Changes

Jump to navigation Jump to search
130 bytes added ,  17:47, 27 December 2017
Line 2,133: Line 2,133:  
kr̥śānāṁ saktamūtrāṇāṁ grahaṇyarśōvikāriṇām|  
 
kr̥śānāṁ saktamūtrāṇāṁ grahaṇyarśōvikāriṇām|  
 
surā praśastā vātaghnī stanyaraktakṣayēṣu ca||179||  
 
surā praśastā vātaghnī stanyaraktakṣayēṣu ca||179||  
 +
 
hikkāśvāsapratiśyāyakāsavarcōgrahārucau|  
 
hikkāśvāsapratiśyāyakāsavarcōgrahārucau|  
 
vamyānāhavibandhēṣu vātaghnī madirā hitā||180||  
 
vamyānāhavibandhēṣu vātaghnī madirā hitā||180||  
 +
 
śūlapravāhikāṭōpakaphavātārśasāṁ hitaḥ|  
 
śūlapravāhikāṭōpakaphavātārśasāṁ hitaḥ|  
 
jagalō grāhirūkṣōṣṇaḥ śōphaghnō bhaktapācanaḥ||181||  
 
jagalō grāhirūkṣōṣṇaḥ śōphaghnō bhaktapācanaḥ||181||  
 +
 
śōṣārśōgrahaṇīdōṣapāṇḍurōgārucijvarān|  
 
śōṣārśōgrahaṇīdōṣapāṇḍurōgārucijvarān|  
 
hantyariṣṭaḥ kaphakr̥tān rōgānrōcanadīpanaḥ [1] ||182||  
 
hantyariṣṭaḥ kaphakr̥tān rōgānrōcanadīpanaḥ [1] ||182||  
 +
 
mukhapriyaḥ sukhamadaḥ sugandhirbastirōganut [2] |  
 
mukhapriyaḥ sukhamadaḥ sugandhirbastirōganut [2] |  
 
jaraṇīyaḥ pariṇatō hr̥dyō varṇyaśca śārkaraḥ||183||  
 
jaraṇīyaḥ pariṇatō hr̥dyō varṇyaśca śārkaraḥ||183||  
 +
 
rōcanō dīpanō hr̥dyaḥ śōṣaśōphārśasāṁ hitaḥ|  
 
rōcanō dīpanō hr̥dyaḥ śōṣaśōphārśasāṁ hitaḥ|  
 
snēhaślēṣmavikāraghnō varṇyaḥ pakvarasō mataḥ||184||  
 
snēhaślēṣmavikāraghnō varṇyaḥ pakvarasō mataḥ||184||  
 +
 
jaraṇīyō vibandhaghnaḥ svaravarṇaviśōdhanaḥ|  
 
jaraṇīyō vibandhaghnaḥ svaravarṇaviśōdhanaḥ|  
 
lēkhanaḥ śītarasikō hitaḥ śōphōdarārśasām||185||  
 
lēkhanaḥ śītarasikō hitaḥ śōphōdarārśasām||185||  
 +
 
sr̥ṣṭabhinnaśakr̥dvātō gauḍastarpaṇadīpanaḥ|  
 
sr̥ṣṭabhinnaśakr̥dvātō gauḍastarpaṇadīpanaḥ|  
 
pāṇḍurōgavraṇahitā dīpanī cākṣikī matā [3] ||186||  
 
pāṇḍurōgavraṇahitā dīpanī cākṣikī matā [3] ||186||  
 +
 
surāsavastīvramadō vātaghnō vadanapriyaḥ|  
 
surāsavastīvramadō vātaghnō vadanapriyaḥ|  
 
chēdī madhvāsavastīkṣṇō mairēyō madhurō guruḥ||187||  
 
chēdī madhvāsavastīkṣṇō mairēyō madhurō guruḥ||187||  
 +
 
dhātakyā'bhiṣutō hr̥dyō [4] rūkṣō rōcanadīpanaḥ|  
 
dhātakyā'bhiṣutō hr̥dyō [4] rūkṣō rōcanadīpanaḥ|  
 
mādhvīkavanna [5] cātyuṣṇō mr̥dvīkēkṣurasāsavaḥ||188||  
 
mādhvīkavanna [5] cātyuṣṇō mr̥dvīkēkṣurasāsavaḥ||188||  
 +
 
rōcanaṁ dīpanaṁ hr̥dyaṁ balyaṁ pittāvirōdhi ca|  
 
rōcanaṁ dīpanaṁ hr̥dyaṁ balyaṁ pittāvirōdhi ca|  
 
vibandhaghnaṁ kaphaghnaṁ ca madhu laghvalpamārutam||189||  
 
vibandhaghnaṁ kaphaghnaṁ ca madhu laghvalpamārutam||189||  
 +
 
surā samaṇḍā rūkṣōṣṇā yavānāṁ vātapittalā|  
 
surā samaṇḍā rūkṣōṣṇā yavānāṁ vātapittalā|  
 
gurvī jīryati viṣṭabhya ślēṣmalā tu madhūlikā||190||  
 
gurvī jīryati viṣṭabhya ślēṣmalā tu madhūlikā||190||  
 +
 
dīpanaṁ jaraṇīyaṁ ca hr̥tpāṇḍukrimirōganut|  
 
dīpanaṁ jaraṇīyaṁ ca hr̥tpāṇḍukrimirōganut|  
 
grahaṇyarśōhita bhēdi sauvīrakatuṣōdakam||191||  
 
grahaṇyarśōhita bhēdi sauvīrakatuṣōdakam||191||  
 +
 
dāhajvarāpahaṁ sparśāt pānādvātakaphāpaham|  
 
dāhajvarāpahaṁ sparśāt pānādvātakaphāpaham|  
 
vibandhaghnamavasraṁsi dīpanaṁ cāmlakāñjikam||192||  
 
vibandhaghnamavasraṁsi dīpanaṁ cāmlakāñjikam||192||  
 +
 
prāyaśō'bhinavaṁ madyaṁ gurudōṣasamīraṇam|  
 
prāyaśō'bhinavaṁ madyaṁ gurudōṣasamīraṇam|  
 
srōtasāṁ śōdhanaṁ jīrṇaṁ dīpanaṁ laghu rōcanam||193||  
 
srōtasāṁ śōdhanaṁ jīrṇaṁ dīpanaṁ laghu rōcanam||193||  
 +
 
harṣaṇaṁ prīṇanaṁ madyaṁ bhayaśōkaśramāpaham|  
 
harṣaṇaṁ prīṇanaṁ madyaṁ bhayaśōkaśramāpaham|  
 
prāgalbhyavīryapratibhātuṣṭipuṣṭibalapradam||194||  
 
prāgalbhyavīryapratibhātuṣṭipuṣṭibalapradam||194||  
 +
 
sāttvikairvidhivadyuktyā pītaṁ syādamr̥taṁ yathā|  
 
sāttvikairvidhivadyuktyā pītaṁ syādamr̥taṁ yathā|  
 
vargō'yaṁ saptamō madyamadhikr̥tya prakīrtitaḥ||195||  
 
vargō'yaṁ saptamō madyamadhikr̥tya prakīrtitaḥ||195||  
 +
 
iti madyavargaḥ saptamaḥ  
 
iti madyavargaḥ saptamaḥ  
 
kRuSAnAM saktamUtrANAM grahaNyarSovikAriNAm|
 
kRuSAnAM saktamUtrANAM grahaNyarSovikAriNAm|
 
surA praSastA vAtaGnI stanyaraktakShayeShu ca||179||
 
surA praSastA vAtaGnI stanyaraktakShayeShu ca||179||
 +
 
hikkASvAsapratiSyAyakAsavarcograhArucau|
 
hikkASvAsapratiSyAyakAsavarcograhArucau|
 
vamyAnAhavibandheShu vAtaGnI madirA hitA||180||
 
vamyAnAhavibandheShu vAtaGnI madirA hitA||180||
 +
 
SUlapravAhikATopakaPavAtArSasAM hitaH|
 
SUlapravAhikATopakaPavAtArSasAM hitaH|
 
jagalo grAhirUkShoShNaH SoPaGno BaktapAcanaH||181||
 
jagalo grAhirUkShoShNaH SoPaGno BaktapAcanaH||181||
 +
 
SoShArSograhaNIdoShapANDurogArucijvarAn|
 
SoShArSograhaNIdoShapANDurogArucijvarAn|
 
hantyariShTaH kaPakRutAn rogAnrocanadIpanaH ||182||
 
hantyariShTaH kaPakRutAn rogAnrocanadIpanaH ||182||
 +
 
muKapriyaH suKamadaH sugandhirbastiroganut |
 
muKapriyaH suKamadaH sugandhirbastiroganut |
 
jaraNIyaH pariNato hRudyo varNyaSca SArkaraH||183||
 
jaraNIyaH pariNato hRudyo varNyaSca SArkaraH||183||
 +
 
rocano dIpano hRudyaH SoShaSoPArSasAM hitaH|
 
rocano dIpano hRudyaH SoShaSoPArSasAM hitaH|
 
snehaSleShmavikAraGno varNyaH pakvaraso mataH||184||
 
snehaSleShmavikAraGno varNyaH pakvaraso mataH||184||
 +
 
jaraNIyo vibandhaGnaH svaravarNaviSodhanaH|
 
jaraNIyo vibandhaGnaH svaravarNaviSodhanaH|
 
leKanaH SItarasiko hitaH SoPodarArSasAm||185||
 
leKanaH SItarasiko hitaH SoPodarArSasAm||185||
 +
 
sRuShTaBinnaSakRudvAto gauDastarpaNadIpanaH|
 
sRuShTaBinnaSakRudvAto gauDastarpaNadIpanaH|
 
pANDurogavraNahitA dIpanI cAkShikI matA ||186||
 
pANDurogavraNahitA dIpanI cAkShikI matA ||186||
 +
 
surAsavastIvramado vAtaGno vadanapriyaH|
 
surAsavastIvramado vAtaGno vadanapriyaH|
 
CedI madhvAsavastIkShNo maireyo madhuro guruH||187||
 
CedI madhvAsavastIkShNo maireyo madhuro guruH||187||
 +
 
dhAtakyA&BiShuto hRudyo  rUkSho rocanadIpanaH|
 
dhAtakyA&BiShuto hRudyo  rUkSho rocanadIpanaH|
 
mAdhvIkavanna  cAtyuShNo mRudvIkekShurasAsavaH||188||
 
mAdhvIkavanna  cAtyuShNo mRudvIkekShurasAsavaH||188||
 +
 
rocanaM dIpanaM hRudyaM balyaM pittAvirodhi ca|
 
rocanaM dIpanaM hRudyaM balyaM pittAvirodhi ca|
 
vibandhaGnaM kaPaGnaM ca madhu laGvalpamArutam||189||
 
vibandhaGnaM kaPaGnaM ca madhu laGvalpamArutam||189||
 +
 
surA samaNDA rUkShoShNA yavAnAM vAtapittalA|
 
surA samaNDA rUkShoShNA yavAnAM vAtapittalA|
 
gurvI jIryati viShTaBya SleShmalA tu madhUlikA||190||
 
gurvI jIryati viShTaBya SleShmalA tu madhUlikA||190||
 +
 
dIpanaM jaraNIyaM ca hRutpANDukrimiroganut|
 
dIpanaM jaraNIyaM ca hRutpANDukrimiroganut|
 
grahaNyarSohita Bedi sauvIrakatuShodakam||191||
 
grahaNyarSohita Bedi sauvIrakatuShodakam||191||
 +
 
dAhajvarApahaM sparSAt pAnAdvAtakaPApaham|
 
dAhajvarApahaM sparSAt pAnAdvAtakaPApaham|
 
vibandhaGnamavasraMsi dIpanaM cAmlakA~jjikam||192||
 
vibandhaGnamavasraMsi dIpanaM cAmlakA~jjikam||192||
 +
 
prAyaSo&BinavaM madyaM gurudoShasamIraNam|
 
prAyaSo&BinavaM madyaM gurudoShasamIraNam|
 
srotasAM SodhanaM jIrNaM dIpanaM laGu rocanam||193||
 
srotasAM SodhanaM jIrNaM dIpanaM laGu rocanam||193||
 +
 
harShaNaM prINanaM madyaM BayaSokaSramApaham|
 
harShaNaM prINanaM madyaM BayaSokaSramApaham|
 
prAgalByavIryapratiBAtuShTipuShTibalapradam||194||
 
prAgalByavIryapratiBAtuShTipuShTibalapradam||194||
 +
 
sAttvikairvidhivadyuktyA pItaM syAdamRutaM yathA|
 
sAttvikairvidhivadyuktyA pItaM syAdamRutaM yathA|
 
vargo&yaM saptamo madyamadhikRutya prakIrtitaH||195||
 
vargo&yaM saptamo madyamadhikRutya prakIrtitaH||195||
      
iti madyavargaH saptamaH||7||
 
iti madyavargaH saptamaH||7||
Line 2,234: Line 2,266:     
Fresh wine is generally heavy and aggravates the doshas, while old wine clears the body channels and, digestive-stimulant. Wine is exhilarating, pleasant, strengthening and relieves fear, grief and fatigue. It gives courage, virility, mental exaltation, satisfaction, plumpness and vitality. If it is taken by virtuous men in proper manner, it acts like nectar. Thus, the seventh section concerning wines has been described. [193-195]</div>
 
Fresh wine is generally heavy and aggravates the doshas, while old wine clears the body channels and, digestive-stimulant. Wine is exhilarating, pleasant, strengthening and relieves fear, grief and fatigue. It gives courage, virility, mental exaltation, satisfaction, plumpness and vitality. If it is taken by virtuous men in proper manner, it acts like nectar. Thus, the seventh section concerning wines has been described. [193-195]</div>
Class of water:
+
 
 +
==== Class of water ====
 +
 
 
अथजलवर्गः-   
 
अथजलवर्गः-   
 +
 
जलमेकविधंसर्वंपतत्यैन्द्रंनभस्तलात्।
 
जलमेकविधंसर्वंपतत्यैन्द्रंनभस्तलात्।
 
तत् पतत्पतितंचैवदेशकालावपेक्षते॥१९६॥
 
तत् पतत्पतितंचैवदेशकालावपेक्षते॥१९६॥
 +
 
खात्  पतत्सोमवाय्वर्कैःस्पृष्टंकालानुवर्तिभिः।
 
खात्  पतत्सोमवाय्वर्कैःस्पृष्टंकालानुवर्तिभिः।
 
शीतोष्णस्निग्धरूक्षाद्यैर्यथासन्नंमहीगुणैः॥१९७॥
 
शीतोष्णस्निग्धरूक्षाद्यैर्यथासन्नंमहीगुणैः॥१९७॥
    
atha jalavargaḥ-  
 
atha jalavargaḥ-  
 +
 
jalamēkavidhaṁ sarvaṁ patatyaindraṁ nabhastalāt|196|  
 
jalamēkavidhaṁ sarvaṁ patatyaindraṁ nabhastalāt|196|  
 +
 
tat [1] patat patitaṁ caiva dēśakālāvapēkṣatē||196||
 
tat [1] patat patitaṁ caiva dēśakālāvapēkṣatē||196||
 +
 
khāt [3] patat sōmavāyvarkaiḥ spr̥ṣṭaṁ kālānuvartibhiḥ|  
 
khāt [3] patat sōmavāyvarkaiḥ spr̥ṣṭaṁ kālānuvartibhiḥ|  
 
śītōṣṇasnigdharūkṣādyairyathāsannaṁ mahīguṇaiḥ||197||
 
śītōṣṇasnigdharūkṣādyairyathāsannaṁ mahīguṇaiḥ||197||
    
atha jalavargaH-   
 
atha jalavargaH-   
 +
 
jalamekavidhaM sarvaM patatyaindraM naBastalAt|
 
jalamekavidhaM sarvaM patatyaindraM naBastalAt|
 
tat  patat patitaM caiva deSakAlAvapekShate||196||
 
tat  patat patitaM caiva deSakAlAvapekShate||196||
 +
 
KAt  patat somavAyvarkaiH spRuShTaM kAlAnuvartiBiH|
 
KAt  patat somavAyvarkaiH spRuShTaM kAlAnuvartiBiH|
 
SItoShNasnigdharUkShAdyairyathAsannaM mahIguNaiH||197||
 
SItoShNasnigdharUkShAdyairyathAsannaM mahIguNaiH||197||
 +
 
<div style="text-align:justify;">
 
<div style="text-align:justify;">
 +
 
Now begins the section on waters. All water is of one kind and falls from the heavens ordained by lndra. While it is falling and after it has fallen, it is affected by location and time. [196]
 
Now begins the section on waters. All water is of one kind and falls from the heavens ordained by lndra. While it is falling and after it has fallen, it is affected by location and time. [196]
 +
 
While falling from the sky it is influenced by the effects of the seasonal courses of the moon, the wind and the sun. When is has fallen on the earth, it is affected by the qualities of the earth on which it falls and these could be cold, hot, viscid, dry, etc. [197]
 
While falling from the sky it is influenced by the effects of the seasonal courses of the moon, the wind and the sun. When is has fallen on the earth, it is affected by the qualities of the earth on which it falls and these could be cold, hot, viscid, dry, etc. [197]
 +
 
</div>
 
</div>
 +
 
शीतंशुचिशिवंमृष्टंविमलंलघुषड्गुणम्।
 
शीतंशुचिशिवंमृष्टंविमलंलघुषड्गुणम्।
प्रकृत्यादिव्यमुदकं,...
+
प्रकृत्यादिव्यमुदकं,
    
śītaṁ śuci śivaṁ mr̥ṣṭaṁ vimalaṁ laghu ṣaḍguṇam|  
 
śītaṁ śuci śivaṁ mr̥ṣṭaṁ vimalaṁ laghu ṣaḍguṇam|  
 
prakr̥tyā divyamudakaṁ,...|198|  
 
prakr̥tyā divyamudakaṁ,...|198|  
 +
 
SItaM Suci SivaM mRuShTaM vimalaM laGu ShaDguNam|
 
SItaM Suci SivaM mRuShTaM vimalaM laGu ShaDguNam|
 
prakRutyA divyamudakaM,...
 
prakRutyA divyamudakaM,...
    
Rainwater is cold, pure, wholesome, palatable, clear, and light in digestion. These are the six qualities of rainwater. [197]
 
Rainwater is cold, pure, wholesome, palatable, clear, and light in digestion. These are the six qualities of rainwater. [197]
 +
 
...भ्रष्टंपात्रमपेक्षते॥१९८॥
 
...भ्रष्टंपात्रमपेक्षते॥१९८॥
 +
 
श्वेतेकषायंभवतिपाण्डरेस्यात्तुतिक्तकम्।
 
श्वेतेकषायंभवतिपाण्डरेस्यात्तुतिक्तकम्।
 
कपिलेक्षारसंसृष्टमूषरेलवणान्वितम्॥१९९॥
 
कपिलेक्षारसंसृष्टमूषरेलवणान्वितम्॥१९९॥
 +
 
कटुपर्वतविस्तारे मधुरंकृष्णमृत्तिके।
 
कटुपर्वतविस्तारे मधुरंकृष्णमृत्तिके।
 
एतत्षाड्गुण्यमाख्यातंमहीस्थस्यजलस्यहि।
 
एतत्षाड्गुण्यमाख्यातंमहीस्थस्यजलस्यहि।
 
तथाऽव्यक्तरसंविद्यादैन्द्रंकारंहिमंचयत्॥२००॥
 
तथाऽव्यक्तरसंविद्यादैन्द्रंकारंहिमंचयत्॥२००॥
 +
 
यदन्तरीक्षात्पततीन्द्रसृष्टं
 
यदन्तरीक्षात्पततीन्द्रसृष्टं
 
चोक्तैश्चपात्रैःपरिगृह्यतेऽम्भः।
 
चोक्तैश्चपात्रैःपरिगृह्यतेऽम्भः।
 
तदैन्द्रमित्येववदन्तिधीरा
 
तदैन्द्रमित्येववदन्तिधीरा
 
नरेन्द्रपेयंसलिलंप्रधानम् ॥२०१॥
 
नरेन्द्रपेयंसलिलंप्रधानम् ॥२०१॥
 +
 
ईषत्कषायमधुरंसुसूक्ष्मंविशदंलघु।
 
ईषत्कषायमधुरंसुसूक्ष्मंविशदंलघु।
 
अरूक्षमनभिष्यन्दिसर्वंपानीयमुत्तमम्॥२०२॥
 
अरूक्षमनभिष्यन्दिसर्वंपानीयमुत्तमम्॥२०२॥
 +
 
गुर्वभिष्यन्दिपानीयंवार्षिकंमधुरंनवम्।
 
गुर्वभिष्यन्दिपानीयंवार्षिकंमधुरंनवम्।
 
तनुलघ्वनभिष्यन्दिप्रायःशरदिवर्षति॥२०३॥
 
तनुलघ्वनभिष्यन्दिप्रायःशरदिवर्षति॥२०३॥
 +
 
तत्तुयेसुकुमाराःस्युःस्निग्धभूयिष्ठभोजनाः।
 
तत्तुयेसुकुमाराःस्युःस्निग्धभूयिष्ठभोजनाः।
 
तेषांभोज्येचभक्ष्येचलेह्येपेयेचशस्यते॥२०४॥
 
तेषांभोज्येचभक्ष्येचलेह्येपेयेचशस्यते॥२०४॥
 +
 
हेमन्तेसलिलंस्निग्धंवृष्यंबलहितंगुरु।
 
हेमन्तेसलिलंस्निग्धंवृष्यंबलहितंगुरु।
 
किञ्चित्ततोलघुतरंशिशिरेकफवातजित्॥२०५॥
 
किञ्चित्ततोलघुतरंशिशिरेकफवातजित्॥२०५॥
 +
 
कषायमधुरंरूक्षंविद्याद्वासन्तिकंजलम्।
 
कषायमधुरंरूक्षंविद्याद्वासन्तिकंजलम्।
 
ग्रैष्मिकंत्वनभिष्यन्दिजलमित्येवनिश्चयः॥
 
ग्रैष्मिकंत्वनभिष्यन्दिजलमित्येवनिश्चयः॥
ऋतावृताविहाख्याताःसर्वएवाम्भसोगुणाः२०६
+
ऋतावृताविहाख्याताःसर्वएवाम्भसोगुणाः॥२०६॥
 +
 
 
विभ्रान्तेषुतुकालेषुयत्प्रयच्छन्तितोयदाः।
 
विभ्रान्तेषुतुकालेषुयत्प्रयच्छन्तितोयदाः।
 
सलिलंतत्तुदोषाययुज्यतेनात्रसंशयः॥२०७॥
 
सलिलंतत्तुदोषाययुज्यतेनात्रसंशयः॥२०७॥
 +
 
राजभीराजमात्रैश्चसुकुमारैश्चमानवैः।
 
राजभीराजमात्रैश्चसुकुमारैश्चमानवैः।
 
सुगृहीताःशरद्यापःप्रयोक्तव्याविशेषतः॥२०८॥
 
सुगृहीताःशरद्यापःप्रयोक्तव्याविशेषतः॥२०८॥
    
...bhraṣṭaṁ pātramapēkṣatē||198||  
 
...bhraṣṭaṁ pātramapēkṣatē||198||  
 +
 
śvētē kaṣāyaṁ bhavati pāṇḍarē syāttu tiktakam|  
 
śvētē kaṣāyaṁ bhavati pāṇḍarē syāttu tiktakam|  
 
kapilē kṣārasaṁsr̥ṣṭamūṣarē lavaṇānvitam||199||  
 
kapilē kṣārasaṁsr̥ṣṭamūṣarē lavaṇānvitam||199||  
 +
 
kaṭu parvatavistārē [1] madhuraṁ kr̥ṣṇamr̥ttikē|  
 
kaṭu parvatavistārē [1] madhuraṁ kr̥ṣṇamr̥ttikē|  
 
ētat ṣāḍguṇyamākhyātaṁ mahīsthasya jalasya hi|  
 
ētat ṣāḍguṇyamākhyātaṁ mahīsthasya jalasya hi|  
 
tathā'vyaktarasaṁ vidyādaindraṁ kāraṁ himaṁ ca yat||200||  
 
tathā'vyaktarasaṁ vidyādaindraṁ kāraṁ himaṁ ca yat||200||  
 +
 
yadantarīkṣāt patatīndrasr̥ṣṭaṁ cōktaiśca pātraiḥ parigr̥hyatē'mbhaḥ|  
 
yadantarīkṣāt patatīndrasr̥ṣṭaṁ cōktaiśca pātraiḥ parigr̥hyatē'mbhaḥ|  
 
tadaindramityēva vadanti dhīrā narēndrapēyaṁ salilaṁ pradhānam [2] ||201||  
 
tadaindramityēva vadanti dhīrā narēndrapēyaṁ salilaṁ pradhānam [2] ||201||  
 +
 
īṣatkaṣāyamadhuraṁ susūkṣmaṁ viśadaṁ laghu|  
 
īṣatkaṣāyamadhuraṁ susūkṣmaṁ viśadaṁ laghu|  
 
arūkṣamanabhiṣyandi sarvaṁ pānīyamuttamam||202||  
 
arūkṣamanabhiṣyandi sarvaṁ pānīyamuttamam||202||  
 +
 
gurvabhiṣyandi pānīyaṁ vārṣikaṁ madhuraṁ navam|  
 
gurvabhiṣyandi pānīyaṁ vārṣikaṁ madhuraṁ navam|  
 
tanu laghvanabhiṣyandi prāyaḥ śaradi varṣati||203||  
 
tanu laghvanabhiṣyandi prāyaḥ śaradi varṣati||203||  
 +
 
tattu yē sukumārāḥ syuḥ snigdhabhūyiṣṭhabhōjanāḥ|  
 
tattu yē sukumārāḥ syuḥ snigdhabhūyiṣṭhabhōjanāḥ|  
 
tēṣāṁ bhōjyē ca bhakṣyē ca lēhyē pēyē ca śasyatē||204||  
 
tēṣāṁ bhōjyē ca bhakṣyē ca lēhyē pēyē ca śasyatē||204||  
 +
 
hēmantē salilaṁ snigdhaṁ vr̥ṣyaṁ balahitaṁ guru|  
 
hēmantē salilaṁ snigdhaṁ vr̥ṣyaṁ balahitaṁ guru|  
 
kiñcittatō laghutaraṁ śiśirē kaphavātajit||205||  
 
kiñcittatō laghutaraṁ śiśirē kaphavātajit||205||  
 +
 
kaṣāyamadhuraṁ rūkṣaṁ vidyādvāsantikaṁ jalam|  
 
kaṣāyamadhuraṁ rūkṣaṁ vidyādvāsantikaṁ jalam|  
 
graiṣmikaṁ tvanabhiṣyandi jalamityēva niścayaḥ|  
 
graiṣmikaṁ tvanabhiṣyandi jalamityēva niścayaḥ|  
 
r̥tāvr̥tāvihākhyātāḥ sarva ēvāmbhasō guṇāḥ||206||  
 
r̥tāvr̥tāvihākhyātāḥ sarva ēvāmbhasō guṇāḥ||206||  
 +
 
vibhrāntēṣu tu kālēṣu yat prayacchanti tōyadāḥ|  
 
vibhrāntēṣu tu kālēṣu yat prayacchanti tōyadāḥ|  
 
salilaṁ tattu dōṣāya yujyatē nātra saṁśayaḥ||207||  
 
salilaṁ tattu dōṣāya yujyatē nātra saṁśayaḥ||207||  
 +
 
rājabhī rājamātraiśca sukumāraiśca mānavaiḥ|  
 
rājabhī rājamātraiśca sukumāraiśca mānavaiḥ|  
 
sugr̥hītāḥ śaradyāpaḥ prayōktavyā viśēṣataḥ||208||  
 
sugr̥hītāḥ śaradyāpaḥ prayōktavyā viśēṣataḥ||208||  
 +
 
...BraShTaM pAtramapekShate||198||
 
...BraShTaM pAtramapekShate||198||
 +
 
Svete kaShAyaM Bavati pANDare syAttu tiktakam|
 
Svete kaShAyaM Bavati pANDare syAttu tiktakam|
 
kapile kShArasaMsRuShTamUShare lavaNAnvitam||199||
 
kapile kShArasaMsRuShTamUShare lavaNAnvitam||199||
 +
 
kaTu parvatavistAre  madhuraM kRuShNamRuttike|
 
kaTu parvatavistAre  madhuraM kRuShNamRuttike|
 
etat ShADguNyamAKyAtaM mahIsthasya jalasya hi|
 
etat ShADguNyamAKyAtaM mahIsthasya jalasya hi|
 
tathA&vyaktarasaM vidyAdaindraM kAraM himaM ca yat||200||
 
tathA&vyaktarasaM vidyAdaindraM kAraM himaM ca yat||200||
 +
 
yadantarIkShAt patatIndrasRuShTaM  
 
yadantarIkShAt patatIndrasRuShTaM  
 
coktaiSca pAtraiH parigRuhyate&mBaH|
 
coktaiSca pAtraiH parigRuhyate&mBaH|
 
tadaindramityeva vadanti dhIrA  
 
tadaindramityeva vadanti dhIrA  
 
narendrapeyaM salilaM pradhAnam ||201||
 
narendrapeyaM salilaM pradhAnam ||201||
 +
 
IShatkaShAyamadhuraM susUkShmaM viSadaM laGu|
 
IShatkaShAyamadhuraM susUkShmaM viSadaM laGu|
 
arUkShamanaBiShyandi sarvaM pAnIyamuttamam||202||
 
arUkShamanaBiShyandi sarvaM pAnIyamuttamam||202||
 +
 
gurvaBiShyandi pAnIyaM vArShikaM madhuraM navam|
 
gurvaBiShyandi pAnIyaM vArShikaM madhuraM navam|
 
tanu laGvanaBiShyandi prAyaH Saradi varShati||203||
 
tanu laGvanaBiShyandi prAyaH Saradi varShati||203||
 +
 
tattu ye sukumArAH syuH snigdhaBUyiShThaBojanAH|
 
tattu ye sukumArAH syuH snigdhaBUyiShThaBojanAH|
 
teShAM Bojye ca BakShye ca lehye peye ca Sasyate||204||
 
teShAM Bojye ca BakShye ca lehye peye ca Sasyate||204||
 +
 
hemante salilaM snigdhaM vRuShyaM balahitaM guru|
 
hemante salilaM snigdhaM vRuShyaM balahitaM guru|
 
ki~jcittato laGutaraM SiSire kaPavAtajit||205||
 
ki~jcittato laGutaraM SiSire kaPavAtajit||205||
 +
 
kaShAyamadhuraM rUkShaM vidyAdvAsantikaM jalam|
 
kaShAyamadhuraM rUkShaM vidyAdvAsantikaM jalam|
 
graiShmikaM tvanaBiShyandi jalamityeva niScayaH||
 
graiShmikaM tvanaBiShyandi jalamityeva niScayaH||
RutAvRutAvihAKyAtAH sarva evAmBaso guNAH206
+
RutAvRutAvihAKyAtAH sarva evAmBaso guNAH ||206||
 +
 
 
viBrAnteShu tu kAleShu yat prayacCanti toyadAH|
 
viBrAnteShu tu kAleShu yat prayacCanti toyadAH|
 
salilaM tattu doShAya yujyate nAtra saMSayaH||207||
 
salilaM tattu doShAya yujyate nAtra saMSayaH||207||
 +
 
rAjaBI rAjamAtraiSca sukumAraiSca mAnavaiH|
 
rAjaBI rAjamAtraiSca sukumAraiSca mAnavaiH|
 
sugRuhItAH SaradyApaH prayoktavyA viSeShataH||208||
 
sugRuhItAH SaradyApaH prayoktavyA viSeShataH||208||
Line 2,342: Line 2,421:  
Changes in the properties of water based upon the properties of the surface it is in contact with:
 
Changes in the properties of water based upon the properties of the surface it is in contact with:
 
<div style="text-align:justify;">
 
<div style="text-align:justify;">
 +
 
Some properties of water change when it falls onto the earth. When it falls on white earth it acquires an astringent taste, on yellowish-white earth it becomes bitter, on tawny earth it becomes alkaline, and on brine earth it becomes saltish. Water flowing from the mountains becomes pungent and when it falls on black earth it becomes sweet. These are the six qualities acquired by water coming in contact with the earth, Celestial water hailstone and snow – in their natural form - have an indistinct taste. [198-200]
 
Some properties of water change when it falls onto the earth. When it falls on white earth it acquires an astringent taste, on yellowish-white earth it becomes bitter, on tawny earth it becomes alkaline, and on brine earth it becomes saltish. Water flowing from the mountains becomes pungent and when it falls on black earth it becomes sweet. These are the six qualities acquired by water coming in contact with the earth, Celestial water hailstone and snow – in their natural form - have an indistinct taste. [198-200]
    
Sages and wise people called rainwater as celestial water that is showered from the sky by Indra (the Vedic King of all Gods). This is the best kind of water and is ideal for consumption. [201]
 
Sages and wise people called rainwater as celestial water that is showered from the sky by Indra (the Vedic King of all Gods). This is the best kind of water and is ideal for consumption. [201]
 +
 
All water which is slightly astringent and sweet, subtle, clear, light, neither unctuous nor deliquescent is considered excellent. [202]
 
All water which is slightly astringent and sweet, subtle, clear, light, neither unctuous nor deliquescent is considered excellent. [202]
    
Rainwater that falls during the rainy (or monsoon) season in India, when fresh, is heavy, viscid, and sweet. The autumnal rain-water is mainly thin, light and not viscid. [203]
 
Rainwater that falls during the rainy (or monsoon) season in India, when fresh, is heavy, viscid, and sweet. The autumnal rain-water is mainly thin, light and not viscid. [203]
 +
 
Rainwater is recommended for use as a supplement or an ingredient for making food, electuaries (a lickable substance mixed with honey or another sweet substance) , and drinks for those who are delicate and habituated to eating very unctuous food.[204]
 
Rainwater is recommended for use as a supplement or an ingredient for making food, electuaries (a lickable substance mixed with honey or another sweet substance) , and drinks for those who are delicate and habituated to eating very unctuous food.[204]
 +
 
The late-autumnal water is unctuous, aphrodisiac, conducive to strength and heavy. The winter water is slightly lighter and alleviates kapha and vata. [205]
 
The late-autumnal water is unctuous, aphrodisiac, conducive to strength and heavy. The winter water is slightly lighter and alleviates kapha and vata. [205]
 +
 
Spring water is to be considered to be an astringent, is sweet and dry. Summer water is not greasy (anabhishyandi). Thus, the properties of water according to each and every season have been studied by sages and described here. [206]
 
Spring water is to be considered to be an astringent, is sweet and dry. Summer water is not greasy (anabhishyandi). Thus, the properties of water according to each and every season have been studied by sages and described here. [206]
 
</div>
 
</div>
 +
 
Unseasonal rains bring about dosha imbalance. There is no doubt regarding this. [207]
 
Unseasonal rains bring about dosha imbalance. There is no doubt regarding this. [207]
   Line 2,358: Line 2,443:  
नद्यःपाषाणविच्छिन्नविक्षुब्धाभिहतोदकाः ।
 
नद्यःपाषाणविच्छिन्नविक्षुब्धाभिहतोदकाः ।
 
हिमवत्प्रभवाःपथ्याःपुण्यादेवर्षिसेविताः॥२०९॥
 
हिमवत्प्रभवाःपथ्याःपुण्यादेवर्षिसेविताः॥२०९॥
 +
 
नद्यःपाषाणसिकतावाहिन्योविमलोदकाः।
 
नद्यःपाषाणसिकतावाहिन्योविमलोदकाः।
 
मलयप्रभवायाश्चजलंतास्वमृतोपमम्॥२१०॥
 
मलयप्रभवायाश्चजलंतास्वमृतोपमम्॥२१०॥
 +
 
पश्चिमाभिमुखायाश्चपथ्यास्तानिर्मलोदकाः।
 
पश्चिमाभिमुखायाश्चपथ्यास्तानिर्मलोदकाः।
 
प्रायोमृदुवहागुर्व्योयाश्चपूर्वसमुद्रगाः॥२११॥
 
प्रायोमृदुवहागुर्व्योयाश्चपूर्वसमुद्रगाः॥२११॥
 +
 
पारियात्रभवायाश्चविन्ध्यसह्यभवाश्चयाः।
 
पारियात्रभवायाश्चविन्ध्यसह्यभवाश्चयाः।
 
शिरोहृद्रोगकुष्ठानांताहेतुःश्लीपदस्यच॥२१२॥
 
शिरोहृद्रोगकुष्ठानांताहेतुःश्लीपदस्यच॥२१२॥
Line 2,367: Line 2,455:  
nadyaḥ pāṣāṇavicchinnavikṣubdhābhihatōdakāḥ [1] |  
 
nadyaḥ pāṣāṇavicchinnavikṣubdhābhihatōdakāḥ [1] |  
 
himavatprabhavāḥ pathyāḥ puṇyā dēvarṣisēvitāḥ||209||  
 
himavatprabhavāḥ pathyāḥ puṇyā dēvarṣisēvitāḥ||209||  
 +
 
nadyaḥ pāṣāṇasikatāvāhinyō vimalōdakāḥ|  
 
nadyaḥ pāṣāṇasikatāvāhinyō vimalōdakāḥ|  
 
malayaprabhavā yāśca jalaṁ tāsvamr̥tōpamam||210||  
 
malayaprabhavā yāśca jalaṁ tāsvamr̥tōpamam||210||  
 +
 
paścimābhimukhā yāśca pathyāstā nirmalōdakāḥ|  
 
paścimābhimukhā yāśca pathyāstā nirmalōdakāḥ|  
 
prāyō mr̥duvahā gurvyō yāśca pūrvasamudragāḥ||211||  
 
prāyō mr̥duvahā gurvyō yāśca pūrvasamudragāḥ||211||  
 +
 
pāriyātrabhavā yāśca vindhyasahyabhavāśca yāḥ|  
 
pāriyātrabhavā yāśca vindhyasahyabhavāśca yāḥ|  
 
śirōhr̥drōgakuṣṭhānāṁ tā hētuḥ ślīpadasya ca||212||  
 
śirōhr̥drōgakuṣṭhānāṁ tā hētuḥ ślīpadasya ca||212||  
 +
 
nadyaH pAShANavicCinnavikShubdhABihatodakAH |
 
nadyaH pAShANavicCinnavikShubdhABihatodakAH |
 
himavatpraBavAH pathyAH puNyA devarShisevitAH||209||
 
himavatpraBavAH pathyAH puNyA devarShisevitAH||209||
 +
 
nadyaH pAShANasikatAvAhinyo vimalodakAH|
 
nadyaH pAShANasikatAvAhinyo vimalodakAH|
 
malayapraBavA yASca jalaM tAsvamRutopamam||210||
 
malayapraBavA yASca jalaM tAsvamRutopamam||210||
 +
 
paScimABimuKA yASca pathyAstA nirmalodakAH|
 
paScimABimuKA yASca pathyAstA nirmalodakAH|
 
prAyo mRuduvahA gurvyo yASca pUrvasamudragAH||211||
 
prAyo mRuduvahA gurvyo yASca pUrvasamudragAH||211||
 +
 
pAriyAtraBavA yASca vindhyasahyaBavASca yAH|
 
pAriyAtraBavA yASca vindhyasahyaBavASca yAH|
 
SirohRudrogakuShThAnAM tA hetuH SlIpadasya ca||212||
 
SirohRudrogakuShThAnAM tA hetuH SlIpadasya ca||212||
 +
 
<div style="text-align:justify;">
 
<div style="text-align:justify;">
 +
 
The properties of river water from the mountains:
 
The properties of river water from the mountains:
 +
 
The water of rivers that originate from the Himalayas, whose flow is broken, agitated and obstructed by rocks, and on whose banks dwell Gods and Rishis is considered wholesome and holy. The water of the rivers originating from the Malaya mountains, which carry stones and sand in their course, is pure and is like nectar. [209-210]
 
The water of rivers that originate from the Himalayas, whose flow is broken, agitated and obstructed by rocks, and on whose banks dwell Gods and Rishis is considered wholesome and holy. The water of the rivers originating from the Malaya mountains, which carry stones and sand in their course, is pure and is like nectar. [209-210]
 +
 
The water of rivers flowing westward is considered wholesome and pure while that of the slow-flowing ones towards the eastern seas is generally heavy. [211]
 
The water of rivers flowing westward is considered wholesome and pure while that of the slow-flowing ones towards the eastern seas is generally heavy. [211]
 +
 
The waters of rivers originating from the Pariyatra, Vindhya or Sahya mountains cause diseases of the head and the heart, dermatosis and elephantiasis. [212]
 
The waters of rivers originating from the Pariyatra, Vindhya or Sahya mountains cause diseases of the head and the heart, dermatosis and elephantiasis. [212]
 +
 
</div>
 
</div>
 +
 
वसुधाकीटसर्पाखुमलसन्दूषितोदकाः।
 
वसुधाकीटसर्पाखुमलसन्दूषितोदकाः।
 
वर्षाजलवहानद्यःसर्वदोषसमीरणाः॥२१३॥
 
वर्षाजलवहानद्यःसर्वदोषसमीरणाः॥२१३॥
 +
 
वापीकूपतडागोत्ससरःप्रस्रवणादिषु।
 
वापीकूपतडागोत्ससरःप्रस्रवणादिषु।
 
आनूपशैलधन्वानांगुणदोषैर्विभावयेत्॥२१४॥
 
आनूपशैलधन्वानांगुणदोषैर्विभावयेत्॥२१४॥
 +
 
पिच्छिलंक्रिमिलंक्लिन्नंपर्णशैवालकर्दमैः।
 
पिच्छिलंक्रिमिलंक्लिन्नंपर्णशैवालकर्दमैः।
 
विवर्णंविरसंसान्द्रंदुर्गन्धंनहितंजलम्॥२१५॥
 
विवर्णंविरसंसान्द्रंदुर्गन्धंनहितंजलम्॥२१५॥
 +
 
विस्रंत्रिदोषंलवणमम्बुयद्वरुणालयम्।
 
विस्रंत्रिदोषंलवणमम्बुयद्वरुणालयम्।
 
इत्यम्बुवर्गःप्रोक्तोऽयमष्टमःसुविनिश्चितः॥२१६॥
 
इत्यम्बुवर्गःप्रोक्तोऽयमष्टमःसुविनिश्चितः॥२१६॥
Line 2,398: Line 2,503:  
vasudhākīṭasarpākhumalasandūṣitōdakāḥ|  
 
vasudhākīṭasarpākhumalasandūṣitōdakāḥ|  
 
varṣājalavahā nadyaḥ sarvadōṣasamīraṇāḥ||213||  
 
varṣājalavahā nadyaḥ sarvadōṣasamīraṇāḥ||213||  
 +
 
vāpīkūpataḍāgōtsasaraḥprasravaṇādiṣu|  
 
vāpīkūpataḍāgōtsasaraḥprasravaṇādiṣu|  
 
ānūpaśailadhanvānāṁ guṇadōṣairvibhāvayēt||214||  
 
ānūpaśailadhanvānāṁ guṇadōṣairvibhāvayēt||214||  
 +
 
picchilaṁ krimilaṁ klinnaṁ parṇaśaivālakardamaiḥ|  
 
picchilaṁ krimilaṁ klinnaṁ parṇaśaivālakardamaiḥ|  
 
vivarṇaṁ virasaṁ sāndraṁ durgandhaṁ na hitaṁ jalam||215||  
 
vivarṇaṁ virasaṁ sāndraṁ durgandhaṁ na hitaṁ jalam||215||  
 +
 
visraṁ tridōṣaṁ lavaṇamambu yadvaruṇālayam|  
 
visraṁ tridōṣaṁ lavaṇamambu yadvaruṇālayam|  
 
ityambuvargaḥ prōktō'yamaṣṭamaḥ suviniścitaḥ||216||  
 
ityambuvargaḥ prōktō'yamaṣṭamaḥ suviniścitaḥ||216||  
Line 2,407: Line 2,515:  
vasudhAkITasarpAKumalasandUShitodakAH|
 
vasudhAkITasarpAKumalasandUShitodakAH|
 
varShAjalavahA nadyaH sarvadoShasamIraNAH||213||
 
varShAjalavahA nadyaH sarvadoShasamIraNAH||213||
 +
 
vApIkUpataDAgotsasaraHprasravaNAdiShu|
 
vApIkUpataDAgotsasaraHprasravaNAdiShu|
 
AnUpaSailadhanvAnAM guNadoShairviBAvayet||214||
 
AnUpaSailadhanvAnAM guNadoShairviBAvayet||214||
 +
 
picCilaM krimilaM klinnaM parNaSaivAlakardamaiH|
 
picCilaM krimilaM klinnaM parNaSaivAlakardamaiH|
 
vivarNaM virasaM sAndraM durgandhaM na hitaM jalam||215||
 
vivarNaM virasaM sAndraM durgandhaM na hitaM jalam||215||
 +
 
visraM tridoShaM lavaNamambu yadvaruNAlayam|
 
visraM tridoShaM lavaNamambu yadvaruNAlayam|
 
ityambuvargaH prokto&yamaShTamaH suviniScitaH||216||
 
ityambuvargaH prokto&yamaShTamaH suviniScitaH||216||
 +
 
<div style="text-align:justify;">
 
<div style="text-align:justify;">
 
The waters of the rivers that flow during the rainy season and are polluted by earthworms, serpents, mice, excrement and aggravate all the three doshas. [213]
 
The waters of the rivers that flow during the rainy season and are polluted by earthworms, serpents, mice, excrement and aggravate all the three doshas. [213]
Line 2,419: Line 2,531:     
The water which is slimy, insect-ridden and putrefied by leaves, moss and slush, discolored, distasteful, dense and stinking is unfit for consumption. Sea-water has the smell of raw flesh, aggravates the three doshas, and is saltish in taste.  [215-216]</div>
 
The water which is slimy, insect-ridden and putrefied by leaves, moss and slush, discolored, distasteful, dense and stinking is unfit for consumption. Sea-water has the smell of raw flesh, aggravates the three doshas, and is saltish in taste.  [215-216]</div>
 +
 
इतिजलवर्गोऽष्टमः॥८॥
 
इतिजलवर्गोऽष्टमः॥८॥
 
iti jalavargō'ṣṭamaḥ  ||8||
 
iti jalavargō'ṣṭamaḥ  ||8||

Navigation menu