Changes

Jump to navigation Jump to search
54 bytes added ,  16:52, 27 May 2018
Line 3,579: Line 3,579:  
The general line of treatment of ''jwaras'' should not be followed for the management of ''tṛtīyaka'' and ''chaturthaka jwara'' as these two types of fever are mostly associated with ''āgantu'' or extraneous factors as ''būtās'' or evil spirits including germs. When ''vāyu'' is predominantly aggravated in these two types of ''jwara'', then they should be cured by the administration of ghee, ''niruha'' and ''anuvāsana bastīs'' (medicated enemas), unctuous and hot diet and drinks. When the ''pitta dosha'' is dominant the patient should be given purgation therapy, medicated milk, ghee and articles which are bitter and cold. In state of ''kapha'' predominance, then the patient should be administered emetic therapy, ''pachana'' (therapy which promotes the digestion and metabolism), ununctuous diet and drinks, fasting and hot decoctions are useful. [292-296]
 
The general line of treatment of ''jwaras'' should not be followed for the management of ''tṛtīyaka'' and ''chaturthaka jwara'' as these two types of fever are mostly associated with ''āgantu'' or extraneous factors as ''būtās'' or evil spirits including germs. When ''vāyu'' is predominantly aggravated in these two types of ''jwara'', then they should be cured by the administration of ghee, ''niruha'' and ''anuvāsana bastīs'' (medicated enemas), unctuous and hot diet and drinks. When the ''pitta dosha'' is dominant the patient should be given purgation therapy, medicated milk, ghee and articles which are bitter and cold. In state of ''kapha'' predominance, then the patient should be administered emetic therapy, ''pachana'' (therapy which promotes the digestion and metabolism), ununctuous diet and drinks, fasting and hot decoctions are useful. [292-296]
   −
==== Guidelines and various formulations in vishama jwara ====
+
==== Guidelines and various formulations in ''vishama jwara'' ====
    
योगाः पराः  प्रवक्ष्यन्ते विषमज्वरनाशनाः||२९६||  
 
योगाः पराः  प्रवक्ष्यन्ते विषमज्वरनाशनाः||२९६||  
 +
 
प्रयोक्तव्या मतिमता दोषादीन् प्रविभज्य ते|  
 
प्रयोक्तव्या मतिमता दोषादीन् प्रविभज्य ते|  
 
सुरा समण्डा पानार्थे भक्ष्यार्थे चरणायुधः||२९७||  
 
सुरा समण्डा पानार्थे भक्ष्यार्थे चरणायुधः||२९७||  
 +
 
तित्तिरिश्च मयूरश्च प्रयोज्या विषमज्वरे|  
 
तित्तिरिश्च मयूरश्च प्रयोज्या विषमज्वरे|  
 
पिबेद्वा षट्पलं सर्पिरभयां वा प्रयोजयेत्||२९८||  
 
पिबेद्वा षट्पलं सर्पिरभयां वा प्रयोजयेत्||२९८||  
 +
 
त्रिफलायाः कषायं वा गुडूच्या रसमेव वा|  
 
त्रिफलायाः कषायं वा गुडूच्या रसमेव वा|  
 
नीलिनीमजगन्धां च त्रिवृतां कटुरोहिणीम्||२९९||  
 
नीलिनीमजगन्धां च त्रिवृतां कटुरोहिणीम्||२९९||  
 +
 
पिबेज्ज्वरागमे युक्त्या स्नेहस्वेदोपपादितः|  
 
पिबेज्ज्वरागमे युक्त्या स्नेहस्वेदोपपादितः|  
 
सर्पिषो महतीं मात्रां पीत्वा वा छर्दयेत् पुनः||३००||  
 
सर्पिषो महतीं मात्रां पीत्वा वा छर्दयेत् पुनः||३००||  
 +
 
उपयुज्यान्नपानं वा प्रभूतं पुनरुल्लिखेत्|  
 
उपयुज्यान्नपानं वा प्रभूतं पुनरुल्लिखेत्|  
 
सान्नं मद्यं प्रभूतं वा पीत्वा स्वप्याज्ज्वरागमे||३०१||  
 
सान्नं मद्यं प्रभूतं वा पीत्वा स्वप्याज्ज्वरागमे||३०१||  
 +
 
आस्थापनं यापनं वा कारयेद्विषमज्वरे|  
 
आस्थापनं यापनं वा कारयेद्विषमज्वरे|  
 
पयसा वृषदंशस्य शकृद्वा  तदहः पिबेत्||३०२||  
 
पयसा वृषदंशस्य शकृद्वा  तदहः पिबेत्||३०२||  
 +
 
वृषस्य दधिमण्डेन सुरया वा  ससैन्धवम्|  
 
वृषस्य दधिमण्डेन सुरया वा  ससैन्धवम्|  
 
पिप्पल्यास्त्रिफलायाश्च दध्नस्तक्रस्य सर्पिषः||३०३||  
 
पिप्पल्यास्त्रिफलायाश्च दध्नस्तक्रस्य सर्पिषः||३०३||  
 +
 
पञ्चगव्यस्य पयसः प्रयोगो विषमज्वरे|  
 
पञ्चगव्यस्य पयसः प्रयोगो विषमज्वरे|  
 
रसोनस्य सतैलस्य प्राग्भक्तमुपसेवनम्||३०४||  
 
रसोनस्य सतैलस्य प्राग्भक्तमुपसेवनम्||३०४||  
 +
 
मेद्यानामुष्णवीर्याणामामिषाणां च भक्षणम्|  
 
मेद्यानामुष्णवीर्याणामामिषाणां च भक्षणम्|  
 
हिङ्गुतुल्या तु वैयाघ्री वसा नस्यं ससैन्धवा||३०५||  
 
हिङ्गुतुल्या तु वैयाघ्री वसा नस्यं ससैन्धवा||३०५||  
 +
 
पुराणसर्पिः सिंहस्य वसा तद्वत् ससैन्धवा|  
 
पुराणसर्पिः सिंहस्य वसा तद्वत् ससैन्धवा|  
 
सैन्धवं पिप्पलीनां च तण्डुलाः समनःशिलाः||३०६||  
 
सैन्धवं पिप्पलीनां च तण्डुलाः समनःशिलाः||३०६||  
 +
 
नेत्राञ्जनं तैलपिष्टं शस्यते विषमज्वरे|  
 
नेत्राञ्जनं तैलपिष्टं शस्यते विषमज्वरे|  
 
पलङ्कषा निम्बपत्रं वचा कुष्ठं हरीतकी||३०७||  
 
पलङ्कषा निम्बपत्रं वचा कुष्ठं हरीतकी||३०७||  
 +
 
सर्षपाः सयवाः सर्पिर्धूपनं ज्वरनाशनम्|  
 
सर्षपाः सयवाः सर्पिर्धूपनं ज्वरनाशनम्|  
 
ये धूमा धूपनं यच्च नावनं चाञ्जनं च यत्||३०८||  
 
ये धूमा धूपनं यच्च नावनं चाञ्जनं च यत्||३०८||  
 +
 
मनोविकारे निर्दिष्टं कार्यं तद्विषमज्वरे|  
 
मनोविकारे निर्दिष्टं कार्यं तद्विषमज्वरे|  
 
मणीनामोषधीनां च मङ्गल्यानां विषस्य च||३०९||  
 
मणीनामोषधीनां च मङ्गल्यानां विषस्य च||३०९||  
 +
 
धारणादगदानां च सेवनान्न भवेज्ज्वरः|३१०|
 
धारणादगदानां च सेवनान्न भवेज्ज्वरः|३१०|
 +
 
yōgāḥ parāḥ  pravakṣyantē viṣamajvaranāśanāḥ||296||  
 
yōgāḥ parāḥ  pravakṣyantē viṣamajvaranāśanāḥ||296||  
 +
 
prayōktavyā matimatā dōṣādīn pravibhajya tē|  
 
prayōktavyā matimatā dōṣādīn pravibhajya tē|  
 
surā samaṇḍā pānārthē bhakṣyārthē caraṇāyudhaḥ||297||  
 
surā samaṇḍā pānārthē bhakṣyārthē caraṇāyudhaḥ||297||  
 +
 
tittiriśca mayūraśca prayōjyā viṣamajvarē|  
 
tittiriśca mayūraśca prayōjyā viṣamajvarē|  
 
pibēdvā ṣaṭpalaṁ sarpirabhayāṁ vā prayōjayēt||298||  
 
pibēdvā ṣaṭpalaṁ sarpirabhayāṁ vā prayōjayēt||298||  
 +
 
triphalāyāḥ kaṣāyaṁ vā guḍūcyā rasamēva vā|  
 
triphalāyāḥ kaṣāyaṁ vā guḍūcyā rasamēva vā|  
 
nīlinīmajagandhāṁ ca trivr̥tāṁ kaṭurōhiṇīm||299||  
 
nīlinīmajagandhāṁ ca trivr̥tāṁ kaṭurōhiṇīm||299||  
 +
 
pibējjvarāgamē yuktyā snēhasvēdōpapāditaḥ|  
 
pibējjvarāgamē yuktyā snēhasvēdōpapāditaḥ|  
 
sarpiṣō mahatīṁ mātrāṁ pītvā vā chardayēt punaḥ||300||  
 
sarpiṣō mahatīṁ mātrāṁ pītvā vā chardayēt punaḥ||300||  
 +
 
upayujyānnapānaṁ vā prabhūtaṁ punarullikhēt|  
 
upayujyānnapānaṁ vā prabhūtaṁ punarullikhēt|  
 
sānnaṁ madyaṁ prabhūtaṁ vā pītvā svapyājjvarāgamē||301||  
 
sānnaṁ madyaṁ prabhūtaṁ vā pītvā svapyājjvarāgamē||301||  
 +
 
āsthāpanaṁ yāpanaṁ vā kārayēdviṣamajvarē|  
 
āsthāpanaṁ yāpanaṁ vā kārayēdviṣamajvarē|  
 
payasā vr̥ṣadaṁśasya śakr̥dvā  tadahaḥ pibēt||302||  
 
payasā vr̥ṣadaṁśasya śakr̥dvā  tadahaḥ pibēt||302||  
 +
 
vr̥ṣasya dadhimaṇḍēna surayā vā  sasaindhavam|  
 
vr̥ṣasya dadhimaṇḍēna surayā vā  sasaindhavam|  
 
pippalyāstriphalāyāśca dadhnastakrasya sarpiṣaḥ||303||  
 
pippalyāstriphalāyāśca dadhnastakrasya sarpiṣaḥ||303||  
 +
 
pañcagavyasya payasaḥ prayōgō viṣamajvarē|  
 
pañcagavyasya payasaḥ prayōgō viṣamajvarē|  
 
rasōnasya satailasya prāgbhaktamupasēvanam||304||  
 
rasōnasya satailasya prāgbhaktamupasēvanam||304||  
 +
 
mēdyānāmuṣṇavīryāṇāmāmiṣāṇāṁ ca bhakṣaṇam|  
 
mēdyānāmuṣṇavīryāṇāmāmiṣāṇāṁ ca bhakṣaṇam|  
 
hiṅgutulyā tu vaiyāghrī vasā nasyaṁ sasaindhavā||305||  
 
hiṅgutulyā tu vaiyāghrī vasā nasyaṁ sasaindhavā||305||  
 +
 
purāṇasarpiḥ siṁhasya vasā tadvat sasaindhavā|  
 
purāṇasarpiḥ siṁhasya vasā tadvat sasaindhavā|  
 
saindhavaṁ pippalīnāṁ ca taṇḍulāḥ samanaḥśilāḥ||306||  
 
saindhavaṁ pippalīnāṁ ca taṇḍulāḥ samanaḥśilāḥ||306||  
 +
 
nētrāñjanaṁ tailapiṣṭaṁ śasyatē viṣamajvarē|  
 
nētrāñjanaṁ tailapiṣṭaṁ śasyatē viṣamajvarē|  
 
palaṅkaṣā nimbapatraṁ vacā kuṣṭhaṁ harītakī||307||  
 
palaṅkaṣā nimbapatraṁ vacā kuṣṭhaṁ harītakī||307||  
 +
 
sarṣapāḥ sayavāḥ sarpirdhūpanaṁ jvaranāśanam|  
 
sarṣapāḥ sayavāḥ sarpirdhūpanaṁ jvaranāśanam|  
 
yē dhūmā dhūpanaṁ yacca nāvanaṁ cāñjanaṁ ca yat||308||  
 
yē dhūmā dhūpanaṁ yacca nāvanaṁ cāñjanaṁ ca yat||308||  
 +
 
manōvikārē nirdiṣṭaṁ kāryaṁ tadviṣamajvarē|  
 
manōvikārē nirdiṣṭaṁ kāryaṁ tadviṣamajvarē|  
 
maṇīnāmōṣadhīnāṁ ca maṅgalyānāṁ viṣasya ca||309||  
 
maṇīnāmōṣadhīnāṁ ca maṅgalyānāṁ viṣasya ca||309||  
 +
 
dhāraṇādagadānāṁ ca sēvanānna bhavējjvaraḥ|310|
 
dhāraṇādagadānāṁ ca sēvanānna bhavējjvaraḥ|310|
    
yogAH parAH  pravakShyante viShamajvaranAshanAH||296||  
 
yogAH parAH  pravakShyante viShamajvaranAshanAH||296||  
 +
 
prayoktavyA matimatA doShAdIn pravibhajya te|  
 
prayoktavyA matimatA doShAdIn pravibhajya te|  
 
surA samaNDA pAnArthe bhakShyArthe caraNAyudhaH||297||  
 
surA samaNDA pAnArthe bhakShyArthe caraNAyudhaH||297||  
 +
 
tittirishca mayUrashca prayojyA viShamajvare|  
 
tittirishca mayUrashca prayojyA viShamajvare|  
 
pibedvA ShaTpalaM sarpirabhayAM vA prayojayet||298||  
 
pibedvA ShaTpalaM sarpirabhayAM vA prayojayet||298||  
 +
 
triphalAyAH kaShAyaM vA guDUcyA rasameva vA|  
 
triphalAyAH kaShAyaM vA guDUcyA rasameva vA|  
 
nIlinImajagandhAM ca trivRutAM kaTurohiNIm||299||  
 
nIlinImajagandhAM ca trivRutAM kaTurohiNIm||299||  
 +
 
pibejjvarAgame yuktyA snehasvedopapAditaH|  
 
pibejjvarAgame yuktyA snehasvedopapAditaH|  
 
sarpiSho mahatIM mAtrAM pItvA vA chardayet punaH||300||  
 
sarpiSho mahatIM mAtrAM pItvA vA chardayet punaH||300||  
 +
 
upayujyAnnapAnaM vA prabhUtaM punarullikhet|  
 
upayujyAnnapAnaM vA prabhUtaM punarullikhet|  
 
sAnnaM madyaM prabhUtaM vA pItvA svapyAjjvarAgame||301||  
 
sAnnaM madyaM prabhUtaM vA pItvA svapyAjjvarAgame||301||  
 +
 
AsthApanaM yApanaM vA kArayedviShamajvare|  
 
AsthApanaM yApanaM vA kArayedviShamajvare|  
 
payasA vRuShadaMshasya shakRudvA  tadahaH pibet||302||  
 
payasA vRuShadaMshasya shakRudvA  tadahaH pibet||302||  
 +
 
vRuShasya dadhimaNDena surayA vA  sasaindhavam|  
 
vRuShasya dadhimaNDena surayA vA  sasaindhavam|  
 
pippalyAstriphalAyAshca dadhnastakrasya sarpiShaH||303||  
 
pippalyAstriphalAyAshca dadhnastakrasya sarpiShaH||303||  
 +
 
pa~jcagavyasya payasaH prayogo viShamajvare|  
 
pa~jcagavyasya payasaH prayogo viShamajvare|  
 
rasonasya satailasya prAgbhaktamupasevanam||304||  
 
rasonasya satailasya prAgbhaktamupasevanam||304||  
 +
 
medyAnAmuShNavIryANAmAmiShANAM ca bhakShaNam|  
 
medyAnAmuShNavIryANAmAmiShANAM ca bhakShaNam|  
 
hi~ggutulyA tu vaiyAghrI vasA nasyaM sasaindhavA||305||  
 
hi~ggutulyA tu vaiyAghrI vasA nasyaM sasaindhavA||305||  
 +
 
purANasarpiH siMhasya vasA tadvat sasaindhavA|  
 
purANasarpiH siMhasya vasA tadvat sasaindhavA|  
 
saindhavaM pippalInAM ca taNDulAH samanaHshilAH||306||  
 
saindhavaM pippalInAM ca taNDulAH samanaHshilAH||306||  
 +
 
netrA~jjanaM tailapiShTaM shasyate viShamajvare|  
 
netrA~jjanaM tailapiShTaM shasyate viShamajvare|  
 
pala~gkaShA nimbapatraM vacA kuShThaM harItakI||307||  
 
pala~gkaShA nimbapatraM vacA kuShThaM harItakI||307||  
 +
 
sarShapAH sayavAH sarpirdhUpanaM jvaranAshanam|  
 
sarShapAH sayavAH sarpirdhUpanaM jvaranAshanam|  
 
ye dhUmA dhUpanaM yacca nAvanaM cA~jjanaM ca yat||308||  
 
ye dhUmA dhUpanaM yacca nAvanaM cA~jjanaM ca yat||308||  
 +
 
manovikAre nirdiShTaM kAryaM tadviShamajvare|  
 
manovikAre nirdiShTaM kAryaM tadviShamajvare|  
 
maNInAmoShadhInAM ca ma~ggalyAnAM viShasya ca||309||  
 
maNInAmoShadhInAM ca ma~ggalyAnAM viShasya ca||309||  
 +
 
dhAraNAdagadAnAM ca sevanAnna bhavejjvaraH|310|
 
dhAraNAdagadAnAM ca sevanAnna bhavejjvaraH|310|
Formulations which are effective in curing jwara are being described. A wise physician should administer them, keeping in view their suitability for the type of dosha involved. These recipes are as follows –  
+
 
¨ Sura along with its manda (alcohol along with its supernatant part) as drink
+
Formulations which are effective in curing ''jwara'' are being described. A wise physician should administer them, keeping in view their suitability for the type of ''dosha'' involved. These recipes are as follows –  
¨ The meat of cock, patridge and peacock are used as food
+
*''Sura'' along with its ''manda'' (alcohol along with its supernatant part) as drink
¨ Intake of medicated ghee called as shatapala; abhaya; triphala decoction; guḍuci juice; preparation of nīlinī, ajagandhā, trivruta and kaṭurohiṇī during the onset of fever. These things should be administered to the patient appropriately, after the patient is given snehana and swedana therapies (oleation and sudation).
+
*The meat of chicken, patridge and peacock are used as food
¨ Emesis after the administration of ghee in large quantity
+
*Intake of medicated ghee called as ''shatapala; abhaya; triphala'' decoction; ''guduchi'' juice; preparation of ''nīlinī, ajagandhā, trivrita'' and ''kaṭurohiṇī'' during the onset of fever. These things should be administered to the patient appropriately, after the patient is given ''snehana'' and ''swedana'' therapies (oleation and sudation).
¨ Emesis after taking large quantity of food and drinks
+
*Emesis after the administration of ghee in large quantity
¨ Sleeping after taking large quantity of alcohol along with food when the attack of fever is due
+
*Emesis after taking large quantity of food and drinks
¨ Administration of āsthāpana and yāpanā bastīs
+
*Sleeping after taking large quantity of alcohol along with food when the attack of fever is due
¨ Intake of cat’s stool mixed with milk on the same day
+
*Administration of āsthāpana and yāpanā bastīs
¨ Intake of cat’s stool mixed with either dadhi manḍa (scum of curd) or alcohol or rock salt or pippalī or triphalā or curd or butter or milk or ghee or panchagavya (mixture of five products obtained from cow);
+
*Intake of cat’s stool mixed with milk on the same day
¨ Intake of rasona along with oil immediately before food
+
*Intake of cat’s stool mixed with either dadhi manḍa (scum of curd) or alcohol or rock salt or pippalī or triphalā or curd or butter or milk or ghee or panchagavya (mixture of five products obtained from cow);
¨ Intake of meat of animals which are fatty and hot in potency
+
*Intake of rasona along with oil immediately before food
¨ Inhalation of hingu and vasā of vyāghra (tiger) taken in equal quantity and mixed with rock salt.
+
*Intake of meat of animals which are fatty and hot in potency
¨ Inhalation of old ghee and vasā of siṁha (lion) taken in equal quantity and mixed with rock salt.
+
*Inhalation of hingu and vasā of vyāghra (tiger) taken in equal quantity and mixed with rock salt.
¨ Application of anjana prepared of rock salt, seeds of pippalī and manaḥshilā mixed with oil
+
*Inhalation of old ghee and vasā of siṁha (lion) taken in equal quantity and mixed with rock salt.
¨ Fumigation by palaṅkaṡā, leaves of nimba, vacā, kuṡṭha, harītakī, sarṡapa, yava and ghee
+
*Application of anjana prepared of rock salt, seeds of pippalī and manaḥshilā mixed with oil
¨ Administration of formulations of dhūma (medicated smoking), dhūpana (fumigation), nāvana (nasal instillation of medicine), and anjana (collyrium) which are prescribed in the treatment of manovikāra or psychic ailments like unmāda and apasamāra.
+
*Fumigation by palaṅkaṡā, leaves of nimba, vacā, kuṡṭha, harītakī, sarṡapa, yava and ghee
¨ Wearing of maṇis (precious stones and jewels), auṡadha (drugs), mangalya (auspicious talisman) and viṡa (poisonous substances)
+
*Administration of formulations of dhūma (medicated smoking), dhūpana (fumigation), nāvana (nasal instillation of medicine), and anjana (collyrium) which are prescribed in the treatment of manovikāra or psychic ailments like unmāda and apasamāra.
¨ Intake of agada (antidote like drugs).(296-309)
+
*Wearing of maṇis (precious stones and jewels), auṡadha (drugs), mangalya (auspicious talisman) and viṡa (poisonous substances)
 +
*Intake of agada (antidote like drugs).[296-309]
    
==== Spiritual therapy ====
 
==== Spiritual therapy ====

Navigation menu