Changes

Line 1,093: Line 1,093:     
निदिग्धिकां बिल्वमध्यं कर्कटाख्यां दुरालभाम् |  
 
निदिग्धिकां बिल्वमध्यं कर्कटाख्यां दुरालभाम् |  
त्रिकण्टकं गुडूचीं च कुलत्थांश्च सचित्रकान् ||९४||  
+
त्रिकण्टकं गुडूचीं च कुलत्थांश्च सचित्रकान् ||९४||
 +
 
जले पक्त्वा रसः पूतः पिप्पलीघृतभर्जितः |  
 
जले पक्त्वा रसः पूतः पिप्पलीघृतभर्जितः |  
 
सनागरः सलवणः स्याद्यूषो भोजने हितः ||९५||  
 
सनागरः सलवणः स्याद्यूषो भोजने हितः ||९५||  
 +
 
रास्नां बलां पञ्चमूलं ह्रस्वं मुद्गान् सचित्रकान् |  
 
रास्नां बलां पञ्चमूलं ह्रस्वं मुद्गान् सचित्रकान् |  
 
पक्त्वाऽम्भसि रसे तस्मिन् यूषः साध्यश्च पूर्ववत् ||९६||  
 
पक्त्वाऽम्भसि रसे तस्मिन् यूषः साध्यश्च पूर्ववत् ||९६||  
 +
 
पल्लवान्मातुलुङ्गस्य निम्बस्य कुलकस्य च |  
 
पल्लवान्मातुलुङ्गस्य निम्बस्य कुलकस्य च |  
 
पक्त्वा मुद्गांश्च सव्योषान् क्षारयूषं विपाचयेत् ||९७||  
 
पक्त्वा मुद्गांश्च सव्योषान् क्षारयूषं विपाचयेत् ||९७||  
 +
 
दत्त्वा सलवणं क्षारं शिग्रूणि मरिचानि च |  
 
दत्त्वा सलवणं क्षारं शिग्रूणि मरिचानि च |  
 
युक्त्या संसाधितो यूषो हिक्काश्वासविकारनुत् ||९८||  
 
युक्त्या संसाधितो यूषो हिक्काश्वासविकारनुत् ||९८||  
 +
 
कासमर्दकपत्राणां यूषः शोभाञ्जनस्य च |  
 
कासमर्दकपत्राणां यूषः शोभाञ्जनस्य च |  
 
शुष्कमूलकयूषश्च हिक्काश्वासनिवारणः ||९९||  
 
शुष्कमूलकयूषश्च हिक्काश्वासनिवारणः ||९९||  
 +
 
सदधिव्योषसर्पिष्को यूषो वार्ताकजो हितः |  
 
सदधिव्योषसर्पिष्को यूषो वार्ताकजो हितः |  
 
शालिषष्टिकगोधूमयवान्नान्यनवानि च ||१००||  
 
शालिषष्टिकगोधूमयवान्नान्यनवानि च ||१००||  
 +
 
हिङ्गुसौवर्चलाजाजीबिडपौष्करचित्रकैः |  
 
हिङ्गुसौवर्चलाजाजीबिडपौष्करचित्रकैः |  
 
सिद्धा कर्कटशृङ्ग्या च यवागूः श्वासहिक्किनाम् ||१०१||  
 
सिद्धा कर्कटशृङ्ग्या च यवागूः श्वासहिक्किनाम् ||१०१||  
 +
 
दशमूलीशटीरास्नापिप्पलीमूलपौष्करैः |  
 
दशमूलीशटीरास्नापिप्पलीमूलपौष्करैः |  
 
शृङ्गीतामलकीभार्गीगुडूचीनागराम्बुभिः ||१०२||  
 
शृङ्गीतामलकीभार्गीगुडूचीनागराम्बुभिः ||१०२||  
 +
 
यवागूं विधिना सिद्धां कषायं वा पिबेन्नरः |  
 
यवागूं विधिना सिद्धां कषायं वा पिबेन्नरः |  
 
कासहृद्ग्रहपार्श्वार्तिहिक्काश्वासप्रशान्तये ||१०३||  
 
कासहृद्ग्रहपार्श्वार्तिहिक्काश्वासप्रशान्तये ||१०३||  
 +
 
पुष्कराह्वशटीव्योषमातुलुङ्गाम्लवेतसैः |  
 
पुष्कराह्वशटीव्योषमातुलुङ्गाम्लवेतसैः |  
 
योजयेदन्नपानानि ससर्पिर्बिडहिङ्गुभिः ||१०४||  
 
योजयेदन्नपानानि ससर्पिर्बिडहिङ्गुभिः ||१०४||  
Line 1,117: Line 1,127:  
nidigdhikāṁ bilvamadhyaṁ karkaṭākhyāṁ durālabhām|  
 
nidigdhikāṁ bilvamadhyaṁ karkaṭākhyāṁ durālabhām|  
 
trikaṇṭakaṁ guḍūcīṁ ca kulatthāṁśca sacitrakān||94||  
 
trikaṇṭakaṁ guḍūcīṁ ca kulatthāṁśca sacitrakān||94||  
 +
 
jalē paktvā rasaḥ pūtaḥ pippalīghr̥tabharjitaḥ|  
 
jalē paktvā rasaḥ pūtaḥ pippalīghr̥tabharjitaḥ|  
 
sanāgaraḥ salavaṇaḥ syādyūṣō bhōjanē hitaḥ||95||  
 
sanāgaraḥ salavaṇaḥ syādyūṣō bhōjanē hitaḥ||95||  
 +
 
rāsnāṁ balāṁ pañcamūlaṁ hrasvaṁ mudgān sacitrakān|  
 
rāsnāṁ balāṁ pañcamūlaṁ hrasvaṁ mudgān sacitrakān|  
 
paktvā'mbhasi rasē tasmin yūṣaḥ sādhyaśca pūrvavat||96||  
 
paktvā'mbhasi rasē tasmin yūṣaḥ sādhyaśca pūrvavat||96||  
 +
 
pallavānmātuluṅgasya nimbasya kulakasya ca|  
 
pallavānmātuluṅgasya nimbasya kulakasya ca|  
 
paktvā mudgāṁśca savyōṣān kṣārayūṣaṁ vipācayēt||97||  
 
paktvā mudgāṁśca savyōṣān kṣārayūṣaṁ vipācayēt||97||  
 +
 
dattvā salavaṇaṁ kṣāraṁ śigrūṇi maricāni ca|  
 
dattvā salavaṇaṁ kṣāraṁ śigrūṇi maricāni ca|  
 
yuktyā saṁsādhitō yūṣō hikkāśvāsavikāranut||98||  
 
yuktyā saṁsādhitō yūṣō hikkāśvāsavikāranut||98||  
 +
 
kāsamardakapatrāṇāṁ yūṣaḥ śōbhāñjanasya ca|  
 
kāsamardakapatrāṇāṁ yūṣaḥ śōbhāñjanasya ca|  
 
śuṣkamūlakayūṣaśca hikkāśvāsanivāraṇaḥ||99||  
 
śuṣkamūlakayūṣaśca hikkāśvāsanivāraṇaḥ||99||  
 +
 
sadadhivyōṣasarpiṣkō yūṣō vārtākajō hitaḥ|  
 
sadadhivyōṣasarpiṣkō yūṣō vārtākajō hitaḥ|  
 
śāliṣaṣṭikagōdhūmayavānnānyanavāni ca||100||  
 
śāliṣaṣṭikagōdhūmayavānnānyanavāni ca||100||  
 +
 
hiṅgusauvarcalājājībiḍapauṣkaracitrakaiḥ|  
 
hiṅgusauvarcalājājībiḍapauṣkaracitrakaiḥ|  
 
siddhā karkaṭaśr̥ṅgyā ca yavāgūḥ śvāsahikkinām||101||  
 
siddhā karkaṭaśr̥ṅgyā ca yavāgūḥ śvāsahikkinām||101||  
 +
 
daśamūlīśaṭīrāsnāpippalīmūlapauṣkaraiḥ|  
 
daśamūlīśaṭīrāsnāpippalīmūlapauṣkaraiḥ|  
 
śr̥ṅgītāmalakībhārgīguḍūcīnāgarāmbubhiḥ||102||  
 
śr̥ṅgītāmalakībhārgīguḍūcīnāgarāmbubhiḥ||102||  
 +
 
yavāgūṁ vidhinā siddhāṁ kaṣāyaṁ vā pibēnnaraḥ|  
 
yavāgūṁ vidhinā siddhāṁ kaṣāyaṁ vā pibēnnaraḥ|  
 
kāsahr̥dgrahapārśvārtihikkāśvāsapraśāntayē||103||  
 
kāsahr̥dgrahapārśvārtihikkāśvāsapraśāntayē||103||  
 +
 
puṣkarāhvaśaṭīvyōṣamātuluṅgāmlavētasaiḥ|  
 
puṣkarāhvaśaṭīvyōṣamātuluṅgāmlavētasaiḥ|  
 
yōjayēdannapānāni sasarpirbiḍahiṅgubhiḥ||104||  
 
yōjayēdannapānāni sasarpirbiḍahiṅgubhiḥ||104||  
 +
 
nidigdhikAM bilvamadhyaM karkaTAkhyAM durAlabhAm |  
 
nidigdhikAM bilvamadhyaM karkaTAkhyAM durAlabhAm |  
trikaNTakaM guDUcIM ca kulatthAMshca sacitrakAn ||94||  
+
trikaNTakaM guDUcIM ca kulatthAMshca sacitrakAn ||94||
 +
 
jale paktvA rasaH pUtaH pippalIghRutabharjitaH |  
 
jale paktvA rasaH pUtaH pippalIghRutabharjitaH |  
 
sanAgaraH salavaNaH syAdyUSho bhojane hitaH ||95||  
 
sanAgaraH salavaNaH syAdyUSho bhojane hitaH ||95||  
 +
 
rAsnAM balAM pa~jcamUlaM hrasvaM mudgAn sacitrakAn |  
 
rAsnAM balAM pa~jcamUlaM hrasvaM mudgAn sacitrakAn |  
 
paktvA~ambhasi rase tasmin yUShaH sAdhyashca pUrvavat ||96||  
 
paktvA~ambhasi rase tasmin yUShaH sAdhyashca pUrvavat ||96||  
 +
 
pallavAnmAtulu~ggasya nimbasya kulakasya ca |  
 
pallavAnmAtulu~ggasya nimbasya kulakasya ca |  
 
paktvA mudgAMshca savyoShAn kShArayUShaM vipAcayet ||97||  
 
paktvA mudgAMshca savyoShAn kShArayUShaM vipAcayet ||97||  
 +
 
dattvA salavaNaM kShAraM shigrUNi maricAni ca |  
 
dattvA salavaNaM kShAraM shigrUNi maricAni ca |  
 
yuktyA saMsAdhito yUSho hikkAshvAsavikAranut ||98||  
 
yuktyA saMsAdhito yUSho hikkAshvAsavikAranut ||98||  
 +
 
kAsamardakapatrANAM yUShaH shobhA~jjanasya ca |  
 
kAsamardakapatrANAM yUShaH shobhA~jjanasya ca |  
 
shuShkamUlakayUShashca hikkAshvAsanivAraNaH ||99||  
 
shuShkamUlakayUShashca hikkAshvAsanivAraNaH ||99||  
 +
 
sadadhivyoShasarpiShko yUSho vArtAkajo hitaH |  
 
sadadhivyoShasarpiShko yUSho vArtAkajo hitaH |  
 
shAliShaShTikagodhUmayavAnnAnyanavAni ca ||100||  
 
shAliShaShTikagodhUmayavAnnAnyanavAni ca ||100||  
 +
 
hi~ggusauvarcalAjAjIbiDapauShkaracitrakaiH |  
 
hi~ggusauvarcalAjAjIbiDapauShkaracitrakaiH |  
 
siddhA karkaTashRu~ggyA ca yavAgUH shvAsahikkinAm ||101||  
 
siddhA karkaTashRu~ggyA ca yavAgUH shvAsahikkinAm ||101||  
 +
 
dashamUlIshaTIrAsnApippalImUlapauShkaraiH |  
 
dashamUlIshaTIrAsnApippalImUlapauShkaraiH |  
 
shRu~ggItamalakIbhArgIguDUcInAgarAmbubhiH ||102||  
 
shRu~ggItamalakIbhArgIguDUcInAgarAmbubhiH ||102||  
 +
 
yavAgUM vidhinA siddhAM kaShAyaM vA pibennaraH |  
 
yavAgUM vidhinA siddhAM kaShAyaM vA pibennaraH |  
 
kAsahRudgrahapArshvArtihikkAshvAsaprashAntaye ||103||  
 
kAsahRudgrahapArshvArtihikkAshvAsaprashAntaye ||103||  
 +
 
puShkarAhvashaTIvyoShamAtulu~ggAmlavetasaiH |  
 
puShkarAhvashaTIvyoShamAtulu~ggAmlavetasaiH |  
 
yojayedannapAnAni sasarpirbiDahi~ggubhiH ||104||
 
yojayedannapAnAni sasarpirbiDahi~ggubhiH ||104||
Nidigdhikadi yoga: Nidigdhika (Solanum surattense Burm. f), bilva (Aegle marmelos Corr.), karkta (Rhus succedania Linn.), duralabha (Fagonia cretica Linn.), trikanthaka (Tribulus terrestris Linn.), guduchi (Tinospora cordifolia Willd Miers ex Hook f. & Thoms ), chitraka (Plumbago zyelanica Linn.) and kulattha (horse gram- Dolicus lab lab) are taken in equal quantity and boiled in water as yusha and filtered. This filtrate is fried in ghee and taken with pippali (Piper longum Linn.), shunthi (Zingiber officinale Roxb.) and saindhava lavana (rock salt) is conducive to hikka shwasa patients.  
+
 
Rasnadi yusha: Rasna (Pluchea lanceolata C B Clarke), bala (Sida cordifolia Linn. ), laghupanchamula (Shalaparni- Desmodium gangeticum DC., prushniparni -Uraria picta Desv., Brihati- Solanum Indicum Linn., kanthakari – Solanum surattense Burm. f, gokshura- Tribulus terrestris Linn.) and chitraka (Plumbago zeylanica  Linn.) are taken in equal quantity and boiled with mudga (green gram) and water as earlier described yusha.  
+
''Nidigdhikadi yoga'': ''Nidigdhika'' (Solanum surattense Burm. f), ''bilva'' (Aegle marmelos Corr.), ''karkta'' (Rhus succedania Linn.), ''duralabha'' (Fagonia cretica Linn.), ''trikanthaka'' (Tribulus terrestris Linn.), ''guduchi'' (Tinospora cordifolia Willd Miers ex Hook f. & Thoms ), ''chitraka'' (Plumbago zyelanica Linn.) and ''kulattha'' (horse gram- Dolicus lab lab) are taken in equal quantity and boiled in water as ''yusha'' and filtered. This filtrate is fried in ghee and taken with ''pippali'' (Piper longum Linn.), ''shunthi'' (Zingiber officinale Roxb.) and ''saindhava lavana'' (rock salt) is conducive to ''hikka shwasa'' patients.  
Matulungadi yusha: Leaves of matulunga (Citrus medica Linn.), nimba (Azadirachta indica A. Juss), kulaka are taken in equal quantity and mixed with mudga (green gram) and cooked in water as yusha. Further trikatu powder (maricha-Piper nigrum Linn, pippali- Piper longum linn. and shunthi-Zingiber officinale Roxb.) should be added at the time drinking in hikka shwasa patients.  
+
 
Mudga yusha: Rock salt, yavakshara, seeds of drum stick and maricha (pepper) power should be added to the already prepared mudga yusha and consumed in hikka shwasa patients.  
+
''Rasnadi yusha'': ''Rasna'' (Pluchea lanceolata C B Clarke), ''bala'' (Sida cordifolia Linn. ), ''laghupanchamula'' (Shalaparni- Desmodium gangeticum DC., ''prishniparni'' -Uraria picta Desv., ''Brihati''- Solanum Indicum Linn., ''kanthakari'' – Solanum surattense Burm. f, ''gokshura''- Tribulus terrestris Linn.) and ''chitraka'' (Plumbago zeylanica  Linn.) are taken in equal quantity and boiled with ''mudga'' (green gram) and water as earlier described ''yusha''.  
Yusha prepared from leaves of kasamarda (Senna occidentalis Linn), shobhanjana (drum stick- Moringa oleifera Lam.), and dry radish should also be given in hikka shwasa.  
+
 
The yusha prepared from juice or decoction of brihati (Solanum indica Linn.) should be mixed with ghee, curd, maricha, pippali and shunthi is conducive in hikka and shwasa disease. Old shali (Oriza sativa Linn.), shashthika (variety of rice maturing n 60 days), godhuma (wheat- Triticum aestivum Linn.), yava (Barley- Hordium vulgare Linn.) are pathya in hikka and shwasa.
+
''Matulungadi yusha'': Leaves of ''matulunga'' (Citrus medica Linn.), ''nimba'' (Azadirachta indica A. Juss), ''kulaka'' are taken in equal quantity and mixed with ''mudga'' (green gram) and cooked in water as ''yusha''. Further ''trikatu'' powder (''maricha''-Piper nigrum Linn, ''pippali''- Piper longum linn. and ''shunthi''-Zingiber officinale Roxb.) should be added at the time drinking in ''hikka shwasa'' patients.  
Hingvadi yavagu: The yavagu (gruel) prepared from hingu (Ferula narthex Boiss.), sauvarchala (variety of salt), ajaji (Cuminum cyminum Linn.), bida (variety of salt), pushkara (Inula racemosa Hook. f.), chitraka (Plumbago zeylanica Linn.) and karkataka shringi (Rhus succedania Linn.) is beneficial in hikka and shwasa patients.  
+
 
Dashamuladi yavagu: yavagu prepared from dashamula, shati (Hedychium spicatum Buch Ham.), rasna (Pluchea lanceolata C B Clarke), pippalimula (Piper longum Linn), pushkara (Inula racemosa Hook. f), karkata shringi (Rhus succedania Linn), amalaki (Emblica officinals Gaertn), bharngi (Clerodendrum serratum Linn. Moon.), gudcuhi (Tinospora cordifolia Wiild Miers ex Hook f. & Thoms), nagara (Zingiber officinale Roxb.) and water alleviates kasa (cough), hridgraha (heart problem), parshvarti (pain in the flanks), hikka (hiccough) and shwasa (dysnea).  
+
''Mudga yusha'': Rock salt, ''yavakshara'', seeds of drum stick and ''maricha'' (pepper) power should be added to the already prepared ''mudga yusha'' and consumed in ''hikka shwasa'' patients.  
pushkaradi yavagu: Yavagu prepared from pushkara (Inula racemosa Hook f.), shati (Hedychium spicatum Buch Ham.), vyosha (maricha, pippali, shunthi), matulunga (Citrus medica Linn.), amlavetasa (Garcenia morella Desr) and hingu (Ferula narthex Boiss.) should be used in hikka shwasa patient. (94-104)
+
 
 +
''Yusha'' prepared from leaves of ''kasamarda'' (Senna occidentalis Linn), ''shobhanjana'' (drum stick- Moringa oleifera Lam.), and dry radish should also be given in ''hikka shwasa''.  
 +
 
 +
The ''yusha'' prepared from juice or decoction of ''brihati'' (Solanum indica Linn.) should be mixed with ghee, curd, ''maricha, pippali'' and ''shunthi'' is conducive in ''hikka'' and ''shwasa'' disease. Old ''shali'' (Oriza sativa Linn.), ''shashthika'' (variety of rice maturing in 60 days), ''godhuma'' (wheat- Triticum aestivum Linn.), ''yava'' (Barley- Hordium vulgare Linn.) are ''pathya'' in ''hikka'' and ''shwasa''.
 +
 
 +
''Hingvadi yavagu'': The ''yavagu'' (gruel) prepared from ''hingu'' (Ferula narthex Boiss.), ''sauvarchala'' (variety of salt), ''ajaji'' (Cuminum cyminum Linn.), ''bida'' (variety of salt), ''pushkara'' (Inula racemosa Hook. f.), ''chitraka'' (Plumbago zeylanica Linn.) and ''karkataka shringi'' (Rhus succedania Linn.) is beneficial in ''hikka'' and ''shwasa'' patients.  
 +
 
 +
''Dashamuladi yavagu'': ''yavagu'' prepared from ''dashamula, shati'' (Hedychium spicatum Buch Ham.), ''rasna'' (Pluchea lanceolata C B Clarke), ''pippalimula'' (Piper longum Linn), ''pushkara'' (Inula racemosa Hook. f), ''karkata shringi'' (Rhus succedania Linn), ''amalaki'' (Emblica officinals Gaertn), ''bharngi'' (Clerodendrum serratum Linn. Moon.), ''guduchi'' (Tinospora cordifolia Wiild Miers ex Hook f. & Thoms), ''nagara'' (Zingiber officinale Roxb.) and water alleviates ''kasa'' (cough), ''hridgraha'' (heart problem), ''parshvarti'' (pain in the flanks), ''hikka'' (hiccough) and ''shwasa'' (dysnea).  
 +
 
 +
''Pushkaradi yavagu'': ''Yavagu'' prepared from ''pushkara'' (Inula racemosa Hook f.), ''shati'' (Hedychium spicatum Buch Ham.), ''vyosha'' (''maricha, pippali, shunthi''), ''matulunga'' (Citrus medica Linn.), ''amlavetasa'' (Garcenia morella Desr) and ''hingu'' (Ferula narthex Boiss.) should be used in ''hikka shwasa'' patient. [94-104]
    
दशमूलस्य वा क्वाथमथवा देवदारुणः |  
 
दशमूलस्य वा क्वाथमथवा देवदारुणः |  
 
तृषितो मदिरां वाऽपि हिक्काश्वासी पिबेन्नरः ||१०५||  
 
तृषितो मदिरां वाऽपि हिक्काश्वासी पिबेन्नरः ||१०५||  
 +
 
पाठां मधुरसां रास्नां सरलं देवदारु च |  
 
पाठां मधुरसां रास्नां सरलं देवदारु च |  
 
प्रक्षाल्य जर्जरीकृत्य सुरामण्डे निधापयेत् ||१०६||  
 
प्रक्षाल्य जर्जरीकृत्य सुरामण्डे निधापयेत् ||१०६||  
 +
 
तं मन्दलवणं कृत्वा भिषक् प्रसृतसम्मितम् |  
 
तं मन्दलवणं कृत्वा भिषक् प्रसृतसम्मितम् |  
 
पाययेत्तु ततो हिक्का श्वासश्चैवोपशाम्यति ||१०७||  
 
पाययेत्तु ततो हिक्का श्वासश्चैवोपशाम्यति ||१०७||  
 +
 
हिङ्गु सौवर्चलं कोलं समङ्गां पिप्पलीं बलाम् |  
 
हिङ्गु सौवर्चलं कोलं समङ्गां पिप्पलीं बलाम् |  
 
मातुलुङ्गरसे पिष्टमारनालेन वा पिबेत् ||१०८||  
 
मातुलुङ्गरसे पिष्टमारनालेन वा पिबेत् ||१०८||  
 +
 
सौवर्चलं नागरं च भार्गीं द्विशर्करायुतम् |  
 
सौवर्चलं नागरं च भार्गीं द्विशर्करायुतम् |  
 
उष्णाम्बुना पिबेदेतद्धिक्काश्वासविकारनुत् ||१०९||  
 
उष्णाम्बुना पिबेदेतद्धिक्काश्वासविकारनुत् ||१०९||  
 +
 
भार्गीनागरयोः कल्कं मरिचक्षारयोस्तथा |  
 
भार्गीनागरयोः कल्कं मरिचक्षारयोस्तथा |  
 
पीतद्रुचित्रकास्फोतामूर्वाणां चाम्बुना पिबेत् ||११०||  
 
पीतद्रुचित्रकास्फोतामूर्वाणां चाम्बुना पिबेत् ||११०||  
 +
 
मधूलिका तुगाक्षीरी नागरं पिप्पली तथा |  
 
मधूलिका तुगाक्षीरी नागरं पिप्पली तथा |  
 
उत्कारिका घृते सिद्धा श्वासे पित्तानुबन्धजे ||१११||  
 
उत्कारिका घृते सिद्धा श्वासे पित्तानुबन्धजे ||१११||  
 +
 
श्वाविधं शशमांसं च शल्लकस्य च शोणितम् |  
 
श्वाविधं शशमांसं च शल्लकस्य च शोणितम् |  
 
पिप्पलीघृतसिद्धानि श्वासे वातानुबन्धजे ||११२||  
 
पिप्पलीघृतसिद्धानि श्वासे वातानुबन्धजे ||११२||  
 +
 
सुवर्चलारसो दुग्धं घृतं त्रिकटुकान्वितम् |  
 
सुवर्चलारसो दुग्धं घृतं त्रिकटुकान्वितम् |  
 
शाल्योदनस्यानुपानं वातपित्तानुगे हितम् ||११३||  
 
शाल्योदनस्यानुपानं वातपित्तानुगे हितम् ||११३||  
 +
 
शिरीषपुष्पस्वरसः सप्तपर्णस्य वा पुनः |  
 
शिरीषपुष्पस्वरसः सप्तपर्णस्य वा पुनः |  
 
पिप्पलीमधुसंयुक्तः कफपित्तानुगे मतः ||११४||  
 
पिप्पलीमधुसंयुक्तः कफपित्तानुगे मतः ||११४||  
 +
 
मधुकं पिप्पलीमूलं गुडो गोश्वशकृद्रसः [१] |  
 
मधुकं पिप्पलीमूलं गुडो गोश्वशकृद्रसः [१] |  
 
घृतं क्षौद्रं कासश्वासहिक्काभिष्यन्दिनां शुभम् ||११५||  
 
घृतं क्षौद्रं कासश्वासहिक्काभिष्यन्दिनां शुभम् ||११५||  
 +
 
खराश्वोष्ट्रवराहाणां मेषस्य च गजस्य च |  
 
खराश्वोष्ट्रवराहाणां मेषस्य च गजस्य च |  
 
शकृद्रसं बहुकफे चैकैकं मधुना पिबेत् ||११६||  
 
शकृद्रसं बहुकफे चैकैकं मधुना पिबेत् ||११६||  
 +
 
क्षारं चाप्यश्वगन्धाया लिह्यान्ना क्षौद्रसर्पिषा |  
 
क्षारं चाप्यश्वगन्धाया लिह्यान्ना क्षौद्रसर्पिषा |  
 
मयूरपादनालं वा शकलं शल्लकस्य वा ||११७||  
 
मयूरपादनालं वा शकलं शल्लकस्य वा ||११७||  
 +
 
श्वाविज्जाण्डकचाषाणां [२] रोमाणि कुररस्य वा |  
 
श्वाविज्जाण्डकचाषाणां [२] रोमाणि कुररस्य वा |  
 
शृङ्ग्येकद्विशफानां [३] वा चर्मास्थीनि खुरांस्तथा ||११८||  
 
शृङ्ग्येकद्विशफानां [३] वा चर्मास्थीनि खुरांस्तथा ||११८||  
 +
 
सर्वाण्येकैकशो वाऽपि दग्ध्वा क्षौद्रघृतान्वितम् |  
 
सर्वाण्येकैकशो वाऽपि दग्ध्वा क्षौद्रघृतान्वितम् |  
 
चूर्णं लीढ्वा जयेत् कासं हिक्कां श्वासं च दारुणम् ||११९||  
 
चूर्णं लीढ्वा जयेत् कासं हिक्कां श्वासं च दारुणम् ||११९||  
 +
 
एते हि कफसंरुद्धगतिप्राणप्रकोपजाः [४] |  
 
एते हि कफसंरुद्धगतिप्राणप्रकोपजाः [४] |  
 
तस्मात्तन्मार्गशुद्ध्यर्थं देया लेहा न निष्कफे ||१२०||  
 
तस्मात्तन्मार्गशुद्ध्यर्थं देया लेहा न निष्कफे ||१२०||  
 +
 
daśamūlasya vā kvāthamathavā dēvadāruṇaḥ|  
 
daśamūlasya vā kvāthamathavā dēvadāruṇaḥ|  
 
tr̥ṣitō madirāṁ vā'pi hikkāśvāsī pibēnnaraḥ||105||  
 
tr̥ṣitō madirāṁ vā'pi hikkāśvāsī pibēnnaraḥ||105||  
 +
 
pāṭhāṁ madhurasāṁ rāsnāṁ saralaṁ dēvadāru ca|  
 
pāṭhāṁ madhurasāṁ rāsnāṁ saralaṁ dēvadāru ca|  
 
prakṣālya jarjarīkr̥tya surāmaṇḍē nidhāpayēt||106||  
 
prakṣālya jarjarīkr̥tya surāmaṇḍē nidhāpayēt||106||  
 +
 
taṁ mandalavaṇaṁ kr̥tvā bhiṣak prasr̥tasammitam|  
 
taṁ mandalavaṇaṁ kr̥tvā bhiṣak prasr̥tasammitam|  
 
pāyayēttu tatō hikkā śvāsaścaivōpaśāmyati||107||  
 
pāyayēttu tatō hikkā śvāsaścaivōpaśāmyati||107||  
 +
 
hiṅgu sauvarcalaṁ kōlaṁ samaṅgāṁ pippalīṁ balām|  
 
hiṅgu sauvarcalaṁ kōlaṁ samaṅgāṁ pippalīṁ balām|  
 
mātuluṅgarasē piṣṭamāranālēna vā pibēt||108||  
 
mātuluṅgarasē piṣṭamāranālēna vā pibēt||108||  
 +
 
sauvarcalaṁ nāgaraṁ ca bhārgīṁ dviśarkarāyutam|  
 
sauvarcalaṁ nāgaraṁ ca bhārgīṁ dviśarkarāyutam|  
 
uṣṇāmbunā pibēdētaddhikkāśvāsavikāranut||109||  
 
uṣṇāmbunā pibēdētaddhikkāśvāsavikāranut||109||  
 +
 
bhārgīnāgarayōḥ kalkaṁ maricakṣārayōstathā|  
 
bhārgīnāgarayōḥ kalkaṁ maricakṣārayōstathā|  
 
pītadrucitrakāsphōtāmūrvāṇāṁ cāmbunā pibēt||110||  
 
pītadrucitrakāsphōtāmūrvāṇāṁ cāmbunā pibēt||110||  
 +
 
madhūlikā tugākṣīrī nāgaraṁ pippalī tathā|  
 
madhūlikā tugākṣīrī nāgaraṁ pippalī tathā|  
 
utkārikā ghr̥tē siddhā śvāsē pittānubandhajē||111||  
 
utkārikā ghr̥tē siddhā śvāsē pittānubandhajē||111||  
 +
 
śvāvidhaṁ śaśamāṁsaṁ ca śallakasya ca śōṇitam|  
 
śvāvidhaṁ śaśamāṁsaṁ ca śallakasya ca śōṇitam|  
 
pippalīghr̥tasiddhāni śvāsē vātānubandhajē||112||  
 
pippalīghr̥tasiddhāni śvāsē vātānubandhajē||112||  
 +
 
suvarcalārasō dugdhaṁ ghr̥taṁ trikaṭukānvitam|  
 
suvarcalārasō dugdhaṁ ghr̥taṁ trikaṭukānvitam|  
 
śālyōdanasyānupānaṁ vātapittānugē hitam||113||  
 
śālyōdanasyānupānaṁ vātapittānugē hitam||113||  
 +
 
śirīṣapuṣpasvarasaḥ saptaparṇasya vā punaḥ|  
 
śirīṣapuṣpasvarasaḥ saptaparṇasya vā punaḥ|  
 
pippalīmadhusaṁyuktaḥ kaphapittānugē mataḥ||114||  
 
pippalīmadhusaṁyuktaḥ kaphapittānugē mataḥ||114||  
 +
 
madhukaṁ pippalīmūlaṁ guḍō gōśvaśakr̥drasaḥ [1] |  
 
madhukaṁ pippalīmūlaṁ guḍō gōśvaśakr̥drasaḥ [1] |  
 
ghr̥taṁ kṣaudraṁ kāsaśvāsahikkābhiṣyandināṁ śubham||115||  
 
ghr̥taṁ kṣaudraṁ kāsaśvāsahikkābhiṣyandināṁ śubham||115||  
 +
 
kharāśvōṣṭravarāhāṇāṁ mēṣasya ca gajasya ca|  
 
kharāśvōṣṭravarāhāṇāṁ mēṣasya ca gajasya ca|  
 
śakr̥drasaṁ bahukaphē caikaikaṁ madhunā pibēt||116||  
 
śakr̥drasaṁ bahukaphē caikaikaṁ madhunā pibēt||116||  
 +
 
kṣāraṁ cāpyaśvagandhāyā lihyānnā kṣaudrasarpiṣā|  
 
kṣāraṁ cāpyaśvagandhāyā lihyānnā kṣaudrasarpiṣā|  
 
mayūrapādanālaṁ vā śakalaṁ śallakasya vā||117||  
 
mayūrapādanālaṁ vā śakalaṁ śallakasya vā||117||  
 +
 
śvāvijjāṇḍakacāṣāṇāṁ [2] rōmāṇi kurarasya vā|  
 
śvāvijjāṇḍakacāṣāṇāṁ [2] rōmāṇi kurarasya vā|  
 
śr̥ṅgyēkadviśaphānāṁ [3] vā carmāsthīni khurāṁstathā||118||  
 
śr̥ṅgyēkadviśaphānāṁ [3] vā carmāsthīni khurāṁstathā||118||  
 +
 
sarvāṇyēkaikaśō vā'pi dagdhvā kṣaudraghr̥tānvitam|  
 
sarvāṇyēkaikaśō vā'pi dagdhvā kṣaudraghr̥tānvitam|  
 
cūrṇaṁ līḍhvā jayēt kāsaṁ hikkāṁ śvāsaṁ ca dāruṇam||119||  
 
cūrṇaṁ līḍhvā jayēt kāsaṁ hikkāṁ śvāsaṁ ca dāruṇam||119||  
 +
 
ētē hi kaphasaṁruddhagatiprāṇaprakōpajāḥ [4] |  
 
ētē hi kaphasaṁruddhagatiprāṇaprakōpajāḥ [4] |  
tasmāttanmārgaśuddhyarthaṁ dēyā lēhā na niṣkaphē||120||  
+
tasmāttanmārgaśuddhyarthaṁ dēyā lēhā na niṣkaphē||120||
 +
 
dashamUlasya vA kvAthamathavA devadAruNaH |  
 
dashamUlasya vA kvAthamathavA devadAruNaH |  
 
tRuShito madirAM vA~api hikkAshvAsI pibennaraH ||105||  
 
tRuShito madirAM vA~api hikkAshvAsI pibennaraH ||105||  
 +
 
pAThAM madhurasAM rAsnAM saralaM devadAru ca |  
 
pAThAM madhurasAM rAsnAM saralaM devadAru ca |  
 
prakShAlya jarjarIkRutya surAmaNDe nidhApayet ||106||  
 
prakShAlya jarjarIkRutya surAmaNDe nidhApayet ||106||  
 +
 
taM mandalavaNaM kRutvA bhiShak prasRutasammitam |  
 
taM mandalavaNaM kRutvA bhiShak prasRutasammitam |  
 
pAyayettu tato hikkA shvAsashcaivopashAmyati ||107||  
 
pAyayettu tato hikkA shvAsashcaivopashAmyati ||107||  
 +
 
hi~ggu sauvarcalaM kolaM sama~ggAM pippalIM balAm |  
 
hi~ggu sauvarcalaM kolaM sama~ggAM pippalIM balAm |  
 
mAtulu~ggarase piShTamAranAlena vA pibet ||108||  
 
mAtulu~ggarase piShTamAranAlena vA pibet ||108||  
 +
 
sauvarcalaM nAgaraM ca bhArgIM dvisharkarAyutam |  
 
sauvarcalaM nAgaraM ca bhArgIM dvisharkarAyutam |  
 
uShNAmbunA pibedetaddhikkAshvAsavikAranut ||109||  
 
uShNAmbunA pibedetaddhikkAshvAsavikAranut ||109||  
 +
 
bhArgInAgarayoH kalkaM maricakShArayostathA |  
 
bhArgInAgarayoH kalkaM maricakShArayostathA |  
 
pItadrucitrakAsphotAmUrvANAM cAmbunA pibet ||110||  
 
pItadrucitrakAsphotAmUrvANAM cAmbunA pibet ||110||  
 +
 
madhUlikA tugAkShIrI nAgaraM pippalI tathA |  
 
madhUlikA tugAkShIrI nAgaraM pippalI tathA |  
 
utkArikA ghRute siddhA shvAse pittAnubandhaje ||111||  
 
utkArikA ghRute siddhA shvAse pittAnubandhaje ||111||  
 +
 
shvAvidhaM shashamAMsaM ca shallakasya ca shoNitam |  
 
shvAvidhaM shashamAMsaM ca shallakasya ca shoNitam |  
 
pippalIghRutasiddhAni shvAse vAtAnubandhaje ||112||  
 
pippalIghRutasiddhAni shvAse vAtAnubandhaje ||112||  
 +
 
suvarcalAraso dugdhaM ghRutaM trikaTukAnvitam |  
 
suvarcalAraso dugdhaM ghRutaM trikaTukAnvitam |  
 
shAlyodanasyAnupAnaM vAtapittAnuge hitam ||113||  
 
shAlyodanasyAnupAnaM vAtapittAnuge hitam ||113||  
 +
 
shirIShapuShpasvarasaH saptaparNasya vA punaH |  
 
shirIShapuShpasvarasaH saptaparNasya vA punaH |  
 
pippalImadhusaMyuktaH kaphapittAnuge mataH ||114||  
 
pippalImadhusaMyuktaH kaphapittAnuge mataH ||114||  
 +
 
madhukaM pippalImUlaM guDo goshvashakRudrasaH [1] |  
 
madhukaM pippalImUlaM guDo goshvashakRudrasaH [1] |  
 
ghRutaM kShaudraM kAsashvAsahikkAbhiShyandinAM shubham ||115||  
 
ghRutaM kShaudraM kAsashvAsahikkAbhiShyandinAM shubham ||115||