Changes

Jump to navigation Jump to search
Line 336: Line 336:  
गुरु शीतं मृदु श्लक्ष्णं बहलं मधुरं स्थिरम् |  
 
गुरु शीतं मृदु श्लक्ष्णं बहलं मधुरं स्थिरम् |  
 
प्रसन्नं पिच्छिलं स्निग्धमोजो दशगुणं स्मृतम् ||३१||  
 
प्रसन्नं पिच्छिलं स्निग्धमोजो दशगुणं स्मृतम् ||३१||  
 +
 
गुरुत्वं लाघवाच्छैत्यमौष्णादम्लस्वभावतः |  
 
गुरुत्वं लाघवाच्छैत्यमौष्णादम्लस्वभावतः |  
 
माधुर्यं मार्दवं तैक्ष्ण्यात्प्रसादं चाशुभावनात् ||३२||  
 
माधुर्यं मार्दवं तैक्ष्ण्यात्प्रसादं चाशुभावनात् ||३२||  
 +
 
रौक्ष्यात् स्नेहं व्यवायित्वात् स्थिरत्वं श्लक्ष्णतामपि |  
 
रौक्ष्यात् स्नेहं व्यवायित्वात् स्थिरत्वं श्लक्ष्णतामपि |  
 
विकासिभावात्पैच्छिल्यं वैशद्यात्सान्द्रतां तथा ||३३||  
 
विकासिभावात्पैच्छिल्यं वैशद्यात्सान्द्रतां तथा ||३३||  
 +
 
सौक्ष्म्यान्मद्यं निहन्त्येवमोजसः स्वगुणैर्गुणान् |  
 
सौक्ष्म्यान्मद्यं निहन्त्येवमोजसः स्वगुणैर्गुणान् |  
 
सत्त्वं तदाश्रयं चाशु सङ्क्षोभ्य जनयेन्मदम् ||३४||  
 
सत्त्वं तदाश्रयं चाशु सङ्क्षोभ्य जनयेन्मदम् ||३४||  
 +
 
रसवातादिमार्गाणां [१] सत्त्वबुद्धीन्द्रियात्मनाम् |  
 
रसवातादिमार्गाणां [१] सत्त्वबुद्धीन्द्रियात्मनाम् |  
 
प्रधानस्यौजसश्चैव हृदयं स्थानमुच्यते ||३५||  
 
प्रधानस्यौजसश्चैव हृदयं स्थानमुच्यते ||३५||  
 +
 
अतिपीतेन मद्येन विहतेनौजसा च तत् |  
 
अतिपीतेन मद्येन विहतेनौजसा च तत् |  
 
हृदयं याति विकृतिं तत्रस्था ये च धातवः ||३६||
 
हृदयं याति विकृतिं तत्रस्था ये च धातवः ||३६||
 +
 
madyaṁ hr̥dayamāviśya svaguṇairōjasō guṇān|  
 
madyaṁ hr̥dayamāviśya svaguṇairōjasō guṇān|  
 
daśabhirdaśa saṅkṣōbhya cētō nayati vikriyām||29||  
 
daśabhirdaśa saṅkṣōbhya cētō nayati vikriyām||29||  
 +
 
laghūṣṇatīkṣṇasūkṣmāmlavyavāyyāśugamēva ca|  
 
laghūṣṇatīkṣṇasūkṣmāmlavyavāyyāśugamēva ca|  
 
rūkṣaṁ vikāśi viśadaṁ madyaṁ daśaguṇaṁ smr̥tam||30||  
 
rūkṣaṁ vikāśi viśadaṁ madyaṁ daśaguṇaṁ smr̥tam||30||  
 +
 
guru śītaṁ mr̥du ślakṣṇaṁ bahalaṁ madhuraṁ sthiram|  
 
guru śītaṁ mr̥du ślakṣṇaṁ bahalaṁ madhuraṁ sthiram|  
 
prasannaṁ picchilaṁ snigdhamōjō daśaguṇaṁ smr̥tam||31||  
 
prasannaṁ picchilaṁ snigdhamōjō daśaguṇaṁ smr̥tam||31||  
 +
 
gurutvaṁ lāghavācchaityamauṣṇādamlasvabhāvataḥ|  
 
gurutvaṁ lāghavācchaityamauṣṇādamlasvabhāvataḥ|  
 
mādhuryaṁ mārdavaṁ taikṣṇyātprasādaṁ cāśubhāvanāt||32||  
 
mādhuryaṁ mārdavaṁ taikṣṇyātprasādaṁ cāśubhāvanāt||32||  
 +
 
raukṣyāt snēhaṁ vyavāyitvāt sthiratvaṁ ślakṣṇatāmapi|  
 
raukṣyāt snēhaṁ vyavāyitvāt sthiratvaṁ ślakṣṇatāmapi|  
 
vikāsibhāvātpaicchilyaṁ vaiśadyātsāndratāṁ tathā||33||  
 
vikāsibhāvātpaicchilyaṁ vaiśadyātsāndratāṁ tathā||33||  
 +
 
saukṣmyānmadyaṁ nihantyēvamōjasaḥ svaguṇairguṇān|  
 
saukṣmyānmadyaṁ nihantyēvamōjasaḥ svaguṇairguṇān|  
 
sattvaṁ tadāśrayaṁ cāśu saṅkṣōbhya janayēnmadam||34||  
 
sattvaṁ tadāśrayaṁ cāśu saṅkṣōbhya janayēnmadam||34||  
 +
 
rasavātādimārgāṇāṁ [1] sattvabuddhīndriyātmanām|  
 
rasavātādimārgāṇāṁ [1] sattvabuddhīndriyātmanām|  
pradhānasyaujasaścaiva hr̥dayaṁ sthānamucyatē||35||  
+
pradhānasyaujasaścaiva hr̥dayaṁ sthānamucyatē||35||          
 +
 
 
atipītēna madyēna vihatēnaujasā ca tat|  
 
atipītēna madyēna vihatēnaujasā ca tat|  
 
hr̥dayaṁ yāti vikr̥tiṁ tatrasthā yē ca dhātavaḥ||36||  
 
hr̥dayaṁ yāti vikr̥tiṁ tatrasthā yē ca dhātavaḥ||36||  
 +
 
madyaM hRudayamAvishya svaguNairojaso guNAn |  
 
madyaM hRudayamAvishya svaguNairojaso guNAn |  
 
dashabhirdasha sa~gkShobhya ceto nayati vikriyAm ||29||  
 
dashabhirdasha sa~gkShobhya ceto nayati vikriyAm ||29||  
 +
 +
 
laghUShNatIkShNasUkShmAmlavyavAyyAshugameva ca |  
 
laghUShNatIkShNasUkShmAmlavyavAyyAshugameva ca |  
 
rUkShaM vikAshi vishadaM madyaM dashaguNaM smRutam ||30||  
 
rUkShaM vikAshi vishadaM madyaM dashaguNaM smRutam ||30||  
 +
 
guru shItaM mRudu shlakShNaM bahalaM madhuraM sthiram |  
 
guru shItaM mRudu shlakShNaM bahalaM madhuraM sthiram |  
 
prasannaM picchilaM snigdhamojo dashaguNaM smRutam ||31||  
 
prasannaM picchilaM snigdhamojo dashaguNaM smRutam ||31||  
 +
 
gurutvaM lAghavAcchaityamauShNAdamlasvabhAvataH |  
 
gurutvaM lAghavAcchaityamauShNAdamlasvabhAvataH |  
 
mAdhuryaM mArdavaM taikShNyAtprasAdaM cAshubhAvanAt ||32||  
 
mAdhuryaM mArdavaM taikShNyAtprasAdaM cAshubhAvanAt ||32||  
 +
 
raukShyAt snehaM vyavAyitvAt sthiratvaM shlakShNatAmapi |  
 
raukShyAt snehaM vyavAyitvAt sthiratvaM shlakShNatAmapi |  
 
vikAsibhAvAtpaicchilyaM vaishadyAtsAndratAM tathA ||33||  
 
vikAsibhAvAtpaicchilyaM vaishadyAtsAndratAM tathA ||33||  
 +
 
saukShmyAnmadyaM nihantyevamojasaH svaguNairguNAn |  
 
saukShmyAnmadyaM nihantyevamojasaH svaguNairguNAn |  
 
sattvaM tadAshrayaM cAshu sa~gkShobhya janayenmadam ||34||  
 
sattvaM tadAshrayaM cAshu sa~gkShobhya janayenmadam ||34||  
 +
 
rasavAtAdimArgANAM [1] sattvabuddhIndriyAtmanAm |  
 
rasavAtAdimArgANAM [1] sattvabuddhIndriyAtmanAm |  
 
pradhAnasyaujasashcaiva hRudayaM sthAnamucyate ||35||  
 
pradhAnasyaujasashcaiva hRudayaM sthAnamucyate ||35||  
 +
 
atipItena madyena vihatenaujasA ca tat |  
 
atipItena madyena vihatenaujasA ca tat |  
 
hRudayaM yAti vikRutiM tatrasthA ye ca dhAtavaH ||36||
 
hRudayaM yAti vikRutiM tatrasthA ye ca dhAtavaH ||36||
The madya (liquor) affects heart by counteracting the ojas (the vital essence of body r) & its ten qualities with the ten qualities of (the liquor) itself.  
+
 
 +
The ''madya'' (liquor) affects heart by counteracting the ''ojas'' (the vital essence of body ) and its ten qualities with the ten qualities of (the liquor) itself.  
 +
 
 
Laghu (agile), ushna (hot), teekshna (sharply acting), sukshma (tiny), amla (sour), vyavayi (pervading), ashu (fast acting), ruksha (arid), vikashi (expanding), vishada (non-slimy) are the ten qualities of the liquor.  
 
Laghu (agile), ushna (hot), teekshna (sharply acting), sukshma (tiny), amla (sour), vyavayi (pervading), ashu (fast acting), ruksha (arid), vikashi (expanding), vishada (non-slimy) are the ten qualities of the liquor.  
 +
 
Guru (heavy), sheeta (cool), mridu (soft), shlakshna (smooth), bahala (viscous), madhura (sweet), sthira (stable), prasanna (lucid), pichhila (slimy), snigdha (unctous) are the ten qualities of ojas.
 
Guru (heavy), sheeta (cool), mridu (soft), shlakshna (smooth), bahala (viscous), madhura (sweet), sthira (stable), prasanna (lucid), pichhila (slimy), snigdha (unctous) are the ten qualities of ojas.
 +
 
Liquor counteracts the qualities of ojas by its own qualities such as heavy by agile, cool by hot, sweet by sour, soft by sharp, lucid by fast action, unctuous byarid , stability by pervading , smoothness by expanding, slimy by non-slimy, viscous by tiny qualities.  
 
Liquor counteracts the qualities of ojas by its own qualities such as heavy by agile, cool by hot, sweet by sour, soft by sharp, lucid by fast action, unctuous byarid , stability by pervading , smoothness by expanding, slimy by non-slimy, viscous by tiny qualities.  
 +
 
This leads to agitation of mental strength that is dependent on oja and results in perplexity.
 
This leads to agitation of mental strength that is dependent on oja and results in perplexity.
 
The heart is the site for the channels of the rasa, vata & others, sattva (mental strength), buddhi (intellect), indriya (senses), aatman (self) and primary ojas (vital essence). The excess drinking of liquor and gradual impediment of ojas affects the heart and the dhatus located at the heart.(29-36)
 
The heart is the site for the channels of the rasa, vata & others, sattva (mental strength), buddhi (intellect), indriya (senses), aatman (self) and primary ojas (vital essence). The excess drinking of liquor and gradual impediment of ojas affects the heart and the dhatus located at the heart.(29-36)
 
   
 
   
Stages of mada (intoxication):
+
==== Stages of ''mada'' (intoxication) ====
 +
 
 
ओजस्यविहते पूर्वो हृदि च प्रतिबोधिते |  
 
ओजस्यविहते पूर्वो हृदि च प्रतिबोधिते |  
 
मध्यमो विहतेऽल्पे च विहते तूत्तमो मदः ||३७||  
 
मध्यमो विहतेऽल्पे च विहते तूत्तमो मदः ||३७||  

Navigation menu