution?  
 
*What is the measure of enema solution?  
Line 90: Line 100:  
==== Consideration before administration of ''basti'' ====
 
==== Consideration before administration of ''basti'' ====
   −
समीक्ष्य दोषौषधदेशकालसात्म्याग्निसत्त्वादिवयोबलानि|  
+
समीक्ष्य दोषौषधदेशकालसात्म्याग्निसत्त्वादिवयोबलानि|  
 +
 
 
बस्तिः प्रयुक्तो नियतं गुणाय स्यात् सर्वकर्माणि च सिद्धिमन्ति||६||  
 
बस्तिः प्रयुक्तो नियतं गुणाय स्यात् सर्वकर्माणि च सिद्धिमन्ति||६||  
   −
samīkṣya dōṣauṣadhadēśakālasātmyāgnisattvādivayōbalāni|  
+
samīkṣya dōṣauṣadhadēśakālasātmyāgnisattvādivayōbalāni|  
 +
 
 
bastiḥ prayuktō niyataṁ guṇāya syāt sarvakarmāṇi ca siddhimanti||6||  
 
bastiḥ prayuktō niyataṁ guṇāya syāt sarvakarmāṇi ca siddhimanti||6||  
   −
samIkShya  doShauShadhadeshakAlasAtmyAgnisattvAdivayobalAni|  
+
samIkShya  doShauShadhadeshakAlasAtmyAgnisattvAdivayobalAni|
 +
 
bastiH prayukto niyataM guNAya syAt sarvakarmANi ca siddhimanti||6||  
 
bastiH prayukto niyataM guNAya syAt sarvakarmANi ca siddhimanti||6||  
   Line 104: Line 117:     
सुवर्णरूप्यत्रपुताम्ररीतिकांस्यास्थिशस्त्रद्रुमवेणुदन्तैः |  
 
सुवर्णरूप्यत्रपुताम्ररीतिकांस्यास्थिशस्त्रद्रुमवेणुदन्तैः |  
 +
 
नलैर्विषाणैर्मणिभिश्च तैस्तैर्नेत्राणि कार्याणि सु(त्रि)कर्णिकानि ||७||  
 
नलैर्विषाणैर्मणिभिश्च तैस्तैर्नेत्राणि कार्याणि सु(त्रि)कर्णिकानि ||७||  
    
suvarṇarūpyatraputāmrarītikāṁsyāsthiśastradrumavēṇudantaiḥ |  
 
suvarṇarūpyatraputāmrarītikāṁsyāsthiśastradrumavēṇudantaiḥ |  
nalairviṣāṇairmaṇibhiśca taistairnētrāṇi kāryāṇi su(tri)karṇikāni  ||7||
     −
suvarNarUpyatraputAmrarItikAMsyAsthishastradrumaveNudantaiH |  
+
nalairviṣāṇairmaṇibhiśca taistairnētrāṇi kāryāṇi su(tri)karṇikāni ||7||
 +
 
 +
suvarNarUpyatraputAmrarItikAMsyAsthishastradrumaveNudantaiH |  
 +
 
 
nalairviShANairmaNibhishca taistairnetrANi kAryANi su(tri)karNikAni  ||7||  
 
nalairviShANairmaNibhishca taistairnetrANi kAryANi su(tri)karNikAni  ||7||  
   Line 115: Line 131:     
षड्द्वादशाष्टाङ्गुलसम्मितानि षड्विंशतिद्वादशवर्षजानाम्|  
 
षड्द्वादशाष्टाङ्गुलसम्मितानि षड्विंशतिद्वादशवर्षजानाम्|  
 +
 
स्युर्मुद्गकर्कन्धुसतीनवाहिच्छिद्राणि वर्त्याऽपिहितानि चैव||८||  
 
स्युर्मुद्गकर्कन्धुसतीनवाहिच्छिद्राणि वर्त्याऽपिहितानि चैव||८||  
    
यथावयोऽङ्गुष्ठकनिष्ठिकाभ्यां मूलाग्रयोः स्युः परिणाहवन्ति|  
 
यथावयोऽङ्गुष्ठकनिष्ठिकाभ्यां मूलाग्रयोः स्युः परिणाहवन्ति|  
 +
 
ऋजूनि गोपुच्छसमाकृतीनि श्लक्ष्णानि च स्युर्गुडिकामुखानि||९||  
 
ऋजूनि गोपुच्छसमाकृतीनि श्लक्ष्णानि च स्युर्गुडिकामुखानि||९||  
   Line 123: Line 141:     
ṣaḍdvādaśāṣṭāṅgulasammitāni ṣaḍviṁśatidvādaśavarṣajānām|  
 
ṣaḍdvādaśāṣṭāṅgulasammitāni ṣaḍviṁśatidvādaśavarṣajānām|  
 +
 
syurmudgakarkandhusatīnavāhicchidrāṇi vartyā'pihitāni caiva||8||  
 
syurmudgakarkandhusatīnavāhicchidrāṇi vartyā'pihitāni caiva||8||  
    
yathāvayō'ṅguṣṭhakaniṣṭhikābhyāṁ mūlāgrayōḥ syuḥ pariṇāhavanti|  
 
yathāvayō'ṅguṣṭhakaniṣṭhikābhyāṁ mūlāgrayōḥ syuḥ pariṇāhavanti|  
 +
 
r̥jūni gōpucchasamākr̥tīni ślakṣṇāni ca syurguḍikāmukhāni||9||  
 
r̥jūni gōpucchasamākr̥tīni ślakṣṇāni ca syurguḍikāmukhāni||9||  
   Line 131: Line 151:     
ShaDdvAdashAShTA~ggulasammitAni ShaDviMshatidvAdashavarShajAnAm|  
 
ShaDdvAdashAShTA~ggulasammitAni ShaDviMshatidvAdashavarShajAnAm|  
 +
 
syurmudgakarkandhusatInavAhicchidrANi vartyA~apihitAni caiva||8||  
 
syurmudgakarkandhusatInavAhicchidrANi vartyA~apihitAni caiva||8||  
    
yathAvayo~a~gguShThakaniShThikAbhyAM mUlAgrayoH syuH pariNAhavanti|  
 
yathAvayo~a~gguShThakaniShThikAbhyAM mUlAgrayoH syuH pariNAhavanti|  
 +
 
RujUni gopucchasamAkRutIni shlakShNAni ca syurguDikAmukhAni||9||  
 
RujUni gopucchasamAkRutIni shlakShNAni ca syurguDikAmukhAni||9||  
   Line 150: Line 172:  
जारद्गवो माहिषहारिणौ वा स्याच्छौकरो बस्तिरजस्य वाऽपि||१०||  
 
जारद्गवो माहिषहारिणौ वा स्याच्छौकरो बस्तिरजस्य वाऽपि||१०||  
   −
दृढस्तनुर्नष्टसिरो विगन्धः कषायरक्तः सुमृदुः सुशुद्धः |  
+
दृढस्तनुर्नष्टसिरो विगन्धः कषायरक्तः सुमृदुः सुशुद्धः |  
 +
 
 
नृणां वयो वीक्ष्य यथानुरूपं नेत्रेषु योज्यस्तु सुबद्धसूत्रः||११||  
 
नृणां वयो वीक्ष्य यथानुरूपं नेत्रेषु योज्यस्तु सुबद्धसूत्रः||११||  
    
jāradgavō māhiṣahāriṇau vā syācchaukarō bastirajasya vā'pi||10||  
 
jāradgavō māhiṣahāriṇau vā syācchaukarō bastirajasya vā'pi||10||  
   −
dr̥ḍhastanurnaṣṭasirō vigandhaḥ kaṣāyaraktaḥ sumr̥duḥ suśuddhaḥ |  
+
dr̥ḍhastanurnaṣṭasirō vigandhaḥ kaṣāyaraktaḥ sumr̥duḥ suśuddhaḥ |  
 +
 
 
nr̥ṇāṁ vayō vīkṣya yathānurūpaṁ nētrēṣu yōjyastu subaddhasūtraḥ||11||
 
nr̥ṇāṁ vayō vīkṣya yathānurūpaṁ nētrēṣu yōjyastu subaddhasūtraḥ||11||
    
jAradgavo mAhiShahAriNau vA syAcchaukaro bastirajasya vA~api||10||  
 
jAradgavo mAhiShahAriNau vA syAcchaukaro bastirajasya vA~api||10||  
   −
dRuDhastanurnaShTasiro vigandhaH kaShAyaraktaH sumRuduH sushuddhaH |  
+
dRuDhastanurnaShTasiro vigandhaH kaShAyaraktaH sumRuduH sushuddhaH |  
 +
 
 
nRuNAM vayo vIkShya yathAnurUpaM netreShu yojyastu subaddhasUtraH||11||  
 
nRuNAM vayo vIkShya yathAnurUpaM netreShu yojyastu subaddhasUtraH||11||  
   Line 196: Line 221:     
अष्टौ फलान्यर्धतुलां च मांसाच्छागात् पचेदप्सु चतुर्थशेषम्|  
 
अष्टौ फलान्यर्धतुलां च मांसाच्छागात् पचेदप्सु चतुर्थशेषम्|  
 +
 
पूतं यवानीफलबिल्वकुष्ठवचाशताह्वाघनपिप्पलीनाम्||१४||  
 
पूतं यवानीफलबिल्वकुष्ठवचाशताह्वाघनपिप्पलीनाम्||१४||  
    
कल्कैर्गुडक्षौद्रघृतैः सतैलैर्युतं सुखोष्णैस्तु पिचुप्रमाणैः|  
 
कल्कैर्गुडक्षौद्रघृतैः सतैलैर्युतं सुखोष्णैस्तु पिचुप्रमाणैः|  
 +
 
गुडात् पलं द्विप्रसृतां तु मात्रां स्नेहस्य युक्त्या मधु सैन्धवं  च||१५||  
 
गुडात् पलं द्विप्रसृतां तु मात्रां स्नेहस्य युक्त्या मधु सैन्धवं  च||१५||  
   −
प्रक्षिप्य बस्तौ मथितं खजेन सुबद्धमुच्छ्वास्य च निर्वलीकम्|  
+
प्रक्षिप्य बस्तौ मथितं खजेन सुबद्धमुच्छ्वास्य च निर्वलीकम्|  
 +
 
 
अङ्गुष्ठमध्येन मुखं पिधाय नेत्राग्रसंस्थामपनीय वर्तिम्||१६||  
 
अङ्गुष्ठमध्येन मुखं पिधाय नेत्राग्रसंस्थामपनीय वर्तिम्||१६||  
    
तैलाक्तगात्रं कृतमूत्रविट्कं नातिक्षुधार्तं शयने मनुष्यम्|  
 
तैलाक्तगात्रं कृतमूत्रविट्कं नातिक्षुधार्तं शयने मनुष्यम्|  
समेऽथवेषन्नतशीर्षके वा नात्युच्छ्रिते स्वास्तरणोपपन्ने||१७||  
+
 
 +
समेऽथवेषन्नतशीर्षके वा नात्युच्छ्रिते स्वास्तरणोपपन्ने||१७||  
    
सव्येन पार्श्वेन सुखं शयानं कृत्वर्जुदेहं स्वभुजोपधानम्|  
 
सव्येन पार्श्वेन सुखं शयानं कृत्वर्जुदेहं स्वभुजोपधानम्|  
सङ्कोच्य  सव्येतरदस्य सक्थि वामं प्रसार्य प्रणयेत्ततस्तम्||१८||
     −
स्निग्धे गुदे नेत्रचतुर्थभागं स्निग्धं शनैरृज्वन पृष्ठवंशम्|  
+
सङ्कोच्य सव्येतरदस्य सक्थि वामं प्रसार्य प्रणयेत्ततस्तम्||१८||
 +
 
 +
स्निग्धे गुदे नेत्रचतुर्थभागं स्निग्धं शनैरृज्वन पृष्ठवंशम्|  
 +
 
 
अकम्पनावेपनलाघवादीन् पाण्योर्गुणांश्चापि विदर्शयंस्तम्  ||१९||  
 
अकम्पनावेपनलाघवादीन् पाण्योर्गुणांश्चापि विदर्शयंस्तम्  ||१९||  
   Line 218: Line 249:     
aṣṭau phalānyardhatulāṁ ca māṁsācchāgāt pacēdapsu caturthaśēṣam|  
 
aṣṭau phalānyardhatulāṁ ca māṁsācchāgāt pacēdapsu caturthaśēṣam|  
 +
 
pūtaṁ yavānīphalabilvakuṣṭhavacāśatāhvāghanapippalīnām||14||  
 
pūtaṁ yavānīphalabilvakuṣṭhavacāśatāhvāghanapippalīnām||14||  
    
kalkairguḍakṣaudraghr̥taiḥ satailairyutaṁ sukhōṣṇaistu picupramāṇaiḥ|  
 
kalkairguḍakṣaudraghr̥taiḥ satailairyutaṁ sukhōṣṇaistu picupramāṇaiḥ|  
 +
 
guḍāt palaṁ dviprasr̥tāṁ tu mātrāṁ snēhasya yuktyā madhu saindhavaṁ  ca||15||  
 
guḍāt palaṁ dviprasr̥tāṁ tu mātrāṁ snēhasya yuktyā madhu saindhavaṁ  ca||15||  
    
prakṣipya bastau mathitaṁ khajēna subaddhamucchvāsya  ca nirvalīkam|  
 
prakṣipya bastau mathitaṁ khajēna subaddhamucchvāsya  ca nirvalīkam|  
 +
 
aṅguṣṭhamadhyēna mukhaṁ pidhāya nētrāgrasaṁsthāmapanīya vartim||16||  
 
aṅguṣṭhamadhyēna mukhaṁ pidhāya nētrāgrasaṁsthāmapanīya vartim||16||  
    
tailāktagātraṁ kr̥tamūtraviṭkaṁ nātikṣudhārtaṁ śayanē manuṣyam|  
 
tailāktagātraṁ kr̥tamūtraviṭkaṁ nātikṣudhārtaṁ śayanē manuṣyam|  
samē'thavēṣannataśīrṣakē vā nātyucchritē svāstaraṇōpapannē||17||  
+
 
 +
samē'thavēṣannataśīrṣakē vā nātyucchritē svāstaraṇōpapannē||17||  
    
savyēna pārśvēna sukhaṁ śayānaṁ kr̥tvarjudēhaṁ svabhujōpadhānam|  
 
savyēna pārśvēna sukhaṁ śayānaṁ kr̥tvarjudēhaṁ svabhujōpadhānam|  
saṅkōcya  savyētaradasya sakthi vāmaṁ prasārya praṇayēttatastam||18||
     −
snigdhē gudē nētracaturthabhāgaṁ snigdhaṁ śanaiṟujvana pr̥ṣṭhavaṁśam|  
+
saṅkōcya savyētaradasya sakthi vāmaṁ prasārya praṇayēttatastam||18||
 +
 
 +
snigdhē gudē nētracaturthabhāgaṁ snigdhaṁ śanaiṟujvana pr̥ṣṭhavaṁśam|  
 +
 
 
akampanāvēpanalāghavādīn pāṇyōrguṇāṁścāpi vidarśayaṁstam  ||19||  
 
akampanāvēpanalāghavādīn pāṇyōrguṇāṁścāpi vidarśayaṁstam  ||19||  
   Line 240: Line 277:     
aShTau phalAnyardhatulAM ca mAMsAcchAgAt pacedapsu caturthasheSham|  
 
aShTau phalAnyardhatulAM ca mAMsAcchAgAt pacedapsu caturthasheSham|  
 +
 
pUtaM yavAnIphalabilvakuShThavacAshatAhvAghanapippalInAm||14||  
 
pUtaM yavAnIphalabilvakuShThavacAshatAhvAghanapippalInAm||14||  
    
kalkairguDakShaudraghRutaiH satailairyutaM sukhoShNaistu picupramANaiH|  
 
kalkairguDakShaudraghRutaiH satailairyutaM sukhoShNaistu picupramANaiH|  
 +
 
guDAt palaM dviprasRutAM tu mAtrAM snehasya yuktyA madhu saindhavaM  ca||15||  
 
guDAt palaM dviprasRutAM tu mAtrAM snehasya yuktyA madhu saindhavaM  ca||15||  
   −
prakShipya bastau mathitaM khajena subaddhamucchvAsya ca nirvalIkam|  
+
prakShipya bastau mathitaM khajena subaddhamucchvAsya ca nirvalIkam|  
 +
 
 
a~gguShThamadhyena mukhaM pidhAya netrAgrasaMsthAmapanIya vartim||16||  
 
a~gguShThamadhyena mukhaM pidhAya netrAgrasaMsthAmapanIya vartim||16||  
    
tailAktagAtraM kRutamUtraviTkaM nAtikShudhArtaM shayane manuShyam|  
 
tailAktagAtraM kRutamUtraviTkaM nAtikShudhArtaM shayane manuShyam|  
 +
 
same~athaveShannatashIrShake  vA nAtyucchrite svAstaraNopapanne||17||  
 
same~athaveShannatashIrShake  vA nAtyucchrite svAstaraNopapanne||17||  
    
savyena pArshvena sukhaM shayAnaM kRutvarjudehaM svabhujopadhAnam|  
 
savyena pArshvena sukhaM shayAnaM kRutvarjudehaM svabhujopadhAnam|  
sa~gkocya savyetaradasya sakthi vAmaM prasArya praNayettatastam||18||  
+
 
 +
sa~gkocya savyetaradasya sakthi vAmaM prasArya praNayettatastam||18||  
    
snigdhe gude netracaturthabhAgaM snigdhaM shanairRujvana pRuShThavaMsham|  
 
snigdhe gude netracaturthabhAgaM snigdhaM shanairRujvana pRuShThavaMsham|  
 +
 
akampanAvepanalAghavAdIn pANyorguNAMshcApi vidarshayaMstam  ||19||  
 
akampanAvepanalAghavAdIn pANyorguNAMshcApi vidarshayaMstam  ||19||  
   Line 265: Line 308:  
The patient should lay comfortably on his left side. He should keep his body straight, and use his folded left hand as pillow. He should then flex his right leg, keeping the left leg straight.
 
The patient should lay comfortably on his left side. He should keep his body straight, and use his folded left hand as pillow. He should then flex his right leg, keeping the left leg straight.
   −
The anus of the patient should be lubricated, and the lubricated nozzle should be inserted into it upto one fourth part from the top slowly and straight following the position of the vertebral column.
+
The anus of the patient should be lubricated, and the lubricated nozzle should be inserted into it up to one fourth part from the top slowly and straight following the position of the vertebral column.
    
The physician should not shake his hand, and quickly compress the bladder so that the content goes inside at one stretch. Thereafter, he should take out the nozzle slowly. [13-191/2]
 
The physician should not shake his hand, and quickly compress the bladder so that the content goes inside at one stretch. Thereafter, he should take out the nozzle slowly. [13-191/2]
Line 274: Line 317:     
दत्तः शनैर्नाशयमेति बस्तिः कण्ठं प्रधावत्यतिपीडितश्च|  
 
दत्तः शनैर्नाशयमेति बस्तिः कण्ठं प्रधावत्यतिपीडितश्च|  
 +
 
शीतस्त्वतिस्तम्भकरो विदाहं मूर्च्छां च कुर्यादतिमात्रमुष्णः||२१||  
 
शीतस्त्वतिस्तम्भकरो विदाहं मूर्च्छां च कुर्यादतिमात्रमुष्णः||२१||  
    
स्निग्धोऽतिजाड्यं पवनं तु रूक्षस्तन्वल्पमात्रालवणस्त्वयोगम्|  
 
स्निग्धोऽतिजाड्यं पवनं तु रूक्षस्तन्वल्पमात्रालवणस्त्वयोगम्|  
 +
 
करोति मात्राभ्यधिकोऽतियोगं क्षामं तु सान्द्रः सुचिरेण चैति||२२||  
 
करोति मात्राभ्यधिकोऽतियोगं क्षामं तु सान्द्रः सुचिरेण चैति||२२||  
   Line 284: Line 329:     
dattaḥ śanairnāśayamēti bastiḥ kaṇṭhaṁ pradhāvatyatipīḍitaśca|  
 
dattaḥ śanairnāśayamēti bastiḥ kaṇṭhaṁ pradhāvatyatipīḍitaśca|  
 +
 
śītastvatistambhakarō vidāhaṁ mūrcchāṁ ca kuryādatimātramuṣṇaḥ||21||  
 
śītastvatistambhakarō vidāhaṁ mūrcchāṁ ca kuryādatimātramuṣṇaḥ||21||  
    
snigdhō'tijāḍyaṁ pavanaṁ tu rūkṣastanvalpamātrālavaṇastvayōgam|  
 
snigdhō'tijāḍyaṁ pavanaṁ tu rūkṣastanvalpamātrālavaṇastvayōgam|  
 +
 
karōti mātrābhyadhikō'tiyōgaṁ kṣāmaṁ tu sāndraḥ sucirēṇa caiti||22||  
 
karōti mātrābhyadhikō'tiyōgaṁ kṣāmaṁ tu sāndraḥ sucirēṇa caiti||22||  
   Line 294: Line 341:     
dattaH shanairnAshayameti bastiH kaNThaM pradhAvatyatipIDitashca|  
 
dattaH shanairnAshayameti bastiH kaNThaM pradhAvatyatipIDitashca|  
 +
 
shItastvatistambhakaro vidAhaM mUrcchAM ca kuryAdatimAtramuShNaH||21||  
 
shItastvatistambhakaro vidAhaM mUrcchAM ca kuryAdatimAtramuShNaH||21||  
    
snigdho~atijADyaM pavanaM tu rUkShastanvalpamAtrAlavaNastvayogam|  
 
snigdho~atijADyaM pavanaM tu rUkShastanvalpamAtrAlavaNastvayogam|  
 +
 
karoti mAtrAbhyadhiko~atiyogaM kShAmaM tu sAndraH sucireNa caiti||22||  
 
karoti mAtrAbhyadhiko~atiyogaM kShAmaM tu sAndraH sucireNa caiti||22||  
    
dAhAtisArau lavaNo~ati kuryAttasmAt suyuktaM samameva dadyAt|23|
 
dAhAtisArau lavaNo~ati kuryAttasmAt suyuktaM samameva dadyAt|23|
   −
If the nozzle is obliquely inserted, then the fluid will not flow into the rectum. If the nozzle is shifted from one place to the other, then this may cause anal injury. If the bladder is compressed slowly, then the enema- fluid may not reach the colon. If the bladder is strongly compressed, then the fluid may rush very fast even up to the throat. If the enema- fluid is very cold, then it may cause stiffness. If the enema – fluid is very hot, then it may cause burning sensation and fainting. If the enema – fluid is very unctuous, then it may cause numbness. If the enema- fluid is ''ati ruksha'', then it may cause aggravation of ''vayu''. If the enema – fluid is very thin or added with less quantity of salt, then it may lead to ''ayoga''. If the enema- fluid is administered in large quantity, then it may cause ''ati- yoga''. If the enema-fluid is viscid, then it may cause emaciation of the patient, and it moves in the colon very slowly. If the enema- fluid contains salt in excess, then it may cause burning sensation and diarrhea. Therefore, ''basti'' should be properly administered.[20-221/2]
+
If the nozzle is obliquely inserted, then the fluid will not flow into the rectum. If the nozzle is shifted from one place to the other, then this may cause anal injury. If the bladder is compressed slowly, then the enema- fluid may not reach the colon. If the bladder is strongly compressed, then the fluid may rush very fast even up to the throat. If the enema- fluid is very cold, then it may cause stiffness. If the enema – fluid is very hot, then it may cause burning sensation and fainting. If the enema – fluid is very unctuous, then it may cause numbness. If the enema- fluid is ''ati ruksha'', then it may cause aggravation of ''vayu''. If the enema – fluid is very thin or added with less quantity of salt, then it may lead to ''ayoga''. If the enema- fluid is administered in large quantity, then it may cause ''ati-yoga''. If the enema-fluid is viscid, then it may cause emaciation of the patient, and it moves in the colon very slowly. If the enema- fluid contains salt in excess, then it may cause burning sensation and diarrhea. Therefore, ''basti'' should be properly administered.[20-221/2]
    
==== Sequence in preparation of ''basti'' formulation ====
 
==== Sequence in preparation of ''basti'' formulation ====
Line 358: Line 407:     
प्रत्यागते कोष्णजलावसिक्तः शाल्यन्नमद्यात्तनुना रसेन|  
 
प्रत्यागते कोष्णजलावसिक्तः शाल्यन्नमद्यात्तनुना रसेन|  
 +
 
जीर्णे तु सायं लघु चाल्पमात्रं भुक्तोऽनुवास्यः परिबृंहणार्थम्||२७||  
 
जीर्णे तु सायं लघु चाल्पमात्रं भुक्तोऽनुवास्यः परिबृंहणार्थम्||२७||  
    
निरूहपादांशसमेन तैलेनाम्लानिलघ्नौषधसाधितेन|  
 
निरूहपादांशसमेन तैलेनाम्लानिलघ्नौषधसाधितेन|  
 +
 
दत्त्वा स्फिचौ पाणितलेन हन्यात् स्नेहस्य शीघ्रागमरक्षणार्थम्||२८||  
 
दत्त्वा स्फिचौ पाणितलेन हन्यात् स्नेहस्य शीघ्रागमरक्षणार्थम्||२८||  
   −
ईषच्च पादाङ्गुलियुग्ममाञ्छेदुत्तानदेहस्य तलौ प्रमृज्यात्|  
+
ईषच्च पादाङ्गुलियुग्ममाञ्छेदुत्तानदेहस्य तलौ प्रमृज्यात्|  
 +
 
 
स्नेहेन पार्ष्ण्यङ्गुलिपिण्डिकाश्च ये चास्य गात्रावयवा रुगार्ताः||२९||  
 
स्नेहेन पार्ष्ण्यङ्गुलिपिण्डिकाश्च ये चास्य गात्रावयवा रुगार्ताः||२९||  
   Line 369: Line 421:     
pratyāgatē kōṣṇajalāvasiktaḥ śālyannamadyāttanunā rasēna|  
 
pratyāgatē kōṣṇajalāvasiktaḥ śālyannamadyāttanunā rasēna|  
 +
 
jīrṇē tu sāyaṁ laghu cālpamātraṁ bhuktō'nuvāsyaḥ paribr̥ṁhaṇārtham||27||  
 
jīrṇē tu sāyaṁ laghu cālpamātraṁ bhuktō'nuvāsyaḥ paribr̥ṁhaṇārtham||27||  
    
nirūhapādāṁśasamēna tailēnāmlānilaghnauṣadhasādhitēna|  
 
nirūhapādāṁśasamēna tailēnāmlānilaghnauṣadhasādhitēna|  
 +
 
dattvā sphicau pāṇitalēna hanyāt snēhasya śīghrāgamarakṣaṇārtham||28||  
 
dattvā sphicau pāṇitalēna hanyāt snēhasya śīghrāgamarakṣaṇārtham||28||  
   −
īṣacca pādāṅguliyugmamāñchēduttānadēhasya talau pramr̥jyāt|  
+
īṣacca pādāṅguliyugmamāñchēduttānadēhasya talau pramr̥jyāt|  
 +
 
 
snēhēna pārṣṇyaṅgulipiṇḍikāśca yē cāsya gātrāvayavā rugārtāḥ||29||  
 
snēhēna pārṣṇyaṅgulipiṇḍikāśca yē cāsya gātrāvayavā rugārtāḥ||29||  
   Line 380: Line 435:     
pratyAgate koShNajalAvasiktaH shAlyannamadyAttanunA rasena|  
 
pratyAgate koShNajalAvasiktaH shAlyannamadyAttanunA rasena|  
 +
 
jIrNe tu sAyaM laghu cAlpamAtraM bhukto~anuvAsyaH paribRuMhaNArtham||27||  
 
jIrNe tu sAyaM laghu cAlpamAtraM bhukto~anuvAsyaH paribRuMhaNArtham||27||  
    
nirUhapAdAMshasamena tailenAmlAnilaghnauShadhasAdhitena|  
 
nirUhapAdAMshasamena tailenAmlAnilaghnauShadhasAdhitena|  
 +
 
dattvA sphicau pANitalena hanyAt snehasya shIghrAgamarakShaNArtham||28||  
 
dattvA sphicau pANitalena hanyAt snehasya shIghrAgamarakShaNArtham||28||  
    
IShacca pAdA~gguliyugmamA~jcheduttAnadehasya  talau pramRujyAt|  
 
IShacca pAdA~gguliyugmamA~jcheduttAnadehasya  talau pramRujyAt|  
 +
 
snehena pArShNya~ggulipiNDikAshca ye cAsya gAtrAvayavA rugArtAH||29||  
 
snehena pArShNya~ggulipiNDikAshca ye cAsya gAtrAvayavA rugArtAH||29||  
   Line 419: Line 477:     
आद्वादशात् स्यात् प्रसृताभिवृद्धिरष्टादशाद् द्वादशतः परं स्युः|  
 
आद्वादशात् स्यात् प्रसृताभिवृद्धिरष्टादशाद् द्वादशतः परं स्युः|  
 +
 
आसप्ततेस्तद्विहितं  प्रमाणमतः परं षोडशवद्विधेयम्||३२||  
 
आसप्ततेस्तद्विहितं  प्रमाणमतः परं षोडशवद्विधेयम्||३२||  
   Line 426: Line 485:     
ādvādaśāt syāt prasr̥tābhivr̥ddhiraṣṭādaśād dvādaśataḥ paraṁ syuḥ|  
 
ādvādaśāt syāt prasr̥tābhivr̥ddhiraṣṭādaśād dvādaśataḥ paraṁ syuḥ|  
 +
 
āsaptatēstadvihitaṁ  pramāṇamataḥ paraṁ ṣōḍaśavadvidhēyam||32||  
 
āsaptatēstadvihitaṁ  pramāṇamataḥ paraṁ ṣōḍaśavadvidhēyam||32||  
   Line 433: Line 493:     
AdvAdashAt syAt prasRutAbhivRuddhiraShTAdashAd dvAdashataH paraM syuH|  
 
AdvAdashAt syAt prasRutAbhivRuddhiraShTAdashAd dvAdashataH paraM syuH|  
 +
 
AsaptatestadvihitaM  pramANamataH paraM ShoDashavadvidheyam||32||  
 
AsaptatestadvihitaM  pramANamataH paraM ShoDashavadvidheyam||32||  
   Line 485: Line 546:  
trisnehayuktaH pravaro nirUhaH sarvAnilavyAdhiharaH pradiShTaH|  
 
trisnehayuktaH pravaro nirUhaH sarvAnilavyAdhiharaH pradiShTaH|  
   −
'''Dvipanchamuladi''':
+
'''''Dvipanchamuladi''''':
*Dravya
+
*''Dravya''
*Madhu  
+
*''Madhu''
*Saindhava
+
*''Saindhava''
*Sneha-trisneha
+
*''Sneha-trisneha''
*Kalka-
+
*''Kalka''
*Kvatha dravya-laghupanchamoola, bruhatpanchamoola
+
*''Kvatha dravya-laghupanchamoola, bruhatpanchamoola''
*Āvapa dravya-amla rasa, ajamamsa  
+
*''Āvapa dravya-amla rasa, ajamamsa''
*Guna- Sarva vatavyadhihara [35-351/2]
+
*''Guna- Sarva vatavyadhihara'' [35-351/2]
    
स्थिरादिवर्गस्य बलापटोलत्रायन्तिकैरण्डयवैर्युतस्य||३६||  
 
स्थिरादिवर्गस्य बलापटोलत्रायन्तिकैरण्डयवैर्युतस्य||३६||  
Line 521: Line 582:  
{| class="wikitable" style="text-align: center;
 
{| class="wikitable" style="text-align: center;
 
|-
 
|-
! scope="col"| Dravya
+
! scope="col"| ''Dravya''
 
! scope="col"| Dose
 
! scope="col"| Dose
 
|-
 
|-
| Madhu
+
| ''Madhu''
| 2 Prasrita
+
| 2 ''Prasrita''
 
|-
 
|-
| Saindhava
+
| ''Saindhava''
| 1 Karsha
+
| 1 ''Karsha''
 
|-
 
|-
| Sneha-taila, ghrita
+
| ''Sneha-taila, ghrita''
| 3 Prasrita
+
| 3 ''Prasrita''
 
|-
 
|-
| Kalka dravya-priyangu, pippali, musta
+
| ''Kalka dravya-priyangu, pippali, musta''
| 1 Prasrita
+
| 1 ''Prasrita''
 
|-
 
|-
| Kvatha dravya- sthiradi panchamula, bala, patola, Trayamana, eranda, yava (1 Prastha each); reduced to 1 prastha
+
| ''Kwatha dravya-sthiradi panchamula, bala, patola, trayamana, eranda, yava'' (1 ''prastha'' each); reduced to 1 ''prastha''
| 4 Prasrita
+
| 4 ''Prasrita''
 
|-
 
|-
| Avapa- aja mamsa
+
| ''Avapa-aja mamsa''
| 2 Prasrita
+
| 2 ''Prasrita''
 
|}
 
|}
   −
Guna- Dipana, increases mamsa and bala; chakshushya.
+
''Guna-Dipana'', increases ''mamsa'' and ''bala''; ''chakshushya''.
    
एरण्डमूलं त्रिपलं पलाशा  ह्रस्वानि मूलानि च यानि पञ्च||३८||  
 
एरण्डमूलं त्रिपलं पलाशा  ह्रस्वानि मूलानि च यानि पञ्च||३८||  
Line 636: Line 697:  
{| class="wikitable" style="text-align: center;
 
{| class="wikitable" style="text-align: center;
 
|-
 
|-
! scope="col"| Dravya
+
! scope="col"| ''Dravya''
 
! scope="col"| Dose
 
! scope="col"| Dose
 
|-
 
|-
| Madhu
+
| ''Madhu''
| 1.5 Prasrita
+
| 1.5 ''Prasrita''
 
|-
 
|-
| Saindhava
+
| ''Saindhava''
| 1 Karsha
+
| 1 ''Karsha''
 
|-
 
|-
| Sneha-taila
+
| ''Sneha-taila''
| 3 Prasrita
+
| 3 ''Prasrita''
 
|-
 
|-
| Kalka dravya-shatahva, hapusha, priyangu, pippali, madhuka, bala, rasanjana, vatsaka bija, musta.
+
| ''Kalka dravya-shatahva, hapusha, priyangu, pippali, madhuka, bala, rasanjana, vatsaka bija, musta''.
| 1 Prasrita
+
| 1 ''Prasrita''
 
|-
 
|-
| Kvatha dravya-erandamūla-3 pala, palasha, laghupanchamula, rasna, ashvagandha, atibala, guduchi, punarnava, aragvadha, devadaru (1 Pala each), madanaphala-8, jala-2 adhaka; reduced to 1/8th
+
| ''Kvatha dravya-erandamūla''-3 ''pala, palasha, laghupanchamula, rasna, ashvagandha, atibala, guduchi, punarnava, aragvadha, devadaru'' (1 ''Pala'' each), ''madanaphala''-8, ''jala''-2 ''adhaka''; reduced to 1/8th
| 4 Prasrita
+
| 4 ''Prasrita''
 
|-
 
|-
| Avapa- gomutra
+
| ''Avapa-gomutra''
| 2 Prasrita
+
| 2 ''Prasrita''
 
|}  
 
|}  
   −
Guna- ''Dipana, lekhana,'' relieves the ''shula'' of ''uru, jangha, pada, prushtha'' and ''trik''. It pacifies the ''kaphavrita vata, vid-mutra-vata graha, adhmana, anaha, ashmari, sharkara, arsha, & grahanii dosha''. [38-45]
+
''Guna''- ''Dipana, lekhana,'' relieves the ''shula'' of ''uru, jangha, pada, prushtha'' and ''trik''. It pacifies the ''kaphavrita vata, vid-mutra-vata graha, adhmana, anaha, ashmari, sharkara, arsha, & grahanii dosha''. [38-45]
    
यष्ट्याह्वयस्याष्टपलेन  सिद्धं पयः शताह्वाफलपिप्पलीभिः|  
 
यष्ट्याह्वयस्याष्टपलेन  सिद्धं पयः शताह्वाफलपिप्पलीभिः|  
 +
 
युक्तं ससर्पिर्मधु वातरक्तवैस्वर्यवीसर्पहितो निरूहः||४६||  
 
युक्तं ससर्पिर्मधु वातरक्तवैस्वर्यवीसर्पहितो निरूहः||४६||  
    
यष्ट्याह्वलोध्राभयचन्दनैश्च शृतं पयोऽग्र्यं कमलोत्पलैश्च|  
 
यष्ट्याह्वलोध्राभयचन्दनैश्च शृतं पयोऽग्र्यं कमलोत्पलैश्च|  
 +
 
सशर्करं क्षौद्रयुतं सुशीतं पित्तामयान् हन्ति सजीवनीयम्||४७||  
 
सशर्करं क्षौद्रयुतं सुशीतं पित्तामयान् हन्ति सजीवनीयम्||४७||  
    
yaṣṭyāhvayasyāṣṭapalēna  siddhaṁ payaḥ śatāhvāphalapippalībhiḥ|  
 
yaṣṭyāhvayasyāṣṭapalēna  siddhaṁ payaḥ śatāhvāphalapippalībhiḥ|  
 +
 
yuktaṁ sasarpirmadhu vātaraktavaisvaryavīsarpahitō nirūhaḥ||46||  
 
yuktaṁ sasarpirmadhu vātaraktavaisvaryavīsarpahitō nirūhaḥ||46||  
    
yaṣṭyāhvalōdhrābhayacandanaiśca śr̥taṁ payō'gryaṁ kamalōtpalaiśca|  
 
yaṣṭyāhvalōdhrābhayacandanaiśca śr̥taṁ payō'gryaṁ kamalōtpalaiśca|  
 +
 
saśarkaraṁ kṣaudrayutaṁ suśītaṁ pittāmayān hanti sajīvanīyam||47||  
 
saśarkaraṁ kṣaudrayutaṁ suśītaṁ pittāmayān hanti sajīvanīyam||47||  
    
yaShTyAhvayasyAShTapalena  siddhaM payaH shatAhvAphalapippalIbhiH|  
 
yaShTyAhvayasyAShTapalena  siddhaM payaH shatAhvAphalapippalIbhiH|  
 +
 
yuktaM sasarpirmadhu vAtaraktavaisvaryavIsarpahito nirUhaH||46||  
 
yuktaM sasarpirmadhu vAtaraktavaisvaryavIsarpahito nirUhaH||46||  
    
yaShTyAhvalodhrAbhayacandanaishca shRutaM payo~agryaM kamalotpalaishca|  
 
yaShTyAhvalodhrAbhayacandanaishca shRutaM payo~agryaM kamalotpalaishca|  
 +
 
sasharkaraM kShaudrayutaM sushItaM pittAmayAn hanti sajIvanIyam||47||
 
sasharkaraM kShaudrayutaM sushItaM pittAmayAn hanti sajIvanIyam||47||
 +
 
{| class="wikitable" style="text-align: center;
 
{| class="wikitable" style="text-align: center;
 
|-
 
|-
! scope="col"| Dravya
+
! scope="col"| ''Dravya''
 
! scope="col"| Dose
 
! scope="col"| Dose
 
|-
 
|-
| Madhu
+
| ''Madhu''
| 2 Madhu-prasrita
+
| 2 ''Madhu-prasrita''
 
|-
 
|-
| Saindhava
+
| ''Saindhava''
| 1 Karsha
+
| 1 ''Karsha''
 
|-
 
|-
| Sneha-ghrita
+
| ''Sneha-ghrita''
| 2 Prasrita
+
| 2 ''Prasrita''
 
|-
 
|-
| Kalka jeevaniya gana
+
| ''Kalka jeevaniya gana''
| 1 Prasrita
+
| 1 ''Prasrita''
 
|-
 
|-
| Kvatha dravya-ksheerapaakaartha kalka dravya- yashthi, lodhra, usheera, chandana, padma, utpala
+
| ''Kwatha dravya-ksheerapaakaartha kalka dravya- yashthi, lodhra, usheera, chandana, padma, utpala''
| 4 Prasrita
+
| 4 ''Prasrita''
 
|-
 
|-
| Avapa- sharkara
+
| ''Avapa-sharkara''
 
|  
 
|  
 
|}  
 
|}  
   −
Guna- Pitta roga naashaka[46-47]
+
''Guna- Pitta roga naashaka''[46-47]
    
द्विकार्षिकाश्चन्दनपद्मकर्धियष्ट्याह्वरास्नावृषसारिवाश्च|  
 
द्विकार्षिकाश्चन्दनपद्मकर्धियष्ट्याह्वरास्नावृषसारिवाश्च|  
 +
 
सलोध्रमञ्जिष्ठमथाप्यनन्ताबलास्थिरादितृणपञ्चमूलम्  ||४८||  
 
सलोध्रमञ्जिष्ठमथाप्यनन्ताबलास्थिरादितृणपञ्चमूलम्  ||४८||  
    
तोये समुत्क्वाथ्य रसेन तेन शृतं पयोऽर्धाढकमम्बुहीनम्|  
 
तोये समुत्क्वाथ्य रसेन तेन शृतं पयोऽर्धाढकमम्बुहीनम्|  
 +
 
जीवन्तिमेदर्धिशतावरीभिर्वीराद्विकाकोलिकशेरुकाभिः||४९||  
 
जीवन्तिमेदर्धिशतावरीभिर्वीराद्विकाकोलिकशेरुकाभिः||४९||  
    
सितोपलाजीवकपद्मरेणु प्रपौण्डरीकैः कमलोत्पलैश्च|  
 
सितोपलाजीवकपद्मरेणु प्रपौण्डरीकैः कमलोत्पलैश्च|  
 +
 
लोध्रात्मगुप्तामधुकैर्विदारीमुञ्जातकैः केशरचन्दनैश्च||५०||  
 
लोध्रात्मगुप्तामधुकैर्विदारीमुञ्जातकैः केशरचन्दनैश्च||५०||  
    
पिष्टैर्घृतक्षौद्रयुतैर्निरूहं ससैन्धवं शीतलमेव दद्यात्|  
 
पिष्टैर्घृतक्षौद्रयुतैर्निरूहं ससैन्धवं शीतलमेव दद्यात्|  
 +
 
प्रत्यागते धन्वरसेन शालीन् क्षीरेण वाऽद्यात् परिषिक्तगात्रः||५१||  
 
प्रत्यागते धन्वरसेन शालीन् क्षीरेण वाऽद्यात् परिषिक्तगात्रः||५१||  
    
दाहातिसारप्रदरास्रपित्तहृत्पाण्डुरोगान् विषमज्वरं च|  
 
दाहातिसारप्रदरास्रपित्तहृत्पाण्डुरोगान् विषमज्वरं च|  
 +
 
सगुल्ममूत्रग्रहकामलादीन् सर्वामयान् पित्तकृतान्निहन्ति||५२||  
 
सगुल्ममूत्रग्रहकामलादीन् सर्वामयान् पित्तकृतान्निहन्ति||५२||  
    
dvikārṣikāścandanapadmakardhiyaṣṭyāhvarāsnāvr̥ṣasārivāśca|  
 
dvikārṣikāścandanapadmakardhiyaṣṭyāhvarāsnāvr̥ṣasārivāśca|  
 +
 
salōdhramañjiṣṭhamathāpyanantābalāsthirāditr̥ṇapañcamūlam  ||48||  
 
salōdhramañjiṣṭhamathāpyanantābalāsthirāditr̥ṇapañcamūlam  ||48||  
    
tōyē samutkvāthya rasēna tēna śr̥taṁ payō'rdhāḍhakamambuhīnam|  
 
tōyē samutkvāthya rasēna tēna śr̥taṁ payō'rdhāḍhakamambuhīnam|  
 +
 
jīvantimēdardhiśatāvarībhirvīrādvikākōlikaśērukābhiḥ||49||  
 
jīvantimēdardhiśatāvarībhirvīrādvikākōlikaśērukābhiḥ||49||  
    
sitōpalājīvakapadmarēṇu prapauṇḍarīkaiḥ kamalōtpalaiśca|  
 
sitōpalājīvakapadmarēṇu prapauṇḍarīkaiḥ kamalōtpalaiśca|  
 +
 
lōdhrātmaguptāmadhukairvidārīmuñjātakaiḥ kēśaracandanaiśca||50||  
 
lōdhrātmaguptāmadhukairvidārīmuñjātakaiḥ kēśaracandanaiśca||50||  
    
piṣṭairghr̥takṣaudrayutairnirūhaṁ sasaindhavaṁ śītalamēva dadyāt|  
 
piṣṭairghr̥takṣaudrayutairnirūhaṁ sasaindhavaṁ śītalamēva dadyāt|  
 +
 
pratyāgatē dhanvarasēna śālīn kṣīrēṇa vā'dyāt pariṣiktagātraḥ||51||  
 
pratyāgatē dhanvarasēna śālīn kṣīrēṇa vā'dyāt pariṣiktagātraḥ||51||  
    
dāhātisārapradarāsrapittahr̥tpāṇḍurōgān viṣamajvaraṁ ca|  
 
dāhātisārapradarāsrapittahr̥tpāṇḍurōgān viṣamajvaraṁ ca|  
 +
 
sagulmamūtragrahakāmalādīn sarvāmayān pittakr̥tānnihanti||52||  
 
sagulmamūtragrahakāmalādīn sarvāmayān pittakr̥tānnihanti||52||  
    
dvikArShikAshcandanapadmakardhiyaShTyAhvarAsnAvRuShasArivAshca|  
 
dvikArShikAshcandanapadmakardhiyaShTyAhvarAsnAvRuShasArivAshca|  
 +
 
salodhrama~jjiShThamathApyanantAbalAsthirAditRuNapa~jcamUlam  ||48||  
 
salodhrama~jjiShThamathApyanantAbalAsthirAditRuNapa~jcamUlam  ||48||  
    
toye samutkvAthya rasena tena shRutaM payo~ardhADhakamambuhInam|  
 
toye samutkvAthya rasena tena shRutaM payo~ardhADhakamambuhInam|  
 +
 
jIvantimedardhishatAvarIbhirvIrAdvikAkolikasherukAbhiH||49||  
 
jIvantimedardhishatAvarIbhirvIrAdvikAkolikasherukAbhiH||49||  
    
sitopalAjIvakapadmareNu prapauNDarIkaiH kamalotpalaishca|  
 
sitopalAjIvakapadmareNu prapauNDarIkaiH kamalotpalaishca|  
 +
 
lodhrAtmaguptAmadhukairvidArImu~jjAtakaiH kesharacandanaishca||50||  
 
lodhrAtmaguptAmadhukairvidArImu~jjAtakaiH kesharacandanaishca||50||  
    
piShTairghRutakShaudrayutairnirUhaM sasaindhavaM shItalameva dadyAt|  
 
piShTairghRutakShaudrayutairnirUhaM sasaindhavaM shItalameva dadyAt|  
 +
 
pratyAgate dhanvarasena shAlIn kShIreNa vA~adyAt pariShiktagAtraH||51||  
 
pratyAgate dhanvarasena shAlIn kShIreNa vA~adyAt pariShiktagAtraH||51||  
    
dAhAtisArapradarAsrapittahRutpANDurogAn viShamajvaraM ca|  
 
dAhAtisArapradarAsrapittahRutpANDurogAn viShamajvaraM ca|  
 +
 
sagulmamUtragrahakAmalAdIn sarvAmayAn pittakRutAnnihanti||52||  
 
sagulmamUtragrahakAmalAdIn sarvAmayAn pittakRutAnnihanti||52||  
 +
 
{| class="wikitable" style="text-align: center;
 
{| class="wikitable" style="text-align: center;
 
|-
 
|-
! scope="col"| Dravya
+
! scope="col"| ''Dravya''
 
! scope="col"| Dose
 
! scope="col"| Dose
 
|-
 
|-
| Madhu
+
| ''Madhu''
| 2 Madhu-prasrita
+
| 2 ''Madhu-prasrita''
 
|-
 
|-
| Saindhava
+
| ''Saindhava''
| 1 Karsha
+
| 1 ''Karsha''
 
|-
 
|-
| Sneha-ghrita
+
| ''Sneha-ghrita''
| 2 Prasrita
+
| 2 ''Prasrita''
 
|-
 
|-
| Kalka dravya- Jivanti, Meda, Vriddhi, Shatavari, Kshiravidari, Kakoli, Kasheru, Mishri, Jivaka, Kamala Kesara, Pundarika kashtha, Rakta Kamala, Nila Kamala, Atmagupta, Yashti,Vidarikanda, Munjataka, Nagakesara, Candana
+
| ''Kalka dravya- Jivanti, Meda, Vriddhi, Shatavari, Kshiravidari, Kakoli, Kasheru, Mishri, Jivaka, Kamala Kesara, Pundarika kashtha, Rakta Kamala, Nila Kamala, Atmagupta, Yashti,Vidarikanda, Munjataka, Nagakesara, Chandana''
| 1 Prasrita
+
| 1 ''Prasrita''
 
|-
 
|-
| Kvatha dravya- Chandana, Padmakashtha, Vriddhi, Yashti, Rasna, Vasa, Anantamula, Lodhra,Manjishtha, Ananta, Balamula, Sthiradi Varga, Trunapancamula (2 Tola each)Jala-8 parts; reduced to 1/4thKshira-½ Adhaka; Boiled till Kshiravasesha.
+
| ''Kvatha dravya- Chandana, Padmakashtha, Vriddhi, Yashti, Rasna, Vasa, Anantamula, Lodhra,Manjishtha, Ananta, Balamula, Sthiradi Varga, Trunapanchamula'' (2 ''Tola'' each)''Jala''-8 parts; reduced to 1/4th ''Kshira''-½ Adhaka; Boiled till ''Kshiravasesha''.
| 4 Prasrita
+
| 4 ''Prasrita''
 
|}  
 
|}  
   −
Guņa- destroys daha, atisara, pradara, raktapitta, hrodroga, pandu roga, vishama jwara, gulma, mūtrakricchra, kaamala and pittaja vikara.[48-52]
+
''Guna''- destroys ''daha, atisara, pradara, raktapitta, hrodroga, pandu roga, vishama jwara, gulma, mūtrakricchra, kaamala'' and ''pittaja vikara''.[48-52]
    
द्राक्षादिकाश्मर्यमधूकसेव्यैः ससारिवाचन्दनशीतपाक्यैः|  
 
द्राक्षादिकाश्मर्यमधूकसेव्यैः ससारिवाचन्दनशीतपाक्यैः|  
 +
 
पयः शृतं श्रावणिमुद्गपर्णीतुगात्मगुप्तामधुयष्टिकल्कैः||५३||  
 
पयः शृतं श्रावणिमुद्गपर्णीतुगात्मगुप्तामधुयष्टिकल्कैः||५३||  
    
गोधूमचूर्णैश्च तथाऽक्षमात्रैः सक्षौद्रसर्पिर्मधुयष्टितैलैः|  
 
गोधूमचूर्णैश्च तथाऽक्षमात्रैः सक्षौद्रसर्पिर्मधुयष्टितैलैः|  
 +
 
पथ्याविदारीक्षुरसैर्गुडेन  बस्तिं युतं पित्तहरं विदध्यात्||५४||  
 
पथ्याविदारीक्षुरसैर्गुडेन  बस्तिं युतं पित्तहरं विदध्यात्||५४||  
    
हृन्नाभिपार्श्वोत्तमदेहदाहे  दाहेऽन्तरस्थे च सकृच्छ्रमूत्रे|  
 
हृन्नाभिपार्श्वोत्तमदेहदाहे  दाहेऽन्तरस्थे च सकृच्छ्रमूत्रे|  
 +
 
क्षीणे क्षते रेतसि चापि नष्टे पैत्तेऽतिसारे च नृणां प्रशस्तः||५५||  
 
क्षीणे क्षते रेतसि चापि नष्टे पैत्तेऽतिसारे च नृणां प्रशस्तः||५५||  
   −
drākṣādikāśmaryamadhūkasēvyaiḥ sasārivācandanaśītapākyaiḥ|  
+
drākṣādikāśmaryamadhūkasēvyaiḥ sasārivācandanaśītapākyaiḥ|
 +
 
payaḥ śr̥taṁ śrāvaṇimudgaparṇītugātmaguptāmadhuyaṣṭikalkaiḥ||53||  
 
payaḥ śr̥taṁ śrāvaṇimudgaparṇītugātmaguptāmadhuyaṣṭikalkaiḥ||53||  
    
gōdhūmacūrṇaiśca tathā'kṣamātraiḥ sakṣaudrasarpirmadhuyaṣṭitailaiḥ|  
 
gōdhūmacūrṇaiśca tathā'kṣamātraiḥ sakṣaudrasarpirmadhuyaṣṭitailaiḥ|  
 +
 
pathyāvidārīkṣurasairguḍēna  bastiṁ yutaṁ pittaharaṁ vidadhyāt||54||  
 
pathyāvidārīkṣurasairguḍēna  bastiṁ yutaṁ pittaharaṁ vidadhyāt||54||  
    
hr̥nnābhipārśvōttamadēhadāhē  dāhē'ntarasthē ca sakr̥cchramūtrē|  
 
hr̥nnābhipārśvōttamadēhadāhē  dāhē'ntarasthē ca sakr̥cchramūtrē|  
 +
 
kṣīṇē kṣatē rētasi cāpi naṣṭē paittē'tisārē ca nr̥ṇāṁ praśastaḥ||55||  
 
kṣīṇē kṣatē rētasi cāpi naṣṭē paittē'tisārē ca nr̥ṇāṁ praśastaḥ||55||  
    
drAkShAdikAshmaryamadhUkasevyaiH sasArivAcandanashItapAkyaiH|  
 
drAkShAdikAshmaryamadhUkasevyaiH sasArivAcandanashItapAkyaiH|  
 +
 
payaH shRutaM shrAvaNimudgaparNItugAtmaguptAmadhuyaShTikalkaiH||53||  
 
payaH shRutaM shrAvaNimudgaparNItugAtmaguptAmadhuyaShTikalkaiH||53||  
    
godhUmacUrNaishca tathA~akShamAtraiH sakShaudrasarpirmadhuyaShTitailaiH|  
 
godhUmacUrNaishca tathA~akShamAtraiH sakShaudrasarpirmadhuyaShTitailaiH|  
 +
 
pathyAvidArIkShurasairguDena  bastiM yutaM pittaharaM vidadhyAt||54||  
 
pathyAvidArIkShurasairguDena  bastiM yutaM pittaharaM vidadhyAt||54||  
    
hRunnAbhipArshvottamadehadAhe  dAhe~antarasthe ca sakRucchramUtre|  
 
hRunnAbhipArshvottamadehadAhe  dAhe~antarasthe ca sakRucchramUtre|  
 +
 
kShINe kShate retasi cApi naShTe paitte~atisAre ca nRuNAM prashastaH||55||  
 
kShINe kShate retasi cApi naShTe paitte~atisAre ca nRuNAM prashastaH||55||  
   Line 801: Line 894:  
! scope="col"| Dravya
 
! scope="col"| Dravya
 
|-
 
|-
| Kvatha Dravya: kshīrapākārtha dravya-draksha, kashmarya, madhuka, sariva, chandana
+
| ''Kvatha Dravya: kshīrapākārtha dravya-draksha, kashmarya, madhuka, sariva, chandana
 
kalka dravyas- mundi, mudgaparni, vamshalochana, kapikachu,yastimadhu, godhooma choorna.
 
kalka dravyas- mundi, mudgaparni, vamshalochana, kapikachu,yastimadhu, godhooma choorna.
madhu, ghritha, vidaryadi swarasa, ikshu rasa
+
madhu, ghritha, vidaryadi swarasa, ikshu rasa''
 
|}  
 
|}  
   −
Indications-
+
Indications:
Daha, antardaha, pittaja atisara, mutrkricchra, kshataksheena, shukrakshaya (53-55)
+
 +
''Daha, antardaha, pittaja atisara, mutrkricchra, kshataksheena, shukrakshaya'' [53-55]
    
कोषातकारग्वधदेवदारुशार्ङ्गेष्टमूर्वाकुटजार्कपाठाः  |  
 
कोषातकारग्वधदेवदारुशार्ङ्गेष्टमूर्वाकुटजार्कपाठाः  |  
 +
 
पक्त्वा कुलत्थान् बृहतीं च तोये रसस्य तस्य प्रसृता दश स्युः||५६||  
 
पक्त्वा कुलत्थान् बृहतीं च तोये रसस्य तस्य प्रसृता दश स्युः||५६||  
    
तान् सर्षपैलामदनैः सकुष्ठैरक्षप्रमाणैः प्रसृतैश्च युक्तान्|  
 
तान् सर्षपैलामदनैः सकुष्ठैरक्षप्रमाणैः प्रसृतैश्च युक्तान्|  
 +
 
फलाह्वतैलस्य समाक्षिकस्य  क्षारस्य तैलस्य च सार्षपस्य||५७||  
 
फलाह्वतैलस्य समाक्षिकस्य  क्षारस्य तैलस्य च सार्षपस्य||५७||  
   Line 818: Line 914:     
kōṣātakāragvadhadēvadāruśārṅgēṣṭamūrvākuṭajārkapāṭhāḥ  |  
 
kōṣātakāragvadhadēvadāruśārṅgēṣṭamūrvākuṭajārkapāṭhāḥ  |  
 +
 
paktvā kulatthān br̥hatīṁ ca tōyē rasasya tasya prasr̥tā daśa syuḥ||56||  
 
paktvā kulatthān br̥hatīṁ ca tōyē rasasya tasya prasr̥tā daśa syuḥ||56||  
    
tān sarṣapailāmadanaiḥ sakuṣṭhairakṣapramāṇaiḥ prasr̥taiśca yuktān|  
 
tān sarṣapailāmadanaiḥ sakuṣṭhairakṣapramāṇaiḥ prasr̥taiśca yuktān|  
 +
 
phalāhvatailasya samākṣikasya  kṣārasya tailasya ca sārṣapasya||57||  
 
phalāhvatailasya samākṣikasya  kṣārasya tailasya ca sārṣapasya||57||  
   Line 826: Line 924:     
koShAtakAragvadhadevadArushAr~ggeShTamUrvAkuTajArkapAThAH  |  
 
koShAtakAragvadhadevadArushAr~ggeShTamUrvAkuTajArkapAThAH  |  
 +
 
paktvA kulatthAn bRuhatIM ca toye rasasya tasya prasRutA dasha syuH||56||  
 
paktvA kulatthAn bRuhatIM ca toye rasasya tasya prasRutA dasha syuH||56||  
    
tAn sarShapailAmadanaiH sakuShThairakShapramANaiH prasRutaishca yuktAn|  
 
tAn sarShapailAmadanaiH sakuShThairakShapramANaiH prasRutaishca yuktAn|  
 +
 
phalAhvatailasya samAkShikasya  kShArasya tailasya ca sArShapasya||57||  
 
phalAhvatailasya samAkShikasya  kShArasya tailasya ca sArShapasya||57||  
   Line 835: Line 935:  
{| class="wikitable" style="text-align: center;
 
{| class="wikitable" style="text-align: center;
 
|-
 
|-
! scope="col"| Dravya
+
! scope="col"| ''Dravya''
 
! scope="col"| Dose
 
! scope="col"| Dose
 
|-
 
|-
| Madhu
+
| ''Madhu''
| 1 Prasrita
+
| 1 ''Prasrita''
 
|-
 
|-
| Saindhava
+
| ''Saindhava''
| 1 Karsha
+
| 1 ''Karsha''
 
|-
 
|-
| Sneha-madanaphala siddha taila, sarshapa taila
+
| ''Sneha-madanaphala siddha taila, sarshapa taila''
| 2 Pala, 1 Prasrita
+
| 2 ''Pala'', 1 ''Prasrita''
 
|-
 
|-
| Kalka sarshapa, ela, madanaphala, kushtha (1 karsha each)
+
| ''Kalka sarshapa, ela, madanaphala, kushtha'' (1 ''karsha'' each)
| 1 Prasrita
+
| 1 ''Prasrita''
 
|-
 
|-
| Kvatha dravya- koshātaki, aragvadha, arkamūla, devadāru, gunjā, murvā, kuţaja, pāţhā, kulattha, kanţhakāri (2 Pala each) + water 8 parts; reduced to 1/8th
+
| ''Kvatha dravya- koshātaki, aragvadha, arkamūla, devadāru, gunjā, murvā, kuţaja, pāţhā, kulattha, kanţhakāri'' (2 ''Pala'' each) + water 8 parts; reduced to 1/8th
| 5 Prasrita
+
| 5 ''Prasrita''
 
|-
 
|-
| Avapa- yava kshāra
+
| ''Avapa- yava kshāra''
| 1 Karsha
+
| 1 ''Karsha''
 
|-
 
|-
| Amla dravya (kānji)
+
| ''Amla dravya'' (''kānji'')
| 1 Prasrita
+
| 1 ''Prasrita''
 
|}
 
|}
   −
Guna- kapha roga, mandāgni, anna dvesha.(56-571/2)
+
''Guna- kapha roga, mandāgni, anna dvesha''.[56-571/2]
    
पटोलपथ्यामरदारुभिर्वा सपिप्पलीकैः क्वथितैर्जलेऽग्नौ||५८||  
 
पटोलपथ्यामरदारुभिर्वा सपिप्पलीकैः क्वथितैर्जलेऽग्नौ||५८||  
    
द्विपञ्चमूले त्रिफलां सबिल्वां फलानि गोमूत्रयुतः कषायः|  
 
द्विपञ्चमूले त्रिफलां सबिल्वां फलानि गोमूत्रयुतः कषायः|  
 +
 
कलिङ्गपाठाफलमुस्तकल्कः ससैन्धवः क्षारयुतः सतैलः||५९||  
 
कलिङ्गपाठाफलमुस्तकल्कः ससैन्धवः क्षारयुतः सतैलः||५९||  
    
निरूहमुख्यः कफजान् विकारान् सपाण्डुरोगालसकामदोषान्|  
 
निरूहमुख्यः कफजान् विकारान् सपाण्डुरोगालसकामदोषान्|  
 +
 
हन्यात्तथा मारुतमूत्रसङ्गं बस्तेस्तथाऽऽटोपमथापि  घोरम्||६०||  
 
हन्यात्तथा मारुतमूत्रसङ्गं बस्तेस्तथाऽऽटोपमथापि  घोरम्||६०||  
   Line 873: Line 975:     
dvipañcamūlē triphalāṁ sabilvāṁ phalāni gōmūtrayutaḥ kaṣāyaḥ|  
 
dvipañcamūlē triphalāṁ sabilvāṁ phalāni gōmūtrayutaḥ kaṣāyaḥ|  
 +
 
kaliṅgapāṭhāphalamustakalkaḥ sasaindhavaḥ kṣārayutaḥ satailaḥ||59||  
 
kaliṅgapāṭhāphalamustakalkaḥ sasaindhavaḥ kṣārayutaḥ satailaḥ||59||  
    
nirūhamukhyaḥ kaphajān vikārān sapāṇḍurōgālasakāmadōṣān|  
 
nirūhamukhyaḥ kaphajān vikārān sapāṇḍurōgālasakāmadōṣān|  
 +
 
hanyāttathā mārutamūtrasaṅgaṁ bastēstathā''ṭōpamathāpi  ghōram||60||  
 
hanyāttathā mārutamūtrasaṅgaṁ bastēstathā''ṭōpamathāpi  ghōram||60||  
   Line 881: Line 985:     
dvipa~jcamUle triphalAM sabilvAM phalAni gomUtrayutaH kaShAyaH|  
 
dvipa~jcamUle triphalAM sabilvAM phalAni gomUtrayutaH kaShAyaH|  
 +
 
kali~ggapAThAphalamustakalkaH sasaindhavaH kShArayutaH satailaH||59||  
 
kali~ggapAThAphalamustakalkaH sasaindhavaH kShArayutaH satailaH||59||  
    
nirUhamukhyaH kaphajAn vikArAn sapANDurogAlasakAmadoShAn|  
 
nirUhamukhyaH kaphajAn vikArAn sapANDurogAlasakAmadoShAn|  
hanyAttathA mArutamUtrasa~ggaM bastestathA~a~aTopamathApi ghoram||60||  
+
 
 +
hanyAttathA mArutamUtrasa~ggaM bastestathA~a~aTopamathApi ghoram||60||  
    
{| class="wikitable" style="text-align: center;
 
{| class="wikitable" style="text-align: center;
 
|-
 
|-
! scope="col"| Dravya
+
! scope="col"| ''Dravya''
 
! scope="col"| Dose
 
! scope="col"| Dose
 
|-
 
|-
| Madhu
+
| ''Madhu''
| 1 Prasrita
+
| 1 ''Prasrita''
 
|-
 
|-
| Saindhava
+
| ''Saindhava''
| 1 Karsha
+
| 1 ''Karsha''
 
|-
 
|-
| Sneha-madanaphala siddha taila, sarshapa taila
+
| ''Sneha-madanaphala siddha taila, sarshapa taila''
| 2 Pala, 1 Prasrita
+
| 2 ''Pala'', 1 ''Prasrita''
 
|-
 
|-
| Kalka sarshapa, ela, madanaphala, kushtha (1 karsha each)
+
| ''Kalka sarshapa, ela, madanaphala, kushtha'' (1 ''karsha'' each)
| 1 Prasrita
+
| 1 ''Prasrita''
 
|-
 
|-
| Kvatha Dravya- Patola, Haritaki, Pippali, Devadaru + 8 parts of Jala, reduced to 1/8th
+
| ''Kvatha Dravya- Patola, Haritaki, Pippali, Devadaru'' + 8 parts of ''Jala'', reduced to 1/8th
| 5 Prasrita
+
| 5 ''Prasrita''
 
|-
 
|-
| Avapa- yava kshāra
+
| ''Avapa-yava kshāra''
| 1 Karsha
+
| 1 ''Karsha''
 
|-
 
|-
| Amla dravya (kānji)
+
| ''Amla dravya'' (kānji)
| 1 Prasrita
+
| 1 ''Prasrita''
 
|}
 
|}
   −
Guņa- kapha roga, pandu roga, alasaka, aam dosha, maruta sanga, mutra sanga, basti atopa.(58-60)
+
''Guņa- kapha roga, pandu roga, alasaka, aam dosha, maruta sanga, mutra sanga, basti atopa''.[58-60]
    
रास्नामृतैरण्डविडङ्गदार्वीसप्तच्छदोशीरसुराह्वनिम्बैः|  
 
रास्नामृतैरण्डविडङ्गदार्वीसप्तच्छदोशीरसुराह्वनिम्बैः|  
 +
 
शम्पाकभूनिम्बपटोलपाठातिक्ताखुपर्णीदशमूलमुस्तैः||६१||  
 
शम्पाकभूनिम्बपटोलपाठातिक्ताखुपर्णीदशमूलमुस्तैः||६१||  
    
त्रायन्तिकाशिग्रुफलत्रिकैश्च क्वाथः सपिण्डीतकतोयमूत्रः|  
 
त्रायन्तिकाशिग्रुफलत्रिकैश्च क्वाथः सपिण्डीतकतोयमूत्रः|  
 +
 
यष्ट्याह्वकृष्णाफलिनीशताह्वारसाञ्जनश्वेतवचाविडङ्गैः||६२||  
 
यष्ट्याह्वकृष्णाफलिनीशताह्वारसाञ्जनश्वेतवचाविडङ्गैः||६२||  
    
कलिङ्गपाठाम्बुदसैन्धवैश्च कल्कैः ससर्पिर्मधुतैलमिश्रः|  
 
कलिङ्गपाठाम्बुदसैन्धवैश्च कल्कैः ससर्पिर्मधुतैलमिश्रः|  
 +
 
अयं निरूहः क्रिमिकुष्ठमेहब्रध्नोदराजीर्णकफातुरेभ्यः||६३||  
 
अयं निरूहः क्रिमिकुष्ठमेहब्रध्नोदराजीर्णकफातुरेभ्यः||६३||  
    
रूक्षौषधैरप्यपतर्पितेभ्य एतेषु रोगेष्वपि सत्सु दत्तः|  
 
रूक्षौषधैरप्यपतर्पितेभ्य एतेषु रोगेष्वपि सत्सु दत्तः|  
 +
 
निहत्य वातं ज्वलनं प्रदीप्य विजित्य रोगांश्च बलं करोति||६४||  
 
निहत्य वातं ज्वलनं प्रदीप्य विजित्य रोगांश्च बलं करोति||६४||  
    
rāsnāmr̥tairaṇḍaviḍaṅgadārvīsaptacchadōśīrasurāhvanimbaiḥ|  
 
rāsnāmr̥tairaṇḍaviḍaṅgadārvīsaptacchadōśīrasurāhvanimbaiḥ|  
 +
 
śampākabhūnimbapaṭōlapāṭhātiktākhuparṇīdaśamūlamustaiḥ||61||  
 
śampākabhūnimbapaṭōlapāṭhātiktākhuparṇīdaśamūlamustaiḥ||61||  
    
trāyantikāśigruphalatrikaiśca kvāthaḥ sapiṇḍītakatōyamūtraḥ|  
 
trāyantikāśigruphalatrikaiśca kvāthaḥ sapiṇḍītakatōyamūtraḥ|  
 +
 
yaṣṭyāhvakr̥ṣṇāphalinīśatāhvārasāñjanaśvētavacāviḍaṅgaiḥ||62||  
 
yaṣṭyāhvakr̥ṣṇāphalinīśatāhvārasāñjanaśvētavacāviḍaṅgaiḥ||62||  
    
kaliṅgapāṭhāmbudasaindhavaiśca kalkaiḥ sasarpirmadhutailamiśraḥ|  
 
kaliṅgapāṭhāmbudasaindhavaiśca kalkaiḥ sasarpirmadhutailamiśraḥ|  
 +
 
ayaṁ nirūhaḥ krimikuṣṭhamēhabradhnōdarājīrṇakaphāturēbhyaḥ||63||  
 
ayaṁ nirūhaḥ krimikuṣṭhamēhabradhnōdarājīrṇakaphāturēbhyaḥ||63||  
    
rūkṣauṣadhairapyapatarpitēbhya ētēṣu rōgēṣvapi satsu dattaḥ|  
 
rūkṣauṣadhairapyapatarpitēbhya ētēṣu rōgēṣvapi satsu dattaḥ|  
 +
 
nihatya vātaṁ jvalanaṁ pradīpya vijitya rōgāṁśca balaṁ karōti||64||
 
nihatya vātaṁ jvalanaṁ pradīpya vijitya rōgāṁśca balaṁ karōti||64||
    
rAsnAmRutairaNDaviDa~ggadArvIsaptacchadoshIrasurAhvanimbaiH|  
 
rAsnAmRutairaNDaviDa~ggadArvIsaptacchadoshIrasurAhvanimbaiH|  
 +
 
shampAkabhUnimbapaTolapAThAtiktAkhuparNIdashamUlamustaiH||61||  
 
shampAkabhUnimbapaTolapAThAtiktAkhuparNIdashamUlamustaiH||61||  
    
trAyantikAshigruphalatrikaishca kvAthaH sapiNDItakatoyamUtraH|  
 
trAyantikAshigruphalatrikaishca kvAthaH sapiNDItakatoyamUtraH|  
 +
 
yaShTyAhvakRuShNAphalinIshatAhvArasA~jjanashvetavacAviDa~ggaiH||62||  
 
yaShTyAhvakRuShNAphalinIshatAhvArasA~jjanashvetavacAviDa~ggaiH||62||  
    
kali~ggapAThAmbudasaindhavaishca kalkaiH sasarpirmadhutailamishraH|  
 
kali~ggapAThAmbudasaindhavaishca kalkaiH sasarpirmadhutailamishraH|  
 +
 
ayaM nirUhaH krimikuShThamehabradhnodarAjIrNakaphAturebhyaH||63||  
 
ayaM nirUhaH krimikuShThamehabradhnodarAjIrNakaphAturebhyaH||63||  
    
rUkShauShadhairapyapatarpitebhya eteShu rogeShvapi satsu dattaH|  
 
rUkShauShadhairapyapatarpitebhya eteShu rogeShvapi satsu dattaH|  
 +
 
nihatya vAtaM jvalanaM pradIpya vijitya rogAMshca balaM karoti||64||  
 
nihatya vAtaM jvalanaM pradIpya vijitya rogAMshca balaM karoti||64||  
    
{| class="wikitable" style="text-align: center;
 
{| class="wikitable" style="text-align: center;
 
|-
 
|-
! scope="col"| Dravya
+
! scope="col"| ''Dravya''
 
! scope="col"| Dose
 
! scope="col"| Dose
 
|-
 
|-
| Madhu
+
| ''Madhu''
| 3 Prasrita
+
| 3 ''Prasrita''
 
|-
 
|-
| Saindhava
+
| ''Saindhava''
| 1 Karsha
+
| 1 ''Karsha''
 
|-
 
|-
| Sneha-Ghrita, Taila
+
| ''Sneha-Ghrita, Taila''
| 2 Prasrita
+
| 2 ''Prasrita''
 
|-
 
|-
| Kalka Dravya- Madanaphala, Sugandhavala, Gomutra, Yashti, Pippali, Priyangu, Satahva, Rasanjana, Sveta Vaca, Vidanga, Kalinga, Patha, Musta.
+
| ''Kalka Dravya- Madanaphala, Sugandhavala, Gomutra, Yashti, Pippali, Priyangu, Satahva, Rasanjana, Sveta Vacha, Vidanga, Kalinga, Patha, Musta.''
| 1 Prasrita
+
| 1 ''Prasrita''
 
|-
 
|-
| Kvatha Dravya- Rasna, Eranda, Guduci, Nimba, Patola, Patha,Katuki, Kirata, Vidanga, Daruharidra, Saptacchada, Usira, Devadaru, Aragvadha, Mushakakarni, Dasamula, Musta, Trayamana, Sighru, Triphala + 8 parts of Jala; reduced to 1/4th
+
| ''Kvatha Dravya- Rasna, Eranda, Guduchi, Nimba, Patola, Patha,Katuki, Kirata, Vidanga, Daruharidra, Saptacchada, Usira, Devadaru, Aragvadha, Mushakakarni, Dasamula, Musta, Trayamana, Sighru, Triphala'' + 8 parts of ''Jala''; reduced to 1/4th
| 5 Prasrita
+
| 5 ''Prasrita''
 
|-
 
|-
| Avapa – Gomutra
+
| ''Avapa – Gomutra''
 
|  
 
|  
 
|}
 
|}
   −
Guņa- Indicated in krimi, kushţha, prameha, bradhna, udara, ajīrņa, kapha roga. Can also be given in apatarpita rogi due to ruksha aushadha. It pacifies the vāta, increases agni & bala.(61-64)
+
''Guņa''- Indicated in ''krimi, kushţha, prameha, bradhna, udara, ajīrņa, kapha roga''. Can also be given in ''apatarpita rogi'' due to ''ruksha aushadha''. It pacifies the ''vata'', increases ''agni'' & ''bala''.[61-64]
    
पुनर्नवैरण्डवृषाश्मभेदवृश्चीरभूतीकबलापलाशाः  |  
 
पुनर्नवैरण्डवृषाश्मभेदवृश्चीरभूतीकबलापलाशाः  |  
 +
 
द्विपञ्चमूलं च पलांशिकानि क्षुण्णानि धौतानि फलानि  चाष्टौ||६५||  
 
द्विपञ्चमूलं च पलांशिकानि क्षुण्णानि धौतानि फलानि  चाष्टौ||६५||  
    
बिल्वं यवान् कोलकुलत्थधान्यफलानि चैव प्रसृतोन्मितानि|  
 
बिल्वं यवान् कोलकुलत्थधान्यफलानि चैव प्रसृतोन्मितानि|  
 +
 
पयोजलद्व्याढकवच्छृतं  तत् क्षीरावशेषं सितवस्त्रपूतम्||६६||  
 
पयोजलद्व्याढकवच्छृतं  तत् क्षीरावशेषं सितवस्त्रपूतम्||६६||  
    
वचाशताह्वामरदारुकुष्ठयष्ट्याह्वसिद्धार्थकपिप्पलीनाम्  |  
 
वचाशताह्वामरदारुकुष्ठयष्ट्याह्वसिद्धार्थकपिप्पलीनाम्  |  
 +
 
कल्कैर्यवान्या मदनैश्च युक्तं नात्युष्णशीतं गुडसैन्धवाक्तम्||६७||  
 
कल्कैर्यवान्या मदनैश्च युक्तं नात्युष्णशीतं गुडसैन्धवाक्तम्||६७||  
    
क्षौद्रस्य तैलस्य च सर्पिषश्च तथैव युक्तं प्रसृतैस्त्रिभिश्च  |  
 
क्षौद्रस्य तैलस्य च सर्पिषश्च तथैव युक्तं प्रसृतैस्त्रिभिश्च  |  
 +
 
दद्यान्निरूहं विधिना विविज्ञः स सर्वसंसर्गकृतामयघ्नः||६८||  
 
दद्यान्निरूहं विधिना विविज्ञः स सर्वसंसर्गकृतामयघ्नः||६८||  
    
punarnavairaṇḍavr̥ṣāśmabhēdavr̥ścīrabhūtīkabalāpalāśāḥ  |  
 
punarnavairaṇḍavr̥ṣāśmabhēdavr̥ścīrabhūtīkabalāpalāśāḥ  |  
 +
 
dvipañcamūlaṁ ca palāṁśikāni kṣuṇṇāni dhautāni phalāni  cāṣṭau||65||  
 
dvipañcamūlaṁ ca palāṁśikāni kṣuṇṇāni dhautāni phalāni  cāṣṭau||65||  
    
bilvaṁ yavān kōlakulatthadhānyaphalāni caiva prasr̥tōnmitāni|  
 
bilvaṁ yavān kōlakulatthadhānyaphalāni caiva prasr̥tōnmitāni|  
 +
 
payōjaladvyāḍhakavacchr̥taṁ  tat kṣīrāvaśēṣaṁ sitavastrapūtam||66||  
 
payōjaladvyāḍhakavacchr̥taṁ  tat kṣīrāvaśēṣaṁ sitavastrapūtam||66||  
    
vacāśatāhvāmaradārukuṣṭhayaṣṭyāhvasiddhārthakapippalīnām  |  
 
vacāśatāhvāmaradārukuṣṭhayaṣṭyāhvasiddhārthakapippalīnām  |  
 +
 
kalkairyavānyā madanaiśca yuktaṁ nātyuṣṇaśītaṁ guḍasaindhavāktam||67||  
 
kalkairyavānyā madanaiśca yuktaṁ nātyuṣṇaśītaṁ guḍasaindhavāktam||67||  
    
kṣaudrasya tailasya ca sarpiṣaśca tathaiva yuktaṁ prasr̥taistribhiśca  |  
 
kṣaudrasya tailasya ca sarpiṣaśca tathaiva yuktaṁ prasr̥taistribhiśca  |  
 +
 
dadyānnirūhaṁ vidhinā vivijñaḥ sa sarvasaṁsargakr̥tāmayaghnaḥ||68||
 
dadyānnirūhaṁ vidhinā vivijñaḥ sa sarvasaṁsargakr̥tāmayaghnaḥ||68||
    
punarnavairaNDavRuShAshmabhedavRushcIrabhUtIkabalApalAshAH  |  
 
punarnavairaNDavRuShAshmabhedavRushcIrabhUtIkabalApalAshAH  |  
dvipa~jcamUlaM ca palAMshikAni kShuNNAni dhautAni phalAni cAShTau||65||  
+
 
 +
dvipa~jcamUlaM ca palAMshikAni kShuNNAni dhautAni phalAni cAShTau||65||  
    
bilvaM yavAn kolakulatthadhAnyaphalAni caiva prasRutonmitAni|  
 
bilvaM yavAn kolakulatthadhAnyaphalAni caiva prasRutonmitAni|  
 +
 
payojaladvyADhakavacchRutaM  tat kShIrAvasheShaM sitavastrapUtam||66||  
 
payojaladvyADhakavacchRutaM  tat kShIrAvasheShaM sitavastrapUtam||66||  
    
vacAshatAhvAmaradArukuShThayaShTyAhvasiddhArthakapippalInAm  |  
 
vacAshatAhvAmaradArukuShThayaShTyAhvasiddhArthakapippalInAm  |  
 +
 
kalkairyavAnyA madanaishca yuktaM nAtyuShNashItaM guDasaindhavAktam||67||  
 
kalkairyavAnyA madanaishca yuktaM nAtyuShNashItaM guDasaindhavAktam||67||  
    
kShaudrasya tailasya ca sarpiShashca tathaiva yuktaM prasRutaistribhishca  |  
 
kShaudrasya tailasya ca sarpiShashca tathaiva yuktaM prasRutaistribhishca  |  
 +
 
dadyAnnirUhaM vidhinA vivij~jaH sa sarvasaMsargakRutAmayaghnaH||68||
 
dadyAnnirUhaM vidhinA vivij~jaH sa sarvasaMsargakRutAmayaghnaH||68||
    
{| class="wikitable" style="text-align: center;
 
{| class="wikitable" style="text-align: center;
 
|-
 
|-
! scope="col"| Dravya
+
! scope="col"| ''Dravya''
 
! scope="col"| Dose
 
! scope="col"| Dose
 
|-
 
|-
| Madhu
+
| ''Madhu''
| 1 Prasrita
+
| 1 ''Prasrita''
 
|-
 
|-
| Saindhava
+
| ''Saindhava''
| 1 Karsha
+
| 1 ''Karsha''
 
|-
 
|-
| Sneha-Ghrita, Taila
+
| ''Sneha-Ghrita, Taila''
| 2 Prasrita
+
| 2 ''Prasrita''
 
|-
 
|-
| Kalka Dravya- Vacha, Satahva, Devadaru, Kushtha, Yashti, Sarshapa, Pippali, Ajamoda, Madanaphala,Guda  
+
| ''Kalka Dravya- Vacha, Satahva, Devadaru, Kushtha, Yashti, Sarshapa, Pippali, Ajamoda, Madanaphala,Gud''a  
| 1 Prasrita
+
| 1 ''Prasrita''
 
|-
 
|-
| Kvatha Dravya- Punarnava, Eranda, Bala, Vasa, Pashanabheda, Rakta Punarnava, Palasa,Dasamula (Each 1 Pala) Madanaphala-8 Bilva Majja, kulattha, Yava, Badara, + 1 Adhaka Jala + 1 Adhaka Kshira; Reduced to kshiravasesha
+
| ''Kvatha Dravya- Punarnava, Eranda, Bala, Vasa, Pashanabheda, Rakta Punarnava, Palasa,Dasamula'' (Each 1 ''Pala'') ''Madanaphala''-8 ''Bilva Majja, kulattha, Yava, Badara'', + 1 '''Adhaka Jala''' + 1 ''Adhaka Kshira''; Reduced to ''kshiravasesha''
| 5 Prasrita
+
| 5 ''Prasrita''
 
|}
 
|}
   −
Guņa- Tridoshaja and dvandaja roga nāshaka.(65-68).
+
''Guņa- Tridoshaja and dvandaja roga nāshaka.''[65-68]
    
==== Maximum numbers of ''niruha basti'' ====
 
==== Maximum numbers of ''niruha basti'' ====
    
स्निग्धोष्ण एकः पवने समांसो द्वौ स्वादुशीतौ पयसा च पित्ते|  
 
स्निग्धोष्ण एकः पवने समांसो द्वौ स्वादुशीतौ पयसा च पित्ते|  
 +
 
त्रयः समूत्राः कटुकोष्णतीक्ष्णाः कफे निरूहा न परं विधेयाः||६९||
 
त्रयः समूत्राः कटुकोष्णतीक्ष्णाः कफे निरूहा न परं विधेयाः||६९||
    
snigdhōṣṇa ēkaḥ pavanē samāṁsō dvau svāduśītau payasā ca pittē|  
 
snigdhōṣṇa ēkaḥ pavanē samāṁsō dvau svāduśītau payasā ca pittē|  
 +
 
trayaḥ samūtrāḥ kaṭukōṣṇatīkṣṇāḥ kaphē nirūhā na paraṁ vidhēyāḥ||69||
 
trayaḥ samūtrāḥ kaṭukōṣṇatīkṣṇāḥ kaphē nirūhā na paraṁ vidhēyāḥ||69||
    
snigdhoShNa ekaH pavane samAMso dvau svAdushItau payasA ca pitte|  
 
snigdhoShNa ekaH pavane samAMso dvau svAdushItau payasA ca pitte|  
 +
 
trayaH samUtrAH kaTukoShNatIkShNAH kaphe nirUhA na paraM vidheyAH||69||
 
trayaH samUtrAH kaTukoShNatIkShNAH kaphe nirUhA na paraM vidheyAH||69||
    
The number of ''niruha basti'' is as follows-
 
The number of ''niruha basti'' is as follows-
Vataja roga - snigdha, ushņa, mamsarasayukta – 1
+
 
Pittaja roga - madhura, sheeta , dugdha – 2
+
''Vataja roga - snigdha, ushņa, mamsarasayukta'' – 1
Kaphaja roga- mutra, katu, ushņa, tīkshņa - 3  
+
 
 +
''Pittaja roga - madhura, sheeta , dugdha'' – 2
 +
 
 +
''Kaphaja roga- mutra, katu, ushņa, tīkshņa'' - 3  
    
''Niruha basti'' should not be given in excess of these specified numbers.[69]
 
''Niruha basti'' should not be given in excess of these specified numbers.[69]
Line 1,057: Line 1,193:     
रसेन वाते प्रतिभोजनं स्यात् क्षीरेण पित्ते तु कफे च यूषैः|  
 
रसेन वाते प्रतिभोजनं स्यात् क्षीरेण पित्ते तु कफे च यूषैः|  
 +
 
तथाऽनुवास्येषु च बिल्वतैलं स्याज्जीवनीयं फलसाधितं च||७०||  
 
तथाऽनुवास्येषु च बिल्वतैलं स्याज्जीवनीयं फलसाधितं च||७०||  
    
इतीदमुक्तं निखिलं यथावद्बस्तिप्रदानस्य विधानमग्र्यम्|  
 
इतीदमुक्तं निखिलं यथावद्बस्तिप्रदानस्य विधानमग्र्यम्|  
 +
 
योऽधीत्य विद्वानिह बस्तिकर्म करोति लोके लभते स सिद्धिम्||७१||  
 
योऽधीत्य विद्वानिह बस्तिकर्म करोति लोके लभते स सिद्धिम्||७१||  
    
rasēna vātē pratibhōjanaṁ syāt kṣīrēṇa pittē tu kaphē ca yūṣaiḥ|  
 
rasēna vātē pratibhōjanaṁ syāt kṣīrēṇa pittē tu kaphē ca yūṣaiḥ|  
 +
 
tathā'nuvāsyēṣu ca bilvatailaṁ syājjīvanīyaṁ phalasādhitaṁ ca||70||  
 
tathā'nuvāsyēṣu ca bilvatailaṁ syājjīvanīyaṁ phalasādhitaṁ ca||70||  
    
itīdamuktaṁ nikhilaṁ yathāvadbastipradānasya vidhānamagryam|  
 
itīdamuktaṁ nikhilaṁ yathāvadbastipradānasya vidhānamagryam|  
 +
 
yō'dhītya vidvāniha bastikarma karōti lōkē labhatē sa siddhim||71||
 
yō'dhītya vidvāniha bastikarma karōti lōkē labhatē sa siddhim||71||
    
rasena vAte pratibhojanaM syAt kShIreNa pitte tu kaphe ca yUShaiH|  
 
rasena vAte pratibhojanaM syAt kShIreNa pitte tu kaphe ca yUShaiH|  
 +
 
tathA~anuvAsyeShu ca bilvatailaM syAjjIvanIyaM phalasAdhitaM ca||70||  
 
tathA~anuvAsyeShu ca bilvatailaM syAjjIvanIyaM phalasAdhitaM ca||70||  
    
itIdamuktaM nikhilaM yathAvadbastipradAnasya vidhAnamagryam|  
 
itIdamuktaM nikhilaM yathAvadbastipradAnasya vidhAnamagryam|  
 +
 
yo~adhItya vidvAniha bastikarma karoti loke labhate sa siddhim||71||  
 
yo~adhItya vidvAniha bastikarma karoti loke labhate sa siddhim||71||  
   Line 1,078: Line 1,220:  
Thus ends the chapter [[Bastisutriyam Siddhi]]
 
Thus ends the chapter [[Bastisutriyam Siddhi]]
   −
=== ''Tattva Vimarsha'' ===
+
=== ''Tattva Vimarsha'' / Fundamental Principles===
    
*Careful examination of ''dosha'' (vitiating factors), ''aushadha'' (potency of drugs), ''desha'' (place of living and body of patient), ''kala'' (season and time of administration), ''satmya'' (accustom), ''agni'' (factor responsible for process of digestion and metabolism), ''sattva'' (mind), ''oka'' (accustom due to continuous use), ''vaya'' (age) and ''bala'' (strength) is essential for success of ''basti'' therapy (enema). [Verse 6]
 
*Careful examination of ''dosha'' (vitiating factors), ''aushadha'' (potency of drugs), ''desha'' (place of living and body of patient), ''kala'' (season and time of administration), ''satmya'' (accustom), ''agni'' (factor responsible for process of digestion and metabolism), ''sattva'' (mind), ''oka'' (accustom due to continuous use), ''vaya'' (age) and ''bala'' (strength) is essential for success of ''basti'' therapy (enema). [Verse 6]
Line 1,090: Line 1,232:  
*The dose of ''basti'' differs according to age of patient. The minimum dose for patient of one year is half ''prasrita'' (approximately 40 ml) and maximum dose from age 18 years to 70 years is twelve ''prasrita'' (approximately 960 ml).
 
*The dose of ''basti'' differs according to age of patient. The minimum dose for patient of one year is half ''prasrita'' (approximately 40 ml) and maximum dose from age 18 years to 70 years is twelve ''prasrita'' (approximately 960 ml).
   −
=== ''Vidhi Vimarsha'' ===
+
=== ''Vidhi Vimarsha'' / Applied Inferences===
    
==== Factors to be considered before ''basti'' administration  ====
 
==== Factors to be considered before ''basti'' administration  ====
Line 1,106: Line 1,248:  
The mouth of the ''netra'' is plugged with a ''varti'' to prevent foreign matter to enter into it when not in use.
 
The mouth of the ''netra'' is plugged with a ''varti'' to prevent foreign matter to enter into it when not in use.
   −
One of the ''karnika'' fixed at level of 1/4th ''angula'' from the ''agrabhaga'' (anterior or rectal end) to limit the entry of ''netra'' beyond the ''guda vali''. The other 2 ''karnika'' placed at the ''mula bhaga'' (posterior or ''putaka'' end) will help in tying the ''basti putaka''.<ref>Chakrapanidutta, Commentator.  Charaka samhita, Siddhi Sthana, 3/8-10, edited by Vaidya Jadavaji Trikamji Acharya, 2nd edition, Chaukhamba Sanskrit Sansthan, Varanasi, 1990</ref>
+
One of the ''karnika'' fixed at level of 1/4th ''angula'' from the ''agrabhaga'' (anterior or rectal end) to limit the entry of ''netra'' beyond the ''guda vali''. The other 2 ''karnika'' placed at the ''mula bhaga'' (posterior or ''putaka'' end) will help in tying the ''basti putaka''.<ref>Chakrapanidutta, Commentator.  Charak samhita, Siddhi Sthana, 3/8-10, edited by Vaidya Jadavaji Trikamji Acharya, 2nd edition, Chaukhamba Sanskrit Sansthan, Varanasi, 1990</ref>
   −
Vriņa basti netra- 8 angula & mudgavahi srota at agrabhāga.<ref>Sushruta, Sushruta Samhita, Chikitsa Samhita, 35/11, edited by Vaidya Jadavaji Trikamji Acharya, 2nd edition, Chaukhamba Sanskrit Sansthan, Varanasi, 1996</ref>
+
''Vriņa basti netra''- 8 ''angula'' & ''mudgavahi srota'' at ''agrabhāga''.<ref>Sushruta, Sushruta Samhita, Chikitsa Samhita, 35/11, edited by Vaidya Jadavaji Trikamji Acharya, 2nd edition, Chaukhamba Sanskrit Sansthan, Varanasi, 1996</ref>
   −
'''Table showing measurements of Basti Netra<ref>Sushruta, Sushruta Samhita, Chikitsa Samhita, 35/7-11, edited by Vaidya Jadavaji Trikamji Acharya, 2nd edition, Chaukhamba Sanskrit Sansthan, Varanasi, 1996</ref>''' (Verse 7-9)
+
'''Table showing measurements of Basti Netra<ref>Sushruta, Sushruta Samhita, Chikitsa Samhita, 35/7-11, edited by Vaidya Jadavaji Trikamji Acharya, 2nd edition, Chaukhamba Sanskrit Sansthan, Varanasi, 1996</ref>'''
    
==== ''Basti yantra'' (instrument used for administration of enema) ====
 
==== ''Basti yantra'' (instrument used for administration of enema) ====
Line 1,124: Line 1,266:  
''Shukla paksha'' of a lunar month is auspicious for initiating all good activities. Planning of ''basti'' according to ''paksha'' may not be practical in diseased. It may be ideally adopted in healthy.
 
''Shukla paksha'' of a lunar month is auspicious for initiating all good activities. Planning of ''basti'' according to ''paksha'' may not be practical in diseased. It may be ideally adopted in healthy.
   −
''Harita'' has described ''krishna paksha'' of lunar month is suitable for the ''basti prayoga'' because, all the diseases treated during this period get cured forever (radical cure) and the Gods appear during the ''shukla paksha'' where as demons as well as diseases appear during the ''krishna paksha''. Therefore, according to Harita, diseases should be treated during ''krishna paksha''.)<ref>Chakrapanidutta, Commentator.  Charaka samhita, Siddhi Sthana, 3/12-13, edited by Vaidya Jadavaji Trikamji Acharya, 2nd edition, Chaukhamba Sanskrit Sansthan, Varanasi, 1990</ref> (Verse 12 -13)
+
''Harita'' has described ''krishna paksha'' of lunar month is suitable for the ''basti prayoga'' because, all the diseases treated during this period get cured forever (radical cure) and the Gods appear during the ''shukla paksha'' where as demons as well as diseases appear during the ''krishna paksha''. Therefore, according to Harita, diseases should be treated during ''krishna paksha''.)<ref>Chakrapanidutta, Commentator.  Charak samhita, Siddhi Sthana, 3/12-13, edited by Vaidya Jadavaji Trikamji Acharya, 2nd edition, Chaukhamba Sanskrit Sansthan, Varanasi, 1990</ref> (Verse 12 -13)
    
==== Precautions during administration of enema ====
 
==== Precautions during administration of enema ====
   −
The ''basti dravya'' should be administered in one squeeze or compress. If there is interruption, and the ''putaka'' is compressed again to push the remaining ''basti dravya'' into rectum, then there is possibility of entry of air into the ''pakvashaya'' which is not desirable.<ref>Chakrapanidutta, Commentator.  Charaka samhita, Siddhi Sthana, 3/13-20, edited by Vaidya Jadavaji Trikamji Acharya, 2nd edition, Chaukhamba Sanskrit Sansthan, Varanasi, 1990</ref> (Verse 13-19)
+
The ''basti dravya'' should be administered in one squeeze or compress. If there is interruption, and the ''putaka'' is compressed again to push the remaining ''basti dravya'' into rectum, then there is possibility of entry of air into the ''pakvashaya'' which is not desirable.<ref>Chakrapanidutta, Commentator.  Charak samhita, Siddhi Sthana, 3/13-20, edited by Vaidya Jadavaji Trikamji Acharya, 2nd edition, Chaukhamba Sanskrit Sansthan, Varanasi, 1990</ref> (Verse 13-19)
    
===== ''Kalka'' =====
 
===== ''Kalka'' =====
   −
Putoyavānyādi kalka:
+
''Putoyavanyadi kalka'':
Name of drug Botanical Name Parts used
  −
Puto Yavāni Tachyspermum ammi Seeds
  −
Madanaphala Randia Duamtorum Whole dried fruit
  −
Bilva Aegle marmaleos Root
  −
Kushta Sasuurea Lappa Root
  −
Vacā Acorus calomus Rhizome
  −
Śatapushpā Anethum Graveolense  Seeds
  −
Mustā Cypurus rotundus Tuber
  −
Pippali Piper longum Dried seeds
     −
This is most commonly used ''kalka'' in the ''niruha'' described by Charaka. Whenever there is no mention of ''kalka dravya'', then it should be used. It is having ''vata-kaphahara, vatanulomana, malanulomana, deepana, pachana, srotoshodhana'' properties.
+
{|class = "wikitable"
 +
|-
 +
!scope = "col"| Name of drug
 +
!scope = "col"| Botanical Name
 +
!scope = "col"| Parts used
 +
|-
 +
|''Puto Yavani''
 +
|Tachyspermum ammi
 +
|Seeds
 +
|-
 +
|''Madanaphala''
 +
|Randia Duamtorum
 +
|Whole dried fruit
 +
|-
 +
|''Bilva''
 +
|Aegle marmaleos
 +
|Root
 +
|-
 +
|''Kushta''
 +
|Sasuurea Lappa
 +
|Root
 +
|-
 +
|''Vacha''
 +
|Acorus calomus
 +
|Rhizome
 +
|-
 +
|''Shatapushpa''
 +
|Anethum Graveolense 
 +
|Seeds
 +
|-
 +
|''Musta''
 +
|Cypurus rotundus
 +
|Tuber
 +
|-
 +
|''Pippali''
 +
|Piper longum
 +
|Dried seeds
 +
|-
 +
|}
 +
 
 +
This is most commonly used ''kalka'' in the ''niruha'' described by Charak. Whenever there is no mention of ''kalka dravya'', then it should be used. It is having ''vata-kaphahara, vatanulomana, malanulomana, deepana, pachana, srotoshodhana'' properties.
    
According to the condition, ''hinguvachadi, shaddharana, vaishvanara churna'' can also be used.
 
According to the condition, ''hinguvachadi, shaddharana, vaishvanara churna'' can also be used.
Line 1,153: Line 1,326:  
===== Dose of ''kalka'' =====
 
===== Dose of ''kalka'' =====
   −
*Charaka has not mentioned the dose of ''kalka''
+
*Charak has not mentioned the dose of ''kalka''
 
*Sushruta mentions it as one ''prasrita''
 
*Sushruta mentions it as one ''prasrita''
 
*According to Vriddha Vagbhata, 1/8th of 12 ''prasrita''=1.5 ''prasrita''  
 
*According to Vriddha Vagbhata, 1/8th of 12 ''prasrita''=1.5 ''prasrita''  
Line 1,169: Line 1,342:  
*''Madhu''- ''mangalakaraka'' auspicious  
 
*''Madhu''- ''mangalakaraka'' auspicious  
 
*''Saindhava''- disintegrates (''bhedana'') the ''picchilata, bahulatva'' and ''kashayatva'' of ''madhu''
 
*''Saindhava''- disintegrates (''bhedana'') the ''picchilata, bahulatva'' and ''kashayatva'' of ''madhu''
*Sneha- ekibhāvaya kalpate (homogeneous)
+
*''Sneha''- ''ekibhavaya kalpate'' (homogeneous)
*Kalka- samsrujyate ca aśu (quickly disperses & mixes)  
+
*''Kalka''- ''samsrujyate cha ashu'' (quickly disperses & mixes)  
*Kashāya for samatam vrajet (mixture becomes homogenous)
+
*''Kashaya'' for ''samatam vrajet'' (mixture becomes homogenous)
*Mūtra- increases the action & potency basti.<ref>Kashyapa, Kashyapa Samhita, Siddhisthana, chapter 1, Chaukhamba Sanskrit Sansthan, Varanasi, 1990</ref>
+
*''Mutra''- increases the action & potency ''basti''.<ref>Kashyapa, Kashyapa Samhita, Siddhisthana, chapter 1, Chaukhamba Sanskrit Sansthan, Varanasi, 1990</ref>
    
==== Suitable position for administration ====
 
==== Suitable position for administration ====
Line 1,178: Line 1,351:  
The patient, before the ''basti pranidana'' (administration), is required to lie down on his left side on a bed which has uniform level or which is low in the head side. These two alternatives are described for the comfort of the patient. This can be explained in a different way also. If the patient has a bulky buttock, then the head side of the cot should be uniform. If he has thin buttock, then the head side of bed should be lowered to facilitate the uniform distribution of ''basti dravya'' in the body.
 
The patient, before the ''basti pranidana'' (administration), is required to lie down on his left side on a bed which has uniform level or which is low in the head side. These two alternatives are described for the comfort of the patient. This can be explained in a different way also. If the patient has a bulky buttock, then the head side of the cot should be uniform. If he has thin buttock, then the head side of bed should be lowered to facilitate the uniform distribution of ''basti dravya'' in the body.
   −
When the patient lies on his left side, both the grahaņi and guda remain in normal position. Basti administered in this position gets absorbed properly and distributed easily. In this position, the sphincters remain relaxed. Therefore, the enema fluid enters into rectum easily without any obstruction and impregnates the grahaņi to produce the desired therapeutic effect.<ref>Chakrapanidutta, Commentator.  Charaka samhita, Siddhi Sthana, 3/24-25, edited by Vaidya Jadavaji Trikamji Acharya, 2nd edition, Chaukhamba Sanskrit Sansthan, Varanasi, 1990</ref>
+
When the patient lies on his left side, both the grahaņi and guda remain in normal position. ''Basti'' administered in this position gets absorbed properly and distributed easily. In this position, the sphincters remain relaxed. Therefore, the enema fluid enters into rectum easily without any obstruction and impregnates the ''grahani'' to produce the desired therapeutic effect.<ref>Chakrapanidutta, Commentator.  Charak samhita, Siddhi Sthana, 3/24-25, edited by Vaidya Jadavaji Trikamji Acharya, 2nd edition, Chaukhamba Sanskrit Sansthan, Varanasi, 1990</ref>
   −
Basti drug reaches first to the pakvāśaya and then to the grahaņī. Pakvāśaya is the site of purīshadharā kalā and grahaņī is the site of pittadharā kalā. So basti directly acts on Purīshadharā kalā and Pittadharā Kalā. Commentator Ďalhaņa has commented that Purīshadharā and asthidharā kalā are same and pittadharā kalā and majjādharā kalā are one and same.<ref>Dalhana,  Commentator. Sushruta Samhita, Kalpasthana, 4/40, edited by Vaidya Jadavaji Trikamji Acharya, 2nd edition, Chaukhamba Sanskrit Sansthan, Varanasi, 1996</ref>. So from these evidences it is clear that basti has direct action on asthi and majjā dhātu. Majjā is present in the asthi. Also mastulunga is considered as mastaka majjā.<ref>Dalhana,  Commentator. Sushruta Samhita, Sutrasthana, 32/12, edited by Vaidya Jadavaji Trikamji Acharya, 2nd edition, Chaukhamba Sanskrit Sansthan, Varanasi, 1996</ref> Vāta nāďi are also made by majjā which is the seat of vāta dosha. So in this way, basti is useful in the disorders of central nervous system.
+
''Basti'' drug reaches first to the ''pakvashaya'' and then to the ''grahani''. ''Pakvashaya'' is the site of ''pureeshadhara kala'' and ''grahani'' is the site of ''pittadhara kala''. So basti directly acts on ''pureeshadhara kala'' and ''pittadhara kala''.  
   −
It is thought that an enema introduced would never ascend so high as the stomach. There is a referance from the Best and Taylor that “materials introduced by enema, in some instances pass through the walls into the ilium, such incompetence may permit the enema fluid to reach the duodenum.” Also the possibility of materials from even the lower bowel, reaching the mouth is strongly suggested by the fact that lycopodium sporce, introduced into the colon by enema, has been recovered some hours later from washing of the stomach.<ref>Best and Taylor, Physiological Basis of Medicine</ref>
+
Commentator Dalhana has commented that ''pureeshadhara kala'' and ''asthidhara kala'' are same and ''pittadhara kala'' and ''majjadhara kala'' are one and same.<ref>Dalhana, Commentator. Sushruta Samhita, Kalpasthana, 4/40, edited by Vaidya Jadavaji Trikamji Acharya, 2nd edition, Chaukhamba Sanskrit Sansthan, Varanasi, 1996</ref>. So from these evidences it is clear that ''basti'' has direct action on ''asthi'' and ''majja dhatu''. ''Majja'' is present in the ''asthi''. Also ''mastulunga'' is considered as ''mastaka majja''.<ref>Dalhana,  Commentator. Sushruta Samhita, Sutrasthana, 32/12, edited by Vaidya Jadavaji Trikamji Acharya, 2nd edition, Chaukhamba Sanskrit Sansthan, Varanasi, 1996</ref> ''Vata nadi'' are also made by ''majja'' which is the seat of ''vata dosha''. So in this way, ''basti'' is useful in the disorders of central nervous system.
 +
 
 +
It is thought that an enema introduced would never ascend so high as the stomach. There is a reference from the Best and Taylor that “materials introduced by enema, in some instances pass through the walls into the ilium, such incompetence may permit the enema fluid to reach the duodenum.” Also the possibility of materials from even the lower bowel, reaching the mouth is strongly suggested by the fact that lycopodium sporce, introduced into the colon by enema, has been recovered some hours later from washing of the stomach.<ref>Best and Taylor, Physiological Basis of Medicine</ref>
    
==== ''Dosha'' specific dose ====
 
==== ''Dosha'' specific dose ====
Line 1,189: Line 1,364:     
''Basti'' is given to eliminate the aggravated ''vata'' from ''pakvashaya''. But as specific effect, this ''basti'' is also capable of eliminating the aggravated ''dosha'' even from the locations of ''pitta'' and ''kapha''. Thus, in general ''basti'' eliminates the ''vata'' from ''pakvashaya''. But by the application of special methods, this ''basti'' becomes capable of eliminating the ''dosha'' from other parts.
 
''Basti'' is given to eliminate the aggravated ''vata'' from ''pakvashaya''. But as specific effect, this ''basti'' is also capable of eliminating the aggravated ''dosha'' even from the locations of ''pitta'' and ''kapha''. Thus, in general ''basti'' eliminates the ''vata'' from ''pakvashaya''. But by the application of special methods, this ''basti'' becomes capable of eliminating the ''dosha'' from other parts.
''Basti'' is, no doubt, not the most effective therapy for aggravated ''pitta'' and ''kapha''. But it is very effective only when these two ''dosha'' are associated with aggravated ''vata''.<ref>Chakrapanidutta, Commentator.  Charaka samhita, Siddhi Sthana, 3/26, edited by Vaidya Jadavaji Trikamji Acharya, 2nd edition, Chaukhamba Sanskrit Sansthan, Varanasi, 1990</ref>
+
''Basti'' is, no doubt, not the most effective therapy for aggravated ''pitta'' and ''kapha''. But it is very effective only when these two ''dosha'' are associated with aggravated ''vata''.<ref>Chakrapanidutta, Commentator.  Charak samhita, Siddhi Sthana, 3/26, edited by Vaidya Jadavaji Trikamji Acharya, 2nd edition, Chaukhamba Sanskrit Sansthan, Varanasi, 1990</ref>
    
==== Diet ====
 
==== Diet ====
Line 1,195: Line 1,370:  
The patient is instructed to take the thin meat soup etc. after ''niruha basti'' to protect his ''agni'' which is slightly reduced due to therapy. ''Peyadi krama'' is not necessary after ''niruha''.  
 
The patient is instructed to take the thin meat soup etc. after ''niruha basti'' to protect his ''agni'' which is slightly reduced due to therapy. ''Peyadi krama'' is not necessary after ''niruha''.  
 
   
 
   
''Niruha basti'' does not cause ''agnimandya, bala kshaya, prana kshaya'' like ''virechana'', so ''peyadi krama'' is not needed. Bhoja stated that the ''virechana'' causes ''agnimandya'' by ''adhisthana samplavat'' whereas ''basti'' does not decrease the ''agni'' instead kindles it.<ref>Chakrapanidutta, Commentator.  Charaka samhita, Siddhi Sthana, 1/20-21, edited by Vaidya Jadavaji Trikamji Acharya, 2nd edition, Chaukhamba Sanskrit Sansthan, Varanasi, 1990</ref>
+
''Niruha basti'' does not cause ''agnimandya, bala kshaya, prana kshaya'' like ''virechana'', so ''peyadi krama'' is not needed. Bhoja stated that the ''virechana'' causes ''agnimandya'' by ''adhisthana samplavat'' whereas ''basti'' does not decrease the ''agni'' instead kindles it.<ref>Chakrapanidutta, Commentator.  Charak samhita, Siddhi Sthana, 1/20-21, edited by Vaidya Jadavaji Trikamji Acharya, 2nd edition, Chaukhamba Sanskrit Sansthan, Varanasi, 1990</ref>
    
==== Ratio of combination ====
 
==== Ratio of combination ====
Line 1,211: Line 1,386:  
In the exact quantity of these ingredients are told as follows - ''saindhava''-1 ''tola'', ''madhu''-2 ''prasrita'', ''sneha''-3 ''prasrita'', ''kalka''-1 ''prasrita'', kashaya-4 ''prasrita'' and ''avapa''-2 ''prasrita''. Thus, the total quantity becomes 12 ''prasrita'' ½ which is rounded to 12 prasruta. This kalpanā is meant for vāta  roga.<ref>Sushruta, Sushruta Samhita, Chikitsa Samhita, 38/37-39, edited by Vaidya Jadavaji Trikamji Acharya, 2nd edition, Chaukhamba Sanskrit Sansthan, Varanasi, 1996</ref>
 
In the exact quantity of these ingredients are told as follows - ''saindhava''-1 ''tola'', ''madhu''-2 ''prasrita'', ''sneha''-3 ''prasrita'', ''kalka''-1 ''prasrita'', kashaya-4 ''prasrita'' and ''avapa''-2 ''prasrita''. Thus, the total quantity becomes 12 ''prasrita'' ½ which is rounded to 12 prasruta. This kalpanā is meant for vāta  roga.<ref>Sushruta, Sushruta Samhita, Chikitsa Samhita, 38/37-39, edited by Vaidya Jadavaji Trikamji Acharya, 2nd edition, Chaukhamba Sanskrit Sansthan, Varanasi, 1996</ref>
   −
Charaka recommended five ''prasrita'' of ''kashaya'' to be added. Sushruta recommended four ''prasrita''.This change in the quantity of ''kashaya'' is not acceptable.<ref>Chakrapanidutta, Commentator.  Charaka samhita, Siddhi Sthana, 30/31, edited by Vaidya Jadavaji Trikamji Acharya, 2nd edition, Chaukhamba Sanskrit Sansthan, Varanasi, 1990</ref>
+
Charak recommended five ''prasrita'' of ''kashaya'' to be added. Sushruta recommended four ''prasrita''.This change in the quantity of ''kashaya'' is not acceptable.<ref>Chakrapanidutta, Commentator.  Charak samhita, Siddhi Sthana, 30/31, edited by Vaidya Jadavaji Trikamji Acharya, 2nd edition, Chaukhamba Sanskrit Sansthan, Varanasi, 1990</ref>
    
''Basti kalpana'' according to ''dosha'':<ref>Sushruta, Sushruta Samhita, Chikitsa Samhita, 38/29-32, edited by Vaidya Jadavaji Trikamji Acharya, 2nd edition, Chaukhamba Sanskrit Sansthan, Varanasi, 1996</ref>
 
''Basti kalpana'' according to ''dosha'':<ref>Sushruta, Sushruta Samhita, Chikitsa Samhita, 38/29-32, edited by Vaidya Jadavaji Trikamji Acharya, 2nd edition, Chaukhamba Sanskrit Sansthan, Varanasi, 1996</ref>
   −
Ingredients of Basti Vāta Pitta Kapha Svastha
+
{|class = "wikitable"
Madhu 1 ½ Prasruta 2 Prasruta 3 Prasruta 2 Prasruta
+
|-
Saindhava 1 Tolā 1 Tolā 1 Tolā 1 Tolā
+
!scope = "col"|Ingredients of ''Basti''
Sneha 3 Prasruta 2 Prasruta 1 ½ Prasruta 2 Prasruta
+
!scope = "col"|''Vata''
Kalka 1 Prasruta 1 Prasruta 1 Prasruta 1 Prasruta
+
!scope = "col"|''Pitta''
Kvātha 5 Prasruta 5 Prasruta 5 Prasruta 5 Prasruta
+
!scope = "col"|''Kapha''
Āvāpa Dravya 1 ½ Prasruta 2 Prasruta 1 ½ Prasruta 2 Prasruta
+
!scope = "col"|''Swastha''
 +
|-
 +
|''Madhu''
 +
|1 ½ ''Prasrita''
 +
|2 ''Prasrita''
 +
|3 ''Prasrita''
 +
|2 ''Prasrita''
 +
|-
 +
|''Saindhava''
 +
|1 ''Tola''
 +
|1 ''Tola''
 +
|1 ''Tola''
 +
|1 ''Tola''
 +
|-
 +
|''Sneha''
 +
|3 ''Prasrita''
 +
|2 ''Prasrita''
 +
|1 ½ ''Prasrita''
 +
|2 ''Prasrita''
 +
|-
 +
|''Kalka''
 +
|1 ''Prasrita''
 +
|1 ''Prasrita''
 +
|1 ''Prasrita''
 +
|1 ''Prasrita''
 +
|-
 +
|''Kwatha''
 +
|5 ''Prasrita''
 +
|5 ''Prasrita''
 +
|5 ''Prasrita''
 +
|5 ''Prasrita''
 +
|-
 +
|''Avapa Dravya ''
 +
|1 ½ ''Prasrita''
 +
|2 ''Prasrita''
 +
|1 ½ ''Prasrita''
 +
|2 ''Prasrita''
 +
|-
 +
|}
    
In case of a healthy person (marked by an equilibrium of ''vata, pitta'' and ''kapha''), the solution to be administered should be composed of four parts of the decoction of drugs and one part (a fifth part of the ''basti'') of the ''sneha'' (any oleaginous substance). In any case marked by a preponderance of the deranged ''vata'', the ''sneha'' should measure a quarter part of the whole, one-sixth in a case of a preponderance of the deranged ''pitta'' and an eighth part in a case of the deranged ''kapha''. In a case of aggravation of all the (three) ''dosha'', the ''kalka'' should measure an eighth part (of the entire quantity of ''basti dravya''), and the following drugs, viz. salt, honey, cow's urine, ''phala'' (''madana''), milk, ''avapa'' (additives) such as ''kanjika'', etc. and soup of meat. In formulating ''niruha basti'' the dosage should be determined by a due consideration of the requirements in each case. When the ''kalka'', the ''sneha'', and the decoction would be well mixed together, the solution for administration should be considered to have been well prepared. The application of such a solution would be supposed to produce the desired results. Dalhana says that of the whole mixture measuring 12 ''prasrita'' (twenty-four ''palas''), there should be four ''prasrita'' of the decoction, and so on.<ref>Dalhana,  Commentator. Sushruta Samhita, Sutrasthana, 38/29-32, edited by Vaidya Jadavaji Trikamji Acharya, 2nd edition, Chaukhamba Sanskrit Sansthan, Varanasi, 1996</ref>
 
In case of a healthy person (marked by an equilibrium of ''vata, pitta'' and ''kapha''), the solution to be administered should be composed of four parts of the decoction of drugs and one part (a fifth part of the ''basti'') of the ''sneha'' (any oleaginous substance). In any case marked by a preponderance of the deranged ''vata'', the ''sneha'' should measure a quarter part of the whole, one-sixth in a case of a preponderance of the deranged ''pitta'' and an eighth part in a case of the deranged ''kapha''. In a case of aggravation of all the (three) ''dosha'', the ''kalka'' should measure an eighth part (of the entire quantity of ''basti dravya''), and the following drugs, viz. salt, honey, cow's urine, ''phala'' (''madana''), milk, ''avapa'' (additives) such as ''kanjika'', etc. and soup of meat. In formulating ''niruha basti'' the dosage should be determined by a due consideration of the requirements in each case. When the ''kalka'', the ''sneha'', and the decoction would be well mixed together, the solution for administration should be considered to have been well prepared. The application of such a solution would be supposed to produce the desired results. Dalhana says that of the whole mixture measuring 12 ''prasrita'' (twenty-four ''palas''), there should be four ''prasrita'' of the decoction, and so on.<ref>Dalhana,  Commentator. Sushruta Samhita, Sutrasthana, 38/29-32, edited by Vaidya Jadavaji Trikamji Acharya, 2nd edition, Chaukhamba Sanskrit Sansthan, Varanasi, 1996</ref>
   −
Vrinda Madhava has given different formula as follows: <ref>Vrinda Madhava</ref>
+
''Vrinda Madhava'' has given different formula as follows: <ref>Vrinda Madhava</ref>
   −
Kalpanā Qty in Pala for Vāta Qty in Pala for Pitta Qty in Pala for Kapha
+
{|class = "wikitable"
Madhu 3 4 6
+
|-
Sneha 6 4 3
+
!scope = "col"|''Kalpana''
Kalka 2 2 2
+
!scope = "col"|Qty in ''Pala'' for ''Vata''
Kashāya 10 10 10
+
!scope = "col"|Qty in ''Pala'' for ''Pitta''
Āvāpa 3 4 3
+
!scope = "col"|Qty in ''Pala'' for ''Kapha''
Total 24 Pala or 12 Prasruta 24 pal 24 Pala
+
|-
 +
|''Madhu''
 +
|3
 +
|4
 +
|6
 +
|-
 +
|''Sneha''
 +
|6
 +
|4
 +
|3
 +
|-
 +
|''Kalka''
 +
|2
 +
|2
 +
|2
 +
|-
 +
|''Kashaya''
 +
|10
 +
|10
 +
|10
 +
|-
 +
|''Avapa''
 +
|3
 +
|4
 +
|3
 +
|-
 +
!scope = "col"|Total
 +
!scope = "col"|24 ''pala'' or 12 ''prasrita''
 +
!scope = "col"|24 ''pala''
 +
!scope = "col"|24 ''pala''
 +
|-
 +
|}
   −
==== Procedures after''basti'' ====
+
==== Procedures after ''basti'' ====
 
   
 
   
 
After the manifestation of ''samyak nirudha'' symptoms, the patient should be advised to take bathe (in hot water) and to take meat-soup (''rasa''), milk and pulse-soup (''yusha'') in diseases due to the action of the deranged ''vata, pitta'' and ''kapha'' respectively. The essence (''rasa'') of the meat of any ''jangala'' animal may, however, be prescribed in all cases under the circumstances, since it would produce no harm. Only a quarter, a half or three-quarter part of the usual diet should be prescribed according to the digestive capacity of the patient, and the nature and intensity of the ''dosha'' involved in each case.<ref>Sushruta, Sushruta Samhita, Chikitsa Samhita, 38/11-13, edited by Vaidya Jadavaji Trikamji Acharya, 2nd edition, Chaukhamba Sanskrit Sansthan, Varanasi, 1996</ref>
 
After the manifestation of ''samyak nirudha'' symptoms, the patient should be advised to take bathe (in hot water) and to take meat-soup (''rasa''), milk and pulse-soup (''yusha'') in diseases due to the action of the deranged ''vata, pitta'' and ''kapha'' respectively. The essence (''rasa'') of the meat of any ''jangala'' animal may, however, be prescribed in all cases under the circumstances, since it would produce no harm. Only a quarter, a half or three-quarter part of the usual diet should be prescribed according to the digestive capacity of the patient, and the nature and intensity of the ''dosha'' involved in each case.<ref>Sushruta, Sushruta Samhita, Chikitsa Samhita, 38/11-13, edited by Vaidya Jadavaji Trikamji Acharya, 2nd edition, Chaukhamba Sanskrit Sansthan, Varanasi, 1996</ref>
Line 1,241: Line 1,485:  
After ''anuvasana, yusha, ksheera'' and ''mamsa rasa, yusha, ksheera'' and ''mamsa rasa'' should be given along with ''anna'' in ''kapha, pitta'' and ''vata'' respectively. ''Peya'' should not be given as it causes ''abhishyandana'' of ''koshtha'' because of ''sneha'' in ''koshtha''.<ref>Sushruta, Sushruta Samhita, Chikitsa Samhita, 37/57, edited by Vaidya Jadavaji Trikamji Acharya, 2nd edition, Chaukhamba Sanskrit Sansthan, Varanasi, 1996</ref>
 
After ''anuvasana, yusha, ksheera'' and ''mamsa rasa, yusha, ksheera'' and ''mamsa rasa'' should be given along with ''anna'' in ''kapha, pitta'' and ''vata'' respectively. ''Peya'' should not be given as it causes ''abhishyandana'' of ''koshtha'' because of ''sneha'' in ''koshtha''.<ref>Sushruta, Sushruta Samhita, Chikitsa Samhita, 37/57, edited by Vaidya Jadavaji Trikamji Acharya, 2nd edition, Chaukhamba Sanskrit Sansthan, Varanasi, 1996</ref>
   −
==== Dvipanchalamudi basti ====
+
==== ''Dvipanchalamudi basti'' ====
    
This ''basti'' is also highlighted in Ashtanga Hridaya which is detailed below for a practical understanding.
 
This ''basti'' is also highlighted in Ashtanga Hridaya which is detailed below for a practical understanding.
   −
Dvipanchalamudi (A.H.Ka.4/4):
+
''Dvipanchalamudi'' (A.H.Ka.4/4):
Dravya Dose (classics) Practicing Dose  
+
 
Madhu 2 Prasruta 200ml
+
{|class = "wikitable"
Saindhava 1 Karsha 12gm
+
|-
Sneha-trisneha(sukumāra ghrita +sahacarādi taila + vasā) 4 Prasruta 150ml+150ml
+
!scope = "col"|''Dravya''
Kalka- putoyavānādi* 1 Prasruta 30gm
+
!scope = "col"|Dose (classics)
Kvātha dravya-laghupancamūla, bruhatpancamūla 5 Prasruta 400ml
+
!scope = "col"|Practicing Dose  
Āvāpa dravya-amla rasa, ajamāmsa 1 Pala 50gm  
+
|-
Guņa- Sarva vātavyādhihara
+
|''Madhu''
 +
|2 ''Prasrita''
 +
|200ml
 +
|-
 +
|''Saindhava''
 +
|1 ''Karsha''
 +
|12gm
 +
|-
 +
|''Sneha-trisneha''(''sukumara ghrita +sahacharadi taila + vasa'')
 +
|4 ''Prasrita''
 +
|150ml+150ml
 +
|-
 +
|''Kalka- putoyavanadi''*
 +
|1 ''Prasrita''
 +
|30gm
 +
|-
 +
|''Kvatha dravya-laghupanchamula, brihatpanchamula''
 +
|5 ''Prasrita''
 +
|400ml
 +
|-
 +
|''Avapa dravya-amla rasa, ajamamsa''
 +
|1 ''Pala''
 +
|50gm  
 +
|-
 +
|}
 +
 
 +
''Guņa- Sarva vātavyādhihara''
    
==== ''Niruha basti'' ====
 
==== ''Niruha basti'' ====
Line 1,272: Line 1,542:  
''Vaidya'' Kasture referring to the Sushruta’s view told that, one should not administer more than four ''basti'' in a day; otherwise it causes ''pakvashaya kshobha'' (irritation of colon).   
 
''Vaidya'' Kasture referring to the Sushruta’s view told that, one should not administer more than four ''basti'' in a day; otherwise it causes ''pakvashaya kshobha'' (irritation of colon).   
 
   
 
   
So the above discussion may be concluded that the second, third or fourth ''basti'' can be given after assessing the ''doshadi'' factors<ref>Charaka, Charaka samhita, Siddhi Sthana, 3/6, edited by Vaidya Jadavaji Trikamji Acharya, 2nd edition, Chaukhamba Sanskrit Sansthan, Varanasi, 1990</ref> in following conditions-
+
So the above discussion may be concluded that the second, third or fourth ''basti'' can be given after assessing the ''doshadi'' factors<ref>Charak, Charak samhita, Siddhi Sthana, 3/6, edited by Vaidya Jadavaji Trikamji Acharya, 2nd edition, Chaukhamba Sanskrit Sansthan, Varanasi, 1990</ref> in following conditions-
 
*After the self returning of first ''basti'' without any stimulation.
 
*After the self returning of first ''basti'' without any stimulation.
 
*If ''sunirudha lakshana'' are not observed  
 
*If ''sunirudha lakshana'' are not observed  

Navigation menu