Gulma Chikitsa
Chikitsa Sthana Chapter 5.Management of Gulma
Abstract
Gulma is defined as large palpable, rounded, intra- abdominal swellings between hridaya (cardiac region) and the basti (bladder) regions, which develop due to excess accumulation of doshas with predominance of vata. Such swellings are either transitory or static, and display the properties of spontaneous regression and reappearance. This chapter on the treatment of gulma (abdominal lumps) first describes its general etiological factors and pathogenesis along with five places in the abdomen where the swelling occurs. The treatment of vata gulma includes snehana (oleation), swedana (sudation), brimhana (repletion), basti with ghee, virechana, vamana and preparations in the form of powders, pills and medicated ghrita and as a last resort bloodletting. For the treatment of pitta gulma, the ghrita prepared with bitter (tikta) drugs, virechana, recipes for niruha basti, blood-letting (rakta-mokshana), use of milk, counseling (ashvasana) and oral recipes have been elaborated. Upanaha (poultice), shodhana and surgical measures for suppurated and internally ruptured gulma have also been described. For kapha gulma snehana, swedana, bhedana (puncturing), langhana (lightening therapy), vamana, virechana, medicated ghee, basti, pills, powder, arishta, and kshara are described. Bloodletting followed by cauterization of the gulma as a last resort is explained. A surgical procedure for rakta gulma, which occurs only in women is also described. Wholesome (pathya) food and drinks, avoidance of etiological factors, continuous protection of digestive power (agni) and the instructions for a patient who undergoes snehana are discussed in detail.
Keywords: Gulma (abdominal lumps), Pathya (whole some), Rakta Mokshana (bloodletting), Apathya (unwholesome)
| Section/Chapter | Chikitsa Sthana Chapter 5 |
|---|---|
| Preceding Chapter | Raktapitta Chikitsa |
| Succeeding Chapter | Prameha Chikitsa |
| Other Sections | Sutra Sthana, Nidana Sthana, Vimana Sthana, Sharira Sthana, Indriya Sthana, Kalpa Sthana, Siddhi Sthana |
Introduction
The word gulma stands for an entity that encircles, envelops or covers something. Situations such as panic, stress, or grief, usually associated with chaotic, cataclysmic event would lead to vitiation of vata causing the appearance of vata-dominant diseases like gulma, etc. The vitiated vata, in conjunction with other doshas, gets into the mahasrotas and get lodged either in the amashaya (stomach), pittashaya (gall bladder), pakwashaya (cecum) or in other regions like hridaya (epigastric), basti (bladder) and nabhi (umblicus) leading to formation of deep-rooted shrub-like mass. As mentioned earlier, gulma afflicts the gastrointestinal region between the heart and the bladder. Depending upon the region it afflicts, it can be classified into four general types common to males and females: vata gulma, pitta gulma, kapha gulma, and sannipatik gulma.
Since gulma can occur as complication of raktapitta (bleeding disorders) Charak describes this chapter after the raktapitta chapter. Jwara is the disease of rasavah srotas whereas, raktapitta is a disease of raktavah srotas, in that sequence gulma is a disease of mansavah srotas and further prameha is of medavah srotas. However, this chapter seems to be designed with greater implication and term mahasrotasa has been used because manifestation of disease is in the viscera/ organs up to uterus. Even then the involvement of vata dosha and mamsa dhatu is predominant in final manifestation of disease gulma.
It should also be noted that the same pathogenesis route and treatment procedure should be kept in mind for the disease of the mahasrotasa occurring without the true manifestation of growth/tumor. Hence peptic ulcer and ulcer dyspepsia should be treated like pitta gulma etc.
Gulma is defined as a palpable round compact lump in the abdomen. Thus, all the localized palpable masses in the abdomen are classified under gulma, but they are named depending upon the dominance of dosha or the place. Its four types belong to dosha i.e. three of single dosha and one of a combination of all the three dosha and the fifth one is rakta gulma which occurs only in females in uterine cavity (garbhashayashroni). Sannipata Gulma has been given synonym as nichaya-gulma.
Sanskrit text, Transliteration and English Translation
Management of Gulma (abdominal lumps)
ठथातॠà¤à¥à¤²à¥à¤®à¤à¤¿à¤à¤¿à¤¤à¥à¤¸à¤¿à¤¤à¤ वà¥à¤¯à¤¾à¤à¥à¤¯à¤¾à¤¸à¥à¤¯à¤¾à¤®à¤||१||
à¤à¤¤à¤¿ ह सà¥à¤®à¤¾à¤¹ à¤à¤à¤µà¤¾à¤¨à¤¾à¤¤à¥à¤°à¥à¤¯à¤||२||
athÄtÅ gulmacikitsitaá¹ vyÄkhyÄsyÄmaḥ||1||
iti ha smÄha bhagavÄnÄtrÄyaḥ||2||
athAto gulmacikitsitaM vyAkhyAsyAmaH||1||
iti ha smAha bhagavAnAtreyaH||2||
Now we shall expound the chapter "Gulma Chikitsa" (Management of abdominal lumps and other diseases) . Thus said Lord Atreya. [1-2]
सरà¥à¤µà¤ªà¥à¤°à¤à¤¾à¤¨à¤¾à¤ पितà¥à¤µà¤à¥à¤à¤°à¤£à¥à¤¯à¤ पà¥à¤¨à¤°à¥à¤µà¤¸à¥à¤°à¥à¤à¥à¤¤à¤à¤µà¤¿à¤·à¥à¤¯à¤¦à¥à¤¶à¤|
à¤à¤¿à¤à¤¿à¤¤à¥à¤¸à¤¿à¤¤à¤ à¤à¥à¤²à¥à¤®à¤¨à¤¿à¤¬à¤°à¥à¤¹à¤£à¤¾à¤°à¥à¤¥à¤ पà¥à¤°à¥à¤µà¤¾à¤ सिदà¥à¤§à¤ वदताठवरिषà¥à¤ à¤||३||
sarvaprajÄnÄá¹ pitrÌ¥vaccharaá¹yaḥ punarvasurbhÅ«tabhaviá¹£yadÄ«Åaḥ|
cikitsitaá¹ gulmanibarhaá¹Ärthaá¹ prÅvÄca siddhaá¹ vadatÄá¹ variá¹£á¹haḥ||3||
sarvaprajAnAM pitRuvaccharaNyaH punarvasurbhUtabhaviShyadIshaH|
cikitsitaM gulmanibarhaNArthaM provAca siddhaM vadatAM variShThaH||3||
Punarvasu the fatherly figure for all, who has knowledge of past and future, who is the best among the exponents, describes the treatment for the complete eradication of gulma [3]
Etio-pathogenesis of gulma
विà¤à¥à¤¶à¥à¤²à¥à¤·à¥à¤®à¤ªà¤¿à¤¤à¥à¤¤à¤¾à¤¤à¤¿à¤ªà¤°à¤¿à¤¸à¥à¤°à¤µà¤¾à¤¦à¥à¤µà¤¾ तà¥à¤°à¥à¤µ वà¥à¤¦à¥à¤§à¥à¤ परिपà¥à¤¡à¤¨à¤¾à¤¦à¥à¤µà¤¾|
वà¥à¤à¥à¤°à¥à¤¦à¥à¤°à¥à¤£à¥à¤°à¥à¤µà¤¿à¤¹à¤¤à¥à¤°à¤§à¥ वा बाहà¥à¤¯à¤à¤¿à¤à¤¾à¤¤à¥à¤°à¤¤à¤¿à¤ªà¥à¤¡à¤¨à¥à¤°à¥à¤µà¤¾||४||
रà¥à¤à¥à¤·à¤¾à¤¨à¥à¤¨à¤ªà¤¾à¤¨à¥à¤°à¤¤à¤¿à¤¸à¥à¤µà¤¿à¤¤à¥à¤°à¥à¤µà¤¾ शà¥à¤à¥à¤¨ मिथà¥à¤¯à¤¾à¤ªà¥à¤°à¤¤à¤¿à¤à¤°à¥à¤®à¤£à¤¾ वा|
विà¤à¥à¤·à¥à¤à¤¿à¤¤à¥à¤°à¥à¤µà¤¾ विषमातिमातà¥à¤°à¥à¤ à¤à¥à¤·à¥à¤ ॠपà¥à¤°à¤à¥à¤ªà¤ समà¥à¤ªà¥à¤¤à¤¿ वायà¥à¤||५||
viá¹ÅlÄá¹£mapittÄtiparisravÄdvÄ tairÄva vrÌ¥ddhaiḥ paripÄ«á¸anÄdvÄ|
vÄgairudÄ«rá¹airvihatairadhÅ vÄ bÄhyabhighÄtairatipÄ«á¸anairvÄ||4||
rÅ«ká¹£ÄnnapÄnairatisÄvitairvÄ ÅÅkÄna mithyÄpratikarmaá¹Ä vÄ|
vicÄá¹£á¹itairvÄ viá¹£amÄtimÄtraiḥ kÅá¹£á¹hÄ prakÅpaá¹ samupaiti vÄyuḥ||5||
viTshleShmapittAtiparisravAdvA taireva vRuddhaiH paripIDanAdvA|
vegairudIrNairvihatairadho vA bAhyabhighAtairatipIDanairvA||4||
rUkShAnnapAnairatisevitairvA shokena mithyApratikarmaNA vA|
viceShTitairvA viShamAtimAtraiH koShThe prakopaM samupaiti vAyuH||5||
Following are the general causative factors of gulma:
- Excessive excretion of feces, kapha and pitta or due to pressure exerted by their excessive aggravation,
- Suppression of downward natural urges (like feces, flatus and urine),
- Physical trauma,
- By excessive pressure (on abdomen),
- By taking food articles and drinks having excessive dry property,
- Excessive grief,
- Improper implementation of Panchakarma procedures,
- Excessive wrongful body activities,
Due to the above mentioned factors vata gets aggravated in koshtha i.e. thoraco-abdominal cavity [4-5]
General Pathogenesis of gulma
à¤à¤«à¤ ठपितà¥à¤¤à¤ ठस दà¥à¤·à¥à¤à¤µà¤¾à¤¯à¥à¤°à¥à¤¦à¥à¤§à¥à¤¯ मारà¥à¤à¤¾à¤¨à¥ विनिबदà¥à¤§à¥à¤¯ ताà¤à¥à¤¯à¤¾à¤®à¥|
हà¥à¤¨à¥à¤¨à¤¾à¤à¤¿à¤ªà¤¾à¤°à¥à¤¶à¥à¤µà¥à¤¦à¤°à¤¬à¤¸à¥à¤¤à¤¿à¤¶à¥à¤²à¤ à¤à¤°à¥à¤¤à¥à¤¯à¤¥à¥ याति न बदà¥à¤§à¤®à¤¾à¤°à¥à¤à¤||६||
kaphaá¹ ca pittaá¹ ca sa duá¹£á¹avÄyuruddhÅ«ya mÄrgÄn vinibaddhya tÄbhyÄm|
hrÌ¥nnÄbhipÄrÅvÅdarabastiÅÅ«laá¹ karÅtyathÅ yÄti na baddhamÄrgaḥ||6||
kaphaM ca pittaM ca sa duShTavAyuruddhUya [1] mArgAn vinibaddhya tAbhyAm|
hRunnAbhipArshvodarabastishUlaM karotyatho yAti na baddhamArgaH||6||
The provoked vata takes out kapha and pitta from their sites and in turn gets blocked its own passage by them. Thus, blocked vata is unable to move properly leading to pain in the regions of heart, umbilicus, both sides of abdomen and urinary bladder [6]
Cardinal Signs of Gulma
पà¤à¥à¤µà¤¾à¤¶à¤¯à¥ पितà¥à¤¤à¤à¤«à¤¾à¤¶à¤¯à¥ वा सà¥à¤¥à¤¿à¤¤à¤ सà¥à¤µà¤¤à¤¨à¥à¤¤à¥à¤°à¤ परसà¤à¤¶à¥à¤°à¤¯à¥ वा|
सà¥à¤ªà¤°à¥à¤¶à¥à¤ªà¤²à¤à¥à¤¯à¤ परिपिणà¥à¤¡à¤¿à¤¤à¤¤à¥à¤µà¤¾à¤¦à¥à¤à¥à¤²à¥à¤®à¥ यथादà¥à¤·à¤®à¥à¤ªà¥à¤¤à¤¿ नाम||à¥||
pakvÄÅayÄ pittakaphÄÅayÄ vÄ sthitaḥ sVÄtantraḥ parasaá¹ÅrayÅ vÄ|
sparÅÅpalabhyaḥ paripiá¹á¸itatvÄdgulmÅ yathÄdÅá¹£amupaiti nÄma||7||
pakvAshaye pittakaphAshaye vA sthitaH svatantraH parasaMshrayo vA|
sparshopalabhyaH paripiNDitatvAdgulmo yathAdoShamupaiti nAma||7||
Formation of a palpable mass in colon, gall-bladder or stomach which may be independent or associated with other dosha is known as gulma. It is named according to the dosha involved. [7]
Five sites of gulma
बसà¥à¤¤à¥ ठना à¤à¥à¤¯à¤¾à¤ हà¥à¤¦à¤¿ पारà¥à¤¶à¥à¤µà¤¯à¥à¤°à¥à¤µà¤¾ सà¥à¤¥à¤¾à¤¨à¤¾à¤¨à¤¿ à¤à¥à¤²à¥à¤®à¤¸à¥à¤¯ à¤à¤µà¤¨à¥à¤¤à¤¿ पà¤à¥à¤|
पà¤à¥à¤à¤¾à¤¤à¥à¤®à¤à¤¸à¥à¤¯ पà¥à¤°à¤à¤µà¤ तॠतसà¥à¤¯ वà¤à¥à¤·à¥à¤¯à¤¾à¤®à¤¿ लिà¤à¥à¤à¤¾à¤¨à¤¿ à¤à¤¿à¤à¤¿à¤¤à¥à¤¸à¤¿à¤¤à¤ à¤||८||
bastau ca nÄbhyÄá¹ hrÌ¥di pÄrÅvayÅrvÄ sthÄnÄni gulmasya bhavanti pañca|8|
pañcÄtmakasya prabhavaá¹ tu tasya vaká¹£yÄmi liá¹ gÄni cikitsitaá¹ ca||8||
bastau ca nAbhyAM hRudi pArshvayorvA sthAnAni gulmasya bhavanti pa~jca|8|
pa~jcAtmakasya prabhavaM tu tasya vakShyAmi li~ggAni cikitsitaM ca||8||
Five places of gulma are urinary bladder (hypogastric region), umbilical region (nabhi), cardiac region (hridi) and two flanks (parshva). Henceforth I will explain the causes, symptoms and the treatment of these five types of gulma [8]
Causative factors of vata dominant gulma
रà¥à¤à¥à¤·à¤¾à¤¨à¥à¤¨à¤ªà¤¾à¤¨à¤ विषमातिमातà¥à¤°à¤ विà¤à¥à¤·à¥à¤à¤¿à¤¤à¤ वà¥à¤à¤µà¤¿à¤¨à¤¿à¤à¥à¤°à¤¹à¤¶à¥à¤|
शà¥à¤à¥à¤½à¤à¤¿à¤à¤¾à¤¤à¥à¤½à¤¤à¤¿à¤®à¤²à¤à¥à¤·à¤¯à¤¶à¥à¤ निरनà¥à¤¨à¤¤à¤¾ à¤à¤¾à¤¨à¤¿à¤²à¤à¥à¤²à¥à¤®à¤¹à¥à¤¤à¥à¤||९||
rÅ«ká¹£ÄnnapÄnaá¹ viá¹£amÄtimÄtraá¹ vicÄá¹£á¹itaá¹ vÄgavinigrahaÅca|
ÅÅkÅ'bhighÄtÅ'timalaká¹£ayaÅca nirannatÄ cÄnilagulmahÄtuḥ||9||
rUkShAnnapAnaM viShamAtimAtraM viceShTitaM vegavinigrahashca|
shoko~abhighAto~atimalakShayashca nirannatA cAnilagulmahetuH||9||
Excessive use of dry articles of food and drinks, excessive or wrong body activities, suppression of natural urges, excessive grief, too-much diminution of feces, trauma and excessive fasting are the causes of vata-gulma [9]
Symptoms of vata gulma
यठसà¥à¤¥à¤¾à¤¨à¤¸à¤à¤¸à¥à¤¥à¤¾à¤¨à¤°à¥à¤à¤¾à¤ विà¤à¤²à¥à¤ªà¤ विडà¥à¤µà¤¾à¤¤à¤¸à¤à¥à¤à¤ à¤à¤²à¤µà¤à¥à¤¤à¥à¤°à¤¶à¥à¤·à¤®à¥|
शà¥à¤¯à¤¾à¤µà¤¾à¤°à¥à¤£à¤¤à¥à¤µà¤ शिशिरà¤à¥à¤µà¤°à¤ ठहà¥à¤¤à¥à¤à¥à¤à¥à¤·à¤¿à¤ªà¤¾à¤°à¥à¤¶à¥à¤µà¤¾à¤à¤¸à¤¶à¤¿à¤°à¥à¤°à¥à¤à¤ à¤||१०||
à¤à¤°à¥à¤¤à¤¿ à¤à¥à¤°à¥à¤£à¥à¤½à¤à¥à¤¯à¤§à¤¿à¤à¤ पà¥à¤°à¤à¥à¤ªà¤ à¤à¥à¤à¥à¤¤à¥ मà¥à¤¦à¥à¤¤à¥à¤µà¤ समà¥à¤ªà¥à¤¤à¤¿ यशà¥à¤|
वातातॠस à¤à¥à¤²à¥à¤®à¥ न ठततà¥à¤° रà¥à¤à¥à¤·à¤ à¤à¤·à¤¾à¤¯à¤¤à¤¿à¤à¥à¤¤à¤ à¤à¤à¥ à¤à¥à¤ªà¤¶à¥à¤¤à¥||११||
yaḥ sthÄnasaá¹sthÄnarujÄá¹ vikalpaá¹ viá¸vÄtasaá¹ gaá¹ galavaktraÅÅá¹£am|
ÅyÄvÄruá¹atvaá¹ ÅiÅirajvaraá¹ ca hrÌ¥tkuká¹£ipÄrÅvÄá¹saÅirÅrujaá¹ ca||10||
karÅti jÄ«rá¹Ä'bhyadhikaá¹ prakÅpaá¹ bhuktÄ mrÌ¥dutvaá¹ samupaiti yaÅca|
vÄtÄt sa gulmÅ na ca tatra rÅ«ká¹£aá¹ kaá¹£Äyatiktaá¹ kaá¹u cÅpaÅÄtÄ||11||
yaH sthAnasaMsthAnarujAM vikalpaM viDvAtasa~ggaM galavaktrashoSham|
shyAvAruNatvaM shishirajvaraM ca hRutkukShipArshvAMsashirorujaM ca||10||
karoti jIrNe~abhyadhikaM prakopaM bhukte mRudutvaM samupaiti yashca|
vAtAt sa gulmo na ca tatra rUkShaM kaShAyatiktaM kaTu copashete||11||
Frequent change in the site, shape and pain of the lump along with obstruction of feces and flatus, dryness in throat and mouth, dusky-red color of body, fever with chills, pain in the cardiac, umbilical, flanks and shoulder regions and headache are the sign and symptoms of vata gulma. The symptoms decrease on taking of food but increase on completion of digestion as well as by taking dry substances or having astringent, bitter and pungent tastes [10-11]
Causative factors and pathogenesis of pitta dominant gulma
à¤à¤à¥à¤µà¤®à¥à¤²à¤¤à¥à¤à¥à¤·à¥à¤£à¥à¤·à¥à¤£à¤µà¤¿à¤¦à¤¾à¤¹à¤¿à¤°à¥à¤à¥à¤·à¤à¥à¤°à¥à¤§à¤¾à¤¤à¤¿à¤®à¤¦à¥à¤¯à¤¾à¤°à¥à¤à¤¹à¥à¤¤à¤¾à¤¶à¤¸à¥à¤µà¤¾|
à¤à¤®à¤¾à¤à¤¿à¤à¤¾à¤¤à¥ रà¥à¤§à¤¿à¤°à¤ ठदà¥à¤·à¥à¤à¤ पà¥à¤¤à¥à¤¤à¤¸à¥à¤¯ à¤à¥à¤²à¥à¤®à¤¸à¥à¤¯ निमितà¥à¤¤à¤®à¥à¤à¥à¤¤à¤®à¥||१२||
kaá¹vamlatÄ«ká¹£á¹Åá¹£á¹avidÄhirÅ«ká¹£akrÅdhÄtimadyÄrkahutÄÅasÄvÄ|
ÄmÄbhighÄtÅ rudhiraá¹ ca duá¹£á¹aá¹ paittasya gulmasya nimittamuktam||12||
kaTvamlatIkShNoShNavidAhirUkShakrodhAtimadyArkahutAshasevA|
AmAbhighAto [2] rudhiraM ca duShTaM paittasya gulmasya nimittamuktam||12||
Taking of food articles having pungent and sour tastes and piercing, hot, irritant (vidahi) and dry properties; excessive wines; exposure to sun and heat; indulgence in anger, affliction by ama and vitiation of rakta are the causative factors of pitta-gulma [12]
Symptoms of pitta-gulma
à¤à¥à¤µà¤°à¤ पिपासा वदनाà¤à¥à¤à¤°à¤¾à¤à¤ शà¥à¤²à¤ महà¤à¥à¤à¥à¤°à¥à¤¯à¤¤à¤¿ à¤à¥à¤à¤¨à¥ à¤|
सà¥à¤µà¥à¤¦à¥ विदाहॠवà¥à¤°à¤£à¤µà¤à¥à¤ à¤à¥à¤²à¥à¤®à¤ सà¥à¤ªà¤°à¥à¤¶à¤¾à¤¸à¤¹à¤ पà¥à¤¤à¥à¤¤à¤¿à¤à¤à¥à¤²à¥à¤®à¤°à¥à¤ªà¤®à¥||१३||
jvaraḥ pipÄsÄ vadanÄá¹ garÄgaḥ ÅÅ«laá¹ mahajjÄ«ryati bhÅjanÄ ca|
svÄdÅ vidÄhÅ vraá¹avacca gulmaḥ sparÅÄsahaḥ paittikagulmarÅ«pam||13||
jvaraH pipAsA vadanA~ggarAgaH shUlaM mahajjIryati bhojane ca|
svedo vidAho vraNavacca gulmaH sparshAsahaH paittikagulmarUpam||13||
Fever, thirst, redness of mouth and other organs, excessive pain during digestion, sweating, burning sensation and tenderness in the lesion like that of ulcer are the signs and symptoms of pitta-gulma [13]
Causative factors of kapha-gulma and nichaya-gulma
शà¥à¤¤à¤ à¤à¥à¤°à¥ सà¥à¤¨à¤¿à¤à¥à¤§à¤®à¤à¥à¤·à¥à¤à¤¨à¤ ठसमà¥à¤ªà¥à¤°à¤£à¤ पà¥à¤°à¤¸à¥à¤µà¤ªà¤¨à¤ दिवा à¤|
à¤à¥à¤²à¥à¤®à¤¸à¥à¤¯ हà¥à¤¤à¥à¤ à¤à¤«à¤¸à¤®à¥à¤à¤µà¤¸à¥à¤¯ सरà¥à¤µà¤¸à¥à¤¤à¥ दिषà¥à¤à¥ निà¤à¤¯à¤¾à¤¤à¥à¤®à¤à¤¸à¥à¤¯||१४||
ÅÄ«taá¹ guru snigdhamacÄá¹£á¹anaá¹ ca sampÅ«raá¹aá¹ prasvapanaá¹ divÄ ca|
gulmasya hÄtuḥ kaphasambhavasya sarvastu diá¹£á¹Å nicayÄtmakasya||14||
shItaM guru snigdhamaceShTanaM ca sampUraNaM prasvapanaM divA ca|
gulmasya hetuH kaphasambhavasya sarvastu diShTo nicayAtmakasya||14||
Excessive intake of food articles having cold, heavy and unctuous properties and excessive eating, sedentary life style and day-sleep are the causative factors of kapha-gulma.
All the causative factors mentioned for all the above three types of dosha gulma are also of nichaya (tridosha)-gulma [14]
Symptoms of kapha dominant gulma
सà¥à¤¤à¥à¤®à¤¿à¤¤à¥à¤¯à¤¶à¥à¤¤à¤à¥à¤µà¤°à¤à¤¾à¤¤à¥à¤°à¤¸à¤¾à¤¦à¤¹à¥à¤²à¥à¤²à¤¾à¤¸à¤à¤¾à¤¸à¤¾à¤°à¥à¤à¤¿à¤à¥à¤°à¤µà¤¾à¤£à¤¿|
शà¥à¤¤à¥à¤¯à¤ रà¥à¤à¤²à¥à¤ªà¤¾ à¤à¤ िनà¥à¤¨à¥à¤¨à¤¤à¤¤à¥à¤µà¤ à¤à¥à¤²à¥à¤®à¤¸à¥à¤¯ रà¥à¤ªà¤¾à¤£à¤¿ à¤à¤«à¤¾à¤¤à¥à¤®à¤à¤¸à¥à¤¯||१५||
staimityaÅÄ«tajvaragÄtrasÄdahrÌ¥llÄsakÄsÄrucigauravÄá¹i|
Åaityaá¹ rugalpÄ kaá¹hinÅnnatatvaá¹ gulmasya rÅ«pÄá¹i kaphÄtmakasya||15||
staimityashItajvaragAtrasAdahRullAsakAsArucigauravANi|
shaityaM rugalpA kaThinonnatatvaM gulmasya rUpANi kaphAtmakasya||15||
Feeling as covered by wet cloth, fever with chills, exhaustion of limbs, nausea, cough, anorexia, heaviness, cold and mild pain with palpable hard and protruded mass are the signs and symptoms of kaphaja-gulma [15]
Dvi-doshaja gulma
निमितà¥à¤¤à¤²à¤¿à¤à¥à¤à¤¾à¤¨à¥à¤¯à¥à¤ªà¤²à¤à¥à¤¯ à¤à¥à¤²à¥à¤®à¥ दà¥à¤µà¤¿à¤¦à¥à¤·à¤à¥ दà¥à¤·à¤¬à¤²à¤¾à¤¬à¤²à¤ à¤|
वà¥à¤¯à¤¾à¤®à¤¿à¤¶à¥à¤°à¤²à¤¿à¤à¥à¤à¤¾à¤¨à¤ªà¤°à¤¾à¤à¤¸à¥à¤¤à¥ à¤à¥à¤²à¥à¤®à¤¾à¤à¤¸à¥à¤¤à¥à¤°à¥à¤¨à¤¾à¤¦à¤¿à¤¶à¥à¤¦à¥à¤·à¤§à¤à¤²à¥à¤ªà¤¨à¤¾à¤°à¥à¤¥à¤®à¥||१६||
nimittaliá¹ gÄnyupalabhya gulmÄ dvidÅá¹£ajÄ dÅá¹£abalÄbalaá¹ ca|
vyÄmiÅraliá¹ gÄnaparÄá¹stu gulmÄá¹strÄ«nÄdiÅÄdauá¹£adhakalpanÄrtham||16||
nimittali~ggAnyupalabhya gulme dvidoShaje doShabalAbalaM ca|
vyAmishrali~ggAnaparAMstu gulmAMstrInAdishedauShadhakalpanArtham||16||
Three types of dvi-doshaja gulma (vata-pitta, vata-kapha and kapha-pitta) are produced by the mixture of causative factors of two involved dosha. These gulma manifest the signs and symptoms of two involved dosha. These varieties are mentioned here for the purpose of the treatment which can be planned on the basis of degree of provocation of each dosha [16]
Signs and symptoms of tri-doshaja gulma
महारà¥à¤à¤ दाहपरà¥à¤¤à¤®à¤¶à¥à¤®à¤µà¤¦à¥à¤à¤¨à¥à¤¨à¥à¤¨à¤¤à¤ शà¥à¤à¥à¤°à¤µà¤¿à¤¦à¤¾à¤¹à¤¿ दारà¥à¤£à¤®à¥|
मनà¤à¤¶à¤°à¥à¤°à¤¾à¤à¥à¤¨à¤¿à¤¬à¤²à¤¾à¤ªà¤¹à¤¾à¤°à¤¿à¤£à¤ तà¥à¤°à¤¿à¤¦à¥à¤·à¤à¤ à¤à¥à¤²à¥à¤®à¤®à¤¸à¤¾à¤§à¥à¤¯à¤®à¤¾à¤¦à¤¿à¤¶à¥à¤¤à¥||१à¥||
mahÄrujaá¹ dÄhaparÄ«tamaÅmavadghanÅnnataá¹ ÅÄ«ghravidÄhi dÄruá¹am|
manaḥÅarÄ«rÄgnibalÄpahÄriá¹aá¹ tridÅá¹£ajaá¹ gulmamasÄdhyamÄdiÅÄt||17||
mahArujaM dAhaparItamashmavadghanonnataM shIghravidAhi dAruNam|
manaHsharIrAgnibalApahAriNaM tridoShajaM gulmamasAdhyamAdishet||17||
The symptoms of tri-dosha gulma include agonizing pain and excessive burning sensation, elevated mass, stony hard and quick to mutilate. It is a very serious condition and leads to diminution of strength of body, mind and digestion. It is incurable [17]
Causative factors of rakta gulma
à¤à¤¤à¤¾à¤µà¤¨à¤¾à¤¹à¤¾à¤°à¤¤à¤¯à¤¾ à¤à¤¯à¥à¤¨ विरà¥à¤à¥à¤·à¤£à¥à¤°à¥à¤µà¥à¤à¤µà¤¿à¤¨à¤¿à¤à¥à¤°à¤¹à¥à¤¶à¥à¤|
सà¤à¤¸à¥à¤¤à¤®à¥à¤à¤¨à¥à¤²à¥à¤²à¥à¤à¤¨à¤¯à¥à¤¨à¤¿à¤¦à¥à¤·à¥à¤°à¥à¤à¥à¤²à¥à¤®à¤ सà¥à¤¤à¥à¤°à¤¿à¤¯à¤ रà¤à¥à¤¤à¤à¤µà¥à¤½à¤à¥à¤¯à¥à¤ªà¥à¤¤à¤¿||१८||
rÌ¥tÄvanÄhÄratayÄ bhayÄna virÅ«ká¹£aá¹airvÄgavinigrahaiÅca|
saá¹stambhanÅllÄkhanayÅnidÅá¹£airgulmaḥ striyaá¹ raktabhavÅ'bhyupaiti||18||
RutAvanAhAratayA bhayena virUkShaNairvegavinigrahaishca|
saMstambhanollekhanayonidoShairgulmaH striyaM raktabhavo~abhyupaiti||18||
During ritu-kala (ovulation period) if a woman does fasting or takes dry food articles or indulges in fear and suppression of natural urges; or misuses styptic (stambhana) drugs i.e. try to stop the menstrual bleeding; improper conduction of vomiting therapy and disorders of genital organs, all these may lead to formation of rakta gulma in women [18]
Symptoms of rakta gulma
यठसà¥à¤ªà¤¨à¥à¤¦à¤¤à¥ पिणà¥à¤¡à¤¿à¤¤ à¤à¤µ नाà¤à¥à¤à¥à¤¶à¥à¤à¤¿à¤°à¤¾à¤¤à¥ सशà¥à¤²à¤ समà¤à¤°à¥à¤à¤²à¤¿à¤à¥à¤à¤|
स रà¥à¤§à¤¿à¤°à¤ सà¥à¤¤à¥à¤°à¥à¤à¤µ à¤à¤µ à¤à¥à¤²à¥à¤®à¥ मासॠवà¥à¤¯à¤¤à¥à¤¤à¥ दशमॠà¤à¤¿à¤à¤¿à¤¤à¥à¤¸à¥à¤¯à¤||१९||
yaḥ spandatÄ piá¹á¸ita Äva nÄá¹ gaiÅcirÄt saÅÅ«laḥ samagarbhaliá¹ gaḥ|
sa raudhiraḥ strÄ«bhava Äva gulmÅ mÄsÄ vyatÄ«tÄ daÅamÄ cikitsyaḥ||19||
yaH spandate piNDita eva nA~ggaishcirAt sashUlaH samagarbhali~ggaH|
sa raudhiraH strIbhava eva gulmo mAse vyatIte dashame cikitsyaH||19||
The lump slowly grows in the form of round mass which has pulsation as a whole but not in its part. It is associated with acute pain and signs and symptoms mimicking pregnancy. Raktaja gulma occurs only in women and should be treated after the completion of ten months [19]
à¤à¥à¤°à¤¿à¤¯à¤¾à¤à¥à¤°à¤®à¤®à¤¤à¤ सिदà¥à¤§à¤ à¤à¥à¤²à¥à¤®à¤¿à¤¨à¤¾à¤ à¤à¥à¤²à¥à¤®à¤¨à¤¾à¤¶à¤¨à¤®à¥|
पà¥à¤°à¤µà¤à¥à¤·à¥à¤¯à¤¾à¤®à¥à¤¯à¤¤ à¤à¤°à¥à¤§à¥à¤µà¤ ठयà¥à¤à¤¾à¤¨à¥ à¤à¥à¤²à¥à¤®à¤¨à¤¿à¤¬à¤°à¥à¤¹à¤£à¤¾à¤¨à¥||२०||
kriyÄkramamataḥ siddhaá¹ gulminÄá¹ gulmanÄÅanam|
pravaká¹£yÄmyata Å«rdhvaá¹ ca yÅgÄn gulmanibarhaá¹Än||20||
kriyAkramamataH siddhaM gulminAM gulmanAshanam|
pravakShyAmyata UrdhvaM ca yogAn gulmanibarhaNAn||20||
Now onward first the successful line of treatment shall be described for the cure of gulma. Thereafter, the remedies and recipes for its cure shall be described [20]
Treatment of vata-gulma
रà¥à¤à¥à¤·à¤µà¥à¤¯à¤¾à¤¯à¤¾à¤®à¤à¤ à¤à¥à¤²à¥à¤®à¤ वातिà¤à¤ तà¥à¤µà¥à¤°à¤µà¥à¤¦à¤¨à¤®à¥|
बदà¥à¤§à¤µà¤¿à¤£à¥à¤®à¤¾à¤°à¥à¤¤à¤ सà¥à¤¨à¥à¤¹à¥à¤°à¤¾à¤¦à¤¿à¤¤à¤ समà¥à¤ªà¤¾à¤à¤°à¥à¤¤à¥||२१||
rÅ«ká¹£avyÄyÄmajaá¹ gulmaá¹ vÄtikaá¹ tÄ«vravÄdanam|
baddhaviá¹mÄrutaá¹ snÄhairÄditaḥ samupÄcarÄt||21||
rUkShavyAyAmajaM gulmaM vAtikaM tIvravedanam|
baddhaviNmArutaM snehairAditaH samupAcaret||21||
As vata gulma is produced due to excessive dryness and exercise and is associated with severe pain and retention of feces and flatus, therefore in the beginning snehana (unctuous) therapy should be prescribed [21]
Snehana for vata-gulma
à¤à¥à¤à¤¨à¤¾à¤à¥à¤¯à¤à¥à¤à¤¨à¥à¤ पानà¥à¤°à¥à¤¨à¤¿à¤°à¥à¤¹à¥à¤ सानà¥à¤µà¤¾à¤¸à¤¨à¥à¤|
सà¥à¤¨à¤¿à¤à¥à¤§à¤¸à¥à¤¯ à¤à¤¿à¤·à¤à¤¾ सà¥à¤µà¥à¤¦à¤ à¤à¤°à¥à¤¤à¤µà¥à¤¯à¥ à¤à¥à¤²à¥à¤®à¤¶à¤¾à¤¨à¥à¤¤à¤¯à¥||२२||
bhÅjanÄbhyañjanaiḥ pÄnairnirÅ«haiḥ sÄnuvÄsanaiḥ|
snigdhasya bhiá¹£ajÄ svÄdaḥ kartavyÅ gulmaÅÄntayÄ||22||
bhojanAbhya~jjanaiH pAnairnirUhaiH sAnuvAsanaiH|
snigdhasya bhiShajA svedaH kartavyo gulmashAntaye||22||
Snehana is performed by administration of unctuous substances in the form of food and drink, oil massage and anuvasana basti along with niruha basti. After proper snehana, physician should subject the patient to swedana therapy [22]
Benefit of swedana therapy for vata-gulma
सà¥à¤°à¥à¤¤à¤¸à¤¾à¤ मारà¥à¤¦à¤µà¤ à¤à¥à¤¤à¥à¤µà¤¾ à¤à¤¿à¤¤à¥à¤µà¤¾ मारà¥à¤¤à¤®à¥à¤²à¥à¤¬à¤£à¤®à¥|
à¤à¤¿à¤¤à¥à¤¤à¥à¤µà¤¾ विबनà¥à¤§à¤ सà¥à¤¨à¤¿à¤à¥à¤§à¤¸à¥à¤¯ सà¥à¤µà¥à¤¦à¥ à¤à¥à¤²à¥à¤®à¤®à¤ªà¥à¤¹à¤¤à¤¿||२३||
srÅtasÄá¹ mÄrdavaá¹ krÌ¥tvÄ jitvÄ mÄrutamulbaá¹am|
bhittvÄ vibandhaá¹ snigdhasya svÄdÅ gulmamapÅhati||23||
srotasAM mArdavaM kRutvA jitvA mArutamulbaNam|
bhittvA vibandhaM snigdhasya svedo gulmamapohati||23||
Swedana therapy administered to a patient who has already undergone oil massage produces softness in the channels leading to alleviation of vata. Thus by breaking the obstruction and opening the channels the vata-gulma is cured [23]
Mode of Administration of sneha according to sites of vata gulma
सà¥à¤¨à¥à¤¹à¤ªà¤¾à¤¨à¤ हितठà¤à¥à¤²à¥à¤®à¥ विशà¥à¤·à¥à¤£à¥à¤°à¥à¤§à¥à¤µà¤¨à¤¾à¤à¤¿à¤à¥|
पà¤à¥à¤µà¤¾à¤¶à¤¯à¤à¤¤à¥ बसà¥à¤¤à¤¿à¤°à¥à¤à¤¯à¤ à¤à¤ राशà¥à¤°à¤¯à¥||२४||
snÄhapÄnaá¹ hitaá¹ gulmÄ viÅÄá¹£Äá¹ÅrdhvanÄbhijÄ|
pakvÄÅayagatÄ bastirubhayaá¹ jaá¹harÄÅrayÄ||24||
snehapAnaM hitaM gulme visheSheNordhvanAbhije|
pakvAshayagate bastirubhayaM jaTharAshraye||24||
Oral administration of unctuous substances is beneficial in vata gulma particularly if it is situated above the umbilicus i.e. in stomach. Anuvasana (unctuous) basti is beneficial if gulma is situated in colon and both oral administration of unctuous substances and unctuous basti are beneficial if it is situated in the middle of jathara i.e. in small intestine [24]
दà¥à¤ªà¥à¤¤à¥à¤½à¤à¥à¤¨à¥ वातिà¤à¥ à¤à¥à¤²à¥à¤®à¥ विबनà¥à¤§à¥à¤½à¤¨à¤¿à¤²à¤µà¤°à¥à¤à¤¸à¥à¤|
बà¥à¤à¤¹à¤£à¤¾à¤¨à¥à¤¯à¤¨à¥à¤¨à¤ªà¤¾à¤¨à¤¾à¤¨à¤¿ सà¥à¤¨à¤¿à¤à¥à¤§à¥à¤·à¥à¤£à¤¾à¤¨à¤¿ पà¥à¤°à¤¯à¥à¤à¤¯à¥à¤¤à¥||२५||
dÄ«ptÄ'gnau vÄtikÄ gulmÄ vibandhÄ'nilavarcasÅḥ|
brÌ¥á¹haá¹ÄnyannapÄnÄni snigdhÅá¹£á¹Äni prayÅjayÄt||25||
dIpte~agnau vAtike gulme vibandhe~anilavarcasoH|
bRuMhaNAnyannapAnAni snigdhoShNAni prayojayet||25||
In vata gulma if the retention of feces and flatus is present but digestion is good then unctuous, hot and nourishing (brimhana) diet and drinks should be given [25]
Repeated basti in vata gulma
पà¥à¤¨à¤ पà¥à¤¨à¤ सà¥à¤¨à¥à¤¹à¤ªà¤¾à¤¨à¤ निरà¥à¤¹à¤¾à¤ सानà¥à¤µà¤¾à¤¸à¤¨à¤¾à¤|
पà¥à¤°à¤¯à¥à¤à¥à¤¯à¤¾ वातà¤à¥à¤²à¥à¤®à¥à¤·à¥ à¤à¤«à¤ªà¤¿à¤¤à¥à¤¤à¤¾à¤¨à¥à¤°à¤à¥à¤·à¤¿à¤£à¤¾||२६||
punaḥ punaḥ snÄhapÄnaá¹ nirÅ«hÄḥ sÄnuvÄsanÄḥ|
prayÅjyÄ vÄtagulmÄá¹£u kaphapittÄnuraká¹£iá¹Ä||26||
punaH punaH snehapAnaM nirUhAH sAnuvAsanAH|
prayojyA vAtagulmeShu kaphapittAnurakShiNA||26||
In vata gulma repeated use of unctuous drink and alternative use of anuvasana (unctuous) and niruha (un-unctuous) basti are advised in taking care of kapha and pitta [26]
à¤à¤«à¥ वातॠà¤à¤¿à¤¤à¤ªà¥à¤°à¤¾à¤¯à¥ पितà¥à¤¤à¤ शà¥à¤£à¤¿à¤¤à¤®à¥à¤µ वा|
यदि à¤à¥à¤ªà¥à¤¯à¤¤à¤¿ वा तसà¥à¤¯ à¤à¥à¤°à¤¿à¤¯à¤®à¤¾à¤£à¥ à¤à¤¿à¤à¤¿à¤¤à¥à¤¸à¤¿à¤¤à¥||२à¥||
यथà¥à¤²à¥à¤¬à¤£à¤¸à¥à¤¯ दà¥à¤·à¤¸à¥à¤¯ ततà¥à¤° à¤à¤¾à¤°à¥à¤¯à¤ à¤à¤¿à¤·à¤à¥à¤à¤¿à¤¤à¤®à¥|
à¤à¤¦à¤¾à¤µà¤¨à¥à¤¤à¥ ठमधà¥à¤¯à¥ ठमारà¥à¤¤à¤ परिरà¤à¥à¤·à¤¤à¤¾||२८||
kaphÅ vÄtÄ jitaprÄyÄ pittaá¹ ÅÅá¹itamÄva vÄ|
yadi kupyati vÄ tasya kriyamÄá¹Ä cikitsitÄ||27||
yathÅlbaá¹asya dÅá¹£asya tatra kÄryaá¹ bhiá¹£agjitam|
ÄdÄvantÄ ca madhyÄ ca mÄrutaá¹ pariraká¹£atÄ||28||
kapho vAte jitaprAye pittaM shoNitameva vA|
yadi kupyati vA tasya kriyamANe cikitsite||27||
yatholbaNasya doShasya tatra kAryaM bhiShagjitam|
AdAvante ca madhye ca mArutaM parirakShatA||28||
During the treatment when vata has almost subsided but kapha, pitta or rakta gets provoked, then routine treatment of these provoked dosha should be done. In this condition, the treatment should be according to the predominance of dosha but care should be taken to protect vata in the beginning, middle and at the end of the treatment [27-28]
Vamana in vata gulma
वातà¤à¥à¤²à¥à¤®à¥ à¤à¤«à¥ वà¥à¤¦à¥à¤§à¥ हतà¥à¤µà¤¾à¤½à¤à¥à¤¨à¤¿à¤®à¤°à¥à¤à¤¿à¤ यदि|
हà¥à¤²à¥à¤²à¤¾à¤¸à¤ à¤à¥à¤°à¤µà¤ तनà¥à¤¦à¥à¤°à¤¾à¤ à¤à¤¨à¤¯à¥à¤¦à¥à¤²à¥à¤²à¤¿à¤à¥à¤¤à¥à¤¤à¥ तमà¥||२९||
vÄtagulmÄ kaphÅ vrÌ¥ddhÅ hatvÄ'gnimaruciá¹ yadi|
hrÌ¥llÄsaá¹ gauravaá¹ tandrÄá¹ janayÄdullikhÄttu tam||29||
vAtagulme kapho vRuddho hatvA~agnimaruciM yadi|
hRullAsaM gauravaM tandrAM janayedullikhettu tam||29||
In vata gulma if kapha gets increased, it causes diminution in digestion leading to anorexia, nausea, heaviness and sleepiness; such condition should be treated with vamana therapy [29]
शà¥à¤²à¤¾à¤¨à¤¾à¤¹à¤µà¤¿à¤¬à¤¨à¥à¤§à¥à¤·à¥ à¤à¥à¤²à¥à¤®à¥ वातà¤à¤«à¥à¤²à¥à¤¬à¤£à¥|
वरà¥à¤¤à¤¯à¥ à¤à¥à¤à¤¿à¤à¤¾à¤¶à¥à¤à¥à¤°à¥à¤£à¤ à¤à¤«à¤µà¤¾à¤¤à¤¹à¤°à¤ हितमà¥||३०||
ÅÅ«lÄnÄhavibandhÄá¹£u gulmÄ vÄtakaphÅlbaá¹Ä|
vartayÅ guá¹ikÄÅcÅ«rá¹aá¹ kaphavÄtaharaá¹ hitam||30||
shUlAnAhavibandheShu gulme vAtakapholbaNe|
vartayo guTikAshcUrNaM kaphavAtaharaM hitam||30||
In vata-kapha dominant gulma if there is acute pain, distension of abdomen and constipation then it should be treated with suppositories, pills and powders which are prepared from vata and kapha pacifying drugs [30]
Virechana in vata gulma
पितà¥à¤¤à¤ वा यदि सà¤à¤µà¥à¤¦à¥à¤§à¤ सनà¥à¤¤à¤¾à¤ªà¤ वातà¤à¥à¤²à¥à¤®à¤¿à¤¨à¤|
à¤à¥à¤°à¥à¤¯à¤¾à¤¦à¥à¤µà¤¿à¤°à¥à¤à¥à¤¯à¤ स à¤à¤µà¥à¤¤à¥ ससà¥à¤¨à¥à¤¹à¥à¤°à¤¾à¤¨à¥à¤²à¥à¤®à¤¿à¤à¥à¤||३१||
pittaá¹ vÄ yadi saá¹vrÌ¥ddhaá¹ santÄpaá¹ vÄtagulminaḥ|
kuryÄdvirÄcyaḥ sa bhavÄt sasnÄhairÄnulÅmikaiḥ||31||
pittaM vA yadi saMvRuddhaM santApaM vAtagulminaH|
kuryAdvirecyaH sa bhavet sasnehairAnulomikaiH||31||
In vata gulma if increased pitta causes burning sensation then virechana should be done with laxative drugs mixed with unctuous substances [31]
Blood-letting in vata gulma
à¤à¥à¤²à¥à¤®à¥ यदà¥à¤¯à¤¨à¤¿à¤²à¤¾à¤¦à¥à¤¨à¤¾à¤ à¤à¥à¤¤à¥ समà¥à¤¯à¤à¥à¤à¤¿à¤·à¤à¥à¤à¤¿à¤¤à¥|
न पà¥à¤°à¤¶à¤¾à¤®à¥à¤¯à¤¤à¤¿ रà¤à¥à¤¤à¤¸à¥à¤¯ सà¥à¤½à¤µà¤¸à¥à¤à¤¾à¤¤à¥ पà¥à¤°à¤¶à¤¾à¤®à¥à¤¯à¤¤à¤¿||३२||
gulmÅ yadyanilÄdÄ«nÄá¹ krÌ¥tÄ samyagbhiá¹£agjitÄ|
na praÅÄmyati raktasya sÅ'vasÄkÄt praÅÄmyati||32||
gulmo yadyanilAdInAM kRute samyagbhiShagjite|
na prashAmyati raktasya so~avasekAt prashAmyati||32||
If gulma does not subside even after proper treatment of vata etc. mentioned above then bloodletting is advised to cure it [32]
Treatment of pitta dominant gulma
सà¥à¤¨à¤¿à¤à¥à¤§à¥à¤·à¥à¤£à¥à¤¨à¥à¤¦à¤¿à¤¤à¥ à¤à¥à¤²à¥à¤®à¥ पà¥à¤¤à¥à¤¤à¤¿à¤à¥ सà¥à¤°à¤à¤¸à¤¨à¤ हितमà¥|
रà¥à¤à¥à¤·à¥à¤·à¥à¤£à¥à¤¨ तॠसमà¥à¤à¥à¤¤à¥ सरà¥à¤ªà¤¿à¤ पà¥à¤°à¤¶à¤®à¤¨à¤ परमà¥||३३||
snigdhÅá¹£á¹ÄnÅditÄ gulmÄ paittikÄ sraá¹sanaá¹ hitam|
rÅ«ká¹£Åá¹£á¹Äna tu sambhÅ«tÄ sarpiḥ praÅamanaá¹ param||33||
snigdhoShNenodite gulme paittike sraMsanaM hitam|
rUkShoShNena tu sambhUte sarpiH prashamanaM param||33||
If pitta gulma is caused by indulging in unctuous and hot substances then virechana is beneficial. But if it is caused by indulging in dry and hot substances then ghee is a choice of drug [33]
पितà¥à¤¤à¤ वा पितà¥à¤¤à¤à¥à¤²à¥à¤®à¤ वा à¤à¥à¤à¤¾à¤¤à¥à¤µà¤¾ पà¤à¥à¤µà¤¾à¤¶à¤¯à¤¸à¥à¤¥à¤¿à¤¤à¤®à¥|
à¤à¤¾à¤²à¤µà¤¿à¤¨à¥à¤¨à¤¿à¤°à¥à¤¹à¤°à¥à¤¤à¥ सदà¥à¤¯à¤ सतिà¤à¥à¤¤à¥à¤ à¤à¥à¤·à¥à¤°à¤¬à¤¸à¥à¤¤à¤¿à¤à¤¿à¤||३४||
पयसा वा सà¥à¤à¥à¤·à¥à¤£à¥à¤¨ सतिà¤à¥à¤¤à¥à¤¨ विरà¥à¤à¤¯à¥à¤¤à¥|
à¤à¤¿à¤·à¤à¤à¥à¤¨à¤¿à¤¬à¤²à¤¾à¤ªà¥à¤à¥à¤·à¥ सरà¥à¤ªà¤¿à¤·à¤¾ तà¥à¤²à¥à¤µà¤à¥à¤¨ वा||३५||
pittaá¹ vÄ pittagulmaá¹ vÄ jñÄtvÄ pakvÄÅayasthitam|
kÄlavinnirharÄt sadyaḥ satiktaiḥ kṣīrabastibhiḥ||34||
payasÄ vÄ sukhÅá¹£á¹Äna satiktÄna virÄcayÄt|
bhiá¹£agagnibalÄpÄkṣī sarpiá¹£Ä tailvakÄna vÄ||35||
pittaM vA pittagulmaM vA j~jAtvA pakvAshayasthitam|
kAlavinnirharet sadyaH satiktaiH kShIrabastibhiH||34||
payasA vA sukhoShNena satiktena virecayet|
bhiShagagnibalApekShI sarpiShA tailvakena vA||35||
If pitta or pitta-gulma is situated in colon, the physician expert in proper and timely treatment should eliminate it by giving kshira-basti mixed with bitter drugs immediately. The physician aiming to increase the digestive power should perform virechana with milk mixed with bitter drugs or with tilvaka ghrita [34-35]
Blood-letting in pitta dominant gulma
तà¥à¤·à¥à¤£à¤¾à¤à¥à¤µà¤°à¤ªà¤°à¥à¤¦à¤¾à¤¹à¤¶à¥à¤²à¤¸à¥à¤µà¥à¤¦à¤¾à¤à¥à¤¨à¤¿à¤®à¤¾à¤°à¥à¤¦à¤µà¥|
à¤à¥à¤²à¥à¤®à¤¿à¤¨à¤¾à¤®à¤°à¥à¤à¥ à¤à¤¾à¤ªà¤¿ रà¤à¥à¤¤à¤®à¥à¤µà¤¾à¤µà¤¸à¥à¤à¤¯à¥à¤¤à¥||३६||
tr̥ṣá¹ÄjvaraparÄ«dÄhaÅÅ«lasvÄdÄgnimÄrdavÄ|
gulminÄmarucau cÄpi raktamÄvÄvasÄcayÄt||36||
tRuShNAjvaraparIdAhashUlasvedAgnimArdave|
gulminAmarucau cApi raktamevAvasecayet||36||
The patient of pitta-gulma if having thirst, fever, burning sensation, pain, perspiration, impaired digestion and anorexia is treated with bloodletting [36]
à¤à¤¿à¤¨à¥à¤¨à¤®à¥à¤²à¤¾ विदहà¥à¤¯à¤¨à¥à¤¤à¥ न à¤à¥à¤²à¥à¤®à¤¾ यानà¥à¤¤à¤¿ ठà¤à¥à¤·à¤¯à¤®à¥|
रà¤à¥à¤¤à¤ हि वà¥à¤¯à¤®à¥à¤²à¤¤à¤¾à¤ याति, तà¤à¥à¤ नासà¥à¤¤à¤¿ न à¤à¤¾à¤¸à¥à¤¤à¤¿ रà¥à¤à¥||३à¥||
chinnamÅ«lÄ vidahyantÄ na gulmÄ yÄnti ca ká¹£ayam|
raktaá¹ hi vyamlatÄá¹ yÄti, tacca nÄsti na cÄsti ruk||37||
chinnamUlA vidahyante na gulmA yAnti ca kShayam|
raktaM hi vyamlatAM yAti, tacca nAsti na cAsti ruk||37||
Provoked rakta is responsible for inflammation (vidaha) which is removed by bloodletting; thus when root-cause is removed then there will be no inflammation resulting in vanishing of swelling and pain [37]
Diet after blood-letting
हà¥à¤¤à¤¦à¥à¤·à¤ परिमà¥à¤²à¤¾à¤¨à¤ à¤à¤¾à¤à¥à¤à¤²à¥à¤¸à¥à¤¤à¤°à¥à¤ªà¤¿à¤¤à¤ रसà¥à¤|
समाशà¥à¤µà¤¸à¥à¤¤à¤ सशà¥à¤·à¤¾à¤°à¥à¤¤à¤¿à¤ सरà¥à¤ªà¤¿à¤°à¤à¥à¤¯à¤¾à¤¸à¤¯à¥à¤¤à¥ पà¥à¤¨à¤||३८||
hrÌ¥tadÅá¹£aá¹ parimlÄnaá¹ jÄá¹ galaistarpitaá¹ rasaiḥ|
samÄÅvastaá¹ saÅÄá¹£Ärtiá¹ sarpirabhyÄsayÄt punaḥ||38||
hRutadoShaM parimlAnaM jA~ggalaistarpitaM rasaiH|
samAshvastaM sasheShArtiM sarpirabhyAsayet punaH||38||
The patient may become weak due to elimination of vitiated blood; hence he should be nourished by the diet comprising of meat soup of wild animals and comforted. To pacify the remaining complaints, he should be prescribed the medicated ghee again [38]
रà¤à¥à¤¤à¤ªà¤¿à¤¤à¥à¤¤à¤¾à¤¤à¤¿à¤µà¥à¤¦à¥à¤§à¤¤à¥à¤µà¤¾à¤¤à¥ à¤à¥à¤°à¤¿à¤¯à¤¾à¤®à¤¨à¥à¤ªà¤²à¤à¥à¤¯ à¤|
यदि à¤à¥à¤²à¥à¤®à¥ विदहà¥à¤¯à¥à¤¤ शसà¥à¤¤à¥à¤°à¤ ततà¥à¤° à¤à¤¿à¤·à¤à¥à¤à¤¿à¤¤à¤®à¥||३९||
raktapittÄtivrÌ¥ddhatvÄt kriyÄmanupalabhya ca|
yadi gulmÅ vidahyÄta Åastraá¹ tatra bhiá¹£agjitam||39||
raktapittAtivRuddhatvAt kriyAmanupalabhya ca|
yadi gulmo vidahyeta shastraM tatra bhiShagjitam||39||
In case of excessive increase of pitta and rakta or due to unavailability of proper treatment, if suppuration occurs then surgery should be performed by the surgeon [39]
Apakva gulma (intial non-suppurative stage)
à¤à¥à¤°à¥à¤ à¤à¤ िनसà¤à¤¸à¥à¤¥à¤¾à¤¨à¥ à¤à¥à¤¢à¤®à¤¾à¤à¤¸à¤¾à¤¨à¥à¤¤à¤°à¤¾à¤¶à¥à¤°à¤¯à¤|
ठविवरà¥à¤£à¤ सà¥à¤¥à¤¿à¤°à¤¶à¥à¤à¥à¤µ हà¥à¤¯à¤ªà¤à¥à¤µà¥ à¤à¥à¤²à¥à¤® à¤à¤à¥à¤¯à¤¤à¥||४०||
guruḥ kaá¹hinasaá¹sthÄnÅ gÅ«á¸hamÄá¹sÄntarÄÅrayaḥ|
avivará¹aḥ sthiraÅcaiva hyapakvÅ gulma ucyatÄ||40||
guruH kaThinasaMsthAno gUDhamAMsAntarAshrayaH|
avivarNaH sthirashcaiva hyapakvo gulma ucyate||40||
Immovable lump of gulma which is deeply situated under the flesh and hard and heavy to palpate and whose color remains unchanged is considered as apakva i.e. non-suppurative [40]
Symptoms of suppurating (vidahamana) gulma
दाहशà¥à¤²à¤¾à¤°à¥à¤¤à¤¿à¤¸à¤à¥à¤à¥à¤·à¥à¤à¤¸à¥à¤µà¤ªà¥à¤¨à¤¨à¤¾à¤¶à¤¾à¤°à¤¤à¤¿à¤à¥à¤µà¤°à¥à¤|
विदहà¥à¤¯à¤®à¤¾à¤¨à¤ à¤à¤¾à¤¨à¥à¤¯à¤¾à¤¦à¥à¤à¥à¤²à¥à¤®à¤ तमà¥à¤ªà¤¨à¤¾à¤¹à¤¯à¥à¤¤à¥||४१||
dÄhaÅÅ«lÄrtisaá¹ ká¹£ÅbhasvapnanÄÅÄratijvaraiḥ|
vidahyamÄnaá¹ jÄnÄ«yÄdgulmaá¹ tamupanÄhayÄt||41||
dAhashUlArtisa~gkShobhasvapnanAshAratijvaraiH|
vidahyamAnaM jAnIyAdgulmaM tamupanAhayet||41||
The gulma with symptoms of burning sensation, much pain, very much irritation and discomfort, loss of sleep and fever indicates that it is about to suppurate. In this condition upanaha (poultice) is indicated. [41]
Symptoms of suppurated gulma
विदाहलà¤à¥à¤·à¤£à¥ à¤à¥à¤²à¥à¤®à¥ बहिसà¥à¤¤à¥à¤à¥à¤à¥ समà¥à¤¨à¥à¤¨à¤¤à¥|
शà¥à¤¯à¤¾à¤µà¥ सरà¤à¥à¤¤à¤ªà¤°à¥à¤¯à¤¨à¥à¤¤à¥ सà¤à¤¸à¥à¤ªà¤°à¥à¤¶à¥ बसà¥à¤¤à¤¿à¤¸à¤¨à¥à¤¨à¤¿à¤à¥||४२||
निपà¥à¤¡à¤¿à¤¤à¥à¤¨à¥à¤¨à¤¤à¥ सà¥à¤¤à¤¬à¥à¤§à¥ सà¥à¤ªà¥à¤¤à¥ [४] ततà¥à¤ªà¤¾à¤°à¥à¤¶à¥à¤µà¤ªà¥à¤¡à¤¨à¤¾à¤¤à¥|
ततà¥à¤°à¥à¤µ पिणà¥à¤¡à¤¿à¤¤à¥ शà¥à¤²à¥ समà¥à¤ªà¤à¥à¤µà¤ à¤à¥à¤²à¥à¤®à¤®à¤¾à¤¦à¤¿à¤¶à¥à¤¤à¥||४३||
vidÄhalaká¹£aá¹Ä gulmÄ bahistuá¹ gÄ samunnatÄ|
ÅyÄvÄ saraktaparyantÄ saá¹sparÅÄ bastisannibhÄ||42||
nipÄ«á¸itÅnnatÄ stabdhÄ suptÄ [4] tatpÄrÅvapÄ«á¸anÄt|
tatraiva piá¹á¸itÄ ÅÅ«lÄ sampakvaá¹ gulmamÄdiÅÄt||43||
vidAhalakShaNe gulme bahistu~gge samunnate|
shyAve saraktaparyante saMsparshe bastisannibhe||42||
nipIDitonnate stabdhe supte [4] tatpArshvapIDanAt|
tatraiva piNDite shUle sampakvaM gulmamAdishet||43||
If gulma protrudes pointing toward outside and skin over the lesion becomes stiff and numb and its color changes to dusky with red margins. On palpation, the lump resembles as bladder filled with water, pitting on pressure, but on pressing from side the mass becomes tense with mild pain, otherwise it feels compressed mass with acute pain; all these signs and symptoms indicate that the gulma has suppurated [42-43]
ततà¥à¤° धानà¥à¤µà¤¨à¥à¤¤à¤°à¥à¤¯à¤¾à¤£à¤¾à¤®à¤§à¤¿à¤à¤¾à¤°à¤ à¤à¥à¤°à¤¿à¤¯à¤¾à¤µà¤¿à¤§à¥|
वà¥à¤¦à¥à¤¯à¤¾à¤¨à¤¾à¤ à¤à¥à¤¤à¤¯à¥à¤à¥à¤¯à¤¾à¤¨à¤¾à¤ वà¥à¤¯à¤§à¤¶à¥à¤§à¤¨à¤°à¥à¤ªà¤£à¥||४४||
tatra dhÄnvantarÄ«yÄá¹ÄmadhikÄraḥ kriyÄvidhau|
vaidyÄnÄá¹ krÌ¥tayÅgyÄnÄá¹ vyadhaÅÅdhanarÅpaá¹Ä||44||
tatra dhAnvantarIyANAmadhikAraH kriyAvidhau|
vaidyAnAM kRutayogyAnAM vyadhashodhanaropaNe||44||
The suppurated gulma requires surgical intervention such as incision, cleansing and healing therefore it should be treated by a surgeon [44]
ठनà¥à¤¤à¤°à¥à¤à¤¾à¤à¤¸à¥à¤¯ à¤à¤¾à¤ªà¥à¤¯à¥à¤¤à¤¤à¥ पà¤à¥à¤¯à¤®à¤¾à¤¨à¤¸à¥à¤¯ लà¤à¥à¤·à¤£à¤®à¥|
हà¥à¤¤à¥à¤à¥à¤°à¥à¤¡à¤¶à¥à¤¨à¤¤à¤¾à¤½à¤¨à¥à¤¤à¤à¤¸à¥à¤¥à¥ [५] बहिà¤à¤¸à¥à¤¥à¥ पारà¥à¤¶à¥à¤µà¤¨à¤¿à¤°à¥à¤à¤¤à¤¿à¤||४५||
antarbhÄgasya cÄpyÄtat pacyamÄnasya laká¹£aá¹am|
hrÌ¥tkrÅá¸aÅÅ«natÄ'ntaḥsthÄ [5] bahiḥsthÄ pÄrÅvanirgatiḥ||45||
antarbhAgasya cApyetat pacyamAnasya lakShaNam|
hRutkroDashUnatA~antaHsthe [5] bahiHsthe pArshvanirgatiH||45||
The above mentioned symptoms also occur in suppurating (pachyamana) internal gulma. Only difference is that in the internal gulma there is swelling in cardiac region of the abdomen while exterior gulma protrudes towards sides of abdomen [45]
Management of pus discharging gulma
पà¤à¥à¤µà¤ सà¥à¤°à¥à¤¤à¤¾à¤à¤¸à¤¿ सà¤à¥à¤à¥à¤²à¥à¤¦à¥à¤¯ वà¥à¤°à¤à¤¤à¥à¤¯à¥à¤°à¥à¤§à¥à¤µà¤®à¤§à¥à¤½à¤ªà¤¿ वा|
सà¥à¤µà¤¯à¤®à¥à¤ªà¥à¤°à¤µà¥à¤¤à¥à¤¤à¤ तठदà¥à¤·à¤®à¥à¤ªà¥à¤à¥à¤·à¥à¤¤ हिताशनà¥à¤ [६] ||४६||
दशाहठदà¥à¤µà¤¾à¤¦à¤¶à¤¾à¤¹à¤ वा रà¤à¥à¤·à¤¨à¥ à¤à¤¿à¤·à¤à¥à¤ªà¤¦à¥à¤°à¤µà¤¾à¤¨à¥|
pakvaḥ srÅtÄá¹si saá¹ klÄdya vrajatyÅ«rdhvamadhÅ'pi vÄ|
svayampravrÌ¥ttaá¹ taá¹ dÅá¹£amupÄká¹£Äta hitÄÅanaiḥ [6] ||46||
daÅÄhaá¹ dvÄdaÅÄhaá¹ vÄ raká¹£an bhiá¹£agupadravÄn|
pakvaH srotAMsi sa~gkledya vrajatyUrdhvamadho~api vA|
svayampravRuttaM taM doShamupekSheta hitAshanaiH [6] ||46||
dashAhaM dvAdashAhaM vA rakShan bhiShagupadravAn|
Suppurated gulma on softening of the passage discharges the pus upwards or downwards. In case of gulma starts discharging at its own then the physician should wait and watch for ten or twelve days while taking care that no complication occurs [46]
ठत à¤à¤°à¥à¤§à¥à¤µà¤ हितठपानठसरà¥à¤ªà¤¿à¤·à¤ सविशà¥à¤§à¤¨à¤®à¥||४à¥||
शà¥à¤¦à¥à¤§à¤¸à¥à¤¯ तिà¤à¥à¤¤à¤ सà¤à¥à¤·à¥à¤¦à¥à¤°à¤ पà¥à¤°à¤¯à¥à¤à¥ सरà¥à¤ªà¤¿à¤°à¤¿à¤·à¥à¤¯à¤¤à¥|४८|
ata Å«rdhvaá¹ hitaá¹ pÄnaá¹ sarpiá¹£aḥ saviÅÅdhanam||47||
Åuddhasya tiktaá¹ saká¹£audraá¹ prayÅgÄ sarpiriá¹£yatÄ|48|
ata UrdhvaM hitaM pAnaM sarpiShaH savishodhanam||47||
shuddhasya tiktaM sakShaudraM prayoge sarpiriShyate|48|
Oral administration of ghee with cleansing of the discharging ulcer with shodhana drugs are beneficial. After the cleansing, medicated ghee prepared with bitter drugs should be given with honey [48]
Management of kaphaja gulma
Indications of langhana
शà¥à¤¤à¤²à¥à¤°à¥à¤à¥à¤°à¥à¤à¤¿à¤ सà¥à¤¨à¤¿à¤à¥à¤§à¥à¤°à¥à¤à¥à¤²à¥à¤®à¥ à¤à¤¾à¤¤à¥ à¤à¤«à¤¾à¤¤à¥à¤®à¤à¥||४८||
ठवमà¥à¤¯à¤¸à¥à¤¯à¤¾à¤²à¥à¤ªà¤à¤¾à¤¯à¤¾à¤à¥à¤¨à¥à¤ à¤à¥à¤°à¥à¤¯à¤¾à¤²à¥à¤²à¤à¥à¤à¤¨à¤®à¤¾à¤¦à¤¿à¤¤à¤|
ÅÄ«talairgurubhiḥ snigdhairgulmÄ jÄtÄ kaphÄtmakÄ||48||
avamyasyÄlpakÄyÄgnÄḥ kuryÄllaá¹ ghanamÄditaḥ|
shItalairgurubhiH snigdhairgulme jAte kaphAtmake||48||
avamyasyAlpakAyAgneH kuryAlla~gghanamAditaH|
Kapha-gulma if caused by indulgence in cold, heavy and unctuous diet and in those not eligible for vamana, langhana (depletion) therapy should be prescribed in the beginning. [48]
Indications of vamana
मनà¥à¤¦à¥à¤½à¤à¥à¤¨à¤¿à¤°à¥à¤µà¥à¤¦à¤¨à¤¾ मनà¥à¤¦à¤¾ à¤à¥à¤°à¥à¤¸à¥à¤¤à¤¿à¤®à¤¿à¤¤à¤à¥à¤·à¥à¤ ता||४९||
सà¥à¤¤à¥à¤à¥à¤²à¥à¤¶à¤¾ à¤à¤¾à¤°à¥à¤à¤¿à¤°à¥à¤¯à¤¸à¥à¤¯ स à¤à¥à¤²à¥à¤®à¥ वमनà¥à¤ªà¤à¤|
mandÅ'gnirvÄdanÄ mandÄ gurustimitakÅá¹£á¹hatÄ||49||
sÅtklÄÅÄ cÄruciryasya sa gulmÄ« vamanÅpagaḥ|
mando~agnirvedanA mandA gurustimitakoShThatA||49||
sotkleshA cAruciryasya sa gulmI vamanopagaH|
Vamana is indicated in a patient of gulma who is having low digestion, anorexia, nausea and mild pain, heaviness and stiffness in abdomen [49]
à¤à¤·à¥à¤£à¥à¤°à¥à¤µà¥à¤ªà¤à¤°à¥à¤¯à¤¶à¥à¤ à¤à¥à¤¤à¥ वमनलà¤à¥à¤à¤¨à¥||५०||
यà¥à¤à¥à¤¯à¤¶à¥à¤à¤¾à¤¹à¤¾à¤°à¤¸à¤à¤¸à¤°à¥à¤à¥ à¤à¥à¤·à¤à¥à¤ à¤à¤à¥à¤¤à¤¿à¤à¥à¤¤à¤à¥à¤|
uá¹£á¹airÄvÅpacaryaÅca krÌ¥tÄ vamanalaá¹ ghanÄ||50||
yÅjyaÅcÄhÄrasaá¹sargÅ bhÄá¹£ajaiḥ kaá¹utiktakaiḥ|
uShNairevopacaryashca kRute vamanala~gghane||50||
yojyashcAhArasaMsargo bheShajaiH kaTutiktakaiH|
After the treatment with vamana and langhana, the patient should be given hot (ushna) therapy and food mixed with pungent and bitter substances [50]
सानाहठसविबनà¥à¤§à¤ ठà¤à¥à¤²à¥à¤®à¤ à¤à¤ िनमà¥à¤¨à¥à¤¨à¤¤à¤®à¥||५१||
दà¥à¤·à¥à¤à¥à¤µà¤¾à¤½à¤½à¤¦à¥ सà¥à¤µà¥à¤¦à¤¯à¥à¤¦à¥à¤¯à¥à¤à¥à¤¤à¥à¤¯à¤¾ सà¥à¤µà¤¿à¤¨à¥à¤¨à¤ ठविलयà¥à¤¦à¥à¤à¤¿à¤·à¤à¥|
sÄnÄhaá¹ savibandhaá¹ ca gulmaá¹ kaá¹hinamunnatam||51||
dr̥ṣá¹vÄdau svÄdayÄdyuktyÄ svinnaá¹ ca vilayÄdbhiá¹£ak|
sAnAhaM savibandhaM ca gulmaM kaThinamunnatam||51||
dRuShTvA~a~adau svedayedyuktyA svinnaM ca vilayedbhiShak|
If the gulma is hard and protruded accompanied with constipation and distension of abdomen then physician should give sudation locally to dissolve it [51]
लà¤à¥à¤à¤¨à¥à¤²à¥à¤²à¥à¤à¤¨à¥ सà¥à¤µà¥à¤¦à¥ à¤à¥à¤¤à¥à¤½à¤à¥à¤¨à¥ समà¥à¤ªà¥à¤°à¤§à¥à¤à¥à¤·à¤¿à¤¤à¥||५२||
à¤à¤«à¤à¥à¤²à¥à¤®à¥ पिबà¥à¤¤à¥ à¤à¤¾à¤²à¥ सà¤à¥à¤·à¤¾à¤°à¤à¤à¥à¤à¤ à¤à¥à¤¤à¤®à¥|
laá¹ ghanÅllÄkhanÄ svÄdÄ krÌ¥tÄ'gnau sampradhuká¹£itÄ||52||
kaphagulmÄ« pibÄt kÄlÄ saká¹£Ärakaá¹ukaá¹ ghrÌ¥tam|
la~gghanollekhane svede kRute~agnau sampradhukShite||52||
kaphagulmI pibet kAle sakShArakaTukaM ghRutam|
After performing langhana, vamana and swedana therapies when digestion is improved, the patient of kapha gulma should be given ghee prepared with bitter substances and kshara (alkali preparation) at the proper time [52]
सà¥à¤¥à¤¾à¤¨à¤¾à¤¦à¤ªà¤¸à¥à¤¤à¤ à¤à¥à¤à¤¾à¤¤à¥à¤µà¤¾ à¤à¤«à¤à¥à¤²à¥à¤®à¤ विरà¥à¤à¤¨à¥à¤||५३||
ससà¥à¤¨à¥à¤¹à¥à¤°à¥à¤¬à¤¸à¥à¤¤à¤¿à¤à¤¿à¤°à¥à¤µà¤¾à¤½à¤ªà¤¿ शà¥à¤§à¤¯à¥à¤¦à¥à¤¦à¤¾à¤¶à¤®à¥à¤²à¤¿à¤à¥à¤|
sthÄnÄdapasrÌ¥taá¹ jñÄtvÄ kaphagulmaá¹ virÄcanaiḥ||53||
sasnÄhairbastibhirvÄ'pi ÅÅdhayÄddÄÅamÅ«likaiḥ|
sthAnAdapasRutaM j~jAtvA kaphagulmaM virecanaiH||53||
sasnehairbastibhirvA~api shodhayeddAshamUlikaiH|
By the above treatments when kapha gulma dislodges from its place, the patient should be given virechana for purification. Anuvasana basti with oil prepared with dashamula drugs can also be given for this purpose [53]
मनà¥à¤¦à¥à¤½à¤à¥à¤¨à¤¾à¤µà¤¨à¤¿à¤²à¥ मà¥à¤¢à¥ à¤à¥à¤à¤¾à¤¤à¥à¤µà¤¾ ससà¥à¤¨à¥à¤¹à¤®à¤¾à¤¶à¤¯à¤®à¥||५४||
à¤à¥à¤à¤¿à¤à¤¾à¤à¥à¤°à¥à¤£à¤¨à¤¿à¤°à¥à¤¯à¥à¤¹à¤¾à¤ पà¥à¤°à¤¯à¥à¤à¥à¤¯à¤¾à¤ à¤à¤«à¤à¥à¤²à¥à¤®à¤¿à¤¨à¤¾à¤®à¥|
mandÄ'gnÄvanilÄ mÅ«á¸hÄ jñÄtvÄ sasnÄhamÄÅayam||54||
guá¹ikÄcÅ«rá¹aniryÅ«hÄḥ prayÅjyÄḥ kaphagulminÄm|
mande~agnAvanile mUDhe j~jAtvA sasnehamAshayam||54||
guTikAcUrNaniryUhAH prayojyAH kaphagulminAm|
In the condition when digestion is low and dysfunction of vata, after proper oleation of the affected site (ashaya), the drugs in the form of pills, powder or decoction are administered to the patient of kapha gulma [54]
à¤à¥à¤¤à¤®à¥à¤²à¤ महावासà¥à¤¤à¥à¤ à¤à¤ िनठसà¥à¤¤à¤¿à¤®à¤¿à¤¤à¤ à¤à¥à¤°à¥à¤®à¥||५५||
à¤à¤¯à¥à¤¤à¥à¤à¤«à¤à¥à¤¤à¤ à¤à¥à¤²à¥à¤®à¤ à¤à¥à¤·à¤¾à¤°à¤¾à¤°à¤¿à¤·à¥à¤à¤¾à¤à¥à¤¨à¤¿à¤à¤°à¥à¤®à¤à¤¿à¤||
krÌ¥tamÅ«laá¹ mahÄvÄstuá¹ kaá¹hinaá¹ stimitaá¹ gurum||55||
jayÄtkaphakrÌ¥taá¹ gulmaá¹ ká¹£ÄrÄriá¹£á¹Ägnikarmabhiḥ||
kRutamUlaM mahAvAstuM kaThinaM stimitaM gurum||55||
jayetkaphakRutaM gulmaM kShArAriShTAgnikarmabhiH|56|
If kapha-gulma has a deep root and is large in size, hard in consistency and heavy, then the patient should be treated with alkali preparation-kshara, arishta and agni karma (cauterization) [55]
दà¥à¤·à¤ªà¥à¤°à¤à¥à¤¤à¤¿à¤à¥à¤²à¥à¤®à¤°à¥à¤¤à¥à¤¯à¥à¤à¤ बà¥à¤¦à¥à¤§à¥à¤µà¤¾ à¤à¤«à¥à¤²à¥à¤¬à¤£à¥||५६||
बलदà¥à¤·à¤ªà¥à¤°à¤®à¤¾à¤£à¤à¥à¤à¤ à¤à¥à¤·à¤¾à¤°à¤ à¤à¥à¤²à¥à¤®à¥ पà¥à¤°à¤¯à¥à¤à¤¯à¥à¤¤à¥|
à¤à¤à¤¾à¤¨à¥à¤¤à¤°à¤ दà¥à¤µà¥à¤¯à¤¨à¥à¤¤à¤°à¤ वा तà¥à¤°à¥à¤¯à¤¹à¤ विशà¥à¤°à¤®à¥à¤¯ वा पà¥à¤¨à¤||५à¥||
शरà¥à¤°à¤¬à¤²à¤¦à¥à¤·à¤¾à¤£à¤¾à¤ वà¥à¤¦à¥à¤§à¤¿à¤à¥à¤·à¤ªà¤£à¤à¥à¤µà¤¿à¤¦à¤|
dÅá¹£aprakrÌ¥tigulmartuyÅgaá¹ buddhvÄ kaphÅlbaá¹Ä||56||
baladÅá¹£apramÄá¹ajñaḥ ká¹£Äraá¹ gulmÄ prayÅjayÄt|
ÄkÄntaraá¹ dvyantaraá¹ vÄ tryahaá¹ viÅramya vÄ punaḥ||57||
ÅarÄ«rabaladÅá¹£Äá¹Äá¹ vrÌ¥ddhiká¹£apaá¹akÅvidaḥ|
doShaprakRutigulmartuyogaM buddhvA kapholbaNe||56||
baladoShapramANaj~jaH kShAraM gulme prayojayet|
ekAntaraM dvyantaraM vA tryahaM vishramya vA punaH||57||
sharIrabaladoShANAM vRuddhikShapaNakovidaH|
A physician expert in assessing the degree of strength of patient as well as of dosha should prescribe alkali preparationâkshara to the patient of kapha gulma by considering its dosha and nature as well as prevailing season. The expert physician should use kshara treatment on alternate day or at the interval of two or three days depending on the increase or decrease in the strength of the body and dosha [56-57]
शà¥à¤²à¥à¤·à¥à¤®à¤¾à¤£à¤ मधà¥à¤°à¤ सà¥à¤¨à¤¿à¤à¥à¤§à¤ माà¤à¤¸à¤à¥à¤·à¥à¤°à¤à¥à¤¤à¤¾à¤¶à¤¿à¤¨à¤||५८||
à¤à¤¿à¤¤à¥à¤¤à¥à¤µà¤¾ à¤à¤¿à¤¤à¥à¤¤à¥à¤µà¤¾à¤½à¤½à¤¶à¤¯à¤¾à¤¤à¥ à¤à¥à¤·à¤¾à¤°à¤ à¤à¥à¤·à¤°à¤¤à¥à¤µà¤¾à¤¤ à¤à¥à¤·à¤¾à¤°à¤¯à¤¤à¥à¤¯à¤§à¤|
ÅlÄá¹£mÄá¹aá¹ madhuraá¹ snigdhaá¹ mÄá¹sakṣīraghrÌ¥tÄÅinaḥ| |58||
chittvÄ chittvÄÅayÄt ká¹£Äraḥ ká¹£aratvÄta ká¹£Ärayatyadhaḥ|
shleShmANaM madhuraM snigdhaM mAMsakShIraghRutAshinaH||58||
chittvA chittvA~a~ashayAt kShAraH kSharatvAta kShArayatyadhaH|
Kapha is sweet and unctuous, so it is increased by indulging in the diet comprising of excessive meat, milk and ghee. Alkali preparation-kshara has an action of erosion (ksharana) due to which it erodes the gulma and tickles it down from its habitat [58]
मनà¥à¤¦à¥à¤½à¤à¥à¤¨à¤¾à¤µà¤°à¥à¤à¥ सातà¥à¤®à¥à¤¯à¥ मदà¥à¤¯à¥ ससà¥à¤¨à¥à¤¹à¤®à¤¶à¥à¤¨à¤¤à¤¾à¤®à¥||५९||
पà¥à¤°à¤¯à¥à¤à¥à¤¯à¤¾ मारà¥à¤à¤¶à¥à¤¦à¥à¤§à¥à¤¯à¤°à¥à¤¥à¤®à¤°à¤¿à¤·à¥à¤à¤¾à¤ à¤à¤«à¤à¥à¤²à¥à¤®à¤¿à¤¨à¤¾à¤®à¥||
mandÄ'gnÄvarucau sÄtmyÄ madyÄ sasnÄhamaÅnatÄm||59||
prayÅjyÄ mÄrgaÅuddhyarthamariá¹£á¹Äḥ kaphagulminÄm||
mande~agnAvarucau sAtmye madye sasnehamashnatAm||59||
prayojyA mArgashuddhyarthamariShTAH kaphagulminAm|60|
The diminution in digestion and loss of appetite occur in a patient of kapha gulma due to excessive indulgence in unctuous diet, therefore for the purification of the channels medicated fermented preparation-arishta should be given provided the patient is habituated of taking alcohol [59]
Daha karma and rakta mokshana in kapha gulma
लà¤à¥à¤à¤¨à¥à¤²à¥à¤²à¥à¤à¤¨à¥à¤ सà¥à¤µà¥à¤¦à¥à¤ सरà¥à¤ªà¤¿à¤à¤ªà¤¾à¤¨à¥à¤°à¥à¤µà¤¿à¤°à¥à¤à¤¨à¥à¤||६०||
बसà¥à¤¤à¤¿à¤à¤¿à¤°à¥à¤à¥à¤à¤¿à¤à¤¾à¤à¥à¤°à¥à¤£à¤à¥à¤·à¤¾à¤°à¤¾à¤°à¤¿à¤·à¥à¤à¤à¤£à¥à¤°à¤ªà¤¿|
शà¥à¤²à¥à¤·à¥à¤®à¤¿à¤à¤ à¤à¥à¤¤à¤®à¥à¤²à¤¤à¥à¤µà¤¾à¤¦à¥à¤¯à¤¸à¥à¤¯ à¤à¥à¤²à¥à¤®à¥ न शामà¥à¤¯à¤¤à¤¿||६१||
तसà¥à¤¯ दाहॠहà¥à¤¤à¥ रà¤à¥à¤¤à¥ शरलà¥à¤¹à¤¾à¤¦à¤¿à¤à¤¿à¤°à¥à¤¹à¤¿à¤¤à¤|
laá¹ ghanÅllÄkhanaiḥ svÄdaiḥ sarpiḥpÄnairvirÄcanaiḥ||60||
bastibhirguá¹ikÄcÅ«rá¹aká¹£ÄrÄriá¹£á¹agaá¹airapi|
Ålaiá¹£mikaḥ krÌ¥tamÅ«latvÄdyasya gulmÅ na ÅÄmyati||61||
tasya dÄhÅ hrÌ¥tÄ raktÄ ÅaralÅhÄdibhirhitaḥ|
la~gghanollekhanaiH svedaiH sarpiHpAnairvirecanaiH||60||
bastibhirguTikAcUrNakShArAriShTagaNairapi|
shlaiShmikaH kRutamUlatvAdyasya gulmo na shAmyati||61||
tasya dAho hRute rakte sharalohAdibhirhitaH|
If the kapha gulma does not subside by langhana, vamana, swedana, oral administration of medicated ghee, virechana, basti, pills, powder, kshara and arishta due to its firm root in the body, then first bloodletting should be done and then cauterization with such means as arrow head should be done [61]
à¤à¤·à¥à¤£à¥à¤¯à¤¾à¤¤à¥à¤¤à¥à¤à¥à¤·à¥à¤£à¥à¤¯à¤¾à¤à¥à¤ शमयà¥à¤¦à¤à¥à¤¨à¤¿à¤°à¥à¤à¥à¤²à¥à¤®à¥ à¤à¤«à¤¾à¤¨à¤¿à¤²à¥||६२||
तयà¥à¤ शमाà¤à¥à¤ सà¤à¥à¤à¤¾à¤¤à¥ à¤à¥à¤²à¥à¤®à¤¸à¥à¤¯ विनिवरà¥à¤¤à¤¤à¥|
auá¹£á¹yÄttaiká¹£á¹yÄcca ÅamayÄdagnirgulmÄ kaphÄnilau||62||
tayÅḥ ÅamÄcca saá¹ ghÄtÅ gulmasya vinivartatÄ|
auShNyAttaikShNyAcca shamayedagnirgulme kaphAnilau||62||
tayoH shamAcca sa~gghAto gulmasya vinivartate|
The fire heat due to its hot and sharp properties relieves kapha and vata in gulma, which in turn leads to dissolving the mass of gulma [62]
दाहॠधानà¥à¤µà¤¨à¥à¤¤à¤°à¥à¤¯à¤¾à¤£à¤¾à¤®à¤¤à¥à¤°à¤¾à¤ªà¤¿ à¤à¤¿à¤·à¤à¤¾à¤ बलमà¥||६३||
à¤à¥à¤·à¤¾à¤°à¤ªà¥à¤°à¤¯à¥à¤à¥ à¤à¤¿à¤·à¤à¤¾à¤ à¤à¥à¤·à¤¾à¤°à¤¤à¤¨à¥à¤¤à¥à¤°à¤µà¤¿à¤¦à¤¾à¤ बलमà¥||
dÄhÄ dhÄnvantarÄ«yÄá¹ÄmatrÄpi bhiá¹£ajÄá¹ balam||63||
ká¹£ÄraprayÅgÄ bhiá¹£ajÄá¹ ká¹£ÄratantravidÄá¹ balam||
dAhe dhAnvantarIyANAmatrApi bhiShajAM balam||63||
kShAraprayoge bhiShajAM kShAratantravidAM balam|64|
Cauterization comes under the purview of the surgeon and the use of kshara is the field of specialist in kshara karma [63]
वà¥à¤¯à¤¾à¤®à¤¿à¤¶à¥à¤°à¤¦à¥à¤·à¥ वà¥à¤¯à¤¾à¤®à¤¿à¤¶à¥à¤° à¤à¤· à¤à¤µ à¤à¥à¤°à¤¿à¤¯à¤¾à¤à¥à¤°à¤®à¤||६४||
vyÄmiÅradÅá¹£Ä vyÄmiÅra Äá¹£a Äva kriyÄkramaḥ||64||
vyAmishradoShe vyAmishra eSha eva kriyAkramaH||64||
If the gulma is due to two dosha then the mix treatment of the involved two dosha should be done [64]
सिदà¥à¤§à¤¾à¤¨à¤¤à¤ पà¥à¤°à¤µà¤à¥à¤·à¥à¤¯à¤¾à¤®à¤¿ यà¥à¤à¤¾à¤¨à¥ à¤à¥à¤²à¥à¤®à¤¨à¤¿à¤¬à¤°à¥à¤¹à¤£à¤¾à¤¨à¥|
siddhÄnataḥ pravaká¹£yÄmi yÅgÄn gulmanibarhaá¹Än|
siddhAnataH pravakShyAmi yogAn gulmanibarhaNAn|
Now the specific preparations for the cure of gulma will be described [64 ½]
Tryushanadi-ghritam
तà¥à¤°à¥à¤¯à¥à¤·à¤£à¤¤à¥à¤°à¤¿à¤«à¤²à¤¾à¤§à¤¾à¤¨à¥à¤¯à¤µà¤¿à¤¡à¤à¥à¤à¤à¤µà¥à¤¯à¤à¤¿à¤¤à¥à¤°à¤à¥à¤||६५||
à¤à¤²à¥à¤à¥à¤à¥à¤¤à¥à¤°à¥à¤à¥à¤¤à¤ सिदà¥à¤§à¤ सà¤à¥à¤·à¥à¤°à¤ वातà¤à¥à¤²à¥à¤®à¤¨à¥à¤¤à¤¿à¤¤à¤¿ तà¥à¤°à¥à¤¯à¥à¤·à¤£à¤¾à¤¦à¤¿à¤à¥à¤¤à¤®à¥ |
tryūṣaá¹atriphalÄdhÄnyaviá¸aá¹ gacavyacitrakaiḥ||65||
kalkÄ«krÌ¥tairghrÌ¥taá¹ siddhaá¹ sakṣīraá¹ vÄtagulmanutiti tryūṣaá¹ÄdighrÌ¥tam ||
tryUShaNatriphalAdhAnyaviDa~ggacavyacitrakaiH||65||
kalkIkRutairghRutaM siddhaM sakShIraM vAtagulmanutiti tryUShaNAdighRutam |
Ghee prepared with a paste of trayushna (dry ginger, black and long pepper), triphala, coriander, vidanga, chavya and chitraka by adding milk is known as tryushanadighritam. It is curative of vata gulma; thus described trayushanadighritam [65]
Parama trayushanadighritam
à¤à¤¤ à¤à¤µ ठà¤à¤²à¥à¤à¤¾à¤ सà¥à¤¯à¥à¤ à¤à¤·à¤¾à¤¯à¤ पाà¤à¥à¤à¤®à¥à¤²à¤¿à¤à¤ ||६६||
दà¥à¤µà¤¿à¤ªà¤à¥à¤à¤®à¥à¤²à¤¿à¤à¥ वाऽपि तदà¥à¤à¥à¤¤à¤ à¤à¥à¤²à¥à¤®à¤¨à¥à¤¤à¥ परमिति तà¥à¤°à¥à¤¯à¥à¤·à¤£à¤¾à¤¦à¤¿à¤à¥à¤¤à¤®à¤ªà¤°à¤®à¥
Äta Äva ca kalkÄḥ syuḥ kaá¹£Äyaḥ pÄñcamÅ«likaḥ ||66||
dvipañcamÅ«likÅ vÄ'pi tadghrÌ¥taá¹ gulmanut paramiti tryūṣaá¹ÄdighrÌ¥tamaparam ||
eta eva ca kalkAH syuH kaShAyaH pA~jcamUlikaH [7] ||66||
dvipa~jcamUliko vA~api tadghRutaM gulmanut paramiti tryUShaNAdighRutamaparam
Above mentioned paste if prepared with decoction of brihat panchamula or dashamula is known as parama tryushanadighritama. It is very much effective in curing gulma; thus described parama tryushanadighritama [66]
(षà¤à¥à¤ªà¤²à¤ वा पिबà¥à¤¤à¥ सरà¥à¤ªà¤¿à¤°à¥à¤¯à¤¦à¥à¤à¥à¤¤à¤ राà¤à¤¯à¤à¥à¤·à¥à¤®à¤£à¤¿)||६à¥||
(á¹£aá¹palaá¹ vÄ pibÄtsarpiryaduktaá¹ rÄjayaká¹£maá¹i)||67||
(ShaTpalaM vA pibetsarpiryaduktaM rAjayakShmaNi)||67||
(shatpalam ghrita described for the treatment of rajayakshma may also be used orally) [67]
पà¥à¤°à¤¸à¤¨à¥à¤¨à¤¯à¤¾ वा à¤à¥à¤·à¥à¤°à¤¾à¤°à¥à¤¥à¤ सà¥à¤°à¤¯à¤¾ दाडिमà¥à¤¨ वा|
दधà¥à¤¨à¤ सरà¥à¤£ वा à¤à¤¾à¤°à¥à¤¯à¤ à¤à¥à¤¤à¤ मारà¥à¤¤à¤à¥à¤²à¥à¤®à¤¨à¥à¤¤à¥||६८||
prasannayÄ vÄ kṣīrÄrthaá¹ surayÄ dÄá¸imÄna vÄ|
dadhnaḥ sarÄá¹a vÄ kÄryaá¹ ghrÌ¥taá¹ mÄrutagulmanut||68||
prasannayA vA kShIrArthaM [8] surayA dADimena vA|
dadhnaH sareNa vA kAryaM ghRutaM mArutagulmanut||68||
In place of milk in above preparation of tryushanadighritam, ghrita can also be prepared with prasanna wine, sura wine, pomegranate juice or cream of yogurt (curd). It also cures vata gulma [68]
Hingusauvarchaladya ghrita
हिà¤à¥à¤à¥à¤¸à¥à¤µà¤°à¥à¤à¤²à¤¾à¤à¤¾à¤à¥à¤¬à¤¿à¤¡à¤¦à¤¾à¤¡à¤¿à¤®à¤¦à¥à¤ªà¥à¤¯à¤à¥à¤|
पà¥à¤·à¥à¤à¤°à¤µà¥à¤¯à¥à¤·à¤§à¤¨à¥à¤¯à¤¾à¤à¤µà¥à¤¤à¤¸à¤à¥à¤·à¤¾à¤°à¤à¤¿à¤¤à¥à¤°à¤à¥à¤||६९||
शà¤à¥à¤µà¤à¤¾à¤à¤à¤¨à¥à¤§à¥à¤²à¤¾à¤¸à¥à¤°à¤¸à¥à¤¶à¥à¤ विपाà¤à¤¿à¤¤à¤®à¥|
शà¥à¤²à¤¾à¤¨à¤¾à¤¹à¤¹à¤°à¤ सरà¥à¤ªà¤¿à¤°à¥à¤¦à¤§à¥à¤¨à¤¾ à¤à¤¾à¤¨à¤¿à¤²à¤à¥à¤²à¥à¤®à¤¿à¤¨à¤¾à¤®à¥||à¥à¥¦||
à¤à¤¤à¤¿ हिà¤à¥à¤à¥à¤¸à¥à¤µà¤°à¥à¤à¤²à¤¾à¤¦à¥à¤¯à¤ à¤à¥à¤¤à¤®à¥
hiá¹ gusauvarcalÄjÄjÄ«biá¸adÄá¸imadÄ«pyakaiḥ|
puá¹£karavyÅá¹£adhanyÄkavÄtasaká¹£Äracitrakaiḥ||69||
á¹£ativacÄjagandhailÄsurasaiá¹£ca vipÄcitam
ÅÅ«lÄnÄhaharaá¹ sarpirdadhnÄ cÄnilagulminÄm||70||
iti hiá¹ gusauvarcalÄdyaá¹ ghrÌ¥tam
hi~ggusauvarcalAjAjIbiDadADimadIpyakaiH|
puShkaravyoShadhanyAkavetasakShAracitrakaiH||69||
shaTIvacAjagandhailAsurasaishca vipAcitam|
shUlAnAhaharaM sarpirdadhnA cAnilagulminAm||70||
iti hi~ggusauvarcalAdyaM ghRutam
A ghrita prepared with paste of asafoetida, rock salt, cumin, Vit-salt, pomegranate, ajwan, pushkaramula, trikatu, coriander, vetas, yavakshara, chitraka, shati, vacha, ajagandha, cardamom and holy basil by adding curd/yogurt is known as hingusauvarchaladyam ghritam. It cures vata gulma, acute pain and distension of abdomen due to retention of gases (anaha). Thus hiá¹ gusauvarchaladyam ghritam is described [69-70]
Hapushadya ghritam
हपà¥à¤·à¤¾à¤µà¥à¤¯à¥à¤·à¤ªà¥à¤¥à¥à¤µà¥à¤à¤¾à¤à¤µà¥à¤¯à¤à¤¿à¤¤à¥à¤°à¤à¤¸à¥à¤¨à¥à¤§à¤µà¥à¤|
साà¤à¤¾à¤à¥à¤ªà¤¿à¤ªà¥à¤ªà¤²à¥à¤®à¥à¤²à¤¦à¥à¤ªà¥à¤¯à¤à¥à¤°à¥à¤µà¤¿à¤ªà¤à¥à¤¦à¥à¤à¥à¤¤à¤®à¥||à¥à¥§||
सà¤à¥à¤²à¤®à¥à¤²à¤à¤°à¤¸à¤ सà¤à¥à¤·à¥à¤°à¤¦à¤§à¤¿à¤¦à¤¾à¤¡à¤¿à¤®à¤®à¥|
ततॠपरठवातà¤à¥à¤²à¥à¤®à¤à¥à¤¨à¤ शà¥à¤²à¤¾à¤¨à¤¾à¤¹à¤µà¤¿à¤®à¥à¤à¥à¤·à¤£à¤®à¥||à¥à¥¨||
यà¥à¤¨à¥à¤¯à¤°à¥à¤¶à¥à¤à¥à¤°à¤¹à¤£à¥à¤¦à¥à¤·à¤¶à¥à¤µà¤¾à¤¸à¤à¤¾à¤¸à¤¾à¤°à¥à¤à¤¿à¤à¥à¤µà¤°à¤¾à¤¨à¥|
बसà¥à¤¤à¤¿à¤¹à¥à¤¤à¥à¤ªà¤¾à¤°à¥à¤¶à¥à¤µà¤¶à¥à¤²à¤ ठà¤à¥à¤¤à¤®à¥à¤¤à¤¦à¥à¤µà¥à¤¯à¤ªà¥à¤¹à¤¤à¤¿||à¥à¥©||
à¤à¤¤à¤¿ हपà¥à¤·à¤¾à¤¦à¥à¤¯à¤ à¤à¥à¤¤à¤®à¥
hapuá¹£ÄvyÅá¹£aprÌ¥thvÄ«kÄcavyacitrakasaindhavaiḥ|
sÄjÄjÄ«pippalÄ«mÅ«ladÄ«pyakairvipacÄdghrÌ¥tam||71||
sakÅlamÅ«lakarasaá¹ sakṣīradadhidÄá¸imam|
tat paraá¹ vÄtagulmaghnaá¹ ÅÅ«lÄnÄhavimÅká¹£aá¹am||72||
yÅnyarÅÅgrahaá¹Ä«dÅá¹£aÅvÄsakÄsÄrucijvarÄn|
bastihrÌ¥tpÄrÅvaÅÅ«laá¹ ca ghrÌ¥tamÄtadvyapÅhati||73||
iti hapuá¹£Ädyaá¹ ghrÌ¥tam
hapuShAvyoShapRuthvIkAcavyacitrakasaindhavaiH|
sAjAjIpippalImUladIpyakairvipacedghRutam||71||
sakolamUlakarasaM sakShIradadhidADimam|
tat paraM vAtagulmaghnaM shUlAnAhavimokShaNam||72||
yonyarshograhaNIdoShashvAsakAsArucijvarAn|
bastihRutpArshvashUlaM ca ghRutametadvyapohati||73||
iti hapuShAdyaM ghRutam
Ghee prepared with a paste of hapusha, trikatu, cardamom, chavya, chitraka, rock salt, cumin, root of long pepper and ajwain along with juice of jujubes, radish and pomegranate, by adding milk and curd is known as hapushadyam ghritam. It is best drug to cure vata gulma, abdominal pain and distension of abdomen. It also provides relief in gynecological disorders, piles, grahani (assimilation disorders), dyspnea, cough, anorexia, fever and pain in hypogastric, epigastric and flanks regions of the abdomen. Thus, hapushadyam ghritam is described [71-73]
Pippalyadyam ghritam
पिपà¥à¤ªà¤²à¥à¤¯à¤¾ पिà¤à¥à¤°à¤§à¥à¤¯à¤°à¥à¤§à¥ दाडिमादà¥à¤¦à¥à¤µà¤¿à¤ªà¤²à¤ पलमà¥|
धानà¥à¤¯à¤¾à¤¤à¥à¤ªà¤à¥à¤ à¤à¥à¤¤à¤¾à¤à¥à¤à¥à¤£à¥à¤ à¥à¤¯à¤¾à¤ à¤à¤°à¥à¤·à¤ à¤à¥à¤·à¥à¤°à¤ à¤à¤¤à¥à¤°à¥à¤à¥à¤£à¤®à¥||à¥à¥ª||
सिदà¥à¤§à¤®à¥à¤¤à¥à¤°à¥à¤à¥à¤¤à¤ सदà¥à¤¯à¥ वातà¤à¥à¤²à¥à¤®à¤ वà¥à¤¯à¤ªà¥à¤¹à¤¤à¤¿|
यà¥à¤¨à¤¿à¤¶à¥à¤²à¤ शिरà¤à¤¶à¥à¤²à¤®à¤°à¥à¤¶à¤¾à¤à¤¸à¤¿ विषमà¤à¥à¤µà¤°à¤®à¥||ॠ५||
à¤à¤¤à¤¿ पिपà¥à¤ªà¤²à¥à¤¯à¤¾à¤¦à¥à¤¯à¤ à¤à¥à¤¤à¤®à¥
pippalyÄ picuradhyardhÅ dÄá¸imÄddvipalaá¹ palam|
dhÄnyÄtpañca ghrÌ¥tÄcchuá¹á¹hyÄḥ kará¹£aḥ kṣīraá¹ caturguá¹am||74||
siddhamÄtairghrÌ¥taá¹ sadyÅ vÄtagulmaá¹ vyapÅhati|
yÅniÅÅ«laá¹ ÅiraḥÅÅ«lamarÅÄá¹si viá¹£amajvaram||75||
iti pippalyÄdyaá¹ ghrÌ¥tam
pippalyA picuradhyardho dADimAddvipalaM palam|
dhAnyAtpa~jca ghRutAcchuNThyAH karShaH kShIraM caturguNam||74||
siddhametairghRutaM sadyo vAtagulmaM vyapohati|
yonishUlaM shiraHshUlamarshAMsi viShamajvaram||75||
iti pippalyAdyaM ghRutam
Ghee prepared with paste of one and half part of long pepper, eight parts of pomegranate seeds, four parts of coriander and one part of dry ginger in 20 parts of ghee and 80 parts of milk is known as pippalyadyam ghritam. It provides quick relief in vata gulma, pain in vagina, headache, piles and irregular fever. Thus pippalyadyam ghritam is described [74-75]
à¤à¥à¤¤à¤¾à¤¨à¤¾à¤®à¥à¤·à¤§à¤à¤£à¤¾ य à¤à¤¤à¥ परिà¤à¥à¤°à¥à¤¤à¤¿à¤¤à¤¾à¤|
तॠà¤à¥à¤°à¥à¤£à¤¯à¥à¤à¤¾ वरà¥à¤¤à¥à¤¯à¤¸à¥à¤¤à¤¾à¤ à¤à¤·à¤¾à¤¯à¤¾à¤¸à¥à¤¤à¥ ठà¤à¥à¤²à¥à¤®à¤¿à¤¨à¤¾à¤®à¥||à¥à¥¬||
ghrÌ¥tÄnÄmauá¹£adhagaá¹Ä ya ÄtÄ parikÄ«rtitÄḥ|
tÄ cÅ«rá¹ayÅgÄ vartyastÄḥ kaá¹£ÄyÄstÄ ca gulminÄm||76||
ghRutAnAmauShadhagaNA ya ete parikIrtitAH|
te cUrNayogA vartyastAH kaShAyAste ca gulminAm||76||
The drugs mentioned in the above ghrita preparations may also be used in form of powders, suppositories or decoctions for the treatment of gulma [76]
Peya (liquid gruel)
à¤à¥à¤²à¤¦à¤¾à¤¡à¤¿à¤®à¤à¤°à¥à¤®à¤¾à¤®à¥à¤¬à¥à¤¸à¥à¤°à¤¾à¤®à¤£à¥à¤¡à¤¾à¤®à¥à¤²à¤à¤¾à¤à¥à¤à¤¿à¤à¥à¤|
शà¥à¤²à¤¾à¤¨à¤¾à¤¹à¤¹à¤°à¥ पà¥à¤¯à¤¾ बà¥à¤à¤ªà¥à¤°à¤°à¤¸à¥à¤¨ वा||à¥à¥||
kÅladÄá¸imagharmÄmbusurÄmaá¹á¸ÄmlakÄñjikaiḥ|
ÅÅ«lÄnÄhaharÄ« pÄyÄ bÄ«japÅ«rarasÄna vÄ||77||
koladADimagharmAmbusurAmaNDAmlakA~jjikaiH|
shUlAnAhaharI peyA bIjapUrarasena vA||77||
The liquid gruel prepared from jujube, pomegranate, warm water, supernatant liquid of sura(wine) (sura manda), sour kanji or citron juice relieves abdominal pain and distension of abdomen [77]
à¤à¥à¤°à¥à¤£à¤¾à¤¨à¤¿ मातà¥à¤²à¥à¤à¥à¤à¤¸à¥à¤¯ à¤à¤¾à¤µà¤¿à¤¤à¤¾à¤¨à¤¿ रसà¥à¤¨ वा|
à¤à¥à¤°à¥à¤¯à¤¾à¤¦à¥à¤µà¤°à¥à¤¤à¥à¤ सà¤à¥à¤à¤¿à¤à¤¾ à¤à¥à¤²à¥à¤®à¤¾à¤¨à¤¾à¤¹à¤¾à¤°à¥à¤¤à¤¿à¤¶à¤¾à¤¨à¥à¤¤à¤¯à¥||à¥à¥®||
cÅ«rá¹Äni mÄtuluá¹ gasya bhÄvitÄni rasÄna vÄ|
kuryÄdvartīḥ saguá¹ikÄ gulmÄnÄhÄrtiÅÄntayÄ||78||
cUrNAni mAtulu~ggasya bhAvitAni rasena vA|
kuryAdvartIH saguTikA gulmAnAhArtishAntaye||78||
Or prepare the suppositories and pills by impregnating the powders of the above drugs in the juice of pomelo (matulunga) and use them for providing relief in gulma, distension of abdomen and discomfort [78]
Hingvadi churna and gutika
हिà¤à¥à¤à¥ तà¥à¤°à¤¿à¤à¤à¥à¤à¤ पाठाठहपà¥à¤·à¤¾à¤®à¤à¤¯à¤¾à¤ शà¤à¥à¤®à¥|
ठà¤à¤®à¥à¤¦à¤¾à¤à¤à¤¨à¥à¤§à¥ ठतिनà¥à¤¤à¤¿à¤¡à¥à¤à¤¾à¤®à¥à¤²à¤µà¥à¤¤à¤¸à¥||à¥à¥¯||
दाडिमठपà¥à¤·à¥à¤à¤°à¤ धानà¥à¤¯à¤®à¤à¤¾à¤à¥à¤ à¤à¤¿à¤¤à¥à¤°à¤à¤ वà¤à¤¾à¤®à¥|
दà¥à¤µà¥ à¤à¥à¤·à¤¾à¤°à¥ लवणॠदà¥à¤µà¥ ठà¤à¤µà¥à¤¯à¤ à¤à¥à¤à¤¤à¥à¤° à¤à¥à¤°à¥à¤£à¤¯à¥à¤¤à¥||८०||
à¤à¥à¤°à¥à¤£à¤®à¥à¤¤à¤¤à¥ पà¥à¤°à¤¯à¥à¤à¥à¤¤à¤µà¥à¤¯à¤®à¤¨à¥à¤¨à¤ªà¤¾à¤¨à¥à¤·à¥à¤µà¤¨à¤¤à¥à¤¯à¤¯à¤®à¥|
पà¥à¤°à¤¾à¤à¥à¤à¤à¥à¤¤à¤®à¤¥à¤µà¤¾ पà¥à¤¯à¤ मदà¥à¤¯à¥à¤¨à¥à¤·à¥à¤£à¥à¤¦à¤à¥à¤¨ वा||८१||
पारà¥à¤¶à¥à¤µà¤¹à¥à¤¦à¥à¤¬à¤¸à¥à¤¤à¤¿à¤¶à¥à¤²à¥à¤·à¥ à¤à¥à¤²à¥à¤®à¥ वातà¤à¤«à¤¾à¤¤à¥à¤®à¤à¥|
à¤à¤¨à¤¾à¤¹à¥ मà¥à¤¤à¥à¤°à¤à¥à¤à¥à¤à¥à¤°à¥ ठशà¥à¤²à¥ ठà¤à¥à¤¦à¤¯à¥à¤¨à¤¿à¤à¥ [९] ||८२||
à¤à¥à¤°à¤¹à¤£à¥à¤¯à¤°à¥à¤¶à¥à¤µà¤¿à¤à¤¾à¤°à¥à¤·à¥ पà¥à¤²à¥à¤¹à¥à¤¨à¤¿ पाणà¥à¤¡à¥à¤µà¤¾à¤®à¤¯à¥à¤½à¤°à¥à¤à¥|
à¤à¤°à¥à¤µà¤¿à¤¬à¤¨à¥à¤§à¥ हिà¤à¥à¤à¤¾à¤¯à¤¾à¤ à¤à¤¾à¤¸à¥ शà¥à¤µà¤¾à¤¸à¥ à¤à¤²à¤à¥à¤°à¤¹à¥||८३||
à¤à¤¾à¤µà¤¿à¤¤à¤ मातà¥à¤²à¥à¤à¥à¤à¤¸à¥à¤¯ à¤à¥à¤°à¥à¤£à¤®à¥à¤¤à¤¦à¥à¤°à¤¸à¥à¤¨ वा|
बहà¥à¤¶à¥ à¤à¥à¤à¤¿à¤à¤¾à¤ à¤à¤¾à¤°à¥à¤¯à¤¾à¤ à¤à¤¾à¤°à¥à¤®à¥à¤à¤¾à¤ सà¥à¤¯à¥à¤¸à¥à¤¤à¤¤à¥à¤½à¤§à¤¿à¤à¤®à¥||८४||
à¤à¤¤à¤¿ हिà¤à¥à¤à¥à¤µà¤¾à¤¦à¤¿à¤à¥à¤°à¥à¤£à¤ à¤à¥à¤à¤¿à¤à¤¾ ठ|
hiá¹ gu trikaá¹ukaá¹ pÄá¹hÄá¹ hapuá¹£ÄmabhayÄá¹ Åaá¹Ä«m|
ajamÅdÄjagandhÄ ca tintiá¸Ä«kÄmlavÄtasau||79||
dÄá¸imaá¹ puá¹£karaá¹ dhÄnyamajÄjīṠcitrakaá¹ vacÄm|
dvau ká¹£Ärau lavaá¹Ä dvÄ ca cavyaá¹ caikatra cÅ«rá¹ayÄt||80||
cÅ«rá¹amÄtat prayÅktavyamannapÄnÄá¹£vanatyayam|
prÄgbhaktamathavÄ pÄyaá¹ madyÄnÅá¹£á¹ÅdakÄna vÄ||81||
pÄrÅvahrÌ¥dbastiÅÅ«lÄá¹£u gulmÄ vÄtakaphÄtmakÄ|
ÄnÄhÄ mÅ«trakrÌ¥cchrÄ ca ÅÅ«lÄ ca gudayÅnijÄ [9] ||82||
grahaá¹yarÅÅvikÄrÄá¹£u plÄ«hni pÄá¹á¸vÄmayÄ'rucau|
urÅvibandhÄ hikkÄyÄá¹ kÄsÄ ÅvÄsÄ galagrahÄ||83||
bhÄvitaá¹ mÄtuluá¹ gasya cÅ«rá¹amÄtadrasÄna vÄ|
bahuÅÅ guá¹ikÄḥ kÄryÄḥ kÄrmukÄḥ syustatÅ'dhikam||84||
iti hiá¹ gvÄdicÅ«rá¹aá¹ guá¹ikÄ ca |
hi~ggu trikaTukaM pAThAM hapuShAmabhayAM shaTIm|
ajamodAjagandhe ca tintiDIkAmlavetasau||79||
dADimaM puShkaraM dhAnyamajAjIM citrakaM vacAm|
dvau kShArau lavaNe dve ca cavyaM caikatra cUrNayet||80||
cUrNametat prayoktavyamannapAneShvanatyayam|
prAgbhaktamathavA peyaM madyenoShNodakena vA||81||
pArshvahRudbastishUleShu gulme vAtakaphAtmake|
AnAhe mUtrakRucchre ca shUle ca gudayonije [9] ||82||
grahaNyarshovikAreShu plIhni pANDvAmaye~arucau|
urovibandhe hikkAyAM kAse shvAse galagrahe||83||
bhAvitaM mAtulu~ggasya cUrNametadrasena vA|
bahusho guTikAH kAryAH kArmukAH syustato~adhikam||84||
iti hi~ggvAdicUrNaM guTikA ca
Make fine powder of equal parts of asafoetida, trikatu, patha, hapusha, haritaki, shati, ajamoda, ajagandha, tintidika, amlavetas, pomegranate, pushkaramula, coriander, cumin, chitraka, vacha, two types of kshara, two types of salt and chavya. It is known as hingvadichurnam.
This powder is to be given with food and drinks or it may be taken before meal as drink mixed with wine or hot water. This has no harmful effect.
It is useful in vata-kapha gulma, pain in hypogastric, epigastric and hypochondric regions of the abdomen, distension of abdomen, dysuria, pain in anus and vagina, assimilation disorders, piles, spleen disorders, anemia, anorexia, tightness of chest, hiccup, cough, dyspnoea and sore-throat.
The pills may also be prepared by repeatedly impregnating the above mentioned powders in juice of citron, which is more effective than administration of the simple powders. Thus hingvadichurnam and gutika have been described [79-84]
मातà¥à¤²à¥à¤à¥à¤à¤°à¤¸à¥ हिà¤à¥à¤à¥ दाडिमठबिडसà¥à¤¨à¥à¤§à¤µà¥|
सà¥à¤°à¤¾à¤®à¤£à¥à¤¡à¥à¤¨ पातवà¥à¤¯à¤ वातà¤à¥à¤²à¥à¤®à¤°à¥à¤à¤¾à¤ªà¤¹à¤®à¥||८५||
mÄtuluá¹ garasÅ hiá¹ gu dÄá¸imaá¹ biá¸asaindhavÄ|
surÄmaá¹á¸Äna pÄtavyaá¹ vÄtagulmarujÄpaham||85||
mAtulu~ggaraso hi~ggu dADimaM biDasaindhave|
surAmaNDena pAtavyaM vAtagulmarujApaham||85||
Mix asafoetida, pomegranate and bid and rock salts in juice of citron and take with supernatant fluid of surÄ wine. It cures pain of vata gulma [85]
Shatyadi churnam and gutika
शà¤à¥à¤ªà¥à¤·à¥à¤à¤°à¤¹à¤¿à¤à¥à¤à¥à¤µà¤®à¥à¤²à¤µà¥à¤¤à¤¸à¤à¥à¤·à¤¾à¤°à¤à¤¿à¤¤à¥à¤°à¤à¤¾à¤¨à¥|
धानà¥à¤¯à¤à¤ ठयवानà¥à¤ ठविडà¤à¥à¤à¤ सà¥à¤¨à¥à¤§à¤µà¤ वà¤à¤¾à¤®à¥||८६||
सà¤à¤µà¥à¤¯à¤ªà¤¿à¤ªà¥à¤ªà¤²à¥à¤®à¥à¤²à¤¾à¤®à¤à¤à¤¨à¥à¤§à¤¾à¤ सदाडिमामà¥|
ठà¤à¤¾à¤à¥à¤ à¤à¤¾à¤à¤®à¥à¤¦à¤¾à¤ ठà¤à¥à¤°à¥à¤£à¤ à¤à¥à¤¤à¥à¤µà¤¾ पà¥à¤°à¤¯à¥à¤à¤¯à¥à¤¤à¥||८à¥||
रसà¥à¤¨ मातà¥à¤²à¥à¤à¥à¤à¤¸à¥à¤¯ मधà¥à¤¶à¥à¤à¥à¤¤à¥à¤¨ वा पà¥à¤¨à¤|
à¤à¤¾à¤µà¤¿à¤¤à¤ à¤à¥à¤à¤¿à¤à¤¾à¤ à¤à¥à¤¤à¥à¤µà¤¾ सà¥à¤ªà¤¿à¤·à¥à¤à¤¾à¤ à¤à¥à¤²à¤¸à¤®à¥à¤®à¤¿à¤¤à¤¾à¤®à¥||८८||
à¤à¥à¤²à¥à¤®à¤ पà¥à¤²à¥à¤¹à¤¾à¤¨à¤®à¤¾à¤¨à¤¾à¤¹à¤ शà¥à¤µà¤¾à¤¸à¤ à¤à¤¾à¤¸à¤®à¤°à¥à¤à¤à¤®à¥|
हिà¤à¥à¤à¤¾à¤ हà¥à¤¦à¥à¤°à¥à¤à¤®à¤°à¥à¤¶à¤¾à¤à¤¸à¤¿ विविधाठशिरसॠरà¥à¤à¤®à¥||८९||
पाणà¥à¤¡à¥à¤µà¤¾à¤®à¤¯à¤ à¤à¤«à¥à¤¤à¥à¤à¥à¤²à¥à¤¶à¤ सरà¥à¤µà¤à¤¾à¤ ठपà¥à¤°à¤µà¤¾à¤¹à¤¿à¤à¤¾à¤®à¥|
पारà¥à¤¶à¥à¤µà¤¹à¥à¤¦à¥à¤¬à¤¸à¥à¤¤à¤¿à¤¶à¥à¤²à¤ ठà¤à¥à¤à¤¿à¤à¥à¤·à¤¾ वà¥à¤¯à¤ªà¥à¤¹à¤¤à¤¿||९०||
Åaá¹Ä«puá¹£karahiá¹ gvamlavÄtasaká¹£ÄracitrakÄn|
dhÄnyakaá¹ ca yavÄnīṠca viá¸aá¹ gaá¹ saindhavaá¹ vacÄm||86||
sacavyapippalÄ«mÅ«lÄmajagandhÄá¹ sadÄá¸imÄm|
ajÄjīṠcÄjamÅdÄá¹ ca cÅ«rá¹aá¹ krÌ¥tvÄ prayÅjayÄt||87||
rasÄna mÄtuluá¹ gasya madhuÅuktÄna vÄ punaḥ|
bhÄvitaá¹ guá¹ikÄá¹ krÌ¥tvÄ supiá¹£á¹Äá¹ kÅlasammitÄm||88||
gulmaá¹ plÄ«hÄnamÄnÄhaá¹ ÅvÄsaá¹ kÄsamarÅcakam|
hikkÄá¹ hrÌ¥drÅgamarÅÄá¹si vividhÄá¹ ÅirasÅ rujam||89||
pÄá¹á¸vÄmayaá¹ kaphÅtklÄÅaá¹ sarvajÄá¹ ca pravÄhikÄm|
pÄrÅvahrÌ¥dbastiÅÅ«laá¹ ca guá¹ikaiá¹£Ä vyapÅhati||90||
shaTIpuShkarahi~ggvamlavetasakShAracitrakAn|
dhAnyakaM ca yavAnIM ca viDa~ggaM saindhavaM vacAm||86||
sacavyapippalImUlAmajagandhAM sadADimAm|
ajAjIM cAjamodAM ca cUrNaM kRutvA prayojayet||87||
rasena mAtulu~ggasya madhushuktena vA punaH| bhAvitaM guTikAM kRutvA supiShTAM kolasammitAm||88||
gulmaM plIhAnamAnAhaM shvAsaM kAsamarocakam|
hikkAM hRudrogamarshAMsi vividhAM shiraso rujam||89||
pANDvAmayaM kaphotkleshaM sarvajAM ca pravAhikAm|
pArshvahRudbastishUlaM ca guTikaiShA vyapohati||90||
Mix fine powders of shati, pushkaramula, asafoetida, amlavetasa, kshara, chitraka, coriander, ajwain (yavani), vidanga, rock-salt, vacha, chavya, pippalimula, ajagandha, pomegranate, ajaji and ajamoda. It may be used in powder form or in the form of pills made of size of jujube by impregnating these powders in juice of citron or vinegar of honey by rubbing well.
This pill cures gulma, spleen disorders, distension of abdomen, dyspnea, anorexia, hiccup, heart diseases, piles, various types of headache, anemia, excessive of secretions (kaphotklesha), all types of dysenteries and pain in hypogastric, epigastric and hypochondric regions of the abdomen [86-90]
Nagara preparation
नाà¤à¤°à¤¾à¤°à¥à¤§à¤ªà¤²à¤ पिषà¥à¤à¥à¤µà¤¾ दà¥à¤µà¥ पलॠलà¥à¤à¥à¤à¤¿à¤¤à¤¸à¥à¤¯ à¤|
तिलसà¥à¤¯à¥à¤à¤ à¤à¥à¤¡à¤ªà¤²à¤ à¤à¥à¤·à¥à¤°à¥à¤£à¥à¤·à¥à¤£à¥à¤¨ ना पिबà¥à¤¤à¥||९१||
वातà¤à¥à¤²à¥à¤®à¤®à¥à¤¦à¤¾à¤µà¤°à¥à¤¤à¤ यà¥à¤¨à¤¿à¤¶à¥à¤²à¤ ठनाशयà¥à¤¤à¥|
nÄgarÄrdhapalaá¹ piá¹£á¹vÄ dvÄ palÄ luñcitasya ca|
tilasyaikaá¹ guá¸apalaá¹ kṣīrÄá¹Åá¹£á¹Äna nÄ pibÄt||91||
vÄtagulmamudÄvartaá¹ yÅniÅÅ«laá¹ ca nÄÅayÄt|
nAgarArdhapalaM piShTvA dve pale lu~jcitasya ca|
tilasyaikaM guDapalaM kShIreNoShNena nA pibet||91||
vAtagulmamudAvartaM yonishUlaM ca nAshayet|
Make paste of 25 gm of dried ginger, 100 gm pealed sesame and 50 gm of jaggery and administer to the patient with warm milk. It cures vata gulma, udavarta ( disorder due to improper direction of vata) and pain in vagina [91½]
पिबà¥à¤¦à¥à¤°à¤£à¥à¤¡à¤à¤ तà¥à¤²à¤ वारà¥à¤£à¥à¤®à¤£à¥à¤¡à¤®à¤¿à¤¶à¥à¤°à¤¿à¤¤à¤®à¥||९२||
तदà¥à¤µ तà¥à¤²à¤ पयसा वातà¤à¥à¤²à¥à¤®à¥ पिबà¥à¤¨à¥à¤¨à¤°à¤|
शà¥à¤²à¥à¤·à¥à¤®à¤£à¥à¤¯à¤¨à¥à¤¬à¤²à¥ पà¥à¤°à¥à¤µà¤ हितठपितà¥à¤¤à¤¾à¤¨à¥à¤à¥ परमà¥||९३||
pibÄdÄraá¹á¸ajaá¹ tailaá¹ vÄruá¹Ä«maá¹á¸amiÅritam||92||
tadÄva tailaá¹ payasÄ vÄtagulmÄ« pibÄnnaraḥ|
ÅlÄá¹£maá¹yanubalÄ pÅ«rvaá¹ hitaá¹ pittÄnugÄ param||93||
pibederaNDajaM tailaM vAruNImaNDamishritam||92||
tadeva tailaM payasA vAtagulmI pibennaraH|
shleShmaNyanubale pUrvaM hitaM pittAnuge param||93||
The patient of vata gulma associated with kapha dominance, then should take castor oil with supernatant of varuni wine and if pitta is associated then take castor oil with milk [92-93]
Lashuna-kshiram
साधयà¥à¤à¥à¤à¥à¤¦à¥à¤§à¤¶à¥à¤·à¥à¤à¤¸à¥à¤¯ लशà¥à¤¨à¤¸à¥à¤¯ à¤à¤¤à¥à¤·à¥à¤ªà¤²à¤®à¥|
à¤à¥à¤·à¥à¤°à¥à¤¦à¤à¥à¤½à¤·à¥à¤à¤à¥à¤£à¤¿à¤¤à¥ à¤à¥à¤·à¥à¤°à¤¶à¥à¤·à¤ ठना पिबà¥à¤¤à¥||९४||
वातà¤à¥à¤²à¥à¤®à¤®à¥à¤¦à¤¾à¤µà¤°à¥à¤¤à¤ à¤à¥à¤§à¥à¤°à¤¸à¥à¤ विषमà¤à¥à¤µà¤°à¤®à¥|
हà¥à¤¦à¥à¤°à¥à¤à¤ विदà¥à¤°à¤§à¤¿à¤ शà¥à¤¥à¤ साधयतà¥à¤¯à¤¾à¤¶à¥ ततà¥à¤ªà¤¯à¤||९५||
à¤à¤¤à¤¿ लशà¥à¤¨à¤à¥à¤·à¥à¤°à¤®à¥ |
sÄdhayÄcchuddhaÅuá¹£kasya laÅunasya catuá¹£palam|
kṣīrÅdakÄ'á¹£á¹aguá¹itÄ [10] kṣīraÅÄá¹£aá¹ ca nÄ pibÄt||94||
vÄtagulmamudÄvartaá¹ grÌ¥dhrasīṠviá¹£amajvaram|
hrÌ¥drÅgaá¹ vidradhiá¹ ÅÅthaá¹ sÄdhayatyÄÅu tatpayaḥ||95||
iti laÅunakṣīram |
sAdhayecchuddhashuShkasya lashunasya catuShpalam|
kShIrodake~aShTaguNite [10] kShIrasheShaM ca nA pibet||94||
vAtagulmamudAvartaM gRudhrasIM viShamajvaram|
hRudrogaM vidradhiM shothaM sAdhayatyAshu tatpayaH||95||
iti lashunakShIram
Take 160 gm of dried and peeled garlic, add to it 640 ml of milk and 640 ml of water and boil on slow fire till only milk remains. It is known as lashuna kshiram and its oral administration provides quick relief in vata gulma, udavarta, sciatica, irregular fever, heart disease, abscess and inflammation [94-95]
Taila panchakam
तà¥à¤²à¤ पà¥à¤°à¤¸à¤¨à¥à¤¨à¤¾ à¤à¥à¤®à¥à¤¤à¥à¤°à¤®à¤¾à¤°à¤¨à¤¾à¤²à¤ यवाà¤à¥à¤°à¤à¤®à¥|
à¤à¥à¤²à¥à¤®à¤ à¤à¤ रमानाहठपà¥à¤¤à¤®à¥à¤à¤¤à¥à¤° साधयà¥à¤¤à¥||९६||
à¤à¤¤à¤¿ तà¥à¤²à¤ªà¤à¥à¤à¤à¤®à¥ |
tailaá¹ prasannÄ gÅmÅ«tramÄranÄlaá¹ yavÄgrajam|
gulmaá¹ jaá¹haramÄnÄhaá¹ pÄ«tamÄkatra sÄdhayÄt||96||
iti tailapañcakam |
tailaM prasannA gomUtramAranAlaM yavAgrajam|
gulmaM jaTharamAnAhaM pItamekatra sAdhayet||96||
iti tailapa~jcakam
The mixture of castor oil, prasanna wine, cowâs urine, aranala (sour kanji) and yavakshara is known as tailapanchakam. Its oral administration cures gulma, gastric disorders and distension of abdomen [96]
shilajatu-prayoga
पà¤à¥à¤à¤®à¥à¤²à¥à¤à¤·à¤¾à¤¯à¥à¤£ सà¤à¥à¤·à¤¾à¤°à¥à¤£ शिलाà¤à¤¤à¥|
पिबà¥à¤¤à¥à¤¤à¤¸à¥à¤¯ पà¥à¤°à¤¯à¥à¤à¥à¤£ वातà¤à¥à¤²à¥à¤®à¤¾à¤¤à¥ पà¥à¤°à¤®à¥à¤à¥à¤¯à¤¤à¥||९à¥||
à¤à¤¤à¤¿ शिलाà¤à¤¤à¥à¤ªà¥à¤°à¤¯à¥à¤à¤ |
pañcamÅ«lÄ«kaá¹£ÄyÄá¹a saká¹£ÄrÄá¹a ÅilÄjatu|
pibÄttasya prayÅgÄá¹a vÄtagulmÄt pramucyatÄ||97||
iti ÅilÄjatuprayÅgaḥ |
pa~jcamUlIkaShAyeNa sakShAreNa [11] shilAjatu|
pibettasya prayogeNa vAtagulmAt pramucyate||97||
iti shilAjatuprayogaH
Taking of shilajatu with kshara and decoction of panchamula cures vata gulma. Thus administration of shilajatu is described [97]
Vatyam or barley preparation
वाà¤à¥à¤¯à¤ पिपà¥à¤ªà¤²à¥à¤¯à¥à¤·à¥à¤£ मà¥à¤²à¤à¤¾à¤¨à¤¾à¤ रसà¥à¤¨ वा|
à¤à¥à¤à¥à¤¤à¥à¤µà¤¾ सà¥à¤¨à¤¿à¤à¥à¤§à¤®à¥à¤¦à¤¾à¤µà¤°à¥à¤¤à¤¾à¤¦à¥à¤µà¤¾à¤¤à¤à¥à¤²à¥à¤®à¤¾à¤¦à¥à¤µà¤¿à¤®à¥à¤à¥à¤¯à¤¤à¥||९८||
vÄá¹yaá¹ pippalÄ«yūṣÄá¹a mÅ«lakÄnÄá¹ rasÄna vÄ|
bhuktvÄ snigdhamudÄvartÄdvÄtagulmÄdvimucyatÄ||98||
vATyaM pippalIyUSheNa mUlakAnAM rasena vA|
bhuktvA snigdhamudAvartAdvAtagulmAdvimucyate||98||
Taking of barley meal mixed with unctuous substances along with soup of long pepper or juice of radish, provides relief in vata gulma and udavarta [98]
Swedana
शà¥à¤²à¤¾à¤¨à¤¾à¤¹à¤µà¤¿à¤¬à¤¨à¥à¤§à¤¾à¤°à¥à¤¤à¤ सà¥à¤µà¥à¤¦à¤¯à¥à¤¦à¥à¤µà¤¾à¤¤à¤à¥à¤²à¥à¤®à¤¿à¤¨à¤®à¥|
सà¥à¤µà¥à¤¦à¥à¤ सà¥à¤µà¥à¤¦à¤µà¤¿à¤§à¤¾à¤µà¥à¤à¥à¤¤à¥à¤°à¥à¤¨à¤¾à¤¡à¥à¤ªà¥à¤°à¤¸à¥à¤¤à¤°à¤¸à¤à¥à¤à¤°à¥à¤||९९||
ÅÅ«lÄnÄhavibandhÄrtaá¹ svÄdayÄdvÄtagulminam|
svÄdaiḥ svÄdavidhÄvuktairnÄá¸Ä«prastarasaá¹ karaiḥ||99||
shUlAnAhavibandhArtaM svedayedvAtagulminam|
svedaiH svedavidhAvuktairnADIprastarasa~gkaraiH||99||
If the patient of vata gulma is also having the complaints of distension of abdomen and constipation then swedana therapy should be given in the form of nadi (cattle sudation), prastara (stone slab sudation) and sankara (mix sudation) sweda as described in Swedadhyaya [99]
Basti karma
बसà¥à¤¤à¤¿à¤à¤°à¥à¤® परठविदà¥à¤¯à¤¾à¤¦à¥à¤à¥à¤²à¥à¤®à¤à¥à¤¨à¤ तदà¥à¤§à¤¿ मारà¥à¤¤à¤®à¥|
सà¥à¤µà¥ सà¥à¤¥à¤¾à¤¨à¥ पà¥à¤°à¤¥à¤®à¤ à¤à¤¿à¤¤à¥à¤µà¤¾ सदà¥à¤¯à¥ à¤à¥à¤²à¥à¤®à¤®à¤ªà¥à¤¹à¤¤à¤¿||१००||
तसà¥à¤®à¤¾à¤¦à¤à¥à¤à¥à¤·à¥à¤£à¤¶à¥ à¤à¥à¤²à¥à¤®à¤¾ निरà¥à¤¹à¥à¤ सानà¥à¤µà¤¾à¤¸à¤¨à¥à¤|
पà¥à¤°à¤¯à¥à¤à¥à¤¯à¤®à¤¾à¤¨à¥à¤ शामà¥à¤¯à¤¨à¥à¤¤à¤¿ वातपितà¥à¤¤à¤à¤«à¤¾à¤¤à¥à¤®à¤à¤¾à¤||१०१||
à¤à¥à¤²à¥à¤®à¤à¥à¤¨à¤¾ विविधा दिषà¥à¤à¤¾à¤ सिदà¥à¤§à¤¾à¤ सिदà¥à¤§à¤¿à¤·à¥ बसà¥à¤¤à¤¯à¤|
bastikarma paraá¹ vidyÄdgulmaghnaá¹ taddhi mÄrutam|
svÄ sthÄnÄ prathamaá¹ jitvÄ sadyÅ gulmamapÅhati||100||
tasmÄdabhÄ«ká¹£á¹aÅÅ gulmÄ nirÅ«haiḥ sÄnuvÄsanaiḥ|
prayujyamÄnaiḥ ÅÄmyanti vÄtapittakaphÄtmakÄḥ||101||
gulmaghnÄ vividhÄ diá¹£á¹Äḥ siddhÄḥ siddhiá¹£u bastayaḥ|
bastikarma paraM vidyAdgulmaghnaM taddhi mArutam|
sve sthAne prathamaM jitvA sadyo gulmamapohati||100||
tasmAdabhIkShNasho gulmA nirUhaiH sAnuvAsanaiH|
prayujyamAnaiH shAmyanti vAtapittakaphAtmakAH||101||
gulmaghnA vividhA diShTAH siddhAH siddhiShu bastayaH|
Basti Karma is the best treatment of gulma because it first conquers vata at its natural site and then cures gulma quickly. Therefore niruha and anuvasana basti should be administered repeatedly for cure of vata, pitta and kapha gulma. Various types of basti for the cure of gulma shall be described in Basti Siddhi [100-101]
Medicated oils
à¤à¥à¤²à¥à¤®à¤à¥à¤¨à¤¾à¤¨à¤¿ ठतà¥à¤²à¤¾à¤¨à¤¿ वà¤à¥à¤·à¥à¤¯à¤¨à¥à¤¤à¥ वातरà¥à¤à¤¿à¤à¥||१०२||
तानि मारà¥à¤¤à¤à¥ à¤à¥à¤²à¥à¤®à¥ पानाà¤à¥à¤¯à¤à¥à¤à¤¾à¤¨à¥à¤µà¤¾à¤¸à¤¨à¥à¤|
पà¥à¤°à¤¯à¥à¤à¥à¤¤à¤¾à¤¨à¥à¤¯à¤¾à¤¶à¥ सिधà¥à¤¯à¤¨à¥à¤¤à¤¿ तà¥à¤²à¤ हà¥à¤¯à¤¨à¤¿à¤²à¤à¤¿à¤¤à¥à¤ªà¤°à¤®à¥ [१२] ||१०३||
gulmaghnÄni ca tailÄni vaká¹£yantÄ vÄtarÅgikÄ||102||
tÄni mÄrutajÄ gulmÄ pÄnÄbhyaá¹ gÄnuvÄsanaiḥ|
prayuktÄnyÄÅu sidhyanti tailaá¹ hyanilajitparam [12] ||103||
gulmaghnAni ca tailAni vakShyante vAtarogike||102||
tAni mArutaje gulme pAnAbhya~ggAnuvAsanaiH|
prayuktAnyAshu sidhyanti tailaM hyanilajitparam [12] ||103||
The various types of medicated oil useful for gulma will be described in Vatavyadhi Chikitsa. The medicated oils are used for oral administration, massage and anuvasana basti. As oil is best therapy for vata therefore it cures vata gulma quickly [102-103]
नà¥à¤²à¤¿à¤¨à¥à¤à¥à¤°à¥à¤£à¤¸à¤à¤¯à¥à¤à¥à¤¤à¤ पà¥à¤°à¥à¤µà¥à¤à¥à¤¤à¤ à¤à¥à¤¤à¤®à¥à¤µ|
समलाय पà¥à¤°à¤¦à¤¾à¤¤à¤µà¥à¤¯à¤ शà¥à¤§à¤¨à¤ वातà¤à¥à¤²à¥à¤®à¤¿à¤¨à¥||१०४||
nÄ«linÄ«cÅ«rá¹asaá¹yuktaá¹ pÅ«rvÅktaá¹ ghrÌ¥tamÄva|
samalÄya pradÄtavyaá¹ ÅÅdhanaá¹ vÄtagulminÄ||104||
nIlinIcUrNasaMyuktaM pUrvoktaM ghRutameva|
samalAya pradAtavyaM shodhanaM vAtagulmine||104||
Accumulated feces of the patient of vata gulma should be eliminated by giving earlier mentioned ghrita mixed with powder nilini.[104]
Nilinyadyam ghritam
नà¥à¤²à¤¿à¤¨à¥à¤¤à¥à¤°à¤¿à¤µà¥à¤¤à¤¾à¤¦à¤¨à¥à¤¤à¥à¤ªà¤¥à¥à¤¯à¤¾à¤à¤®à¥à¤ªà¤¿à¤²à¥à¤²à¤à¥à¤ सह|
शà¥à¤§à¤¨à¤¾à¤°à¥à¤¥à¤ à¤à¥à¤¤à¤ दà¥à¤¯à¤ सबिडà¤à¥à¤·à¤¾à¤°à¤¨à¤¾à¤à¤°à¤®à¥||१०५||
nÄ«linÄ«trivrÌ¥tÄdantÄ«pathyÄkampillakaiḥ saha|
ÅÅdhanÄrthaá¹ ghrÌ¥taá¹ dÄyaá¹ sabiá¸aká¹£ÄranÄgaram||105||
nIlinItrivRutAdantIpathyAkampillakaiH saha|
shodhanArthaM ghRutaM deyaM sabiDakShAranAgaram||105||
The ghee prepared with nilini, trivrita, danti, haritaki and kampillaka along with bid-salt and kshara should be given for shodhana [105]
Nilinyadyam ghritam
नà¥à¤²à¤¿à¤¨à¥à¤ तà¥à¤°à¤¿à¤«à¤²à¤¾à¤ रासà¥à¤¨à¤¾à¤ बलाठà¤à¤à¥à¤à¤°à¥à¤¹à¤¿à¤£à¥à¤®à¥|
पà¤à¥à¤¦à¥à¤µà¤¿à¤¡à¤à¥à¤à¤ वà¥à¤¯à¤¾à¤à¥à¤°à¥à¤ ठपलिà¤à¤¾à¤¨à¤¿ à¤à¤²à¤¾à¤¢à¤à¥||१०६||
तà¥à¤¨ पादावशà¥à¤·à¥à¤£ à¤à¥à¤¤à¤ªà¥à¤°à¤¸à¥à¤¥à¤ विपाà¤à¤¯à¥à¤¤à¥|
दधà¥à¤¨à¤ पà¥à¤°à¤¸à¥à¤¥à¥à¤¨ सà¤à¤¯à¥à¤à¥à¤¯ सà¥à¤§à¤¾à¤à¥à¤·à¥à¤°à¤ªà¤²à¥à¤¨ à¤||१०à¥||
ततॠà¤à¥à¤¤à¤ªà¤²à¤ ददà¥à¤¯à¤¾à¤¦à¥à¤¯à¤µà¤¾à¤à¥à¤®à¤£à¥à¤¡à¤®à¤¿à¤¶à¥à¤°à¤¿à¤¤à¤®à¥|
à¤à¥à¤°à¥à¤£à¥ समà¥à¤¯à¤à¥à¤µà¤¿à¤°à¤¿à¤à¥à¤¤à¤ ठà¤à¥à¤à¤¯à¥à¤¦à¥à¤°à¤¸à¤à¥à¤à¤¨à¤®à¥||१०८||
à¤à¥à¤²à¥à¤®à¤à¥à¤·à¥à¤ à¥à¤¦à¤°à¤µà¥à¤¯à¤à¥à¤à¤¶à¥à¤«à¤ªà¤¾à¤£à¥à¤¡à¥à¤µà¤¾à¤®à¤¯à¤à¥à¤µà¤°à¤¾à¤¨à¥|
शà¥à¤µà¤¿à¤¤à¥à¤°à¤ पà¥à¤²à¥à¤¹à¤¾à¤¨à¤®à¥à¤¨à¥à¤®à¤¾à¤¦à¤ à¤à¥à¤¤à¤®à¥à¤¤à¤¦à¥à¤µà¥à¤¯à¤ªà¥à¤¹à¤¤à¤¿||१०९||
à¤à¤¤à¤¿ नà¥à¤²à¤¿à¤¨à¥à¤¯à¤¾à¤¦à¥à¤¯à¤ à¤à¥à¤¤à¤®à¥
nÄ«linīṠtriphalÄá¹ rÄsnÄá¹ balÄá¹ kaá¹ukarÅhiá¹Ä«m|
pacÄdviá¸aá¹ gaá¹ vyÄghrīṠca palikÄni jalÄá¸hakÄ||106||
tÄna pÄdÄvaÅÄá¹£Äá¹a ghrÌ¥taprasthaá¹ vipÄcayÄt|
dadhnaḥ prasthÄna saá¹yÅjya sudhÄkṣīrapalÄna ca||107||
tatÅ ghrÌ¥tapalaá¹ dadyÄdyavÄgÅ«maá¹á¸amiÅritam|
jÄ«rá¹Ä samyagviriktaá¹ ca bhÅjayÄdrasabhÅjanam||108||
gulmakuá¹£á¹hÅdaravyaá¹ gaÅÅphapÄá¹á¸vÄmayajvarÄn|
Åvitraá¹ plÄ«hÄnamunmÄdaá¹ ghrÌ¥tamÄtadvyapÅhati||109||
iti nÄ«linyÄdyaá¹ ghrÌ¥tam
nIlinIM triphalAM rAsnAM balAM kaTukarohiNIm|
pacedviDa~ggaM vyAghrIM ca palikAni jalADhake||106||
tena pAdAvasheSheNa ghRutaprasthaM vipAcayet|
dadhnaH prasthena saMyojya sudhAkShIrapalena ca||107||
tato ghRutapalaM dadyAdyavAgUmaNDamishritam|
jIrNe samyagviriktaM ca bhojayedrasabhojanam||108||
gulmakuShThodaravya~ggashophapANDvAmayajvarAn|
shvitraM plIhAnamunmAdaM ghRutametadvyapohati||109||
iti nIlinyAdyaM ghRutam
Take 50 gm each of nilini, triphala, rasna, bala, katuki, vidanga and kantakari and add to it 2.5 litres of water and prepare the decoction by reducing it to one-fourth. Add to it 640 ml of ghee, 640 ml of curd and 50 ml of latex of snuhi and prepare ghee as per method of sneha-paka. Its 40 ml mixed with manda (liquid obtained by filtering the boiled rice) should be given for virechana. When the patient is well purged and the drug is digested then meat soup is given in diet.
This ghrita cures gulma, kushtha, udara roga, vyanga (freckles), swellings, anemia, fever, leukoderma, splenomegaly and psychic disorders (unmada). Thus nilinyadi ghritam is described [106-109]
Pathya in vata gulma
à¤à¥à¤à¥à¤à¥à¤à¤¾à¤¶à¥à¤ मयà¥à¤°à¤¾à¤¶à¥à¤ तितà¥à¤¤à¤¿à¤°à¤¿à¤à¥à¤°à¥à¤à¥à¤à¤µà¤°à¥à¤¤à¤à¤¾à¤|
शालयॠमदिरा सरà¥à¤ªà¤¿à¤°à¥à¤µà¤¾à¤¤à¤à¥à¤²à¥à¤®à¤à¤¿à¤·à¤à¥à¤à¤¿à¤¤à¤®à¥||११०||
हितमà¥à¤·à¥à¤£à¤ दà¥à¤°à¤µà¤ सà¥à¤¨à¤¿à¤à¥à¤§à¤ à¤à¥à¤à¤¨à¤ वातà¤à¥à¤²à¥à¤®à¤¿à¤¨à¤¾à¤®à¥|
समणà¥à¤¡à¤µà¤¾à¤°à¥à¤£à¥à¤ªà¤¾à¤¨à¤ पà¤à¥à¤µà¤ वा धानà¥à¤¯à¤à¥à¤°à¥à¤à¤²à¤®à¥||१११||
kukkuá¹ÄÅca mayÅ«rÄÅca tittirikrauñcavartakÄḥ|
ÅÄlayÅ madirÄ sarpirvÄtagulmabhiá¹£agjitam||110||
hitamuá¹£á¹aá¹ dravaá¹ snigdhaá¹ bhÅjanaá¹ vÄtagulminÄm|
samaá¹á¸avÄruá¹Ä«pÄnaá¹ pakvaá¹ vÄ dhÄnyakairjalam||111||
kukkuTAshca mayUrAshca tittirikrau~jcavartakAH|
shAlayo madirA sarpirvAtagulmabhiShagjitam||110||
hitamuShNaM dravaM snigdhaM bhojanaM vAtagulminAm|
samaNDavAruNIpAnaM pakvaM vA dhAnyakairjalam||111||
Hot, liquid and unctuous diet is beneficial for the patient of vata gulma. Red rice, wine and ghee; meats of chicken, peacock, partridge (tittara), krauncha (demoiselle) and quail (vartaka) are beneficial for the patient of vata gulma.
Similarly a potion of varuni wine with manda (supernatant fluid of boiled rice) or water boiled with coriander is beneficial [110-111]
Protection of agni
मनà¥à¤¦à¥à¤½à¤à¥à¤¨à¥ वरà¥à¤§à¤¤à¥ à¤à¥à¤²à¥à¤®à¥ दà¥à¤ªà¥à¤¤à¥ à¤à¤¾à¤à¥à¤¨à¥ पà¥à¤°à¤¶à¤¾à¤®à¥à¤¯à¤¤à¤¿|
तसà¥à¤®à¤¾à¤¨à¥à¤¨à¤¾ नातिसà¥à¤¹à¤¿à¤¤à¥à¤¯à¤ à¤à¥à¤°à¥à¤¯à¤¾à¤¨à¥à¤¨à¤¾à¤¤à¤¿à¤µà¤¿à¤²à¤à¥à¤à¤¨à¤®à¥||११२||
mandÄ'gnau vardhatÄ gulmÅ dÄ«ptÄ cÄgnau praÅÄmyati|
tasmÄnnÄ nÄtisauhityaá¹ kuryÄnnÄtivilaá¹ ghanam||112||
mande~agnau vardhate gulmo dIpte cAgnau prashAmyati|
tasmAnnA nAtisauhityaM kuryAnnAtivila~gghanam||112||
With decrease in digestive-power (agni) the gulma is aggravated, while on augmentation of the digestion (agni) the gulma is pacified. Therefore, to the patient of gulma neither excessive nutritional food nor excessive fasting or light food/treatment should be prescribed [112]
Oleation therapy
सरà¥à¤µà¤¤à¥à¤° à¤à¥à¤²à¥à¤®à¥ पà¥à¤°à¤¥à¤®à¤ सà¥à¤¨à¥à¤¹à¤¸à¥à¤µà¥à¤¦à¥à¤ªà¤ªà¤¾à¤¦à¤¿à¤¤à¥|
या à¤à¥à¤°à¤¿à¤¯à¤¾ à¤à¥à¤°à¤¿à¤¯à¤¤à¥ सिदà¥à¤§à¤¿à¤ सा याति न विरà¥à¤à¥à¤·à¤¿à¤¤à¥||११३||
sarvatra gulmÄ prathamaá¹ snÄhasvÄdÅpapÄditÄ|
yÄ kriyÄ kriyatÄ siddhiá¹ sÄ yÄti na virÅ«ká¹£itÄ||113||
sarvatra gulme prathamaM snehasvedopapAdite|
yA kriyA kriyate siddhiM sA yAti na virUkShite||113||
In all types of gulma, only that successive treatment is fruitful which is given after subjecting first the patient to snehana and then swedana, but it never success if given after un-unctuous (ruksha) treatment [113]
Management of pitta gulma
à¤à¤¿à¤·à¤à¤¾à¤¤à¥à¤¯à¤¯à¤¿à¤à¤ बà¥à¤¦à¥à¤§à¥à¤µà¤¾ पितà¥à¤¤à¤à¥à¤²à¥à¤®à¤®à¥à¤ªà¤¾à¤à¤°à¥à¤¤à¥|
वà¥à¤°à¥à¤à¤¨à¤¿à¤à¤¸à¤¿à¤¦à¥à¤§à¥à¤¨ सरà¥à¤ªà¤¿à¤·à¤¾ तिà¤à¥à¤¤à¤à¥à¤¨ वा||११४||
bhiá¹£agÄtyayikaá¹ buddhvÄ pittagulmamupÄcarÄt|
vairÄcanikasiddhÄna sarpiá¹£Ä tiktakÄna vÄ||114||
bhiShagAtyayikaM buddhvA pittagulmamupAcaret|
vairecanikasiddhena sarpiShA tiktakena [14] vA||114||
Physician while dealing with pitta gulma should know that it requires immediate treatment (atyayika). Pitta gulma patient should be given ghee prepared with purgative and bitter drugs [114]
Rohiá¹yadya ghritam
रà¥à¤¹à¤¿à¤£à¥à¤à¤à¥à¤à¤¾à¤¨à¤¿à¤®à¥à¤¬à¤®à¤§à¥à¤à¤¤à¥à¤°à¤¿à¤«à¤²à¤¾à¤¤à¥à¤µà¤à¤|
à¤à¤°à¥à¤·à¤¾à¤à¤¶à¤¾à¤¸à¥à¤¤à¥à¤°à¤¾à¤¯à¤®à¤¾à¤£à¤¾ ठपà¤à¥à¤²à¤¤à¥à¤°à¤¿à¤µà¥à¤¤à¥à¤ पलà¥||११५||
दà¥à¤µà¥ पलॠठमसà¥à¤°à¤¾à¤£à¤¾à¤ साधà¥à¤¯à¤®à¤·à¥à¤à¤à¥à¤£à¥à¤½à¤®à¥à¤à¤¸à¤¿|
शà¥à¤¤à¤¾à¤à¥à¤à¥à¤·à¤ à¤à¥à¤¤à¤¸à¤®à¤ सरà¥à¤ªà¤¿à¤·à¤¶à¥à¤ à¤à¤¤à¥à¤·à¥à¤ªà¤²à¤®à¥||११६||
पिबà¥à¤¤à¥ समà¥à¤®à¥à¤°à¥à¤à¥à¤à¤¿à¤¤à¤ तà¥à¤¨ à¤à¥à¤²à¥à¤®à¤ शामà¥à¤¯à¤¤à¤¿ पà¥à¤¤à¥à¤¤à¤¿à¤à¤|
à¤à¥à¤µà¤°à¤¸à¥à¤¤à¥à¤·à¥à¤£à¤¾ ठशà¥à¤²à¤ ठà¤à¥à¤°à¤®à¥ मà¥à¤°à¥à¤à¥à¤à¤¾à¤½à¤°à¥à¤à¤¿à¤¸à¥à¤¤à¤¥à¤¾||११à¥||
à¤à¤¤à¤¿ रà¥à¤¹à¤¿à¤£à¥à¤¯à¤¾à¤¦à¥à¤¯à¤ à¤à¥à¤¤à¤®à¥
rÅhiá¹Ä«kaá¹ukÄnimbamadhukatriphalÄtvacaḥ|
kará¹£Äá¹ÅÄstrÄyamÄá¹Ä ca paá¹ÅlatrivrÌ¥tÅḥ palÄ||115||
dvÄ palÄ ca masÅ«rÄá¹Äá¹ sÄdhyamaá¹£á¹aguá¹Ä'mbhasi|
ÅrÌ¥tÄcchÄá¹£aá¹ ghrÌ¥tasamaá¹ sarpiá¹£aÅca catuá¹£palam||116||
pibÄt sammÅ«rcchitaá¹ tÄna gulmaḥ ÅÄmyati paittikaḥ|
jvarastr̥ṣá¹Ä ca ÅÅ«laá¹ ca bhramÅ mÅ«rcchÄ'rucistathÄ||117||
iti rÅhiá¹yÄdyaá¹ ghrÌ¥tam
rohiNIkaTukAnimbamadhukatriphalAtvacaH|
karShAMshAstrAyamANA ca paTolatrivRutoH pale||115||
dve pale ca masUrANAM sAdhyamaShTaguNe~ambhasi|
shRutAccheShaM ghRutasamaM sarpiShashca catuShpalam||116||
pibet sammUrcchitaM tena gulmaH shAmyati paittikaH|
jvarastRuShNA ca shUlaM ca bhramo mUrcchA~arucistathA||117||
iti rohiNyAdyaM ghRutam
Take 10 gm each of katuka, neem, liquorices, triphala and trayamana; 40 gm each of patola and trivrita; 80 gm of lentil (masura) and add to it 8 times water; boil on low fire till it reduces to 160 ml. Add to it equal quantity of ghee i.e. 160 ml and administer it to the patient orally. It alleviates pitta gulma, fever, thirst, abdominal pain, giddiness, fainting and anorexia. Thus rohinyadi ghrita is described [117]
Trayamaá¹adi ghritam
à¤à¤²à¥ दशà¤à¥à¤£à¥ साधà¥à¤¯à¤ तà¥à¤°à¤¾à¤¯à¤®à¤¾à¤£à¤¾à¤à¤¤à¥à¤·à¥à¤ªà¤²à¤®à¥|
पà¤à¥à¤à¤à¤¾à¤à¤¸à¥à¤¥à¤¿à¤¤à¤ पà¥à¤¤à¤ à¤à¤²à¥à¤à¥à¤ सà¤à¤¯à¥à¤à¥à¤¯ à¤à¤¾à¤°à¥à¤·à¤¿à¤à¥à¤||११८||
रà¥à¤¹à¤¿à¤£à¥ à¤à¤à¥à¤à¤¾ मà¥à¤¸à¥à¤¤à¤¾ तà¥à¤°à¤¾à¤¯à¤®à¤¾à¤£à¤¾ दà¥à¤°à¤¾à¤²à¤à¤¾|
à¤à¤²à¥à¤à¥à¤¸à¥à¤¤à¤¾à¤®à¤²à¤à¥à¤µà¥à¤°à¤¾à¤à¥à¤µà¤¨à¥à¤¤à¥à¤à¤¨à¥à¤¦à¤¨à¥à¤¤à¥à¤ªà¤²à¥à¤||११९||
रससà¥à¤¯à¤¾à¤®à¤²à¤à¤¾à¤¨à¤¾à¤ ठà¤à¥à¤·à¥à¤°à¤¸à¥à¤¯ ठà¤à¥à¤¤à¤¸à¥à¤¯ à¤|
पलानि पà¥à¤¥à¤à¤·à¥à¤à¤¾à¤·à¥à¤à¥ दतà¥à¤¤à¥à¤µà¤¾ समà¥à¤¯à¤à¥à¤µà¤¿à¤ªà¤¾à¤à¤¯à¥à¤¤à¥||१२०||
पितà¥à¤¤à¤°à¤à¥à¤¤à¤à¤µà¤ à¤à¥à¤²à¥à¤®à¤ वà¥à¤¸à¤°à¥à¤ªà¤ पà¥à¤¤à¥à¤¤à¤¿à¤à¤ à¤à¥à¤µà¤°à¤®à¥|
हà¥à¤¦à¥à¤°à¥à¤à¤ à¤à¤¾à¤®à¤²à¤¾à¤ à¤à¥à¤·à¥à¤ ठहनà¥à¤¯à¤¾à¤¦à¥à¤¤à¤¦à¥à¤à¥à¤¤à¥à¤¤à¥à¤¤à¤®à¤®à¥||१२१||
à¤à¤¤à¤¿ तà¥à¤°à¤¾à¤¯à¤®à¤¾à¤£à¤¾à¤¦à¥à¤¯à¤ à¤à¥à¤¤à¤®à¥
jalÄ daÅaguá¹Ä sÄdhyaá¹ trÄyamÄá¹Äcatuá¹£palam|
pañcabhÄgasthitaá¹ pÅ«taá¹ kalkaiḥ saá¹yÅjya kÄrá¹£ikaiḥ||118||
rÅhiá¹Ä« kaá¹ukÄ mustÄ trÄyamÄá¹Ä durÄlabhÄ|
kalkaistÄmalakÄ«vÄ«rÄjÄ«vantÄ«candanÅtpalaiḥ||119||
rasasyÄmalakÄnÄá¹ ca kṣīrasya ca ghrÌ¥tasya ca|
palÄni prÌ¥thagaá¹£á¹Äá¹£á¹au dattvÄ samyagvipÄcayÄt||120||
pittaraktabhavaṠgulmaṠvīsarpaṠpaittikaṠjvaram|
hrÌ¥drÅgaá¹ kÄmalÄá¹ kuá¹£á¹haá¹ hanyÄdÄtadghrÌ¥tÅttamam||121||
iti trÄyamÄá¹Ädyaá¹ ghrÌ¥tam
jale dashaguNe sAdhyaM trAyamANAcatuShpalam|
pa~jcabhAgasthitaM pUtaM kalkaiH saMyojya kArShikaiH||118||
rohiNI kaTukA mustA trAyamANA durAlabhA|
kalkaistAmalakIvIrAjIvantIcandanotpalaiH||119||
rasasyAmalakAnAM ca kShIrasya ca ghRutasya ca|
palAni pRuthagaShTAShTau dattvA samyagvipAcayet||120||
pittaraktabhavaM gulmaM vIsarpaM paittikaM jvaram|
hRudrogaM kAmalAM kuShThaM hanyAdetadghRutottamam||121||
iti trAyamANAdyaM ghRutam
Make decoction by adding 10 times of water to 160 gm of trayamana and reducing it to one fifth. To this decoction add 10 gm paste of katuka, mustaka, trayamana and duralabha; 10 gm paste of tamalaki, veera, jivanti, chandana and lotus; add to it 320 ml juice of amalaki, milk and ghee. From all these, prepare ghrita as per method of sneha pÄka. It is best ghrita to cure pitta and rakta-gulma, visarpa, pitta jwara, heart disease, jaundice and kushtha. Thus trayamanadi ghritam is described [118-121]
Amalakadi ghritam
रसà¥à¤¨à¤¾à¤®à¤²à¤à¥à¤à¥à¤·à¥à¤£à¤¾à¤ à¤à¥à¤¤à¤ªà¤¾à¤¦à¤ विपाà¤à¤¯à¥à¤¤à¥|
पथà¥à¤¯à¤¾à¤ªà¤¦à¤ पिबà¥à¤¤à¥à¤¸à¤°à¥à¤ªà¤¿à¤¸à¥à¤¤à¤¤à¥à¤¸à¤¿à¤¦à¥à¤§à¤ पितà¥à¤¤à¤à¥à¤²à¥à¤®à¤¨à¥à¤¤à¥||१२२||
à¤à¤¤à¥à¤¯à¤¾à¤®à¤²à¤à¤¾à¤¦à¥à¤¯à¤ à¤à¥à¤¤à¤®à¥
rasÄnÄmalakÄkṣūá¹Äá¹ ghrÌ¥tapÄdaá¹ vipÄcayÄt|
pathyÄpadaá¹ pibÄtsarpistatsiddhaá¹ pittagulmanut||122||
ityÄmalakÄdyaá¹ ghrÌ¥tam
rasenAmalakekShUNAM ghRutapAdaM [15] vipAcayet|
pathyApadaM pibetsarpistatsiddhaM pittagulmanut||122||
ityAmalakAdyaM ghRutam
Prepare ghrita with four parts of juice of amalaki and sugarcane juice, one-fourth part of paste of haritaki and one part of ghee. It is to be taken orally to cure pitta gulma. Thus amalakadyam ghritam is described [122]
Drakshadi ghritam
दà¥à¤°à¤¾à¤à¥à¤·à¤¾à¤ मधà¥à¤à¤ à¤à¤°à¥à¤à¥à¤°à¤ विदारà¥à¤ सशतावरà¥à¤®à¥|
परà¥à¤·à¤à¤¾à¤£à¤¿ तà¥à¤°à¤¿à¤«à¤²à¤¾à¤ साधयà¥à¤¤à¥à¤ªà¤²à¤¸à¤®à¥à¤®à¤¿à¤¤à¤®à¥||१२३||
à¤à¤²à¤¾à¤¢à¤à¥ पादशà¥à¤·à¥ रसमामलà¤à¤¸à¥à¤¯ à¤|
à¤à¥à¤¤à¤®à¤¿à¤à¥à¤·à¥à¤°à¤¸à¤ à¤à¥à¤·à¥à¤°à¤®à¤à¤¯à¤¾à¤à¤²à¥à¤à¤ªà¤¾à¤¦à¤¿à¤à¤®à¥||१२४||
साधयà¥à¤¤à¥à¤¤à¤¦à¥à¤à¥à¤¤à¤ सिदà¥à¤§à¤ शरà¥à¤à¤°à¤¾à¤à¥à¤·à¥à¤¦à¥à¤°à¤ªà¤¾à¤¦à¤¿à¤à¤®à¥|
पà¥à¤°à¤¯à¥à¤à¤¾à¤¤à¥ पितà¥à¤¤à¤à¥à¤²à¥à¤®à¤à¥à¤¨à¤ सरà¥à¤µà¤ªà¤¿à¤¤à¥à¤¤à¤µà¤¿à¤à¤¾à¤°à¤¨à¥à¤¤à¥||१२५||
à¤à¤¤à¤¿ दà¥à¤°à¤¾à¤à¥à¤·à¤¾à¤¦à¥à¤¯à¤ à¤à¥à¤¤à¤®à¥
drÄká¹£Äá¹ madhÅ«kaá¹ kharjÅ«raá¹ vidÄrīṠsaÅatÄvarÄ«m|
parūṣakÄá¹i triphalÄá¹ sÄdhayÄtpalasammitam||123||
jalÄá¸hakÄ pÄdaÅÄá¹£Ä rasamÄmalakasya ca|
ghrÌ¥tamiká¹£urasaá¹ kṣīramabhayÄkalkapÄdikam||124||
sÄdhayÄttadghrÌ¥taá¹ siddhaá¹ ÅarkarÄká¹£audrapÄdikam|
prayÅgÄt pittagulmaghnaá¹ sarvapittavikÄranut||125||
iti drÄká¹£Ädyaá¹ ghrÌ¥tam
drAkShAM madhUkaM kharjUraM vidArIM sashatAvarIm|
parUShakANi triphalAM sAdhayetpalasammitam||123||
jalADhake pAdasheShe rasamAmalakasya ca|
ghRutamikShurasaM kShIramabhayAkalkapAdikam||124||
sAdhayettadghRutaM siddhaM sharkarAkShaudrapAdikam|
prayogAt pittagulmaghnaM sarvapittavikAranut||125||
iti drAkShAdyaM ghRutam
Take 40 gm each of raisin, madhuka (mahva), date, vidari, shatavari, parushaka and triphala and add to it 2560 ml of water and boil till reduced to one-fourth. To this decoction add 640 gm each of ghee, sugar-cane juice, juice of amalaki and milk and its one fourth part of paste of haritaki; and prepare ghrita as per method of sneha-paka. Take this ghee by adding one fourth quantities of sugar and honey. It cures pitta-gulma and all types of pitta disorders. Thus drakshdyam ghritam is described [123-125]
Vasaghr̥itam
वà¥à¤·à¤ समà¥à¤²à¤®à¤¾à¤ªà¥à¤¥à¥à¤¯ पà¤à¥à¤¦à¤·à¥à¤à¤à¥à¤£à¥ à¤à¤²à¥|
शà¥à¤·à¥à¤½à¤·à¥à¤à¤à¤¾à¤à¥ तसà¥à¤¯à¥à¤µ पà¥à¤·à¥à¤ªà¤à¤²à¥à¤à¤ पà¥à¤°à¤¦à¤¾à¤ªà¤¯à¥à¤¤à¥||१२६||
तà¥à¤¨ सिदà¥à¤§à¤ à¤à¥à¤¤à¤ शà¥à¤¤à¤ सà¤à¥à¤·à¥à¤¦à¥à¤°à¤ पितà¥à¤¤à¤à¥à¤²à¥à¤®à¤¨à¥à¤¤à¥|
रà¤à¥à¤¤à¤ªà¤¿à¤¤à¥à¤¤à¤à¥à¤µà¤°à¤¶à¥à¤µà¤¾à¤¸à¤à¤¾à¤¸à¤¹à¥à¤¦à¥à¤°à¥à¤à¤¨à¤¾à¤¶à¤¨à¤®à¥||१२à¥||
à¤à¤¤à¤¿ वासाà¤à¥à¤¤à¤®à¥
vr̥ṣaá¹ samÅ«lamÄpÅthya pacÄdaá¹£á¹aguá¹Ä jalÄ|
ÅÄá¹£Ä'á¹£á¹abhÄgÄ tasyaiva puá¹£pakalkaá¹ pradÄpayÄt||126||
tÄna siddhaá¹ ghrÌ¥taá¹ ÅÄ«taá¹ saká¹£audraá¹ pittagulmanut|
raktapittajvaraÅvÄsakÄsahrÌ¥drÅganÄÅanam||127||
iti vÄsÄghrÌ¥tam
vRuShaM samUlamApothya pacedaShTaguNe jale|
sheShe~aShTabhAge tasyaiva puShpakalkaM pradApayet||126|
tena siddhaM ghRutaM shItaM sakShaudraM pittagulmanut|
raktapittajvarashvAsakAsahRudroganAshanam||127||
iti vAsAghRutam
Take whole plant of vasa including its root and make decoction by adding to it eight times water and reducing to one-eighth. Add to the decoction, paste of its flower and ghee and prepare the ghrita. It is to be taken with honey which cures pitta gulma, piles, fever, dyspnea, cough and heart disease. Thus vasaghritam is described [126-127]
दà¥à¤µà¤¿à¤ªà¤²à¤ तà¥à¤°à¤¾à¤¯à¤®à¤¾à¤£à¤¾à¤¯à¤¾ à¤à¤²à¤¦à¥à¤µà¤¿à¤ªà¥à¤°à¤¸à¥à¤¥à¤¸à¤¾à¤§à¤¿à¤¤à¤®à¥|
ठषà¥à¤à¤à¤¾à¤à¤¸à¥à¤¥à¤¿à¤¤à¤ पà¥à¤¤à¤ à¤à¥à¤·à¥à¤£à¤ à¤à¥à¤·à¥à¤°à¤¸à¤®à¤ पिबà¥à¤¤à¥||१२८||
पिबà¥à¤¦à¥à¤ªà¤°à¤¿ तसà¥à¤¯à¥à¤·à¥à¤£à¤ à¤à¥à¤·à¥à¤°à¤®à¥à¤µ यथाबलमà¥|
तà¥à¤¨ निरà¥à¤¹à¥à¤¤à¤¦à¥à¤·à¤¸à¥à¤¯ à¤à¥à¤²à¥à¤®à¤ शामà¥à¤¯à¤¤à¤¿ पà¥à¤¤à¥à¤¤à¤¿à¤à¤||१२९||
dvipalaá¹ trÄyamÄá¹ÄyÄ jaladviprasthasÄdhitam|
aá¹£á¹abhÄgasthitaá¹ pÅ«taá¹ kÅá¹£á¹aá¹ kṣīrasamaá¹ pibÄt||128||
pibÄdupari tasyÅá¹£á¹aá¹ kṣīramÄva yathÄbalam|
tÄna nirhrÌ¥tadÅá¹£asya gulmaḥ ÅÄmyati paittikaḥ||129||
dvipalaM trAyamANAyA jaladviprasthasAdhitam|
aShTabhAgasthitaM pUtaM koShNaM kShIrasamaM pibet||128||
pibedupari tasyoShNaM kShIrameva yathAbalam|
tena nirhRutadoShasya gulmaH shAmyati paittikaH||129||
Take 80 gm of trayamana and make decoction by adding 1.280 litre of water and reducing to one-eighth and filter it. Take it by adding equal quantity of warm milk and thereafter take as much milk as one can digest. This preparation eliminates the toxic substances and thus cures pitta gulma [128-129]
दà¥à¤°à¤¾à¤à¥à¤·à¤¾à¤à¤¯à¤¾à¤°à¤¸à¤ à¤à¥à¤²à¥à¤®à¥ पà¥à¤¤à¥à¤¤à¤¿à¤à¥ सà¤à¥à¤¡à¤ पिबà¥à¤¤à¥|
लिहà¥à¤¯à¤¾à¤¤à¥à¤à¤®à¥à¤ªà¤¿à¤²à¥à¤²à¤à¤ वाऽपि विरà¥à¤à¤¾à¤°à¥à¤¥à¤ मधà¥à¤¦à¥à¤°à¤µà¤®à¥||१३०||
drÄká¹£ÄbhayÄrasaá¹ gulmÄ paittikÄ saguá¸aá¹ pibÄt|
lihyÄtkampillakaá¹ vÄ'pi virÄkÄrthaá¹ madhudravam||130||
drAkShAbhayArasaM gulme paittike saguDaM pibet|
lihyAtkampillakaM vA~api virekArthaM madhudravam||130||
In patient of pitta gulma the virechana can be performed by administration of decoction of raisins and haritaki with jaggery or by licking powder of kampillaka with honey [130]
Massage
दाहपà¥à¤°à¤¶à¤®à¤¨à¥à¤½à¤à¥à¤¯à¤à¥à¤à¤ सरà¥à¤ªà¤¿à¤·à¤¾ पितà¥à¤¤à¤à¥à¤²à¥à¤®à¤¿à¤¨à¤¾à¤®à¥|
à¤à¤¨à¥à¤¦à¤¨à¤¾à¤¦à¥à¤¯à¥à¤¨ तà¥à¤²à¥à¤¨ तà¥à¤²à¥à¤¨ मधà¥à¤à¤¸à¥à¤¯ वा||१३१||
dÄhapraÅamanÅ'bhyaá¹ gaḥ sarpiá¹£Ä pittagulminÄm|
candanÄdyÄna tailÄna tailÄna madhukasya vÄ||131||
dAhaprashamano~abhya~ggaH sarpiShA pittagulminAm|
candanAdyena tailena tailena madhukasya vA||131||
For relieving burning sensation in the patient of gulma, massage with ghee or chandanadi taila or medicated oil prepared with madhuka should be done [131]
Kshira-basti for pitta gulma
यॠठपितà¥à¤¤à¤à¥à¤µà¤°à¤¹à¤°à¤¾à¤ सतिà¤à¥à¤¤à¤¾à¤ à¤à¥à¤·à¥à¤°à¤¬à¤¸à¥à¤¤à¤¯à¤|
हितासà¥à¤¤à¥ पितà¥à¤¤à¤à¥à¤²à¥à¤®à¤¿à¤à¥à¤¯à¥ वà¤à¥à¤·à¥à¤¯à¤¨à¥à¤¤à¥ यॠठसिदà¥à¤§à¤¿à¤·à¥||१३२||
yÄ ca pittajvaraharÄḥ satiktÄḥ kṣīrabastayaḥ|
hitÄstÄ pittagulmibhyÅ vaká¹£yantÄ yÄ ca siddhiá¹£u||132||
ye ca pittajvaraharAH [16] satiktAH kShIrabastayaH|
hitAste pittagulmibhyo vakShyante ye ca siddhiShu||132||
Kshira-basti comprising of bitter drugs described for pitta fever as well as which will be described in Siddhi Sthana are also beneficial for curing pitta gulma [132]
Pathya for pitta gulma
शालयॠà¤à¤¾à¤à¥à¤à¤²à¤ माà¤à¤¸à¤ à¤à¤µà¥à¤¯à¤¾à¤à¥ पयसॠà¤à¥à¤¤à¤®à¥|
à¤à¤°à¥à¤à¥à¤°à¤¾à¤®à¤²à¤à¤ दà¥à¤°à¤¾à¤à¥à¤·à¤¾à¤ दाडिमठसपरà¥à¤·à¤à¤®à¥||१३३||
à¤à¤¹à¤¾à¤°à¤¾à¤°à¥à¤¥à¤ पà¥à¤°à¤¯à¥à¤à¥à¤¤à¤µà¥à¤¯à¤ पानारà¥à¤¥à¤ सलिलठशà¥à¤¤à¤®à¥|
बलाविदारà¥à¤à¤¨à¥à¤§à¤¾à¤¦à¥à¤¯à¥à¤ पितà¥à¤¤à¤à¥à¤²à¥à¤®à¤à¤¿à¤à¤¿à¤¤à¥à¤¸à¤¿à¤¤à¤®à¥||१३४||
ÅÄlayÅ jÄá¹ galaá¹ mÄá¹saá¹ gavyÄjÄ payasÄ« ghrÌ¥tam|
kharjÅ«rÄmalakaá¹ drÄká¹£Äá¹ dÄá¸imaá¹ saparūṣakam||133||
ÄhÄrÄrthaá¹ prayÅktavyaá¹ pÄnÄrthaá¹ salilaá¹ ÅrÌ¥tam|
balÄvidÄrÄ«gandhÄdyaiḥ pittagulmacikitsitam||134||
shAlayo jA~ggalaM mAMsaM gavyAje payasI ghRutam|
kharjUrAmalakaM drAkShAM dADimaM saparUShakam||133||
AhArArthaM prayoktavyaM pAnArthaM salilaM shRutam|
balAvidArIgandhAdyaiH pittagulmacikitsitam||134||
Red rice, meat of wild animals, milk and ghee of cow and goat, dates, grapes, pomegranates, amalaki and parushaka are wholesome diet articles for eating and water boiled with bala-vidarigandhadi drugs for drinking for the patient of pitta gulma [133-134]
Management of ama associated gulma
à¤à¤®à¤¾à¤¨à¥à¤µà¤¯à¥ पितà¥à¤¤à¤à¥à¤²à¥à¤®à¥ सामॠवा à¤à¤«à¤µà¤¾à¤¤à¤¿à¤à¥|
यवाà¤à¥à¤à¤¿à¤ à¤à¤¡à¥à¤°à¥à¤¯à¥à¤·à¥à¤ सनà¥à¤§à¥à¤à¥à¤·à¥à¤¯à¥à¤½à¤à¥à¤¨à¤¿à¤°à¥à¤µà¤¿à¤²à¤à¥à¤à¤¿à¤¤à¥||१३५||
ÄmÄnvayÄ pittagulmÄ sÄmÄ vÄ kaphavÄtikÄ|
yavÄgÅ«bhiḥ khaá¸airyūṣaiḥ sandhuká¹£yÅ'gnirvilaá¹ ghitÄ||135||
AmAnvaye pittagulme sAme vA kaphavAtike|
yavAgUbhiH khaDairyUShaiH sandhukShyo~agnirvila~gghite||135||
Pitta gulma or kapha-vata gulma if associated with ama, first it should be subjected to langhana and then given cooked rice (yavagu) and vegetable or pulse soup to enhance the digestion [135]
Importance of agni
शमपà¥à¤°à¤à¥à¤ªà¥ दà¥à¤·à¤¾à¤£à¤¾à¤ सरà¥à¤µà¥à¤·à¤¾à¤®à¤à¥à¤¨à¤¿à¤¸à¤à¤¶à¥à¤°à¤¿à¤¤à¥|
तसà¥à¤®à¤¾à¤¦à¤à¥à¤¨à¤¿à¤ सदा रà¤à¥à¤·à¥à¤¨à¥à¤¨à¤¿à¤¦à¤¾à¤¨à¤¾à¤¨à¤¿ ठवरà¥à¤à¤¯à¥à¤¤à¥||१३६||
ÅamaprakÅpau dÅá¹£Äá¹Äá¹ sarvÄá¹£Ämagnisaá¹Åritau|
tasmÄdagniá¹ sadÄ raká¹£ÄnnidÄnÄni ca varjayÄt||136||
shamaprakopau doShANAM sarveShAmagnisaMshritau|
tasmAdagniM sadA rakShennidAnAni ca varjayet||136||
Equilibrium or provocation of all the dosha depend upon the condition of agni (digestion and metabolism), hence one should always take its care and avoid such causes which disturb it [136]
Treatment of kaphaja gulma
Vamana in kaphaja gulma
वमनठवमनारà¥à¤¹à¤¾à¤¯ पà¥à¤°à¤¦à¤¦à¥à¤¯à¤¾à¤¤à¥ à¤à¤«à¤à¥à¤²à¥à¤®à¤¿à¤¨à¥|
vamanaá¹ vamanÄrhÄya pradadyÄt kaphagulminÄ|
vamanaM vamanArhAya pradadyAt kaphagulmine|
Vamana karma should be done in kapha gulma provided the patient is fit for it [136½]
Surgical treatment of kapha gulma
सà¥à¤¨à¤¿à¤à¥à¤§à¤¸à¥à¤µà¤¿à¤¨à¥à¤¨à¤¶à¤°à¥à¤°à¤¾à¤¯ à¤à¥à¤²à¥à¤®à¥ शà¥à¤¥à¤¿à¤²à¥à¤¯à¤®à¤¾à¤à¤¤à¥||१३à¥||
परिवà¥à¤·à¥à¤à¥à¤¯ पà¥à¤°à¤¦à¥à¤ªà¥à¤¤à¤¾à¤à¤¸à¥à¤¤à¥ बलà¥à¤µà¤à¤¾à¤¨à¤¥à¤µà¤¾ à¤à¥à¤¶à¤¾à¤¨à¥|
à¤à¤¿à¤·à¤à¥à¤à¥à¤®à¥à¤à¥ समावापà¥à¤¯ à¤à¥à¤²à¥à¤®à¤ à¤à¤à¤®à¥à¤à¥ नà¥à¤¯à¤¸à¥à¤¤à¥||१३८||
सà¤à¥à¤à¥à¤¹à¥à¤¤à¥ यदा à¤à¥à¤²à¥à¤®à¤¸à¥à¤¤à¤¦à¤¾ à¤à¤à¤®à¤¥à¥à¤¦à¥à¤§à¤°à¥à¤¤à¥|
वसà¥à¤¤à¥à¤°à¤¾à¤¨à¥à¤¤à¤°à¤ ततठà¤à¥à¤¤à¥à¤µà¤¾ à¤à¤¿à¤¨à¥à¤¦à¥à¤¯à¤¾à¤¦à¥à¤à¥à¤²à¥à¤®à¤ पà¥à¤°à¤®à¤¾à¤£à¤µà¤¿à¤¤à¥||१३९||
विमारà¥à¤à¤¾à¤à¤ªà¤¦à¤¾à¤¦à¤°à¥à¤¶à¥à¤°à¥à¤¯à¤¥à¤¾à¤²à¤¾à¤à¤ पà¥à¤°à¤ªà¥à¤¡à¤¯à¥à¤¤à¥|
मà¥à¤¦à¥à¤¨à¥à¤¯à¤¾à¤¦à¥à¤à¥à¤²à¥à¤®à¤®à¥à¤µà¥à¤à¤ न तà¥à¤µà¤¨à¥à¤¤à¥à¤°à¤¹à¥à¤¦à¤¯à¤ सà¥à¤ªà¥à¤¶à¥à¤¤à¥||१४०||
snigdhasvinnaÅarÄ«rÄya gulmÄ ÅaithilyamÄgatÄ||137||
parivÄá¹£á¹ya pradÄ«ptÄá¹stu balvajÄnathavÄ kuÅÄn|
bhiá¹£akkumbhÄ samÄvÄpya gulmaá¹ ghaá¹amukhÄ nyasÄt||138||
saá¹ grÌ¥hÄ«tÅ yadÄ gulmastadÄ ghaá¹amathÅddharÄt|
vastrÄntaraá¹ tataḥ krÌ¥tvÄ bhindyÄdgulmaá¹ pramÄá¹avit||139||
vimÄrgÄjapadÄdarÅairyathÄlÄbhaá¹ prapÄ«á¸ayÄt|
mrÌ¥dnÄ«yÄdgulmamÄvaikaá¹ na tvantrahrÌ¥dayaá¹ sprÌ¥ÅÄt||140||
snigdhasvinnasharIrAya gulme shaithilyamAgate||137||
pariveShTya pradIptAMstu balvajAnathavA kushAn|
bhiShakkumbhe samAvApya gulmaM ghaTamukhe nyaset||138||
sa~ggRuhIto [17] yadA gulmastadA ghaTamathoddharet|
vastrAntaraM tataH kRutvA bhindyAdgulmaM [18] pramANavit||139||
vimArgAjapadAdarshairyathAlAbhaM prapIDayet|
mRudnIyAdgulmamevaikaM na tvantrahRudayaM [19] spRushet||140||
First make the kapha gulma loose (shaithilya) by snehana and swedana therapies then following operation should be performed on the patient:
Cover the brim of gulma with a piece of cloth and on the inner portion of the brim put an earthen lid containing ignited balvaja or small sacrificial grass (kusha). Then place the mouth of an inverted empty pot on it in such a way so that it covers and fit on the brim. Due to negative pressure produced inside the pot by the fire, the mouth of the pot will strongly adhere to the brim and the lump will be pulled into the pot. Then remove the pot and tightly tie the bottom of this bulged portion of the gulma and then puncture it. Thereafter, with the help of any available instruments such as vimarga, ajapada and adarsha, only the gulma part is squeezed or compressed, without touching the intestines and heart. This operation should be done only by the expert surgeon in the technique [137-140]
Post-operative measures
तिलà¥à¤°à¤£à¥à¤¡à¤¾à¤¤à¤¸à¥à¤¬à¥à¤à¤¸à¤°à¥à¤·à¤ªà¥à¤ परिलिपà¥à¤¯ à¤|
शà¥à¤²à¥à¤·à¥à¤®à¤à¥à¤²à¥à¤®à¤®à¤¯à¤à¤ªà¤¾à¤¤à¥à¤°à¥à¤ सà¥à¤à¥à¤·à¥à¤£à¥à¤ सà¥à¤µà¥à¤¦à¤¯à¥à¤¦à¥à¤à¤¿à¤·à¤à¥||१४१||
tilairaá¹á¸ÄtasÄ«bÄ«jasará¹£apaiḥ parilipya ca|
ÅlÄá¹£magulmamayaḥpÄtraiḥ sukhÅá¹£á¹aiḥ svÄdayÄdbhiá¹£ak||141||
tilairaNDAtasIbIjasarShapaiH parilipya ca|
shleShmagulmamayaHpAtraiH sukhoShNaiH svedayedbhiShak||141||
After the above operation apply the paste made from sesame, castor seed, linseeds and mustard seeds on the gulma and do its sudation through bearable hot iron pot [141]
Dashamuli ghrita
सवà¥à¤¯à¥à¤·à¤à¥à¤·à¤¾à¤°à¤²à¤µà¤£à¤ दशमà¥à¤²à¥à¤¶à¥à¤¤à¤ à¤à¥à¤¤à¤®à¥|
à¤à¤«à¤à¥à¤²à¥à¤®à¤ à¤à¤¯à¤¤à¥à¤¯à¤¾à¤¶à¥ सहिà¤à¥à¤à¥à¤¬à¤¿à¤¡à¤¦à¤¾à¤¡à¤¿à¤®à¤®à¥||१४२||
à¤à¤¤à¤¿ दशमà¥à¤²à¥à¤à¥à¤¤à¤®à¥|
savyÅá¹£aká¹£Äralavaá¹aá¹ daÅamÅ«lÄ«ÅrÌ¥taá¹ ghrÌ¥tam|
kaphagulmaá¹ jayatyÄÅu sahiá¹ gubiá¸adÄá¸imam||142||
iti daÅamÅ«lÄ«ghrÌ¥tam |
savyoShakShAralavaNaM dashamUlIshRutaM ghRutam|
kaphagulmaM jayatyAshu sahi~ggubiDadADimam||142||
iti dashamUlIghRutam
Prepare a medicated ghee with decoction of dashamula, paste of trikatu, yavakshara, salt, asafoetida, bid-salt and pomegranate, and ghee. Its oral use quickly subsides kapha gulma. Thus dashamuli-ghritam is described. [142]
Bhallatakadi ghritam
à¤à¤²à¥à¤²à¤¾à¤¤à¤à¤¾à¤¨à¤¾à¤ दà¥à¤µà¤¿à¤ªà¤²à¤ पà¤à¥à¤à¤®à¥à¤²à¤ पलà¥à¤¨à¥à¤®à¤¿à¤¤à¤®à¥|
साधà¥à¤¯à¤ विदारà¥à¤à¤¨à¥à¤§à¤¾à¤¦à¥à¤¯à¤®à¤¾à¤ªà¥à¤¥à¥à¤¯ सलिलाढà¤à¥||१४३||
पादशà¥à¤·à¥ रसॠतसà¥à¤®à¤¿à¤¨à¥ पिपà¥à¤ªà¤²à¥à¤ नाà¤à¤°à¤ वà¤à¤¾à¤®à¥|
विडà¤à¥à¤à¤ सà¥à¤¨à¥à¤§à¤µà¤ हिà¤à¥à¤à¥ यावशà¥à¤à¤ बिडठशà¤à¥à¤®à¥||१४४||
à¤à¤¿à¤¤à¥à¤°à¤à¤ मधà¥à¤à¤ रासà¥à¤¨à¤¾à¤ पिषà¥à¤à¥à¤µà¤¾ à¤à¤°à¥à¤·à¤¸à¤®à¤ à¤à¤¿à¤·à¤à¥|
पà¥à¤°à¤¸à¥à¤¥à¤ ठपयसॠदतà¥à¤¤à¥à¤µà¤¾ à¤à¥à¤¤à¤ªà¥à¤°à¤¸à¥à¤¥à¤ विपाà¤à¤¯à¥à¤¤à¥||१४५||
à¤à¤¤à¤¦à¥à¤à¤²à¥à¤²à¤¾à¤¤à¤à¤à¥à¤¤à¤ à¤à¤«à¤à¥à¤²à¥à¤®à¤¹à¤°à¤ परमà¥|
पà¥à¤²à¥à¤¹à¤ªà¤¾à¤£à¥à¤¡à¥à¤µà¤¾à¤®à¤¯à¤¶à¥à¤µà¤¾à¤¸à¤à¥à¤°à¤¹à¤£à¥à¤°à¥à¤à¤à¤¾à¤¸à¤¨à¥à¤¤à¥||१४६||
à¤à¤¤à¤¿ à¤à¤²à¥à¤²à¤¾à¤¤à¤à¤¾à¤¦à¥à¤¯à¤ à¤à¥à¤¤à¤®à¥
bhallÄtakÄnÄá¹ dvipalaá¹ pañcamÅ«laá¹ palÅnmitam|
sÄdhyaá¹ vidÄrÄ«gandhÄdyamÄpÅthya salilÄá¸hakÄ||143||
pÄdaÅÄá¹£Ä rasÄ tasmin pippalīṠnÄgaraá¹ vacÄm|
viá¸aá¹ gaá¹ saindhavaá¹ hiá¹ gu yÄvaÅÅ«kaá¹ biá¸aá¹ Åaá¹Ä«m||144||
citrakaá¹ madhukaá¹ rÄsnÄá¹ piá¹£á¹vÄ kará¹£asamaá¹ bhiá¹£ak|
prasthaá¹ ca payasÅ dattvÄ ghrÌ¥taprasthaá¹ vipÄcayÄt||145||
ÄtadbhallÄtakaghrÌ¥taá¹ kaphagulmaharaá¹ param|
plÄ«hapÄá¹á¸vÄmayaÅvÄsagrahaá¹Ä«rÅgakÄsanut||146||
iti bhallÄtakÄdyaá¹ ghrÌ¥tam
bhallAtakAnAM dvipalaM pa~jcamUlaM palonmitam|
sAdhyaM vidArIgandhAdyamApothya salilADhake||143||
pAdasheShe rase tasmin pippalIM nAgaraM vacAm|
viDa~ggaM saindhavaM hi~ggu yAvashUkaM biDaM shaTIm||144||
citrakaM madhukaM rAsnAM piShTvA karShasamaM bhiShak|
prasthaM ca payaso dattvA ghRutaprasthaM vipAcayet||145||
etadbhallAtakaghRutaM kaphagulmaharaM param|
plIhapANDvAmayashvAsagrahaNIrogakAsanut||146||
iti bhallAtakAdyaM ghRutam
Take coarse powder of 80 gm of bhallataka, 40 gm of laghu panchamula and 40 gm of vidarigandhadi and prepare a decoction by adding 2.5 liters of water and reducing to one-fourth. To this decoction add paste made of 10 gm each of long pepper, dry ginger, vacha, vidanga, rock and bid salts, asafoetida, yavakshara, chitraka, shati, liquorices and rasna; 640 ml each of milk and ghee and make ghrita as per method of sneha paka. Oral use of bhallatakadyam ghritam is best for providing cure to kapha gulma. It also provides relief in spleen disorders, anemia, asthma, assimilation disorders and cough. Thus bhallatakadyam ghritam is described [143-146]
Kshiraá¹£haá¹palaka ghritam
पिपà¥à¤ªà¤²à¥à¤ªà¤¿à¤ªà¥à¤ªà¤²à¥à¤®à¥à¤²à¤à¤µà¥à¤¯à¤à¤¿à¤¤à¥à¤°à¤à¤¨à¤¾à¤à¤°à¥à¤|
पलिà¤à¥à¤ सयवà¤à¥à¤·à¤¾à¤°à¥à¤°à¥à¤à¥à¤¤à¤ªà¥à¤°à¤¸à¥à¤¥à¤ विपाà¤à¤¯à¥à¤¤à¥||१४à¥||
à¤à¥à¤·à¥à¤°à¤ªà¥à¤°à¤¸à¥à¤¥à¤ ठततॠसरà¥à¤ªà¤¿à¤¹à¤¨à¥à¤¤à¤¿ à¤à¥à¤²à¥à¤®à¤ à¤à¤«à¤¾à¤¤à¥à¤®à¤à¤®à¥|
à¤à¥à¤°à¤¹à¤£à¥à¤ªà¤¾à¤£à¥à¤¡à¥à¤°à¥à¤à¤à¥à¤¨à¤ पà¥à¤²à¥à¤¹à¤à¤¾à¤¸à¤à¥à¤µà¤°à¤¾à¤ªà¤¹à¤®à¥||१४८||
à¤à¤¤à¤¿ à¤à¥à¤·à¥à¤°à¤·à¤à¥à¤ªà¤²à¤à¤ à¤à¥à¤¤à¤®à¥
pippalÄ«pippalÄ«mÅ«lacavyacitrakanÄgaraiḥ|
palikaiḥ sayavaká¹£ÄrairghrÌ¥taprasthaá¹ vipÄcayÄt||147||
kṣīraprasthaá¹ ca tat sarpirhanti gulmaá¹ kaphÄtmakam|
grahaá¹Ä«pÄá¹á¸urÅgaghnaá¹ plÄ«hakÄsajvarÄpaham||148||
iti kṣīraá¹£aá¹palakaá¹ ghrÌ¥tam
pippalIpippalImUlacavyacitrakanAgaraiH|
palikaiH sayavakShArairghRutaprasthaM vipAcayet||147||
kShIraprasthaM ca tat sarpihanti gulmaM kaphAtmakam|
grahaNIpANDurogaghnaM plIhakAsajvarApaham||148||
iti kShIraShaTpalakaM ghRutam
Make a paste of 40 gm each of fruits and roots of long pepper, chavya and chitraka, yavakshara and dried ginger and add to it 640 gm each of ghee and milk, and prepare a medicated ghee. This ghrita cures kapha gulma, grahani (chronic assimilation disorders), anemia, spleen disorders, cough and fever. Thus kshirashatpalakam ghritam is described [147-148]
Mishraka sneha
तà¥à¤°à¤¿à¤µà¥à¤¤à¤¾à¤ तà¥à¤°à¤¿à¤«à¤²à¤¾à¤ दनà¥à¤¤à¥à¤ दशमà¥à¤²à¤ पलà¥à¤¨à¥à¤®à¤¿à¤¤à¤®à¥|
à¤à¤²à¥ à¤à¤¤à¥à¤°à¥à¤à¥à¤£à¥ पà¤à¥à¤¤à¥à¤µà¤¾ à¤à¤¤à¥à¤°à¥à¤à¤¾à¤à¤¸à¥à¤¥à¤¿à¤¤à¤ रसमà¥||१४९||
सरà¥à¤ªà¤¿à¤°à¥à¤°à¤£à¥à¤¡à¤à¤ तà¥à¤²à¤ à¤à¥à¤·à¥à¤°à¤ à¤à¥à¤à¤¤à¥à¤° साधयà¥à¤¤à¥|
स सिदà¥à¤§à¥ मिशà¥à¤°à¤à¤¸à¥à¤¨à¥à¤¹à¤ सà¤à¥à¤·à¥à¤¦à¥à¤°à¤ à¤à¤«à¤à¥à¤²à¥à¤®à¤¨à¥à¤¤à¥||१५०||
à¤à¤«à¤µà¤¾à¤¤à¤µà¤¿à¤¬à¤¨à¥à¤§à¥à¤·à¥ à¤à¥à¤·à¥à¤ पà¥à¤²à¥à¤¹à¥à¤¦à¤°à¥à¤·à¥ à¤|
पà¥à¤°à¤¯à¥à¤à¥à¤¯à¥ मिशà¥à¤°à¤à¤ सà¥à¤¨à¥à¤¹à¥ यà¥à¤¨à¤¿à¤¶à¥à¤²à¥à¤·à¥ à¤à¤¾à¤§à¤¿à¤à¤®à¥||१५१||
à¤à¤¤à¤¿ मिशà¥à¤°à¤à¤ सà¥à¤¨à¥à¤¹à¤
trivrÌ¥tÄá¹ triphalÄá¹ dantīṠdaÅamÅ«laá¹ palÅnmitam|
jalÄ caturguá¹Ä paktvÄ caturbhÄgasthitaá¹ rasam||149||
sarpirÄraá¹á¸ajaá¹ tailaá¹ kṣīraá¹ caikatra sÄdhayÄt|
sa siddhÅ miÅrakasnÄhaḥ saká¹£audraḥ kaphagulmanut||150||
kaphavÄtavibandhÄá¹£u kuá¹£á¹haplÄ«hÅdarÄá¹£u ca|
prayÅjyÅ miÅrakaḥ snÄhÅ yÅniÅÅ«lÄá¹£ucÄdhikam||151||
iti miÅrakaḥ snÄhaḥ
trivRutAM triphalAM dantIM dashamUlaM palonmitam|
jale caturguNe paktvA caturbhAgasthitaM rasam||149||
sarpireraNDajaM tailaM kShIraM caikatra sAdhayet|
sa siddho mishrakasnehaH sakShaudraH kaphagulmanut||150||
kaphavAtavibandheShu kuShThaplIhodareShu ca|
prayojyo mishrakaH sneho yonishUleShu cAdhikam||151||
iti mishrakaH snehaH
Prepare a decoction of 40 gm each of trivrita, triphala, danti and dashamula by adding four times of water and reducing to one-fourth. In this decoction add ghee, castor oil and milk and prepare medicated ghee. This mishraka sneha taken orally by adding honey cures kapha gulma. It also provides relief in constipation due to kapha and vata, kushtha (chronic skin disorders), spleen disorders and udara-roga (generalized enlargement of abdomen) and especially useful in vaginal pain. Thus mishraka sneha is described [149-151]
Virechana in kapha gulma
यदà¥à¤à¥à¤¤à¤ वातà¤à¥à¤²à¥à¤®à¤à¥à¤¨à¤ सà¥à¤°à¤à¤¸à¤¨à¤ नà¥à¤²à¤¿à¤¨à¥à¤à¥à¤¤à¤®à¥|
दà¥à¤µà¤¿à¤à¥à¤£à¤ तदà¥à¤µà¤¿à¤°à¥à¤à¤¾à¤°à¥à¤¥à¤ पà¥à¤°à¤¯à¥à¤à¥à¤¯à¤ à¤à¤«à¤à¥à¤²à¥à¤®à¤¿à¤¨à¤¾à¤®à¥||१५२||
सà¥à¤§à¤¾à¤à¥à¤·à¥à¤°à¤¦à¥à¤°à¤µà¥ à¤à¥à¤°à¥à¤£à¤ तà¥à¤°à¤¿à¤µà¥à¤¤à¤¾à¤¯à¤¾à¤ सà¥à¤à¤¾à¤µà¤¿à¤¤à¤®à¥|
à¤à¤¾à¤°à¥à¤·à¤¿à¤à¤ मधà¥à¤¸à¤°à¥à¤ªà¤¿à¤à¥à¤¯à¤¾à¤ लà¥à¤¢à¥à¤µà¤¾ साधॠविरिà¤à¥à¤¯à¤¤à¥||१५३||
yaduktaá¹ vÄtagulmaghnaá¹ sraá¹sanaá¹ nÄ«linÄ«ghrÌ¥tam|
dviguá¹aá¹ tadvirÄkÄrthaá¹ prayÅjyaá¹ kaphagulminÄm||152||
sudhÄkṣīradravÄ cÅ«rá¹aá¹ trivrÌ¥tÄyÄḥ subhÄvitam|
kÄrá¹£ikaá¹ madhusarpibhyÄá¹ lÄ«á¸hvÄ sÄdhu viricyatÄ||153||
yaduktaM vAtagulmaghnaM sraMsanaM nIlinIghRutam|
dviguNaM tadvirekArthaM prayojyaM kaphagulminAm||152||
sudhAkShIradrave cUrNaM trivRutAyAH subhAvitam|
kArShikaM madhusarpibhyAM lIDhvA [20] sAdhu viricyate||153||
Nilini-ghrita already described as laxative for the cure of vata gulma should be used in double the dose for virechana in the patient of kapha gulma.
10 gm powder of trivrita well impregnated with latex of snuhi taken with ghee and honey may also be used to produce a good virechana [152-153]
Danti-haritaki
à¤à¤²à¤¦à¥à¤°à¥à¤£à¥ विपà¤à¥à¤¤à¤µà¥à¤¯à¤¾ विà¤à¤¶à¤¤à¤¿à¤ पà¤à¥à¤ à¤à¤¾à¤à¤¯à¤¾à¤|
दनà¥à¤¤à¥à¤¯à¤¾à¤ पलानि तावनà¥à¤¤à¤¿ à¤à¤¿à¤¤à¥à¤°à¤à¤¸à¥à¤¯ तथà¥à¤µ à¤||१५४||
ठषà¥à¤à¤à¤¾à¤à¤¾à¤µà¤¶à¥à¤·à¤ तॠरसठपà¥à¤¤à¤®à¤§à¤¿à¤à¥à¤·à¤¿à¤ªà¥à¤¤à¥|
दनà¥à¤¤à¥à¤¸à¤®à¤ à¤à¥à¤¡à¤ पà¥à¤¤à¤ à¤à¥à¤·à¤¿à¤ªà¥à¤¤à¥à¤¤à¤¤à¥à¤°à¤¾à¤à¤¯à¤¾à¤¶à¥à¤ ताà¤||१५५||
तà¥à¤²à¤¾à¤°à¥à¤§à¤à¥à¤¡à¤µà¤ à¤à¥à¤µ तà¥à¤°à¤¿à¤µà¥à¤¤à¤¾à¤¯à¤¾à¤¶à¥à¤à¤¤à¥à¤·à¥à¤ªà¤²à¤®à¥|
à¤à¥à¤°à¥à¤£à¤¿à¤¤à¤ पलमà¥à¤à¤ तॠपिपà¥à¤ªà¤²à¥à¤µà¤¿à¤¶à¥à¤µà¤à¥à¤·à¤à¤®à¥||१५६||
ततॠसाधà¥à¤¯à¤ लà¥à¤¹à¤µà¤à¥à¤à¥à¤¤à¥ तसà¥à¤®à¤¿à¤à¤¸à¥à¤¤à¥à¤²à¤¸à¤®à¤ मधà¥|
à¤à¥à¤·à¤¿à¤ªà¥à¤à¥à¤à¥à¤°à¥à¤£à¤ªà¤²à¤ à¤à¥à¤à¤ तà¥à¤µà¤à¥à¤²à¤¾à¤ªà¤¤à¥à¤°à¤à¥à¤¶à¤°à¤¾à¤¤à¥||१५à¥||
ततॠलà¥à¤¹à¤ªà¤²à¤ लà¥à¤¢à¥à¤µà¤¾ à¤à¤à¥à¤§à¥à¤µà¤¾ à¤à¥à¤à¤¾à¤ हरà¥à¤¤à¤à¥à¤®à¥|
सà¥à¤à¤ विरिà¤à¥à¤¯à¤¤à¥ सà¥à¤¨à¤¿à¤à¥à¤§à¥ दà¥à¤·à¤ªà¥à¤°à¤¸à¥à¤¥à¤®à¤¨à¤¾à¤®à¤¯à¤®à¥||१५८||
à¤à¥à¤²à¥à¤®à¤ शà¥à¤µà¤¯à¤¥à¥à¤®à¤°à¥à¤¶à¤¾à¤à¤¸à¤¿ पाणà¥à¤¡à¥à¤°à¥à¤à¤®à¤°à¥à¤à¤à¤®à¥|
हà¥à¤¦à¥à¤°à¥à¤à¤ à¤à¥à¤°à¤¹à¤£à¥à¤¦à¥à¤·à¤ à¤à¤¾à¤®à¤²à¤¾à¤ विषमà¤à¥à¤µà¤°à¤®à¥||१५९||
à¤à¥à¤·à¥à¤ ठपà¥à¤²à¥à¤¹à¤¾à¤¨à¤®à¤¾à¤¨à¤¾à¤¹à¤®à¥à¤·à¤¾ हनà¥à¤¯à¥à¤ªà¤¸à¥à¤µà¤¿à¤¤à¤¾|
निरतà¥à¤¯à¤¯à¤ à¤à¥à¤°à¤®à¤¶à¥à¤à¤¾à¤¸à¥à¤¯à¤¾ दà¥à¤°à¤µà¥ माà¤à¤¸à¤°à¤¸à¥à¤¦à¤¨à¤||१६०||
à¤à¤¤à¤¿ दनà¥à¤¤à¥à¤¹à¤°à¥à¤¤à¤à¥
jaladrÅá¹Ä vipaktavyÄ viá¹Åatiḥ pañca cÄbhayÄḥ|
dantyÄḥ palÄni tÄvanti citrakasya tathaiva ca||154||
aá¹£á¹abhÄgÄvaÅÄá¹£aá¹ tu rasaá¹ pÅ«tamadhiká¹£ipÄt|
dantÄ«samaá¹ guá¸aá¹ pÅ«taá¹ ká¹£ipÄttatrÄbhayÄÅca tÄḥ||155||
tailÄrdhakuá¸avaá¹ caiva trivrÌ¥tÄyÄÅcatuá¹£palam|
cÅ«rá¹itaá¹ palamÄkaá¹ [21] tu pippalÄ«viÅvabhÄá¹£ajam||156||
tat sÄdhyaá¹ lÄhavacchÄ«tÄ tasmiá¹stailasamaá¹ madhu|
ká¹£ipÄccÅ«rá¹apalaá¹ caikaá¹ tvagÄlÄpatrakÄÅarÄt||157||
tatÅ lÄhapalaá¹ lÄ«á¸hvÄ jagdhvÄ caikÄá¹ harÄ«takÄ«m|
sukhaá¹ viricyatÄ snigdhÅ dÅá¹£aprasthamanÄmayam||158||
gulmaá¹ ÅvayathumarÅÄá¹si pÄá¹á¸urÅgamarÅcakam|
hrÌ¥drÅgaá¹ grahaá¹Ä«dÅá¹£aá¹ kÄmalÄá¹ viá¹£amajvaram||159||
kuá¹£á¹haá¹ plÄ«hÄnamÄnÄhamÄá¹£Ä hanyupasÄvitÄ|
niratyayaḥ kramaÅcÄsyÄ dravÅ mÄá¹sarasaudanaḥ||160||
iti dantīharītakī
jaladroNe vipaktavyA viMshatiH pa~jca cAbhayAH|
dantyAH palAni tAvanti citrakasya tathaiva ca||154||
aShTabhAgAvasheShaM tu rasaM pUtamadhikShipet|
dantIsamaM guDaM pUtaM kShipettatrAbhayAshca tAH||155||
tailArdhakuDavaM caiva trivRutAyAshcatuShpalam|
cUrNitaM palamekaM [21] tu pippalIvishvabheShajam||156||
tat sAdhyaM lehavacchIte tasmiMstailasamaM madhu|
kShipeccUrNapalaM caikaM tvagelApatrakesharAt||157||
tato lehapalaM lIDhvA jagdhvA caikAM harItakIm|
sukhaM viricyate snigdho doShaprasthamanAmayam||158||
gulmaM shvayathumarshAMsi pANDurogamarocakam|
hRudrogaM grahaNIdoShaM kAmalAM viShamajvaram||159||
kuShThaM plIhAnamAnAhameShA hanyupasevitA|
niratyayaH kramashcAsyA dravo mAMsarasaudanaH||160||
iti dantIharItakI
Prepare a decoction of 25 haritaki and 50 gm each of danti and chitraka in 10 liters of water by reducing it to one-eighth. Add jaggery equal to quantity of danti to the decoction and filter again and add to it haritaki, 80 ml of sesame oil, 160 gm of trivrita powder and 40 gm each of long pepper and dry ginger and by heating made into constituency of the jam. On cooling add 80 gm of honey, 40 gm powder of cinnamon, cardamom, tamalapatra and keshara. Administer its 40 gm with one haritaki daily to a person who has already been prepared with snehana and swedana for a good virechana. It will remove 640 gm of morbid material (dosha prastha) without producing any side effect.
This decoction for virechana will cure gulma, swellings, piles, anemia, anorexia, heart disease, chronic assimilation disorders, jaundice, irregular fever, kushtha, spleen disorders and distension of abdomen. The therapy does not produce any complication. During this therapy liquid diet and rice with meat soup are given to eat. Thus dantiharitaki is described [154-160]
Basti in kapha gulma
सिदà¥à¤§à¤¾à¤ सिदà¥à¤§à¤¿à¤·à¥ वà¤à¥à¤·à¥à¤¯à¤¨à¥à¤¤à¥ निरà¥à¤¹à¤¾à¤ à¤à¤«à¤à¥à¤²à¥à¤®à¤¿à¤¨à¤¾à¤®à¥|
ठरिषà¥à¤à¤¯à¥à¤à¤¾à¤ सिदà¥à¤§à¤¾à¤¶à¥à¤ à¤à¥à¤°à¤¹à¤£à¥à¤¯à¤°à¥à¤¶à¤¶à¥à¤à¤¿à¤à¤¿à¤¤à¥à¤¸à¤¿à¤¤à¥||१६१||
siddhÄḥ siddhiá¹£u vaká¹£yantÄ nirÅ«hÄḥ kaphagulminÄm|
ariá¹£á¹ayÅgÄḥ siddhÄÅca grahaá¹yarÅaÅcikitsitÄ||161||
siddhAH siddhiShu vakShyante nirUhAH kaphagulminAm|
ariShTayogAH siddhAshca grahaNyarshashcikitsite||161||
The most effective niruha basti for kapha gulma will be described in Siddhi Sthana and most effective medicated wines (arishta) will be described in the chapter on Grahani Chikitsa and Arsha Chikitsa [161]
Powders and pills
यà¤à¥à¤à¥à¤°à¥à¤£à¤ à¤à¥à¤à¤¿à¤à¤¾ याशà¥à¤ विहिता वातà¤à¥à¤²à¥à¤®à¤¿à¤¨à¤¾à¤®à¥|
दà¥à¤µà¤¿à¤à¥à¤£à¤à¥à¤·à¤¾à¤°à¤¹à¤¿à¤à¥à¤à¥à¤µà¤®à¥à¤²à¤µà¥à¤¤à¤¸à¤¾à¤¸à¥à¤¤à¤¾à¤ à¤à¤«à¥ हिताà¤||१६२||
yaccÅ«rá¹aá¹ guá¹ikÄ yÄÅca vihitÄ vÄtagulminÄm|
dviguá¹aká¹£Ärahiá¹ gvamlavÄtasÄstÄḥ kaphÄ hitÄḥ||162||
yaccUrNaM guTikA yAshca vihitA vAtagulminAm|
dviguNakShArahi~ggvamlavetasAstAH kaphe hitAH||162||
Powder and pills which are described for the treatment of vata gulma should also be used for kapha gulma but added with double the quantity of mixture of kshara, asafoetida and amlavetasa [162]
Kshara and daha karma
य à¤à¤µ à¤à¥à¤°à¤¹à¤£à¥à¤¦à¥à¤·à¥ à¤à¥à¤·à¤¾à¤°à¤¾à¤¸à¥à¤¤à¥ à¤à¤«à¤à¥à¤²à¥à¤®à¤¿à¤¨à¤¾à¤®à¥|
सिदà¥à¤§à¤¾ निरतà¥à¤¯à¤¯à¤¾à¤ शसà¥à¤¤à¤¾ दाहसà¥à¤¤à¥à¤µà¤¨à¥à¤¤à¥ पà¥à¤°à¤¶à¤¸à¥à¤¯à¤¤à¥||१६३||
ya Äva grahaá¹Ä«dÅá¹£Ä ká¹£ÄrÄstÄ kaphagulminÄm|
siddhÄ niratyayÄḥ ÅastÄ dÄhastvantÄ praÅasyatÄ||163||
ya eva grahaNIdoShe kShArAste kaphagulminAm|
siddhA niratyayAH shastA dAhastvante prashasyate||163||
Kshara preparations mentioned in Grahani Chikitsa are also beneficial for kapha gulma without any side effect. If above mentioned treatment does not cure kapha gulma then cauterization should be done as a last resort [163]
Pathya for kapha gulma
पà¥à¤°à¤ªà¥à¤°à¤¾à¤£à¤¾à¤¨à¤¿ धानà¥à¤¯à¤¾à¤¨à¤¿ à¤à¤¾à¤à¥à¤à¤²à¤¾ मà¥à¤à¤ªà¤à¥à¤·à¤¿à¤£à¤|
à¤à¥à¤²à¤¤à¥à¤¥à¥ मà¥à¤¦à¥à¤à¤¯à¥à¤·à¤¶à¥à¤ पिपà¥à¤ªà¤²à¥à¤¯à¤¾ नाà¤à¤°à¤¸à¥à¤¯ à¤||१६४||
शà¥à¤·à¥à¤à¤®à¥à¤²à¤à¤¯à¥à¤·à¤¶à¥à¤ बिलà¥à¤µà¤¸à¥à¤¯ वरà¥à¤£à¤¸à¥à¤¯ à¤|
à¤à¤¿à¤°à¤¬à¤¿à¤²à¥à¤µà¤¾à¤à¥à¤à¥à¤°à¤¾à¤£à¤¾à¤ ठयवानà¥à¤¯à¤¾à¤¶à¥à¤à¤¿à¤¤à¥à¤°à¤à¤¸à¥à¤¯ à¤||१६५||
prapurÄá¹Äni dhÄnyÄni jÄá¹ galÄ mrÌ¥gapaká¹£iá¹aḥ|
kaulatthÅ mudgayūṣaÅca pippalyÄ nÄgarasya ca||164||
Åuá¹£kamÅ«lakayūṣaÅca bilvasya varuá¹asya ca|
cirabilvÄá¹ kurÄá¹Äá¹ ca yavÄnyÄÅcitrakasya ca||165||
prapurANAni dhAnyAni jA~ggalA mRugapakShiNaH|
kaulattho mudgayUShashca pippalyA nAgarasya ca||164||
shuShkamUlakayUShashca bilvasya varuNasya [22] ca|
cirabilvA~gkurANAM ca yavAnyAshcitrakasya ca||165||
More than one year old grains, meat of wild animals and birds, soup of horse-gram (kulattha) or green gram (mudga), long pepper, dry ginger, dry radish, bilva, varuna, sprouts of chirabilva, yavani and chitraka are beneficial diet articles for the patient of kapha gulma [165]
बà¥à¤à¤ªà¥à¤°à¤à¤¹à¤¿à¤à¥à¤à¥à¤µà¤®à¥à¤²à¤µà¥à¤¤à¤¸à¤à¥à¤·à¤¾à¤°à¤¦à¤¾à¤¡à¤¿à¤®à¥à¤|
तà¤à¥à¤°à¥à¤£ तà¥à¤²à¤¸à¤°à¥à¤ªà¤¿à¤°à¥à¤à¥à¤¯à¤¾à¤ वà¥à¤¯à¤à¥à¤à¤¨à¤¾à¤¨à¥à¤¯à¥à¤ªà¤à¤²à¥à¤ªà¤¯à¥à¤¤à¥||१६६||
bÄ«japÅ«rakahiá¹ gvamlavÄtasaká¹£ÄradÄá¸imaiḥ|
takrÄá¹a tailasarpirbhyÄá¹ vyañjanÄnyupakalpayÄt||166||
bIjapUrakahi~ggvamlavetasakShAradADimaiH|
takreNa tailasarpirbhyAM vya~jjanAnyupakalpayet||166||
Citron, asafoetida, amlavetas, kshara, pomegranate, butter milk, oil and ghee preparations are also wholesome for kapha gulma [166]
पà¤à¥à¤à¤®à¥à¤²à¥à¤¶à¥à¤¤à¤ तà¥à¤¯à¤ पà¥à¤°à¤¾à¤£à¤ वारà¥à¤£à¥à¤°à¤¸à¤®à¥|
à¤à¤«à¤à¥à¤²à¥à¤®à¥ पिबà¥à¤¤à¥à¤à¤¾à¤²à¥ à¤à¥à¤°à¥à¤£à¤ माधà¥à¤µà¥à¤à¤®à¥à¤µ वा||१६à¥||
pañcamÅ«lÄ«ÅrÌ¥taá¹ tÅyaá¹ purÄá¹aá¹ vÄruá¹Ä«rasam|
kaphagulmÄ« pibÄtkÄlÄ jÄ«rá¹aá¹ mÄdhvÄ«kamÄva vÄ||167||
pa~jcamUlIshRutaM toyaM purANaM vAruNIrasam|
kaphagulmI pibetkAle jIrNaM mAdhvIkameva vA||167||
Water boiled in laghu panchamula or old varuni or old honey wine should be given to drink on getting the thirst to the patient of kapha gulma [167]
यवानà¥à¤à¥à¤°à¥à¤£à¤¿à¤¤à¤ तà¤à¥à¤°à¤ बिडà¥à¤¨ लवणà¥à¤à¥à¤¤à¤®à¥|
पिबà¥à¤¤à¥ सनà¥à¤¦à¥à¤ªà¤¨à¤ वातà¤à¤«à¤®à¥à¤¤à¥à¤°à¤¾à¤¨à¥à¤²à¥à¤®à¤¨à¤®à¥ ||१६८||
yavÄnÄ«cÅ«rá¹itaá¹ takraá¹ biá¸Äna lavaá¹Ä«krÌ¥tam|
pibÄt sandÄ«panaá¹ vÄtakaphamÅ«trÄnulÅmanam [23] ||168||
yavAnIcUrNitaM takraM biDena lavaNIkRutam|
pibet sandIpanaM vAtakaphamUtrAnulomanam [23] ||168||
Taking of butter milk mixed with yavani (ajwain) and salted with bid-salt acts as a digestive stimulant and the regulator of flatus, urine and kapha [168]
Signs and symptoms of incurable gulma
सà¤à¥à¤à¤¿à¤¤à¤ à¤à¥à¤°à¤®à¤¶à¥ à¤à¥à¤²à¥à¤®à¥ महावासà¥à¤¤à¥à¤ªà¤°à¤¿à¤à¥à¤°à¤¹à¤|
à¤à¥à¤¤à¤®à¥à¤²à¤ सिरानदà¥à¤§à¥ यदा à¤à¥à¤°à¥à¤® à¤à¤µà¥à¤¨à¥à¤¨à¤¤à¤||१६९||
दà¥à¤°à¥à¤¬à¤²à¥à¤¯à¤¾à¤°à¥à¤à¤¿à¤¹à¥à¤²à¥à¤²à¤¾à¤¸à¤à¤¾à¤¸à¤µà¤®à¥à¤¯à¤°à¤¤à¤¿à¤à¥à¤µà¤°à¥à¤ |
तà¥à¤·à¥à¤£à¤¾à¤¤à¤¨à¥à¤¦à¥à¤°à¤¾à¤ªà¥à¤°à¤¤à¤¿à¤¶à¥à¤¯à¤¾à¤¯à¥à¤°à¥à¤¯à¥à¤à¥à¤¯à¤¤à¥ न स सिधà¥à¤¯à¤¤à¤¿||१à¥à¥¦||
sañcitaḥ kramaÅÅ gulmÅ mahÄvÄstuparigrahaḥ|
krÌ¥tamÅ«laḥ sirÄnaddhÅ yadÄ kÅ«rma ivÅnnataḥ||169||
daurbalyÄrucihrÌ¥llÄsakÄsavamyaratijvaraiḥ |
tr̥ṣá¹ÄtandrÄpratiÅyÄyairyujyatÄ na sa sidhyati||170||
sa~jcitaH kramasho gulmo mahAvAstuparigrahaH|
kRutamUlaH sirAnaddho yadA kUrma ivonnataH||169||
daurbalyArucihRullAsakAsavamyaratijvaraiH [24] |
tRuShNAtandrApratishyAyairyujyate na sa sidhyati||170||
The gulma which gradually goes on increasing, spreading over a large area, has taken firm root, is covered by veins, has convex surface like that of tortoise, and which is accompanied with weakness, anorexia, thirst, nausea, vomiting, fever, cough, coryza and drowsiness is considered as incurable [169-170]
Signs and symptoms of bad prognosis
à¤à¥à¤¹à¥à¤¤à¥à¤µà¤¾ सà¤à¥à¤µà¤°à¤¶à¥à¤µà¤¾à¤¸à¤ वमà¥à¤¯à¤¤à¥à¤¸à¤¾à¤°à¤ªà¥à¤¡à¤¿à¤¤à¤®à¥|
हà¥à¤¨à¥à¤¨à¤¾à¤à¤¿à¤¹à¤¸à¥à¤¤à¤ªà¤¾à¤¦à¥à¤·à¥ शà¥à¤«à¤ à¤à¤°à¥à¤·à¤¤à¤¿ à¤à¥à¤²à¥à¤®à¤¿à¤¨à¤®à¥||१à¥à¥§||
grÌ¥hÄ«tvÄ sajvaraÅvÄsaá¹ vamyatÄ«sÄrapÄ«á¸itam|
hrÌ¥nnÄbhihastapÄdÄá¹£u ÅÅphaḥ kará¹£ati gulminam||171||
gRuhItvA sajvarashvAsaM vamyatIsArapIDitam|
hRunnAbhihastapAdeShu shophaH karShati gulminam||171||
The patient of gulma accompanied with fever, dyspnea, vomiting and diarrhea along with edema in the epigastric and umbilical regions and on hands and feet indicate that the patient is approaching to death [171]
Treatment of rakta gulma
रà¥à¤§à¤¿à¤°à¤¸à¥à¤¯ तॠà¤à¥à¤²à¥à¤®à¤¸à¥à¤¯ à¤à¤°à¥à¤à¤à¤¾à¤²à¤µà¥à¤¯à¤¤à¤¿à¤à¥à¤°à¤®à¥|
सà¥à¤¨à¤¿à¤à¥à¤§à¤¸à¥à¤µà¤¿à¤¨à¥à¤¨à¤¶à¤°à¥à¤°à¤¾à¤¯à¥ ददà¥à¤¯à¤¾à¤¤à¥ सà¥à¤¨à¥à¤¹à¤µà¤¿à¤°à¥à¤à¤¨à¤®à¥||१à¥à¥¨||
raudhirasya tu gulmasya garbhakÄlavyatikramÄ|
snigdhasvinnaÅarÄ«rÄyai dadyÄt snÄhavirÄcanam||172||
raudhirasya tu gulmasya garbhakAlavyatikrame| snigdhasvinnasharIrAyai dadyAt snehavirecanam||172||
The treatment of rakta gulma should be under taken only after completion of normal period of gestation i.e. 10 months. The patient should be given unctuous virechana after preparing with snehana and swedana [172]
पलाशà¤à¥à¤·à¤¾à¤°à¤ªà¤¾à¤¤à¥à¤°à¥ दà¥à¤µà¥ दà¥à¤µà¥ पातà¥à¤°à¥ तà¥à¤²à¤¸à¤°à¥à¤ªà¤¿à¤·à¥à¤|
à¤à¥à¤²à¥à¤®à¤¶à¥à¤¥à¤¿à¤²à¥à¤¯à¤à¤¨à¤¨à¥à¤ पà¤à¥à¤¤à¥à¤µà¤¾ मातà¥à¤°à¤¾à¤ पà¥à¤°à¤¯à¥à¤à¤¯à¥à¤¤à¥||१à¥à¥©||
palÄÅaká¹£ÄrapÄtrÄ dvÄ dvÄ pÄtrÄ tailasarpiá¹£Åḥ|
gulmaÅaithilyajananīṠpaktvÄ mÄtrÄá¹ prayÅjayÄt||173||
palAshakShArapAtre dve dve pAtre tailasarpiShoH|
gulmashaithilyajananIM paktvA mAtrAM prayojayet||173||
Make a semisolid preparation by heating 5 Kg of palasha-kshara with 5 kg each of ghee and oil. Administer it in sufficient dose to make the gulma soft/loose. [173]
पà¥à¤°à¤à¤¿à¤¦à¥à¤¯à¥à¤¤ न यदà¥à¤¯à¥à¤µà¤ ददà¥à¤¯à¤¾à¤¦à¥à¤¯à¥à¤¨à¤¿à¤µà¤¿à¤¶à¥à¤§à¤¨à¤®à¥ |
à¤à¥à¤·à¤¾à¤°à¥à¤£ यà¥à¤à¥à¤¤à¤ पललठसà¥à¤§à¤¾à¤à¥à¤·à¥à¤°à¥à¤£ वा पà¥à¤¨à¤||१à¥à¥ª||
à¤à¤à¥à¤¯à¤¾à¤ वा à¤à¤¾à¤µà¤¿à¤¤à¤¾à¤¨à¥ ददà¥à¤¯à¤¾à¤¦à¥à¤¯à¥à¤¨à¥ à¤à¤à¥à¤à¤®à¤¤à¥à¤¸à¥à¤¯à¤à¤¾à¤¨à¥|
वराहमतà¥à¤¸à¥à¤¯à¤ªà¤¿à¤¤à¥à¤¤à¤¾à¤à¥à¤¯à¤¾à¤ लà¤à¥à¤¤à¤à¤¾à¤¨à¥ वा सà¥à¤à¤¾à¤µà¤¿à¤¤à¤¾à¤¨à¥||१à¥à¥«||
ठधà¥à¤¹à¤°à¥à¤¶à¥à¤à¥à¤°à¥à¤§à¥à¤µà¤¹à¤°à¥à¤°à¥à¤à¤¾à¤µà¤¿à¤¤à¤¾à¤¨à¥ वा समाà¤à¥à¤·à¤¿à¤à¥à¤|
à¤à¤¿à¤£à¥à¤µà¤ वा सà¤à¥à¤¡à¤à¥à¤·à¤¾à¤°à¤ ददà¥à¤¯à¤¾à¤¦à¥à¤¯à¥à¤¨à¤¿à¤µà¤¿à¤¶à¥à¤§à¤¨à¤®à¥||१à¥à¥¬||
prabhidyÄta na yadyÄvaá¹ dadyÄdyÅniviÅÅdhanam |
ká¹£ÄrÄá¹a yuktaá¹ palalaá¹ sudhÄkṣīrÄá¹a vÄ punaḥ||174||
ÄbhyÄá¹ vÄ bhÄvitÄn dadyÄdyÅnau kaá¹ukamatsyakÄn|
varÄhamatsyapittÄbhyÄá¹ laktakÄn vÄ subhÄvitÄn||175||
adhÅharaiÅcÅrdhvaharairbhÄvitÄn vÄ samÄká¹£ikaiḥ|
kiá¹vaá¹ vÄ saguá¸aká¹£Äraá¹ dadyÄdyÅniviÅÅdhanam||176||
prabhidyeta na yadyevaM dadyAdyonivishodhanam [25] |
kShAreNa yuktaM palalaM sudhAkShIreNa vA punaH||174||
AbhyAM vA bhAvitAn dadyAdyonau kaTukamatsyakAn|
varAhamatsyapittAbhyAM laktakAn vA subhAvitAn||175||
adhoharaishcordhvaharairbhAvitAn vA samAkShikaiH|
kiNvaM vA saguDakShAraM dadyAdyonivishodhanam||176||
If the above mentioned treatments do not break the rakta gulma then the preparations which cleans vagina should be used locally. A swab well saturated with one of the following pastes may be inserted in the vagina:
- Sesame paste mixed with kshaara or latex of snuhi or
- Pungent fish impregnated with both kshara and latex of snuhi
- Bile of hog or fish or emetic or purgative drugs or with honey
Or yeast mixed with jaggery and honey may be used for cleansing the vagina [174-176]
रà¤à¥à¤¤à¤ªà¤¿à¤¤à¥à¤¤à¤¹à¤°à¤ à¤à¥à¤·à¤¾à¤°à¤ लà¥à¤¹à¤¯à¥à¤¨à¥à¤®à¤§à¥à¤¸à¤°à¥à¤ªà¤¿à¤·à¤¾|
लशà¥à¤¨à¤ मदिराठतà¥à¤à¥à¤·à¥à¤£à¤¾à¤ मतà¥à¤¸à¥à¤¯à¤¾à¤à¤¶à¥à¤à¤¾à¤¸à¥à¤¯à¥ पà¥à¤°à¤¦à¤¾à¤ªà¤¯à¥à¤¤à¥||१à¥à¥||
raktapittaharaá¹ ká¹£Äraá¹ lÄhayÄnmadhusarpiá¹£Ä|
laÅunaá¹ madirÄá¹ tÄ«ká¹£á¹Äá¹ matsyÄá¹ÅcÄsyai pradÄpayÄt||177||
raktapittaharaM kShAraM lehayenmadhusarpiShA|
lashunaM madirAM tIkShNAM matsyAMshcAsyai pradApayet||177||
Kshara which cures raktapitta may be licked with honey and ghee. Or garlic mixed with strong wine and fish may be given in diet [177]
बसà¥à¤¤à¤¿à¤ सà¤à¥à¤·à¥à¤°à¤à¥à¤®à¥à¤¤à¥à¤°à¤ सà¤à¥à¤·à¤¾à¤°à¤ दाशमà¥à¤²à¤¿à¤à¤®à¥|
ठदà¥à¤¶à¥à¤¯à¤®à¤¾à¤¨à¥ रà¥à¤§à¤¿à¤°à¥ ददà¥à¤¯à¤¾à¤¦à¥à¤à¥à¤²à¥à¤®à¤ªà¥à¤°à¤à¥à¤¦à¤¨à¤®à¥||१à¥à¥®||
bastiá¹ sakṣīragÅmÅ«traá¹ saká¹£Äraá¹ dÄÅamÅ«likam|
adrÌ¥ÅyamÄnÄ rudhirÄ dadyÄdgulmaprabhÄdanam||178||
bastiM sakShIragomUtraM sakShAraM dAshamUlikam|
adRushyamAne rudhire dadyAdgulmaprabhedanam||178||
Basti prepared with milk, cowâs urine, kshara and decoction of dashamula should be given. Even after all these treatments, if blood does not flow from vagina then surgical intervention is required [178]
पà¥à¤°à¤µà¤°à¥à¤¤à¤®à¤¾à¤¨à¥ रà¥à¤§à¤¿à¤°à¥ ददà¥à¤¯à¤¾à¤¨à¥à¤®à¤¾à¤à¤¸à¤°à¤¸à¥à¤¦à¤¨à¤®à¥|
à¤à¥à¤¤à¤¤à¥à¤²à¥à¤¨ à¤à¤¾à¤à¥à¤¯à¤à¥à¤à¤ पानारà¥à¤¥à¤ तरà¥à¤£à¥à¤ सà¥à¤°à¤¾à¤®à¥||१à¥à¥¯||
pravartamÄnÄ rudhirÄ dadyÄnmÄá¹sarasaudanam|
ghrÌ¥tatailÄna cÄbhyaá¹ gaá¹ pÄnÄrthaá¹ taruá¹Ä«á¹ surÄm||179||
pravartamAne rudhire dadyAnmAMsarasaudanam|
ghRutatailena cAbhya~ggaM pAnArthaM taruNIM surAm||179||
When blood starts flowing through vagina then rice with meat soup should be given to eat. Massage with ghee or oil is done and for drink new wine may be given [179]
रà¥à¤§à¤¿à¤°à¥à¤½à¤¤à¤¿à¤ªà¥à¤°à¤µà¥à¤¤à¥à¤¤à¥ तॠरà¤à¥à¤¤à¤ªà¤¿à¤¤à¥à¤¤à¤¹à¤°à¥à¤ à¤à¥à¤°à¤¿à¤¯à¤¾à¤|
à¤à¤¾à¤°à¥à¤¯à¤¾ वातरà¥à¤à¤¾à¤°à¥à¤¤à¤¾à¤¯à¤¾à¤ सरà¥à¤µà¤¾ वातहरà¥à¤ पà¥à¤¨à¤||१८०||
rudhirÄ'tipravrÌ¥ttÄ tu raktapittaharīḥ kriyÄḥ|
kÄryÄ vÄtarugÄrtÄyÄḥ sarvÄ vÄtaharīḥ punaḥ||180||
rudhire~atipravRutte tu raktapittaharIH kriyAH|
kAryA vAtarugArtAyAH sarvA vAtaharIH punaH||180||
In case of excessive bleeding, the measures curative of raktapitta should be prescribed. If the patient gets vata type of pains then all the remedies curative of vata are given [180]
à¤à¥à¤¤à¤¤à¥à¤²à¤¾à¤µà¤¸à¥à¤à¤¾à¤à¤¶à¥à¤ तितà¥à¤¤à¤¿à¤°à¥à¤à¤¶à¥à¤à¤°à¤£à¤¾à¤¯à¥à¤§à¤¾à¤¨à¥|
सà¥à¤°à¤¾à¤ समणà¥à¤¡à¤¾à¤ पà¥à¤°à¥à¤µà¤ ठपानममà¥à¤²à¤¸à¥à¤¯ सरà¥à¤ªà¤¿à¤·à¤||१८१||
पà¥à¤°à¤¯à¥à¤à¤¯à¥à¤¦à¥à¤¤à¥à¤¤à¤°à¤ वा à¤à¥à¤µà¤¨à¥à¤¯à¥à¤¨ सरà¥à¤ªà¤¿à¤·à¤¾|
ठतिपà¥à¤°à¤µà¥à¤¤à¥à¤¤à¥ रà¥à¤§à¤¿à¤°à¥ सतिà¤à¥à¤¤à¥à¤¨à¤¾à¤¨à¥à¤µà¤¾à¤¸à¤¨à¤®à¥||१८२||
ghrÌ¥tatailÄvasÄkÄá¹Åca tittirÄ«á¹Åcaraá¹ÄyudhÄn|
surÄá¹ samaá¹á¸Äá¹ pÅ«rvaá¹ ca pÄnamamlasya sarpiá¹£aḥ||181||
prayÅjayÄduttaraá¹ vÄ jÄ«vanÄ«yÄna sarpiá¹£Ä|
atipravrÌ¥ttÄ rudhirÄ satiktÄnÄnuvÄsanam||182||
ghRutatailAvasekAMshca tittirIMshcaraNAyudhAn|
surAM samaNDAM pUrvaM ca pAnamamlasya sarpiShaH||181||
prayojayeduttaraM vA jIvanIyena sarpiShA|
atipravRutte rudhire satiktenAnuvAsanam||182||
Effusion with ghee and oil should be performed. Meat of partridge (tittara) and rooster (charanayudha), sura (wine) along with its upper fluid (manda) and ghee prepared with sour drugs may be given in diet.
Uttara basti with ghee prepared with jivaniya drugs should be given. In case of the excessive blood flow, anuvasana basti with ghee/oil prepared with bitter drugs should be given [181-182]
Summary
ततà¥à¤° शà¥à¤²à¥à¤à¤¾à¤-
सà¥à¤¨à¥à¤¹à¤ सà¥à¤µà¥à¤¦à¤ सरà¥à¤ªà¤¿à¤°à¥à¤¬à¤¸à¥à¤¤à¤¿à¤¶à¥à¤à¥à¤°à¥à¤£à¤¾à¤¨à¤¿ बà¥à¤à¤¹à¤£à¤ à¤à¥à¤¡à¤¿à¤à¤¾à¤|
वमनविरà¥à¤à¥ मà¥à¤à¥à¤·à¤ à¤à¥à¤·à¤¤à¤à¤¸à¥à¤¯ ठवातà¤à¥à¤²à¥à¤®à¤µà¤¤à¤¾à¤®à¥||१८३||
सरà¥à¤ªà¤¿à¤ सतिà¤à¥à¤¤à¤¸à¤¿à¤¦à¥à¤§à¤ à¤à¥à¤·à¥à¤°à¤ पà¥à¤°à¤¸à¥à¤°à¤à¤¸à¤¨à¤ निरà¥à¤¹à¤¾à¤¶à¥à¤|
रà¤à¥à¤¤à¤¸à¥à¤¯ à¤à¤¾à¤µà¤¸à¥à¤à¤¨à¤®à¤¾à¤¶à¥à¤µà¤¾à¤¸à¤¨à¤¸à¤à¤¶à¤®à¤¨à¤¯à¥à¤à¤¾à¤||१८४||
à¤à¤ªà¤¨à¤¾à¤¹à¤¨à¤ सशसà¥à¤¤à¥à¤°à¤ पà¤à¥à¤µà¤¸à¥à¤¯à¤¾à¤à¥à¤¯à¤¨à¥à¤¤à¤°à¤ªà¥à¤°à¤à¤¿à¤¨à¥à¤¨à¤¸à¥à¤¯|
सà¤à¤¶à¥à¤§à¤¨à¤¸à¤à¤¶à¤®à¤¨à¥ पितà¥à¤¤à¤ªà¥à¤°à¤à¤µà¤¸à¥à¤¯ à¤à¥à¤²à¥à¤®à¤¸à¥à¤¯||१८५||
सà¥à¤¨à¥à¤¹à¤ सà¥à¤µà¥à¤¦à¥ à¤à¥à¤¦à¥ लà¤à¥à¤à¤¨à¤®à¥à¤²à¥à¤²à¥à¤à¤¨à¤ विरà¥à¤à¤¶à¥à¤|
सरà¥à¤ªà¤¿à¤°à¥à¤¬à¤¸à¥à¤¤à¤¿à¤°à¥à¤à¥à¤à¤¿à¤à¤¾à¤¶à¥à¤à¥à¤°à¥à¤£à¤®à¤°à¤¿à¤·à¥à¤à¤¾à¤¶à¥à¤ सà¤à¥à¤·à¤¾à¤°à¤¾à¤||१८६||
à¤à¥à¤²à¥à¤®à¤¸à¥à¤¯à¤¾à¤¨à¥à¤¤à¥ दाहठà¤à¤«à¤à¤¸à¥à¤¯à¤¾à¤à¥à¤°à¥à¤½à¤ªà¤¨à¥à¤¤à¤°à¤à¥à¤¤à¤¸à¥à¤¯|
à¤à¥à¤²à¥à¤®à¤¸à¥à¤¯ रà¥à¤§à¤¿à¤°à¤¸à¥à¤¯ à¤à¥à¤°à¤¿à¤¯à¤¾à¤à¥à¤°à¤®à¤ सà¥à¤¤à¥à¤°à¥à¤à¤µà¤¸à¥à¤¯à¥à¤à¥à¤¤à¤||१८à¥||
पथà¥à¤¯à¤¾à¤¨à¥à¤¨à¤ªà¤¾à¤¨à¤¸à¥à¤µà¤¾ हà¥à¤¤à¥à¤¨à¤¾à¤ वरà¥à¤à¤¨à¤ यथासà¥à¤µà¤ à¤|
नितà¥à¤¯à¤ à¤à¤¾à¤à¥à¤¨à¤¿à¤¸à¤®à¤¾à¤§à¤¿à¤ सà¥à¤¨à¤¿à¤à¥à¤§à¤¸à¥à¤¯ ठसरà¥à¤µà¤à¤°à¥à¤®à¤¾à¤£à¤¿||१८८||
हà¥à¤¤à¥à¤°à¥à¤²à¤¿à¤à¥à¤à¤ सिदà¥à¤§à¤¿à¤ à¤à¥à¤°à¤¿à¤¯à¤¾à¤à¥à¤°à¤®à¤ साधà¥à¤¯à¤¤à¤¾ न यà¥à¤à¤¾à¤¶à¥à¤|
à¤à¥à¤²à¥à¤®à¤à¤¿à¤à¤¿à¤¤à¥à¤¸à¤¿à¤¤à¤¸à¤à¥à¤à¥à¤°à¤¹ à¤à¤¤à¤¾à¤µà¤¾à¤¨à¥ वà¥à¤¯à¤¾à¤¹à¥à¤¤à¥à¤½à¤à¥à¤¨à¤¿à¤µà¥à¤¶à¤¸à¥à¤¯||१८९||
tatra ÅlÅkÄḥ-
snÄhaḥ svÄdaḥ sarpirbastiÅcÅ«rá¹Äni brÌ¥á¹haá¹aá¹ guá¸ikÄḥ|
vamanavirÄkau mÅká¹£aḥ ká¹£atajasya ca vÄtagulmavatÄm||183||
sarpiḥ satiktasiddhaá¹ kṣīraá¹ prasraá¹sanaá¹ nirÅ«hÄÅca|
raktasya cÄvasÄcanamÄÅvÄsanasaá¹ÅamanayÅgÄḥ||184||
upanÄhanaá¹ saÅastraá¹ pakvasyÄbhyantaraprabhinnasya|
saá¹ÅÅdhanasaá¹ÅamanÄ pittaprabhavasya gulmasya||185||
snÄhaḥ svÄdÅ bhÄdÅ laá¹ ghanamullÄkhanaá¹ virÄkaÅca|
sarpirbastirguá¹ikÄÅcÅ«rá¹amariá¹£á¹ÄÅca saká¹£ÄrÄḥ||186||
gulmasyÄntÄ dÄhaḥ kaphajasyÄgrÄ'panÄ«taraktasya|
gulmasya raudhirasya kriyÄkramaḥ strÄ«bhavasyÅktaḥ||187||
pathyÄnnapÄnasÄvÄ hÄtÅ«nÄá¹ varjanaá¹ yathÄsvaá¹ ca|
nityaá¹ cÄgnisamÄdhiḥ snigdhasya ca sarvakarmÄá¹i||188||
hÄturliá¹ gaá¹ siddhiḥ kriyÄkramaḥ sÄdhyatÄ na yÅgÄÅca|
gulmacikitsitasaá¹ graha ÄtÄvÄn vyÄhrÌ¥tÅ'gnivÄÅasya||189||
tatra shlokAH-
snehaH svedaH sarpirbastishcUrNAni bRuMhaNaM guDikAH|
vamanavirekau mokShaH kShatajasya ca vAtagulmavatAm||183||
sarpiH satiktasiddhaM kShIraM prasraMsanaM nirUhAshca|
raktasya cAvasecanamAshvAsanasaMshamanayogAH||184||
upanAhanaM sashastraM pakvasyAbhyantaraprabhinnasya|
saMshodhanasaMshamane pittaprabhavasya gulmasya||185||
snehaH svedo bhedo la~gghanamullekhanaM virekashca|
sarpirbastirguTikAshcUrNamariShTAshca sakShArAH||186||
gulmasyAnte dAhaH kaphajasyAgre~apanItaraktasya|
gulmasya raudhirasya kriyAkramaH strIbhavasyoktaH||187||
pathyAnnapAnasevA hetUnAM varjanaM yathAsvaM ca|
nityaM cAgnisamAdhiH snigdhasya ca sarvakarmANi||188||
heturli~ggaM siddhiH kriyAkramaH sAdhyatA na yogAshca|
gulmacikitsitasa~ggraha etAvAn vyAhRuto~agniveshasya||189||
In this chapter, sneha, sweda, sarpi-basti, churna, brimhana, gudika, vamana, virechana and rakta mokshana for the patient suffering from vata-gulma have been described.
For the treatment of pitta gulma, sarpi prepared with tikta drugs, kshira, samshamana-niruha basti, bloodletting, counseling (ashvasana), samshamana(preparations) have been described.
For pakva (suppurated) gulma, surgical procedure and poultice (upanaha) are described and for that which is ruptured internally the purification (samshodhana) and palliative (samshamana) treatments are mentioned.
For kapha gulma, snehana, swedana, bhedana, langhana, vamana, virechana, sarpirbasti, gutika, churna, arishta, kshara, bloodletting followed by cauterization of the gulma as a last resort have been described. Line of treatment for rakta-guma occurring in women has also been described.
Use of wholesome (pathya) eats and drinks, avoidance of the respective etiological factors, continuously protection of digestive power (agni), the instruction for the patient who has undergone snehana are described.
Etiological factors, signs and symptoms, successful line of treatment, curability and otherwise and therapeutic measures are described in concise form in this chapter of Gulma Chikitsa as described by Agnivesha [183-189]
à¤à¤¤à¥à¤¯à¤à¥à¤¨à¤¿à¤µà¥à¤¶à¤à¥à¤¤à¥ तनà¥à¤¤à¥à¤°à¥ à¤à¤°à¤à¤ªà¥à¤°à¤¤à¤¿à¤¸à¤à¤¸à¥à¤à¥à¤¤à¥ à¤à¤¿à¤à¤¿à¤¤à¥à¤¸à¤¿à¤¤à¤¸à¥à¤¥à¤¾à¤¨à¥
à¤à¥à¤²à¥à¤®à¤à¤¿à¤à¤¿à¤¤à¥à¤¸à¤¿à¤¤à¤ नाम पà¤à¥à¤à¤®à¥à¤½à¤§à¥à¤¯à¤¾à¤¯à¤||५||
ityagnivÄÅakrÌ¥tÄ tantrÄ carakapratisaá¹skrÌ¥tÄ cikitsitasthÄnÄ
gulmacikitsitaá¹ nÄma pañcamÅ'dhyÄyaḥ||5||
ityagniveshakRute tantre carakapratisaMskRute cikitsitasthAne
gulmacikitsitaM nAma pa~jcamo~adhyAyaH||5||
Thus fifth chapter named Gulma Chikitsa in Chikitsa Sthana in the treatise compiled by Agnivesha and revised by Charak is completed [5]
Tattva Vimarsha (Fundamental Principles)
- Gulma occurs predominantly due to excessive excretion of feces, kapha and pitta or due to pressure exerted by their excessive aggravation and other causes leading to vitiation of vata dosha.
- Cavities like that in urinary bladder (hypo gastric region), umbilical region (nabhi), cardiac region (hridi) and two flanks (parshva) are susceptible sites for gulma.
- All gulma are treated after consideration of dosha dominance, stage, site and strength of patient.
- Internal administration of sneha (unctuous substance) in various modes like oral administration, massage, unctuous enema is the principle of management of vata dominant gulma.
- If pitta gulma is caused due to unctuous and hot substances, then virechana shall be administered. If it is caused by dry and hot substances, then ghee shall be administered.
- If kapha-gulma is caused by indulgence in cold, heavy and unctuous diet and in those not eligible for vamana, langhana (depletion) therapy should be prescribed in the beginning. Vamana is indicated in a patient of gulma who is having low digestion, anorexia, nausea and mild pain, heaviness and stiffness in abdomen.
- Kapha gulma is treated with langhana, agni dipana, swedana, vamana, snehana, kshara karma and agni karma.
- If kapha-gulma has a deep root and is large in size, hard in consistency and heavy, then the patient should be treated with alkali preparation-kshara, arishta and agni karma (cauterization).
- With decrease in digestive-power (agni) the gulma is aggravated, while on augmentation of the digestion (agni) the gulma is pacified. Therefore, to the patient of gulma neither excessive nutritional food nor excessive fasting or light food/treatment should be prescribed (112).
- Pitta gulma requires immediate treatment (atyayika) and the patient should be given ghee prepared with purgative and bitter drugs (114).
- Equilibrium or provocation of all the dosha depend upon the condition of agni (digestion and metabolism), hence one should always take its care and avoid such causes which disturb it.
- Vamana karma should be done in kapha gulma provided the patient is fit for it.
- The excessively increased stage of gulma needs surgical intervention.
- The gulma which gradually goes on increasing, spreading over a large area, has taken firm root, is covered by veins, has convex surface like that of tortoise, and which is accompanied with weakness, anorexia, thirst, nausea, vomiting, fever, cough, coryza and drowsiness is considered malignant and as incurable.
- Rakta gulma should be treated only after observation for 10 months. This waiting period is essential for achieving a stage suitable for intervention. The patient should be given unctuous virechana after preparing with snehana and swedana.
Vidhi Vimarsha (Applied Inferences )
Contemporary understanding of gulma
In Ayurveda, a comprehensive description is given for abdominal swellings. While the generalized swellings have been described under the heading of udara roga (ascites), localized inflammatory swellings are described under the heading of vidradhi. However, there are other varieties of localized abdominal lumps which are non inflammatory in nature and are considered primarily under the heading of gulma.
On analyzing the features described by Charak, it appears that the vataja gulma are irregular, mobile swellings of waxing and waning nature and are associated with pain of different characters. Such features can be seen in conditions like chronic intestinal obstructions of various etiology, intestinal tuberculosis, pyloric stenosis, mobile caecum etc. The treatment modalities like snehana, swedana and basti/vamana help in alleviating the symptoms by elimination of feces and flatus as well as improving the gut motility.
Pittaja gulma have been described as tender abdominal lumps associated with fever, thirst, burning sensation etc. which usually progress through various stages of inflammation i.e. ama-avastha and pachyamana avastha and finally suppurate. It is mentioned that the pittaja gulma situated in antarbhaga (inside i.e. intra-abdominal) can produce swelling in the hrid pradesha (upper abdomen) and when suppurate, may penetrate into the adjacent mahasrotas i.e. gastrointestinal tract and burst open culminating with discharge of pus either through oral or rectal route. The discharge of pus may usually continue for a couple of weeks (ten to twelve days) during which, no aggressive measure should be taken except that the nutritional status of the patient should be managed by proper diet.
On examining these features, these can be correlated with clinical condition like empyema of gall bladder which may adhere and penetrate into the adjacent organs like stomach, duodenum or colon and may burst open into the lumen leading to the discharge of pus either through oral or rectal route. Similarly, a subphrenic abscess or liver abscess may rupture into the pleural cavity and may result into discharge of pus during coughing. In addition, suppurative pathologies of pelvic organs leading to pelvic abscesses and a diverticular abscess may erode into rectal lumen and result into pus discharge through rectum.
The other variants of gulma that is bahistha (externally located) may present with a visible swelling over the surface of abdomen usually in the flanks. These inflammatory pathologies seem to be located extraperitoneally or in the wall of abdomen. Ileopsoas or iliac abscess, perinephric abscess are some of the examples. Some other clinical conditions like infected urachal cyst or infected vitellointestinal duct cysts may also resemble with bahistha pittaja gulma.
The features described in kaphaja gulma like a firm, fixed, elevated, non-tender lump are comparable to solid mass lesions of the abdomen. Charak has also added that these lumps can be treated surgically and a detailed surgical procedure has been described as under.
An earthen pitcher (ghati) of suitable size is taken and fire is put inside for a while. Once the fire is extinguished, the pitcher is placed over the gulma in upside down position. This creates a negative pressure inside the earthen pitcher resulting a part of the gulma to gradually move inside the pitcher. The pitcher is separated after a while. As the mass has risen above rest of the surface of abdominal wall sufficiently, a tourniquet is tied firmly at the narrow part i.e. the base of the gulma for further surgical procedure. Tying of tourniquet at the base of gulma facilitate proper holding as well as minimize bleeding during surgical procedure. An incision is made and the gulma is compressed firmly by vimarga yantra (a wooden instrument to apply pressure). The contents of gulma are removed by scrapping with the help of other yantras like ajpada and adarsha (ref. commentary by Yogindranath Sen). During this procedure, he has cautioned not to injure aantra (gut) or hridaya (vital organ).
This surgical technique suggests that kaphaja gulma includes the benign lesions of the abdominal wall, epigastric or paraumbilical hernia containing extraperitoneal fat or omentum etc.
In addition to above varieties of gulma, a tridoshaja gulma is also described which is considered as incurable. The features described like an elevated, stony hard lump with excessive pain and burning sensation and loss of vitality suggest more towards a malignant tumor of the abdomen. Moreover, the bad prognostic characters defined for an incurable gulma viz. a gradually increasing, deep rooted, elevated hard mass like a turtle shell which is associated with visibly engorged vessels and poor general condition like generalized edema, loss of appetite, cough, vomiting, persistent fever etc. point more towards an advanced malignant lesion of abdomen e.g. hepatoma or the metastatic involvement of liver or other solid malignant tumors of abdominal organs.
In conclusion, vataja gulma are mobile swellings of waxing and waning nature due to partial obstructive lesions of gut lumen. Pittaja gulma are intraperitoneal or extraperitoneal inflammatory or suppurative lesions of abdomen whereas kaphaja gulma are non inflammatory benign lesions of abdominal wall. Tridoshaja gulma seems to be malignant intra-abdominal lesions with poor prognosis.
Sites of gulma
Five regions of the abdomen where gulma occurs are hrid (epigastric), nabhi (umbilical), basti (hypogastric) and two parshva (right and left flanks). If both flanks are further subdivided into three urdhva (upper), madhya (middle) and adho (lower), then whole abdomen is divided into 9 parts which is similar to the modern clinical method where abdomen is also divided into nine parts as shown in Table-1. Some of the organs situated in these regions as mentioned by Warner (1964) are also depicted therein and on that basis exact location of the Gulma can be traced.
Table1. Nine divisions of the abdomen, according to Ayurveda and allopathic medicine
| Region and Organs | Right section, with organs situated therein | Middle section, with organs situated therein | Left section, with organs situated therein |
|---|---|---|---|
| Region | Dakshina Urdhva Parshva (Right Hypochondriac) | Hrid (Epigastric) | Vama Urdhva Parshva (Left Hypochondriac) |
| Organs | Right lobe of liver, gall-bladder, part of duodenum, hepatic flexure of colon, part of right kidney, right suprarenal gland | Pyloric end of stomach, duodenum, pancreas, aorta & part of liver | Stomach, spleen, tail of pancreas, splenic flexure of colon, upper part of left kidney, part of the left lobe of liver (some time) |
| Region | Dakshina Madhya Parshva (Right Lumbar) | Nabhi (Umbilical) | Vama Madhya Parshva (Left Lumbar) |
| Organs | Ascending colon, lower part of right kidney & part of duodenum and jejunum | Omentum, transverse colon, lower part of jejunum & ileum | Descending colon, lower half of left kidney & portions of jejunum and ileum |
| Region | Dakshina Adho Parshva (Right Iliac) | Basti (Hypogastric) | Vama Adho Parshva (Left Iliac) |
| Organs | Caecum, appendix, lower end of ileum, right ureter, right spermatic cord in male & right ovary in female | Ileum, bladder, gravid pregnant uterus | Sigmoid colon, left ureter, left spermatic cord in male & left ovary in female |
Differential diagnosis of gulma
Ayurveda is a clinical science; therefore, the diseases are classified in such a way so that they can be systematically diagnosed on the basis of the symptoms. Gulma is a good example for it.
Mainly three resembling diseases occur in the abdominal cavity viz. udara roga, gulma and pliha dosha which require differential diagnosis. Udararoga comprises of eight diseases which cause general enlargement of the abdomen. Five types of gulma have protruding and palpable localized swellings related to the abdominal organs and appendages. Under pliha dosha benign enlargement of spleen or liver occurs (Bhavaprakasha Chikitsa-Prakarana chapter 33). Therefore, on the basis of these clear demarcations, it may not be difficult to differentiate these three kinds of diseases clinically.
Chikitsa sutra (principles of management) of gulma
Principles:
- Anulomana
- Pachana
Main drugs:
- Bhallataka
- Lashuna
- Castor oil
- Tamra bhasma
Internal Medicines
| Type | Medicine | Dose | Time of Administration | Anupana |
|---|---|---|---|---|
| Vata dominant | Lashunadi Vati | 500 to 1000 mg | Before meals, two times | Lemon water |
| Vata vidhvansa | 250 to 500 mg | Before meals, two times | Lemon water | |
| Chukra oil | 20 to 40 drops | Before meals, two times | Milk | |
| Pitta dominant | Praval panchamritam | 250 to 500 mg | Before and after meals, four times | Milk and sugar |
| Shatavari-trina panchamula decoction | 20 to 40 ml | Before two meals, two times | Milk | |
| Shatavari mandura | 500 to 1000 mg | Before meals, two times | Milk | |
| Kapha dominant | Svarna vasant | 250 to 500 mg | After meals | Milk |
| Bhallataka oil | 5 to 10 drops | Before meals, two times | Milk | |
| Arogya kshara mixture | 500 to 1000 mg | Before meals, two times | Kumaryasava | |
| Raktaja | Shatavari-truna panchamula decoction | 20 to 40 ml | Between meals, two times | Milk |
| Loha parpati mixture | 500 to 750 mg | Before meals, two times | Honey | |
| Sannipatika | Varunadi kwatha | 20 to 40 ml | Between two meals, two times | Honey |
Panchakarma
| Type | Medicine | Dose | Time of Administration | Anupana |
|---|---|---|---|---|
| Virechana | Castor Oil | 20-40 ml | Morning, one time | Milk |
| Virechana decoction | 20-40 ml | Morning, one time | Milk | |
| Niruha | Dashamula decoction | 320 ml | Morning, one time | - |
| Anuvasana | Sahachara decoction | 40 to 70 ml | Morning, one time | - |
| Anulomana | Triphala mixture | 1 to 3 grams | Frequently | Honey |
| Blood Letting | - | 100 to 150 ml | - | - |
Related Chapter
Further reading
- Bhavaprakasha: Bhavaprakasha . Published by Chaukhambha Sanskrit Series office Banaras. Cikitsa Prakarana
- Charak: Charak Samhita, Edited by Yadavaji T. Acharya. Niranaya sagar Press, Bombay.
- Madhava: Madhava Nidana; published by Chaukhamba Samskrit series office, Varanasi,
- Sushruta: Sushruta Samhita. Edited by Yadavaji T. Acharya. Niranaya sagar Press, Bombay.
- Vagbhata Junior: Ashtanga Hridaya with Sarvanga-Sundra commentry by Arunadatta, published by Chaukhamba Samskrit series office, Varanasi,
- Warner E. C. (1964): Savill's System of clinical medicine. Orient Longmans Ltd.New Delhi, 14th Edition p.341