Changes

Jump to navigation Jump to search
193 bytes added ,  14:33, 14 December 2018
Line 3,165: Line 3,165:     
स्वादुशीतंमृदुस्निग्धंबहलंश्लक्ष्णपिच्छिलम्।
 
स्वादुशीतंमृदुस्निग्धंबहलंश्लक्ष्णपिच्छिलम्।
 +
 
गुरुमन्दंप्रसन्नंचगव्यंदशगुणंपयः॥२१७॥
 
गुरुमन्दंप्रसन्नंचगव्यंदशगुणंपयः॥२१७॥
 +
 
तदेवङ्गुणमेवौजःसामान्यादभिवर्धयेत्।
 
तदेवङ्गुणमेवौजःसामान्यादभिवर्धयेत्।
 +
 
प्रवरंजीवनीयानांक्षीरमुक्तंरसायनम्॥२१८॥
 
प्रवरंजीवनीयानांक्षीरमुक्तंरसायनम्॥२१८॥
 +
 
महिषीणांगुरुतरंगव्याच्छीततरंपयः।
 
महिषीणांगुरुतरंगव्याच्छीततरंपयः।
 +
 
स्नेहान्यूनमनिद्रायहितमत्यग्नयेचतत्॥२१९॥
 
स्नेहान्यूनमनिद्रायहितमत्यग्नयेचतत्॥२१९॥
 +
 
रूक्षोष्णंक्षीरमुष्ट्रीणामीषत्सलवणंलघु।
 
रूक्षोष्णंक्षीरमुष्ट्रीणामीषत्सलवणंलघु।
 +
 
शस्तंवातकफानाहक्रिमिशोफोदरार्शसाम्॥२२०॥
 
शस्तंवातकफानाहक्रिमिशोफोदरार्शसाम्॥२२०॥
 +
 
बल्यंस्थैर्यकरंसर्वमुष्णंचैकशफंपयः।
 
बल्यंस्थैर्यकरंसर्वमुष्णंचैकशफंपयः।
 +
 
साम्लंसलवणंरूक्षंशाखावातहरंलघु॥२२१॥
 
साम्लंसलवणंरूक्षंशाखावातहरंलघु॥२२१॥
 +
 
छागंकषायमधुरंशीतंग्राहिपयोलघु।
 
छागंकषायमधुरंशीतंग्राहिपयोलघु।
 +
 
रक्तपित्तातिसारघ्नंक्षयकासज्वरापहम्॥२२२॥
 
रक्तपित्तातिसारघ्नंक्षयकासज्वरापहम्॥२२२॥
 +
 
हिक्काश्वासकरंतूष्णंपित्तश्लेष्मलमाविकम्।
 
हिक्काश्वासकरंतूष्णंपित्तश्लेष्मलमाविकम्।
 +
 
हस्तिनीनांपयोबल्यंगुरुस्थैर्यकरंपरम्॥२२३॥
 
हस्तिनीनांपयोबल्यंगुरुस्थैर्यकरंपरम्॥२२३॥
 +
 
जीवनंबृंहणंसात्म्यंस्नेहनंमानुषंपयः।
 
जीवनंबृंहणंसात्म्यंस्नेहनंमानुषंपयः।
 +
 
नावनंरक्तपित्तेचतर्पणंचाक्षिशूलिनाम्॥२२४॥
 
नावनंरक्तपित्तेचतर्पणंचाक्षिशूलिनाम्॥२२४॥
   Line 3,184: Line 3,199:     
svādu śītaṁ mr̥du snigdhaṁ bahalaṁ ślakṣṇapicchilam|  
 
svādu śītaṁ mr̥du snigdhaṁ bahalaṁ ślakṣṇapicchilam|  
 +
 
guru mandaṁ prasannaṁ ca gavyaṁ daśaguṇaṁ payaḥ||217||  
 
guru mandaṁ prasannaṁ ca gavyaṁ daśaguṇaṁ payaḥ||217||  
 +
 
tadēvaṅguṇamēvaujaḥ sāmānyādabhivardhayēt|  
 
tadēvaṅguṇamēvaujaḥ sāmānyādabhivardhayēt|  
pravaraṁ jīvanīyānāṁ kṣīramuktaṁ rasāyanam||218||  
+
 
 +
pravaraṁ jīvanīyānāṁ kṣīramuktaṁ rasāyanam||218||
 +
 
mahiṣīṇāṁ gurutaraṁ gavyācchītataraṁ payaḥ|  
 
mahiṣīṇāṁ gurutaraṁ gavyācchītataraṁ payaḥ|  
 +
 
snēhānyūnamanidrāya hitamatyagnayē ca tat||219||  
 
snēhānyūnamanidrāya hitamatyagnayē ca tat||219||  
 +
 
rūkṣōṣṇaṁ kṣīramuṣṭrīṇāmīṣatsalavaṇaṁ laghu|  
 
rūkṣōṣṇaṁ kṣīramuṣṭrīṇāmīṣatsalavaṇaṁ laghu|  
 +
 
śastaṁ vātakaphānāhakrimiśōphōdarārśasām||220||  
 
śastaṁ vātakaphānāhakrimiśōphōdarārśasām||220||  
 +
 
balyaṁ sthairyakaraṁ sarvamuṣṇaṁ caikaśaphaṁ payaḥ|  
 
balyaṁ sthairyakaraṁ sarvamuṣṇaṁ caikaśaphaṁ payaḥ|  
 +
 
sāmlaṁ salavaṇaṁ rūkṣaṁ śākhāvātaharaṁ laghu||221||  
 
sāmlaṁ salavaṇaṁ rūkṣaṁ śākhāvātaharaṁ laghu||221||  
 +
 
chāgaṁ kaṣāyamadhuraṁ śītaṁ grāhi payō laghu|  
 
chāgaṁ kaṣāyamadhuraṁ śītaṁ grāhi payō laghu|  
 +
 
raktapittātisāraghnaṁ kṣayakāsajvarāpaham||222||  
 
raktapittātisāraghnaṁ kṣayakāsajvarāpaham||222||  
 +
 
hikkāśvāsakaraṁ tūṣṇaṁ pittaślēṣmalamāvikam|  
 
hikkāśvāsakaraṁ tūṣṇaṁ pittaślēṣmalamāvikam|  
 +
 
hastinīnāṁ payō balyaṁ guru sthairyakaraṁ param||223||  
 
hastinīnāṁ payō balyaṁ guru sthairyakaraṁ param||223||  
 +
 
jīvanaṁ br̥ṁhaṇaṁ sātmyaṁ snēhanaṁ mānuṣaṁ payaḥ|  
 
jīvanaṁ br̥ṁhaṇaṁ sātmyaṁ snēhanaṁ mānuṣaṁ payaḥ|  
 +
 
nāvanaṁ raktapittē ca tarpaṇaṁ cākṣiśūlinām||224||
 
nāvanaṁ raktapittē ca tarpaṇaṁ cākṣiśūlinām||224||
 
    
 
    
Line 3,203: Line 3,233:     
svAdu SItaM mRudu snigdhaM bahalaM SlakShNapicCilam|
 
svAdu SItaM mRudu snigdhaM bahalaM SlakShNapicCilam|
 +
 
guru mandaM prasannaM ca gavyaM daSaguNaM payaH||217||
 
guru mandaM prasannaM ca gavyaM daSaguNaM payaH||217||
 +
 
tadeva~gguNamevaujaH sAmAnyAdaBivardhayet|
 
tadeva~gguNamevaujaH sAmAnyAdaBivardhayet|
 +
 
pravaraM jIvanIyAnAM kShIramuktaM rasAyanam||218||
 
pravaraM jIvanIyAnAM kShIramuktaM rasAyanam||218||
 +
 
mahiShINAM gurutaraM gavyAcCItataraM payaH|
 
mahiShINAM gurutaraM gavyAcCItataraM payaH|
 +
 
snehAnyUnamanidrAya hitamatyagnaye ca tat||219||
 
snehAnyUnamanidrAya hitamatyagnaye ca tat||219||
 +
 
rUkShoShNaM kShIramuShTrINAmIShatsalavaNaM laGu|
 
rUkShoShNaM kShIramuShTrINAmIShatsalavaNaM laGu|
 +
 
SastaM vAtakaPAnAhakrimiSoPodarArSasAm||220||
 
SastaM vAtakaPAnAhakrimiSoPodarArSasAm||220||
 +
 
balyaM sthairyakaraM sarvamuShNaM caikaSaPaM payaH|
 
balyaM sthairyakaraM sarvamuShNaM caikaSaPaM payaH|
 +
 
sAmlaM salavaNaM rUkShaM SAKAvAtaharaM laGu||221||
 
sAmlaM salavaNaM rUkShaM SAKAvAtaharaM laGu||221||
 +
 
CAgaM kaShAyamadhuraM SItaM grAhi payo laGu|
 
CAgaM kaShAyamadhuraM SItaM grAhi payo laGu|
 +
 
raktapittAtisAraGnaM kShayakAsajvarApaham||222||
 
raktapittAtisAraGnaM kShayakAsajvarApaham||222||
 +
 
hikkASvAsakaraM tUShNaM pittaSleShmalamAvikam|
 
hikkASvAsakaraM tUShNaM pittaSleShmalamAvikam|
 +
 
hastinInAM payo balyaM guru sthairyakaraM param||223||
 
hastinInAM payo balyaM guru sthairyakaraM param||223||
 +
 
jIvanaM bRuMhaNaM sAtmyaM snehanaM mAnuShaM payaH|
 
jIvanaM bRuMhaNaM sAtmyaM snehanaM mAnuShaM payaH|
 +
 
nAvanaM raktapitte ca tarpaNaM cAkShiSUlinAm||224||
 
nAvanaM raktapitte ca tarpaNaM cAkShiSUlinAm||224||
 
<div style="text-align:justify;">
 
<div style="text-align:justify;">
Line 3,222: Line 3,267:  
Now begins the section on cow’s milk and its products. Cow’s milk has ten properties viz. sweet, cold, soft, unctuous, dense, glossy, viscid, heavy, slow and clear. [217]
 
Now begins the section on cow’s milk and its products. Cow’s milk has ten properties viz. sweet, cold, soft, unctuous, dense, glossy, viscid, heavy, slow and clear. [217]
   −
Possessing these qualities which are common with those of the vital essence (ojas), milk promotes vital essence. Milk is said to be foremost among vitalizers and rejuvenators of health. [218]
+
Possessing these qualities which are common with those of the vital essence (''ojas''), milk promotes vital essence. Milk is said to be foremost among vitalizers and rejuvenators of health. [218]
   −
Buffalo’s milk is heavier and is colder in potency and more unctuous than the cow’s milk and is beneficial in insomnia and in reducing excess of agni (digestion and metabolism). [219]
+
Buffalo’s milk is heavier and is colder in potency and more unctuous than the cow’s milk and is beneficial in insomnia and in reducing excess of ''agni'' (digestion and metabolism). [219]
   −
Camel’s milk is slightly dry, hot, saltish, light and recommended in vata and kapha disorders, constipation, parasitic infection, edema, abdominal afflictions and piles. [220]
+
Camel’s milk is slightly dry, hot, saltish, light and recommended in ''vata'' and ''kapha'' disorders, constipation, parasitic infection, edema, abdominal afflictions and piles. [220]
    
The milk of the animals of uncloven hoof (equines, including horses, mares, etc) is strengthening, stabilizing, hot, slightly sour and saltish, dry, is effective in treating vata afflictions of the extremities, and is light. [221]
 
The milk of the animals of uncloven hoof (equines, including horses, mares, etc) is strengthening, stabilizing, hot, slightly sour and saltish, dry, is effective in treating vata afflictions of the extremities, and is light. [221]
   −
Goat’s milk is an astringent, is sweet, cold in potency, light and is effective in treating raktapitta (bleeding disorders), diarrhea, wasting, cough and fever. [222]
+
Goat’s milk is an astringent, is sweet, cold in potency, light and is effective in treating ''raktapitta'' (bleeding disorders), diarrhea, wasting, cough and fever. [222]
   −
Sheep’s milk causes hiccups, dyspnea, is hot and increases pitta and kapha. Elephant’s milk is strengthening, heavy and an excellent stabilizer of the body. [223]
+
Sheep’s milk causes hiccups, dyspnea, is hot and increases ''pitta'' and ''kapha''. Elephant’s milk is strengthening, heavy and an excellent stabilizer of the body. [223]
   −
The human milk is vitalizing, nourishing and wholesome, increases suppleness, is useful as a nasal medication in raktapitta (bleeding disorders) and is also soothing to persons having pain in eyes. [224]
+
The human milk is vitalizing, nourishing and wholesome, increases suppleness, is useful as a nasal medication in ''raktapitta'' (bleeding disorders) and is also soothing to persons having pain in eyes. [224]
 
</div>
 
</div>
   Line 3,240: Line 3,285:     
रोचनंदीपनंवृष्यंस्नेहनंबलवर्धनम्।
 
रोचनंदीपनंवृष्यंस्नेहनंबलवर्धनम्।
 +
 
पाकेऽम्लमुष्णंवातघ्नंमङ्गल्यंबृंहणंदधि॥२२५॥
 
पाकेऽम्लमुष्णंवातघ्नंमङ्गल्यंबृंहणंदधि॥२२५॥
 +
 
पीनसेचातिसारेचशीतकेविषमज्वरे।
 
पीनसेचातिसारेचशीतकेविषमज्वरे।
 +
 
अरुचौमूत्रकृच्छ्रेचकार्श्येचदधिशस्यते॥२२६॥
 
अरुचौमूत्रकृच्छ्रेचकार्श्येचदधिशस्यते॥२२६॥
 +
 
शरद्ग्रीष्मवसन्तेषुप्रायशोदधिगर्हितम्।
 
शरद्ग्रीष्मवसन्तेषुप्रायशोदधिगर्हितम्।
 +
 
रक्तपित्तकफोत्थेषुविकारेष्वहितंचतत्॥२२७॥
 
रक्तपित्तकफोत्थेषुविकारेष्वहितंचतत्॥२२७॥
    
rōcanaṁ dīpanaṁ vr̥ṣyaṁ snēhanaṁ balavardhanam|  
 
rōcanaṁ dīpanaṁ vr̥ṣyaṁ snēhanaṁ balavardhanam|  
 +
 
pākē'mlamuṣṇaṁ vātaghnaṁ maṅgalyaṁ br̥ṁhaṇaṁ dadhi||225||  
 
pākē'mlamuṣṇaṁ vātaghnaṁ maṅgalyaṁ br̥ṁhaṇaṁ dadhi||225||  
 +
 
pīnasē cātisārē ca śītakē viṣamajvarē|  
 
pīnasē cātisārē ca śītakē viṣamajvarē|  
 +
 
arucau mūtrakr̥cchrē ca kārśyē ca dadhi śasyatē||226||  
 
arucau mūtrakr̥cchrē ca kārśyē ca dadhi śasyatē||226||  
 +
 
śaradgrīṣmavasantēṣu prāyaśō dadhi garhitam|  
 
śaradgrīṣmavasantēṣu prāyaśō dadhi garhitam|  
 +
 
raktapittakaphōtthēṣu vikārēṣvahitaṁ ca tat||227||  
 
raktapittakaphōtthēṣu vikārēṣvahitaṁ ca tat||227||  
 
   
 
   
 
rocanaM dIpanaM vRuShyaM snehanaM balavardhanam|
 
rocanaM dIpanaM vRuShyaM snehanaM balavardhanam|
 +
 
pAke&mlamuShNaM vAtaGnaM ma~ggalyaM bRuMhaNaM dadhi||225||
 
pAke&mlamuShNaM vAtaGnaM ma~ggalyaM bRuMhaNaM dadhi||225||
 +
 
pInase cAtisAre ca SItake viShamajvare|
 
pInase cAtisAre ca SItake viShamajvare|
 +
 
arucau mUtrakRucCre ca kArSye ca dadhi Sasyate||226||
 
arucau mUtrakRucCre ca kArSye ca dadhi Sasyate||226||
 +
 
SaradgrIShmavasanteShu prAyaSo dadhi garhitam|
 
SaradgrIShmavasanteShu prAyaSo dadhi garhitam|
 +
 
raktapittakaPottheShu vikAreShvahitaM ca tat||227||
 
raktapittakaPottheShu vikAreShvahitaM ca tat||227||
 
<div style="text-align:justify;">
 
<div style="text-align:justify;">
   −
Curd is an appetizer and an aphrodisiac. It increases unctuousness and strength, is sour on digestion, hot in potency, is effective in treating vata disorders and is auspicious and nourishing. It is recommended in rhinitis, diarrhoea, cold, irregular fevers, anorexia, dysuria and emaciation. [225-226]
+
Curd is an appetizer and an aphrodisiac. It increases unctuousness and strength, is sour on digestion, hot in potency, is effective in treating ''vata'' disorders and is auspicious and nourishing. It is recommended in rhinitis, diarrhea, cold, irregular fevers, anorexia, dysuria and emaciation. [225-226]
   −
Generally, curd is prohibited in autumn, summer and spring seasons. It is also unwholesome in raktapitta (bleeding disorders) and disorders of kapha. [227]
+
Generally, curd is prohibited in autumn, summer and spring seasons. It is also unwholesome in ''raktapitta'' (bleeding disorders) and disorders of ''kapha''. [227]
 
</div>
 
</div>
    
त्रिदोषंमन्दकं, जातंवातघ्नंदधि, शुक्रलः।
 
त्रिदोषंमन्दकं, जातंवातघ्नंदधि, शुक्रलः।
 +
 
सरः, श्लेष्मानिलघ्नस्तुमण्डःस्रोतोविशोधनः॥२२८॥
 
सरः, श्लेष्मानिलघ्नस्तुमण्डःस्रोतोविशोधनः॥२२८॥
    
tridōṣaṁ [1] mandakaṁ, jātaṁ vātaghnaṁ dadhi, śukralaḥ|  
 
tridōṣaṁ [1] mandakaṁ, jātaṁ vātaghnaṁ dadhi, śukralaḥ|  
 +
 
saraḥ, ślēṣmānilaghnastu maṇḍaḥ srōtōviśōdhanaḥ||228||  
 
saraḥ, ślēṣmānilaghnastu maṇḍaḥ srōtōviśōdhanaḥ||228||  
 +
 
tridoShaM  mandakaM, jAtaM vAtaGnaM dadhi, SukralaH|
 
tridoShaM  mandakaM, jAtaM vAtaGnaM dadhi, SukralaH|
 +
 
saraH, SleShmAnilaGnastu maNDaH srotoviSodhanaH||228||
 
saraH, SleShmAnilaGnastu maNDaH srotoviSodhanaH||228||
   −
Immature or partly formed curd aggravates all the three doshas and mature curd is effective in treating vata. The cream of curds is seminiferous and the whey is considered effective in treating kapha and vata and cleaning the channels. [228]
+
Immature or partly formed curd aggravates all the three ''doshas'' and mature curd is effective in treating ''vata''. The cream of curds is seminiferous and the whey is considered effective in treating ''kapha'' and ''vata'' and cleaning the channels. [228]
    
'''Benefits of butter-milk:'''  
 
'''Benefits of butter-milk:'''  
    
शोफार्शोग्रहणीदोषमूत्रग्रहोदरारुचौ।
 
शोफार्शोग्रहणीदोषमूत्रग्रहोदरारुचौ।
 +
 
स्नेहव्यापदिपाण्डुत्वेतक्रंदद्याद्गरेषुच॥२२९॥
 
स्नेहव्यापदिपाण्डुत्वेतक्रंदद्याद्गरेषुच॥२२९॥
    
śōphārśōgrahaṇīdōṣamūtragrahōdarārucau|  
 
śōphārśōgrahaṇīdōṣamūtragrahōdarārucau|  
 +
 
snēhavyāpadi pāṇḍutvē takraṁ dadyādgarēṣu ca||229||  
 
snēhavyāpadi pāṇḍutvē takraṁ dadyādgarēṣu ca||229||  
 
   
 
   
 
SoPArSograhaNIdoShamUtragrahodarArucau|
 
SoPArSograhaNIdoShamUtragrahodarArucau|
 +
 
snehavyApadi pANDutve takraM dadyAdgareShu ca||229||
 
snehavyApadi pANDutve takraM dadyAdgareShu ca||229||
   Line 3,292: Line 3,359:     
सङ्ग्राहिदीपनंहृद्यंनवनीतंनवोद्धृतम्।
 
सङ्ग्राहिदीपनंहृद्यंनवनीतंनवोद्धृतम्।
 +
 
ग्रहण्यर्शोविकारघ्नमर्दितारुचिनाशनम्॥२३०॥
 
ग्रहण्यर्शोविकारघ्नमर्दितारुचिनाशनम्॥२३०॥
    
saṅgrāhi dīpanaṁ hr̥dyaṁ navanītaṁ navōddhr̥tam|  
 
saṅgrāhi dīpanaṁ hr̥dyaṁ navanītaṁ navōddhr̥tam|  
grahaṇyarśōvikāraghnamarditārucināśanam||230||   
+
 
 +
grahaṇyarśōvikāraghnamarditārucināśanam||230||  
 +
   
 
sa~ggrAhi dIpanaM hRudyaM navanItaM navoddhRutam|
 
sa~ggrAhi dIpanaM hRudyaM navanItaM navoddhRutam|
 +
 
grahaNyarSovikAraGnamarditArucinASanam||230||
 
grahaNyarSovikAraGnamarditArucinASanam||230||
   Line 3,304: Line 3,375:     
स्मृतिबुद्ध्यग्निशुक्रौजःकफमेदोविवर्धनम्।
 
स्मृतिबुद्ध्यग्निशुक्रौजःकफमेदोविवर्धनम्।
 +
 
वातपित्तविषोन्मादशोषालक्ष्मीज्वरापहम् ॥२३१॥
 
वातपित्तविषोन्मादशोषालक्ष्मीज्वरापहम् ॥२३१॥
 +
 
सर्वस्नेहोत्तमंशीतंमधुरंरसपाकयोः
 
सर्वस्नेहोत्तमंशीतंमधुरंरसपाकयोः
 +
 
सहस्रवीर्यंविधिभिर्घृतंकर्मसहस्रकृत्॥२३२॥
 
सहस्रवीर्यंविधिभिर्घृतंकर्मसहस्रकृत्॥२३२॥
 +
 
मदापस्मारमूर्च्छायशोषोन्मादगरज्वरान्
 
मदापस्मारमूर्च्छायशोषोन्मादगरज्वरान्
 +
 
योनिकर्णशिरःशूलंघृतंजीर्णमपोहति॥२३३॥
 
योनिकर्णशिरःशूलंघृतंजीर्णमपोहति॥२३३॥
 +
 
सर्पींष्यजाविमहिषीक्षीरवत्स्वानिनिर्दिशेत्।
 
सर्पींष्यजाविमहिषीक्षीरवत्स्वानिनिर्दिशेत्।
    
smr̥tibuddhyagniśukraujaḥkaphamēdōvivardhanam|  
 
smr̥tibuddhyagniśukraujaḥkaphamēdōvivardhanam|  
 +
 
vātapittaviṣōnmādaśōṣālakṣmījvarāpaham [1] ||231||  
 
vātapittaviṣōnmādaśōṣālakṣmījvarāpaham [1] ||231||  
 +
 
sarvasnēhōttamaṁ śītaṁ madhuraṁ rasapākayōḥ|  
 
sarvasnēhōttamaṁ śītaṁ madhuraṁ rasapākayōḥ|  
 +
 
sahasravīryaṁ vidhibhirghr̥taṁ karmasahasrakr̥t||232||  
 
sahasravīryaṁ vidhibhirghr̥taṁ karmasahasrakr̥t||232||  
 +
 
madāpasmāramūrcchāyaśōṣōnmādagarajvarān|  
 
madāpasmāramūrcchāyaśōṣōnmādagarajvarān|  
 +
 
yōnikarṇaśiraḥśūlaṁ ghr̥taṁ jīrṇamapōhati||233||  
 
yōnikarṇaśiraḥśūlaṁ ghr̥taṁ jīrṇamapōhati||233||  
 +
 
sarpīṁṣyajāvimahiṣīkṣīravat svāni nirdiśēt|234|   
 
sarpīṁṣyajāvimahiṣīkṣīravat svāni nirdiśēt|234|   
 +
 
smRutibuddhyagniSukraujaHkaPamedovivardhanam|
 
smRutibuddhyagniSukraujaHkaPamedovivardhanam|
 +
 
vAtapittaviShonmAdaSoShAlakShmIjvarApaham ||231||
 
vAtapittaviShonmAdaSoShAlakShmIjvarApaham ||231||
 +
 
sarvasnehottamaM SItaM madhuraM rasapAkayoH
 
sarvasnehottamaM SItaM madhuraM rasapAkayoH
 +
 
sahasravIryaM vidhiBirGRutaM karmasahasrakRut||232||
 
sahasravIryaM vidhiBirGRutaM karmasahasrakRut||232||
 +
 
madApasmAramUrcCAyaSoShonmAdagarajvarAn
 
madApasmAramUrcCAyaSoShonmAdagarajvarAn
 +
 
yonikarNaSiraHSUlaM GRutaM jIrNamapohati||233||
 
yonikarNaSiraHSUlaM GRutaM jIrNamapohati||233||
 +
 
sarpIMShyajAvimahiShIkShIravat svAni nirdiSet|
 
sarpIMShyajAvimahiShIkShIravat svAni nirdiSet|
 
<div style="text-align:justify;">
 
<div style="text-align:justify;">
   −
Ghee helps enhance memory, intelligence, agni (digestion and metabolism), shukra (semen), oja (vital essence), kapha and fat. It is considered effective in treating vata, pitta, toxic conditions, insanity, consumption, inauspiciousness and fever. It is considered the most unctuous of edible substances, cold in potency, ‘sweet’ (in taste as well as after digestion) and when prepared according to proper pharmaceutical methods, its potency is increased thousandfold and is efficacious in a thousand ways. Preserved ghee is effective in treating intoxication, epilepsy, fainting, consumption, insanity, toxic conditions, fever and pain in the vagina, ear and head. The ghee made of milks of goat, sheep and buffalo are considered to have qualities of the milks of the respective animals they are made of. [231-233]</div>
+
Ghee helps enhance memory, intelligence, ''agni'' (digestion and metabolism), ''shukra'' (semen), ''oja'' (vital essence), ''kapha'' and fat. It is considered effective in treating ''vata, pitta,'' toxic conditions, insanity, consumption, inauspiciousness and fever. It is considered the most unctuous of edible substances, cold in potency, ‘sweet’ (in taste as well as after digestion) and when prepared according to proper pharmaceutical methods, its potency is increased thousandfold and is efficacious in a thousand ways. Preserved ghee is effective in treating intoxication, epilepsy, fainting, consumption, insanity, toxic conditions, fever and pain in the vagina, ear and head. The ghee made of milks of goat, sheep and buffalo are considered to have qualities of the milks of the respective animals they are made of. [231-233]</div>
    
'''Qualities of various milk products:'''
 
'''Qualities of various milk products:'''
    
पीयूषोमोरटंचैवकिलाटाविविधाश्चये॥२३४॥
 
पीयूषोमोरटंचैवकिलाटाविविधाश्चये॥२३४॥
 +
 
दीप्ताग्नीनामनिद्राणांसर्वएवसुखप्रदाः।
 
दीप्ताग्नीनामनिद्राणांसर्वएवसुखप्रदाः।
 +
 
गुरवस्तर्पणावृष्याबृंहणाःपवनापहाः॥२३५॥
 
गुरवस्तर्पणावृष्याबृंहणाःपवनापहाः॥२३५॥
 +
 
विशदागुरवोरूक्षाग्राहिणस्तक्रपिण्डकाः।
 
विशदागुरवोरूक्षाग्राहिणस्तक्रपिण्डकाः।
 +
 
गोरसानामयंवर्गोनवमःपरिकीर्तितः॥२३६॥
 
गोरसानामयंवर्गोनवमःपरिकीर्तितः॥२३६॥
    
pīyūṣō mōraṭaṁ caiva kilāṭā vividhāśca yē||234||  
 
pīyūṣō mōraṭaṁ caiva kilāṭā vividhāśca yē||234||  
 +
 
dīptāgnīnāmanidrāṇāṁ sarva ēva sukhapradāḥ|  
 
dīptāgnīnāmanidrāṇāṁ sarva ēva sukhapradāḥ|  
 +
 
guravastarpaṇā vr̥ṣyā br̥ṁhaṇāḥ pavanāpahāḥ||235||  
 
guravastarpaṇā vr̥ṣyā br̥ṁhaṇāḥ pavanāpahāḥ||235||  
 +
 
viśadā guravō rūkṣā grāhiṇastakrapiṇḍakāḥ|  
 
viśadā guravō rūkṣā grāhiṇastakrapiṇḍakāḥ|  
 +
 
gōrasānāmayaṁ vargō navamaḥ parikīrtitaḥ||236||  
 
gōrasānāmayaṁ vargō navamaḥ parikīrtitaḥ||236||  
   −
The early and late colostrums and various kinds of creamcheese (kilatha) are beneficial to people having strong agni or those suffering from insomnia. These are heavy, nourishing, aphrodisiac, and are effective in treating vata. [234-235]
+
The early and late colostrums and various kinds of cream-cheese (''kilatha'') are beneficial to people having strong ''agni'' or those suffering from insomnia. These are heavy, nourishing, aphrodisiac, and are effective in treating ''vata''. [234-235]
    
The solid portion of curds is limpid, heavy, dry, and astringent. [236]
 
The solid portion of curds is limpid, heavy, dry, and astringent. [236]
    
इतिगोरसवर्गोनवमः॥९॥
 
इतिगोरसवर्गोनवमः॥९॥
 +
 
iti gōrasavargō navamaḥ  ||9||
 
iti gōrasavargō navamaḥ  ||9||
 +
 
iti gorasavargo navamaH||9||
 
iti gorasavargo navamaH||9||
 +
 
Thus, has been described the ninth section on cow’s milk and its product.
 
Thus, has been described the ninth section on cow’s milk and its product.
  

Navigation menu