Changes

Jump to navigation Jump to search
2,636 bytes added ,  11:58, 22 May 2020
Line 2: Line 2:  
|title=Annapanavidhi Adhyaya
 
|title=Annapanavidhi Adhyaya
 
|titlemode=append
 
|titlemode=append
|keywords=Annapana, dietetics, classification of dietary articles, anupana, beverages, cereals, corns, vegetables, fruits, green herbs, sugar and sugar products, wines, meat, milk and milk products, water, cooked food
+
|keywords=Annapana, dietetics, classification of dietary articles, anupana, beverages, cereals, corns, vegetables, fruits, green herbs, sugar and sugar products, wines, meat, milk and milk products, water, cooked food, Ayurveda, charak Samhita
 
|description=Sutra Sthana Chapter 27. Classification and Regimen of food and beverages
 
|description=Sutra Sthana Chapter 27. Classification and Regimen of food and beverages
 
}}
 
}}
Line 31: Line 31:  
}}
 
}}
   −
=== Introduction ===
+
== Introduction ==
 
<div style="text-align:justify;">
 
<div style="text-align:justify;">
 
Food is the most important source to achieve health and disease according to [[Ayurveda]], and is even considered as a source of life as well as diseases. Wholesome diet is considered not just to be nourishing, but also to be therapeutic. It has also been given importance in other vedic texts. For instance, Maharshi Kashyapa considered food as ''mahabheshaja'' (great medicine) (Ka.S.Khil-4/5-6). However, there are some differences between ''ahara'' (food) and ''bheshaja'' (medicine) - the former is ''rasa pradhana'' (taste-centric) while the latter is ''veerya pradhana'' (potency centric).   
 
Food is the most important source to achieve health and disease according to [[Ayurveda]], and is even considered as a source of life as well as diseases. Wholesome diet is considered not just to be nourishing, but also to be therapeutic. It has also been given importance in other vedic texts. For instance, Maharshi Kashyapa considered food as ''mahabheshaja'' (great medicine) (Ka.S.Khil-4/5-6). However, there are some differences between ''ahara'' (food) and ''bheshaja'' (medicine) - the former is ''rasa pradhana'' (taste-centric) while the latter is ''veerya pradhana'' (potency centric).   
Line 41: Line 41:  
</div>
 
</div>
   −
===Sanskrit text, Transliteration and English Translation===
+
==Sanskrit text, Transliteration and English Translation==
 
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
 
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
अथातोऽन्नपानविधिमध्यायंव्याख्यास्यामः॥१॥
 
अथातोऽन्नपानविधिमध्यायंव्याख्यास्यामः॥१॥
   −
इतिहस्माहभगवानात्रेयः॥२॥
+
इति ह स्माह भगवानात्रेयः॥२॥
 
<div class="mw-collapsible-content">
 
<div class="mw-collapsible-content">
   Line 58: Line 58:  
</div></div>
 
</div></div>
   −
We shall now expound the chapter entitled “Diet and Dietetics.
+
Now we shall expound the chapter "Annapanavidhi"(Classification and Regimen of food and beverages). Thus said Lord Atreya. [1-2]
   −
Thus said Lord Atreya. [1-2]
+
=== Effect of wholesome food ===
 
  −
==== Effect of wholesome food ====
   
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
 
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
   Line 77: Line 75:  
</div>
 
</div>
   −
==== Natural qualities ====
+
=== Natural qualities ===
 
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
 
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
   Line 95: Line 93:  
</div>
 
</div>
   −
==== Classification of food articles ====
+
=== Classification of food articles ===
 
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
 
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
   Line 208: Line 206:  
</div>
 
</div>
   −
==== The qualities of ''shashtika'' and ''vrihi'' ====
+
===== The qualities of ''shashtika'' and ''vrihi'' =====
 
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
 
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
   Line 256: Line 254:  
</div>
 
</div>
   −
==== The qualities of ''koradusha, shyamaka'' and other grains ====
+
===== The qualities of ''koradusha, shyamaka'' and other grains =====
 
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
 
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
   Line 293: Line 291:  
</div>
 
</div>
   −
==== The qualities of barley and bamboo ====
+
===== The qualities of barley and bamboo =====
 
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
 
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
   Line 326: Line 324:  
The bamboo is considered to be dry, astringent (''kashaya anurasa''), sweet, and is effective in treating ''kapha'' and ''pitta''. It removes fat, worms and poison and is strengthening. [19-20]
 
The bamboo is considered to be dry, astringent (''kashaya anurasa''), sweet, and is effective in treating ''kapha'' and ''pitta''. It removes fat, worms and poison and is strengthening. [19-20]
   −
==== The properties of wheat ====
+
===== The properties of wheat =====
 
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
 
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
   Line 526: Line 524:  
</div></div>
 
</div></div>
   −
The qualities of green gram (Vigna radiata Linn. Wilczec):
+
=====Qualities of green gram (Vigna radiata Linn. Wilczec)=====
    
Now begins the section on pulses (di-cotyledons). Green-gram (''mudga'') is considered the best of pulses. It is astringent and sweet in taste, dry, cold in potency, pungent (after digestion), and light. It alleviates the vitiated ''kapha'' and ''pitta''. [23]
 
Now begins the section on pulses (di-cotyledons). Green-gram (''mudga'') is considered the best of pulses. It is astringent and sweet in taste, dry, cold in potency, pungent (after digestion), and light. It alleviates the vitiated ''kapha'' and ''pitta''. [23]
Line 532: Line 530:  
The qualities of black gram (Vigna mungo Linn. Hepper syn. Phaseolus mungo): Black gram  is an excellent aphrodisiac, effective in treating ''vata'', unctuous, hot, sweet, heavy (to digest) and strength promoting. It also increases fecal volume. [24]
 
The qualities of black gram (Vigna mungo Linn. Hepper syn. Phaseolus mungo): Black gram  is an excellent aphrodisiac, effective in treating ''vata'', unctuous, hot, sweet, heavy (to digest) and strength promoting. It also increases fecal volume. [24]
   −
The qualities of the black eye-pea (Vigna unguiculata Linn. Walp):
+
===== Qualities of the black eye-pea (Vigna unguiculata Linn. Walp)=====
    
Black eye-pea is a relishing variant of dicotyledon that has laxative and alleviating properties against disorders of ''kapha shukra'' and acid-dyspepsia. It is sweet in taste like black gram, ''vata''-stimulant, dry, (works as an) astringent, cleaning (action) and is heavy to digest. [25]  
 
Black eye-pea is a relishing variant of dicotyledon that has laxative and alleviating properties against disorders of ''kapha shukra'' and acid-dyspepsia. It is sweet in taste like black gram, ''vata''-stimulant, dry, (works as an) astringent, cleaning (action) and is heavy to digest. [25]  
   −
The qualities of the horse-gram (Dolichos biflorus Linn.): Horse-gram (Dolichos biflorus Linn.) is hot, astringent in taste, acidic (on digestion) and alleviates disorders of ''kapha shukra'' and ''vata''. It is beneficial in cough, hiccup, dyspepsia and piles. [26]
+
=====Qualities of the horse-gram (Dolichos biflorus Linn.)=====
   −
The qualities of the moth-gram (Vigna aconitifolia (Jacq.) Marechal):
+
Horse-gram (Dolichos biflorus Linn.) is hot, astringent in taste, acidic (on digestion) and alleviates disorders of ''kapha shukra'' and ''vata''. It is beneficial in cough, hiccup, dyspepsia and piles. [26]
 +
 
 +
=====Qualities of the moth-gram (Vigna aconitifolia (Jacq.) Marechal)=====
    
The moth-gram (Vigna aconitifolia (Jacq.)) is sweet in taste and on digestion, astringent in action, with dry property and cold in potency. It is recommended in ''raktapitta'', in fevers and in similar conditions. [27]
 
The moth-gram (Vigna aconitifolia (Jacq.)) is sweet in taste and on digestion, astringent in action, with dry property and cold in potency. It is recommended in ''raktapitta'', in fevers and in similar conditions. [27]
   −
General qualities of chickpea, lentil, vetchling and common pea:
+
=====General qualities of chickpea, lentil, vetchling and common pea=====
    
Chick-pea (Cicer arietinum Linn), lentils (Lens culinaris Medic.), vetchling (Lathyrus sativus Linn.), and common pea (Pisum sativum sub sp. sativum, Co. ver speciosum Dierb. Alef) are light, cold in potency, sweet, astringent in taste and strongly dehydrating. [28]
 
Chick-pea (Cicer arietinum Linn), lentils (Lens culinaris Medic.), vetchling (Lathyrus sativus Linn.), and common pea (Pisum sativum sub sp. sativum, Co. ver speciosum Dierb. Alef) are light, cold in potency, sweet, astringent in taste and strongly dehydrating. [28]
Line 548: Line 548:  
They are recommended in ''pitta'' and ''kapha'' conditions and in preparation of nourishing soups and ointments. Amongst these two, the lentil is an astringent in action while the vetchling excessively stimulate ''vata''. [29]
 
They are recommended in ''pitta'' and ''kapha'' conditions and in preparation of nourishing soups and ointments. Amongst these two, the lentil is an astringent in action while the vetchling excessively stimulate ''vata''. [29]
   −
Qualities of ''tila'' (Sesamum indicum Linn):
+
=====Qualities of ''tila'' (Sesamum indicum Linn)=====
    
''Tila'' (Sesamum indicum Linn) is unctuous, hot, sweet, bitter and astringent. It is conducive to the growth of skin and hair, boosts strength and is effective in treating ''vata'' while causing ''kapha'' and ''pitta''. [30]
 
''Tila'' (Sesamum indicum Linn) is unctuous, hot, sweet, bitter and astringent. It is conducive to the growth of skin and hair, boosts strength and is effective in treating ''vata'' while causing ''kapha'' and ''pitta''. [30]
   −
Qualities of the legumes:
+
=====Qualities of the legumes=====
    
All varieties of legumes are sweet, cold in potency, heavy, destructive of strength and dehydrating. They should be taken only by strong persons and in conjunction with unctuous article. [31]
 
All varieties of legumes are sweet, cold in potency, heavy, destructive of strength and dehydrating. They should be taken only by strong persons and in conjunction with unctuous article. [31]
Line 976: Line 976:  
</div>
 
</div>
   −
====Qualities of meat of goat and sheep ====
+
=====Qualities of meat of goat and sheep =====
 
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
 
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
   Line 3,417: Line 3,417:  
</div>
 
</div>
   −
'''Qualities of curd:'''
+
=====Qualities of curd=====
 
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
 
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
   Line 3,482: Line 3,482:  
Immature or partly formed curd aggravates all the three ''doshas'' and mature curd is effective in treating ''vata''. The cream of curds is seminiferous and the whey is considered effective in treating ''kapha'' and ''vata'' and cleaning the channels. [228]
 
Immature or partly formed curd aggravates all the three ''doshas'' and mature curd is effective in treating ''vata''. The cream of curds is seminiferous and the whey is considered effective in treating ''kapha'' and ''vata'' and cleaning the channels. [228]
   −
'''Benefits of butter-milk:'''
+
=====Benefits of butter-milk=====
 
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
 
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
   Line 3,501: Line 3,501:  
Butter milk should be administered in cases of edema, piles, assimilation-disorders, suppression of urine, abdominal diseases, anorexia and complications arising from oleation therapy, anemia, and gara poisoning. [229]
 
Butter milk should be administered in cases of edema, piles, assimilation-disorders, suppression of urine, abdominal diseases, anorexia and complications arising from oleation therapy, anemia, and gara poisoning. [229]
   −
'''Benefits of butter:'''
+
=====Benefits of butter=====
 
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
 
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
   Line 3,520: Line 3,520:  
Fresh-made butter is considered an astringent, appetizer, and effective in treating assimilation-disorders, piles, trauma and anorexia. [230]
 
Fresh-made butter is considered an astringent, appetizer, and effective in treating assimilation-disorders, piles, trauma and anorexia. [230]
   −
'''Benefits of ghee:'''
+
=====Benefits of ghee=====
 
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
 
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
   Line 3,571: Line 3,571:  
Ghee helps enhance memory, intelligence, ''agni'' (digestion and metabolism), ''shukra'' (semen), ''oja'' (vital essence), ''kapha'' and fat. It is considered effective in treating ''vata, pitta,'' toxic conditions, insanity, consumption, inauspiciousness and fever. It is considered the most unctuous of edible substances, cold in potency, ‘sweet’ (in taste as well as after digestion) and when prepared according to proper pharmaceutical methods, its potency is increased thousandfold and is efficacious in a thousand ways. Preserved ghee is effective in treating intoxication, epilepsy, fainting, consumption, insanity, toxic conditions, fever and pain in the vagina, ear and head. The ghee made of milks of goat, sheep and buffalo are considered to have qualities of the milks of the respective animals they are made of. [231-233]</div>
 
Ghee helps enhance memory, intelligence, ''agni'' (digestion and metabolism), ''shukra'' (semen), ''oja'' (vital essence), ''kapha'' and fat. It is considered effective in treating ''vata, pitta,'' toxic conditions, insanity, consumption, inauspiciousness and fever. It is considered the most unctuous of edible substances, cold in potency, ‘sweet’ (in taste as well as after digestion) and when prepared according to proper pharmaceutical methods, its potency is increased thousandfold and is efficacious in a thousand ways. Preserved ghee is effective in treating intoxication, epilepsy, fainting, consumption, insanity, toxic conditions, fever and pain in the vagina, ear and head. The ghee made of milks of goat, sheep and buffalo are considered to have qualities of the milks of the respective animals they are made of. [231-233]</div>
   −
'''Qualities of various milk products:'''
+
=====Qualities of various milk products=====
 
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
 
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
   Line 3,611: Line 3,611:  
Thus, has been described the ninth section on cow’s milk and its product.
 
Thus, has been described the ninth section on cow’s milk and its product.
   −
====Class of sugarcane and its products:====
+
====Class of sugarcane and its products====
 
  <div class="mw-collapsible mw-collapsed">
 
  <div class="mw-collapsible mw-collapsed">
   Line 3,644: Line 3,644:  
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
 
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
   −
प्रभूतक्रिमिमज्जासृङ्मेदोमांसकरोगुडः॥२३८॥
+
प्रभूतक्रिमिमज्जासृङ्मेदोमांसकरोगुडः॥२३८॥<br />
क्षुद्रोगुडश्चतुर्भागत्रिभागार्धावशेषितः।
+
क्षुद्रोगुडश्चतुर्भागत्रिभागार्धावशेषितः।<br />
रसोगुरुर्यथापूर्वंधौतःस्वल्पमलोगुडः॥२३९॥
+
रसोगुरुर्यथापूर्वंधौतःस्वल्पमलोगुडः॥२३९॥<br />
ततोमत्स्यण्डिकाखण्डशर्कराविमलाःपरम्।
+
ततोमत्स्यण्डिकाखण्डशर्कराविमलाःपरम्।<br />
यथायथैषांवैमल्यंभवेच्छैत्यंतथातथा॥२४०॥
+
यथायथैषांवैमल्यंभवेच्छैत्यंतथातथा॥२४०॥<br />
वृष्याक्षीणक्षतहितासस्नेहागुडशर्करा।
+
वृष्याक्षीणक्षतहितासस्नेहागुडशर्करा।<br />
कषायमधुराशीतासतिक्तायासशर्करा॥२४१॥
+
कषायमधुराशीतासतिक्तायासशर्करा॥२४१॥<br />
रूक्षावम्यतिसारघ्नीच्छेदनीमधुशर्करा।
+
रूक्षावम्यतिसारघ्नीच्छेदनीमधुशर्करा।<br />
तृष्णासृक्पित्तदाहेषुप्रशस्ताःसर्वशर्कराः॥२४२॥
+
तृष्णासृक्पित्तदाहेषुप्रशस्ताःसर्वशर्कराः॥२४२॥<br />
 
<div class="mw-collapsible-content">
 
<div class="mw-collapsible-content">
   −
prabhūtakrimimajjāsr̥ṅmēdōmāṁsakarō guḍaḥ||238||  
+
prabhūtakrimimajjāsr̥ṅmēdōmāṁsakarō guḍaḥ||238|| <br />
kṣudrō guḍaścaturbhāgatribhāgārdhāvaśēṣitaḥ|  
+
kṣudrō guḍaścaturbhāgatribhāgārdhāvaśēṣitaḥ| <br />
rasō gururyathāpūrvaṁ dhautaḥ svalpamalō guḍaḥ||239||  
+
rasō gururyathāpūrvaṁ dhautaḥ svalpamalō guḍaḥ||239|| <br />
tatō matsyaṇḍikākhaṇḍaśarkarā vimalāḥ param|  
+
tatō matsyaṇḍikākhaṇḍaśarkarā vimalāḥ param| <br />
yathā yathaiṣāṁ vaimalyaṁ bhavēcchaityaṁ tathā tathā||240||  
+
yathā yathaiṣāṁ vaimalyaṁ bhavēcchaityaṁ tathā tathā||240|| <br />
vr̥ṣyā kṣīṇakṣatahitā sasnēhā guḍaśarkarā|  
+
vr̥ṣyā kṣīṇakṣatahitā sasnēhā guḍaśarkarā| <br />
kaṣāyamadhurā śītā satiktā yāsaśarkarā||241||  
+
kaṣāyamadhurā śītā satiktā yāsaśarkarā||241|| <br />
rūkṣā vamyatisāraghnī cchēdanī madhuśarkarā|  
+
rūkṣā vamyatisāraghnī cchēdanī madhuśarkarā| <br />
tr̥ṣṇāsr̥kpittadāhēṣu praśastāḥ sarvaśarkarāḥ||242||  
+
tr̥ṣṇāsr̥kpittadāhēṣu praśastāḥ sarvaśarkarāḥ||242|| <br />
   −
praBUtakrimimajjAsRu~gmedomAMsakaro guDaH||238||
+
praBUtakrimimajjAsRu~gmedomAMsakaro guDaH||238||<br />
kShudro guDaScaturBAgatriBAgArdhAvaSeShitaH|
+
kShudro guDaScaturBAgatriBAgArdhAvaSeShitaH|<br />
raso gururyathApUrvaM dhautaH svalpamalo guDaH||239||
+
raso gururyathApUrvaM dhautaH svalpamalo guDaH||239||<br />
tato matsyaNDikAKaNDaSarkarA vimalAH param|
+
tato matsyaNDikAKaNDaSarkarA vimalAH param|<br />
yathA yathaiShAM vaimalyaM BavecCaityaM tathA tathA||240||
+
yathA yathaiShAM vaimalyaM BavecCaityaM tathA tathA||240||<br />
vRuShyA kShINakShatahitA sasnehA guDaSarkarA|
+
vRuShyA kShINakShatahitA sasnehA guDaSarkarA|<br />
kaShAyamadhurA SItA satiktA yAsaSarkarA||241||
+
kaShAyamadhurA SItA satiktA yAsaSarkarA||241||<br />
rUkShA vamyatisAraGnI cCedanI madhuSarkarA|
+
rUkShA vamyatisAraGnI cCedanI madhuSarkarA|<br />
tRuShNAsRukpittadAheShu praSastAH sarvaSarkarAH||242||
+
tRuShNAsRukpittadAheShu praSastAH sarvaSarkarAH||242||<br />
 
</div></div>
 
</div></div>
   Line 3,686: Line 3,686:  
The honey-sugar is dry, is effective in treating vomiting and diarrhea and depletive. All sugars are beneficial in thirst, raktapitta and burning sensation. [242]</div>
 
The honey-sugar is dry, is effective in treating vomiting and diarrhea and depletive. All sugars are beneficial in thirst, raktapitta and burning sensation. [242]</div>
   −
'''Qualities of honey:'''
+
=====Qualities of honey=====
 
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
 
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
   −
माक्षिकंभ्रामरंक्षौद्रंपौत्तिकंमधुजातयः।
+
माक्षिकंभ्रामरंक्षौद्रंपौत्तिकंमधुजातयः।<br />
माक्षिकंप्रवरंतेषांविशेषाद्भ्रामरंगुरु॥२४३॥
+
माक्षिकंप्रवरंतेषांविशेषाद्भ्रामरंगुरु॥२४३॥<br />
माक्षिकंतैलवर्णंस्याद्घृतवर्णंतुपौत्तिकम्।
+
माक्षिकंतैलवर्णंस्याद्घृतवर्णंतुपौत्तिकम्।<br />
क्षौद्रंकपिलवर्णंस्याच्छ्वेतंभ्रामरमुच्यते॥२४४॥
+
क्षौद्रंकपिलवर्णंस्याच्छ्वेतंभ्रामरमुच्यते॥२४४॥<br />
 
<div class="mw-collapsible-content">
 
<div class="mw-collapsible-content">
   −
mākṣikaṁ bhrāmaraṁ kṣaudraṁ pauttikaṁ madhujātayaḥ|  
+
mākṣikaṁ bhrāmaraṁ kṣaudraṁ pauttikaṁ madhujātayaḥ| <br />
mākṣikaṁ pravaraṁ tēṣāṁ viśēṣādbhrāmaraṁ guru||243||  
+
mākṣikaṁ pravaraṁ tēṣāṁ viśēṣādbhrāmaraṁ guru||243|| <br />
mākṣikaṁ tailavarṇaṁ syādghr̥tavarṇaṁ tu pauttikam|  
+
mākṣikaṁ tailavarṇaṁ syādghr̥tavarṇaṁ tu pauttikam| <br />
kṣaudraṁ kapilavarṇaṁ syācchvētaṁ bhrāmaramucyatē||244||  
+
kṣaudraṁ kapilavarṇaṁ syācchvētaṁ bhrāmaramucyatē||244|| <br /><br />
 
+
mAkShikaM BrAmaraM kShaudraM pauttikaM madhujAtayaH|<br />
 
+
mAkShikaM pravaraM teShAM viSeShAdBrAmaraM guru||243||<br />
mAkShikaM BrAmaraM kShaudraM pauttikaM madhujAtayaH|
+
mAkShikaM tailavarNaM syAdGRutavarNaM tu pauttikam|<br />
mAkShikaM pravaraM teShAM viSeShAdBrAmaraM guru||243||
+
kShaudraM kapilavarNaM syAcCvetaM BrAmaramucyate||244||<br />
mAkShikaM tailavarNaM syAdGRutavarNaM tu pauttikam|
  −
kShaudraM kapilavarNaM syAcCvetaM BrAmaramucyate||244||
   
</div></div>
 
</div></div>
   Line 3,712: Line 3,710:  
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
 
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
   −
वातलंगुरुशीतंचरक्तपित्तकफापहम्।
+
वातलंगुरुशीतंचरक्तपित्तकफापहम्।<br />
सन्धातृ च्छेदनं रूक्षं कषायं मधुरं मधु  ||२४५||
+
सन्धातृ च्छेदनं रूक्षं कषायं मधुरं मधु  ||२४५||<br />
हन्यान्मधूष्णमुष्णार्तमथवासविषान्वयात्।
+
हन्यान्मधूष्णमुष्णार्तमथवासविषान्वयात्।<br />
गुरुरूक्षकषायत्वाच्छैत्याच्चाल्पंहितंमधु॥२४६॥
+
गुरुरूक्षकषायत्वाच्छैत्याच्चाल्पंहितंमधु॥२४६॥<br />
 
<div class="mw-collapsible-content">
 
<div class="mw-collapsible-content">
   −
vātalaṁ guru śītaṁ ca raktapittakaphāpaham|  
+
vātalaṁ guru śītaṁ ca raktapittakaphāpaham| <br />
sandhātr̥ cchēdanaṁ rūkṣaṁ kaṣāyaṁ madhuraṁ madhu  ||245||  
+
sandhātr̥ cchēdanaṁ rūkṣaṁ kaṣāyaṁ madhuraṁ madhu  ||245|| <br />
hanyānmadhūṣṇamuṣṇārtamathavā saviṣānvayāt|  
+
hanyānmadhūṣṇamuṣṇārtamathavā saviṣānvayāt| <br />
gururūkṣakaṣāyatvācchaityāccālpaṁ hitaṁ madhu||246||   
+
gururūkṣakaṣāyatvācchaityāccālpaṁ hitaṁ madhu||246||  <br /><br />
 
+
vAtalaM guru SItaM ca raktapittakaPApaham|<br />
vAtalaM guru SItaM ca raktapittakaPApaham|
+
sandhAtRu cchedanaM rUkShaM kaShAyaM madhuraM madhu ||245||<br />
sandhAtRu cchedanaM rUkShaM kaShAyaM madhuraM madhu ||245||
+
hanyAnmadhUShNamuShNArtamathavA saviShAnvayAt|<br />
hanyAnmadhUShNamuShNArtamathavA saviShAnvayAt|
+
gururUkShakaShAyatvAcCaityAccAlpaM hitaM madhu||246||<br />
gururUkShakaShAyatvAcCaityAccAlpaM hitaM madhu||246||
   
</div></div>
 
</div></div>
   Line 3,734: Line 3,731:  
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
 
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
   −
नातःकष्टतमंकिञ्चिन्मध्वामात्तद्धिमानवम्।
+
नातःकष्टतमंकिञ्चिन्मध्वामात्तद्धिमानवम्।<br />
उपक्रमविरोधित्वात्सद्योहन्याद्यथाविषम्॥२४७॥
+
उपक्रमविरोधित्वात्सद्योहन्याद्यथाविषम्॥२४७॥<br />
आमेसोष्णाक्रियाकार्यासामध्वामेविरुध्यते।
+
आमेसोष्णाक्रियाकार्यासामध्वामेविरुध्यते।<br />
मध्वामंदारुणंतस्मात्सद्योहन्याद्यथाविषम्॥२४८॥
+
मध्वामंदारुणंतस्मात्सद्योहन्याद्यथाविषम्॥२४८॥<br />
 
<div class="mw-collapsible-content">
 
<div class="mw-collapsible-content">
   −
nātaḥ kaṣṭatamaṁ kiñcinmadhvāmāttaddhi mānavam|  
+
nātaḥ kaṣṭatamaṁ kiñcinmadhvāmāttaddhi mānavam| <br />
upakramavirōdhitvāt sadyō hanyādyathā viṣam||247||  
+
upakramavirōdhitvāt sadyō hanyādyathā viṣam||247|| <br />
āmē sōṣṇā kriyā kāryā sā madhvāmē virudhyatē|  
+
āmē sōṣṇā kriyā kāryā sā madhvāmē virudhyatē| <br />
madhvāmaṁ dāruṇaṁ tasmāt sadyō hanyādyathā viṣam||248||  
+
madhvāmaṁ dāruṇaṁ tasmāt sadyō hanyādyathā viṣam||248|| <br /><br />
 
+
nAtaH kaShTatamaM ki~jcinmadhvAmAttaddhi mAnavam|<br />
nAtaH kaShTatamaM ki~jcinmadhvAmAttaddhi mAnavam|
+
upakramavirodhitvAt sadyo hanyAdyathA viSham||247||<br />
upakramavirodhitvAt sadyo hanyAdyathA viSham||247||
+
Ame soShNA kriyA kAryA sA madhvAme virudhyate|<br />
Ame soShNA kriyA kAryA sA madhvAme virudhyate|
+
madhvAmaM dAruNaM tasmAt sadyo hanyAdyathA viSham||248||<br />
madhvAmaM dAruNaM tasmAt sadyo hanyAdyathA viSham||248||
   
</div></div>
 
</div></div>
   Line 3,756: Line 3,752:  
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
 
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
   −
नानाद्रव्यात्मकत्वाच्चयोगवाहिपरंमधु।
+
नानाद्रव्यात्मकत्वाच्चयोगवाहिपरंमधु।<br />
इतीक्षुविकृतिप्रायोवर्गोऽयंदशमोमतः॥२४९॥
+
इतीक्षुविकृतिप्रायोवर्गोऽयंदशमोमतः॥२४९॥<br />
 
<div class="mw-collapsible-content">
 
<div class="mw-collapsible-content">
   −
nānādravyātmakatvācca yōgavāhi paraṁ madhu|  
+
nānādravyātmakatvācca yōgavāhi paraṁ madhu| <br />
itīkṣuvikr̥tiprāyō vargō'yaṁ daśamō mataḥ||249||  
+
itīkṣuvikr̥tiprāyō vargō'yaṁ daśamō mataḥ||249|| <br /><br />
 
+
nAnAdravyAtmakatvAcca yogavAhi paraM madhu|<br />
 
+
itIkShuvikRutiprAyo vargo&yaM daSamo mataH||249||<br />
nAnAdravyAtmakatvAcca yogavAhi paraM madhu|
  −
itIkShuvikRutiprAyo vargo&yaM daSamo mataH||249||
   
</div></div>
 
</div></div>
   Line 3,781: Line 3,775:  
Thus ends this tenth section mainly dealing with sugar-cane products.
 
Thus ends this tenth section mainly dealing with sugar-cane products.
   −
====Class of cooked food preparations: ====
+
====Class of cooked food preparations====
 
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
 
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
   −
अथकृतान्नवर्गः-   
+
अथकृतान्नवर्गः-  <br />
क्षुत्तृष्णाग्लानिदौर्बल्यकुक्षिरोगज्वरापहा।
+
क्षुत्तृष्णाग्लानिदौर्बल्यकुक्षिरोगज्वरापहा।<br />
स्वेदाग्निजननीपेयावातवर्चोनुलोमनी॥२५०॥
+
स्वेदाग्निजननीपेयावातवर्चोनुलोमनी॥२५०॥<br />
तर्पणीग्राहिणीलघ्वीहृद्याचापिविलेपिका।
+
तर्पणीग्राहिणीलघ्वीहृद्याचापिविलेपिका।<br />
मण्डस्तुदीपयत्यग्निंवातंचाप्यनुलोमयेत्॥२५१॥
+
मण्डस्तुदीपयत्यग्निंवातंचाप्यनुलोमयेत्॥२५१॥<br />
मृदूकरोतिस्रोतांसिस्वेदंसञ्जनयत्यपि।
+
मृदूकरोतिस्रोतांसिस्वेदंसञ्जनयत्यपि।<br />
लङ्घितानांविरिक्तानांजीर्णेस्नेहेचतृष्यताम्॥२५२॥
+
लङ्घितानांविरिक्तानांजीर्णेस्नेहेचतृष्यताम्॥२५२॥<br />
दीपनत्वाल्लघुत्वाच्चमण्डःस्यात्प्राणधारणः।
+
दीपनत्वाल्लघुत्वाच्चमण्डःस्यात्प्राणधारणः।<br />
लाजपेयाश्रमघ्नीतुक्षामकण्ठस्यदेहिनः॥२५३॥
+
लाजपेयाश्रमघ्नीतुक्षामकण्ठस्यदेहिनः॥२५३॥<br />
तृष्णातीसारशमनोधातुसाम्यकरःशिवः।
+
तृष्णातीसारशमनोधातुसाम्यकरःशिवः।<br />
लाजमण्डोऽग्निजननोदाहमूर्च्छानिवारणः ॥२५४॥
+
लाजमण्डोऽग्निजननोदाहमूर्च्छानिवारणः ॥२५४॥<br />
मन्दाग्निविषमाग्नीनांबालस्थविरयोषिताम्।
+
मन्दाग्निविषमाग्नीनांबालस्थविरयोषिताम्।<br />
देयश्चसुकुमाराणांलाजमण्डःसुसंस्कृतः॥२५५॥
+
देयश्चसुकुमाराणांलाजमण्डःसुसंस्कृतः॥२५५॥<br />
क्षुत्पिपासापहःपथ्यःशुद्धानांचमलापहः।
+
क्षुत्पिपासापहःपथ्यःशुद्धानांचमलापहः।<br />
शृतःपिप्पलिशुण्ठीभ्यांयुक्तो  लाजाम्लदाडिमैः॥२५६॥
+
शृतःपिप्पलिशुण्ठीभ्यांयुक्तो  लाजाम्लदाडिमैः॥२५६॥<br />
कषायमधुराःशीतालघवोलाजसक्तवः।
+
कषायमधुराःशीतालघवोलाजसक्तवः।<br />
 
<div class="mw-collapsible-content">
 
<div class="mw-collapsible-content">
   −
atha kr̥tānnavargaḥ-  
+
atha kr̥tānnavargaḥ- <br />
kṣuttr̥ṣṇāglānidaurbalyakukṣirōgajvarāpahā|  
+
kṣuttr̥ṣṇāglānidaurbalyakukṣirōgajvarāpahā| <br />
svēdāgnijananī pēyā vātavarcōnulōmanī||250||  
+
svēdāgnijananī pēyā vātavarcōnulōmanī||250|| <br />
tarpaṇī grāhiṇī laghvī hr̥dyā cāpi vilēpikā|  
+
tarpaṇī grāhiṇī laghvī hr̥dyā cāpi vilēpikā| <br />
maṇḍastu dīpayatyagniṁ vātaṁ cāpyanulōmayēt||251||  
+
maṇḍastu dīpayatyagniṁ vātaṁ cāpyanulōmayēt||251||<br />
mr̥dūkarōti srōtāṁsi svēdaṁ sañjanayatyapi|  
+
mr̥dūkarōti srōtāṁsi svēdaṁ sañjanayatyapi| <br />
laṅghitānāṁ viriktānāṁ jīrṇē snēhē ca tr̥ṣyatām||252||  
+
laṅghitānāṁ viriktānāṁ jīrṇē snēhē ca tr̥ṣyatām||252||<br />
dīpanatvāllaghutvācca maṇḍaḥ syāt prāṇadhāraṇaḥ|  
+
dīpanatvāllaghutvācca maṇḍaḥ syāt prāṇadhāraṇaḥ| <br />
lājapēyā śramaghnī tu kṣāmakaṇṭhasya dēhinaḥ||253||  
+
lājapēyā śramaghnī tu kṣāmakaṇṭhasya dēhinaḥ||253|| <br />
tr̥ṣṇātīsāraśamanō dhātusāmyakaraḥ śivaḥ|  
+
tr̥ṣṇātīsāraśamanō dhātusāmyakaraḥ śivaḥ| <br />
lājamaṇḍō'gnijananō dāhamūrcchānivāraṇaḥ  ||254||  
+
lājamaṇḍō'gnijananō dāhamūrcchānivāraṇaḥ  ||254||<br />
mandāgniviṣamāgnīnāṁ bālasthavirayōṣitām|  
+
mandāgniviṣamāgnīnāṁ bālasthavirayōṣitām| <br />
dēyaśca sukumārāṇāṁ lājamaṇḍaḥ susaṁskr̥taḥ||255||  
+
dēyaśca sukumārāṇāṁ lājamaṇḍaḥ susaṁskr̥taḥ||255||<br />
kṣutpipāsāpahaḥ pathyaḥ śuddhānāṁ ca malāpahaḥ|  
+
kṣutpipāsāpahaḥ pathyaḥ śuddhānāṁ ca malāpahaḥ| <br />
śr̥taḥ pippaliśuṇṭhībhyāṁ yuktō  lājāmladāḍimaiḥ||256||  
+
śr̥taḥ pippaliśuṇṭhībhyāṁ yuktō  lājāmladāḍimaiḥ||256||<br />
kaṣāyamadhurāḥ śītā laghavō lājasaktavaḥ|257|   
+
kaṣāyamadhurāḥ śītā laghavō lājasaktavaḥ|257|  <br />
   −
atha kRutAnnavargaH-   
+
atha kRutAnnavargaH-  <br />
kShuttRuShNAglAnidaurbalyakukShirogajvarApahA|
+
kShuttRuShNAglAnidaurbalyakukShirogajvarApahA|<br />
svedAgnijananI peyA vAtavarconulomanI||250||
+
svedAgnijananI peyA vAtavarconulomanI||250||<br />
tarpaNI grAhiNI laGvI hRudyA cApi vilepikA|
+
tarpaNI grAhiNI laGvI hRudyA cApi vilepikA|<br />
maNDastu dIpayatyagniM vAtaM cApyanulomayet||251||
+
maNDastu dIpayatyagniM vAtaM cApyanulomayet||251||<br />
mRudUkaroti srotAMsi svedaM sa~jjanayatyapi|
+
mRudUkaroti srotAMsi svedaM sa~jjanayatyapi|<br />
la~gGitAnAM viriktAnAM jIrNe snehe ca tRuShyatAm||252||
+
la~gGitAnAM viriktAnAM jIrNe snehe ca tRuShyatAm||252||<br />
dIpanatvAllaGutvAcca maNDaH syAt prANadhAraNaH|
+
dIpanatvAllaGutvAcca maNDaH syAt prANadhAraNaH|<br />
lAjapeyA SramaGnI tu kShAmakaNThasya dehinaH||253||
+
lAjapeyA SramaGnI tu kShAmakaNThasya dehinaH||253||<br />
tRuShNAtIsAraSamano dhAtusAmyakaraH SivaH|
+
tRuShNAtIsAraSamano dhAtusAmyakaraH SivaH|<br />
lAjamaNDo&gnijanano dAhamUrcCAnivAraNaH ||254||
+
lAjamaNDo&gnijanano dAhamUrcCAnivAraNaH ||254||<br />
mandAgniviShamAgnInAM bAlasthavirayoShitAm|
+
mandAgniviShamAgnInAM bAlasthavirayoShitAm|<br />
deyaSca sukumArANAM lAjamaNDaH susaMskRutaH||255||
+
deyaSca sukumArANAM lAjamaNDaH susaMskRutaH||255||<br />
kShutpipAsApahaH pathyaH SuddhAnAM ca malApahaH|
+
kShutpipAsApahaH pathyaH SuddhAnAM ca malApahaH|<br />
SRutaH pippaliSuNThIByAM yukto  lAjAmladADimaiH||256||
+
SRutaH pippaliSuNThIByAM yukto  lAjAmladADimaiH||256||<br />
kaShAyamadhurAH SItA laGavo lAjasaktavaH|
+
kaShAyamadhurAH SItA laGavo lAjasaktavaH|<br />
 
</div></div>
 
</div></div>
    
<div style="text-align:justify;">
 
<div style="text-align:justify;">
   
Now begins the section on cooked foods. Thin gruel removes hunger, thirst, weariness, weakness, stomach disorder and fever. It causes perspiration, stimulates agni and regulates the course of flatus and feces. [250]
 
Now begins the section on cooked foods. Thin gruel removes hunger, thirst, weariness, weakness, stomach disorder and fever. It causes perspiration, stimulates agni and regulates the course of flatus and feces. [250]
   Line 3,850: Line 3,843:  
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
 
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
   −
सुधौतःप्रस्रुतःस्विन्नःसन्तप्तश्चौदनोलघुः॥२५७॥
+
सुधौतःप्रस्रुतःस्विन्नःसन्तप्तश्चौदनोलघुः॥२५७॥<br />
भृष्टतण्डुलमिच्छन्तिगरश्लेष्मामयेष्वपि।
+
भृष्टतण्डुलमिच्छन्तिगरश्लेष्मामयेष्वपि।<br />
अधौतोऽप्रस्रुतोऽस्विन्नःशीतश्चाप्योदनोगुरुः॥२५८॥
+
अधौतोऽप्रस्रुतोऽस्विन्नःशीतश्चाप्योदनोगुरुः॥२५८॥<br />
मांसशाकवसातैलघृतमज्जफलौदनाः।
+
मांसशाकवसातैलघृतमज्जफलौदनाः।<br />
बल्याःसन्तर्पणाहृद्यागुरवोबृंहयन्तिच॥२५९॥
+
बल्याःसन्तर्पणाहृद्यागुरवोबृंहयन्तिच॥२५९॥<br />
तद्वन्माषतिलक्षीरमुद्गसंयोगसाधिताः।
+
तद्वन्माषतिलक्षीरमुद्गसंयोगसाधिताः।<br />
 
<div class="mw-collapsible-content">
 
<div class="mw-collapsible-content">
   −
sudhautaḥ prasrutaḥ svinnaḥ santaptaścaudanō laghuḥ||257||  
+
sudhautaḥ prasrutaḥ svinnaḥ santaptaścaudanō laghuḥ||257|| <br />
bhr̥ṣṭataṇḍulamicchanti garaślēṣmāmayēṣvapi|  
+
bhr̥ṣṭataṇḍulamicchanti garaślēṣmāmayēṣvapi| <br />
adhautō'prasrutō'svinnaḥ śītaścāpyōdanō guruḥ||258||  
+
adhautō'prasrutō'svinnaḥ śītaścāpyōdanō guruḥ||258|| <br />
māṁsaśākavasātailaghr̥tamajjaphalaudanāḥ|  
+
māṁsaśākavasātailaghr̥tamajjaphalaudanāḥ| <br />
balyāḥ santarpaṇā hr̥dyā guravō br̥ṁhayanti ca||259||  
+
balyāḥ santarpaṇā hr̥dyā guravō br̥ṁhayanti ca||259|| <br />
tadvanmāṣatilakṣīramudgasaṁyōgasādhitāḥ|260|   
+
tadvanmāṣatilakṣīramudgasaṁyōgasādhitāḥ|260|  <br />
   −
sudhautaH prasrutaH svinnaH santaptaScaudano laGuH||257||
+
sudhautaH prasrutaH svinnaH santaptaScaudano laGuH||257||<br />
BRuShTataNDulamicCanti garaSleShmAmayeShvapi|
+
BRuShTataNDulamicCanti garaSleShmAmayeShvapi|<br />
adhauto:'prasruto:'svinnaH SItaScApyodano guruH||258||
+
adhauto:'prasruto:'svinnaH SItaScApyodano guruH||258||<br />
mAMsaSAkavasAtailaGRutamajjaPalaudanAH|
+
mAMsaSAkavasAtailaGRutamajjaPalaudanAH|<br />
balyAH santarpaNA hRudyA guravo bRuMhayanti ca||259||
+
balyAH santarpaNA hRudyA guravo bRuMhayanti ca||259||<br />
tadvanmAShatilakShIramudgasaMyogasAdhitAH|
+
tadvanmAShatilakShIramudgasaMyogasAdhitAH|<br />
 
</div></div>
 
</div></div>
   Line 3,880: Line 3,873:  
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
 
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
   −
कुल्माषागुरवोरूक्षावातलाभिन्नवर्चसः॥२६०॥
+
कुल्माषागुरवोरूक्षावातलाभिन्नवर्चसः॥२६०॥<br />
स्विन्नभक्ष्यास्तुयेकिचित्सौप्यगौधूमयाविकाः।
+
स्विन्नभक्ष्यास्तुयेकिचित्सौप्यगौधूमयाविकाः।<br />
भिषक्तेषांयथाद्रव्यमादिशेद्गुरुलाघवम्॥२६१॥
+
भिषक्तेषांयथाद्रव्यमादिशेद्गुरुलाघवम्॥२६१॥<br />
 
<div class="mw-collapsible-content">
 
<div class="mw-collapsible-content">
   −
kulmāṣā guravō rūkṣā vātalā bhinnavarcasaḥ||260||  
+
kulmāṣā guravō rūkṣā vātalā bhinnavarcasaḥ||260|| <br />
svinnabhakṣyāstu yē kicit saupyagaudhūmayāvikāḥ|  
+
svinnabhakṣyāstu yē kicit saupyagaudhūmayāvikāḥ| <br />
bhiṣak tēṣāṁ yathādravyamādiśēdgurulāghavam||261||   
+
bhiṣak tēṣāṁ yathādravyamādiśēdgurulāghavam||261||  <br />
   −
kulmAShA guravo rUkShA vAtalA BinnavarcasaH||260||
+
kulmAShA guravo rUkShA vAtalA BinnavarcasaH||260||<br />
svinnaBakShyAstu ye kicit saupyagaudhUmayAvikAH|
+
svinnaBakShyAstu ye kicit saupyagaudhUmayAvikAH|<br />
BiShak teShAM yathAdravyamAdiSedgurulAGavam||261||
+
BiShak teShAM yathAdravyamAdiSedgurulAGavam||261||<br />
 
</div></div>
 
</div></div>
   Line 3,899: Line 3,892:  
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
 
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
   −
अकृतंकृतयूषंचतनुंसांस्कारिकंरसम्।
+
अकृतंकृतयूषंचतनुंसांस्कारिकंरसम्।<br />
सूपमम्लमनम्लंचगुरुंविद्याद्यथोत्तरम्॥२६२॥
+
सूपमम्लमनम्लंचगुरुंविद्याद्यथोत्तरम्॥२६२॥<br />
 
<div class="mw-collapsible-content">
 
<div class="mw-collapsible-content">
   −
akr̥taṁ kr̥tayūṣaṁ ca tanuṁ sāṁskārikaṁ rasam|  
+
akr̥taṁ kr̥tayūṣaṁ ca tanuṁ sāṁskārikaṁ rasam| <br />
sūpamamlamanamlaṁ ca guruṁ vidyādyathōttaram||262||
+
sūpamamlamanamlaṁ ca guruṁ vidyādyathōttaram||262||<br />
 
    
 
    
akRutaM kRutayUShaM ca tanuM sAMskArikaM rasam|
+
akRutaM kRutayUShaM ca tanuM sAMskArikaM rasam|<br />
sUpamamlamanamlaM ca guruM vidyAdyathottaram||262||
+
sUpamamlamanamlaM ca guruM vidyAdyathottaram||262||<br />
 
</div></div>
 
</div></div>
   Line 3,913: Line 3,906:  
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
 
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
   −
सक्तवोवातलारूक्षाबहुवर्चोनुलोमिनः।
+
सक्तवोवातलारूक्षाबहुवर्चोनुलोमिनः।<br />
तर्पयन्तिनरंसद्यःपीताःसद्योबलाश्चते॥२६३॥
+
तर्पयन्तिनरंसद्यःपीताःसद्योबलाश्चते॥२६३॥<br />
मधुरालघवःशीताःसक्तवःशालिसम्भवाः।
+
मधुरालघवःशीताःसक्तवःशालिसम्भवाः।<br />
ग्राहिणोरक्तपित्तघ्नास्तृष्णाच्छर्दिज्वरापहाः॥२६४॥
+
ग्राहिणोरक्तपित्तघ्नास्तृष्णाच्छर्दिज्वरापहाः॥२६४॥<br />
 
<div class="mw-collapsible-content">
 
<div class="mw-collapsible-content">
   −
saktavo vAtalA rUkShA bahuvarconulominaH|  
+
saktavo vAtalA rUkShA bahuvarconulominaH| <br />
tarpayanti naraM sadyaH pItAH sadyobalAshca te||263||  
+
tarpayanti naraM sadyaH pItAH sadyobalAshca te||263|| <br />
madhurA laghavaH shItAH saktavaH shAlisambhavAH|  
+
madhurA laghavaH shItAH saktavaH shAlisambhavAH| <br />
grAhiNo raktapittaghnAstRuShNAcchardijvarApahAH||264||
+
grAhiNo raktapittaghnAstRuShNAcchardijvarApahAH||264||<br />
 
   
 
   
saktavō vātalā rūkṣā bahuvarcōnulōminaḥ|  
+
saktavō vātalā rūkṣā bahuvarcōnulōminaḥ| <br />
tarpayanti naraṁ sadyaḥ pītāḥ sadyōbalāśca tē||263||  
+
tarpayanti naraṁ sadyaḥ pītāḥ sadyōbalāśca tē||263|| <br />
madhurā laghavaḥ śītāḥ saktavaḥ śālisambhavāḥ|  
+
madhurā laghavaḥ śītāḥ saktavaḥ śālisambhavāḥ| <br />
grāhiṇō raktapittaghnāstr̥ṣṇācchardijvarāpahāḥ||264||
+
grāhiṇō raktapittaghnāstr̥ṣṇācchardijvarāpahāḥ||264||<br />
 
  </div></div>
 
  </div></div>
   Line 3,935: Line 3,928:  
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
 
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
   −
हन्याद्व्याधीन्यवापूपोयावकोवाट्यएवच।
+
हन्याद्व्याधीन्यवापूपोयावकोवाट्यएवच।<br />
उदावर्तप्रतिश्यायकासमेहगलग्रहान्॥२६५॥
+
उदावर्तप्रतिश्यायकासमेहगलग्रहान्॥२६५॥<br />
धानासञ्ज्ञास्तुयेभक्ष्याःप्रायस्तेलेखनात्मकाः।
+
धानासञ्ज्ञास्तुयेभक्ष्याःप्रायस्तेलेखनात्मकाः।<br />
शुष्कत्वात्तर्पणाश्चैवविष्टम्भित्वाच्चदुर्जराः॥२६६॥
+
शुष्कत्वात्तर्पणाश्चैवविष्टम्भित्वाच्चदुर्जराः॥२६६॥<br />
विरूढधानाशष्कुल्योमधुक्रोडाःसपिण्डकाः।
+
विरूढधानाशष्कुल्योमधुक्रोडाःसपिण्डकाः।<br />
पूपाःपूपलिकाद्याश्चगुरवःपैष्टिकाःपरम्॥२६७॥
+
पूपाःपूपलिकाद्याश्चगुरवःपैष्टिकाःपरम्॥२६७॥<br />
 
<div class="mw-collapsible-content">
 
<div class="mw-collapsible-content">
   −
hanyādvyādhīn yavāpūpō yāvakō vāṭya ēva ca|  
+
hanyādvyādhīn yavāpūpō yāvakō vāṭya ēva ca| <br />
udāvartapratiśyāyakāsamēhagalagrahān||265||  
+
udāvartapratiśyāyakāsamēhagalagrahān||265|| <br />
dhānāsañjñāstu yē bhakṣyāḥ prāyastē lēkhanātmakāḥ|  
+
dhānāsañjñāstu yē bhakṣyāḥ prāyastē lēkhanātmakāḥ| <br />
śuṣkatvāttarpaṇāścaiva viṣṭambhitvācca durjarāḥ||266||  
+
śuṣkatvāttarpaṇāścaiva viṣṭambhitvācca durjarāḥ||266|| <br />
virūḍhadhānā śaṣkulyō madhukrōḍāḥ sapiṇḍakāḥ|  
+
virūḍhadhānā śaṣkulyō madhukrōḍāḥ sapiṇḍakāḥ| <br />
pūpāḥ pūpalikādyāśca guravaḥ paiṣṭikāḥ param||267||   
+
pūpāḥ pūpalikādyāśca guravaḥ paiṣṭikāḥ param||267||  <br />
   −
hanyAdvyAdhIn yavApUpo yAvako vATya eva ca|
+
hanyAdvyAdhIn yavApUpo yAvako vATya eva ca|<br />
udAvartapratiSyAyakAsamehagalagrahAn||265||
+
udAvartapratiSyAyakAsamehagalagrahAn||265||<br />
dhAnAsa~jj~jAstu ye BakShyAH prAyaste leKanAtmakAH|
+
dhAnAsa~jj~jAstu ye BakShyAH prAyaste leKanAtmakAH|<br />
SuShkatvAttarpaNAScaiva viShTamBitvAcca durjarAH||266||
+
SuShkatvAttarpaNAScaiva viShTamBitvAcca durjarAH||266||<br />
virUDhadhAnA SaShkulyo madhukroDAH sapiNDakAH|
+
virUDhadhAnA SaShkulyo madhukroDAH sapiNDakAH|<br />
pUpAH pUpalikAdyASca guravaH paiShTikAH param||267||
+
pUpAH pUpalikAdyASca guravaH paiShTikAH param||267||<br />
 
</div></div>
 
</div></div>
    
<div style="text-align:justify;">
 
<div style="text-align:justify;">
   
Apupa (pancake of barley) is effective in treating coryza, cough, urinary disorders and throat spasm while fried barley also causes udavarta (a disease due to vitiation of vata owing to suppression of urges). [265]
 
Apupa (pancake of barley) is effective in treating coryza, cough, urinary disorders and throat spasm while fried barley also causes udavarta (a disease due to vitiation of vata owing to suppression of urges). [265]
   Line 3,968: Line 3,960:  
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
 
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
   −
फलमांसवसाशाकपललक्षौद्रसंस्कृताः।
+
फलमांसवसाशाकपललक्षौद्रसंस्कृताः।<br />
भक्ष्यावृष्याश्चबल्याश्चगुरवोबृंहणात्मकाः॥२६८॥
+
भक्ष्यावृष्याश्चबल्याश्चगुरवोबृंहणात्मकाः॥२६८॥<br />
वेशवारोगुरुःस्निग्धोबलोपचयवर्धनः।
+
वेशवारोगुरुःस्निग्धोबलोपचयवर्धनः।<br />
गुरवस्तर्पणावृष्याःक्षीरेक्षुरसपूपकाः ॥२६९॥
+
गुरवस्तर्पणावृष्याःक्षीरेक्षुरसपूपकाः ॥२६९॥<br />
सगुडाःसतिलाश्चैवसक्षीरक्षौद्रशर्कराः।
+
सगुडाःसतिलाश्चैवसक्षीरक्षौद्रशर्कराः।<br />
भक्ष्यावृष्याश्चबल्याश्चपरंतुगुरवःस्मृताः॥२७०॥
+
भक्ष्यावृष्याश्चबल्याश्चपरंतुगुरवःस्मृताः॥२७०॥<br />
 
<div class="mw-collapsible-content">
 
<div class="mw-collapsible-content">
   −
phalamāṁsavasāśākapalalakṣaudrasaṁskr̥tāḥ|  
+
phalamāṁsavasāśākapalalakṣaudrasaṁskr̥tāḥ| <br />
bhakṣyā vr̥ṣyāśca balyāśca guravō br̥ṁhaṇātmakāḥ||268||  
+
bhakṣyā vr̥ṣyāśca balyāśca guravō br̥ṁhaṇātmakāḥ||268|| <br />
vēśavārō guruḥ snigdhō balōpacayavardhanaḥ|  
+
vēśavārō guruḥ snigdhō balōpacayavardhanaḥ| <br />
guravastarpaṇā vr̥ṣyāḥ kṣīrēkṣurasapūpakāḥ [1] ||269||  
+
guravastarpaṇā vr̥ṣyāḥ kṣīrēkṣurasapūpakāḥ [1] ||269|| <br />
saguḍāḥ satilāścaiva sakṣīrakṣaudraśarkarāḥ|  
+
saguḍāḥ satilāścaiva sakṣīrakṣaudraśarkarāḥ| <br />
bhakṣyā vr̥ṣyāśca balyāśca paraṁ tu guravaḥ smr̥tāḥ||270||   
+
bhakṣyā vr̥ṣyāśca balyāśca paraṁ tu guravaḥ smr̥tāḥ||270||  <br />
   −
PalamAMsavasASAkapalalakShaudrasaMskRutAH|
+
PalamAMsavasASAkapalalakShaudrasaMskRutAH|<br />
BakShyA vRuShyASca balyASca guravo bRuMhaNAtmakAH||268||
+
BakShyA vRuShyASca balyASca guravo bRuMhaNAtmakAH||268||<br />
veSavAro guruH snigdho balopacayavardhanaH|
+
veSavAro guruH snigdho balopacayavardhanaH|<br />
guravastarpaNA vRuShyAH kShIrekShurasapUpakAH ||269||
+
guravastarpaNA vRuShyAH kShIrekShurasapUpakAH ||269||<br />
saguDAH satilAScaiva sakShIrakShaudraSarkarAH|
+
saguDAH satilAScaiva sakShIrakShaudraSarkarAH|<br />
BakShyA vRuShyASca balyASca paraM tu guravaH smRutAH||270||
+
BakShyA vRuShyASca balyASca paraM tu guravaH smRutAH||270||<br />
 
</div></div>
 
</div></div>
    
<div style="text-align:justify;">
 
<div style="text-align:justify;">
   
Cooked dishes prepared with fruits, flesh, fat, vegetables, tila-paste and honey are considered an aphrodisiac and are strengthening, heavy to digest and nourishing. [268]
 
Cooked dishes prepared with fruits, flesh, fat, vegetables, tila-paste and honey are considered an aphrodisiac and are strengthening, heavy to digest and nourishing. [268]
   Line 4,001: Line 3,992:  
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
 
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
   −
सस्नेहाःस्नेहसिद्धाश्चभक्ष्याविविधलक्षणाः।
+
सस्नेहाःस्नेहसिद्धाश्चभक्ष्याविविधलक्षणाः।<br />
गुरवस्तर्पणावृष्याहृद्यागौधूमिकामताः॥२७१॥
+
गुरवस्तर्पणावृष्याहृद्यागौधूमिकामताः॥२७१॥<br />
संस्काराल्लघवःसन्तिभक्ष्यागौधूमपैष्टिकाः।
+
संस्काराल्लघवःसन्तिभक्ष्यागौधूमपैष्टिकाः।<br />
धानापर्पटपूपाद्यास्तान्बुद्ध्वानिर्दिशेत्तथा॥२७२॥
+
धानापर्पटपूपाद्यास्तान्बुद्ध्वानिर्दिशेत्तथा॥२७२॥<br />
 
<div class="mw-collapsible-content">
 
<div class="mw-collapsible-content">
   −
sasnēhāḥ snēhasiddhāśca bhakṣyā vividhalakṣaṇāḥ|  
+
sasnēhāḥ snēhasiddhāśca bhakṣyā vividhalakṣaṇāḥ| <br />
guravastarpaṇā vr̥ṣyā hr̥dyā gaudhūmikā matāḥ||271||  
+
guravastarpaṇā vr̥ṣyā hr̥dyā gaudhūmikā matāḥ||271|| <br />
saṁskārāllaghavaḥ santi bhakṣyā gaudhūmapaiṣṭikāḥ|  
+
saṁskārāllaghavaḥ santi bhakṣyā gaudhūmapaiṣṭikāḥ| <br />
dhānāparpaṭapūpādyāstān buddhvā nirdiśēttathā||272||  
+
dhānāparpaṭapūpādyāstān buddhvā nirdiśēttathā||272|| <br />
 
    
 
    
sasnehAH snehasiddhASca BakShyA vividhalakShaNAH|
+
sasnehAH snehasiddhASca BakShyA vividhalakShaNAH|<br />
guravastarpaNA vRuShyA hRudyA gaudhUmikA matAH||271||
+
guravastarpaNA vRuShyA hRudyA gaudhUmikA matAH||271||<br />
saMskArAllaGavaH santi BakShyA gaudhUmapaiShTikAH|
+
saMskArAllaGavaH santi BakShyA gaudhUmapaiShTikAH|<br />
dhAnAparpaTapUpAdyAstAn buddhvA nirdiSettathA||272||
+
dhAnAparpaTapUpAdyAstAn buddhvA nirdiSettathA||272||<br />
 
</div></div>
 
</div></div>
   Line 4,023: Line 4,014:  
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
 
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
   −
पृथुकागुरवोभृष्टान्  भक्षयेदल्पशस्तुतान्।
+
पृथुकागुरवोभृष्टान्  भक्षयेदल्पशस्तुतान्।<br />
यावाविष्टभ्यजीर्यन्तिसरसाभिन्नवर्चसः॥२७३॥
+
यावाविष्टभ्यजीर्यन्तिसरसाभिन्नवर्चसः॥२७३॥<br />
 
<div class="mw-collapsible-content">
 
<div class="mw-collapsible-content">
   −
pr̥thukā guravō bhr̥ṣṭān [1] bhakṣayēdalpaśastu tān|  
+
pr̥thukā guravō bhr̥ṣṭān [1] bhakṣayēdalpaśastu tān| <br />
yāvā viṣṭabhya jīryanti sarasā bhinnavarcasaḥ||273||  
+
yāvā viṣṭabhya jīryanti sarasā bhinnavarcasaḥ||273|| <br />
   −
pRuthukA guravo BRuShTAn  BakShayedalpaSastu tAn|
+
pRuthukA guravo BRuShTAn  BakShayedalpaSastu tAn|<br />
yAvA viShTaBya jIryanti sarasA BinnavarcasaH||273||
+
yAvA viShTaBya jIryanti sarasA BinnavarcasaH||273||<br />
 
</div></div>
 
</div></div>
   Line 4,037: Line 4,028:  
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
 
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
   −
सूप्यान्नविकृताभक्ष्यावातलारूक्षशीतलाः।
+
सूप्यान्नविकृताभक्ष्यावातलारूक्षशीतलाः।<br />
सकटुस्नेहलवणानल्पशोभक्षयेत्तुतान्॥२७४॥
+
सकटुस्नेहलवणानल्पशोभक्षयेत्तुतान्॥२७४॥<br />
 
<div class="mw-collapsible-content">
 
<div class="mw-collapsible-content">
   −
sūpyānnavikr̥tā bhakṣyā vātalā rūkṣaśītalāḥ|  
+
sūpyānnavikr̥tā bhakṣyā vātalā rūkṣaśītalāḥ| <br />
sakaṭusnēhalavaṇānalpaśō bhakṣayēttu tān||274||  
+
sakaṭusnēhalavaṇānalpaśō bhakṣayēttu tān||274|| <br />
   −
sUpyAnnavikRutA BakShyA vAtalA rUkShaSItalAH|
+
sUpyAnnavikRutA BakShyA vAtalA rUkShaSItalAH|<br />
sakaTusnehalavaNAnalpaSo BakShayettu tAn||274||
+
sakaTusnehalavaNAnalpaSo BakShayettu tAn||274||<br />
 
</div></div>
 
</div></div>
   Line 4,051: Line 4,042:  
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
 
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
   −
मृदुपाकाश्चयेभक्ष्याःस्थूलाश्चकठिनाश्चये।
+
मृदुपाकाश्चयेभक्ष्याःस्थूलाश्चकठिनाश्चये।<br />
गुरवस्तेव्यतिक्रान्तपाकाःपुष्टिबलप्रदाः॥२७५॥
+
गुरवस्तेव्यतिक्रान्तपाकाःपुष्टिबलप्रदाः॥२७५॥<br />
द्रव्यसंयोगसंस्कारंद्रव्यमानंपृथक्तथा।
+
द्रव्यसंयोगसंस्कारंद्रव्यमानंपृथक्तथा।<br />
भक्ष्याणामादिशेद्बुद्ध्वायथास्वंगुरुलाघवम्॥२७६॥
+
भक्ष्याणामादिशेद्बुद्ध्वायथास्वंगुरुलाघवम्॥२७६॥<br />
 
<div class="mw-collapsible-content">
 
<div class="mw-collapsible-content">
   −
mr̥dupākāśca yē bhakṣyāḥ sthūlāśca kaṭhināśca yē|  
+
mr̥dupākāśca yē bhakṣyāḥ sthūlāśca kaṭhināśca yē| <br />
guravastē vyatikrāntapākāḥ puṣṭibalapradāḥ||275||
+
guravastē vyatikrāntapākāḥ puṣṭibalapradāḥ||275||<br />
dravyasaṁyōgasaṁskāraṁ dravyamānaṁ pr̥thak tathā|  
+
dravyasaṁyōgasaṁskāraṁ dravyamānaṁ pr̥thak tathā| <br />
bhakṣyāṇāmādiśēdbuddhvā yathāsvaṁ gurulāghavam||276||
+
bhakṣyāṇāmādiśēdbuddhvā yathāsvaṁ gurulāghavam||276||<br />
   −
mRudupAkASca ye BakShyAH sthUlASca kaThinASca ye|
+
mRudupAkASca ye BakShyAH sthUlASca kaThinASca ye|<br />
guravaste vyatikrAntapAkAH puShTibalapradAH||275||
+
guravaste vyatikrAntapAkAH puShTibalapradAH||275||<br />
dravyasaMyogasaMskAraM dravyamAnaM pRuthak tathA|
+
dravyasaMyogasaMskAraM dravyamAnaM pRuthak tathA|<br />
BakShyANAmAdiSedbuddhvA yathAsvaM gurulAGavam||276||
+
BakShyANAmAdiSedbuddhvA yathAsvaM gurulAGavam||276||<br />
 
</div></div>
 
</div></div>
   Line 4,076: Line 4,067:  
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
 
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
   −
(नानाद्रव्यैः  समायुक्तःपक्वामक्लिन्नभर्जितैः।
+
(नानाद्रव्यैः  समायुक्तःपक्वामक्लिन्नभर्जितैः।<br />
विमर्दकोगुरुर्हृद्योवृष्योबलवतांहितः॥२७७॥)
+
विमर्दकोगुरुर्हृद्योवृष्योबलवतांहितः॥२७७॥)<br />
रसालाबृंहणीवृष्यास्निग्धाबल्यारुचिप्रदा।
+
रसालाबृंहणीवृष्यास्निग्धाबल्यारुचिप्रदा।<br />
स्नेहनंतर्पणंहृद्यंवातघ्नंसगुडंदधि॥२७८॥
+
स्नेहनंतर्पणंहृद्यंवातघ्नंसगुडंदधि॥२७८॥<br />
 
<div class="mw-collapsible-content">
 
<div class="mw-collapsible-content">
   −
(nānādravyaiḥ [1] samāyuktaḥ pakvāmaklinnabharjitaiḥ|  
+
(nānādravyaiḥ [1] samāyuktaḥ pakvāmaklinnabharjitaiḥ| <br />
vimardakō gururhr̥dyō vr̥ṣyō balavatāṁ hitaḥ)||277||  
+
vimardakō gururhr̥dyō vr̥ṣyō balavatāṁ hitaḥ)||277|| <br />
rasālā br̥ṁhaṇī vr̥ṣyā snigdhā balyā rucipradā|  
+
rasālā br̥ṁhaṇī vr̥ṣyā snigdhā balyā rucipradā| <br />
snēhanaṁ tarpaṇaṁ hr̥dyaṁ vātaghnaṁ saguḍaṁ dadhi||278||  
+
snēhanaṁ tarpaṇaṁ hr̥dyaṁ vātaghnaṁ saguḍaṁ dadhi||278|| <br />
   −
(nAnAdravyaiH  samAyuktaH pakvAmaklinnaBarjitaiH|
+
(nAnAdravyaiH  samAyuktaH pakvAmaklinnaBarjitaiH|<br />
vimardako gururhRudyo vRuShyo balavatAM hitaH||277||)
+
vimardako gururhRudyo vRuShyo balavatAM hitaH||277||)<br />
rasAlA bRuMhaNI vRuShyA snigdhA balyA rucipradA|
+
rasAlA bRuMhaNI vRuShyA snigdhA balyA rucipradA|<br />
snehanaM tarpaNaM hRudyaM vAtaGnaM saguDaM dadhi||278||
+
snehanaM tarpaNaM hRudyaM vAtaGnaM saguDaM dadhi||278||<br />
 
</div></div>
 
</div></div>
    
<div style="text-align:justify;">
 
<div style="text-align:justify;">
   
Vimardaka (Cassia tora) prepared with ripe, unripe, softened and roasted substances is heavy, cordial, aphrodisiac and well-suited to physically strong individuals. [277]
 
Vimardaka (Cassia tora) prepared with ripe, unripe, softened and roasted substances is heavy, cordial, aphrodisiac and well-suited to physically strong individuals. [277]
   Line 4,101: Line 4,091:  
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
 
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
   −
द्राक्षाखर्जूरकोलानांगुरुविष्टम्भिपानकम्।
+
द्राक्षाखर्जूरकोलानांगुरुविष्टम्भिपानकम्।<br />
परूषकाणांक्षौद्रस्ययच्चेक्षुविकृतिंप्रति॥२७९॥
+
परूषकाणांक्षौद्रस्ययच्चेक्षुविकृतिंप्रति॥२७९॥<br />
तेषांकट्वम्लसंयोगान्  पानकानांपृथक्पृथक्।
+
तेषांकट्वम्लसंयोगान्  पानकानांपृथक्पृथक्।<br />
द्रव्यंमानंचविज्ञायगुणकर्माणिचादिशेत्॥२८०॥
+
द्रव्यंमानंचविज्ञायगुणकर्माणिचादिशेत्॥२८०॥<br />
कट्वम्लस्वादुलवणालघवोरागषाडवाः।
+
कट्वम्लस्वादुलवणालघवोरागषाडवाः।<br />
मुखप्रियाश्चहृद्याश्चदीपनाभक्तरोचनाः॥२८१॥
+
मुखप्रियाश्चहृद्याश्चदीपनाभक्तरोचनाः॥२८१॥<br />
आम्रामलकलेहाश्चबृंहणाबलवर्धनाः।
+
आम्रामलकलेहाश्चबृंहणाबलवर्धनाः।<br />
रोचनास्तर्पणाश्चोक्ताःस्नेहमाधुर्यगौरवात्॥२८२॥
+
रोचनास्तर्पणाश्चोक्ताःस्नेहमाधुर्यगौरवात्॥२८२॥<br />
बुद्ध्वासंयोगसंस्कारंद्रव्यमानंचतच्छ्रितम्।
+
बुद्ध्वासंयोगसंस्कारंद्रव्यमानंचतच्छ्रितम्।<br />
गुणकर्माणिलेहानांतेषांतेषांतथावदेत्॥२८३॥
+
गुणकर्माणिलेहानांतेषांतेषांतथावदेत्॥२८३॥<br />
 
<div class="mw-collapsible-content">
 
<div class="mw-collapsible-content">
   −
drākṣākharjūrakōlānāṁ guru viṣṭambhi pānakam|  
+
drākṣākharjūrakōlānāṁ guru viṣṭambhi pānakam| <br />
parūṣakāṇāṁ kṣaudrasya yaccēkṣuvikr̥tiṁ prati||279||  
+
parūṣakāṇāṁ kṣaudrasya yaccēkṣuvikr̥tiṁ prati||279|| <br />
tēṣāṁ kaṭvamlasaṁyōgān [1] pānakānāṁ pr̥thak pr̥thak|  
+
tēṣāṁ kaṭvamlasaṁyōgān [1] pānakānāṁ pr̥thak pr̥thak| <br />
dravyaṁ mānaṁ ca vijñāya guṇakarmāṇi cādiśēt||280||  
+
dravyaṁ mānaṁ ca vijñāya guṇakarmāṇi cādiśēt||280|| <br />
kaṭvamlasvādulavaṇā laghavō rāgaṣāḍavāḥ|  
+
kaṭvamlasvādulavaṇā laghavō rāgaṣāḍavāḥ| <br />
mukhapriyāśca hr̥dyāśca dīpanā bhaktarōcanāḥ||281||  
+
mukhapriyāśca hr̥dyāśca dīpanā bhaktarōcanāḥ||281|| <br />
āmrāmalakalēhāśca br̥ṁhaṇā balavardhanāḥ|  
+
āmrāmalakalēhāśca br̥ṁhaṇā balavardhanāḥ| <br />
rōcanāstarpaṇāścōktāḥ snēhamādhuryagauravāt||282||  
+
rōcanāstarpaṇāścōktāḥ snēhamādhuryagauravāt||282|| <br />
buddhvā saṁyōgasaṁskāraṁ dravyamānaṁ ca tacchritam|  
+
buddhvā saṁyōgasaṁskāraṁ dravyamānaṁ ca tacchritam| <br />
guṇakarmāṇi lēhānāṁ tēṣāṁ tēṣāṁ tathā vadēt||283||  
+
guṇakarmāṇi lēhānāṁ tēṣāṁ tēṣāṁ tathā vadēt||283|| <br />
      −
drAkShAKarjUrakolAnAM guru viShTamBi pAnakam|
+
drAkShAKarjUrakolAnAM guru viShTamBi pAnakam|<br />
parUShakANAM kShaudrasya yaccekShuvikRutiM prati||279||
+
parUShakANAM kShaudrasya yaccekShuvikRutiM prati||279||<br />
teShAM kaTvamlasaMyogAn  pAnakAnAM pRuthak pRuthak|
+
teShAM kaTvamlasaMyogAn  pAnakAnAM pRuthak pRuthak|<br />
dravyaM mAnaM ca vij~jAya guNakarmANi cAdiSet||280||
+
dravyaM mAnaM ca vij~jAya guNakarmANi cAdiSet||280||<br />
kaTvamlasvAdulavaNA laGavo rAgaShADavAH|
+
kaTvamlasvAdulavaNA laGavo rAgaShADavAH|<br />
muKapriyASca hRudyASca dIpanA BaktarocanAH||281||
+
muKapriyASca hRudyASca dIpanA BaktarocanAH||281||<br />
AmrAmalakalehASca bRuMhaNA balavardhanAH|
+
AmrAmalakalehASca bRuMhaNA balavardhanAH|<br />
rocanAstarpaNAScoktAH snehamAdhuryagauravAt||282||
+
rocanAstarpaNAScoktAH snehamAdhuryagauravAt||282||<br />
buddhvA saMyogasaMskAraM dravyamAnaM ca tacCritam|
+
buddhvA saMyogasaMskAraM dravyamAnaM ca tacCritam|<br />
guNakarmANi lehAnAM teShAM teShAM tathA vadet||283||
+
guNakarmANi lehAnAM teShAM teShAM tathA vadet||283||<br />
 
</div></div>
 
</div></div>
    
<div style="text-align:justify;">
 
<div style="text-align:justify;">
   
A potion made of grapes, dates and Indian jujube/ kola is heavy and delayed in the intestines. So is the potion made of sweet parushaka (a tree), honey and the products of sugar-cane. [279]
 
A potion made of grapes, dates and Indian jujube/ kola is heavy and delayed in the intestines. So is the potion made of sweet parushaka (a tree), honey and the products of sugar-cane. [279]
 
The qualities and actions of these beverages should be determined by knowing the individual nature of the substances, the quantity used and the combination of pungent and acidic tastes. [280]
 
The qualities and actions of these beverages should be determined by knowing the individual nature of the substances, the quantity used and the combination of pungent and acidic tastes. [280]
Line 4,149: Line 4,138:  
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
 
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
   −
रक्तपित्तकफोत्क्लेदिशुक्तंवातानुलोमनम्।
+
रक्तपित्तकफोत्क्लेदिशुक्तंवातानुलोमनम्।<br />
कन्दमूलफलाद्यंचतद्वद्विद्यात्तदासुतम्॥२८४॥
+
कन्दमूलफलाद्यंचतद्वद्विद्यात्तदासुतम्॥२८४॥<br />
शिण्डाकीचासुतंचान्यत्कालाम्लंरोचनंलघु।
+
शिण्डाकीचासुतंचान्यत्कालाम्लंरोचनंलघु।<br />
विद्याद्वर्गंकृतान्नानामेकादशतमंभिषक्॥२८५॥
+
विद्याद्वर्गंकृतान्नानामेकादशतमंभिषक्॥२८५॥<br />
 
<div class="mw-collapsible-content">
 
<div class="mw-collapsible-content">
   −
raktapittakaphōtklēdi śuktaṁ vātānulōmanam|  
+
raktapittakaphōtklēdi śuktaṁ vātānulōmanam| <br />
kandamūlaphalādyaṁ ca tadvadvidyāttadāsutam||284||  
+
kandamūlaphalādyaṁ ca tadvadvidyāttadāsutam||284|| <br />
śiṇḍākī cāsutaṁ cānyat kālāmlaṁ rōcanaṁ laghu|  
+
śiṇḍākī cāsutaṁ cānyat kālāmlaṁ rōcanaṁ laghu| <br />
vidyādvargaṁ kr̥tānnānāmēkādaśatamaṁ bhiṣak||285||  
+
vidyādvargaṁ kr̥tānnānāmēkādaśatamaṁ bhiṣak||285|| <br />
   −
raktapittakaPotkledi SuktaM vAtAnulomanam|
+
raktapittakaPotkledi SuktaM vAtAnulomanam|<br />
kandamUlaPalAdyaM ca tadvadvidyAttadAsutam||284||
+
kandamUlaPalAdyaM ca tadvadvidyAttadAsutam||284||<br />
SiNDAkI cAsutaM cAnyat kAlAmlaM rocanaM laGu|
+
SiNDAkI cAsutaM cAnyat kAlAmlaM rocanaM laGu|<br />
vidyAdvargaM kRutAnnAnAmekAdaSatamaM BiShak||285||
+
vidyAdvargaM kRutAnnAnAmekAdaSatamaM BiShak||285||<br />
 
</div></div>
 
</div></div>
   Line 4,183: Line 4,172:  
Thus ends the eleventh section on cooked foods.
 
Thus ends the eleventh section on cooked foods.
   −
====Class on food articles:====
+
====Class on food articles====
 
  <div class="mw-collapsible mw-collapsed">
 
  <div class="mw-collapsible mw-collapsed">
 
+
<poem>
 
कषायानुरसं  स्वादुसूक्ष्ममुष्णंव्यवायिच।
 
कषायानुरसं  स्वादुसूक्ष्ममुष्णंव्यवायिच।
 
पित्तलंबद्धविण्मूत्रंनचश्लेष्माभिवर्धनम्॥२८६॥
 
पित्तलंबद्धविण्मूत्रंनचश्लेष्माभिवर्धनम्॥२८६॥
Line 4,203: Line 4,192:  
विदाहिचविशेषेणसर्वदोषप्रकोपणम्॥२९३॥
 
विदाहिचविशेषेणसर्वदोषप्रकोपणम्॥२९३॥
 
फलानांयानिचान्यानितैलान्याहारसंविधौ  
 
फलानांयानिचान्यानितैलान्याहारसंविधौ  
युज्यन्तेगुणकर्मभ्यांतानिब्रूयाद्यथाफलम्॥२९४॥
+
युज्यन्तेगुणकर्मभ्यांतानिब्रूयाद्यथाफलम्॥२९४॥</poem>
 
<div class="mw-collapsible-content">
 
<div class="mw-collapsible-content">
 
+
<poem>
 
kaṣāyānurasaṁ [1] svādu sūkṣmamuṣṇaṁ vyavāyi ca|  
 
kaṣāyānurasaṁ [1] svādu sūkṣmamuṣṇaṁ vyavāyi ca|  
 
pittalaṁ baddhaviṇmūtraṁ na ca ślēṣmābhivardhanam||286||  
 
pittalaṁ baddhaviṇmūtraṁ na ca ślēṣmābhivardhanam||286||  
Line 4,241: Line 4,230:  
kusumBatailamuShNaM ca vipAke kaTukaM guru|
 
kusumBatailamuShNaM ca vipAke kaTukaM guru|
 
vidAhi ca viSeSheNa sarvadoShaprakopaNam||293||
 
vidAhi ca viSeSheNa sarvadoShaprakopaNam||293||
PalAnAM yAni cAnyAni tailAnyAhArasaMvidhau yujyante guNakarmaByAM tAni brUyAdyathAPalam||294||
+
PalAnAM yAni cAnyAni tailAnyAhArasaMvidhau yujyante guNakarmaByAM tAni brUyAdyathAPalam||294||</poem>
 
</div></div>
 
</div></div>
   Line 4,262: Line 4,251:  
</div>
 
</div>
 
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
 
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
 
+
<poem>
 
मधुरोबृंहणोवृष्योबल्योमज्जातथावसा।
 
मधुरोबृंहणोवृष्योबल्योमज्जातथावसा।
यथासत्त्वंतुशैत्योष्णेवसामज्ज्ञोर्विनिर्दिशेत्॥२९५॥
+
यथासत्त्वंतुशैत्योष्णेवसामज्ज्ञोर्विनिर्दिशेत्॥२९५॥</poem>
 
<div class="mw-collapsible-content">
 
<div class="mw-collapsible-content">
 
+
<poem>
 
madhurō br̥ṁhaṇō vr̥ṣyō balyō majjā tathā vasā|  
 
madhurō br̥ṁhaṇō vr̥ṣyō balyō majjā tathā vasā|  
 
yathāsattvaṁ tu śaityōṣṇē vasāmajjñōrvinirdiśēt||295||
 
yathāsattvaṁ tu śaityōṣṇē vasāmajjñōrvinirdiśēt||295||
    
madhuro bRuMhaNo vRuShyo balyo majjA tathA vasA|
 
madhuro bRuMhaNo vRuShyo balyo majjA tathA vasA|
yathAsattvaM tu SaityoShNe vasAmajj~jorvinirdiSet||295||
+
yathAsattvaM tu SaityoShNe vasAmajj~jorvinirdiSet||295||</poem>
 
</div></div>
 
</div></div>
    
Animal marrow and fat are sweet, nourishing, aphrodisiac, strengthening, and hot or cool depending upon the nature or type of the animal. [295]
 
Animal marrow and fat are sweet, nourishing, aphrodisiac, strengthening, and hot or cool depending upon the nature or type of the animal. [295]
 
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
 
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
 
+
<poem>
 
सस्नेहंदीपनंवृष्यमुष्णंवातकफापहम्।
 
सस्नेहंदीपनंवृष्यमुष्णंवातकफापहम्।
 
विपाकेमधुरंहृद्यंरोचनंविश्वभेषजम्॥२९६॥
 
विपाकेमधुरंहृद्यंरोचनंविश्वभेषजम्॥२९६॥
Line 4,294: Line 4,283:  
नकाललवणेगन्धःसौवर्चलगुणाश्चते॥३०३॥
 
नकाललवणेगन्धःसौवर्चलगुणाश्चते॥३०३॥
 
सामुद्रकंसमधुरं, सतिक्तंकटुपांशुजम्।
 
सामुद्रकंसमधुरं, सतिक्तंकटुपांशुजम्।
रोचनंलवणंसर्वंपाकिस्रंस्यनिलापहम्॥३०४॥
+
रोचनंलवणंसर्वंपाकिस्रंस्यनिलापहम्॥३०४॥</poem>
 
<div class="mw-collapsible-content">
 
<div class="mw-collapsible-content">
 
+
<poem>
 
sasnēhaṁ dīpanaṁ vr̥ṣyamuṣṇaṁ vātakaphāpaham|  
 
sasnēhaṁ dīpanaṁ vr̥ṣyamuṣṇaṁ vātakaphāpaham|  
 
vipākē madhuraṁ hr̥dyaṁ rōcanaṁ viśvabhēṣajam||296||  
 
vipākē madhuraṁ hr̥dyaṁ rōcanaṁ viśvabhēṣajam||296||  
Line 4,329: Line 4,318:  
na kAlalavaNe gandhaH sauvarcalaguNASca te||303||
 
na kAlalavaNe gandhaH sauvarcalaguNASca te||303||
 
sAmudrakaM samadhuraM, satiktaM kaTu pAMSujam|
 
sAmudrakaM samadhuraM, satiktaM kaTu pAMSujam|
rocanaM lavaNaM sarvaM pAki sraMsyanilApaham||304||
+
rocanaM lavaNaM sarvaM pAki sraMsyanilApaham||304||</poem>
 
</div></div>
 
</div></div>
   Line 4,353: Line 4,342:  
</div>
 
</div>
 
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
 
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
 
+
<poem>
 
हृत्पाण्डुग्रहणीरोगप्लीहानाहगलग्रहान्।
 
हृत्पाण्डुग्रहणीरोगप्लीहानाहगलग्रहान्।
 
कासंकफजमर्शांसियावशूकोव्यपोहति॥३०५॥
 
कासंकफजमर्शांसियावशूकोव्यपोहति॥३०५॥
 
तीक्ष्णोष्णोलघुरूक्षश्चक्लेदीपक्ता  विदारणः।
 
तीक्ष्णोष्णोलघुरूक्षश्चक्लेदीपक्ता  विदारणः।
दाहनोदीपनश्छेत्तासर्वःक्षारोऽग्निसन्निभः ॥३०६॥
+
दाहनोदीपनश्छेत्तासर्वःक्षारोऽग्निसन्निभः ॥३०६॥</poem>
 
<div class="mw-collapsible-content">
 
<div class="mw-collapsible-content">
 
+
<poem>
 
hr̥tpāṇḍugrahaṇīrōgaplīhānāhagalagrahān|  
 
hr̥tpāṇḍugrahaṇīrōgaplīhānāhagalagrahān|  
 
kāsaṁ kaphajamarśāṁsi yāvaśūkō vyapōhati||305||  
 
kāsaṁ kaphajamarśāṁsi yāvaśūkō vyapōhati||305||  
Line 4,368: Line 4,357:  
kAsaM kaPajamarSAMsi yAvaSUko vyapohati||305||
 
kAsaM kaPajamarSAMsi yAvaSUko vyapohati||305||
 
tIkShNoShNo laGurUkShaSca kledI paktA  vidAraNaH|
 
tIkShNoShNo laGurUkShaSca kledI paktA  vidAraNaH|
dAhano dIpanaSCettA sarvaH kShAro&gnisanniBaH ||306||
+
dAhano dIpanaSCettA sarvaH kShAro&gnisanniBaH ||306||</poem>
 
</div></div>
 
</div></div>
   Line 4,375: Line 4,364:  
All alkalis are like fiery, sharp, hot, light, dry, liquefacient, digestive, corrosive, caustic, stimulates digestion and destructive of tissues. [306]
 
All alkalis are like fiery, sharp, hot, light, dry, liquefacient, digestive, corrosive, caustic, stimulates digestion and destructive of tissues. [306]
 
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
 
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
 
+
<poem>
 
कारवीकुञ्चिकाऽजाजीयवानीधान्यतुम्बुरु।
 
कारवीकुञ्चिकाऽजाजीयवानीधान्यतुम्बुरु।
रोचनंदीपनंवातकफदौर्गन्ध्यनाशनम्॥३०७॥
+
रोचनंदीपनंवातकफदौर्गन्ध्यनाशनम्॥३०७॥</poem>
 
<div class="mw-collapsible-content">
 
<div class="mw-collapsible-content">
 
+
<poem>
 
kāravī kuñcikā'jājī yavānī dhānyatumburu|  
 
kāravī kuñcikā'jājī yavānī dhānyatumburu|  
 
rōcanaṁ dīpanaṁ vātakaphadaurgandhyanāśanam||307||
 
rōcanaṁ dīpanaṁ vātakaphadaurgandhyanāśanam||307||
    
kAravI ku~jcikA&jAjI yavAnI dhAnyatumburu|
 
kAravI ku~jcikA&jAjI yavAnI dhAnyatumburu|
rocanaM dIpanaM vAtakaPadaurgandhyanASanam||307||
+
rocanaM dIpanaM vAtakaPadaurgandhyanASanam||307||</poem>
 
</div></div>
 
</div></div>
    
Celery seeds (''karavi'', Carum bulbocastanum W.Koch.), black cumin (''kunchika'', Nigella sativa Linn.), cumin (''ajaji'', Cuminum cyminum Linn.), bishops weed (''yavani'', Trachyspermum ammi Linn.), coriander (''dhanyaka'', Coriandrum sativum) and Indian tooth-ache (''tumburu'', Zanthoxylum armatum DC) are appetizing, stimulate digestion, alleviate ''vata'' and ''kapha'',  and remove foul odour.[307]
 
Celery seeds (''karavi'', Carum bulbocastanum W.Koch.), black cumin (''kunchika'', Nigella sativa Linn.), cumin (''ajaji'', Cuminum cyminum Linn.), bishops weed (''yavani'', Trachyspermum ammi Linn.), coriander (''dhanyaka'', Coriandrum sativum) and Indian tooth-ache (''tumburu'', Zanthoxylum armatum DC) are appetizing, stimulate digestion, alleviate ''vata'' and ''kapha'',  and remove foul odour.[307]
 
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
 
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
 
+
<poem>
 
आहारयोगिनांभक्तिनिश्चयोनतुविद्यते।
 
आहारयोगिनांभक्तिनिश्चयोनतुविद्यते।
समाप्तो द्वादशश्चायंवर्गआहारयोगिनाम्॥३०८॥
+
समाप्तो द्वादशश्चायंवर्गआहारयोगिनाम्॥३०८॥</poem>
 
<div class="mw-collapsible-content">
 
<div class="mw-collapsible-content">
 
+
<poem>
 
āhārayōgināṁ bhaktiniścayō na tu vidyatē|  
 
āhārayōgināṁ bhaktiniścayō na tu vidyatē|  
 
samāptō [1] dvādaśaścāyaṁ varga āhārayōginām||308||  
 
samāptō [1] dvādaśaścāyaṁ varga āhārayōginām||308||  
    
AhArayoginAM BaktiniScayo na tu vidyate|
 
AhArayoginAM BaktiniScayo na tu vidyate|
samApto  dvAdaSaScAyaM varga AhArayoginAm||308||
+
samApto  dvAdaSaScAyaM varga AhArayoginAm||308||</poem>
 
</div></div>
 
</div></div>
   Line 4,414: Line 4,403:  
Thus ends the twelfth section on the articles used in cooked foods.
 
Thus ends the twelfth section on the articles used in cooked foods.
   −
==== General considerations in qualities ====
+
=== General considerations in qualities ===
 
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
 
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
 
+
<poem>
 
शूकधान्यंशमीधान्यंसमातीतंप्रशस्यते।
 
शूकधान्यंशमीधान्यंसमातीतंप्रशस्यते।
 
पुराणंप्रायशोरूक्षंप्रायेणाभिनवंगुरु ॥३०९॥
 
पुराणंप्रायशोरूक्षंप्रायेणाभिनवंगुरु ॥३०९॥
    
यद्यदागच्छति क्षिप्रंतत्तल्लघुतरंस्मृतम्।
 
यद्यदागच्छति क्षिप्रंतत्तल्लघुतरंस्मृतम्।
निस्तुषंयुक्तिभृष्टंचसूप्यंलघुविपच्यते॥३१०॥
+
निस्तुषंयुक्तिभृष्टंचसूप्यंलघुविपच्यते॥३१०॥</poem>
 
<div class="mw-collapsible-content">
 
<div class="mw-collapsible-content">
 
+
<poem>
 
śūkadhānyaṁ śamīdhānyaṁ samātītaṁ praśasyatē|  
 
śūkadhānyaṁ śamīdhānyaṁ samātītaṁ praśasyatē|  
 
purāṇaṁ prāyaśō rūkṣaṁ prāyēṇābhinavaṁ guru [1] ||309||  
 
purāṇaṁ prāyaśō rūkṣaṁ prāyēṇābhinavaṁ guru [1] ||309||  
Line 4,434: Line 4,423:     
yadyadAgacCati  kShipraM tattallaGutaraM smRutam|
 
yadyadAgacCati  kShipraM tattallaGutaraM smRutam|
nistuShaM yuktiBRuShTaM ca sUpyaM laGu vipacyate||310||
+
nistuShaM yuktiBRuShTaM ca sUpyaM laGu vipacyate||310||</poem>
 
</div></div>
 
</div></div>
   Line 4,441: Line 4,430:  
That grain which grows quicker is considered lighter than the others. The decorticated and slightly roasted pulse is digested easily. [310]
 
That grain which grows quicker is considered lighter than the others. The decorticated and slightly roasted pulse is digested easily. [310]
 
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
 
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
 
+
<poem>
 
मृतंकृशंचातिमेद्यंवृद्धंबालंविषैर्हतम्।
 
मृतंकृशंचातिमेद्यंवृद्धंबालंविषैर्हतम्।
 
अगोचरभृतंव्यालसूदितंमांसमुत्सृजेत्॥३११॥
 
अगोचरभृतंव्यालसूदितंमांसमुत्सृजेत्॥३११॥
   −
अतोऽन्यथाहितंमांसंबृंहणंबलवर्धनम्।
+
अतोऽन्यथाहितंमांसंबृंहणंबलवर्धनम्।</poem>
 
<div class="mw-collapsible-content">
 
<div class="mw-collapsible-content">
 
+
<poem>
 
mr̥taṁ kr̥śaṁ cātimēdyaṁ vr̥ddhaṁ bālaṁ viṣairhatam|  
 
mr̥taṁ kr̥śaṁ cātimēdyaṁ vr̥ddhaṁ bālaṁ viṣairhatam|  
 
agōcarabhr̥taṁ vyālasūditaṁ māṁsamutsr̥jēt||311||  
 
agōcarabhr̥taṁ vyālasūditaṁ māṁsamutsr̥jēt||311||  
Line 4,456: Line 4,445:  
agocaraBRutaM vyAlasUditaM mAMsamutsRujet||311||
 
agocaraBRutaM vyAlasUditaM mAMsamutsRujet||311||
   −
ato&nyathA hitaM mAMsaM bRuMhaNaM balavardhanam|
+
ato&nyathA hitaM mAMsaM bRuMhaNaM balavardhanam|</poem>
 
</div></div>
 
</div></div>
    
The flesh of the animal which is dead, emaciated, very fat, old, too young, killed by poisoning, reared in unnatural habitat or killed by a tiger or snake should be avoided. Except for the above scenarios, flesh of animals described in this and prior chapters is wholesome, nourishing and promotes strength. [311]
 
The flesh of the animal which is dead, emaciated, very fat, old, too young, killed by poisoning, reared in unnatural habitat or killed by a tiger or snake should be avoided. Except for the above scenarios, flesh of animals described in this and prior chapters is wholesome, nourishing and promotes strength. [311]
 
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
 
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
 
+
<poem>
 
प्रीणनःसर्वभूतानांहृद्योमांसरसःपरम्॥३१२॥
 
प्रीणनःसर्वभूतानांहृद्योमांसरसःपरम्॥३१२॥
   Line 4,471: Line 4,460:     
व्यायामनित्याःस्त्रीनित्यामद्यनित्याश्चयेनराः।
 
व्यायामनित्याःस्त्रीनित्यामद्यनित्याश्चयेनराः।
नित्यंमांसरसाहारानातुराःस्युर्नदुर्बलाः॥३१५॥
+
नित्यंमांसरसाहारानातुराःस्युर्नदुर्बलाः॥३१५॥</poem>
 
<div class="mw-collapsible-content">
 
<div class="mw-collapsible-content">
 
+
<poem>
 
prīṇanaḥ sarvabhūtānāṁ hr̥dyō māṁsarasaḥ param||312||  
 
prīṇanaḥ sarvabhūtānāṁ hr̥dyō māṁsarasaḥ param||312||  
   Line 4,494: Line 4,483:     
vyAyAmanityAH strInityA madyanityASca ye narAH|
 
vyAyAmanityAH strInityA madyanityASca ye narAH|
nityaM mAMsarasAhArA nAturAH syurna durbalAH||315||
+
nityaM mAMsarasAhArA nAturAH syurna durbalAH||315||</poem>
 
</div></div>
 
</div></div>
   Line 4,503: Line 4,492:  
If those given to constant exercise and indulgence in women and wine take meat juice daily, they will never fall ill or become weak. [315]
 
If those given to constant exercise and indulgence in women and wine take meat juice daily, they will never fall ill or become weak. [315]
   −
==== Signs of bad quality (avoidable) vegetables, fruits and greens ====
+
=== Signs of bad quality (avoidable) vegetables, fruits and greens ===
 
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
 
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
 
+
<poem>
 
क्रिमिवातातपहतंशुष्कंजीर्णमनार्तवम्।
 
क्रिमिवातातपहतंशुष्कंजीर्णमनार्तवम्।
 
शाकंनिःस्नेहसिद्धंचवर्ज्यंयच्चापरिस्रुतम्॥३१६॥
 
शाकंनिःस्नेहसिद्धंचवर्ज्यंयच्चापरिस्रुतम्॥३१६॥
Line 4,513: Line 4,502:     
हरितानां यथाशाकंनिर्देशःसाधनादृते।
 
हरितानां यथाशाकंनिर्देशःसाधनादृते।
मद्याम्बुगोरसादीनांस्वेस्वेवर्गेविनिश्चयः॥३१८॥
+
मद्याम्बुगोरसादीनांस्वेस्वेवर्गेविनिश्चयः॥३१८॥</poem>
 
<div class="mw-collapsible-content">
 
<div class="mw-collapsible-content">
 
+
<poem>
 
krimivātātapahataṁ śuṣkaṁ jīrṇamanārtavam|  
 
krimivātātapahataṁ śuṣkaṁ jīrṇamanārtavam|  
 
śākaṁ niḥsnēhasiddhaṁ ca varjyaṁ yaccāparisrutam||316||  
 
śākaṁ niḥsnēhasiddhaṁ ca varjyaṁ yaccāparisrutam||316||  
Line 4,532: Line 4,521:     
haritAnAM yathASAkaM nirdeSaH sAdhanAdRute|
 
haritAnAM yathASAkaM nirdeSaH sAdhanAdRute|
madyAmbugorasAdInAM sve sve varge viniScayaH||318||
+
madyAmbugorasAdInAM sve sve varge viniScayaH||318||</poem>
 
</div></div>
 
</div></div>
   Line 4,541: Line 4,530:  
The rules regarding greens are the same as vegetables, except in the mode of preparation. As regards wine, water and milk etc. these have been described in their respective actions. [318]
 
The rules regarding greens are the same as vegetables, except in the mode of preparation. As regards wine, water and milk etc. these have been described in their respective actions. [318]
   −
==== Beverages after food ====
+
=== Anupana (beverages after food) ====
 +
 
 +
==== General guidelines for beverages after food ====
 
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
 
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
 
+
<poem>
 
यदाहारगुणैः पानंविपरीतंतदिष्यते।
 
यदाहारगुणैः पानंविपरीतंतदिष्यते।
 
अन्नानुपानंधातूनांदृष्टंयन्नविरोधिच॥३१९॥
 
अन्नानुपानंधातूनांदृष्टंयन्नविरोधिच॥३१९॥
Line 4,560: Line 4,551:     
अल्पाग्नीनामनिद्राणांतन्द्राशोकभयक्लमैः।
 
अल्पाग्नीनामनिद्राणांतन्द्राशोकभयक्लमैः।
मद्यमांसोचितानांचमद्यमेवानुशस्यते॥३२४॥
+
मद्यमांसोचितानांचमद्यमेवानुशस्यते॥३२४॥</poem>
 
<div class="mw-collapsible-content">
 
<div class="mw-collapsible-content">
 
+
<poem>
 
yadāhāraguṇaiḥ [1] pānaṁ viparītaṁ tadiṣyatē|  
 
yadāhāraguṇaiḥ [1] pānaṁ viparītaṁ tadiṣyatē|  
 
annānupānaṁ dhātūnāṁ dr̥ṣṭaṁ yanna virōdhi ca||319||  
 
annānupānaṁ dhātūnāṁ dr̥ṣṭaṁ yanna virōdhi ca||319||  
Line 4,597: Line 4,588:     
alpAgnInAmanidrANAM tandrASokaBayaklamaiH|
 
alpAgnInAmanidrANAM tandrASokaBayaklamaiH|
madyamAMsocitAnAM ca madyamevAnuSasyate||324||
+
madyamAMsocitAnAM ca madyamevAnuSasyate||324||</poem>
 
</div></div>
 
</div></div>
   Line 4,614: Line 4,605:  
==== Benefits of ''anupana'' (vehicle) ====
 
==== Benefits of ''anupana'' (vehicle) ====
 
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
 
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
 
+
<poem>
 
अथानुपानकर्मगुणान्प्रवक्ष्यामः- अनुपानंतर्पयति, प्रीणयति, ऊर्जयति, बृंहयति, पर्याप्तिमभिनिर्वर्तयति, भुक्तमवसादयति, अन्नसङ्घातंभिनत्ति, मार्दवमापादयति, क्लेदयति, जरयति, सुखपरिणामितामाशुव्यवायितांचाहारस्योपजनयतीति॥३२५॥
 
अथानुपानकर्मगुणान्प्रवक्ष्यामः- अनुपानंतर्पयति, प्रीणयति, ऊर्जयति, बृंहयति, पर्याप्तिमभिनिर्वर्तयति, भुक्तमवसादयति, अन्नसङ्घातंभिनत्ति, मार्दवमापादयति, क्लेदयति, जरयति, सुखपरिणामितामाशुव्यवायितांचाहारस्योपजनयतीति॥३२५॥
    
भवतिचात्र-   
 
भवतिचात्र-   
 
अनुपानंहितंयुक्तंतर्पयत्याशुमानवम्।
 
अनुपानंहितंयुक्तंतर्पयत्याशुमानवम्।
सुखंपचतिचाहारमायुषेचबलायच॥३२६॥
+
सुखंपचतिचाहारमायुषेचबलायच॥३२६॥</poem>
 
<div class="mw-collapsible-content">
 
<div class="mw-collapsible-content">
 
+
<poem>
 
athānupānakarmaguṇān [1] pravakṣyāmaḥ- anupānaṁ tarpayati, prīṇayati, ūrjayati, br̥ṁhayati, paryāptimabhinirvartayati, bhuktamavasādayati, annasaṅghātaṁbhinatti, mārdavamāpādayati, klēdayati, jarayati, sukhapariṇāmitāmāśuvyavāyitāṁ cāhārasyōpajanayatīti||325||  
 
athānupānakarmaguṇān [1] pravakṣyāmaḥ- anupānaṁ tarpayati, prīṇayati, ūrjayati, br̥ṁhayati, paryāptimabhinirvartayati, bhuktamavasādayati, annasaṅghātaṁbhinatti, mārdavamāpādayati, klēdayati, jarayati, sukhapariṇāmitāmāśuvyavāyitāṁ cāhārasyōpajanayatīti||325||  
   Line 4,632: Line 4,623:  
Bavati cAtra-   
 
Bavati cAtra-   
 
anupAnaM hitaM yuktaM tarpayatyASu mAnavam|
 
anupAnaM hitaM yuktaM tarpayatyASu mAnavam|
suKaM pacati cAhAramAyuShe ca balAya ca||326||
+
suKaM pacati cAhAramAyuShe ca balAya ca||326||</poem>
 
</div></div>
 
</div></div>
   Line 4,641: Line 4,632:  
==== Contra-inidcations of drinking water after meals ====
 
==== Contra-inidcations of drinking water after meals ====
 
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
 
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
 
+
<poem>
 
नोर्ध्वाङ्गमारुताविष्टानहिक्काश्वासकासिनः।
 
नोर्ध्वाङ्गमारुताविष्टानहिक्काश्वासकासिनः।
 
नगीतभाष्याध्ययनप्रसक्तानोरसिक्षताः॥३२७॥
 
नगीतभाष्याध्ययनप्रसक्तानोरसिक्षताः॥३२७॥
    
पिबेयुरुदकंभुक्त्वातद्धिकण्ठोरसिस्थितम्।
 
पिबेयुरुदकंभुक्त्वातद्धिकण्ठोरसिस्थितम्।
स्नेहमाहारजंहत्वा भूयोदोषायकल्पते॥३२८॥
+
स्नेहमाहारजंहत्वा भूयोदोषायकल्पते॥३२८॥</poem>
 
<div class="mw-collapsible-content">
 
<div class="mw-collapsible-content">
 
+
<poem>
 
nōrdhvāṅgamārutāviṣṭā na hikkāśvāsakāsinaḥ|  
 
nōrdhvāṅgamārutāviṣṭā na hikkāśvāsakāsinaḥ|  
 
na gītabhāṣyādhyayanaprasaktā nōrasi kṣatāḥ||327||  
 
na gītabhāṣyādhyayanaprasaktā nōrasi kṣatāḥ||327||  
Line 4,659: Line 4,650:     
pibeyurudakaM BuktvA taddhi kaNThorasi sthitam|
 
pibeyurudakaM BuktvA taddhi kaNThorasi sthitam|
snehamAhArajaM hatvA  BUyo doShAya kalpate||328||
+
snehamAhArajaM hatvA  BUyo doShAya kalpate||328||</poem>
 
</div></div>
 
</div></div>
    
Neither those in whom ''vata'' is provoked in the upper parts of the body nor those that suffer from hiccups, dyspnea or cough, nor those that are engaged in singing, lecturing or studying, nor those that are suffering from the pectoral lesions should drink water after eating, for it takes away from the throat and chest the unctuous quality of the meal eaten and leads to great morbidity. [327-328]
 
Neither those in whom ''vata'' is provoked in the upper parts of the body nor those that suffer from hiccups, dyspnea or cough, nor those that are engaged in singing, lecturing or studying, nor those that are suffering from the pectoral lesions should drink water after eating, for it takes away from the throat and chest the unctuous quality of the meal eaten and leads to great morbidity. [327-328]
 
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
 
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
 
+
<poem>
 
अन्नपानैकदेशोऽयमुक्तःप्रायोपयोगिकः।
 
अन्नपानैकदेशोऽयमुक्तःप्रायोपयोगिकः।
 
द्रव्याणिनहिनिर्देष्टुंशक्यंकार्त्स्न्येननामभिः॥३२९॥
 
द्रव्याणिनहिनिर्देष्टुंशक्यंकार्त्स्न्येननामभिः॥३२९॥
    
यथानानौषधंकिञ्चिद्देशजानांवचोयथा।
 
यथानानौषधंकिञ्चिद्देशजानांवचोयथा।
द्रव्यंतत्तत्तथावाच्यमनुक्तमिहयद्भवेत्॥३३०॥
+
द्रव्यंतत्तत्तथावाच्यमनुक्तमिहयद्भवेत्॥३३०॥</poem>
 
<div class="mw-collapsible-content">
 
<div class="mw-collapsible-content">
 
+
<poem>
 
annapānaikadēśō'yamuktaḥ prāyōpayōgikaḥ|  
 
annapānaikadēśō'yamuktaḥ prāyōpayōgikaḥ|  
 
dravyāṇi na hi nirdēṣṭuṁ śakyaṁ kārtsnyēna nāmabhiḥ||329||  
 
dravyāṇi na hi nirdēṣṭuṁ śakyaṁ kārtsnyēna nāmabhiḥ||329||  
Line 4,682: Line 4,673:     
yathA nAnauShadhaM ki~jciddeSajAnAM vaco yathA|
 
yathA nAnauShadhaM ki~jciddeSajAnAM vaco yathA|
dravyaM tattattathA vAcyamanuktamiha yadBavet||330||
+
dravyaM tattattathA vAcyamanuktamiha yadBavet||330||</poem>
 
</div></div>
 
</div></div>
   Line 4,689: Line 4,680:  
Since there is no substance that may not be used as a medicine, the substances not spoken of here (''anukta dravya'') should be assessed with reference to their qualities observed by people native to the region where they can be found naturally. [330]
 
Since there is no substance that may not be used as a medicine, the substances not spoken of here (''anukta dravya'') should be assessed with reference to their qualities observed by people native to the region where they can be found naturally. [330]
   −
==== Qualities of creatures according to their habitat and food ====
+
=== Qualities of creatures according to their habitat and food ===
 
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
 
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
 
+
<poem>
 
चरःशरीरावयवाःस्वभावोधातवःक्रिया।
 
चरःशरीरावयवाःस्वभावोधातवःक्रिया।
लिङ्गंप्रमाणंसंस्कारोमात्राचास्मिन्परीक्ष्यते॥३३१॥
+
लिङ्गंप्रमाणंसंस्कारोमात्राचास्मिन्परीक्ष्यते॥३३१॥</poem>
 
<div class="mw-collapsible-content">
 
<div class="mw-collapsible-content">
 
+
<poem>
 
caraḥ śarīrāvayavāḥ svabhāvō dhātavaḥ kriyā|  
 
caraḥ śarīrāvayavāḥ svabhāvō dhātavaḥ kriyā|  
 
liṅgaṁ pramāṇaṁ saṁskārō mātrā cāsmin parīkṣyatē||331||  
 
liṅgaṁ pramāṇaṁ saṁskārō mātrā cāsmin parīkṣyatē||331||  
    
caraH SarIrAvayavAH svaBAvo dhAtavaH kriyA|
 
caraH SarIrAvayavAH svaBAvo dhAtavaH kriyA|
li~ggaM pramANaM saMskAro mAtrA cAsmin parIkShyate||331||
+
li~ggaM pramANaM saMskAro mAtrA cAsmin parIkShyate||331||</poem>
 
</div></div>
 
</div></div>
    
An animal's food and habitat, body-parts, constitution, body-elements, activity, sex, size, mode of preparation and measure are herein explained. [331]
 
An animal's food and habitat, body-parts, constitution, body-elements, activity, sex, size, mode of preparation and measure are herein explained. [331]
 
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
 
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
 
+
<poem>
 
चरोऽनूपजलाकाशधन्वाद्योभक्ष्यसंविधिः।
 
चरोऽनूपजलाकाशधन्वाद्योभक्ष्यसंविधिः।
 
जलजानूपजाश्चैवजलानूपचराश्चये॥३३२॥
 
जलजानूपजाश्चैवजलानूपचराश्चये॥३३२॥
    
गुरुभक्ष्याश्चयेसत्त्वाःसर्वेतेगुरवःस्मृताः।
 
गुरुभक्ष्याश्चयेसत्त्वाःसर्वेतेगुरवःस्मृताः।
लघुभक्ष्यास्तुलघवोधन्वजाधन्वचारिणः॥३३३॥
+
लघुभक्ष्यास्तुलघवोधन्वजाधन्वचारिणः॥३३३॥</poem>
 
<div class="mw-collapsible-content">
 
<div class="mw-collapsible-content">
 
+
<poem>
 
carō'nūpajalākāśadhanvādyō bhakṣyasaṁvidhiḥ|  
 
carō'nūpajalākāśadhanvādyō bhakṣyasaṁvidhiḥ|  
 
jalajānūpajāścaiva jalānūpacarāśca yē||332||  
 
jalajānūpajāścaiva jalānūpacarāśca yē||332||  
Line 4,723: Line 4,714:     
guruBakShyASca ye sattvAH sarve te guravaH smRutAH|
 
guruBakShyASca ye sattvAH sarve te guravaH smRutAH|
laGuBakShyAstu laGavo dhanvajA dhanvacAriNaH||333||
+
laGuBakShyAstu laGavo dhanvajA dhanvacAriNaH||333||</poem>
 
</div></div>
 
</div></div>
   Line 4,730: Line 4,721:  
</div>
 
</div>
 
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
 
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
 
+
<poem>
 
शरीरावयवाःसक्थिशिरःस्कन्धादयस्तथा।
 
शरीरावयवाःसक्थिशिरःस्कन्धादयस्तथा।
 
सक्थिमांसाद्गुरुः  स्कन्धस्ततःक्रोडस्ततःशिरः॥३३४॥
 
सक्थिमांसाद्गुरुः  स्कन्धस्ततःक्रोडस्ततःशिरः॥३३४॥
    
वृषणौचर्ममेढ्रंचश्रोणीवृक्कौयकृद्गुदम्।
 
वृषणौचर्ममेढ्रंचश्रोणीवृक्कौयकृद्गुदम्।
मांसाद्गुरुतरंविद्याद्यथास्वंमध्यमस्थिच॥३३५॥
+
मांसाद्गुरुतरंविद्याद्यथास्वंमध्यमस्थिच॥३३५॥</poem>
 
<div class="mw-collapsible-content">
 
<div class="mw-collapsible-content">
 
+
<poem>
 
śarīrāvayavāḥ sakthiśiraḥskandhādayastathā|  
 
śarīrāvayavāḥ sakthiśiraḥskandhādayastathā|  
 
sakthimāṁsādguruḥ [1] skandhastataḥ krōḍastataḥ śiraḥ||334||  
 
sakthimāṁsādguruḥ [1] skandhastataḥ krōḍastataḥ śiraḥ||334||  
Line 4,748: Line 4,739:     
vRuShaNau carma meDhraM ca SroNI vRukkau yakRudgudam|
 
vRuShaNau carma meDhraM ca SroNI vRukkau yakRudgudam|
mAMsAdgurutaraM vidyAdyathAsvaM madhyamasthi ca||335||
+
mAMsAdgurutaraM vidyAdyathAsvaM madhyamasthi ca||335||</poem>
 
</div></div>
 
</div></div>
   Line 4,755: Line 4,746:  
</div>
 
</div>
 
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
 
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
 
+
<poem>
 
स्वभावाल्लघवोमुद्गास्तथालावकपिञ्जलाः।
 
स्वभावाल्लघवोमुद्गास्तथालावकपिञ्जलाः।
 
स्वभावाद्गुरवोमाषावराहमहिषास्तथा॥३३६॥
 
स्वभावाद्गुरवोमाषावराहमहिषास्तथा॥३३६॥
    
धातूनांशोणितादीनांगुरुंविद्याद्यथोत्तरम्।
 
धातूनांशोणितादीनांगुरुंविद्याद्यथोत्तरम्।
अलसेभ्योविशिष्यन्तेप्राणिनोयेबहुक्रियाः॥३३७॥
+
अलसेभ्योविशिष्यन्तेप्राणिनोयेबहुक्रियाः॥३३७॥</poem>
 
<div class="mw-collapsible-content">
 
<div class="mw-collapsible-content">
 
+
<poem>
 
svabhāvāllaghavō mudgāstathā lāvakapiñjalāḥ|  
 
svabhāvāllaghavō mudgāstathā lāvakapiñjalāḥ|  
 
svabhāvādguravō māṣā varāhamahiṣāstathā||336||  
 
svabhāvādguravō māṣā varāhamahiṣāstathā||336||  
Line 4,773: Line 4,764:     
dhAtUnAM SoNitAdInAM guruM vidyAdyathottaram|
 
dhAtUnAM SoNitAdInAM guruM vidyAdyathottaram|
alaseByo viSiShyante prANino ye bahukriyAH||337||
+
alaseByo viSiShyante prANino ye bahukriyAH||337||</poem>
 
</div></div>
 
</div></div>
   Line 4,782: Line 4,773:  
</div>
 
</div>
 
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
 
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
 
+
<poem>
 
गौरवंलिङ्गसामान्येपुंसांस्त्रीणांतुलाघवम्।
 
गौरवंलिङ्गसामान्येपुंसांस्त्रीणांतुलाघवम्।
महाप्रमाणागुरवःस्वजातौलघवोऽन्यथा॥३३८॥
+
महाप्रमाणागुरवःस्वजातौलघवोऽन्यथा॥३३८॥</poem>
 
<div class="mw-collapsible-content">
 
<div class="mw-collapsible-content">
 
+
<poem>
 
gauravaṁ liṅgasāmānyē puṁsāṁ strīṇāṁ tu lāghavam|  
 
gauravaṁ liṅgasāmānyē puṁsāṁ strīṇāṁ tu lāghavam|  
 
mahāpramāṇā guravaḥ svajātau laghavō'nyathā||338||  
 
mahāpramāṇā guravaḥ svajātau laghavō'nyathā||338||  
    
gauravaM li~ggasAmAnye puMsAM strINAM tu lAGavam|
 
gauravaM li~ggasAmAnye puMsAM strINAM tu lAGavam|
mahApramANA guravaH svajAtau laGavo&nyathA||338||
+
mahApramANA guravaH svajAtau laGavo&nyathA||338||</poem>
 
</div></div>
 
</div></div>
    
In general, heaviness is the characteristic of males while lightness is the characteristic of females. Those that are massive in size in each class are heavy and those that are otherwise are light. [338]
 
In general, heaviness is the characteristic of males while lightness is the characteristic of females. Those that are massive in size in each class are heavy and those that are otherwise are light. [338]
 
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
 
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
 
+
<poem>
 
गुरूणांलाघवंविद्यात्संस्कारात्सविपर्ययम्।
 
गुरूणांलाघवंविद्यात्संस्कारात्सविपर्ययम्।
व्रीहेर्लाजायथाचस्युःसक्तूनांसिद्धपिण्डिकाः॥३३९॥
+
व्रीहेर्लाजायथाचस्युःसक्तूनांसिद्धपिण्डिकाः॥३३९॥</poem>
 
<div class="mw-collapsible-content">
 
<div class="mw-collapsible-content">
 
+
<poem>
 
gurūṇāṁ lāghavaṁ vidyāt saṁskārāt saviparyayam|  
 
gurūṇāṁ lāghavaṁ vidyāt saṁskārāt saviparyayam|  
 
vrīhērlājā yathā ca syuḥ saktūnāṁ siddhapiṇḍikāḥ||339||  
 
vrīhērlājā yathā ca syuḥ saktūnāṁ siddhapiṇḍikāḥ||339||  
    
gurUNAM lAGavaM vidyAt saMskArAt saviparyayam|
 
gurUNAM lAGavaM vidyAt saMskArAt saviparyayam|
vrIherlAjA yathA ca syuH saktUnAM siddhapiNDikAH||339||
+
vrIherlAjA yathA ca syuH saktUnAM siddhapiNDikAH||339||</poem>
 
</div></div>
 
</div></div>
    
Heavy articles, it should be known, become lighter on preparation (or cooking) and the light ones become heavier just as rice becomes light when roasted and roasted corn flour becomes heavy when cooked and prepared into balls. [339]
 
Heavy articles, it should be known, become lighter on preparation (or cooking) and the light ones become heavier just as rice becomes light when roasted and roasted corn flour becomes heavy when cooked and prepared into balls. [339]
 
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
 
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
 
+
<poem>
 
अल्पादानेगुरूणांचलघूनांचातिसेवने।
 
अल्पादानेगुरूणांचलघूनांचातिसेवने।
 
मात्राकारणमुद्दिष्टंद्रव्याणांगुरुलाघवे॥३४०॥
 
मात्राकारणमुद्दिष्टंद्रव्याणांगुरुलाघवे॥३४०॥
    
गुरूणामल्पमादेयंलघूनांतृप्तिरिष्यते।
 
गुरूणामल्पमादेयंलघूनांतृप्तिरिष्यते।
मात्रांद्रव्याण्यपेक्षन्ते  मात्राचाग्निमपेक्षते॥३४१॥
+
मात्रांद्रव्याण्यपेक्षन्ते  मात्राचाग्निमपेक्षते॥३४१॥</poem>
 
<div class="mw-collapsible-content">
 
<div class="mw-collapsible-content">
 
+
<poem>
 
alpādānē gurūṇāṁ ca laghūnāṁ cātisēvanē|  
 
alpādānē gurūṇāṁ ca laghūnāṁ cātisēvanē|  
 
mātrā kāraṇamuddiṣṭaṁ dravyāṇāṁ gurulāghavē||340||  
 
mātrā kāraṇamuddiṣṭaṁ dravyāṇāṁ gurulāghavē||340||  
Line 4,828: Line 4,819:     
gurUNAmalpamAdeyaM laGUnAM tRuptiriShyate|
 
gurUNAmalpamAdeyaM laGUnAM tRuptiriShyate|
mAtrAM dravyANyapekShante  mAtrA cAgnimapekShate||341||
+
mAtrAM dravyANyapekShante  mAtrA cAgnimapekShate||341||</poem>
 
</div></div>
 
</div></div>
   Line 4,835: Line 4,826:  
Food articles should thus be consumed in proper measure and the proper measure should be in accordance with the strength of the individual’s ''agni''. [341]
 
Food articles should thus be consumed in proper measure and the proper measure should be in accordance with the strength of the individual’s ''agni''. [341]
 
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
 
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
 
+
<poem>
 
बलमारोग्यमायुश्चप्राणाश्चाग्नौप्रतिष्ठिताः।
 
बलमारोग्यमायुश्चप्राणाश्चाग्नौप्रतिष्ठिताः।
अन्नपानेन्धनैश्चाग्निर्ज्वलतिव्येतिचान्यथा ॥३४२॥
+
अन्नपानेन्धनैश्चाग्निर्ज्वलतिव्येतिचान्यथा ॥३४२॥</poem>
 
<div class="mw-collapsible-content">
 
<div class="mw-collapsible-content">
 
+
<poem>
 
balamārōgyamāyuśca prāṇāścāgnau pratiṣṭhitāḥ|  
 
balamārōgyamāyuśca prāṇāścāgnau pratiṣṭhitāḥ|  
 
annapānēndhanaiścāgnirjvalati vyēti cānyathā [1] ||342||   
 
annapānēndhanaiścāgnirjvalati vyēti cānyathā [1] ||342||   
    
balamArogyamAyuSca prANAScAgnau pratiShThitAH|
 
balamArogyamAyuSca prANAScAgnau pratiShThitAH|
annapAnendhanaiScAgnirjvalati vyeti cAnyathA ||342||
+
annapAnendhanaiScAgnirjvalati vyeti cAnyathA ||342||</poem>
 
</div></div>
 
</div></div>
    
Strength, health, longevity and vital breath are dependent on the state of ''agni'' that burns when fed by the fuel of food and drink or dwindles when deprived of them. [342]
 
Strength, health, longevity and vital breath are dependent on the state of ''agni'' that burns when fed by the fuel of food and drink or dwindles when deprived of them. [342]
 
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
 
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
 
+
<poem>
 
गुरुलाघवचिन्तेयंप्रायेणाल्पबलान्प्रति।
 
गुरुलाघवचिन्तेयंप्रायेणाल्पबलान्प्रति।
मन्दक्रियाननारोग्यान्सुकुमारान्सुखोचितान्॥३४३॥
+
मन्दक्रियाननारोग्यान्सुकुमारान्सुखोचितान्॥३४३॥</poem>
 
<div class="mw-collapsible-content">
 
<div class="mw-collapsible-content">
 
+
<poem>
 
gurulāghavacintēyaṁ prāyēṇālpabalān prati|  
 
gurulāghavacintēyaṁ prāyēṇālpabalān prati|  
 
mandakriyānanārōgyān sukumārānsukhōcitān||343||  
 
mandakriyānanārōgyān sukumārānsukhōcitān||343||  
    
gurulAGavacinteyaM prAyeNAlpabalAn prati|
 
gurulAGavacinteyaM prAyeNAlpabalAn prati|
mandakriyAnanArogyAn sukumArAnsuKocitAn||343||
+
mandakriyAnanArogyAn sukumArAnsuKocitAn||343||</poem>
 
</div></div>
 
</div></div>
    
The consideration of heaviness and lightness of food articles is particularly important for those who are generally weak, indolent, unhealthy, fragile or in a delicate condition of health, and those given to luxury. [343]
 
The consideration of heaviness and lightness of food articles is particularly important for those who are generally weak, indolent, unhealthy, fragile or in a delicate condition of health, and those given to luxury. [343]
 
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
 
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
 
+
<poem>
 
दीप्ताग्नयःखराहाराःकर्मनित्यामहोदराः।
 
दीप्ताग्नयःखराहाराःकर्मनित्यामहोदराः।
येनराःप्रतितांश्चिन्त्यंनावश्यंगुरुलाघवम्॥३४४॥
+
येनराःप्रतितांश्चिन्त्यंनावश्यंगुरुलाघवम्॥३४४॥</poem>
 
<div class="mw-collapsible-content">
 
<div class="mw-collapsible-content">
 
+
<poem>
 
dīptāgnayaḥ kharāhārāḥ karmanityā mahōdarāḥ|  
 
dīptāgnayaḥ kharāhārāḥ karmanityā mahōdarāḥ|  
 
yē narāḥ prati tāṁścintyaṁ nāvaśyaṁ gurulāghavam||344||  
 
yē narāḥ prati tāṁścintyaṁ nāvaśyaṁ gurulāghavam||344||  
    
dIptAgnayaH KarAhArAH karmanityA mahodarAH|
 
dIptAgnayaH KarAhArAH karmanityA mahodarAH|
ye narAH prati tAMScintyaM nAvaSyaM gurulAGavam||344||
+
ye narAH prati tAMScintyaM nAvaSyaM gurulAGavam||344||</poem>
 
</div></div>
 
</div></div>
    
For those whose ''agni'' is strong, are accustomed to tough-to-digest food articles, are accustomed to hard labor and have a large capacity for consumption and digestion of food, the consideration of heavy and light food is not necessary. [344]
 
For those whose ''agni'' is strong, are accustomed to tough-to-digest food articles, are accustomed to hard labor and have a large capacity for consumption and digestion of food, the consideration of heavy and light food is not necessary. [344]
 
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
 
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
 
+
<poem>
 
हिताभिर्जुहुयान्नित्यमन्तरग्निंसमाहितः।
 
हिताभिर्जुहुयान्नित्यमन्तरग्निंसमाहितः।
 
अन्नपानसमिद्भिर्नामात्राकालौविचारयन्॥३४५॥
 
अन्नपानसमिद्भिर्नामात्राकालौविचारयन्॥३४५॥
Line 4,885: Line 4,876:     
नरंनिःश्रेयसेयुक्तंसात्म्यज्ञंपानभोजने।
 
नरंनिःश्रेयसेयुक्तंसात्म्यज्ञंपानभोजने।
भजन्तेनामयाःकेचिद्भाविनोऽप्यन्तरादृते॥३४७॥
+
भजन्तेनामयाःकेचिद्भाविनोऽप्यन्तरादृते॥३४७॥</poem>
 
<div class="mw-collapsible-content">
 
<div class="mw-collapsible-content">
 
+
<poem>
 
hitābhirjuhuyānnityamantaragniṁ samāhitaḥ|  
 
hitābhirjuhuyānnityamantaragniṁ samāhitaḥ|  
 
annapānasamidbhirnā mātrākālau vicārayan||345||  
 
annapānasamidbhirnā mātrākālau vicārayan||345||  
Line 4,904: Line 4,895:     
naraM niHSreyase yuktaM sAtmyaj~jaM pAnaBojane|
 
naraM niHSreyase yuktaM sAtmyaj~jaM pAnaBojane|
Bajante nAmayAH kecidBAvino&pyantarAdRute||347||
+
Bajante nAmayAH kecidBAvino&pyantarAdRute||347||</poem>
 
</div></div>
 
</div></div>
   Line 4,911: Line 4,902:  
The man whose ''agni'' is well tended, who feeds it duly with wholesome diet, who does daily meditation, charity and the pursuit of spiritual salvation, and who takes food and drinks that are wholesome to him, will not fall to approaching diseases except for special reasons. [346-347]
 
The man whose ''agni'' is well tended, who feeds it duly with wholesome diet, who does daily meditation, charity and the pursuit of spiritual salvation, and who takes food and drinks that are wholesome to him, will not fall to approaching diseases except for special reasons. [346-347]
 
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
 
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
 
+
<poem>
 
षड्त्रिंशतंसहस्राणिरात्रीणांहितभोजनः।
 
षड्त्रिंशतंसहस्राणिरात्रीणांहितभोजनः।
जीवत्यनातुरोजन्तुर्जितात्मासम्मतःसताम्॥३४८॥
+
जीवत्यनातुरोजन्तुर्जितात्मासम्मतःसताम्॥३४८॥</poem>
 
<div class="mw-collapsible-content">
 
<div class="mw-collapsible-content">
 
+
<poem>
 
ṣaḍtriṁśataṁ sahasrāṇi rātrīṇāṁ hitabhōjanaḥ|  
 
ṣaḍtriṁśataṁ sahasrāṇi rātrīṇāṁ hitabhōjanaḥ|  
 
jīvatyanāturō janturjitātmā sammataḥ satām||348||   
 
jīvatyanāturō janturjitātmā sammataḥ satām||348||   
    
ShaDtriMSataM sahasrANi rAtrINAM hitaBojanaH|
 
ShaDtriMSataM sahasrANi rAtrINAM hitaBojanaH|
jIvatyanAturo janturjitAtmA sammataH satAm||348||
+
jIvatyanAturo janturjitAtmA sammataH satAm||348||</poem>
 
</div></div>
 
</div></div>
    
The disciplined man who practices wholesome diet lives for a period of 36000 nights i.e. hundred years, is blessed by good people and is free from disease. [348]
 
The disciplined man who practices wholesome diet lives for a period of 36000 nights i.e. hundred years, is blessed by good people and is free from disease. [348]
 
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
 
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
 
+
<poem>
 
प्राणाःप्राणभृतामन्नमन्नंलोकोऽभिधावति।
 
प्राणाःप्राणभृतामन्नमन्नंलोकोऽभिधावति।
 
वर्णःप्रसादःसौस्वर्यंजीवितंप्रतिभासुखम्॥३४९॥
 
वर्णःप्रसादःसौस्वर्यंजीवितंप्रतिभासुखम्॥३४९॥
Line 4,931: Line 4,922:  
तुष्टिःपुष्टिर्बलंमेधासर्वमन्नेप्रतिष्ठितम्।
 
तुष्टिःपुष्टिर्बलंमेधासर्वमन्नेप्रतिष्ठितम्।
 
लौकिकंकर्मयद्वृत्तौस्वर्गतौयच्चवैदिकम्॥३५०॥
 
लौकिकंकर्मयद्वृत्तौस्वर्गतौयच्चवैदिकम्॥३५०॥
कर्मापवर्गेयच्चोक्तंतच्चाप्यन्नेप्रतिष्ठितम्।
+
कर्मापवर्गेयच्चोक्तंतच्चाप्यन्नेप्रतिष्ठितम्।</poem>
 
<div class="mw-collapsible-content">
 
<div class="mw-collapsible-content">
 
+
<poem>
 
prāṇāḥ prāṇabhr̥tāmannamannaṁ lōkō'bhidhāvati|  
 
prāṇāḥ prāṇabhr̥tāmannamannaṁ lōkō'bhidhāvati|  
 
varṇaḥ prasādaḥ sausvaryaṁ jīvitaṁ pratibhā sukham||349||  
 
varṇaḥ prasādaḥ sausvaryaṁ jīvitaṁ pratibhā sukham||349||  
Line 4,947: Line 4,938:  
tuShTiH puShTirbalaM medhA sarvamanne pratiShThitam|
 
tuShTiH puShTirbalaM medhA sarvamanne pratiShThitam|
 
laukikaM karma yadvRuttau svargatau yacca vaidikam||350||
 
laukikaM karma yadvRuttau svargatau yacca vaidikam||350||
karmApavarge yaccoktaM taccApyanne pratiShThitam|
+
karmApavarge yaccoktaM taccApyanne pratiShThitam|</poem>
 
</div></div>
 
</div></div>
   Line 4,956: Line 4,947:  
</div>
 
</div>
   −
==== Summary ====
+
=== Summary ===
 
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
 
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
 
+
<poem>
 
तत्रश्लोकः-  
 
तत्रश्लोकः-  
 
अन्नपानगुणाःसाग्र्यावर्गाद्वादशनिश्चिताः॥३५१॥
 
अन्नपानगुणाःसाग्र्यावर्गाद्वादशनिश्चिताः॥३५१॥
Line 4,965: Line 4,956:  
अन्नपानविधावुक्तंतत्परीक्ष्यं  विशेषतः॥३५२॥
 
अन्नपानविधावुक्तंतत्परीक्ष्यं  विशेषतः॥३५२॥
   −
इत्यग्निवेशकृतेतन्त्रेचरकप्रतिसंस्कृतेश्लोकस्थानेऽन्नपानविधिर्नामसप्तविंशोऽध्यायः॥२७॥
+
इत्यग्निवेशकृतेतन्त्रेचरकप्रतिसंस्कृतेश्लोकस्थानेऽन्नपानविधिर्नामसप्तविंशोऽध्यायः॥२७॥</poem>
 
<div class="mw-collapsible-content">
 
<div class="mw-collapsible-content">
 
+
<poem>
 
tatra ślōkaḥ-  
 
tatra ślōkaḥ-  
 
annapānaguṇāḥ sāgryā vargā dvādaśa niścitāḥ||351||  
 
annapānaguṇāḥ sāgryā vargā dvādaśa niścitāḥ||351||  
Line 4,978: Line 4,969:     
saguNAnyanupAnAni gurulAGavasa~ggrahaH
 
saguNAnyanupAnAni gurulAGavasa~ggrahaH
annapAnavidhAvuktaM tat parIkShyaM  viSeShataH||352||
+
annapAnavidhAvuktaM tat parIkShyaM  viSeShataH||352||</poem>
 
</div></div>
 
</div></div>
   Line 4,985: Line 4,976:  
Thus, in the Section on General Principles in the treatise compiled by Agnivesha and revised by Charak, the twenty-seventh chapter entitled ‘The Regimen of food and beverages” stands completed.
 
Thus, in the Section on General Principles in the treatise compiled by Agnivesha and revised by Charak, the twenty-seventh chapter entitled ‘The Regimen of food and beverages” stands completed.
   −
===''Tattva Vimarsha'' /Fundamental Principles ===
+
== Tattva Vimarsha(Fundamental Principles) ==
    
#Extrinsic characteristics, intrinsic qualities, modes of preparation, texture, and taste of a food article are important attributes for it to be suitable for human consumption
 
#Extrinsic characteristics, intrinsic qualities, modes of preparation, texture, and taste of a food article are important attributes for it to be suitable for human consumption
Line 5,001: Line 4,992:  
#Qualities and effects of food are altered after processing, its vehicle and interaction with body.   
 
#Qualities and effects of food are altered after processing, its vehicle and interaction with body.   
   −
===''Vidhi Vimarsha'' / Applied Inferences ===
+
== Vidhi Vimarsha (Applied Inferences) ==
 
<div style="text-align:justify;">
 
<div style="text-align:justify;">
 
For over 4000 years, the [[Charak Samhita]] and its predecessor, the Agnivesha Tantra have provided a wealth of knowledge on managing life, not just health and disease management. Sages and practitioners passed on this distilled knowledge by word-to-mouth for centuries. Over the course of this period, the environment around us has changed significantly – affecting us and the living beings around us. Habitats have changed rendering some creatures extinct or endangered, while others have adapted themselves or evolved. Further, social traditions have dictated changes to our dietary habits. However, the fundamental principles governing food, in general, remain the same, e.g., the role of ''agni'' (digestive fire), ''Prakriti'' (body constitution), ''rasa, guna, veerya, vipaka'' and ''prabhava'' (characteristics) of various foods. These fundamental principles can be applied today for healthy living. Newer articles of food like dhanya (paddy), shaka (vegetables), harita (greens), mamsa (meat), phala (fruits) and kritanna (cooked food or drinks) can be characterized and used by an experienced Ayurvedic physician. It is a herculean job to describe all the foods available all over the world and describe their ''rasa, guna, veerya, vipaka'' and ''prabhava'' (characteristics) but we have made a humble attempt to take the skeleton of the Chapter [[Annapanavidhi Adhyaya]] as it is and try to enter the newer articles as per Ayurvedic perspective.
 
For over 4000 years, the [[Charak Samhita]] and its predecessor, the Agnivesha Tantra have provided a wealth of knowledge on managing life, not just health and disease management. Sages and practitioners passed on this distilled knowledge by word-to-mouth for centuries. Over the course of this period, the environment around us has changed significantly – affecting us and the living beings around us. Habitats have changed rendering some creatures extinct or endangered, while others have adapted themselves or evolved. Further, social traditions have dictated changes to our dietary habits. However, the fundamental principles governing food, in general, remain the same, e.g., the role of ''agni'' (digestive fire), ''Prakriti'' (body constitution), ''rasa, guna, veerya, vipaka'' and ''prabhava'' (characteristics) of various foods. These fundamental principles can be applied today for healthy living. Newer articles of food like dhanya (paddy), shaka (vegetables), harita (greens), mamsa (meat), phala (fruits) and kritanna (cooked food or drinks) can be characterized and used by an experienced Ayurvedic physician. It is a herculean job to describe all the foods available all over the world and describe their ''rasa, guna, veerya, vipaka'' and ''prabhava'' (characteristics) but we have made a humble attempt to take the skeleton of the Chapter [[Annapanavidhi Adhyaya]] as it is and try to enter the newer articles as per Ayurvedic perspective.

Navigation menu