Changes

Jump to navigation Jump to search
Line 3,279: Line 3,279:  
शरीरावयवाःसक्थिशिरःस्कन्धादयस्तथा।
 
शरीरावयवाःसक्थिशिरःस्कन्धादयस्तथा।
 
सक्थिमांसाद्गुरुः  स्कन्धस्ततःक्रोडस्ततःशिरः॥३३४॥
 
सक्थिमांसाद्गुरुः  स्कन्धस्ततःक्रोडस्ततःशिरः॥३३४॥
 +
 
वृषणौचर्ममेढ्रंचश्रोणीवृक्कौयकृद्गुदम्।
 
वृषणौचर्ममेढ्रंचश्रोणीवृक्कौयकृद्गुदम्।
 
मांसाद्गुरुतरंविद्याद्यथास्वंमध्यमस्थिच॥३३५॥
 
मांसाद्गुरुतरंविद्याद्यथास्वंमध्यमस्थिच॥३३५॥
Line 3,284: Line 3,285:  
śarīrāvayavāḥ sakthiśiraḥskandhādayastathā|  
 
śarīrāvayavāḥ sakthiśiraḥskandhādayastathā|  
 
sakthimāṁsādguruḥ [1] skandhastataḥ krōḍastataḥ śiraḥ||334||  
 
sakthimāṁsādguruḥ [1] skandhastataḥ krōḍastataḥ śiraḥ||334||  
 +
 
vr̥ṣaṇau carma mēḍhraṁ ca śrōṇī vr̥kkau yakr̥dgudam|  
 
vr̥ṣaṇau carma mēḍhraṁ ca śrōṇī vr̥kkau yakr̥dgudam|  
 
māṁsādgurutaraṁ vidyādyathāsvaṁ madhyamasthi ca||335||   
 
māṁsādgurutaraṁ vidyādyathāsvaṁ madhyamasthi ca||335||   
Line 3,289: Line 3,291:  
SarIrAvayavAH sakthiSiraHskandhAdayastathA|
 
SarIrAvayavAH sakthiSiraHskandhAdayastathA|
 
sakthimAMsAdguruH  skandhastataH kroDastataH SiraH||334||
 
sakthimAMsAdguruH  skandhastataH kroDastataH SiraH||334||
 +
 
vRuShaNau carma meDhraM ca SroNI vRukkau yakRudgudam|
 
vRuShaNau carma meDhraM ca SroNI vRukkau yakRudgudam|
 
mAMsAdgurutaraM vidyAdyathAsvaM madhyamasthi ca||335||
 
mAMsAdgurutaraM vidyAdyathAsvaM madhyamasthi ca||335||
Line 3,296: Line 3,299:  
स्वभावाल्लघवोमुद्गास्तथालावकपिञ्जलाः।
 
स्वभावाल्लघवोमुद्गास्तथालावकपिञ्जलाः।
 
स्वभावाद्गुरवोमाषावराहमहिषास्तथा॥३३६॥
 
स्वभावाद्गुरवोमाषावराहमहिषास्तथा॥३३६॥
 +
 
धातूनांशोणितादीनांगुरुंविद्याद्यथोत्तरम्।
 
धातूनांशोणितादीनांगुरुंविद्याद्यथोत्तरम्।
 
अलसेभ्योविशिष्यन्तेप्राणिनोयेबहुक्रियाः॥३३७॥
 
अलसेभ्योविशिष्यन्तेप्राणिनोयेबहुक्रियाः॥३३७॥
Line 3,301: Line 3,305:  
svabhāvāllaghavō mudgāstathā lāvakapiñjalāḥ|  
 
svabhāvāllaghavō mudgāstathā lāvakapiñjalāḥ|  
 
svabhāvādguravō māṣā varāhamahiṣāstathā||336||  
 
svabhāvādguravō māṣā varāhamahiṣāstathā||336||  
 +
 
dhātūnāṁ śōṇitādīnāṁ guruṁ vidyādyathōttaram|  
 
dhātūnāṁ śōṇitādīnāṁ guruṁ vidyādyathōttaram|  
 
alasēbhyō viśiṣyantē prāṇinō yē bahukriyāḥ||337||  
 
alasēbhyō viśiṣyantē prāṇinō yē bahukriyāḥ||337||  
      
svaBAvAllaGavo mudgAstathA lAvakapi~jjalAH|
 
svaBAvAllaGavo mudgAstathA lAvakapi~jjalAH|
 
svaBAvAdguravo mAShA varAhamahiShAstathA||336||
 
svaBAvAdguravo mAShA varAhamahiShAstathA||336||
 +
 
dhAtUnAM SoNitAdInAM guruM vidyAdyathottaram|
 
dhAtUnAM SoNitAdInAM guruM vidyAdyathottaram|
 
alaseByo viSiShyante prANino ye bahukriyAH||337||
 
alaseByo viSiShyante prANino ye bahukriyAH||337||
Line 3,319: Line 3,324:  
gauravaṁ liṅgasāmānyē puṁsāṁ strīṇāṁ tu lāghavam|  
 
gauravaṁ liṅgasāmānyē puṁsāṁ strīṇāṁ tu lāghavam|  
 
mahāpramāṇā guravaḥ svajātau laghavō'nyathā||338||  
 
mahāpramāṇā guravaḥ svajātau laghavō'nyathā||338||  
      
gauravaM li~ggasAmAnye puMsAM strINAM tu lAGavam|
 
gauravaM li~ggasAmAnye puMsAM strINAM tu lAGavam|
Line 3,339: Line 3,343:  
अल्पादानेगुरूणांचलघूनांचातिसेवने।
 
अल्पादानेगुरूणांचलघूनांचातिसेवने।
 
मात्राकारणमुद्दिष्टंद्रव्याणांगुरुलाघवे॥३४०॥
 
मात्राकारणमुद्दिष्टंद्रव्याणांगुरुलाघवे॥३४०॥
 +
 
गुरूणामल्पमादेयंलघूनांतृप्तिरिष्यते।
 
गुरूणामल्पमादेयंलघूनांतृप्तिरिष्यते।
 
मात्रांद्रव्याण्यपेक्षन्ते  मात्राचाग्निमपेक्षते॥३४१॥
 
मात्रांद्रव्याण्यपेक्षन्ते  मात्राचाग्निमपेक्षते॥३४१॥
Line 3,344: Line 3,349:  
alpādānē gurūṇāṁ ca laghūnāṁ cātisēvanē|  
 
alpādānē gurūṇāṁ ca laghūnāṁ cātisēvanē|  
 
mātrā kāraṇamuddiṣṭaṁ dravyāṇāṁ gurulāghavē||340||  
 
mātrā kāraṇamuddiṣṭaṁ dravyāṇāṁ gurulāghavē||340||  
 +
 
gurūṇāmalpamādēyaṁ laghūnāṁ tr̥ptiriṣyatē|  
 
gurūṇāmalpamādēyaṁ laghūnāṁ tr̥ptiriṣyatē|  
 
mātrāṁ dravyāṇyapēkṣantē [1] mātrā cāgnimapēkṣatē||341||  
 
mātrāṁ dravyāṇyapēkṣantē [1] mātrā cāgnimapēkṣatē||341||  
Line 3,349: Line 3,355:  
alpAdAne gurUNAM ca laGUnAM cAtisevane|
 
alpAdAne gurUNAM ca laGUnAM cAtisevane|
 
mAtrA kAraNamuddiShTaM dravyANAM gurulAGave||340||
 
mAtrA kAraNamuddiShTaM dravyANAM gurulAGave||340||
 +
 
gurUNAmalpamAdeyaM laGUnAM tRuptiriShyate|
 
gurUNAmalpamAdeyaM laGUnAM tRuptiriShyate|
 
mAtrAM dravyANyapekShante  mAtrA cAgnimapekShate||341||
 
mAtrAM dravyANyapekShante  mAtrA cAgnimapekShate||341||
    
Heavy articles should be consumed in small measures and light ones in large quantities. [340]
 
Heavy articles should be consumed in small measures and light ones in large quantities. [340]
Food articles should thus be consumed in proper measure and the proper measure should be in accordance with the strength of the individual’s agni. [341]
+
 
 +
Food articles should thus be consumed in proper measure and the proper measure should be in accordance with the strength of the individual’s ''agni''. [341]
    
बलमारोग्यमायुश्चप्राणाश्चाग्नौप्रतिष्ठिताः।
 
बलमारोग्यमायुश्चप्राणाश्चाग्नौप्रतिष्ठिताः।
 
अन्नपानेन्धनैश्चाग्निर्ज्वलतिव्येतिचान्यथा ॥३४२॥
 
अन्नपानेन्धनैश्चाग्निर्ज्वलतिव्येतिचान्यथा ॥३४२॥
 +
 
balamārōgyamāyuśca prāṇāścāgnau pratiṣṭhitāḥ|  
 
balamārōgyamāyuśca prāṇāścāgnau pratiṣṭhitāḥ|  
 
annapānēndhanaiścāgnirjvalati vyēti cānyathā [1] ||342||   
 
annapānēndhanaiścāgnirjvalati vyēti cānyathā [1] ||342||   
      
balamArogyamAyuSca prANAScAgnau pratiShThitAH|
 
balamArogyamAyuSca prANAScAgnau pratiShThitAH|
 
annapAnendhanaiScAgnirjvalati vyeti cAnyathA ||342||
 
annapAnendhanaiScAgnirjvalati vyeti cAnyathA ||342||
   −
Strength, health, longevity and vital breath are dependent on the state of agni that burns when fed by the fuel of food and drink or dwindles when deprived of them. [342]
+
Strength, health, longevity and vital breath are dependent on the state of ''agni'' that burns when fed by the fuel of food and drink or dwindles when deprived of them. [342]
    
गुरुलाघवचिन्तेयंप्रायेणाल्पबलान्प्रति।
 
गुरुलाघवचिन्तेयंप्रायेणाल्पबलान्प्रति।
Line 3,386: Line 3,394:  
ye narAH prati tAMScintyaM nAvaSyaM gurulAGavam||344||
 
ye narAH prati tAMScintyaM nAvaSyaM gurulAGavam||344||
   −
For those whose agni is strong, are accustomed to tough-to-digest food articles, are accustomed to hard labour and have a large capacity for consumption and digestion of food, the consideration of heavy and light food is not necessary. [344]
+
For those whose ''agni'' is strong, are accustomed to tough-to-digest food articles, are accustomed to hard labor and have a large capacity for consumption and digestion of food, the consideration of heavy and light food is not necessary. [344]
    
हिताभिर्जुहुयान्नित्यमन्तरग्निंसमाहितः।
 
हिताभिर्जुहुयान्नित्यमन्तरग्निंसमाहितः।
 
अन्नपानसमिद्भिर्नामात्राकालौविचारयन्॥३४५॥
 
अन्नपानसमिद्भिर्नामात्राकालौविचारयन्॥३४५॥
 +
 
आहिताग्निःसदापथ्यान्यन्तरग्नौजुहोतियः।j
 
आहिताग्निःसदापथ्यान्यन्तरग्नौजुहोतियः।j
 
दिवसेदिवसेब्रह्मजपत्यथददातिच॥३४६॥
 
दिवसेदिवसेब्रह्मजपत्यथददातिच॥३४६॥
 +
 
नरंनिःश्रेयसेयुक्तंसात्म्यज्ञंपानभोजने।
 
नरंनिःश्रेयसेयुक्तंसात्म्यज्ञंपानभोजने।
 
भजन्तेनामयाःकेचिद्भाविनोऽप्यन्तरादृते॥३४७॥
 
भजन्तेनामयाःकेचिद्भाविनोऽप्यन्तरादृते॥३४७॥
Line 3,397: Line 3,407:  
hitābhirjuhuyānnityamantaragniṁ samāhitaḥ|  
 
hitābhirjuhuyānnityamantaragniṁ samāhitaḥ|  
 
annapānasamidbhirnā mātrākālau vicārayan||345||  
 
annapānasamidbhirnā mātrākālau vicārayan||345||  
 +
 
āhitāgniḥ sadā pathyānyantaragnau juhōti yaḥ|  
 
āhitāgniḥ sadā pathyānyantaragnau juhōti yaḥ|  
 
divasē divasē brahma japatyatha dadāti ca||346||  
 
divasē divasē brahma japatyatha dadāti ca||346||  
 +
 
naraṁ niḥśrēyasē yuktaṁ sātmyajñaṁ pānabhōjanē|  
 
naraṁ niḥśrēyasē yuktaṁ sātmyajñaṁ pānabhōjanē|  
 
bhajantē nāmayāḥ kēcidbhāvinō'pyantarādr̥tē||347||  
 
bhajantē nāmayāḥ kēcidbhāvinō'pyantarādr̥tē||347||  
Line 3,404: Line 3,416:  
hitABirjuhuyAnnityamantaragniM samAhitaH|
 
hitABirjuhuyAnnityamantaragniM samAhitaH|
 
annapAnasamidBirnA mAtrAkAlau vicArayan||345||
 
annapAnasamidBirnA mAtrAkAlau vicArayan||345||
 +
 
AhitAgniH sadA pathyAnyantaragnau juhoti yaH|
 
AhitAgniH sadA pathyAnyantaragnau juhoti yaH|
 
divase divase brahma japatyatha dadAti ca||346||
 
divase divase brahma japatyatha dadAti ca||346||
 +
 
naraM niHSreyase yuktaM sAtmyaj~jaM pAnaBojane|
 
naraM niHSreyase yuktaM sAtmyaj~jaM pAnaBojane|
 
Bajante nAmayAH kecidBAvino&pyantarAdRute||347||
 
Bajante nAmayAH kecidBAvino&pyantarAdRute||347||
   −
A person with discipline and self-control should always feed his agni with the fuel of wholesome food and drink and stay mindful of the consideration of measure and time. [345]
+
A person with discipline and self-control should always feed his ''agni'' with the fuel of wholesome food and drink and stay mindful of the consideration of measure and time. [345]
The man whose agni is well tended, who feeds it duly with wholesome diet, who does daily meditation, charity and the pursuit of spiritual salvation, and who takes food and drinks that are wholesome to him, will not fall to approaching diseases except for special reasons. [346-347]
+
 
 +
The man whose ''agni'' is well tended, who feeds it duly with wholesome diet, who does daily meditation, charity and the pursuit of spiritual salvation, and who takes food and drinks that are wholesome to him, will not fall to approaching diseases except for special reasons. [346-347]
    
षड्त्रिंशतंसहस्राणिरात्रीणांहितभोजनः।
 
षड्त्रिंशतंसहस्राणिरात्रीणांहितभोजनः।
Line 3,425: Line 3,440:  
प्राणाःप्राणभृतामन्नमन्नंलोकोऽभिधावति।
 
प्राणाःप्राणभृतामन्नमन्नंलोकोऽभिधावति।
 
वर्णःप्रसादःसौस्वर्यंजीवितंप्रतिभासुखम्॥३४९॥
 
वर्णःप्रसादःसौस्वर्यंजीवितंप्रतिभासुखम्॥३४९॥
 +
 
तुष्टिःपुष्टिर्बलंमेधासर्वमन्नेप्रतिष्ठितम्।
 
तुष्टिःपुष्टिर्बलंमेधासर्वमन्नेप्रतिष्ठितम्।
 
लौकिकंकर्मयद्वृत्तौस्वर्गतौयच्चवैदिकम्॥३५०॥
 
लौकिकंकर्मयद्वृत्तौस्वर्गतौयच्चवैदिकम्॥३५०॥
Line 3,431: Line 3,447:  
prāṇāḥ prāṇabhr̥tāmannamannaṁ lōkō'bhidhāvati|  
 
prāṇāḥ prāṇabhr̥tāmannamannaṁ lōkō'bhidhāvati|  
 
varṇaḥ prasādaḥ sausvaryaṁ jīvitaṁ pratibhā sukham||349||  
 
varṇaḥ prasādaḥ sausvaryaṁ jīvitaṁ pratibhā sukham||349||  
 +
 
tuṣṭiḥ puṣṭirbalaṁ mēdhā sarvamannē pratiṣṭhitam|  
 
tuṣṭiḥ puṣṭirbalaṁ mēdhā sarvamannē pratiṣṭhitam|  
 
laukikaṁ karma yadvr̥ttau svargatau yacca vaidikam||350||  
 
laukikaṁ karma yadvr̥ttau svargatau yacca vaidikam||350||  
 +
 
karmāpavargē yaccōktaṁ taccāpyannē pratiṣṭhitam|351|   
 
karmāpavargē yaccōktaṁ taccāpyannē pratiṣṭhitam|351|   
    
prANAH prANaBRutAmannamannaM loko&BidhAvati|
 
prANAH prANaBRutAmannamannaM loko&BidhAvati|
 
varNaH prasAdaH sausvaryaM jIvitaM pratiBA suKam||349||
 
varNaH prasAdaH sausvaryaM jIvitaM pratiBA suKam||349||
 +
 
tuShTiH puShTirbalaM medhA sarvamanne pratiShThitam|
 
tuShTiH puShTirbalaM medhA sarvamanne pratiShThitam|
 
laukikaM karma yadvRuttau svargatau yacca vaidikam||350||
 
laukikaM karma yadvRuttau svargatau yacca vaidikam||350||
Line 3,442: Line 3,461:     
As Lord Atreya had mentioned, the source of life for all living beings is food and all living beings are food and all the world seeks food. Complexion, clarity, good voice, long life, understanding, happiness, satisfaction, growth, strength and intelligence are all established in food. [349]
 
As Lord Atreya had mentioned, the source of life for all living beings is food and all living beings are food and all the world seeks food. Complexion, clarity, good voice, long life, understanding, happiness, satisfaction, growth, strength and intelligence are all established in food. [349]
 +
 
Whatever is beneficial for worldly happiness, whatever pertains to the vedic sacrifices leading to heaven and whatever actions lead to spiritual salvation are said to be established through food. [350]
 
Whatever is beneficial for worldly happiness, whatever pertains to the vedic sacrifices leading to heaven and whatever actions lead to spiritual salvation are said to be established through food. [350]
Summary:
+
 
 +
==== Summary ====
 +
 
 
तत्रश्लोकः-  
 
तत्रश्लोकः-  
 
अन्नपानगुणाःसाग्र्यावर्गाद्वादशनिश्चिताः॥३५१॥
 
अन्नपानगुणाःसाग्र्यावर्गाद्वादशनिश्चिताः॥३५१॥
 +
 
सगुणान्यनुपानानिगुरुलाघवसङ्ग्रहः
 
सगुणान्यनुपानानिगुरुलाघवसङ्ग्रहः
 
अन्नपानविधावुक्तंतत्परीक्ष्यं  विशेषतः॥३५२॥
 
अन्नपानविधावुक्तंतत्परीक्ष्यं  विशेषतः॥३५२॥
 +
 
इत्यग्निवेशकृतेतन्त्रेचरकप्रतिसंस्कृतेश्लोकस्थानेऽन्नपानविधिर्नामसप्तविंशोऽध्यायः॥२७॥
 
इत्यग्निवेशकृतेतन्त्रेचरकप्रतिसंस्कृतेश्लोकस्थानेऽन्नपानविधिर्नामसप्तविंशोऽध्यायः॥२७॥
    
tatra ślōkaḥ-  
 
tatra ślōkaḥ-  
 
annapānaguṇāḥ sāgryā vargā dvādaśa niścitāḥ||351||  
 
annapānaguṇāḥ sāgryā vargā dvādaśa niścitāḥ||351||  
 +
 
saguṇānyanupānāni gurulāghavasaṅgrahaḥ|  
 
saguṇānyanupānāni gurulāghavasaṅgrahaḥ|  
 
annapānavidhāvuktaṁ tat parīkṣyaṁ [1] viśēṣataḥ||352||  
 
annapānavidhāvuktaṁ tat parīkṣyaṁ [1] viśēṣataḥ||352||  
Line 3,457: Line 3,482:  
tatra SlokaH-  
 
tatra SlokaH-  
 
annapAnaguNAH sAgryA vargA dvAdaSa niScitAH||351||
 
annapAnaguNAH sAgryA vargA dvAdaSa niScitAH||351||
 +
 
saguNAnyanupAnAni gurulAGavasa~ggrahaH
 
saguNAnyanupAnAni gurulAGavasa~ggrahaH
 
annapAnavidhAvuktaM tat parIkShyaM  viSeShataH||352||
 
annapAnavidhAvuktaM tat parIkShyaM  viSeShataH||352||
    
In summary, the characteristics of food and drinks, twelve classifications of articles of diet (along with with the foremost of them), post-prandial drinks with their characteristics and the statement in brief regarding heaviness and lightness of the articles of diet- all these have been described in this chapter on diet and dietetics. [351-352]
 
In summary, the characteristics of food and drinks, twelve classifications of articles of diet (along with with the foremost of them), post-prandial drinks with their characteristics and the statement in brief regarding heaviness and lightness of the articles of diet- all these have been described in this chapter on diet and dietetics. [351-352]
 +
 
Thus, in the Section on General Principles in the treatise compiled by Agnivesha and revised by Charaka, the twenty-seventh chapter entitled ‘The Regimen of food and beverages” stands completed.
 
Thus, in the Section on General Principles in the treatise compiled by Agnivesha and revised by Charaka, the twenty-seventh chapter entitled ‘The Regimen of food and beverages” stands completed.
   −
Tattva Vimarsha:
+
====Tattva Vimarsha ====
 +
 
 
• Extrinsic charactgeristics, intrinsic qualities, modes of preparation, texture, and taste of a food article are important attributes for it to be suitable for human consumption
 
• Extrinsic charactgeristics, intrinsic qualities, modes of preparation, texture, and taste of a food article are important attributes for it to be suitable for human consumption
 
• All food items have natural qualities – beneficial and harmful -  that need to be weighed in before recommended for consumption.
 
• All food items have natural qualities – beneficial and harmful -  that need to be weighed in before recommended for consumption.

Navigation menu