Changes

Jump to navigation Jump to search
174 bytes added ,  16:47, 27 December 2017
Line 1,301: Line 1,301:  
sakShAraM  pakvakUShmANDaM madhurAmlaM tathA laGu|
 
sakShAraM  pakvakUShmANDaM madhurAmlaM tathA laGu|
 
sRuShTamUtrapurIShaM ca sarvadoShanibarhaNam||113||
 
sRuShTamUtrapurIShaM ca sarvadoShanibarhaNam||113||
 +
 
<div style="text-align:justify;">
 
<div style="text-align:justify;">
 
All pot-herbs: bind weed (''phanji'', Rivea ornata (Roxb.) chois), chilli/white goose foot (Chenopodium album Linn.), white dead nettle shrub (''kutumbaka'', Lamium album L.), all tubers of ''aluka'' (Dioscoria species) variety with their leaves, ''kutinjara patra'' (Digeria muricate (Linn.) Mart), Bengal hemp plant (''shana'', Chotalaria verrucosa Linn.), flowers of silk cotton (''shalmalipushpa'', Salmalia malabarica Schott), white mountain ebony (''karbudara'', Bauhinia variegata Linn.), heliotrope (''suvarchala'', Malva rotundifolia Linn.), lablab (''nishpava'', Dolichos lablab Linn.),variegated mountain ebony ( ''kovidara'', Bauhinia purpurea Linn), coxcomb (''pattura'', Alternanthra sessilis (Linn.) R.Br.ex DC), multa jute (''chunchuparnika'', Corchorus Sp.), ''kumarajiva'' (Amaranthus paniculatus Linn.), ''lottaka'' (Amaranthus tricolor Linn.), spinach (''palankya'', Spinacia oleracea Linn.), ''marisha- amaranth'' (Amaranthus blitus Linn. var. oleracea Duthie), ''kalambanalika'' (Ipomoea aquatica Forsk), mustard (''asuryah'', Brassica juncea (Linn.) Czern & Coss), safflower (''kusumbha'', Carthamus tinctorius Linn.), vrikdhumak- young shirish, lakshmana, prapunnada- fetid cassia (Cassia tora Linn.), nalini- lotus stalk (tuber of Nelumbo nucifera Gaertn.), ''kutherakah''- shrubby basil (Ocimum sp.), ''lonika''- common Indian purslane (Portulaca quadrifida Linn.), ''yavashakam''- (Chenopodium purpurascens), ''kushmanda''- white gourd (Benincasa hispida (Thunb) Cogn.), ''avalgujam''- babchi leaves (Psoralea corylifolia Linn.), ''yatuka'' (Desmodium sp.), ''shalkalyani'' (Alternanthera sp.), ''triparni''- maidenhair (Adiantum lunulatum Burm.), ''peeluparnika''- trilobed virgin’s bower (Maerua arenaria Hook.F & Th.)- are heavy, dry, delayed in digestion, sweet, cold in potency and loosen the feces. After being boiled and drained of the juice, and mixed with plenty of unctuous substance, they are good for eating. [98-103]
 
All pot-herbs: bind weed (''phanji'', Rivea ornata (Roxb.) chois), chilli/white goose foot (Chenopodium album Linn.), white dead nettle shrub (''kutumbaka'', Lamium album L.), all tubers of ''aluka'' (Dioscoria species) variety with their leaves, ''kutinjara patra'' (Digeria muricate (Linn.) Mart), Bengal hemp plant (''shana'', Chotalaria verrucosa Linn.), flowers of silk cotton (''shalmalipushpa'', Salmalia malabarica Schott), white mountain ebony (''karbudara'', Bauhinia variegata Linn.), heliotrope (''suvarchala'', Malva rotundifolia Linn.), lablab (''nishpava'', Dolichos lablab Linn.),variegated mountain ebony ( ''kovidara'', Bauhinia purpurea Linn), coxcomb (''pattura'', Alternanthra sessilis (Linn.) R.Br.ex DC), multa jute (''chunchuparnika'', Corchorus Sp.), ''kumarajiva'' (Amaranthus paniculatus Linn.), ''lottaka'' (Amaranthus tricolor Linn.), spinach (''palankya'', Spinacia oleracea Linn.), ''marisha- amaranth'' (Amaranthus blitus Linn. var. oleracea Duthie), ''kalambanalika'' (Ipomoea aquatica Forsk), mustard (''asuryah'', Brassica juncea (Linn.) Czern & Coss), safflower (''kusumbha'', Carthamus tinctorius Linn.), vrikdhumak- young shirish, lakshmana, prapunnada- fetid cassia (Cassia tora Linn.), nalini- lotus stalk (tuber of Nelumbo nucifera Gaertn.), ''kutherakah''- shrubby basil (Ocimum sp.), ''lonika''- common Indian purslane (Portulaca quadrifida Linn.), ''yavashakam''- (Chenopodium purpurascens), ''kushmanda''- white gourd (Benincasa hispida (Thunb) Cogn.), ''avalgujam''- babchi leaves (Psoralea corylifolia Linn.), ''yatuka'' (Desmodium sp.), ''shalkalyani'' (Alternanthera sp.), ''triparni''- maidenhair (Adiantum lunulatum Burm.), ''peeluparnika''- trilobed virgin’s bower (Maerua arenaria Hook.F & Th.)- are heavy, dry, delayed in digestion, sweet, cold in potency and loosen the feces. After being boiled and drained of the juice, and mixed with plenty of unctuous substance, they are good for eating. [98-103]
Line 1,317: Line 1,318:  
Alabu- the bottle-gourd (Lagenaria siceraria (Molina) Standl.) is a laxative, dry, cold in potency and heavy. [111]
 
Alabu- the bottle-gourd (Lagenaria siceraria (Molina) Standl.) is a laxative, dry, cold in potency and heavy. [111]
   −
Chirbhata- Sweet melon (Cucumis momordica Duth & Full) and phut cucumber are similar to alabu- the bottle gourd (Lagenaria siceraria (Molina) Standl.) except that they are wholesome in loose motions. The ripe white gourd- kushmanda (Benincasa hispida (Thunb) Cogn.) is slightly alkaline, sour-sweet, light, reduces urination and defecation, and alleviates tri-dosha. [112-113]
+
Chirbhata- Sweet melon (Cucumis momordica Duth and Full) and phut cucumber are similar to alabu- the bottle gourd (Lagenaria siceraria (Molina) Standl.) except that they are wholesome in loose motions. The ripe white gourd- kushmanda (Benincasa hispida (Thunb) Cogn.) is slightly alkaline, sour-sweet, light, reduces urination and defecation, and alleviates tri-dosha. [112-113]
 +
 
 
</div>
 
</div>
 
केलूटंचकदम्बंचनदीमाषकमैन्दुकम्।
 
केलूटंचकदम्बंचनदीमाषकमैन्दुकम्।
 
विशदंगुरुशीतंचसमभिष्यन्दिचोच्यते॥११४॥
 
विशदंगुरुशीतंचसमभिष्यन्दिचोच्यते॥११४॥
 +
 
उत्पलानिकषायाणिरक्तपित्तहराणिच।
 
उत्पलानिकषायाणिरक्तपित्तहराणिच।
 
तथातालप्रलम्बंस्यादुरःक्षतरुजापहम्॥११५॥
 
तथातालप्रलम्बंस्यादुरःक्षतरुजापहम्॥११५॥
 +
 
खर्जूरंतालशस्यंचरक्तपित्तक्षयापहम्।
 
खर्जूरंतालशस्यंचरक्तपित्तक्षयापहम्।
 
तरूटबिसशालूकक्रौञ्चादनकशेरुकम्॥११६॥
 
तरूटबिसशालूकक्रौञ्चादनकशेरुकम्॥११६॥
 +
 
शृङ्गाटकाङ्कलोड्यंचगुरुविष्टम्भिशीतलम्।
 
शृङ्गाटकाङ्कलोड्यंचगुरुविष्टम्भिशीतलम्।
 
कुमुदोत्पलनालास्तुसपुष्पाःसफलाःस्मृताः॥११७॥
 
कुमुदोत्पलनालास्तुसपुष्पाःसफलाःस्मृताः॥११७॥
 +
 
शीताःस्वादुकषायास्तुकफमारुतकोपनाः।
 
शीताःस्वादुकषायास्तुकफमारुतकोपनाः।
 
कषायमीषद्विष्टम्भिरक्तपित्तहरंस्मृतम्॥११८॥
 
कषायमीषद्विष्टम्भिरक्तपित्तहरंस्मृतम्॥११८॥
 +
 
पौष्करंतुभवेद्बीजंमधुरंरसपाकयोः।
 
पौष्करंतुभवेद्बीजंमधुरंरसपाकयोः।
 
बल्यःशीतोगुरुःस्निग्धस्तर्पणोबृंहणात्मकः॥११९॥
 
बल्यःशीतोगुरुःस्निग्धस्तर्पणोबृंहणात्मकः॥११९॥
 +
 
वातपित्तहरःस्वादुर्वृष्योमुञ्जातकःपरम्।
 
वातपित्तहरःस्वादुर्वृष्योमुञ्जातकःपरम्।
 
जीवनोबृंहणोवृष्यःकण्ठ्यःशस्तोरसायने॥१२०॥
 
जीवनोबृंहणोवृष्यःकण्ठ्यःशस्तोरसायने॥१२०॥
 +
 
विदारिकन्दोबल्यश्चमूत्रलःस्वादुशीतलः।
 
विदारिकन्दोबल्यश्चमूत्रलःस्वादुशीतलः।
 
अम्लिकायाःस्मृतःकन्दोग्रहण्यर्शोहितोलघुः॥१२१॥
 
अम्लिकायाःस्मृतःकन्दोग्रहण्यर्शोहितोलघुः॥१२१॥
 +
 
नात्युष्णःकफवातघ्नोग्राहीशस्तोमदात्यये।
 
नात्युष्णःकफवातघ्नोग्राहीशस्तोमदात्यये।
 
त्रिदोषंबद्धविण्मूत्रंसार्षपंशाकमुच्यते॥१२२॥
 
त्रिदोषंबद्धविण्मूत्रंसार्षपंशाकमुच्यते॥१२२॥
 +
 
(तद्वत्  स्याद्रक्तनालस्यरूक्षमम्लंविशेषतः।)  
 
(तद्वत्  स्याद्रक्तनालस्यरूक्षमम्लंविशेषतः।)  
 
तद्वत्पिण्डालुकंविद्यात्कन्दत्वाच्चमुखप्रियम्।
 
तद्वत्पिण्डालुकंविद्यात्कन्दत्वाच्चमुखप्रियम्।
 
सर्पच्छत्रकवर्ज्यास्तुबह्व्योऽन्याश्छत्रजातयः॥१२३॥
 
सर्पच्छत्रकवर्ज्यास्तुबह्व्योऽन्याश्छत्रजातयः॥१२३॥
 +
 
शीताःपीनसकर्त्र्यश्चमधुरागुर्व्यएवच।
 
शीताःपीनसकर्त्र्यश्चमधुरागुर्व्यएवच।
 
चतुर्थःशाकवर्गोऽयंपत्रकन्दफलाश्रयः॥१२४॥
 
चतुर्थःशाकवर्गोऽयंपत्रकन्दफलाश्रयः॥१२४॥
 +
 
इतिशाकवर्गश्चतुर्थः॥४॥
 
इतिशाकवर्गश्चतुर्थः॥४॥
    
kēlūṭaṁ ca kadambaṁ ca nadīmāṣakamaindukam|  
 
kēlūṭaṁ ca kadambaṁ ca nadīmāṣakamaindukam|  
 
viśadaṁ guru śītaṁ ca samabhiṣyandi cōcyatē||114||  
 
viśadaṁ guru śītaṁ ca samabhiṣyandi cōcyatē||114||  
 +
 
utpalāni kaṣāyāṇi raktapittaharāṇi ca|  
 
utpalāni kaṣāyāṇi raktapittaharāṇi ca|  
 
tathā tālapralambaṁ syāduraḥkṣatarujāpaham||115||  
 
tathā tālapralambaṁ syāduraḥkṣatarujāpaham||115||  
 +
 
kharjūraṁ tālaśasyaṁ ca raktapittakṣayāpaham|  
 
kharjūraṁ tālaśasyaṁ ca raktapittakṣayāpaham|  
 
tarūṭabisaśālūkakrauñcādanakaśērukam||116||  
 
tarūṭabisaśālūkakrauñcādanakaśērukam||116||  
 +
 
śr̥ṅgāṭakāṅkalōḍyaṁ ca guru viṣṭambhi śītalam|  
 
śr̥ṅgāṭakāṅkalōḍyaṁ ca guru viṣṭambhi śītalam|  
 
kumudōtpalanālāstu sapuṣpāḥ saphalāḥ smr̥tāḥ||117||  
 
kumudōtpalanālāstu sapuṣpāḥ saphalāḥ smr̥tāḥ||117||  
 +
 
śītāḥ svādukaṣāyāstu kaphamārutakōpanāḥ|  
 
śītāḥ svādukaṣāyāstu kaphamārutakōpanāḥ|  
 
kaṣāyamīṣadviṣṭambhi raktapittaharaṁ smr̥tam||118||  
 
kaṣāyamīṣadviṣṭambhi raktapittaharaṁ smr̥tam||118||  
 +
 
pauṣkaraṁ tu bhavēdbījaṁ madhuraṁ rasapākayōḥ|  
 
pauṣkaraṁ tu bhavēdbījaṁ madhuraṁ rasapākayōḥ|  
 
balyaḥ śītō guruḥ snigdhastarpaṇō br̥ṁhaṇātmakaḥ||119||  
 
balyaḥ śītō guruḥ snigdhastarpaṇō br̥ṁhaṇātmakaḥ||119||  
 +
 
vātapittaharaḥ svādurvr̥ṣyō muñjātakaḥ param|  
 
vātapittaharaḥ svādurvr̥ṣyō muñjātakaḥ param|  
 
jīvanō br̥ṁhaṇō vr̥ṣyaḥ kaṇṭhyaḥ śastō rasāyanē||120||  
 
jīvanō br̥ṁhaṇō vr̥ṣyaḥ kaṇṭhyaḥ śastō rasāyanē||120||  
 +
 
vidārikandō balyaśca mūtralaḥ svāduśītalaḥ|  
 
vidārikandō balyaśca mūtralaḥ svāduśītalaḥ|  
 
amlikāyāḥ smr̥taḥ kandō grahaṇyarśōhitō laghuḥ||121||  
 
amlikāyāḥ smr̥taḥ kandō grahaṇyarśōhitō laghuḥ||121||  
 +
 
nātyuṣṇaḥ kaphavātaghnō grāhī śastō madātyayē|  
 
nātyuṣṇaḥ kaphavātaghnō grāhī śastō madātyayē|  
 
tridōṣaṁ baddhaviṇmūtraṁ sārṣapaṁ śākamucyatē||122||  
 
tridōṣaṁ baddhaviṇmūtraṁ sārṣapaṁ śākamucyatē||122||  
(tadvat [1] syādraktanālasya rūkṣamamlaṁ viśēṣataḥ|) tadvat piṇḍālukaṁ vidyāt kandatvācca mukhapriyam|  
+
 
 +
(tadvat [1] syādraktanālasya rūkṣamamlaṁ viśēṣataḥ|)  
 +
tadvat piṇḍālukaṁ vidyāt kandatvācca mukhapriyam|  
 
sarpacchatrakavarjyāstu bahvyō'nyāśchatrajātayaḥ||123||  
 
sarpacchatrakavarjyāstu bahvyō'nyāśchatrajātayaḥ||123||  
 +
 
śītāḥ pīnasakartryaśca madhurā gurvya ēva ca|  
 
śītāḥ pīnasakartryaśca madhurā gurvya ēva ca|  
 
caturthaḥ śākavargō'yaṁ patrakandaphalāśrayaḥ||124||  
 
caturthaḥ śākavargō'yaṁ patrakandaphalāśrayaḥ||124||  
Line 1,370: Line 1,394:  
kelUTaM ca kadambaM ca nadImAShakamaindukam|
 
kelUTaM ca kadambaM ca nadImAShakamaindukam|
 
viSadaM guru SItaM ca samaBiShyandi cocyate||114||
 
viSadaM guru SItaM ca samaBiShyandi cocyate||114||
 +
 
utpalAni kaShAyANi raktapittaharANi ca|
 
utpalAni kaShAyANi raktapittaharANi ca|
 
tathA tAlapralambaM syAduraHkShatarujApaham||115||
 
tathA tAlapralambaM syAduraHkShatarujApaham||115||
 +
 
KarjUraM tAlaSasyaM ca raktapittakShayApaham|
 
KarjUraM tAlaSasyaM ca raktapittakShayApaham|
 
tarUTabisaSAlUkakrau~jcAdanakaSerukam||116||
 
tarUTabisaSAlUkakrau~jcAdanakaSerukam||116||
 +
 
SRu~ggATakA~gkaloDyaM ca guru viShTamBi SItalam|
 
SRu~ggATakA~gkaloDyaM ca guru viShTamBi SItalam|
 
kumudotpalanAlAstu sapuShpAH saPalAH smRutAH||117||
 
kumudotpalanAlAstu sapuShpAH saPalAH smRutAH||117||
 +
 
SItAH svAdukaShAyAstu kaPamArutakopanAH|
 
SItAH svAdukaShAyAstu kaPamArutakopanAH|
 
kaShAyamIShadviShTamBi raktapittaharaM smRutam||118||
 
kaShAyamIShadviShTamBi raktapittaharaM smRutam||118||
 +
 
pauShkaraM tu BavedbIjaM madhuraM rasapAkayoH|
 
pauShkaraM tu BavedbIjaM madhuraM rasapAkayoH|
 
balyaH SIto guruH snigdhastarpaNo bRuMhaNAtmakaH||119||
 
balyaH SIto guruH snigdhastarpaNo bRuMhaNAtmakaH||119||
 +
 
vAtapittaharaH svAdurvRuShyo mu~jjAtakaH param|
 
vAtapittaharaH svAdurvRuShyo mu~jjAtakaH param|
 
jIvano bRuMhaNo vRuShyaH kaNThyaH Sasto rasAyane||120||
 
jIvano bRuMhaNo vRuShyaH kaNThyaH Sasto rasAyane||120||
 +
 
vidArikando balyaSca mUtralaH svAduSItalaH|
 
vidArikando balyaSca mUtralaH svAduSItalaH|
 
amlikAyAH smRutaH kando grahaNyarSohito laGuH||121||
 
amlikAyAH smRutaH kando grahaNyarSohito laGuH||121||
 +
 
nAtyuShNaH kaPavAtaGno grAhI Sasto madAtyaye|
 
nAtyuShNaH kaPavAtaGno grAhI Sasto madAtyaye|
 
tridoShaM baddhaviNmUtraM sArShapaM SAkamucyate||122||
 
tridoShaM baddhaviNmUtraM sArShapaM SAkamucyate||122||
 +
 
(tadvat  syAdraktanAlasya rUkShamamlaM viSeShataH|)  
 
(tadvat  syAdraktanAlasya rUkShamamlaM viSeShataH|)  
 
tadvat piNDAlukaM vidyAt kandatvAcca muKapriyam|
 
tadvat piNDAlukaM vidyAt kandatvAcca muKapriyam|
 
sarpacCatrakavarjyAstu bahvyo&nyASCatrajAtayaH||123||
 
sarpacCatrakavarjyAstu bahvyo&nyASCatrajAtayaH||123||
 +
 
SItAH pInasakartryaSca madhurA gurvya eva ca|
 
SItAH pInasakartryaSca madhurA gurvya eva ca|
caturthaH SAkavargo&yaM patrakandaPalASrayaH||124||iti SAkavargaScaturthaH||4||
+
caturthaH SAkavargo&yaM patrakandaPalASrayaH||124||
 +
 
 +
iti SAkavargaScaturthaH||4||
 +
 
 
<div style="text-align:justify;">
 
<div style="text-align:justify;">
 +
 
The qualities of the keluta etc.:
 
The qualities of the keluta etc.:
The keluta, kadamba (Anthocephalus cadamba Miq), nadi-mashaka and ainduka- common mountain ebony are non-slim, heavy, cold in potency and are said to increase discharges in body. [114]
+
The ''keluta, kadamba'' (Anthocephalus cadamba Miq), ''nadi-mashaka'' and ''ainduka''- common mountain ebony are non-slim, heavy, cold in potency and are said to increase discharges in body. [114]
The blue water lily/ utpalani (Nymphaea caerulea auct. W. Afr.) is an astringent and is effective in treating raktapitta. Similarly, the sprouts of palmyra palm/ talapralamba (Borassus flabellifer Linn.) are effective in curing urakshata (pulmonary lesion). [115]
+
 
Dates (kharjura, Phoenix sylvestris Roxb.) and talashasya (kernel of palmyra palm) are effective in curing raktapitta and wasting. Taruta (Dioscorea belophylla voight), lotus filaments, lotus (Nelumbo nucifera Gaertn.) bulbs and fruits, kaunchadana / blue star water-lily (Nymphaea stellata Willd.), kasheruka/ club-rush (Scirpus grossus Linn.f.), shringataka/ Indian water chest-nut (Trapa natans Linn.Var. bispinosa Roxb.Makino), and ankolodya/ Fox nut (Euryale ferox Salisb) are heavy, slow to digest, and cold in potency. [116]
+
The blue water lily/ ''utpalani'' (Nymphaea caerulea auct. W. Afr.) is an astringent and is effective in treating ''raktapitta''. Similarly, the sprouts of palmyra palm/ talapralamba (Borassus flabellifer Linn.) are effective in curing ''urakshata'' (pulmonary lesion). [115]
   −
The rhizomes of kumuda/ night-flower lotus (Nymphaea stellata Willd.) and utpala- blue water lily together with the flowers and fruits are said to be cold in potency, sweet, astringent. These tend to provoke kapha and vata. [117]
+
Dates (kharjura, Phoenix sylvestris Roxb.) and ''talashasya'' (kernel of palmyra palm) are effective in curing ''raktapitta'' and wasting. ''Taruta'' (Dioscorea belophylla voight), lotus filaments, lotus (Nelumbo nucifera Gaertn.) bulbs and fruits, ''kaunchadana'' / blue star water-lily (Nymphaea stellata Willd.), ''kasheruka''/ club-rush (Scirpus grossus Linn.f.), ''shringataka''/ Indian water chest-nut (Trapa natans Linn.Var. bispinosa Roxb.Makino), and ''ankolodya''/ Fox nut (Euryale ferox Salisb) are heavy, slow to digest, and cold in potency. [116]
   −
The seeds of sacred lotus (paushakarabija, or the seeds of Nelumbo nucifera Gaertn.) are said to be slightly astringent, slow to digest in the intestines, effective agents for curing raktapitta, and sweet (in taste and post digestion). [118]
+
The rhizomes of ''kumuda''/ night-flower lotus (Nymphaea stellata Willd.) and ''utpala''- blue water lily together with the flowers and fruits are said to be cold in potency, sweet, astringent. These tend to provoke ''kapha'' and ''vata''. [117]
   −
Munjatakah (salep, Orchis latifolia Linn.) is said to be strengthening, cold in potency, heavy, unctuous, nourishing, is effective in treating vata and pitta, sweet and highly aphrodisiac. [119]
+
The seeds of sacred lotus (''paushakarabija'', or the seeds of Nelumbo nucifera Gaertn.) are said to be slightly astringent, slow to digest in the intestines, effective agents for curing ''raktapitta'', and sweet (in taste and post digestion). [118]
   −
The bulb of vidarikanda (Indian kudju, pueraria tuberosa (wild)) is vitalizing, nourishing, aphrodisiac, voice-tonic, it is recommended in rejuvenation; strengthening, diuretic, sweet and cold in potency. [120]
+
''Munjatakah'' (salep, Orchis latifolia Linn.) is said to be strengthening, cold in potency, heavy, unctuous, nourishing, is effective in treating ''vata'' and ''pitta'', sweet and highly aphrodisiac. [119]
   −
Amlikakanda (vitis pentaphylla Thunb.) is regarded as beneficial in assimilation disorder and piles, and is light, not very hot, is effective in treating cough and vata, is an astringent and is recommended in chronic alcoholism. [121]
+
The bulb of ''vidarikanda'' (Indian kudju, pueraria tuberosa (wild)) is vitalizing, nourishing, aphrodisiac, voice-tonic, it is recommended in rejuvenation; strengthening, diuretic, sweet and cold in potency. [120]
   −
The curry of mustard leaves/ sarshapashaka (Brassica campestris Linn. Var. Sarson Prain) vitiates all of the three doshas and supresses urine and defecation. Similar are the properties of rosella which, in addition to these, is dry and acidic. Similar too are the properties of pindaluka/ common yam (Dioscorea species). But, it is more palatable as it is a kanda (bulb). [122]
+
''Amlikakanda'' (vitis pentaphylla Thunb.) is regarded as beneficial in assimilation disorder and piles, and is light, not very hot, is effective in treating cough and ''vata'', is an astringent and is recommended in chronic alcoholism. [121]
 +
 
 +
The curry of mustard leaves/ ''sarshapashaka'' (Brassica campestris Linn. Var. Sarson Prain) vitiates all of the three ''doshas'' and suppresses urine and defecation. Similar are the properties of rosella which, in addition to these, is dry and acidic. Similar too are the properties of ''pindaluka''/ common yam (Dioscorea species). But, it is more palatable as it is a ''kanda'' (bulb). [122]
 +
 
 +
Ingesting the ''sarpa'' mushroom is forbidden. The other varieties of edible mushrooms are cold in potency, cause rhinitis, and are sweet and heavy. Thus, ends the fourth section on vegetables including leaves, bulb and fruits [123-124]</div>
 +
 
 +
==== Class of fruits ====
   −
Ingesting the sarpa mushroom is forbidden. The other varieties of edible mushrooms are cold in potency, cause rhinitis, and are sweet and heavy. Thus, ends the fourth section on vegetables including leaves, bulb and fruits [123-124]</div>
  −
Class of fruits:
   
अथफलवर्गः-
 
अथफलवर्गः-
 
तृष्णादाहज्वरश्वासरक्तपित्तक्षतक्षयान्।
 
तृष्णादाहज्वरश्वासरक्तपित्तक्षतक्षयान्।
 
वातपित्तमुदावर्तंस्वरभेदंमदात्ययम्॥१२५॥
 
वातपित्तमुदावर्तंस्वरभेदंमदात्ययम्॥१२५॥
 +
 
तिक्तास्यतामास्यशोषंकासंचाशुव्यपोहति।
 
तिक्तास्यतामास्यशोषंकासंचाशुव्यपोहति।
 
मृद्वीकाबृंहणीवृष्यामधुरास्निग्धशीतला॥१२६॥
 
मृद्वीकाबृंहणीवृष्यामधुरास्निग्धशीतला॥१२६॥

Navigation menu