Changes

Jump to navigation Jump to search
Line 41: Line 41:  
mAtrAshI syAt|  
 
mAtrAshI syAt|  
 
AhAramAtrA punaragnibalApekShiNI||3||
 
AhAramAtrA punaragnibalApekShiNI||3||
 +
 
One must take food in proper quantity, which depends on the strength of agni (digestive power). [3]
 
One must take food in proper quantity, which depends on the strength of agni (digestive power). [3]
 +
 
यावद्ध्यस्याशनमशितमनुपहत्य प्रकृतिं यथाकालं जरां गच्छति तावदस्य मात्राप्रमाणं वेदितव्यं भवति||४||  
 
यावद्ध्यस्याशनमशितमनुपहत्य प्रकृतिं यथाकालं जरां गच्छति तावदस्य मात्राप्रमाणं वेदितव्यं भवति||४||  
 +
 
Yāvaddhyasyāśanamaśitamanupahatya prakr̥tiṁ yathākālaṁ jarāṁ gacchati tāvadasya mātrāpramāṇaṁvēditavyaṁ bhavati||4||  
 
Yāvaddhyasyāśanamaśitamanupahatya prakr̥tiṁ yathākālaṁ jarāṁ gacchati tāvadasya mātrāpramāṇaṁvēditavyaṁ bhavati||4||  
yAvaddhyasyAshanamashitamanupahatya prakRutiM yathAkAlaM jarAM gacchati tAvadasya mAtrApramANaM veditavyaM bhavati||4||
+
 
 +
yAvaddhyasyAshanamashitamanupahatya prakRutiM yathAkAlaM jarAM gacchati tAvadasya mAtrApramANaM veditavyaM bhavati||4||
 +
 
 
That shall be known as the proper quantity of food which, when taken, is digested in due time without disturbing the normalcy. [4]
 
That shall be known as the proper quantity of food which, when taken, is digested in due time without disturbing the normalcy. [4]
Naturally heavy and light to digest foods:
+
 
 +
==== Naturally heavy and light to digest foods ====
 +
 
 
तत्र शालिषष्टिकमुद्गलावकपिञ्जलैणशशशरभशम्बरादीन्याहारद्रव्याणि प्रकृतिलघून्यपि मात्रापेक्षीणि भवन्ति|  
 
तत्र शालिषष्टिकमुद्गलावकपिञ्जलैणशशशरभशम्बरादीन्याहारद्रव्याणि प्रकृतिलघून्यपि मात्रापेक्षीणि भवन्ति|  
 
तथा पिष्टेक्षुक्षीरविकृतितिलमाषानूपौदकपिशितादीन्याहारद्रव्याणि प्रकृतिगुरूण्यपि मात्रामेवापेक्षन्ते||५||  
 
तथा पिष्टेक्षुक्षीरविकृतितिलमाषानूपौदकपिशितादीन्याहारद्रव्याणि प्रकृतिगुरूण्यपि मात्रामेवापेक्षन्ते||५||  
 +
 
Tatra śāliṣaṣṭikamudgalāvakapiñjalaiṇaśaśaśarabhaśambarādīnyāhāradravyāṇi prakr̥tilaghūnyapimātrāpēkṣīṇi bhavanti|  
 
Tatra śāliṣaṣṭikamudgalāvakapiñjalaiṇaśaśaśarabhaśambarādīnyāhāradravyāṇi prakr̥tilaghūnyapimātrāpēkṣīṇi bhavanti|  
tathā piṣṭēkṣukṣīravikr̥titilamāṣānūpaudakapiśitādīnyāhāradravyāṇi prakr̥tigurūṇyapimātrāmēvāpēkṣantē||5||  
+
tathā piṣṭēkṣukṣīravikr̥titilamāṣānūpaudakapiśitādīnyāhāradravyāṇi prakr̥tigurūṇyapimātrāmēvāpēkṣantē||5||
 +
 
tatra shAliShaShTikamudgalAvakapi~jjalaiNashashasharabhashambarAdInyAhAradravyANi prakRutilaghUnyapi mAtrApekShINi bhavanti|  
 
tatra shAliShaShTikamudgalAvakapi~jjalaiNashashasharabhashambarAdInyAhAradravyANi prakRutilaghUnyapi mAtrApekShINi bhavanti|  
 
tathA piShTekShukShIravikRutitilamAShAnUpaudakapishitAdInyAhAradravyANi prakRutigurUNyapi mAtrAmevApekShante||5||  
 
tathA piShTekShukShIravikRutitilamAShAnUpaudakapishitAdInyAhAradravyANi prakRutigurUNyapi mAtrAmevApekShante||5||  
 +
 
Thus, shali rice, shashtika rice, green gram, common quail, gray partridge, antelope, rabbit, wapiti, Indian sambar, and such other food-articles, though light by nature, depends on the proper quantity. Similarly, preparations of flour [pastry], sugar-cane juice and sugar preparations, milk and milk preparations, sesame, black gram, flesh of aquatic animals, marshy land animals are naturally heavy to digest foods. [5]
 
Thus, shali rice, shashtika rice, green gram, common quail, gray partridge, antelope, rabbit, wapiti, Indian sambar, and such other food-articles, though light by nature, depends on the proper quantity. Similarly, preparations of flour [pastry], sugar-cane juice and sugar preparations, milk and milk preparations, sesame, black gram, flesh of aquatic animals, marshy land animals are naturally heavy to digest foods. [5]
Basic composition of food:
+
 
 +
==== Basic composition of food ====
 +
 
 
न चैवमुक्ते द्रव्ये गुरुलाघवमकारणं मन्येत, लघूनि हि द्रव्याणि वाय्वग्निगुणबहुलानि भवन्ति; पृथ्वीसोमगुणबहुलानीतराणि,तस्मात् स्वगुणादपि लघून्यग्निसन्धुक्षणस्वभावान्यल्पदोषाणि चोच्यन्तेऽपि सौहित्योपयुक्तानि, गुरूणिपुनर्नाग्निसन्धुक्षणस्वभावान्यसामान्यात्, अतश्चातिमात्रं दोषवन्ति सौहित्योपयुक्तान्यन्यत्र व्यायामाग्निबलात्; सैषाभवत्यग्निबलापेक्षिणी मात्रा||६||  
 
न चैवमुक्ते द्रव्ये गुरुलाघवमकारणं मन्येत, लघूनि हि द्रव्याणि वाय्वग्निगुणबहुलानि भवन्ति; पृथ्वीसोमगुणबहुलानीतराणि,तस्मात् स्वगुणादपि लघून्यग्निसन्धुक्षणस्वभावान्यल्पदोषाणि चोच्यन्तेऽपि सौहित्योपयुक्तानि, गुरूणिपुनर्नाग्निसन्धुक्षणस्वभावान्यसामान्यात्, अतश्चातिमात्रं दोषवन्ति सौहित्योपयुक्तान्यन्यत्र व्यायामाग्निबलात्; सैषाभवत्यग्निबलापेक्षिणी मात्रा||६||  
 +
 
Na caivamuktē dravyē gurulāghavamakāraṇaṁ manyēta, laghūni hi dravyāṇi vāyvagniguṇabahulānibhavanti; pr̥thvīsōmaguṇabahulānītarāṇi, tasmāt svaguṇādapilaghūnyagnisandhukṣaṇasvabhāvānyalpadōṣāṇi cōcyantē'pi sauhityōpayuktāni, gurūṇipunarnāgnisandhukṣaṇasvabhāvānyasāmānyāt, ataścātimātraṁ dōṣavanti sauhityōpayuktānyanyatravyāyāmāgnibalāt; saiṣā bhavatyagnibalāpēkṣiṇī mātrā||6||  
 
Na caivamuktē dravyē gurulāghavamakāraṇaṁ manyēta, laghūni hi dravyāṇi vāyvagniguṇabahulānibhavanti; pr̥thvīsōmaguṇabahulānītarāṇi, tasmāt svaguṇādapilaghūnyagnisandhukṣaṇasvabhāvānyalpadōṣāṇi cōcyantē'pi sauhityōpayuktāni, gurūṇipunarnāgnisandhukṣaṇasvabhāvānyasāmānyāt, ataścātimātraṁ dōṣavanti sauhityōpayuktānyanyatravyāyāmāgnibalāt; saiṣā bhavatyagnibalāpēkṣiṇī mātrā||6||  
 +
 
na caivamukte dravye gurulAghavamakAraNaM manyeta, laghUni hi dravyANi vAyvagniguNabahulAni bhavanti; pRuthvIsomaguNabahulAnItarANi, tasmAtsvaguNAdapi laghUnyagnisandhukShaNasvabhAvAnyalpadoShANi cocyante~api sauhityopayuktAni, gurUNi punarnAgnisandhukShaNasvabhAvAnyasAmAnyAt,atashcAtimAtraM doShavanti sauhityopayuktAnyanyatra vyAyAmAgnibalAt; saiShA bhavatyagnibalApekShiNI mAtrA||6||  
 
na caivamukte dravye gurulAghavamakAraNaM manyeta, laghUni hi dravyANi vAyvagniguNabahulAni bhavanti; pRuthvIsomaguNabahulAnItarANi, tasmAtsvaguNAdapi laghUnyagnisandhukShaNasvabhAvAnyalpadoShANi cocyante~api sauhityopayuktAni, gurUNi punarnAgnisandhukShaNasvabhAvAnyasAmAnyAt,atashcAtimAtraM doShavanti sauhityopayuktAnyanyatra vyAyAmAgnibalAt; saiShA bhavatyagnibalApekShiNI mAtrA||6||  
 +
 
From this, one should not conclude that heaviness or lightness in a food-article is mentioned without a reason. The light substances have a predominance of the qualities of vayu and agni. The others have a predominance of the qualities of prithvi and jala. Therefore, the light food-articles are stimulants of agni owing to their innate quality, and are said to be less harmful even if they are eaten to a surfeit.  On the other hand, heavy articles are non-stimulant of agni by nature, due to their dissimilarity of qualities. Thus, they cause harm if taken in excess quantity, unless there is strong agni achieved by physical exercise. Thus the right quantity of diet is determined by the strength of agni. [6]
 
From this, one should not conclude that heaviness or lightness in a food-article is mentioned without a reason. The light substances have a predominance of the qualities of vayu and agni. The others have a predominance of the qualities of prithvi and jala. Therefore, the light food-articles are stimulants of agni owing to their innate quality, and are said to be less harmful even if they are eaten to a surfeit.  On the other hand, heavy articles are non-stimulant of agni by nature, due to their dissimilarity of qualities. Thus, they cause harm if taken in excess quantity, unless there is strong agni achieved by physical exercise. Thus the right quantity of diet is determined by the strength of agni. [6]
Proportion of heavy and light to digest food:
+
 
 +
==== Proportion of heavy and light to digest food ====
 +
 
 
न च नापेक्षते द्रव्यं; द्रव्यापेक्षया च त्रिभागसौहित्यमर्धसौहित्यं वा गुरूणामुपदिश्यते, लघूनामपि चनातिसौहित्यमग्नेर्युक्त्यर्थम्||७||  
 
न च नापेक्षते द्रव्यं; द्रव्यापेक्षया च त्रिभागसौहित्यमर्धसौहित्यं वा गुरूणामुपदिश्यते, लघूनामपि चनातिसौहित्यमग्नेर्युक्त्यर्थम्||७||  
 +
 
Na ca nāpēkṣatē dravyaṁ; dravyāpēkṣayā ca tribhāgasauhityamardhasauhityaṁ vā gurūṇāmupadiśyatē,laghūnāmapi ca nātisauhityamagnēryuktyartham||7||  
 
Na ca nāpēkṣatē dravyaṁ; dravyāpēkṣayā ca tribhāgasauhityamardhasauhityaṁ vā gurūṇāmupadiśyatē,laghūnāmapi ca nātisauhityamagnēryuktyartham||7||  
 +
 
na ca nApekShate dravyaM; dravyApekShayA ca tribhAgasauhityamardhasauhityaM vA gurUNAmupadishyate, laghUnAmapi ca nAtisauhityamagneryuktyartham||7||
 
na ca nApekShate dravyaM; dravyApekShayA ca tribhAgasauhityamardhasauhityaM vA gurUNAmupadishyate, laghUnAmapi ca nAtisauhityamagneryuktyartham||7||
 +
 
It is not that the right quantity does not depend on the substance itself. Based on the food-article itself, it is advised that heavy articles should be taken in one third or one half of the saturation point; even light ones should not be taken in surfeit in order to maintain the strength of agni.[7]
 
It is not that the right quantity does not depend on the substance itself. Based on the food-article itself, it is advised that heavy articles should be taken in one third or one half of the saturation point; even light ones should not be taken in surfeit in order to maintain the strength of agni.[7]
Benefits of proper quantity diet:
+
 
 +
==== Benefits of proper quantity diet ====
 +
 
 
मात्रावद्ध्यशनमशितमनुपहत्य प्रकृतिं बलवर्णसुखायुषा योजयत्युपयोक्तारमवश्यमिति||८||  
 
मात्रावद्ध्यशनमशितमनुपहत्य प्रकृतिं बलवर्णसुखायुषा योजयत्युपयोक्तारमवश्यमिति||८||  
 +
 
Mātrāvaddhyaśanamaśitamanupahatya prakr̥tiṁ balavarṇasukhāyuṣāyōjayatyupayōktāramavaśyamiti||8||  
 
Mātrāvaddhyaśanamaśitamanupahatya prakr̥tiṁ balavarṇasukhāyuṣāyōjayatyupayōktāramavaśyamiti||8||  
 +
 
mAtrAvaddhyashanamashitamanupahatya prakRutiM balavarNasukhAyuShA yojayatyupayoktAramavashyamiti||8||  
 
mAtrAvaddhyashanamashitamanupahatya prakRutiM balavarNasukhAyuShA yojayatyupayoktAramavashyamiti||8||  
 +
 
The food taken in right quantity certainly provides strength, complexion, happiness and longevity to the person; without disturbing the normalcy. [8]
 
The food taken in right quantity certainly provides strength, complexion, happiness and longevity to the person; without disturbing the normalcy. [8]
 +
 
भवन्ति चात्र-  
 
भवन्ति चात्र-  
 
गुरु पिष्टमयं तस्मात्तण्डुलान् पृथुकानपि|  
 
गुरु पिष्टमयं तस्मात्तण्डुलान् पृथुकानपि|  
 
न जातु भुक्तवान् खादेन्मात्रां खादेद्बुभुक्षितः||९||
 
न जातु भुक्तवान् खादेन्मात्रां खादेद्बुभुक्षितः||९||
Bhavanti cātra-  
+
 
 +
Bhavanti cātra-  
 
Guru piṣṭamayaṁ tasmāttaṇḍulān pr̥thukānapi|  
 
Guru piṣṭamayaṁ tasmāttaṇḍulān pr̥thukānapi|  
 
Na jātu bhuktavān khādēnmātrāṁ khādēdbubhukṣitaḥ||9||  
 
Na jātu bhuktavān khādēnmātrāṁ khādēdbubhukṣitaḥ||9||  
 +
 
bhavanti cAtra-  
 
bhavanti cAtra-  
 
guru piShTamayaM tasmAttaNDulAn pRuthukAnapi|  
 
guru piShTamayaM tasmAttaNDulAn pRuthukAnapi|  
na jAtu bhuktavAn khAdenmAtrAM khAdedbubhukShitaH||9||  
+
na jAtu bhuktavAn khAdenmAtrAM khAdedbubhukShitaH||9||
 +
 
Here are verses again-
 
Here are verses again-
 
Accordingly, one should never eat such heavy articles as preparations of flour, rice, flattened rice etc., on top of a meal. Even while hungry one should take them in right quantity. [9]
 
Accordingly, one should never eat such heavy articles as preparations of flour, rice, flattened rice etc., on top of a meal. Even while hungry one should take them in right quantity. [9]
Forbidden food articles for habitual consumption:  
+
 
 +
==== Forbidden food articles for habitual consumption ====
 +
   
 
वल्लूरं शुष्कशाकानि शालूकानि बिसानि च|  
 
वल्लूरं शुष्कशाकानि शालूकानि बिसानि च|  
 
नाभ्यसेद्गौरवान्मांसं कृशं नैवोपयोजयेत्||१०||
 
नाभ्यसेद्गौरवान्मांसं कृशं नैवोपयोजयेत्||१०||
Vallūraṁ śuṣkaśākāni śālūkāni bisāni ca|  
+
 
 +
Vallūraṁ śuṣkaśākāni śālūkāni bisāni ca|  
 
nābhyasēdgauravānmāṁsaṁ kr̥śaṁ naivōpayōjayēt||10||
 
nābhyasēdgauravānmāṁsaṁ kr̥śaṁ naivōpayōjayēt||10||
vallUraM shuShkashAkAni shAlUkAni bisAni ca|  
+
 
 +
vallUraM shuShkashAkAni shAlUkAni bisAni ca|  
 
nAbhyasedgauravAnmAMsaM kRushaM naivopayojayet||10||  
 
nAbhyasedgauravAnmAMsaM kRushaM naivopayojayet||10||  
 +
 
One should not take, habitually, dried meat, dried vegetables, lotus-tuber and lotus-stalk, being heavy. One should not eat the meat of emaciated animal. [10]
 
One should not take, habitually, dried meat, dried vegetables, lotus-tuber and lotus-stalk, being heavy. One should not eat the meat of emaciated animal. [10]
    
कूर्चिकांश्च किलाटांश्च शौकरं गव्यमाहिषे|  
 
कूर्चिकांश्च किलाटांश्च शौकरं गव्यमाहिषे|  
 
मत्स्यान् दधि च माषांश्च यवकांश्च न शीलयेत्||११||
 
मत्स्यान् दधि च माषांश्च यवकांश्च न शीलयेत्||११||
Kūrcikāṁśca kilāṭāṁśca śaukaraṁ gavyamāhiṣē|  
+
 
 +
Kūrcikāṁśca kilāṭāṁśca śaukaraṁ gavyamāhiṣē|  
 
matsyān dadhi ca māṣāṁśca yavakāṁśca Na śīlayēt||11||  
 
matsyān dadhi ca māṣāṁśca yavakāṁśca Na śīlayēt||11||  
 +
 
kUrcikAMshca kilATAMshca shaukaraM gavyamAhiShe|  
 
kUrcikAMshca kilATAMshca shaukaraM gavyamAhiShe|  
 
matsyAn dadhi ca mAShAMshca yavakAMshca na shIlayet||11||  
 
matsyAn dadhi ca mAShAMshca yavakAMshca na shIlayet||11||  
 +
 
One should not habitually take coagulated milk, cream-cheese, pork, meat of cow and buffalo, fish, curd, black-gram and wild-barley. [11]
 
One should not habitually take coagulated milk, cream-cheese, pork, meat of cow and buffalo, fish, curd, black-gram and wild-barley. [11]
Food articles for regular consumption and preservation of health:
+
 
 +
==== Food articles for regular consumption and preservation of health ====
 +
 
 
षष्टिकाञ्छालिमुद्गांश्च सैन्धवामलके यवान्|  
 
षष्टिकाञ्छालिमुद्गांश्च सैन्धवामलके यवान्|  
 
आन्तरीक्षं पयः सर्पिर्जाङ्गलं मधु चाभ्यसेत्||१२||
 
आन्तरीक्षं पयः सर्पिर्जाङ्गलं मधु चाभ्यसेत्||१२||
Ṣaṣṭikāñchālimudgāṁśca saindhavāmalakē yavān|  
+
 
 +
Ṣaṣṭikāñchālimudgāṁśca saindhavāmalakē yavān|  
 
āntarīkṣaṁ payaḥ sarpirjāṅgalaṁ madhu cābhyasēt||12||  
 
āntarīkṣaṁ payaḥ sarpirjāṅgalaṁ madhu cābhyasēt||12||  
 +
 
ShaShTikA~jchAlimudgAMshca saindhavAmalake yavAn|  
 
ShaShTikA~jchAlimudgAMshca saindhavAmalake yavAn|  
 
AntarIkShaM payaH sarpirjA~ggalaM madhu cAbhyaset||12||  
 
AntarIkShaM payaH sarpirjA~ggalaM madhu cAbhyaset||12||  
 +
 
One should regularly consume Shashtika-rice, Shali-rice, green-gram, rock-salt, Indian-gooseberry, barley, rain-water, milk, ghee, flesh of jangala animals and honey. [12]
 
One should regularly consume Shashtika-rice, Shali-rice, green-gram, rock-salt, Indian-gooseberry, barley, rain-water, milk, ghee, flesh of jangala animals and honey. [12]
 +
 
तच्च नित्यं प्रयुञ्जीत स्वास्थ्यं येनानुवर्तते|  
 
तच्च नित्यं प्रयुञ्जीत स्वास्थ्यं येनानुवर्तते|  
 
अजातानां विकाराणामनुत्पत्तिकरं च यत्||१३||
 
अजातानां विकाराणामनुत्पत्तिकरं च यत्||१३||
Tacca nityaṁ prayuñjīta svāsthyaṁ yēnānuvartatē|  
+
 
 +
Tacca nityaṁ prayuñjīta svāsthyaṁ yēnānuvartatē|  
 
ajātānāṁ vikārāṇāmanutpattikaraṁ ca yat||13||
 
ajātānāṁ vikārāṇāmanutpattikaraṁ ca yat||13||
tacca nityaM prayu~jjIta svAsthyaM yenAnuvartate|  
+
 
 +
tacca nityaM prayu~jjIta svAsthyaM yenAnuvartate|  
 
ajAtAnAM vikArANAmanutpattikaraM ca yat||13||
 
ajAtAnAM vikArANAmanutpattikaraM ca yat||13||
 +
 
One should take those as a daily routine, which maintains the health as well as prevents the onset of diseases. [13]
 
One should take those as a daily routine, which maintains the health as well as prevents the onset of diseases. [13]
 +
 
Daily procedures for preservation of health:
 
Daily procedures for preservation of health:
 
अत ऊर्ध्वं शरीरस्य कार्यमक्ष्यञ्जनादिकम्|  
 
अत ऊर्ध्वं शरीरस्य कार्यमक्ष्यञ्जनादिकम्|  

Navigation menu