Changes

130 bytes added ,  12:13, 28 October 2018
Line 2,308: Line 2,308:  
एतेनैवकषायेणघृतप्रस्थंविपाचयेत्|  
 
एतेनैवकषायेणघृतप्रस्थंविपाचयेत्|  
 
चतुर्गुणेनपयसाकल्कैरेभिश्चकार्षिकैः||१६६||  
 
चतुर्गुणेनपयसाकल्कैरेभिश्चकार्षिकैः||१६६||  
 +
 
जीवन्तीत्रिफलामेदामृद्वीकर्धिपरूषकैः|  
 
जीवन्तीत्रिफलामेदामृद्वीकर्धिपरूषकैः|  
 
समङ्गाचविकाभार्गीकाश्मरीसुरदारुभिः||१६७||  
 
समङ्गाचविकाभार्गीकाश्मरीसुरदारुभिः||१६७||  
 +
 
आत्मगुप्तामहामेदातालखर्जूरमस्तकैः|  
 
आत्मगुप्तामहामेदातालखर्जूरमस्तकैः|  
 
मृणालबिसशालूकशृङ्गीजीवकपद्मकैः||१६८||  
 
मृणालबिसशालूकशृङ्गीजीवकपद्मकैः||१६८||  
 +
 
शतावरीविदारीक्षुबृहतीसारिवायुगैः|  
 
शतावरीविदारीक्षुबृहतीसारिवायुगैः|  
 
मूर्वाश्वदंष्ट्रर्षभकशृङ्गाटककसेरुकैः||१६९||  
 
मूर्वाश्वदंष्ट्रर्षभकशृङ्गाटककसेरुकैः||१६९||  
 +
 
रास्नास्थिरातामलकीसूक्ष्मैलाशटिपौष्करैः|  
 
रास्नास्थिरातामलकीसूक्ष्मैलाशटिपौष्करैः|  
 
पुनर्नवातुगाक्षीरीकाकोलीधन्वयासकैः||१७०||  
 
पुनर्नवातुगाक्षीरीकाकोलीधन्वयासकैः||१७०||  
 +
 
खर्जूराक्षोटवाताममुञ्जाताभिषुकैरपि|  
 
खर्जूराक्षोटवाताममुञ्जाताभिषुकैरपि|  
 
द्रव्यैरेभिर्यथालाभंपूर्वकल्पेनसाधितम्||१७१||  
 
द्रव्यैरेभिर्यथालाभंपूर्वकल्पेनसाधितम्||१७१||  
 +
 
नस्येपानेतथाऽभ्यङ्गेबस्तौचैवप्रयोजयेत्|  
 
नस्येपानेतथाऽभ्यङ्गेबस्तौचैवप्रयोजयेत्|  
 
शिरोरोगेषुसर्वेषुकासेश्वासेचदारुणे||१७२||  
 
शिरोरोगेषुसर्वेषुकासेश्वासेचदारुणे||१७२||  
 +
 
मन्यापृष्ठग्रहेशोषेस्वरभेदेतथाऽर्दिते|  
 
मन्यापृष्ठग्रहेशोषेस्वरभेदेतथाऽर्दिते|  
 
योन्यसृक्शुक्रदोषेषुशस्तंवन्ध्यासुतप्रदम्||१७३||  
 
योन्यसृक्शुक्रदोषेषुशस्तंवन्ध्यासुतप्रदम्||१७३||  
 +
 
ऋतुस्नातातथानारीपीत्वापुत्रंप्रसूयते|  
 
ऋतुस्नातातथानारीपीत्वापुत्रंप्रसूयते|  
 
महामायूरमित्येतद्घृतमात्रेयपूजितम्||१७४||  
 
महामायूरमित्येतद्घृतमात्रेयपूजितम्||१७४||  
 +
 
इतिमहामायूरघृतम्|  
 
इतिमहामायूरघृतम्|  
 +
 
आखुभिःकुक्कुटैर्हंसैःशशैश्चापिहिबुद्धिमान्|  
 
आखुभिःकुक्कुटैर्हंसैःशशैश्चापिहिबुद्धिमान्|  
 
कल्पेनानेनविपचेत्सर्पिरूर्ध्वगदापहम्||१७५||  
 
कल्पेनानेनविपचेत्सर्पिरूर्ध्वगदापहम्||१७५||  
 +
 
ētēnaiva kaṣāyēṇa ghr̥taprasthaṁ vipācayēt|  
 
ētēnaiva kaṣāyēṇa ghr̥taprasthaṁ vipācayēt|  
 
caturguṇēna payasā kalkairēbhiśca kārṣikaiḥ||166||  
 
caturguṇēna payasā kalkairēbhiśca kārṣikaiḥ||166||  
 +
 
jīvantītriphalāmēdāmr̥dvīkardhiparūṣakaiḥ|  
 
jīvantītriphalāmēdāmr̥dvīkardhiparūṣakaiḥ|  
 
samaṅgācavikābhārgīkāśmarīsuradārubhiḥ||167||  
 
samaṅgācavikābhārgīkāśmarīsuradārubhiḥ||167||  
 +
 
ātmaguptāmahāmēdātālakharjūramastakaiḥ|  
 
ātmaguptāmahāmēdātālakharjūramastakaiḥ|  
 
mr̥ṇālabisaśālūkaśr̥ṅgījīvakapadmakaiḥ [1] ||168||  
 
mr̥ṇālabisaśālūkaśr̥ṅgījīvakapadmakaiḥ [1] ||168||  
 +
 
śatāvarīvidārīkṣubr̥hatīsārivāyugaiḥ|  
 
śatāvarīvidārīkṣubr̥hatīsārivāyugaiḥ|  
 
mūrvāśvadaṁṣṭrarṣabhakaśr̥ṅgāṭakakasērukaiḥ||169||  
 
mūrvāśvadaṁṣṭrarṣabhakaśr̥ṅgāṭakakasērukaiḥ||169||  
 +
 
rāsnāsthirātāmalakīsūkṣmailāśaṭipauṣkaraiḥ|  
 
rāsnāsthirātāmalakīsūkṣmailāśaṭipauṣkaraiḥ|  
 
punarnavātugākṣīrīkākōlīdhanvayāsakaiḥ||170||  
 
punarnavātugākṣīrīkākōlīdhanvayāsakaiḥ||170||  
 +
 
kharjūrākṣōṭavātāmamuñjātābhiṣukairapi  |  
 
kharjūrākṣōṭavātāmamuñjātābhiṣukairapi  |  
 
dravyairēbhiryathālābhaṁ pūrvakalpēna sādhitam||171||  
 
dravyairēbhiryathālābhaṁ pūrvakalpēna sādhitam||171||  
 +
 
nasyē pānē tathā'bhyaṅgē bastau caiva prayōjayēt|  
 
nasyē pānē tathā'bhyaṅgē bastau caiva prayōjayēt|  
 
śirōrōgēṣu sarvēṣu kāsē śvāsē ca dāruṇē||172||  
 
śirōrōgēṣu sarvēṣu kāsē śvāsē ca dāruṇē||172||  
 +
 
manyāpr̥ṣṭhagrahē śōṣē svarabhēdē tathā'rditē|  
 
manyāpr̥ṣṭhagrahē śōṣē svarabhēdē tathā'rditē|  
 
yōnyasr̥kśukradōṣēṣu śastaṁ vandhyāsutapradam||173||  
 
yōnyasr̥kśukradōṣēṣu śastaṁ vandhyāsutapradam||173||  
 +
 
r̥tusnātā tathā nārī pītvā putraṁ prasūyatē|  
 
r̥tusnātā tathā nārī pītvā putraṁ prasūyatē|  
 
mahāmāyūramityētadghr̥tamātrēyapūjitam||174||  
 
mahāmāyūramityētadghr̥tamātrēyapūjitam||174||  
 +
 
iti mahāmāyūraghr̥tam|  
 
iti mahāmāyūraghr̥tam|  
 +
 
ākhubhiḥ kukkuṭairhaṁsaiḥ śaśaiścāpi hi buddhimān|  
 
ākhubhiḥ kukkuṭairhaṁsaiḥ śaśaiścāpi hi buddhimān|  
 
kalpēnānēna vipacēt sarpirūrdhvagadāpaham||175||  
 
kalpēnānēna vipacēt sarpirūrdhvagadāpaham||175||  
 +
 
etenaiva kaShAyeNa ghRutaprasthaM vipAcayet |  
 
etenaiva kaShAyeNa ghRutaprasthaM vipAcayet |  
 
caturguNena payasA kalkairebhishca kArShikaiH ||166||  
 
caturguNena payasA kalkairebhishca kArShikaiH ||166||  
 +
 
jIvantItriphalAmedAmRudvIkardhiparUShakaiH |  
 
jIvantItriphalAmedAmRudvIkardhiparUShakaiH |  
 
sama~ggAcavikAbhArgIkAshmarIsuradArubhiH ||167||  
 
sama~ggAcavikAbhArgIkAshmarIsuradArubhiH ||167||  
 +
 
AtmaguptAmahAmedAtAlakharjUramastakaiH |  
 
AtmaguptAmahAmedAtAlakharjUramastakaiH |  
 
mRuNAlabisashAlUkashRu~ggIjIvakapadmakaiH [1] ||168||  
 
mRuNAlabisashAlUkashRu~ggIjIvakapadmakaiH [1] ||168||  
 +
 
shatAvarIvidArIkShubRuhatIsArivAyugaiH |  
 
shatAvarIvidArIkShubRuhatIsArivAyugaiH |  
 
mUrvAshvadaMShTrarShabhakashRu~ggATakakaserukaiH ||169||  
 
mUrvAshvadaMShTrarShabhakashRu~ggATakakaserukaiH ||169||  
 +
 
rAsnAsthirAtAmalakIsUkShmailAshaTipauShkaraiH |  
 
rAsnAsthirAtAmalakIsUkShmailAshaTipauShkaraiH |  
 
punarnavAtugAkShIrIkAkolIdhanvayAsakaiH ||170||  
 
punarnavAtugAkShIrIkAkolIdhanvayAsakaiH ||170||  
 +
 
kharjUrAkShoTavAtAmamu~jjAtAbhiShukairapi |  
 
kharjUrAkShoTavAtAmamu~jjAtAbhiShukairapi |  
 
dravyairebhiryathAlAbhaM pUrvakalpena sAdhitam ||171||  
 
dravyairebhiryathAlAbhaM pUrvakalpena sAdhitam ||171||  
 +
 
nasye pAne tathA~abhya~gge bastau caiva prayojayet |  
 
nasye pAne tathA~abhya~gge bastau caiva prayojayet |  
 
shirorogeShu sarveShu kAse shvAse ca dAruNe ||172||  
 
shirorogeShu sarveShu kAse shvAse ca dAruNe ||172||  
 +
 
manyApRuShThagrahe shoShe svarabhede tathA~ardite |  
 
manyApRuShThagrahe shoShe svarabhede tathA~ardite |  
 
yonyasRukshukradoSheShu shastaM vandhyAsutapradam ||173||  
 
yonyasRukshukradoSheShu shastaM vandhyAsutapradam ||173||  
 +
 
RutusnAtA tathA nArI pItvA putraM prasUyate |  
 
RutusnAtA tathA nArI pItvA putraM prasUyate |  
 
mahAmAyUramityetadghRutamAtreyapUjitam ||174||  
 
mahAmAyUramityetadghRutamAtreyapUjitam ||174||  
 +
 
iti mahAmAyUraghRutam |  
 
iti mahAmAyUraghRutam |  
 +
 
AkhubhiH kukkuTairhaMsaiH shashaishcApi hi buddhimAn |  
 
AkhubhiH kukkuTairhaMsaiH shashaishcApi hi buddhimAn |  
 
kalpenAnena vipacet sarpirUrdhvagadApaham ||175||
 
kalpenAnena vipacet sarpirUrdhvagadApaham ||175||
Mahamayura ghrita:
  −
Decoction is prepared of peacock devoid of feathers, bile, intestines, feces, beak and feet, dasamula, bala, rasna, triphala, madhuka and water.
  −
The 640 grams ghee and four times of milk, 10gm paste of each jivanti, triphala, meda, mrdvika, rddhi, parusaka, samanga,cavika, bharangi, devadaru, kapikacchu, mahameda, talamastaka, kharjuramustaka, bisa,shaluka, shringi, jivaka, padmaka, shatavari, vidari, ikshu, brihati, 2 types of sariva, murva, gokshura, rishabhaka, shringataka, kasheruka, rasna, shalaparni, tamalaki, sukshmaila, shati, pushkaramula, punarnava, tugakshiri, kakoli, dhanvayasa, kharjura, akshota, vatama,munjata, abhishuka  added and fortify the above into ghee.
  −
This ghrita is used as snuff, for consumption as  drink, massage and enema therapies, in all head diseases, in severe cough and dyspnea, stiffness of neck and back, emaciation, hoarseness of voice, facial paralysis, diseases of vaginal track and menstruation and seminal vitiation and provides fertility to sterile women. Intake of it after bath at the end of the menstrual period delivers male offspring. This is called as maha mayura-ghrita and is praised by Lord Atreya, thus enda the description of maha mayura ghrita. [166-174]
  −
“A wise physician may prepare ghrita, with the above mentioned ingredients and the procedure, with rats, cocks, swans and rabbits [substituted for the peacock (mayura)] which also cure supraclavicular disorders” [175]
      +
Decoction is prepared of peacock devoid of feathers, bile, intestines, feces, beak and feet, ''dashamula, bala, rasna, triphala, madhuka'' and water.
 +
 +
The 640 grams ghee and four times of milk, 10gm paste of each ''jivanti, triphala, meda, mridvika, rddhi, parusaka, samanga,chavika, bharangi, devadaru, kapikacchu, mahameda, talamastaka, kharjuramustaka, bisa,shaluka, shringi, jivaka, padmaka, shatavari, vidari, ikshu, brihati,'' two types of ''sariva, murva, gokshura, rishabhaka, shringataka, kasheruka, rasna, shalaparni, tamalaki, sukshmaila, shati, pushkaramula, punarnava, tugakshiri, kakoli, dhanvayasa, kharjura, akshota, vatama,munjata, abhishuka''  added and fortify the above into ghee.
 +
 +
This ''ghrita'' is used as snuff, for consumption as  drink, massage and enema therapies, in all head diseases, in severe cough and dyspnea, stiffness of neck and back, emaciation, hoarseness of voice, facial paralysis, diseases of vaginal track and menstruation and seminal vitiation and provides fertility to sterile women. Intake of it after bath at the end of the menstrual period delivers male offspring. This is called as ''maha mayura ghrita'' and is praised by Lord Atreya, thus ends the description of ''maha mayura ghrita.'' [166-174]
 +
 +
“A wise physician may prepare ''ghrita'', with the above mentioned ingredients and the procedure, with rats, chickens, swans and rabbits (substituted for the peacock (''mayura'')) which also cure supraclavicular disorders” [175]
 +
 +
===== Treatment of paittika diseases of head =====
   −
Treatment of paittika diseases of head:
   
पैत्तेघृतंपयःसेकाःशीतालेपाःसनावनाः|  
 
पैत्तेघृतंपयःसेकाःशीतालेपाःसनावनाः|  
 
जीवनीयानिसर्पींषिपानान्नंचापिपित्तनुत्||१७६||  
 
जीवनीयानिसर्पींषिपानान्नंचापिपित्तनुत्||१७६||  
 +
 
चन्दनोशीरयष्ट्याह्वबलाव्याघ्रनखोत्पलैः|  
 
चन्दनोशीरयष्ट्याह्वबलाव्याघ्रनखोत्पलैः|  
 
क्षीरपिष्टैःप्रदेहःस्याच्छृतैर्वापरिषेचनम्||१७७||  
 
क्षीरपिष्टैःप्रदेहःस्याच्छृतैर्वापरिषेचनम्||१७७||  
 +
 
त्वक्पत्रशर्कराकल्कःसुपिष्टस्तण्डुलाम्बुना|  
 
त्वक्पत्रशर्कराकल्कःसुपिष्टस्तण्डुलाम्बुना|  
 
कार्योऽवपीडःसर्पिश्चनस्यंतस्यानुपैत्तिके||१७८||  
 
कार्योऽवपीडःसर्पिश्चनस्यंतस्यानुपैत्तिके||१७८||  
 +
 
यष्ट्याह्वचन्दनानन्ताक्षीरसिद्धंघृतंहितम्|  
 
यष्ट्याह्वचन्दनानन्ताक्षीरसिद्धंघृतंहितम्|  
 
नावनंशर्कराद्राक्षामधूकैर्वाऽपिपित्तजे||१७९||
 
नावनंशर्कराद्राक्षामधूकैर्वाऽपिपित्तजे||१७९||
 +
 
paittē ghr̥taṁ payaḥ sēkāḥ śītā lēpāḥ sanāvanāḥ|  
 
paittē ghr̥taṁ payaḥ sēkāḥ śītā lēpāḥ sanāvanāḥ|  
 
jīvanīyāni sarpīṁṣi pānānnaṁ cāpi pittanut||176||  
 
jīvanīyāni sarpīṁṣi pānānnaṁ cāpi pittanut||176||  
 +
 
candanōśīrayaṣṭyāhvabalāvyāghranakhōtpalaiḥ|  
 
candanōśīrayaṣṭyāhvabalāvyāghranakhōtpalaiḥ|  
 
kṣīrapiṣṭaiḥ pradēhaḥ syācchr̥tairvā pariṣēcanam||177||  
 
kṣīrapiṣṭaiḥ pradēhaḥ syācchr̥tairvā pariṣēcanam||177||  
 +
 
tvakpatraśarkarākalkaḥ supiṣṭastaṇḍulāmbunā|  
 
tvakpatraśarkarākalkaḥ supiṣṭastaṇḍulāmbunā|  
 
kāryō'vapīḍaḥ sarpiśca nasyaṁ tasyānu paittikē||178||  
 
kāryō'vapīḍaḥ sarpiśca nasyaṁ tasyānu paittikē||178||  
 +
 
yaṣṭyāhvacandanānantākṣīrasiddhaṁ ghr̥taṁ hitam|  
 
yaṣṭyāhvacandanānantākṣīrasiddhaṁ ghr̥taṁ hitam|  
 
nāvanaṁ śarkarādrākṣāmadhūkairvā'pi pittajē||179||  
 
nāvanaṁ śarkarādrākṣāmadhūkairvā'pi pittajē||179||  
paitte ghRutaM payaH sekAH shItA lepAH sanAvanAH |  
+
 
 +
paitte ghRutaM payaH sekAH shItA lepAH sanAvanAH |  
 
jIvanIyAni sarpIMShi pAnAnnaM cApi pittanut ||176||  
 
jIvanIyAni sarpIMShi pAnAnnaM cApi pittanut ||176||  
 +
 
candanoshIrayaShTyAhvabalAvyAghranakhotpalaiH |  
 
candanoshIrayaShTyAhvabalAvyAghranakhotpalaiH |  
 
kShIrapiShTaiH pradehaH syAcchRutairvA pariShecanam ||177||  
 
kShIrapiShTaiH pradehaH syAcchRutairvA pariShecanam ||177||  
 +
 
tvakpatrasharkarAkalkaH supiShTastaNDulAmbunA |  
 
tvakpatrasharkarAkalkaH supiShTastaNDulAmbunA |  
 
kAryo~avapIDaH sarpishca nasyaM tasyAnu paittike ||178||  
 
kAryo~avapIDaH sarpishca nasyaM tasyAnu paittike ||178||  
 +
 
yaShTyAhvacandanAnantAkShIrasiddhaM ghRutaM hitam |  
 
yaShTyAhvacandanAnantAkShIrasiddhaM ghRutaM hitam |  
 
nAvanaM sharkarAdrAkShAmadhUkairvA~api pittaje ||179||
 
nAvanaM sharkarAdrAkShAmadhUkairvA~api pittaje ||179||
   −
1. General Treatment of paittika head diseases:
+
#General Treatment of ''paittika'' head diseases: Ghee, Milk, affusions, cold pastes/poultice, snuffs of drugs having cold potency, ghee prepared out of drugs belonging to ''jivaniya'' group and ''pitta''-alleviating diet (food and drinks) should be taken. [176]
Ghee, Milk, affusions, cold pastes/poultice, snuffs of drugs having cold potency, ghee prepared out of drugs belonging to jivaniya group and pitta-alleviating diet (food and drinks) should be taken. [176]
+
#Ointment and affusion in ''pittaja'' diseases of head: ''Chandana, ushira, madhuyashti, bala, vyaghranakha, utpala'' and milk (for trituration) made into paste and can be anointed on the patient of ''paittika'' disease of head and also the decoction prepared out of above drugs can be used for affusion in ''paittika'' diseases of head. [177]
2. Ointment and affusion in pittaja diseases of head:
+
#The snuff in ''pittaja'' diseases of head:Paste prepared of ''twak, patra, sarkara'' along with rice water should be squeeze to extract out the juice and put the same in the nostrils followed by administration of ghee as ''nasya''. [178]
Chandana, ushira, madhuyashti, bala, vyaghranakha, utpala and milk (for trituration) made into paste and can be anointed on the patient of pattika disease of head and also the decoction prepared out of above drugs can be used for affusion in paittika diseases of head. [177]
+
#The ''nasya'' in diseases of head: Ghee fortified with ingredients such as ''madhuyashti, chandana, ananta'' and milk is used for ''nasya''. Similarly medicated ghee prepared from ''sharkara, draksha, madhuka'' is useful in ''pittaja'' head disease. [179]
3. The snuff in pittaja diseases of head:
  −
Paste prepared of twak, patra, sarkara alongwith rice water should be squeeze to extract out the juice and put the same in the nostrils followed by administration of ghee as nasya. [178]
  −
4. The nasya in diseases of head:
  −
Ghee fortified with ingredients such as madhuyashti, chandana, ananta and milk is used for nasya. Similarly medicated ghee prepared from sharkara, draksha, madhuka is useful in pittaja head disease. [179]
      
Treatment of kaphaja, sannipatika and krimija head diseases:
 
Treatment of kaphaja, sannipatika and krimija head diseases: