Chikitsa Sthana Chapter 29. Management of diseases involving vata and rakta
| Section/Chapter | Chikitsa Sthana Chapter 29 |
|---|---|
| Preceding Chapter | Vatavyadhi Chikitsa |
| Succeeding Chapter | Yonivyapat Chikitsa |
| Other Sections | Sutra Sthana, Nidana Sthana, Vimana Sthana, Sharira Sthana, Indriya Sthana, Kalpa Sthana, Siddhi Sthana |
| Translator and commentator | Sati R.,Deole Y. S. |
| Reviewer | Ram Manohar P., Kadlimatti S. |
| Editors | Ojha S.N., Deole Y.S., Basisht G. |
| Year of publication | 2020 |
| Publisher | Charak Samhita Research, Training and Skill Development Centre |
| DOI | 10.47468/CSNE.2020.e01.s06.030 |
Abstract
The chapter refers to vatashonita (or vatarakta), a condition caused by vitiated vata dosha and rakta dhatu. As the disease is caused by predominantly vitiated vata and rakta, it follows Vatavyadhi Chikitsa (vatika disorder). The manifestations of vatashonita resemble various metabolic and connective tissue diseases like gout, inflammatory polyarthritis and vasculitis. This variation in manifestation depends upon degree of vitiation of dosha and dhatu in each individual of unique Prakriti. This reflects each patientâs unique disease requiring specific personalized treatment which is unique to Ayurvedic system of management. The chapter has description of etiological factors along with types of vatashonita, purvarupa (prodromal symptoms), rupa (clinical features) of different types, rupa of dosha predominance, upadrava (complication) ,sadhya-asadhyatva (prognosis), treatment of different types of vatashonita, precautions during treatment as well as symptomatic treatment for relief in non-curable state of disease.
Keywords: Vata, rakta, gout, connective tissue diseases, inflammatory arthritis, polyarthritis, vasculitis.
Introduction
After describing the chapter on various presentations of vata dominant disorders, the chapter on vata being afflicted by vitiated rakta is narrated. Vatashonita is caused by vitiated vata doshaand rakta which impede the gati (movement) of each other. It is also called as adhyaroga because it affects mainly affluent people who are not habitual to physical activity and indulged in factors responsible for vitiation of rakta. People of pitta Prakriti (pitta constitution) are prone to develop vatashonita, because sukumaratva (youthful personality) is the characteristic feature of pitta Prakriti.
In vatashonita, there is abnormality in movements of vata dosha due to abnormality of rakta. It is a group of inflammatory rheumatic disorders covering gouty arthritis, rheumatoid arthritis, connective tissue disorders, inflammatory polyarthritis, vasculitis depending upon the site of vitiation.
The vitiated factors impair agni (digestion and metabolism) at jatharagni and dhatvagni level. In vatarakta, the vitiated vata dosha affects jatharagni to cause vishamagni and rakta dhatvagni. This impairment leads to increase in blood and serological parameters like uric acid, C-reactive protein etc. These can be used as biomarkers for assessment of efficacy of therapy.
In process of rakta-dhatvagni, sira (vessels) and kandara (tendons) are byproducts. Therefore, impairment of rakta-dhatvagni leads to involvement of deep vessels and connective tissues. This indicates vatarakta also covers diseases like vasculitis along with thrombosis and embolism, Thromboangiitis obliterans (Burgerâs disease), and Raynaudâs disease.
The chapter explains various conditions of involvement of dosha, dushya and the site of vitiation. Treatment depends upon the assessment and correction of these factors causing the conditions.
Sanskrit Text, Transliteration and English Translation
ठथातॠवातशà¥à¤£à¤¿à¤¤à¤à¤¿à¤à¤¿à¤¤à¥à¤¸à¤¿à¤¤à¤ वà¥à¤¯à¤¾à¤à¥à¤¯à¤¾à¤¸à¥à¤¯à¤¾à¤®à¤ ||१||
à¤à¤¤à¤¿ ह सà¥à¤®à¤¾à¤¹ à¤à¤à¤µà¤¾à¤¨à¤¾à¤¤à¥à¤°à¥à¤¯à¤ ||२||
athÄtÅ vÄtaÅÅá¹itacikitsitaá¹ vyÄkhyÄsyÄmaḥ||1||
iti ha smÄha bhagavÄnÄtrÄyaḥ||2||
athAto vÄtaÅonitacikitsitaM vyAkhyAsyAmaH ||1||
iti ha smAha bhagavAnAtreyaH ||2||
Now we shall expound the chapter "Vatashonita (or vatarakta) Chikitsa" (Management of diseases involving vata and rakta). Thus said Lord Atreya. [1â2]
Agnivesha's query
हà¥à¤¤à¤¾à¤à¥à¤¨à¤¿à¤¹à¥à¤¤à¥à¤°à¤®à¤¾à¤¸à¥à¤¨à¤®à¥à¤·à¤¿à¤®à¤§à¥à¤¯à¥à¤ªà¥à¤¨à¤°à¥à¤µà¤¸à¥à¤®à¥ |
पà¥à¤·à¥à¤à¤µà¤¾à¤¨à¥ à¤à¥à¤°à¥à¤®à¥à¤à¤¾à¤à¥à¤°à¤®à¤à¥à¤¨à¤¿à¤µà¥à¤¶à¥à¤½à¤à¥à¤¨à¤¿à¤µà¤°à¥à¤à¤¸à¤®à¥ ||३||
à¤
à¤à¥à¤¨à¤¿à¤®à¤¾à¤°à¥à¤¤à¤¤à¥à¤²à¥à¤¯à¤¸à¥à¤¯ सà¤à¤¸à¤°à¥à¤à¤¸à¥à¤¯à¤¾à¤¨à¤¿à¤²à¤¾à¤¸à¥à¤à¥à¤ |
हà¥à¤¤à¥à¤²à¤à¥à¤·à¤£à¤à¥à¤·à¤à¥à¤¯à¤¾à¤¨à¥à¤¯à¤¥à¤¾à¤¸à¥à¤®à¥ à¤à¥à¤°à¥à¤°à¤¬à¥à¤°à¤µà¥à¤¤à¥ ||४||
hutÄgnihÅtramÄsÄ«namr̥ṣimadhyÄ punarvasum|
pr̥ṣá¹avÄn gurumÄkÄgramagnivÄÅÅ'gnivarcasam||3||
agnimÄrutatulyasya saá¹sargasyÄnilÄsrÌ¥jÅḥ|
hÄtulaká¹£aá¹abhaiá¹£ajyÄnyathÄsmai gururabravÄ«t||4||
hutAgnihotramAsInamRuShimadhye punarvasum |
pRuShTavAn gurumekAgramagnivesho~agnivarcasam ||3||
agnimArutatulyasya saMsargasyAnilAsRujoH |
hÄtulakShaNabhaiShajyAnyathAsmai gururabravIt ||4||
After finishing his daily worship and yagna (religious sacrifice), Punarvasu was sitting admidst the sages.
Then with concentrated mind, looking like a flame of fire, Agnivesha asked him, âSir, please explain the etiology, symptomatology and treatment of disease (vatashonita) which is a combination of vata and rakta, and is like that of fire and wind. The teacher (Punarvasu) explained. [3â4]
Etiological factors
लवणामà¥à¤²à¤à¤à¥à¤à¥à¤·à¤¾à¤°à¤¸à¥à¤¨à¤¿à¤à¥à¤§à¥à¤·à¥à¤£à¤¾à¤à¥à¤°à¥à¤£à¤à¥à¤à¤¨à¥à¤ |
à¤à¥à¤²à¤¿à¤¨à¥à¤¨à¤¶à¥à¤·à¥à¤à¤¾à¤®à¥à¤¬à¥à¤à¤¾à¤¨à¥à¤ªà¤®à¤¾à¤à¤¸à¤ªà¤¿à¤£à¥à¤¯à¤¾à¤à¤®à¥à¤²à¤à¥à¤ ||५||
à¤à¥à¤²à¤¤à¥à¤¥à¤®à¤¾à¤·à¤¨à¤¿à¤·à¥à¤ªà¤¾à¤µà¤¶à¤¾à¤à¤¾à¤¦à¤¿à¤ªà¤²à¤²à¥à¤à¥à¤·à¥à¤à¤¿à¤ |
दधà¥à¤¯à¤¾à¤°à¤¨à¤¾à¤²à¤¸à¥à¤µà¥à¤°à¤¶à¥à¤à¥à¤¤à¤¤à¤à¥à¤°à¤¸à¥à¤°à¤¾à¤¸à¤µà¥à¤ ||६||
विरà¥à¤¦à¥à¤§à¤¾à¤§à¥à¤¯à¤¶à¤¨à¤à¥à¤°à¥à¤§à¤¦à¤¿à¤µà¤¾à¤¸à¥à¤µà¤ªà¥à¤¨à¤ªà¥à¤°à¤à¤¾à¤à¤°à¥à¤ |
पà¥à¤°à¤¾à¤¯à¤¶à¤ सà¥à¤à¥à¤®à¤¾à¤°à¤¾à¤£à¤¾à¤ मिषà¥à¤à¤¾à¤¨à¥à¤¨à¤¸à¥à¤à¤à¥à¤à¤¿à¤¨à¤¾à¤®à¥ [१] ||à¥||
à¤
à¤à¤à¥à¤à¥à¤°à¤®à¤£à¤¶à¥à¤²à¤¾à¤¨à¤¾à¤ à¤à¥à¤ªà¥à¤¯à¤¤à¥ वातशà¥à¤£à¤¿à¤¤à¤®à¥ |
à¤
à¤à¤¿à¤à¤¾à¤¤à¤¾à¤¦à¤¶à¥à¤¦à¥à¤§à¥à¤¯à¤¾ ठपà¥à¤°à¤¦à¥à¤·à¥à¤à¥ शà¥à¤£à¤¿à¤¤à¥ नà¥à¤£à¤¾à¤®à¥ ||८||
à¤à¤·à¤¾à¤¯à¤à¤à¥à¤¤à¤¿à¤à¥à¤¤à¤¾à¤²à¥à¤ªà¤°à¥à¤à¥à¤·à¤¾à¤¹à¤¾à¤°à¤¾à¤¦à¤à¥à¤à¤¨à¤¾à¤¤à¥ |
हयà¥à¤·à¥à¤à¥à¤°à¤¯à¤¾à¤¨à¤¯à¤¾à¤¨à¤¾à¤®à¥à¤¬à¥à¤à¥à¤°à¥à¤¡à¤¾à¤ªà¥à¤²à¤µà¤¨à¤²à¤à¥à¤à¤¨à¥à¤ [२] ||९||
à¤à¤·à¥à¤£à¥ à¤à¤¾à¤¤à¥à¤¯à¤§à¥à¤µà¤µà¥à¤·à¤®à¥à¤¯à¤¾à¤¦à¥à¤µà¥à¤¯à¤µà¤¾à¤¯à¤¾à¤¦à¥à¤µà¥à¤à¤¨à¤¿à¤à¥à¤°à¤¹à¤¾à¤¤à¥ [३] |
वायà¥à¤°à¥à¤µà¤¿à¤µà¥à¤¦à¥à¤§à¥ वà¥à¤¦à¥à¤§à¥à¤¨ रà¤à¥à¤¤à¥à¤¨à¤¾à¤µà¤¾à¤°à¤¿à¤¤à¤ पथि ||१०||
à¤à¥à¤¤à¥à¤¸à¥à¤¨à¤ सनà¥à¤¦à¥à¤·à¤¯à¥à¤¦à¥à¤°à¤à¥à¤¤à¤ तà¤à¥à¤à¥à¤à¥à¤¯à¤ वातशà¥à¤£à¤¿à¤¤à¤®à¥ |
à¤à¥à¤¡à¤ वातबलासाà¤à¥à¤¯à¤®à¤¾à¤¢à¥à¤¯à¤µà¤¾à¤¤à¤ ठनामà¤à¤¿à¤ ||११||
lavaá¹Ämlakaá¹uká¹£ÄrasnigdhÅá¹£á¹ÄjÄ«rá¹abhÅjanaiḥ|
klinnaÅuá¹£kÄmbujÄnÅ«pamÄá¹sapiá¹yÄkamÅ«lakaiḥ||5||
kulatthamÄá¹£aniá¹£pÄvaÅÄkÄdipalalÄká¹£ubhiḥ|
dadhyÄranÄlasauvÄ«raÅuktatakrasurÄsavaiḥ||6||
viruddhÄdhyaÅanakrÅdhadivÄsvapnaprajÄgaraiḥ|
prÄyaÅaḥ sukumÄrÄá¹Äá¹ miá¹£á¹ÄnnasukhabhÅjinÄm [1] ||7||
acaá¹
kramaá¹aÅÄ«lÄnÄá¹ kupyatÄ vÄtaÅÅá¹itam|
abhighÄtÄdaÅuddhyÄ ca praduá¹£á¹Ä ÅÅá¹itÄ nrÌ¥á¹Äm||8||
kaá¹£Äyakaá¹utiktÄlparÅ«ká¹£ÄhÄrÄdabhÅjanÄt|
hayÅá¹£á¹rayÄnayÄnÄmbukrÄ«á¸Äplavanalaá¹
ghanaiḥ [2] ||9||
uá¹£á¹Ä cÄtyadhvavaiá¹£amyÄdvyavÄyÄdvÄganigrahÄt [3] |
vÄyurvivrÌ¥ddhÅ vrÌ¥ddhÄna raktÄnÄvÄritaḥ pathi||10||
krÌ¥tsnaá¹ sandūṣayÄdraktaá¹ tajjñÄyaá¹ vÄtaÅÅá¹itam|
khuá¸aá¹ vÄtabalÄsÄkhyamÄá¸hyavÄtaá¹ ca nÄmabhiḥ||11||
lavaNAmlakaTukShArasnigdhoShNAjIrNabhojanaiH |
klinnashuShkAmbujAnUpamAMsapiNyAkamUlakaiH ||5||
kulatthamAShaniShpAvashAkAdipalalekShubhiH |
dadhyAranAlasauvIrashuktatakrasurAsavaiH ||6||
viruddhAdhyashanakrodhadivAsvapnaprajAgaraiH |
prAyashaH sukumArANAM miShTAnnasukhabhojinAm [1] ||7||
aca~gkramaNashIlAnAM kupyate vÄtaÅonitam |
abhighAtAdashuddhyA ca praduShTe shoNite nRuNAm ||8||
kaShAyakaTutiktAlparUkShAhArAdabhojanAt |
hayoShTrayAnayAnAmbukrIDAplavanala~gghanaiH [2] ||9||
uShNe cAtyadhvavaiShamyAdvyavAyAdveganigrahAt [3] |
vAyurvivRuddho vRuddhena raktenAvAritaH pathi ||10||
kRutsnaM sandUShayedraktaM tajj~jeyaM vÄtaÅonitam |
khuDaM vÄtabalAsAkhyamADhyavÄtaM ca nAmabhiH ||11||
Excess intake of salty, sour, pungent, alkalies and fatty substances, hot food, consumption of rotten and dried flesh, fleshes of aquatic animals like fish, animals living in the area where there are dense forest and heavy rainfall, cake of oil seeds after extraction of oil (pindyaka), radish (Raphanus sativus), red gram, black gram, green vegetables, palala (grated flesh), sugarcane, curd, sour gruel, sauvira and shukta (vinegar), butter milk, sura and asava (alcohol and medicinal preparations having high concentration of alcohol), intake of food inspite of indigestion (ajirna), incompatible food (viruddhahara), eating food before proper digestion of previous one (adhyashana), anger, sleeping in daytime and vigil during the night; in general the delicate persons who are indulged in sweet and delicious food substances and are not in habit of physical activities, the vata and shonita vitiates.
Due to injuries, not purifying the body (by shodhana karma) and indulged in consuming astringent, pungent, bitter, ruksha food items (grains of low nutritional content), starvation, traveling by horses, camels and carts, sporting in water, jumping, leaping, excessive walking in hot season, excessive sexual intercourse and suppression of natural urges are responsible for vitiation of vata.
Due to etiological factors described earlier and obstruction in passage by vitiated rakta the vata aggravates, which again vitiates the rakta and known as vatashonita, having synonyms as khuda, vatabalasa and adhyavata. [5-11]
Sites of affliction
तसà¥à¤¯ सà¥à¤¥à¤¾à¤¨à¤ à¤à¤°à¥ पादावà¤à¥à¤à¥à¤²à¥à¤¯à¤ सरà¥à¤µà¤¸à¤¨à¥à¤§à¤¯à¤ |
à¤à¥à¤¤à¥à¤µà¤¾à¤½à¤½à¤¦à¥ हसà¥à¤¤à¤ªà¤¾à¤¦à¥ तॠमà¥à¤²à¤ दà¥à¤¹à¥ विधावति ||१२||
tasya sthÄnaá¹ karau pÄdÄvaá¹
gulyaḥ sarvasandhayaḥ|
krÌ¥tvÄdau hastapÄdÄ tu mÅ«laá¹ dÄhÄ vidhÄvati||12||
tasya sthAnaM karau pAdAva~ggulyaH sarvasandhayaH |
kRutvA~a~adau hastapAde tu mUlaM dehe vidhAvati ||12||
Its sites are hands, feet, fingers and all other joints. At first it settles its root (initial involvement) in hands and feet and then spread all over the body. [12]
सà¥à¤à¥à¤·à¥à¤®à¥à¤¯à¤¾à¤¤à¥ सरà¥à¤µà¤¸à¤°à¤¤à¥à¤µà¤¾à¤à¥à¤ पवनसà¥à¤¯à¤¾à¤¸à¥à¤à¤¸à¥à¤¤à¤¥à¤¾ |
तदà¥à¤¦à¥à¤°à¤µà¤¤à¥à¤µà¤¾à¤¤à¥ सरतà¥à¤µà¤¾à¤à¥à¤ दà¥à¤¹à¤ à¤à¤à¥à¤à¤¨à¥ सिरायनà¥à¤ ||१३||
परà¥à¤µà¤¸à¥à¤µà¤à¤¿à¤¹à¤¤à¤ à¤à¥à¤·à¥à¤¬à¥à¤§à¤ वà¤à¥à¤°à¤¤à¥à¤µà¤¾à¤¦à¤µà¤¤à¤¿à¤·à¥à¤ तॠ|
सà¥à¤¥à¤¿à¤¤à¤ पितà¥à¤¤à¤¾à¤¦à¤¿à¤¸à¤à¤¸à¥à¤·à¥à¤à¤ तासà¥à¤¤à¤¾à¤ सà¥à¤à¤¤à¤¿ वà¥à¤¦à¤¨à¤¾à¤ ||१४||
à¤à¤°à¥à¤¤à¤¿ दà¥à¤à¤à¤ तà¥à¤·à¥à¤µà¥à¤µ तसà¥à¤®à¤¾à¤¤à¥ पà¥à¤°à¤¾à¤¯à¥à¤£ सनà¥à¤§à¤¿à¤·à¥ |
à¤à¤µà¤¨à¥à¤¤à¤¿ वà¥à¤¦à¤¨à¤¾à¤¸à¥à¤¤à¤¾à¤¸à¥à¤¤à¤¾ à¤
तà¥à¤¯à¤°à¥à¤¥à¤ दà¥à¤à¤¸à¤¹à¤¾ नà¥à¤£à¤¾à¤®à¥ ||१५||
sauká¹£myÄt sarvasaratvÄcca pavanasyÄsrÌ¥jastathÄ|
taddravatvÄt saratvÄcca dÄhaá¹ gacchan sirÄyanaiḥ||13||
parvasvabhihataá¹ ká¹£ubdhaá¹ vakratvÄdavatiá¹£á¹hatÄ|
sthitaá¹ pittÄdisaá¹sr̥ṣá¹aá¹ tÄstÄḥ srÌ¥jati vÄdanÄḥ||14||
karÅti duḥkhaá¹ tÄá¹£vÄva tasmÄt prÄyÄá¹a sandhiá¹£u|
bhavanti vÄdanÄstÄstÄ atyarthaá¹ duḥsahÄ nrÌ¥á¹Äm||15||
saukShmyAt sarvasaratvAcca pavanasyAsRujastathA |
taddravatvAt saratvAcca dehaM gacchan sirÄyanaiH ||13||
parvasvabhihataM kShubdhaM vakratvAdavatiShThate |
sthitaM pittAdisaMsRuShTaM tAstAH sRujati vedanAH ||14||
karoti duHkhaM teShveva tasmAt prAyeNa sandhiShu |
bhavanti vedanAstAstA atyarthaM duHsahA nRuNAm ||15||
Due to subtleness and pervasiveness of vata, and liquidity and flowing property of rakta, they travel all over the body through blood vessels.
Near the parva sandhis (small joints of fingers), as blood vessels are in slanting pattern, the vitiated blood is stagnated there and thereafter the vitiated vata and rakta along with pitta etc. produce different types of vedana (unpleasant sensation like pain etc.) so that there are dukha (pain and other abnormal sensation) in the joints. The vedana (pain) is so severe, which is difficult to tolerate. [13â15]
Premonitory symptoms
सà¥à¤µà¥à¤¦à¥à¤½à¤¤à¥à¤¯à¤°à¥à¤¥à¤ न वा à¤à¤¾à¤°à¥à¤·à¥à¤£à¥à¤¯à¤ सà¥à¤ªà¤°à¥à¤¶à¤¾à¤à¥à¤à¤¤à¥à¤µà¤ à¤à¥à¤·à¤¤à¥à¤½à¤¤à¤¿à¤°à¥à¤à¥ |
सनà¥à¤§à¤¿à¤¶à¥à¤¥à¤¿à¤²à¥à¤¯à¤®à¤¾à¤²à¤¸à¥à¤¯à¤ सदनठपिडà¤à¥à¤¦à¥à¤à¤®à¤ ||१६||
à¤à¤¾à¤¨à¥à¤à¤à¥à¤à¥à¤°à¥à¤à¤à¥à¤¯à¤à¤¸à¤¹à¤¸à¥à¤¤à¤ªà¤¾à¤¦à¤¾à¤à¥à¤à¤¸à¤¨à¥à¤§à¤¿à¤·à¥ |
निसà¥à¤¤à¥à¤¦à¤ सà¥à¤«à¥à¤°à¤£à¤ à¤à¥à¤¦à¥ à¤à¥à¤°à¥à¤¤à¥à¤µà¤ सà¥à¤ªà¥à¤¤à¤¿à¤°à¥à¤µ ठ||१à¥||
à¤à¤£à¥à¤¡à¥à¤ सनà¥à¤§à¤¿à¤·à¥ रà¥à¤à¥à¤à¥à¤¤à¥à¤µà¤¾ à¤à¥à¤¤à¥à¤µà¤¾ नशà¥à¤¯à¤¤à¤¿ à¤à¤¾à¤¸à¤à¥à¤¤à¥ |
वà¥à¤µà¤°à¥à¤£à¥à¤¯à¤ मणà¥à¤¡à¤²à¥à¤¤à¥à¤ªà¤¤à¥à¤¤à¤¿à¤°à¥à¤µà¤¾à¤¤à¤¾à¤¸à¥à¤à¥à¤ªà¥à¤°à¥à¤µà¤²à¤à¥à¤·à¤£à¤®à¥ ||१८||
svÄdÅ'tyarthaá¹ na vÄ kÄrá¹£á¹yaá¹ sparÅÄjñatvaá¹ ká¹£atÄ'tiruk|
sandhiÅaithilyamÄlasyaá¹ sadanaá¹ piá¸akÅdgamaḥ||16||
jÄnujaá¹
ghÅrukaá¹yaá¹sahastapÄdÄá¹
gasandhiá¹£u|
nistÅdaḥ sphuraá¹aá¹ bhÄdÅ gurutvaá¹ suptirÄva ca||17||
kaá¹á¸Å«á¸¥ sandhiá¹£u rugbhÅ«tvÄ bhÅ«tvÄ naÅyati cÄsakrÌ¥t|
vaivará¹yaá¹ maá¹á¸alÅtpattirvÄtÄsrÌ¥kpÅ«rvalaká¹£aá¹am||18||
svedo~atyarthaM na vA kArShNyaM sparshAj~jatvaM kShate~atiruk |
sandhishaithilyamAlasyaM sadanaM piDakodgamaH ||16||
jAnuja~gghorukaTyaMsahastapAdA~ggasandhiShu |
nistodaH sphuraNaM bhedo gurutvaM suptireva ca ||17||
kaNDUH sandhiShu rugbhUtvA bhUtvA nashyati cAsakRut |
vaivarNyaM maNDalotpattirvÄtasRukpUrvalakShaNam ||18||
There is excessive or absence of perspiration, blackishness of the body, poor or lack of tactile sensation, high intensity of pain on trauma, laxity of joints, lassitude, malaise, appearance of boils, feeling of heaviness, numbness and itching in knee, thigh, waist, shoulder, hands, legs and other joints of the body, appearance of pain in the joints and abatement (without treatment), discoloration of body, appearance of mandala (circular skin lesions) are the premonitory symptoms of vatashonita. [16â18]
Types of vatarakta
à¤à¤¤à¥à¤¤à¤¾à¤¨à¤®à¤¥ à¤à¤®à¥à¤à¥à¤°à¤ दà¥à¤µà¤¿à¤µà¤¿à¤§à¤ ततॠपà¥à¤°à¤à¤à¥à¤·à¤¤à¥ |
तà¥à¤µà¤à¥à¤®à¤¾à¤à¤¸à¤¾à¤¶à¥à¤°à¤¯à¤®à¥à¤¤à¥à¤¤à¤¾à¤¨à¤ à¤à¤®à¥à¤à¥à¤°à¤ तà¥à¤µà¤¨à¥à¤¤à¤°à¤¾à¤¶à¥à¤°à¤¯à¤®à¥ ||१९||
uttÄnamatha gambhÄ«raá¹ dvividhaá¹ tat pracaká¹£atÄ|
tvaá¹
mÄá¹sÄÅrayamuttÄnaá¹ gambhÄ«raá¹ tvantarÄÅrayam||19||
uttÄnamatha gambhIraM dvividhaM tat pracakShate |
tva~gmAMsAshrayamuttÄnaM gambhIraM tvantarAshrayam ||19||
As this is said there are two types of vatashonita - uttana (superficial) and gambhira (deep). The uttana is located in twaka(skin) and mamsa dhatu (muscles) while the gambhira is located in the deep tissues. [19]
Clinical features of uttana vatarakta (superficial type)
à¤à¤£à¥à¤¡à¥à¤¦à¤¾à¤¹à¤°à¥à¤à¤¾à¤¯à¤¾à¤®à¤¤à¥à¤¦à¤¸à¥à¤«à¥à¤°à¤£à¤à¥à¤à¥à¤à¤¨à¥à¤ |
à¤
नà¥à¤µà¤¿à¤¤à¤¾ शà¥à¤¯à¤¾à¤µà¤°à¤à¥à¤¤à¤¾ तà¥à¤µà¤à¥à¤¬à¤¾à¤¹à¥à¤¯à¥ तामà¥à¤°à¤¾ तथà¥à¤·à¥à¤¯à¤¤à¥ ||२०||
kaá¹á¸Å«dÄharugÄyÄmatÅdasphuraá¹akuñcanaiḥ|
anvitÄ ÅyÄvaraktÄ tvagbÄhyÄ tÄmrÄ tathÄá¹£yatÄ||20||
kaNDUdAharugAyAmatodasphuraNaku~jcanaiH |
anvitA shyAvaraktA tvagbAhye tAmrA tatheShyate ||20||
Symptoms of uttana vatashonita are itching, burning sensation, pain, stretching sensation, piercing pain, fasciculation, feeling of constricting and the color of skin becomes blackish, red or coppery. [20]
Clinical features of gambhira vatarakta (deep type)
à¤à¤®à¥à¤à¥à¤°à¥ शà¥à¤µà¤¯à¤¥à¥à¤ सà¥à¤¤à¤¬à¥à¤§à¤ à¤à¤ िनà¥à¤½à¤¨à¥à¤¤à¤°à¥à¤à¥à¤¶à¤¾à¤°à¥à¤¤à¤¿à¤®à¤¾à¤¨à¥|
शà¥à¤¯à¤¾à¤µà¤¸à¥à¤¤à¤¾à¤®à¥à¤°à¥à¤½à¤¥à¤µà¤¾ दाहतà¥à¤¦à¤¸à¥à¤«à¥à¤°à¤£à¤ªà¤¾à¤à¤µà¤¾à¤¨à¥ ||२१||
रà¥à¤à¥à¤µà¤¿à¤¦à¤¾à¤¹à¤¾à¤¨à¥à¤µà¤¿à¤¤à¥à¤½à¤à¥à¤à¥à¤·à¥à¤£à¤ वायà¥à¤ सनà¥à¤§à¥à¤¯à¤¸à¥à¤¥à¤¿à¤®à¤à¥à¤à¤¸à¥ |
à¤à¤¿à¤¨à¥à¤¦à¤¨à¥à¤¨à¤¿à¤µ à¤à¤°à¤¤à¥à¤¯à¤¨à¥à¤¤à¤°à¥à¤µà¤à¥à¤°à¥à¤à¥à¤°à¥à¤µà¤à¤¶à¥à¤ वà¥à¤à¤µà¤¾à¤¨à¥ ||२२||
à¤à¤°à¥à¤¤à¤¿ à¤à¤à¥à¤à¤ पà¤à¥à¤à¥à¤ वा शरà¥à¤°à¥ सरà¥à¤µà¤¤à¤¶à¥à¤à¤°à¤¨à¥ |
सरà¥à¤µà¥à¤°à¥à¤²à¤¿à¤à¥à¤à¥à¤¶à¥à¤ विà¤à¥à¤à¥à¤¯à¤ वातासà¥à¤à¥à¤à¤¯à¤¾à¤¶à¥à¤°à¤¯à¤®à¥ ||२३||
gambhÄ«rÄ Åvayathuḥ stabdhaḥ kaá¹hinÅ'ntarbhrÌ¥ÅÄrtimÄn|
ÅyÄvastÄmrÅ'thavÄ dÄhatÅdasphuraá¹apÄkavÄn||21||
rugvidÄhÄnvitÅ'bhÄ«ká¹£á¹aá¹ vÄyuḥ sandhyasthimajjasu|
chindanniva caratyantarvakrÄ«kurvaá¹Åca vÄgavÄn||22||
karÅti khañjaá¹ paá¹
guá¹ vÄ ÅarÄ«rÄ sarvÄtaÅcaran|
sarvairliá¹
gaiÅca vijñÄyaá¹ vÄtÄsrÌ¥gubhayÄÅrayam||23||
gambhIre shvayathuH stabdhaH kaThino~antarbhRushArtimAn |
shyAvastAmro~athavA dAhatodasphuraNapAkavAn ||21||
rugvidAhAnvito~abhIkShNaM vAyuH sandhyasthimajjasu |
chindanniva caratyantarvakrIkurvaMshca vegavAn ||22||
karoti kha~jjaM pa~gguM vA sharIre sarvÄtashcaran |
sarvairli~ggaishca vij~jeyaM vÄtasRugubhayAshrayam ||23||
Symptoms of gambhira vatashonita are â edema in the involved parts of the body, stiffness of joints, hardness of the part, severe pain inside, the color of the part involved becomes either blackish or coppery. There is burning sensation, pricking pain, fasciculation and finally the part become inflamed and ulcerated. When vata reaches sandhi, asthi dhatu and majja dhatu (joints, bones and bone marrow) it causes severe pain and burning sensation. The forcefully moving vayu having reached the joints causes cutting nature of pain whereby making them crooked, produces limping or lameness while moving all over the body. When the symptoms of both types â uttana and gambhira are present in a patient, it should be considered as ubhayashrita (superficial and deep both). [21â23]
Differential features as per dosha dominance
ततà¥à¤° वातà¥à¤½à¤§à¤¿à¤à¥ वा सà¥à¤¯à¤¾à¤¦à¥à¤°à¤à¥à¤¤à¥ पितà¥à¤¤à¥ à¤à¤«à¥à¤½à¤ªà¤¿ वा |
सà¤à¤¸à¥à¤·à¥à¤à¥à¤·à¥ समसà¥à¤¤à¥à¤·à¥ यà¤à¥à¤ तà¤à¥à¤à¥à¤£à¥ लà¤à¥à¤·à¤£à¤®à¥ ||२४||
विशà¥à¤·à¤¤à¤ सिरायामशà¥à¤²à¤¸à¥à¤«à¥à¤°à¤£à¤¤à¥à¤¦à¤¨à¤®à¥ [१] |
शà¥à¤¥à¤¸à¥à¤¯ à¤à¤¾à¤°à¥à¤·à¥à¤£à¥à¤¯à¤ रà¥à¤à¥à¤·à¥à¤¯à¤ ठशà¥à¤¯à¤¾à¤µà¤¤à¤¾à¤µà¥à¤¦à¥à¤§à¤¿à¤¹à¤¾à¤¨à¤¯à¤ ||२५||
धमनà¥à¤¯à¤à¥à¤à¥à¤²à¤¿à¤¸à¤¨à¥à¤§à¥à¤¨à¤¾à¤ सà¤à¥à¤à¥à¤à¥à¤½à¤à¥à¤à¤à¥à¤°à¤¹à¥à¤½à¤¤à¤¿à¤°à¥à¤à¥ |
à¤à¥à¤à¥à¤à¤¨à¤¸à¥à¤¤à¤®à¥à¤à¤¨à¥ शà¥à¤¤à¤ªà¥à¤°à¤¦à¥à¤µà¥à¤·à¤¶à¥à¤à¤¾à¤¨à¤¿à¤²à¥à¤½à¤§à¤¿à¤à¥ ||२६||
शà¥à¤µà¤¯à¤¥à¥à¤°à¥à¤à¥à¤¶à¤°à¥à¤à¥ [२] तà¥à¤¦à¤¸à¥à¤¤à¤¾à¤®à¥à¤°à¤¶à¥à¤à¤¿à¤®à¤¿à¤à¤¿à¤®à¤¾à¤¯à¤¤à¥ |
सà¥à¤¨à¤¿à¤à¥à¤§à¤°à¥à¤à¥à¤·à¥à¤ शमठनà¥à¤¤à¤¿ à¤à¤£à¥à¤¡à¥à¤à¥à¤²à¥à¤¦à¤¾à¤¨à¥à¤µà¤¿à¤¤à¥à¤½à¤¸à¥à¤à¤¿ [३] ||२à¥||
विदाहॠवà¥à¤¦à¤¨à¤¾ मà¥à¤°à¥à¤à¥à¤à¤¾ सà¥à¤µà¥à¤¦à¤¸à¥à¤¤à¥à¤·à¥à¤£à¤¾ मदॠà¤à¥à¤°à¤®à¤ |
राà¤à¤ पाà¤à¤¶à¥à¤ à¤à¥à¤¦à¤¶à¥à¤ शà¥à¤·à¤¶à¥à¤à¥à¤à¥à¤¤à¤¾à¤¨à¤¿ पà¥à¤¤à¥à¤¤à¤¿à¤à¥ ||२८||
सà¥à¤¤à¥à¤®à¤¿à¤¤à¥à¤¯à¤ à¤à¥à¤°à¤µà¤ सà¥à¤¨à¥à¤¹à¤ सà¥à¤ªà¥à¤¤à¤¿à¤°à¥à¤®à¤¨à¥à¤¦à¤¾ ठरà¥à¤à¥ à¤à¤«à¥ |
हà¥à¤¤à¥à¤²à¤à¥à¤·à¤£à¤¸à¤à¤¸à¤°à¥à¤à¤¾à¤¦à¥à¤µà¤¿à¤¦à¥à¤¯à¤¾à¤¦à¥à¤¦à¥à¤µà¤¨à¥à¤¦à¥à¤µà¤¤à¥à¤°à¤¿à¤¦à¥à¤·à¤à¤®à¥ ||२९||
tatra vÄtÄ'dhikÄ vÄ syÄdraktÄ pittÄ kaphÄ'pi vÄ|
saá¹sr̥ṣá¹Äá¹£u samastÄá¹£u yacca tacchrÌ¥á¹u laká¹£aá¹am||24||
viÅÄá¹£ataḥ sirÄyÄmaÅÅ«lasphuraá¹atÅdanam [1] |
ÅÅthasya kÄrá¹£á¹yaá¹ rauká¹£yaá¹ ca ÅyÄvÄtavrÌ¥ddhihÄnayaḥ||25||
dhamanyaá¹
gulisandhÄ«nÄá¹ saá¹
kÅcÅ'á¹
gagrahÅ'tiruk|
kuñcanastambhanÄ ÅÄ«tapradvÄá¹£aÅcÄnilÄ'dhikÄ||26||
ÅvayathurbhrÌ¥Åaruk [2] tÅdastÄmraÅcimicimÄyatÄ|
snigdharÅ«ká¹£aiḥ Åamaá¹ naiti kaá¹á¸Å«klÄdÄnvitÅ'srÌ¥ji [3] ||27||
vidÄhÅ vÄdanÄ mÅ«rcchÄ svÄdastr̥ṣá¹Ä madÅ bhramaḥ|
rÄgaḥ pÄkaÅca bhÄdaÅca ÅÅá¹£aÅcÅktÄni paittikÄ||28||
staimityaá¹ gauravaá¹ snÄhaḥ suptirmandÄ ca ruk kaphÄ|
hÄtulaká¹£aá¹asaá¹sargÄdvidyÄddvandvatridÅá¹£ajam||29||
tatra vAte~adhike vA syAdrakte pitte kaphe~api vA |
saMsRuShTeShu samasteShu yacca tacchRuNu lakShaNam ||24||
visheShataH sirÄyAmashUlasphuraNatodanam [1] |
shothasya kArShNyaM raukShyaM ca shyAvÄtavRuddhihAnayaH ||25||
dhamanya~ggulisandhInAM sa~gkoco~a~ggagraho~atiruk |
ku~jcanastambhane shItapradveShashcAnile~adhike ||26||
shvayathurbhRusharuk [2] todastAmrashcimicimAyate |
snigdharUkShaiH shamaM naiti kaNDUkledAnvito~asRuji [3] ||27||
vidAho vedanA mUrcchA svedastRuá¹£á¹a mado bhramaH |
rAgaH pAkashca bhedashca shoShashcoktAni paittike ||28||
staimityaM gauravaM snehaH suptirmandA ca ruk kaphe |
hÄtulakShaNasaMsargAdvidyAddvandvatridoÅajam ||29||
Now listen the clinical features found in predominance of vata, rakta, pitta, kapha or in combination of two or all three dosha. If vata is predominant, there is sirayama (stretching sensation in sira or veins), pain, fasciculation, pricking pain, swollen part becomes blackish , dry , increasing and decreasing grayish hue, constrictions of dhamani (arteries, ligaments) of fingers, stiffness of body parts and intense pain, constriction, stiffness and hatred to cold by the patient. These are the symptoms of vata predominance.
If rakta is predominant, there is swelling, severe pain of pricking nature, tingling sensation, colour of part of skin becomes coppery, not diminished by application of either unctuous or dry substances associated with itching and moistening over the part. If pitta is predominant, there is burning sensation over the part, pain, fainting, perspiration, thirst, narcosis, giddiness, redness of the part affected, pain of tearing nature, inflammation and atrophy of the part.
If kapha is predominant there is feeling of wetness of the skin, heaviness, unctuousness, numbness and mild pain. When there is predominance of two dosha or all three dosha there will be combination of symptoms and etiological factors as well. [24â29]
Prognosis
à¤à¤à¤¦à¥à¤·à¤¾à¤¨à¥à¤à¤ साधà¥à¤¯à¤ नवà¤, यापà¥à¤¯à¤ दà¥à¤µà¤¿à¤¦à¥à¤·à¤à¤®à¥ |
तà¥à¤°à¤¿à¤¦à¥à¤·à¤à¤®à¤¸à¤¾à¤§à¥à¤¯à¤ सà¥à¤¯à¤¾à¤¦à¥à¤¯à¤¸à¥à¤¯ ठसà¥à¤¯à¥à¤°à¥à¤ªà¤¦à¥à¤°à¤µà¤¾à¤ ||३०||
ÄkadÅá¹£Änugaá¹ sÄdhyaá¹ navaá¹, yÄpyaá¹ dvidÅá¹£ajam|
tridÅá¹£ajamasÄdhyaá¹ syÄdyasya ca syurupadravÄḥ||30||
ekadoÅanugaM sÄdhyaM navaM, yApyaM dvidoÅajam |
tridoÅajamasÄdhyaM syAdyasya ca syurupadravAH ||30||
When there is recent onset and predominance of single dosha, vatashonita is sadhya (curable). The disease arising from predominance of two dosha is yapya (palliable). The disease arising from predominance of all three dosha and has developed upadrava (complications) as well, is asadhya (incurable). [30]
Complications
à¤
सà¥à¤µà¤ªà¥à¤¨à¤¾à¤°à¥à¤à¤à¤¶à¥à¤µà¤¾à¤¸à¤®à¤¾à¤à¤¸à¤à¥à¤¥à¤¶à¤¿à¤°à¥à¤à¥à¤°à¤¹à¤¾à¤ |
मà¥à¤°à¥à¤à¥à¤à¤¾à¤¯à¤®à¤¦à¤°à¥à¤à¥à¤¤à¥à¤·à¥à¤£à¤¾à¤à¥à¤µà¤°à¤®à¥à¤¹à¤ªà¥à¤°à¤µà¥à¤ªà¤à¤¾à¤ ||३१||
हिà¤à¥à¤à¤¾à¤ªà¤¾à¤à¥à¤à¥à¤²à¥à¤¯à¤µà¥à¤¸à¤°à¥à¤ªà¤ªà¤¾à¤à¤¤à¥à¤¦à¤à¥à¤°à¤®à¤à¥à¤²à¤®à¤¾à¤ |
à¤
à¤à¥à¤à¥à¤²à¥à¤µà¤à¥à¤°à¤¤à¤¾ सà¥à¤«à¥à¤à¤¾ दाहमरà¥à¤®à¤à¥à¤°à¤¹à¤¾à¤°à¥à¤¬à¥à¤¦à¤¾à¤ ||३२||
à¤à¤¤à¥à¤°à¥à¤ªà¤¦à¥à¤°à¤µà¥à¤°à¥à¤µà¤°à¥à¤à¥à¤¯à¤ मà¥à¤¹à¥à¤¨à¥à¤à¥à¤¨ वाऽपि यतॠ|
समà¥à¤ªà¥à¤°à¤¸à¥à¤°à¤¾à¤µà¤¿ विवरà¥à¤£à¤ ठसà¥à¤¤à¤¬à¥à¤§à¤®à¤°à¥à¤¬à¥à¤¦à¤à¥à¤à¥à¤ यतॠ||३३||
वरà¥à¤à¤¯à¥à¤à¥à¤à¥à¤µ सà¤à¥à¤à¥à¤à¤à¤°à¤®à¤¿à¤¨à¥à¤¦à¥à¤°à¤¿à¤¯à¤¤à¤¾à¤ªà¤¨à¤®à¥ |
à¤
à¤à¥à¤¤à¥à¤¸à¥à¤¨à¥à¤ªà¤¦à¥à¤°à¤µà¤ यापà¥à¤¯à¤ साधà¥à¤¯à¤ सà¥à¤¯à¤¾à¤¨à¥à¤¨à¤¿à¤°à¥à¤ªà¤¦à¥à¤°à¤µà¤®à¥ ||३४||
asvapnÄrÅcakaÅvÄsamÄá¹sakÅthaÅirÅgrahÄḥ|
mÅ«rcchÄyamadaruktr̥ṣá¹ÄjvaramÅhapravÄpakÄḥ||31||
hikkÄpÄá¹
gulyavÄ«sarpapÄkatÅdabhramaklamÄḥ|
aá¹
gulÄ«vakratÄ sphÅá¹Ä dÄhamarmagrahÄrbudÄḥ||32||
Ätairupadravairvarjyaá¹ mÅhÄnaikÄna vÄ'pi yat|
samprasrÄvi vivará¹aá¹ ca stabdhamarbudakrÌ¥cca yat||33||
varjayÄccaiva saá¹
kÅcakaramindriyatÄpanam|
akrÌ¥tsnÅpadravaá¹ yÄpyaá¹ sÄdhyaá¹ syÄnnirupadravam||34||
asvapnArocakashvAsamAMsakothashirograhAH |
mUrcchAyamadaruktRuá¹£á¹ajvaramohapravepakAH ||31||
hikkApA~ggulyavIsarpapAkatodabhramaklamAH |
a~ggulIvakratA sphoTA dAhamarmagrahArbudAH ||32||
etairupadravairvarjyaM mohenaikena vA~api yat |
samprasrAvi vivarNaM ca stabdhamarbudakRucca yat ||33||
varjayeccaiva sa~gkocakaramindriyatApanam |
akRutsnopadravaM yApyaM sÄdhyaM syAnnirupadravam ||34||
Insomnia, anorexia, dyspnea, gangrene, stiffness in the head, fainting, narcosis, pain, thirst, fever, mental confusion, shivering, hiccup, lameness, eryseplas, inflammation and ulceration, pricking pain, giddiness, exhaustion, crook like deformity of fingers, appearance of blisters, burning sensation, stiffness in marma (vital part of the body), appearance of tumors, if these symptoms have appeared the disease is incurable. Even if there is mental confusion alone, then also the disease is incurable. The patient should not be treated if there is profuse discharge from the ulcer, discoloration, stiffness, the lesion has become like tumor, constriction of the part and damage to the senses.
If all the above complications are not present, then the disease is yapya (palliable). If the complications are not present, then it is curable. [31â34]
रà¤à¥à¤¤à¤®à¤¾à¤°à¥à¤à¤ निहनà¥à¤¤à¥à¤¯à¤¾à¤¶à¥ शाà¤à¤¾à¤¸à¤¨à¥à¤§à¤¿à¤·à¥ मारà¥à¤¤à¤ |
निविशà¥à¤¯à¤¾à¤¨à¥à¤¯à¥à¤¨à¥à¤¯à¤®à¤¾à¤µà¤¾à¤°à¥à¤¯ वà¥à¤¦à¤¨à¤¾à¤à¤¿à¤°à¥à¤¹à¤°à¥à¤¦à¤¸à¥à¤¨à¥ ||३५||
raktamÄrgaá¹ nihantyÄÅu ÅÄkhÄsandhiá¹£u mÄrutaḥ|
niviÅyÄnyÅnyamÄvÄrya vÄdanÄbhirharÄdasÅ«n||35||
raktamArgaM nihantyAshu shAkhAsandhiShu mArutaH |
nivishyAnyonyamAvArya vedanAbhirharedasUn ||35||
Vitiated vata having reached the joints of extremities obstruct the way of the rakta and vitiated rakta obstructs the way of vata, thus causes the unbearable pain and leads to death. [35]
Treatment principles
ततà¥à¤° मà¥à¤à¥à¤à¥à¤¦à¤¸à¥à¤à¥ शà¥à¤à¥à¤à¤à¤²à¥à¤à¤à¤¸à¥à¤à¥à¤¯à¤²à¤¾à¤¬à¥à¤à¤¿à¤ |
पà¥à¤°à¤à¥à¤à¤¨à¥à¤°à¥à¤µà¤¾ सिराà¤à¤¿à¤°à¥à¤µà¤¾ यथादà¥à¤·à¤ यथाबलमॠ||३६||
tatra muñcÄdasrÌ¥k ÅrÌ¥á¹
gajalaukaḥsÅ«cyalÄbubhiḥ|
pracchainairvÄ sirÄbhirvÄ yathÄdÅá¹£aá¹ yathÄbalam||36||
tatra mu~jcedasRuk shRu~ggajalaukaHsUcyalÄbubhiH |
pracchanairvA sirÄbhirvA yathAdoÅaM yathAbalam ||36||
In this condition, the blood should let out with shringa (horn), jalauka (leech application), suchi (needle), alabu (hollow bitter gourd), pracchana (scratching) or siravyadha (venesection) depending on morbidity and strength of the patient. [36]
Modes of raktamokshana
रà¥à¤à¥à¤¦à¤¾à¤¹à¤¶à¥à¤²à¤¤à¥à¤¦à¤¾à¤°à¥à¤¤à¤¾à¤¦à¤¸à¥à¤à¥ सà¥à¤°à¤¾à¤µà¥à¤¯à¤ à¤à¤²à¥à¤à¤¸à¤¾ |
शà¥à¤à¥à¤à¥à¤¸à¥à¤¤à¥à¤®à¥à¤¬à¥à¤°à¥à¤¹à¤°à¥à¤¤à¥ सà¥à¤ªà¥à¤¤à¤¿à¤à¤£à¥à¤¡à¥à¤à¤¿à¤®à¤¿à¤à¤¿à¤®à¤¾à¤¯à¤¨à¤¾à¤¤à¥ ||३à¥||
rugdÄhaÅÅ«latÅdÄrtÄdasrÌ¥k srÄvyaá¹ jalaukasÄ|
ÅrÌ¥á¹
gaistumbairharÄt suptikaá¹á¸Å«cimicimÄyanÄt||37||
rugdAhashUlatodArtAdasRuk srAvyaM jalaukasA |
shRu~ggaistumbairharet suptikaNDUcimicimAyanAt ||37||
Bloodletting should be done by applying the leech if one is suffering from discomfort, burning sensation, pain and pricking sensation. If the patient is suffering from tactile dysfunction, itching and tingling, his blood should let out with either shringa (animal horn) or alabu (hollow gourd). [37]
दà¥à¤¶à¤¾à¤¦à¥à¤¦à¥à¤¶à¤ वà¥à¤°à¤à¤¤à¥ सà¥à¤°à¤¾à¤µà¥à¤¯à¤ सिराà¤à¤¿à¤ पà¥à¤°à¤à¥à¤à¤¨à¥à¤¨ वा |
à¤
à¤à¥à¤à¤à¥à¤²à¤¾à¤¨à¥ न तॠसà¥à¤°à¤¾à¤µà¥à¤¯à¤ रà¥à¤à¥à¤·à¥ वातà¥à¤¤à¥à¤¤à¤°à¥ ठयतॠ[४] ||३८ ||
dÄÅÄddÄÅaá¹ vrajat srÄvyaá¹ sirÄbhiḥ pracchanÄna vÄ|
aá¹
gaglÄnau na tu srÄvyaá¹ rÅ«ká¹£Ä vÄtÅttarÄ ca yat [4] ||38||
deshAddeshaM vrajat srAvyaM sirÄbhiH pracchanena vA |
a~ggaglAnau na tu srAvyaM rUkShe vAtottare ca yat [4] ||38||
If the symptoms and complications in vatashonita are not localised to a specific part rather are of fleeting nature, the blood should be let out with siravyadha (venesection) or by pracchana. In case if there are angaglani (anga shosha i.e.atrophy), dryness, and other symptoms of vata dominance, the bloodletting should not be done. [38]
Complications of blood letting in vata dominant condition
à¤à¤®à¥à¤à¥à¤°à¤ शà¥à¤µà¤¯à¤¥à¥à¤ सà¥à¤¤à¤®à¥à¤à¤ à¤à¤®à¥à¤ªà¤ सà¥à¤¨à¤¾à¤¯à¥à¤¸à¤¿à¤°à¤¾à¤®à¤¯à¤¾à¤¨à¥ |
à¤à¥à¤²à¤¾à¤¨à¤¿à¤ à¤à¤¾à¤ªà¤¿ ससà¤à¥à¤à¥à¤à¤¾à¤ à¤à¥à¤°à¥à¤¯à¤¾à¤¦à¥à¤µà¤¾à¤¯à¥à¤°à¤¸à¥à¤à¥à¤à¥à¤·à¤¯à¤¾à¤¤à¥ ||३९||
à¤à¤¾à¤à¥à¤à¥à¤¯à¤¾à¤¦à¥à¤¨à¥ वातरà¥à¤à¤¾à¤à¤¶à¥à¤ मà¥à¤¤à¥à¤¯à¥à¤ à¤à¤¾à¤¤à¥à¤¯à¤µà¤¸à¥à¤à¤¨à¤¾à¤¤à¥ |
à¤à¥à¤°à¥à¤¯à¤¾à¤¤à¥à¤¤à¤¸à¥à¤®à¤¾à¤¤à¥ पà¥à¤°à¤®à¤¾à¤£à¥à¤¨ सà¥à¤¨à¤¿à¤à¥à¤§à¤¾à¤¦à¥à¤°à¤à¥à¤¤à¤ विनिरà¥à¤¹à¤°à¥à¤¤à¥ ||४०||
gambhÄ«raá¹ Åvayathuá¹ stambhaá¹ kampaá¹ snÄyusirÄmayÄn|
glÄniá¹ cÄpi sasaá¹
kÅcÄá¹ kuryÄdvÄyurasrÌ¥kká¹£ayÄt||39||
khÄñjyÄdÄ«n vÄtarÅgÄá¹Åca mrÌ¥tyuá¹ cÄtyavasÄcanÄt|
kuryÄttasmÄt pramÄá¹Äna snigdhÄdraktaá¹ vinirharÄt||40||
gambhIraM shvayathuM stambhaM kampaM snAyusirÄmayAn |
glAniM cApi sasa~gkocAM kuryAdvAyurasRukkShayAt ||39||
khA~jjyAdIn vÄtarogAMshca mRutyuM cAtyavasecanAt |
kuryAttasmAt pramANena snigdhAdraktaM vinirharet ||40||
Blood loss due to blood letting may cause aggravation of vata dosha, leading to deep swelling, stiffness, tremors, disorders of sira and snayu (blood vessels and ligaments), debility and constriction of the part. If there is excessive blood loss, the complications like limping and other vÄta disorders and even death will occur. Hence one should let the blood out in proper quantity, after proper oleation. [39â40]
General principles of management
विरà¥à¤à¥à¤¯à¤ सà¥à¤¨à¥à¤¹à¤¯à¤¿à¤¤à¥à¤µà¤¾à¤½à¤½à¤¦à¥ सà¥à¤¨à¥à¤¹à¤¯à¥à¤à¥à¤¤à¥à¤°à¥à¤µà¤¿à¤°à¥à¤à¤¨à¥à¤ |
रà¥à¤à¥à¤·à¥à¤°à¥à¤µà¤¾ मà¥à¤¦à¥à¤à¤¿à¤ शसà¥à¤¤à¤®à¤¸à¤à¥à¤¦à¥à¤µà¤¸à¥à¤¤à¤¿à¤à¤°à¥à¤® ठ||४१||
सà¥à¤à¤¾à¤à¥à¤¯à¤à¥à¤à¤ªà¥à¤°à¤¦à¥à¤¹à¤¾à¤¨à¥à¤¨à¤¸à¥à¤¨à¥à¤¹à¤¾à¤ पà¥à¤°à¤¾à¤¯à¥à¤½à¤µà¤¿à¤¦à¤¾à¤¹à¤¿à¤¨à¤ |
वातरà¤à¥à¤¤à¥ पà¥à¤°à¤¶à¤¸à¥à¤¯à¤¨à¥à¤¤ ... |४२|
virÄcyaḥ snÄhayitvÄdau snÄhayuktairvirÄcanaiḥ|
rÅ«ká¹£airvÄ mrÌ¥dubhiḥ ÅastamasakrÌ¥dbastikarma ca||41||
sÄkÄbhyaá¹
gapradÄhÄnnasnÄhÄḥ prÄyÅ'vidÄhinaḥ|
vÄtaraktÄ praÅasyanta ...|42|
virecyaH snehayitvA~a~adau snehayuktairvirecanaiH |
rUkShairvA mRudubhiH shastamasakRudbastikarma ca ||41||
sekAbhya~ggapradehAnnasnehAH prAyo~avidAhinaH |
vÄtarakte prashasyanta ... |42|
After proper oleation, vatarakta patient shall be treated with mild therapeutic purgation with unctuous substances or with dry substances (in case of excess oleated patient). After purgation, the patient should be given frequent basti (enema of medicated substances) including anuvasana basti (unctuous enema) and niruha basti (enema made from decoction of medicinal herbs). Besides fomentation, massage, ointments, food and sneha (unctuous substances) be given to the patient which do not cause burning sensation. Now listen; specific remedies. [41â42]
Specific treatment
â¦â¦à¤µà¤¿à¤¶à¥à¤·à¤ तॠनिबà¥à¤§ मà¥||४२||
बाहà¥à¤¯à¤®à¤¾à¤²à¥à¤ªà¤¨à¤¾à¤à¥à¤¯à¤à¥à¤à¤ªà¤°à¤¿à¤·à¥à¤à¥à¤ªà¤¨à¤¾à¤¹à¤¨à¥à¤| विरà¥à¤à¤¾à¤¸à¥à¤¥à¤¾à¤ªà¤¨à¤¸à¥à¤¨à¥à¤¹à¤ªà¤¾à¤¨à¥à¤°à¥à¤à¤®à¥à¤à¥à¤°à¤®à¤¾à¤à¤°à¥à¤¤à¥ ||४३||
सरà¥à¤ªà¤¿à¤¸à¥à¤¤à¥à¤²à¤µà¤¸à¤¾à¤®à¤à¥à¤à¤¾à¤ªà¤¾à¤¨à¤¾à¤à¥à¤¯à¤à¥à¤à¤¨à¤¬à¤¸à¥à¤¤à¤¿à¤à¤¿à¤ |
सà¥à¤à¥à¤·à¥à¤£à¥à¤°à¥à¤ªà¤¨à¤¾à¤¹à¥à¤¶à¥à¤ वातà¥à¤¤à¥à¤¤à¤°à¤®à¥à¤ªà¤¾à¤à¤°à¥à¤¤à¥ ||४४||
विरà¥à¤à¤¨à¥à¤°à¥à¤à¥à¤¤à¤à¥à¤·à¥à¤°à¤ªà¤¾à¤¨à¥à¤ सà¥à¤à¥à¤ सबसà¥à¤¤à¤¿à¤à¤¿à¤ |
शà¥à¤¤à¥à¤°à¥à¤¨à¤¿à¤°à¥à¤µà¤¾à¤ªà¤£à¥à¤¶à¥à¤à¤¾à¤ªà¤¿ रà¤à¥à¤¤à¤ªà¤¿à¤¤à¥à¤¤à¥à¤¤à¥à¤¤à¤°à¤ à¤à¤¯à¥à¤¤à¥ ||४५||
वमनठमà¥à¤¦à¥ नातà¥à¤¯à¤°à¥à¤¥à¤ सà¥à¤¨à¥à¤¹à¤¸à¥à¤à¥ विलà¤à¥à¤à¤¨à¤®à¥ |
à¤à¥à¤·à¥à¤£à¤¾ लà¥à¤ªà¤¾à¤¶à¥à¤ शसà¥à¤¯à¤¨à¥à¤¤à¥ वातरà¤à¥à¤¤à¥ à¤à¤«à¥à¤¤à¥à¤¤à¤°à¥ ||४६||
... viÅÄá¹£aá¹ tu nibÅdha mÄ||42||
bÄhyamÄlÄpanÄbhyaá¹
gapariá¹£ÄkÅpanÄhanaiḥ|
virÄkÄsthÄpanasnÄhapÄnairgambhÄ«ramÄcarÄt||43||
sarpistailavasÄmajjÄpÄnÄbhyañjanabastibhiḥ|
sukhÅá¹£á¹airupanÄhaiÅca vÄtÅttaramupÄcarÄt||44||
virÄcanairghrÌ¥takṣīrapÄnaiḥ sÄkaiḥ sabastibhiḥ|
ÅÄ«tairnirvÄpaá¹aiÅcÄpi raktapittÅttaraá¹ jayÄt||45||
vamanaá¹ mrÌ¥du nÄtyarthaá¹ snÄhasÄkau vilaá¹
ghanam|
kÅá¹£á¹Ä lÄpÄÅca ÅasyantÄ vÄtaraktÄ kaphÅttarÄ||46||
.......................visheShaM tu nibodha me ||42||
bAhyamAlepanAbhya~ggapariShekopanAhanaiH |
virekAsthApanasnehapAnairgambhIramAcaret ||43||
sarpistailavasAmajjApAnAbhya~jjanabastibhiH |
sukhoShNairupanAhaishca vAtottaramupAcaret ||44||
virecanairghRutakShIrapAnaiH sekaiH sabastibhiH |
shItairnirvApaNaishcApi raktapittottaraM jayet ||45||
vamanaM mRudu nAtyarthaM snehasekau vila~gghanam |
koShNA lepAshca shasyante vÄtarakte kaphottare ||46||
In case of uttana vatashonita affecting superficial tissues only, the patient should be treated with alepana (affected part is covered with medicinal paste), abhyanga (massage), parisheka (bathing in warm decoction or unctuous substances) and upanaha (application of poultice).
In the case of gambhira vatarakta the patient should be treated with purgation, asthapana basti (enema with decoction of medicinal plants) and snehapana(drinking medicated oil/ghee).
In the disease where the vata is predominant, one should over come the disease with medicated ghee, taila, vasa, majja (ghee, oil, fat, and bone marrow of animals) either by intake or massage or enema and the diseased part should be treated with warm upanaha (warm poultice).
Where the rakta and pitta both are predominant, patient should be treated by mild purgation, after ghrita pana (intake of medicated ghee), intake of milk, bathing in decoction made from medicinal plants and basti (enema). The rakta-pitta dominance should be treated with cold and refrigerant alepa (paste of herbs).
Where the kapha is predominant, in patient of vatarakta he should be treated with mild emesis and avoid excessive oleation, sudation and fasting. Lukewarm lepa (pastes of herbs) are useful. [43â46]
à¤à¤«à¤µà¤¾à¤¤à¥à¤¤à¥à¤¤à¤°à¥ शà¥à¤¤à¥à¤ पà¥à¤°à¤²à¤¿à¤ªà¥à¤¤à¥ वातशà¥à¤£à¤¿à¤¤à¥ |
दाहशà¥à¤¥à¤°à¥à¤à¤¾à¤à¤£à¥à¤¡à¥à¤µà¤¿à¤µà¥à¤¦à¥à¤§à¤¿à¤ सà¥à¤¤à¤®à¥à¤à¤¨à¤¾à¤¦à¥à¤à¤µà¥à¤¤à¥ ||४à¥||
रà¤à¥à¤¤à¤ªà¤¿à¤¤à¥à¤¤à¥à¤¤à¥à¤¤à¤°à¥ à¤à¥à¤·à¥à¤£à¥à¤°à¥à¤¦à¤¾à¤¹à¤ à¤à¥à¤²à¥à¤¦à¥à¤½à¤µà¤¦à¤¾à¤°à¤£à¤®à¥ |
à¤à¤µà¥à¤¤à¥à¤¤à¤¸à¥à¤®à¤¾à¤¦à¥à¤à¤¿à¤·à¤à¥à¤¦à¥à¤·à¤¬à¤²à¤ बà¥à¤¦à¥à¤§à¥à¤µà¤¾à¤½à¤½à¤à¤°à¥à¤¤à¥à¤à¥à¤°à¤¿à¤¯à¤¾à¤®à¥ ||४८||
kaphavÄtÅttarÄ ÅÄ«taiḥ praliptÄ vÄtaÅÅá¹itÄ|
dÄhaÅÅtharujÄkaá¹á¸Å«vivrÌ¥ddhiḥ stambhanÄdbhavÄt||47||
raktapittÅttarÄ cÅá¹£á¹airdÄhaḥ klÄdÅ'vadÄraá¹am|
bhavÄttasmÄdbhiá¹£agdÅá¹£abalaá¹ buddhvÄcarÄtkriyÄm||48||
kaphavAtottare shItaiH pralipte vÄtashoNite |
dAhashotharujAkaNDUvivRuddhiH stambhanAdbhavet ||47||
raktapittottare coShNairdAhaH kledo~avadAraNam |
bhavettasmAdbhiShagdoÅabalaM buddhvA~a~acaretkriyAm ||48||
In the patients of vatarakta with vata-kapha predominance, if cold pralepa is applied then there will be complications like burning sensation, swelling of the part, pain and itching due to stasis of the dosha, like wise in the patients suffering from vatarakta with rakta and pitta predominance, if are applied with ushna dravya will cause daha (burning sensation), kleda (moistening) and tearing of the skin. Therefore, in cases of vatarakta, the physician should apply the treatment measures after well considering the bala (strength) of the dosha. [47â48]
Contra-indications for vatarakta
दिवासà¥à¤µà¤ªà¥à¤¨à¤ ससनà¥à¤¤à¤¾à¤ªà¤ वà¥à¤¯à¤¾à¤¯à¤¾à¤®à¤ मà¥à¤¥à¥à¤¨à¤ तथा |
à¤à¤à¥à¤·à¥à¤£à¤ à¤à¥à¤°à¥à¤µà¤à¤¿à¤·à¥à¤¯à¤¨à¥à¤¦à¤¿ लवणामà¥à¤²à¤ ठवरà¥à¤à¤¯à¥à¤¤à¥ ||४९||
divÄsvapnaá¹ sasantÄpaá¹ vyÄyÄmaá¹ maithunaá¹ tathÄ|
kaá¹Å«á¹£á¹aá¹ gurvabhiá¹£yandi lavaá¹Ämlaá¹ ca varjayÄt||49||
divAsvapnaM sasantApaM vyAyAmaM maithunaM tathA |
kaTUá¹£á¹aM gurvabhiShyandi lavaNAmlaM ca varjayet ||49||
The patient of vatarakta should abstain from day sleep, exposure to heat, excessive physical exertion, coitus, eating of pungent, salty, sour, ushna, guru (difficult to digest) and abhishyandi food (food articles which after consumption are responsible for the excessive secretions in the body) substances. [49]
Dietary regimen
पà¥à¤°à¤¾à¤£à¤¾ यवà¤à¥à¤§à¥à¤®à¤¨à¥à¤µà¤¾à¤°à¤¾à¤ शालिषषà¥à¤à¤¿à¤à¤¾à¤ |
à¤à¥à¤à¤¨à¤¾à¤°à¥à¤¥à¤ रसारà¥à¤¥à¤ वा विषà¥à¤à¤¿à¤°à¤ªà¥à¤°à¤¤à¥à¤¦à¤¾ हिताठ||५०||
à¤à¤¢à¤à¥à¤¯à¤¶à¥à¤à¤£à¤à¤¾ मà¥à¤¦à¥à¤à¤¾ मसà¥à¤°à¤¾à¤ समà¤à¥à¤·à¥à¤ à¤à¤¾à¤ |
यà¥à¤·à¤¾à¤°à¥à¤¥à¤ बहà¥à¤¸à¤°à¥à¤ªà¤¿à¤·à¥à¤à¤¾à¤ पà¥à¤°à¤¶à¤¸à¥à¤¤à¤¾ वातशà¥à¤£à¤¿à¤¤à¥ ||५१|
purÄá¹Ä yavagÅdhÅ«manÄ«vÄrÄḥ ÅÄliá¹£aá¹£á¹ikÄḥ|
bhÅjanÄrthaá¹ rasÄrthaá¹ vÄ viá¹£kirapratudÄ hitÄḥ||50||
Äá¸hakyaÅcaá¹akÄ mudgÄ masÅ«rÄḥ samakuá¹£á¹hakÄḥ|
yūṣÄrthaá¹ bahusarpiá¹£kÄḥ praÅastÄ vÄtaÅÅá¹itÄ||51||
purANA yavagodhUmanIvArAH shAliShaShTikAH |
bhojanArthaM rasArthaM vA viShkirapratudA hitAH ||50||
ADhakyashcaNakA mudgA masUrAH samakuShThakAH |
yUShArthaM bahusarpiShkAH prashastA vÄtashoNite ||51||
Old barley, wheat, nevara, shali and shashtika dhanya (special qualities of red rice) are good to eat and soup of flesh of vishkira (birds which scratch the ground) and pratuda (birds which pick the food and eat like pigeon) or soup of pulses, pea, bengal gram, lentils and makushtha (motha) can be taken by adding plenty of ghee, by the patients of vatarakta. [50â51]
सà¥à¤¨à¤¿à¤·à¤£à¥à¤£à¤à¤µà¥à¤¤à¥à¤°à¤¾à¤à¥à¤°à¤à¤¾à¤à¤®à¤¾à¤à¥à¤¶à¤¤à¤¾à¤µà¤°à¥ |
वासà¥à¤¤à¥à¤à¥à¤ªà¥à¤¦à¤¿à¤à¤¾à¤¶à¤¾à¤à¤ शाà¤à¤ सà¥à¤µà¤°à¥à¤à¤²à¤ तथा ||५२||
à¤à¥à¤¤à¤®à¤¾à¤à¤¸à¤°à¤¸à¥à¤°à¥à¤à¥à¤·à¥à¤à¤ शाà¤à¤¸à¤¾à¤¤à¥à¤®à¥à¤¯à¤¾à¤¯ दापयà¥à¤¤à¥ |
वà¥à¤¯à¤à¥à¤à¤¨à¤¾à¤°à¥à¤¥à¤, तथा à¤à¤µà¥à¤¯à¤ माहिषाà¤à¤ पयॠहितमॠ||५३||
à¤à¤¤à¤¿ सà¤à¥à¤à¥à¤·à¥à¤ªà¤¤à¤ पà¥à¤°à¥à¤à¥à¤¤à¤ वातरà¤à¥à¤¤à¤à¤¿à¤à¤¿à¤¤à¥à¤¸à¤¿à¤¤à¤®à¥ |
à¤à¤¤à¤¦à¥à¤µ पà¥à¤¨à¤ सरà¥à¤µà¤ वà¥à¤¯à¤¾à¤¸à¤¤à¤ समà¥à¤ªà¥à¤°à¤µà¤à¥à¤·à¥à¤¯à¤¤à¥ ||५४||
suniá¹£aá¹á¹akavÄtrÄgrakÄkamÄcÄ«ÅatÄvarÄ«|
vÄstukÅpÅdikÄÅÄkaá¹ ÅÄkaá¹ sauvarcalaá¹ tathÄ||52||
ghrÌ¥tamÄá¹sarasairbhr̥ṣá¹aá¹ ÅÄkasÄtmyÄya dÄpayÄt|
vyañjanÄrthaá¹, tathÄ gavyaá¹ mÄhiá¹£Äjaá¹ payÅ hitam||53||
iti saá¹
ká¹£Äpataḥ prÅktaá¹ vÄtaraktacikitsitam|
ÄtadÄva punaḥ sarvaá¹ vyÄsataḥ sampravaká¹£yatÄ||54||
suniShaNNakavetrAgrakAkamAcIshatAvarI |
vAstukopodikAshAkaM shAkaM sauvarcalaM tathA ||52||
ghRutamAMsarasairbhRuShTaM shAkasAtmyAya dApayet |
vya~jjanArthaM, tathA gavyaM mAhiShAjaM payo hitam ||53||
iti sa~gkShepataH proktaM vÄtaraktacikitsitam |
etadeva punaH sarvaM vyAsataH sampravakShyate ||54||
Green vegetables like sunishnaka (Marsilia minula), vetagra (new buddings of Salix caprea), kakmachi (Solanaum nigrum) buddings of shatavari (new buddings of Asparagus racesmosa), vastuka (Chemopodium album), upodika and sauvarchala (Gynandropis pentaphylla), cooked with either ghee or mamsa rasa (soup of fleshes) can be given to the patients who are suited for these and followed by intake of milk of cow, buffaloes, or goats is beneficial. Thus, the treatment of vatarakta is said to be in brief, the same will be said again in details. [52â54]
Various formulations
शà¥à¤°à¤¾à¤µà¤£à¥à¤à¥à¤·à¥à¤°à¤à¤¾à¤à¥à¤²à¥à¤à¥à¤µà¤à¤°à¥à¤·à¤à¤à¥à¤ समà¥à¤ |
सिदà¥à¤§à¤ समधà¥à¤à¥à¤ सरà¥à¤ªà¤¿à¤ सà¤à¥à¤·à¥à¤°à¤ वातरà¤à¥à¤¤à¤¨à¥à¤¤à¥ ||५५||
ÅrÄvaá¹Ä«kṣīrakÄkÅlÄ«jÄ«vakará¹£abhakaiḥ samaiḥ|
siddhaá¹ samadhukaiḥ sarpiḥ sakṣīraá¹ vÄtaraktanut||55||
shrAvaNIkShIrakAkolIjIvakarShabhakaiH samaiH |
siddhaM samadhukaiH sarpiH sakShIraM vÄtaraktanut ||55||
Sravani (Gorakha mundi), kshirakakoli, jeevaka, rishabhaka and madhuka are to be taken in equal quantity, after crushing these all, the kalka (paste) to be cooked with cowâs milk and ghee, this sravani ghrita alleviates vatarakta. [55]
बलामतिबलाठमà¥à¤¦à¤¾à¤®à¤¾à¤¤à¥à¤®à¤à¥à¤ªà¥à¤¤à¤¾à¤ शतावरà¥à¤®à¥ |
à¤à¤¾à¤à¥à¤²à¥à¤ à¤à¥à¤·à¥à¤°à¤à¤¾à¤à¥à¤²à¥à¤ रासà¥à¤¨à¤¾à¤®à¥à¤¦à¥à¤§à¤¿à¤ ठपà¥à¤·à¤¯à¥à¤¤à¥ ||५६||
à¤à¥à¤¤à¤ à¤à¤¤à¥à¤°à¥à¤à¥à¤£à¤à¥à¤·à¥à¤°à¤ तà¥à¤ सिदà¥à¤§à¤ वातरà¤à¥à¤¤à¤¨à¥à¤¤à¥ |
हà¥à¤¤à¥à¤ªà¤¾à¤£à¥à¤¡à¥à¤°à¥à¤à¤µà¥à¤¸à¤°à¥à¤ªà¤à¤¾à¤®à¤²à¤¾à¤à¥à¤µà¤°à¤¨à¤¾à¤¶à¤¨à¤®à¥ ||५à¥||
balÄmatibalÄá¹ mÄdÄmÄtmaguptÄá¹ ÅatÄvarÄ«m|
kÄkÅlīṠkṣīrakÄkÅlīṠrÄsnÄmrÌ¥ddhiá¹ ca pÄá¹£ayÄt||56||
ghrÌ¥taá¹ caturguá¹akṣīraá¹ taiḥ siddhaá¹ vÄtaraktanut|
hrÌ¥tpÄá¹á¸urÅgavÄ«sarpakÄmalÄjvaranÄÅanam||57||
balAmatibalAMmedAmAtmaguptAMshatAvarIm|
kAkolIMkShIrakAkolIMrAsnAmRuddhiMcapeShayet||56||
ghRutaMcaturguNakShIraMtaiHsiddhaMvAtaraktanut|
hRutpANDurogavIsarpakAmalAjvaranAshanam ||57||
Bala, atibala, meda, shatavari, atmagupta, kakoli, kshirakakoli, rasna, riddhima is to be taken in equal quantity and crushed then take one part kalka, four times ghee and milk and mix it and carryout snehasiddhi. This baladi ghrita alleviates vatarakta, hridroga (Cardiac disorders), pandu (anemia), visarpa (erysepales), kamala (jaundice) and jwara (fever). [56â57]
Parushaka ghee
तà¥à¤°à¤¾à¤¯à¤¨à¥à¤¤à¤¿à¤à¤¾à¤¤à¤¾à¤®à¤²à¤à¥à¤¦à¥à¤µà¤¿à¤à¤¾à¤à¥à¤²à¥à¤¶à¤¤à¤¾à¤µà¤°à¥ |
à¤à¤¶à¥à¤°à¥à¤à¤¾à¤à¤·à¤¾à¤¯à¥à¤£ à¤à¤²à¥à¤à¥à¤°à¥à¤à¤¿à¤ पà¤à¥à¤¦à¥à¤§à¥à¤¤à¤®à¥ ||५८||
दतà¥à¤¤à¥à¤µà¤¾ परà¥à¤·à¤à¤¾à¤¦à¥à¤°à¤¾à¤à¥à¤·à¤¾à¤à¤¾à¤¶à¥à¤®à¤°à¥à¤¯à¥à¤à¥à¤·à¥à¤°à¤¸à¤¾à¤¨à¥ समानॠ|
`पà¥à¤¥à¤à¥à¤µà¤¿à¤¦à¤¾à¤°à¥à¤¯à¤¾à¤ सà¥à¤µà¤°à¤¸à¤ तथा à¤à¥à¤·à¥à¤°à¤ à¤à¤¤à¥à¤°à¥à¤à¥à¤£à¤®à¥ ||५९||
à¤à¤¤à¤¤à¥ पà¥à¤°à¤¾à¤¯à¥à¤à¤¿à¤à¤ सरà¥à¤ªà¤¿à¤ पारà¥à¤·à¤à¤®à¤¿à¤¤à¤¿ सà¥à¤®à¥à¤¤à¤®à¥ |
वातरà¤à¥à¤¤à¥ à¤à¥à¤·à¤¤à¥ à¤à¥à¤·à¥à¤£à¥ वà¥à¤¸à¤°à¥à¤ªà¥ पà¥à¤¤à¥à¤¤à¤¿à¤à¥ à¤à¥à¤µà¤°à¥ ||६०||
à¤à¤¤à¤¿ पारà¥à¤·à¤à¤® à¤à¥à¤¤à¤
trÄyantikÄtÄmalakÄ«dvikÄkÅlÄ«ÅatÄvarÄ«|
kaÅÄrukÄkaá¹£ÄyÄá¹a kalkairÄbhiḥ pacÄddhrÌ¥tam||58||
dattvÄ parūṣakÄdrÄká¹£ÄkÄÅmaryÄká¹£urasÄn samÄn|
prÌ¥thagvidÄryÄḥ svarasaá¹ tathÄ kṣīraá¹ caturguá¹am||59||
Ätat prÄyÅgikaá¹ sarpiḥ pÄrūṣakamiti smrÌ¥tam|
vÄtaraktÄ ká¹£atÄ kṣīá¹Ä vÄ«sarpÄ paittikÄ jvarÄ||60||
iti pÄrūṣakaá¹ ghrÌ¥tam
trAyantikAtÄmalakidvikAkolIshatAvarI |
kasherukAkaShAyeNa kalkairebhiH paceddhRutam ||58||
dattvA parUShakAdrAkShAkAshmaryekShurasAn samAn |
pRuthagvidAryAH svarasaM tathA kShIraM caturguNam ||59||
etat prAyogikaM sarpiH pArUShakamiti smRutam |
vÄtarakte kShate kShINe vIsarpe paittike jvare ||60||
iti pArUShakaM ghRutam |
Decoction of trayamana, tamalaki (Phyllinthus niruri), kakoli, kshirkakoli, shatavari and kasheru (Scirpus kysoor) is to be prepared by using paste of same drugs and decoction of all to be taken with juice of parushaka (Grewia asciatica), draksha (Vitis vinifera), kashmarya (Gmelina arboria), ikshu (Saccharum officinarium) and vidarikanda (Pueraria tuberose) are to be taken in equal quantity. Add one part of kalka, four times ghee, five times juice, and sixteen times cowâs milk and then cook it till the liquid part is dried, the ghee is separated. This parushaka ghrita alleviates vÄtarakta, wasting due to injury or trauma, visarpa and paittika jwara. [58â60]
Jivaniya ghee
दà¥à¤µà¥ पà¤à¥à¤à¤®à¥à¤²à¥ वरà¥à¤·à¤¾à¤à¥à¤®à¥à¤°à¤£à¥à¤¡à¤ सपà¥à¤¨à¤°à¥à¤¨à¤µà¤®à¥ |
मà¥à¤¦à¥à¤à¤ªà¤°à¥à¤£à¥à¤ महामà¥à¤¦à¤¾à¤ माषपरà¥à¤£à¥à¤ शतावरà¥à¤®à¥ ||६१||
शà¤à¥à¤à¤ªà¥à¤·à¥à¤ªà¥à¤®à¤µà¤¾à¤à¥à¤ªà¥à¤·à¥à¤ªà¥à¤ रासà¥à¤¨à¤¾à¤®à¤¤à¤¿à¤¬à¤²à¤¾à¤ बलामॠ|
पà¥à¤¥à¤à¥à¤¦à¥à¤µà¤¿à¤ªà¤²à¤¿à¤à¤ à¤à¥à¤¤à¥à¤µà¤¾ à¤à¤²à¤¦à¥à¤°à¥à¤£à¥ विपाà¤à¤¯à¥à¤¤à¥ ||६२||
पादशà¥à¤·à¥ समानॠà¤à¥à¤·à¥à¤°à¤§à¤¾à¤¤à¥à¤°à¥à¤à¥à¤·à¥à¤à¥à¤à¤¾à¤à¤²à¤¾à¤¨à¥ रसानॠ|
à¤à¥à¤¤à¤¾à¤¢à¤à¥à¤¨ सà¤à¤¯à¥à¤à¥à¤¯ शनà¥à¤°à¥à¤®à¥à¤¦à¥à¤µà¤à¥à¤¨à¤¿à¤¨à¤¾ पà¤à¥à¤¤à¥ ||६३||
à¤à¤²à¥à¤à¤¾à¤¨à¤¾à¤µà¤¾à¤ªà¥à¤¯ मà¥à¤¦à¥ दà¥à¤µà¥ à¤à¤¾à¤¶à¥à¤®à¤°à¥à¤¯à¤«à¤²à¤®à¥à¤¤à¥à¤ªà¤²à¤®à¥ |
तà¥à¤µà¤à¥à¤à¥à¤·à¥à¤°à¥à¤ पिपà¥à¤ªà¤²à¥à¤ दà¥à¤°à¤¾à¤à¥à¤·à¤¾à¤ पदà¥à¤®à¤¬à¥à¤à¤ पà¥à¤¨à¤°à¥à¤¨à¤µà¤¾à¤®à¥ ||६४||
नाà¤à¤°à¤ à¤à¥à¤·à¥à¤°à¤à¤¾à¤à¥à¤²à¥à¤ पदà¥à¤®à¤à¤ बà¥à¤¹à¤¤à¥à¤¦à¥à¤µà¤¯à¤®à¥ |
वà¥à¤°à¤¾à¤ शà¥à¤à¥à¤à¤¾à¤à¤à¤ à¤à¤µà¥à¤¯à¤®à¥à¤°à¥à¤®à¤¾à¤£à¤ निà¤à¥à¤à¤à¤®à¥ ||६५||
à¤à¤°à¥à¤à¥à¤°à¤¾à¤à¥à¤·à¥à¤à¤µà¤¾à¤¤à¤¾à¤®à¤®à¥à¤à¥à¤à¤¾à¤¤à¤¾à¤à¤¿à¤·à¥à¤à¤¾à¤à¤¸à¥à¤¤à¤¥à¤¾ |
à¤à¤¤à¥à¤°à¥à¤à¥à¤¤à¤¾à¤¢à¤à¥ सिदà¥à¤§à¥ à¤à¥à¤·à¥à¤¦à¥à¤°à¤ शà¥à¤¤à¥ पà¥à¤°à¤¦à¤¾à¤ªà¤¯à¥à¤¤à¥ ||६६||
समà¥à¤¯à¤à¥ सिदà¥à¤§à¤ ठविà¤à¥à¤à¤¾à¤¯ सà¥à¤à¥à¤ªà¥à¤¤à¤ सनà¥à¤¨à¤¿à¤§à¤¾à¤ªà¤¯à¥à¤¤à¥ |
à¤à¥à¤¤à¤°à¤à¥à¤·à¤¾à¤µà¤¿à¤§à¤¿à¤ à¤à¥à¤à¥à¤·à¥ पà¥à¤°à¤¾à¤¶à¤¯à¥à¤¦à¤à¥à¤·à¤¸à¤®à¥à¤®à¤¿à¤¤à¤®à¥ ||६à¥||
पाणà¥à¤¡à¥à¤°à¥à¤à¤ à¤à¥à¤µà¤°à¤ हिà¤à¥à¤à¤¾à¤ सà¥à¤µà¤°à¤à¥à¤¦à¤ à¤à¤à¤¨à¥à¤¦à¤°à¤®à¥ |
पारà¥à¤¶à¥à¤µà¤¶à¥à¤²à¤ à¤à¥à¤·à¤¯à¤ à¤à¤¾à¤¸à¤ पà¥à¤²à¥à¤¹à¤¾à¤¨à¤ वातशà¥à¤£à¤¿à¤¤à¤®à¥ ||६८||
à¤à¥à¤·à¤¤à¤¶à¥à¤·à¤®à¤ªà¤¸à¥à¤®à¤¾à¤°à¤®à¤¶à¥à¤®à¤°à¥à¤ शरà¥à¤à¤°à¤¾à¤ तथा |
सरà¥à¤µà¤¾à¤à¥à¤à¥à¤à¤¾à¤à¥à¤à¤°à¥à¤à¤¾à¤à¤¶à¥à¤ मà¥à¤¤à¥à¤°à¤¸à¤à¥à¤à¤ ठनाशयà¥à¤¤à¥ ||६९||
बलवरà¥à¤£à¤à¤°à¤ धनà¥à¤¯à¤ वलà¥à¤ªà¤²à¤¿à¤¤à¤¨à¤¾à¤¶à¤¨à¤®à¥ |
à¤à¥à¤µà¤¨à¥à¤¯à¤®à¤¿à¤¦à¤ सरà¥à¤ªà¤¿à¤°à¥à¤µà¥à¤·à¥à¤¯à¤ वनà¥à¤§à¥à¤¯à¤¾à¤¸à¥à¤¤à¤ªà¥à¤°à¤¦à¤®à¥ ||à¥à¥¦||
dvÄ pañcamÅ«lÄ vará¹£ÄbhÅ«mÄraá¹á¸aá¹ sapunarnavam|
mudgapará¹Ä«á¹ mahÄmÄdÄá¹ mÄá¹£apará¹Ä«á¹ ÅatÄvarÄ«m||61||
Åaá¹
khapuá¹£pÄ«mavÄkpuá¹£pīṠrÄsnÄmatibalÄá¹ balÄm|
prÌ¥thagdvipalikaá¹ krÌ¥tvÄ jaladrÅá¹Ä vipÄcayÄt||62||
pÄdaÅÄá¹£Ä samÄn kṣīradhÄtrÄ«ká¹£ucchÄgalÄn rasÄn|
ghrÌ¥tÄá¸hakÄna saá¹yÅjya ÅanairmrÌ¥dvagninÄ pacÄt||63||
kalkÄnÄvÄpya mÄdÄ dvÄ kÄÅmaryaphalamutpalam|
tvakkṣīrīṠpippalīṠdrÄká¹£Äá¹ padmabÄ«jaá¹ punarnavÄm||64||
nÄgaraá¹ kṣīrakÄkÅlīṠpadmakaá¹ brÌ¥hatÄ«dvayam|
vÄ«rÄá¹ ÅrÌ¥á¹
gÄá¹akaá¹ bhavyamurumÄá¹aá¹ nikÅcakam||65||
kharjÅ«rÄká¹£Åá¹avÄtÄmamuñjÄtÄbhiá¹£ukÄá¹stathÄ|
ÄtairghrÌ¥tÄá¸hakÄ siddhÄ ká¹£audraá¹ ÅÄ«tÄ pradÄpayÄt||66||
samyak siddhaá¹ ca vijñÄya suguptaá¹ sannidhÄpayÄt|
krÌ¥taraká¹£Ävidhiá¹ cauká¹£Ä prÄÅayÄdaká¹£asammitam||67||
pÄá¹á¸urÅgaá¹ jvaraá¹ hikkÄá¹ svarabhÄdaá¹ bhagandaram|
pÄrÅvaÅÅ«laá¹ ká¹£ayaá¹ kÄsaá¹ plÄ«hÄnaá¹ vÄtaÅÅá¹itam||68||
ká¹£ataÅÅá¹£amapasmÄramaÅmarīṠÅarkarÄá¹ tathÄ|
sarvÄá¹
gaikÄá¹
garÅgÄá¹Åca mÅ«trasaá¹
gaá¹ ca nÄÅayÄt||69||
balavará¹akaraá¹ dhanyaá¹ valÄ«palitanÄÅanam|
jÄ«vanÄ«yamidaá¹ sarpirvr̥ṣyaá¹ vandhyÄsutapradam||70||
dve pa~jcamUle varShAbhUmeraNDaM sapunarnavam |
mudgaparNIM mahAmedAM mAShaparNIM shatAvarIm ||61||
sha~gkhapuShpImavAkpuShpIM rAsnAmatibalAM balAm |
pRuthagdvipalikaM kRutvA jaladrÅá¹Ä vipAcayet ||62||
pAdasheShe samAn kShIradhAtrIkShucchAgalAn rasAn |
ghRutADhakena saMyojya shanairmRudvagninA pacet ||63||
kalkAnAvApya mede dve kAshmaryaphalamutpalam |
tvakkShIrIM pippalIM drAkShAM padmabIjaM punarnavAm ||64||
nAgaraM kShIrakAkolIM padmakaM bRuhatIdvayam |
vIrAM shRu~ggATakaM bhavyamurumANaM nikocakam ||65||
kharjUrAkShoTavÄtamamu~jjAtAbhiShukAMstathA |
etairghRutADhake siddhe kShaudraM shIte pradApayet ||66||
samyak siddhaM ca vij~jAya suguptaM sannidhApayet |
kRutarakShAvidhiM caukShe prAshayedakShasammitam ||67||
pANDurogaM jvaraM hikkAM svarabhedaM bhagandaram |
pArshvashUlaM kShayaM kAsaM plIhAnaM vÄtaÅonitam ||68||
kShatashoShamapasmAramashmarIM sharkarAM tathA |
sarvA~ggaikA~ggarogAMshca mUtrasa~ggaM ca nAshayet ||69||
balavarNakaraM dhanyaM valIpalitanAshanam |
jIvanIyamidaM sarpirvRuShyaM vandhyAsutapradam ||70||
Both laghu and brihad panchamula (dashmula), varshabhu (Trianthema portulacastrum), eranda, punarnava, mudgaparni (Phaseolus trilobus), mahameda, mashaparni (Teramnus labialis), shatavari, shankhapushpi, avakpushpi, rasna (Pluchea lanceolata), bala, atibala, are to be taken 80 gm each and crushed then boiled in one drone water (approximately 10.24 litre) when the water is reduced to one fourth then liquid portion is taken away. Cowâs milk, amalaki (Phyllanthus emblica), sugarcane and soup of goat meat each to be taken in equal quantity of decoction. Milk, decoction, amalaki juice, sugarcane juice and meat soup are mixed and then added one adhaka (2.56 kg) ghee and then cooked in mild heat. Meda, mahameda, fruit of kashmarya, utpalam, tvakkshiri (Bambusa arundinacia), pippali (Piper longum), draksha (Vitis vinifera), padmabeeja (Nelumbium speciosum), punarnava, brihati (Solanum indicum), kantakari,(Solanum xanthocarpum), vidarikanda, shringataka (Trapa bispinosa), bhavya, urumana (Prunna armeniaca), nikocha (roots of Alangium lamarckii thwaites), kharjura (Phoenix dactylifera), akshothaka (Juglans regia), vatama (Prunus amygdalus), munjata (Pistacia vera), and abhishuka (Pinus gerardiana) are to be taken in equal quantity and crushed to powder and about 64 gm of the powder is added with them when the ghritasiddhi is observed then ghrita should be separated, allow to cool and then 640 gm honey should be added to it. The preparation should be stored well and protected in a clean container. After observing rituals the jeevaniya ghrita in the dose of one tola (about 10 gm) be given to the patient. This ghrita alleviates pandu (anemia), jwara (fever), hikka (hiccup), svarabheda (abnormality of voice), bhagandara (fistula in ano) parshvashula (chest pain), kshaya (tuberculosis), kasa (cough), pleeha (disorders of spleen), vatarakta, urakshata (internal injury of chest), shosha (wasting), apasmara (epilepsy), ashmari (urinary calculus), sharkara (urinary gravels), generalized or localized vÄtik disorders and mutra sanga (retention of urine). This ghrita promotes strength, complexion and is auspicious, it also removes wrinkles and graying of hairs, is aphrodisiac and may provide progeny even to a sterile woman. [61â70]
दà¥à¤°à¤¾à¤à¥à¤·à¤¾à¤®à¤§à¥(धà¥)à¤à¤¤à¥à¤¯à¤¾à¤à¥à¤¯à¤¾à¤ सिदà¥à¤§à¤ वा ससितà¥à¤ªà¤²à¤®à¥ |
पिबà¥à¤¦à¥à¤§à¥à¤¤à¤ तथा à¤à¥à¤·à¥à¤°à¤ à¤à¥à¤¡à¥à¤à¥à¤¸à¥à¤µà¤°à¤¸à¥ शà¥à¤¤à¤®à¥ ||à¥à¥§||
drÄká¹£Ämadhu(dhÅ«)katÅyÄbhyÄá¹ siddhaá¹ vÄ sasitÅpalam|
pibÄddhrÌ¥taá¹ tathÄ kṣīraá¹ guá¸Å«cÄ«svarasÄ ÅrÌ¥tam||71||
drAkShAmadhu(dhU)katoyAbhyAM siddhaM vA sasitopalam |
pibeddhRutaM tathA kShIraM Guá¸Å«cÄ«svarase shRutam ||71||
Patient of vatarakta should take ghee cooked with decoction of draksha (vitis vinifera) and madhuka (Bassia latifolia), along with sugar candy or be given with milk, which is well boiled with juice of guduchi (Tinospora cordifolia). [71]
à¤à¥à¤µà¤à¤°à¥à¤·à¤à¤à¥ मà¥à¤¦à¤¾à¤®à¥à¤·à¥à¤¯à¤ªà¥à¤°à¥à¤à¥à¤¤à¤¾à¤ शतावरà¥à¤®à¥ |
मधà¥à¤à¤ मधà¥à¤ªà¤°à¥à¤£à¥à¤ ठà¤à¤¾à¤à¥à¤²à¥à¤¦à¥à¤µà¤¯à¤®à¥à¤µ ठ||à¥à¥¨||
मà¥à¤¦à¥à¤à¤®à¤¾à¤·à¤¾à¤à¥à¤¯à¤ªà¤°à¥à¤£à¤¿à¤¨à¥à¤¯à¥ दशमà¥à¤²à¤ पà¥à¤¨à¤°à¥à¤¨à¤µà¤¾à¤®à¥ |
बलामà¥à¤¤à¤¾à¤µà¤¿à¤¦à¤¾à¤°à¥à¤¶à¥à¤ साशà¥à¤µà¤à¤¨à¥à¤§à¤¾à¤¶à¥à¤®à¤à¥à¤¦à¤à¤¾à¤ ||à¥à¥©||
à¤à¤·à¤¾à¤ à¤à¤·à¤¾à¤¯à¤à¤²à¥à¤à¤¾à¤à¥à¤¯à¤¾à¤ सरà¥à¤ªà¤¿à¤¸à¥à¤¤à¥à¤²à¤ ठसाधयà¥à¤¤à¥ |
लाà¤à¤¤à¤¶à¥à¤ वसामà¤à¥à¤à¤§à¤¾à¤¨à¥à¤µà¤ªà¥à¤°à¤¾à¤¤à¥à¤¦à¤µà¥à¤·à¥à¤à¤¿à¤°à¤®à¥ ||à¥à¥ª||
à¤à¤¤à¥à¤°à¥à¤à¥à¤£à¥à¤¨ पयसा ततॠसिदà¥à¤§à¤ वातशà¥à¤£à¤¿à¤¤à¤®à¥ |
सरà¥à¤µà¤¦à¥à¤¹à¤¾à¤¶à¥à¤°à¤¿à¤¤à¤ हनà¥à¤¤à¤¿ वà¥à¤¯à¤¾à¤§à¥à¤¨à¥ à¤à¥à¤°à¤¾à¤à¤¶à¥à¤ वातà¤à¤¾à¤¨à¥ ||à¥à¥«||
jÄ«vakará¹£abhakau mÄdÄm r̥ṣyaprÅktÄá¹ ÅatÄvarÄ«m|
madhukaá¹ madhupará¹Ä«á¹ ca kÄkÅlÄ«dvayamÄva ca||72||
mudgamÄá¹£Äkhyapará¹inyau daÅamÅ«laá¹ punarnavÄm|
balÄmrÌ¥tÄvidÄrÄ«Åca sÄÅvagandhÄÅmabhÄdakÄḥ||73||
Äá¹£Äá¹ kaá¹£ÄyakalkÄbhyÄá¹ sarpistailaá¹ ca sÄdhayÄt|
lÄbhataÅca vasÄmajjadhÄnvaprÄtudavaiá¹£kiram||74||
caturguá¹Äna payasÄ tat siddhaá¹ vÄtaÅÅá¹itam|
sarvadÄhÄÅritaá¹ hanti vyÄdhÄ«n ghÅrÄá¹Åca vÄtajÄn||75||
jIvakarShabhakau medAmRuShyaproktAM shatAvarIm |
madhukaM madhuparNIM ca kAkolIdvayameva ca ||72||
mudgamAShAkhyaparNinyau dashamUlaM punarnavAm |
balAmRutAvidArIshca sAshvagandhAshmabhedakAH ||73||
eShAM kaShAyakalkAbhyAM sarpistailaM ca sAdhayet |
lAbhatashca vasAmajjadhAnvaprAtudavaiShkiram ||74||
caturguNena payasA tat siddhaM vÄtaÅonitam |
sarvadehAshritaM hanti vyAdhIn ghorAMshca vÄtajAn ||75||
Jeevaka, rishabhaka, meda, rishyaprokta, shatavari, madhuka, madhuparni, kakoli, kshirakakoli mudgaparni (Phaseolus trilobus), mashaparni (Teramnus labialis), dashamula, punarnava, bala, amrita, vidari, aswagandha and pasanabheda (Saxifraga lingulata), decoction of all these substances is made and again paste of these substances is added to decoction, then oil and ghee cooked along with four times milk, vasÄ (fat) and majja (marrow) of pecking and gallinaceous birds living in dhanva (dessert) area may be added. Prepared ghee alleviates vatarakta and severe vÄtik disorders pertaining to all over the body. [72â75]
सà¥à¤¥à¤¿à¤°à¤¾ शà¥à¤µà¤¦à¤à¤·à¥à¤à¥à¤°à¤¾ बà¥à¤¹à¤¤à¥ सारिवा सशतावरॠ|
à¤à¤¾à¤¶à¥à¤®à¤°à¥à¤¯à¤¾à¤£à¥à¤¯à¤¾à¤¤à¥à¤®à¤à¥à¤ªà¥à¤¤à¤¾ ठवà¥à¤¶à¥à¤à¥à¤°à¥ दà¥à¤µà¥ बलॠतथा ||à¥à¥¬||
à¤à¤·à¤¾à¤ à¤à¥à¤µà¤¾à¤¥à¥ à¤à¤¤à¥à¤à¤à¥à¤·à¥à¤°à¤ पà¥à¤¥à¤à¥ तà¥à¤²à¤ पà¥à¤¥à¤à¥à¤à¥à¤¤à¤®à¥ |
मà¥à¤¦à¤¾à¤¶à¤¤à¤¾à¤µà¤°à¥à¤¯à¤·à¥à¤à¤¿à¤à¥à¤µà¤¨à¥à¤¤à¥à¤à¥à¤µà¤à¤°à¥à¤·à¤à¥à¤ ||à¥à¥||
पà¤à¥à¤¤à¥à¤µà¤¾ मातà¥à¤°à¤¾ ततठà¤à¥à¤·à¥à¤°à¤¤à¥à¤°à¤¿à¤à¥à¤£à¤¾à¤½à¤§à¥à¤¯à¤°à¥à¤§à¤¶à¤°à¥à¤à¤°à¤¾ |
à¤à¤à¥à¤¨ मथिता पà¥à¤¯à¤¾ वातरà¤à¥à¤¤à¥ तà¥à¤°à¤¿à¤¦à¥à¤·à¤à¥ ||à¥à¥®||
sthirÄ Åvadaá¹á¹£á¹rÄ brÌ¥hatÄ« sÄrivÄ saÅatÄvarÄ«|
kÄÅmaryÄá¹yÄtmaguptÄ ca vrÌ¥ÅcÄ«rÅ dvÄ balÄ tathÄ||76||
Äá¹£Äá¹ kvÄthÄ catuḥkṣīraá¹ prÌ¥thak tailaá¹ prÌ¥thagrÌ¥taá¹ |
mÄdÄÅatÄvarÄ«yaá¹£á¹ijÄ«vantÄ«jÄ«vakará¹£abhaiḥ||77||
paktvÄ mÄtrÄ tataḥ kṣīratriguá¹Ä'dhyardhaÅarkarÄ|
khajÄna mathitÄ pÄyÄ vÄtaraktÄ tridÅá¹£ajÄ||78||
sthirA shvadaMShTrA bRuhatI sArivA sashatAvarI |
kAshmaryANyAtmaguptA ca vRushcIro dve bale tathA ||76||
eShAM kvAthe catuHkShIraM pRuthak tailaM pRuthagghRutam |
medAshatAvarIyaShTijIvantIjIvakarShabhaiH ||77||
paktvA mAtrA tataH kShIratriguNA~adhyardhasharkarA |
khajena mathitA peyA vÄtarakte tridoÅaje ||78||
Oil and ghee should be cooked separately with decoction of sthira (Desmodium gangeticum), shvadamishtra (Tribulus terrestris), brihati (Solanum indicum), sariva, shatavari, kashmarya, kapikachhu, vrischira (Boerhavia diffusa), bala and atibala with four times milk and paste of meda, shatavari, madhuyashti, jivanti, jivaka and rishabhaka. Prepared yamaka (combination of two sneha) is kept. One part of yamaka (about 12 ml), three times milk and one and half times sugar mixed together and churned with the churning stick. This mixture should be given to the patient suffering from tridoshaja vatarakta. [76-78]
तà¥à¤²à¤ पयठशरà¥à¤à¤°à¤¾à¤ ठपाययà¥à¤¦à¥à¤µà¤¾ सà¥à¤®à¥à¤°à¥à¤à¥à¤à¤¿à¤¤à¤®à¥ |
सरà¥à¤ªà¤¿à¤¸à¥à¤¤à¥à¤²à¤¸à¤¿à¤¤à¤¾à¤à¥à¤·à¥à¤¦à¥à¤°à¥à¤°à¥à¤®à¤¿à¤¶à¥à¤°à¤ वाऽपि पिबà¥à¤¤à¥ पयठ||à¥à¥¯||
tailaá¹ payaḥ ÅarkarÄá¹ ca pÄyayÄdvÄ sumÅ«rcchitam|
sarpistailasitÄká¹£audrairmiÅraá¹ vÄ'pi pibÄt payaḥ||79||
tailaM payaH sharkarAM ca pAyayedvA sumUrcchitam |
sarpistailasitAkShaudrairmishraM vA~api pibet payaH ||79||
Oil, sugar and milk mixed together and churned should be given to the patient or ghee, taila, sugar and honey mixed with milk should be given to the patients of vatarakta (tridoshaja). [79]
à¤
à¤à¤¶à¥à¤®à¤¤à¥à¤¯à¤¾ शà¥à¤¤à¤ पà¥à¤°à¤¸à¥à¤¥à¤ पयसॠदà¥à¤µà¤¿à¤¸à¤¿à¤¤à¥à¤ªà¤²à¤ |
पानॠपà¥à¤°à¤¶à¤¸à¥à¤¯à¤¤à¥ तदà¥à¤µà¤¤à¥ पिपà¥à¤ªà¤²à¥à¤¨à¤¾à¤à¤°à¥à¤ शà¥à¤¤à¤ ||८०||
aá¹ÅumatyÄ ÅrÌ¥taḥ prasthaḥ payasÅ dvisitÅpalaḥ|
pÄnÄ praÅasyatÄ tadvat pippalÄ«nÄgaraiḥ ÅrÌ¥taḥ||80||
aMshumatyA shRutaH prasthaH payaso dvisitopalaH |
pAne prashasyate tadvat pippalInAgaraiH shRutaH ||80||
Milk (640 ml) boiled in decoction of shalaparni and added with 80 gm sugar is recommended for drink. Like wise milk boiled with pippali and shunthi is useful in vatarakta. [80]
बलाशतावलà¥à¤°à¤¾à¤¸à¥à¤¨à¤¾à¤¦à¤¶à¤®à¥à¤²à¥à¤ सपà¥à¤²à¥à¤à¤¿à¤ |
शà¥à¤¯à¤¾à¤®à¥à¤°à¤£à¥à¤¡à¤¸à¥à¤¥à¤¿à¤°à¤¾à¤à¤¿à¤¶à¥à¤ वातारà¥à¤¤à¤¿à¤à¥à¤¨à¤ शà¥à¤¤à¤ पयठ||८१||
balÄÅatÄvalÄ«rÄsnÄdaÅamÅ«laiḥ sapÄ«lubhiḥ|
ÅyÄmairaá¹á¸asthirÄbhiÅca vÄtÄrtighnaá¹ ÅrÌ¥taá¹ payaḥ||81||
balAshatAvalIrAsnAdashamUlaiH sapIlubhiH |
shyAmairaNDasthirAbhishca vÄtartighnaM shRutaM payaH ||81||
Milk boiled with bala, shatavari, rasna, dashamula, peelu (Salva dorapersica), shyama, eranda and shalaparni, alleviates vatika disorders (and vatarakta) [81]
Anulomana treatment
धारà¥à¤·à¥à¤£à¤ मà¥à¤¤à¥à¤°à¤¯à¥à¤à¥à¤¤à¤ वा à¤à¥à¤·à¥à¤°à¤ दà¥à¤·à¤¾à¤¨à¥à¤²à¥à¤®à¤¨à¤®à¥ |
पिबà¥à¤¦à¥à¤µà¤¾ सतà¥à¤°à¤¿à¤µà¥à¤à¥à¤à¥à¤°à¥à¤£à¤ पितà¥à¤¤à¤°à¤à¥à¤¤à¤¾à¤µà¥à¤¤à¤¾à¤¨à¤¿à¤²à¤ ||८२||
dhÄrÅá¹£á¹aá¹ mÅ«trayuktaá¹ vÄ kṣīraá¹ dÅá¹£ÄnulÅmanam|
pibÄdvÄ satrivrÌ¥ccÅ«rá¹aá¹ pittaraktÄvrÌ¥tÄnilaḥ||82||
dhAroShNaM mUtrayuktaM vA kShIraM doÅanulomanam |
pibedvA satrivRuccūrnaM pittaraktAvRutAnilaH ||82||
For the anulomana of the dosha (downward movement of the mala dosha), dharoshana dugdha (fresh warm milk) mixed with mutra (cowâs urine) should be given to drink, if the vata is avrita by the pitta and rakta, the patient should be given fresh warm milk mixed with trivrita churna to drink. [82]
Purgative formulations
à¤à¥à¤·à¥à¤°à¥à¤£à¥à¤°à¤£à¥à¤¡à¤¤à¥à¤²à¤ वा पà¥à¤°à¤¯à¥à¤à¥à¤£ पिबà¥à¤¨à¥à¤¨à¤°à¤ |
बहà¥à¤¦à¥à¤·à¥ विरà¥à¤à¤¾à¤°à¥à¤¥à¤ à¤à¥à¤°à¥à¤£à¥ à¤à¥à¤·à¥à¤°à¥à¤¦à¤¨à¤¾à¤¶à¤¨à¤ ||८३||
à¤à¤·à¤¾à¤¯à¤®à¤à¤¯à¤¾à¤¨à¤¾à¤ [१] वा à¤à¥à¤¤à¤à¥à¤·à¥à¤à¤ पिबà¥à¤¨à¥à¤¨à¤°à¤ |
à¤à¥à¤·à¥à¤°à¤¾à¤¨à¥à¤ªà¤¾à¤¨à¤ तà¥à¤°à¤¿à¤µà¥à¤¤à¤¾à¤à¥à¤°à¥à¤£à¤ दà¥à¤°à¤¾à¤à¥à¤·à¤¾à¤°à¤¸à¥à¤¨ वा ||८४||
kṣīrÄá¹airaá¹á¸atailaá¹ vÄ prayÅgÄá¹a pibÄnnaraḥ|
bahudÅṣŠvirÄkÄrthaá¹ jÄ«rá¹Ä kṣīraudanÄÅanaḥ||83||
kaá¹£ÄyamabhayÄnÄá¹ [1] vÄ ghrÌ¥tabhr̥ṣá¹aá¹ pibÄnnaraḥ|
kṣīrÄnupÄnaá¹ trivrÌ¥tÄcÅ«rá¹aá¹ drÄká¹£ÄrasÄna vÄ||84||
kShIreNairaNDatailaM vA prayogeNa pibennaraH |
bahudoSho virekArthaM jIrNe kShIraudanAshanaH ||83||
kaShAyamabhayAnAM [1] vA ghRutabhRuShTaM pibennaraH |
kShIrAnupAnaM trivRutAcūrnaM drAkShArasena vA ||84||
In the patient whom dosha are excessively aggravated should be given eranda taila (castor oil) with milk for purgation. After digestion, the patient should be given rice with milk.
One should be given decoction of abhaya (Terminalia chebula) fried with ghee of trivrita churna (powder of Operculina turpethum) either with milk or grape juice. [83â84]
à¤à¤¾à¤¶à¥à¤®à¤°à¥à¤¯à¤ तà¥à¤°à¤¿à¤µà¥à¤¤à¤¾à¤ दà¥à¤°à¤¾à¤à¥à¤·à¤¾à¤ तà¥à¤°à¤¿à¤«à¤²à¤¾à¤ सपरà¥à¤·à¤à¤¾à¤®à¥ |
शà¥à¤¤à¤ पिबà¥à¤¦à¥à¤µà¤¿à¤°à¥à¤à¤¾à¤¯ लवणà¤à¥à¤·à¥à¤¦à¥à¤°à¤¸à¤à¤¯à¥à¤¤à¤®à¥ ||८५||
तà¥à¤°à¤¿à¤«à¤²à¤¾à¤¯à¤¾à¤ à¤à¤·à¤¾à¤¯à¤ वा पिबà¥à¤¤à¥ à¤à¥à¤·à¥à¤¦à¥à¤°à¥à¤£ सà¤à¤¯à¥à¤¤à¤®à¥ |
धातà¥à¤°à¥à¤¹à¤°à¤¿à¤¦à¥à¤°à¤¾à¤®à¥à¤¸à¥à¤¤à¤¾à¤¨à¤¾à¤ à¤à¤·à¤¾à¤¯à¤ वा à¤à¤«à¤¾à¤§à¤¿à¤à¤ ||८६||
kÄÅmaryaá¹ trivrÌ¥tÄá¹ drÄká¹£Äá¹ triphalÄá¹ saparūṣakÄm|
ÅrÌ¥taá¹ pibÄdvirÄkÄya lavaá¹aká¹£audrasaá¹yutam||85||
triphalÄyÄḥ kaá¹£Äyaá¹ vÄ pibÄt ká¹£audrÄá¹a saá¹yutam|
dhÄtrÄ«haridrÄmustÄnÄá¹ kaá¹£Äyaá¹ vÄ kaphÄdhikaḥ||86||
kAshmaryaM trivRutAM drAkShAM triphalAM saparUShakAm |
shRutaM pibedvirekAya lavaNakShaudrasaMyutam ||85||
triphalAyAH kaShAyaM vA pibet kShaudreNa saMyutam |
dhAtrIharidrAmustAnAM kaShAyaM vA kaphAdhikaH ||86||
For purgation, decoction of kashmarya, trivrita, draksha and parushaka (Grewia asiatica) added with salt and honey should be given.
One should take decoction of triphala added with honey or decoction of amalaki, haridra and musta added with honey to the patients of kapha predominant vatarakta. [85â86]
यà¥à¤à¥à¤¶à¥à¤ à¤à¤²à¥à¤ªà¤µà¤¿à¤¹à¤¿à¤¤à¥à¤°à¤¸à¤à¥à¤¤à¥à¤¤à¤ विरà¥à¤à¤¯à¥à¤¤à¥ |
मà¥à¤¦à¥à¤à¤¿à¤ सà¥à¤¨à¥à¤¹à¤¸à¤à¤¯à¥à¤à¥à¤¤à¥à¤°à¥à¤à¥à¤à¤¾à¤¤à¥à¤µà¤¾ वातठमलावà¥à¤¤à¤®à¥ ||८à¥||
yÅgaiÅca kalpavihitairasakrÌ¥ttaá¹ virÄcayÄt|
mrÌ¥dubhiḥ snÄhasaá¹yuktairjñÄtvÄ vÄtaá¹ malÄvrÌ¥tam||87||
yogaishca kalpavihitairasakRuttaM virecayet |
mRudubhiH snehasaMyuktairj~jAtvA vÄtaM malAvRutam ||87||
In case when vata is avrita with mala (waste products of the body) the patient should be given mridu virechana (mild purgatives) mentioned in Kalpa Sthana along with sneha (unctuous substances). [87]
Importance of basti
निरà¥à¤¹à¤°à¥à¤¦à¥à¤µà¤¾ मलठतसà¥à¤¯ सà¤à¥à¤¤à¥à¤ à¤à¥à¤·à¥à¤°à¤¬à¤¸à¥à¤¤à¤¿à¤à¤¿à¤ |
न हि बसà¥à¤¤à¤¿à¤¸à¤®à¤ à¤à¤¿à¤à¥à¤à¤¿à¤¦à¥à¤µà¤¾à¤¤à¤°à¤à¥à¤¤à¤à¤¿à¤à¤¿à¤¤à¥à¤¸à¤¿à¤¤à¤®à¥ ||८८||
nirharÄdvÄ malaá¹ tasya saghrÌ¥taiḥ kṣīrabastibhiḥ|
na hi bastisamaá¹ kiñcidvÄtaraktacikitsitam||88||
nirharedvA malaM tasya saghRutaiH kShIrabastibhiH |
na hi bastisamaM ki~jcidvÄtaraktacikitsitam ||88||
Mala (excrements) of the patients of vatarakta should be eliminated by administrating basti (enema) of ksheera (milk) mixed with ghrita. There is no treatment of vatarakta efficient as basti. [88]
बसà¥à¤¤à¤¿à¤µà¤à¥à¤à¥à¤·à¤£à¤ªà¤¾à¤°à¥à¤¶à¥à¤µà¥à¤°à¥à¤ªà¤°à¥à¤µà¤¾à¤¸à¥à¤¥à¤¿à¤à¤ रारà¥à¤¤à¤¿à¤·à¥ |
à¤à¤¦à¤¾à¤µà¤°à¥à¤¤à¥ ठशसà¥à¤¯à¤¨à¥à¤¤à¥ निरà¥à¤¹à¤¾à¤ सानà¥à¤µà¤¾à¤¸à¤¨à¤¾à¤ ||८९||
bastivaá¹
ká¹£aá¹apÄrÅvÅruparvÄsthijaá¹harÄrtiá¹£u|
udÄvartÄ ca ÅasyantÄ nirÅ«hÄḥ sÄnuvÄsanÄḥ||89||
bastiva~gkShaNapArshvoruparvAsthijaTharArtiShu |
udAvarte ca shasyante nirUhAH sAnuvAsanAH ||89||
If the patient is suffering from pain in pelvis, groin, flanks, thighs, small joints, bones, upper abdomen and if there is udavarta, niruha basti (enema of decoction made from medicinal herbs) along with anuvasna basti(unctuous enema) are recommended. [89]
ददà¥à¤¯à¤¾à¤¤à¥à¤¤à¥à¤²à¤¾à¤¨à¤¿ à¤à¥à¤®à¤¾à¤¨à¤¿ बसà¥à¤¤à¤¿à¤à¤°à¥à¤®à¤£à¤¿ बà¥à¤¦à¥à¤§à¤¿à¤®à¤¾à¤¨à¥ |
नसà¥à¤¯à¤¾à¤à¥à¤¯à¤à¥à¤à¤¨à¤¸à¥à¤à¥à¤·à¥ दाहशà¥à¤²à¥à¤ªà¤¶à¤¾à¤¨à¥à¤¤à¤¯à¥ ||९०||
dadyÄttailÄni cÄmÄni bastikarmaá¹i buddhimÄn|
nasyÄbhyañjanasÄkÄá¹£u dÄhaÅÅ«lÅpaÅÄntayÄ||90|
dadyAttailAni cemAni bastikarmaNi buddhimAn |
nasyAbhya~jjanasekeShu dAhashUlopashAntaye ||90||
The wise physician should administer the following oils as basti (enema) or nasya (nasal medication), abhyanga (massage) and parisheka to alleviate daha (burning sensation) and pain. [90]
Madhuparnyadi tailam
मधà¥à¤¯à¤·à¥à¤à¥à¤¯à¤¾à¤¸à¥à¤¤à¥à¤²à¤¾à¤¯à¤¾à¤¸à¥à¤¤à¥ [१] à¤à¤·à¤¾à¤¯à¥ पादशà¥à¤·à¤¿à¤¤à¥ |
तà¥à¤²à¤¾à¤¢à¤à¤ समà¤à¥à¤·à¥à¤°à¤ पà¤à¥à¤¤à¥ à¤à¤²à¥à¤à¥à¤ पलà¥à¤¨à¥à¤®à¤¿à¤¤à¥à¤ ||९१||
शतपà¥à¤·à¥à¤ªà¤¾à¤µà¤°à¥à¤®à¥à¤°à¥à¤µà¤¾à¤ªà¤¯à¤¸à¥à¤¯à¤¾à¤à¥à¤°à¥à¤à¤¨à¥à¤¦à¤¨à¥à¤ |
सà¥à¤¥à¤¿à¤°à¤¾à¤¹à¤à¤¸à¤ªà¤¦à¥à¤®à¤¾à¤à¤¸à¥à¤¦à¥à¤µà¤¿à¤®à¥à¤¦à¤¾à¤®à¤§à¥à¤ªà¤°à¥à¤£à¤¿à¤à¤¿à¤ ||९२||
à¤à¤¾à¤à¥à¤²à¥à¤à¥à¤·à¥à¤°à¤à¤¾à¤à¥à¤²à¥à¤¤à¤¾à¤®à¤²à¤à¥à¤¯à¥à¤¦à¥à¤§à¤¿à¤ªà¤¦à¥à¤®à¤à¥à¤ |
à¤à¥à¤µà¤à¤°à¥à¤·à¤à¤à¥à¤µà¤¨à¥à¤¤à¥à¤¤à¥à¤µà¤à¥à¤ªà¤¤à¥à¤°à¤¨à¤à¤µà¤¾à¤²à¤à¥à¤ ||९३||
पà¥à¤°à¤ªà¥à¤£à¥à¤¡à¤°à¥à¤à¤®à¤à¥à¤à¤¿à¤·à¥à¤ ासारिवà¥à¤¨à¥à¤¦à¥à¤°à¥à¤µà¤¿à¤¤à¥à¤¨à¥à¤¨à¤à¥à¤ |
à¤à¤¤à¥à¤·à¥à¤ªà¥à¤°à¤¯à¥à¤à¤¾à¤¤à¥à¤¤à¤¦à¥à¤§à¤¨à¥à¤¤à¤¿ तà¥à¤²à¤ मारà¥à¤¤à¤¶à¥à¤£à¤¿à¤¤à¤®à¥ ||९४||
सà¥à¤ªà¤¦à¥à¤°à¤µà¤ साà¤à¥à¤à¤¶à¥à¤²à¤ सरà¥à¤µà¤à¤¾à¤¤à¥à¤°à¤¾à¤¨à¥à¤à¤ तथा |
वातासà¥à¤à¥à¤ªà¤¿à¤¤à¥à¤¤à¤¦à¤¾à¤¹à¤¾à¤°à¥à¤¤à¤¿à¤à¥à¤µà¤°à¤à¥à¤¨à¤ बलवरà¥à¤£à¤à¥à¤¤à¥ ||९५||
à¤à¤¤à¤¿ मधà¥à¤ªà¤°à¥à¤£à¥à¤¯à¤¾à¤¦à¤¿à¤¤à¥à¤²à¤®à¥ |
madhuyaShTyAstulAyAstu [1] kaShAye pAdasheShite |
tailADhakaM samakShIraM pacet kalkaiH palonmitaiH ||91||
shatapuShpAvarImUrvApayasyAgurucandanaiH |
sthirAhaMsapadImAMsIdvimedAmadhuparNibhiH ||92||
kAkolIkShIrakAkolItAmalakyRuddhipadmakaiH |
jIvakarShabhajIvantItvakpatranakhavAlakaiH ||93||
prapauNDarIkama~jjiShThAsArivaindrIvitunnakaiH |
catuShprayogAttaddhanti tailaM mArutaÅonitam ||94||
sopadravaM sA~ggashUlaM sarvagAtrAnugaM tathA |
vÄtasRukpittadAhArtijvaraghnaM balavarNakRut ||95||
iti madhuparNyAditailam |
madhuyaá¹£á¹yÄstulÄyÄstu [1] kaá¹£ÄyÄ pÄdaÅÄá¹£itÄ|
tailÄá¸hakaá¹ samakṣīraá¹ pacÄt kalkaiḥ palÅnmitaiḥ||91||
Åatapuá¹£pÄvarÄ«mÅ«rvÄpayasyÄgurucandanaiḥ|
sthirÄhaá¹sapadÄ«mÄá¹sÄ«dvimÄdÄmadhupará¹ibhiḥ||92||
kÄkÅlÄ«kṣīrakÄkÅlÄ«tÄmalakyrÌ¥ddhipadmakaiḥ|
jÄ«vakará¹£abhajÄ«vantÄ«tvakpatranakhavÄlakaiḥ||93||
prapauá¹á¸arÄ«kamañjiá¹£á¹hÄsÄrivaindrÄ«vitunnakaiḥ|
catuá¹£prayÅgÄttaddhanti tailaá¹ mÄrutaÅÅá¹itam||94||
sÅpadravaá¹ sÄá¹
gaÅÅ«laá¹ sarvagÄtrÄnugaá¹ tathÄ|
vÄtÄsrÌ¥kpittadÄhÄrtijvaraghnaá¹ balavará¹akrÌ¥t||95||
iti madhupará¹yÄditailam
Decoction of four kg madhuyashti (Glycyrrhiza glabra) should be prepared and than 2.56 kg oil with equal quantity of milk be cooked with decoction in mild flame, during cooking kalka ( paste ) of shatapushpa, shatavari, murva, payasya (Holostemma rheedianum), aguru, chandana, shalparni, hansapadi(Adiantum lunulatum), mansi, meda, mahameda, madhuparni (Tinospora cordifolia), kakoli, kshirakakoli, tamalaki, á¹iddhi,padmaka, jeevaka, risbhaka, jeevanti (Leptadenia reticulate), twak, patra, nakha (Helix aspera), sugandhabala (Pabonia podorata), prapondarika (Cassia absus), manjishtha, sariva, aindri (Citrullus colocynthis) and vitunnaka (Coriandrum sativum) be added. This madhuparnayadi tailam be used in four ways pana, nasya, basti and snehana (intake, nasal medication, enema of medicated substance and massage with medicated oils) alleviates vatarakta associated with complications, pain in the body and disease spread all over the body. This oil is very effective in vatarakta with daha (burning sensation) caused by pitta and fever, it also promotes strength of the body and complexion. [91â95]
Sukumaraka tailam
मधà¥à¤à¤¸à¥à¤¯ शतठदà¥à¤°à¤¾à¤à¥à¤·à¤¾ à¤à¤°à¥à¤à¥à¤°à¤¾à¤£à¤¿ परà¥à¤·à¤à¤®à¥ |
मधà¥à¤à¥à¤¦à¤¨à¤ªà¤¾à¤à¥à¤¯à¥ ठपà¥à¤°à¤¸à¥à¤¥à¤ मà¥à¤à¥à¤à¤¾à¤¤à¤à¤¸à¥à¤¯ ठ||९६||
à¤à¤¾à¤¶à¥à¤®à¤°à¥à¤¯à¤¾à¤¢à¤à¤®à¤¿à¤¤à¥à¤¯à¥à¤¤à¤à¥à¤à¤¤à¥à¤°à¥à¤¦à¥à¤°à¥à¤£à¥ पà¤à¥à¤¦à¤ªà¤¾à¤®à¥ |
शà¥à¤·à¥à¤½à¤·à¥à¤à¤à¤¾à¤à¥ पà¥à¤¤à¥ ठतसà¥à¤®à¤¿à¤à¤¸à¥à¤¤à¥à¤²à¤¾à¤¢à¤à¤ पà¤à¥à¤¤à¥ ||९à¥||
तथाऽऽमलà¤à¤à¤¾à¤¶à¥à¤®à¤°à¥à¤¯à¤µà¤¿à¤¦à¤¾à¤°à¥à¤à¥à¤·à¥à¤°à¤¸à¥à¤ समà¥à¤ |
à¤à¤¤à¥à¤°à¥à¤¦à¥à¤°à¥à¤£à¥à¤¨ पयसा à¤à¤²à¥à¤à¤ दतà¥à¤¤à¥à¤µà¤¾ पलà¥à¤¨à¥à¤®à¤¿à¤¤à¤®à¥ ||९८||
à¤à¤¦à¤®à¥à¤¬à¤¾à¤®à¤²à¤à¤¾à¤à¥à¤·à¥à¤à¤ªà¤¦à¥à¤®à¤¬à¥à¤à¤à¤¶à¥à¤°à¥à¤à¤®à¥ |
शà¥à¤à¥à¤à¤¾à¤à¤à¤ शà¥à¤à¥à¤à¤µà¥à¤°à¤ लवाणठपिपà¥à¤ªà¤²à¥à¤ सितामॠ||९९||
à¤à¥à¤µà¤¨à¥à¤¯à¥à¤¶à¥à¤ सà¤à¤¸à¤¿à¤¦à¥à¤§à¤ à¤à¥à¤·à¥à¤¦à¥à¤°à¤ªà¥à¤°à¤¸à¥à¤¥à¥à¤¨ सà¤à¤¸à¥à¤à¥à¤¤à¥ |
नसà¥à¤¯à¤¾à¤à¥à¤¯à¤à¥à¤à¤¨à¤ªà¤¾à¤¨à¥à¤·à¥ बसà¥à¤¤à¥ à¤à¤¾à¤ªà¤¿ नियà¥à¤à¤¯à¥à¤¤à¥ ||१००||
वातवà¥à¤¯à¤¾à¤§à¤¿à¤·à¥ सरà¥à¤µà¥à¤·à¥ मनà¥à¤¯à¤¾à¤¸à¥à¤¤à¤®à¥à¤à¥ हनà¥à¤à¥à¤°à¤¹à¥ |
सरà¥à¤µà¤¾à¤à¥à¤à¥à¤à¤¾à¤à¥à¤à¤µà¤¾à¤¤à¥ ठà¤à¥à¤·à¤¤à¤à¥à¤·à¥à¤£à¥ à¤à¥à¤·à¤¤à¤à¥à¤µà¤°à¥ ||१०१||
सà¥à¤à¥à¤®à¤¾à¤°à¤à¤®à¤¿à¤¤à¥à¤¯à¥à¤¤à¤¦à¥à¤µà¤¾à¤¤à¤¾à¤¸à¥à¤°à¤¾à¤®à¤¯à¤¨à¤¾à¤¶à¤¨à¤®à¥ |
सà¥à¤µà¤°à¤µà¤°à¥à¤£à¤à¤°à¤ तà¥à¤²à¤®à¤¾à¤°à¥à¤à¥à¤¯à¤¬à¤²à¤ªà¥à¤·à¥à¤à¤¿à¤¦à¤®à¥ ||१०२||
à¤à¤¤à¤¿ सà¥à¤à¥à¤®à¤¾à¤°à¤à¤¤à¥à¤²à¤®à¥ |
madhukasya Åataá¹ drÄká¹£Ä kharjÅ«rÄá¹i parūṣakam|
madhÅ«kaudanapÄkyau ca prasthaá¹ muñjÄtakasya ca||96||
kÄÅmaryÄá¸hakamityÄtaccaturdrÅá¹Ä pacÄdapÄm|
ÅÄá¹£Ä'á¹£á¹abhÄgÄ pÅ«tÄ ca tasmiá¹stailÄá¸hakaá¹ pacÄt||97||
tathÄmalakakÄÅmaryavidÄrÄ«ká¹£urasaiḥ samaiḥ|
caturdrÅá¹Äna payasÄ kalkaá¹ dattvÄ palÅnmitam||98||
kadambÄmalakÄká¹£Åá¹apadmabÄ«jakaÅÄrukam|
ÅrÌ¥á¹
gÄá¹akaá¹ ÅrÌ¥á¹
gavÄraá¹ lavÄá¹aá¹ pippalīṠsitÄm||99||
jÄ«vanÄ«yaiÅca saá¹siddhaá¹ ká¹£audraprasthÄna saá¹srÌ¥jÄt|
nasyÄbhyañjanapÄnÄá¹£u bastau cÄpi niyÅjayÄt||100||
vÄtavyÄdhiá¹£u sarvÄá¹£u manyÄstambhÄ hanugrahÄ|
sarvÄá¹
gaikÄá¹
gavÄtÄ ca ká¹£atakṣīá¹Ä ká¹£atajvarÄ||101||
sukumÄrakamityÄtadvÄtÄsrÄmayanÄÅanam|
svaravará¹akaraá¹ tailamÄrÅgyabalapuá¹£á¹idam||102||
iti sukumÄrakatailam
madhukasya shataM drAkShA kharjUrANi parUShakam |
madhUkaudanapAkyau ca prasthaM mu~jjAtakasya ca ||96||
kAshmaryADhakamityetaccaturdrÅá¹Ä pacedapAm |
sheShe~aShTabhAge pUte ca tasmiMstailADhakaM pacet ||97||
tathA~a~amalakakAshmaryavidArIkShurasaiH samaiH |
caturdrÅá¹Äna payasA kalkaM dattvA palonmitam ||98||
kadambAmalakAkShoTapadmabIjakasherukam |
shRu~ggATakaM shRu~ggaveraM lavANaM pippalIM sitAm ||99||
jIvanIyaishca saMsiddhaM kShaudraprasthena saMsRujet |
nasyAbhya~jjanapAneShu bastau cApi niyojayet ||100||
vÄtavyAdhiShu sarveShu manyAstambhe hanugrahe |
sarvA~ggaikA~ggavAte ca kShatakShINe kShatajvare ||101||
sukumArakamityetadvÄtasrAmayanAshanam |
svaravarNakaraM tailamArogyabalapuShTidam ||102||
iti sukumArakatailam |
Madhuka 100 pala (about 4 kg) draksha, kharjura (Phoenix dactylifera), parushaka, madhuka (Bassia latifolia), audanapaki (abutilon indicum), munjataka (Saccharum munja) each one pala (400 gm) kashmarya, one adhaka (about 2.56 kg) all ingredients to be crushed and boiled in 40.96 liters of water, reduced to one eighth and filtered, with the decoction 2.56 kg oil, equal quantity of the juices of amalaki, kashmarya, vidari (Pueraria tuberosa) and sugarcane alongwith 40.96 liters of milk and 40 gms each of paste of following drugsâ kadamba (Anthocephalus kadama),amalaki, akshota (Juglans regia), lotus seeds (Nelumbium speciosum), kasheruka (Scirpus kysoor), shringataka (Trapa bispinosa), shunthi, saindhava, lavana (rock salt), pippali, sarkara (cane sugar), and herbs of jeevaniya gana (Ca. Su 4 /8-1) to be mixed and cooked. Then oil is prepared it allow to cool and then honey 640 gm should be added with and kept. This sukumaraka taila should be used in the form of nasyam (nasal medication), abhyanga (massage with medicated oils), pÄna (intake) and basti (enema) in all vata disorders, manyastambha (torticollis), hanugraha (lock jaw) sarvanga vata (generalized vata), ekanga vata (localized vata), kshatakshina (wasting caused by injury) and kshataja jwara (fever caused by wound) and it alleviates vatarakta; promotes voice, complexion, health, strength and corpulence of the body. [96â102]
This ends explanation of sukumarakam tailam.
Amritadya tailam
à¤à¥à¤¡à¥à¤à¥à¤ मधà¥à¤à¤ हà¥à¤°à¤¸à¥à¤µà¤ पà¤à¥à¤à¤®à¥à¤²à¤ पà¥à¤¨à¤°à¥à¤¨à¤µà¤¾à¤®à¥ |
रासà¥à¤¨à¤¾à¤®à¥à¤°à¤£à¥à¤¡à¤®à¥à¤²à¤ ठà¤à¥à¤µà¤¨à¥à¤¯à¤¾à¤¨à¤¿ लाà¤à¤¤à¤ ||१०३||
पलानाठशतà¤à¥à¤°à¥à¤à¤¾à¤à¥à¤°à¥à¤¬à¤²à¤¾à¤ªà¤à¥à¤à¤¶à¤¤à¤ तथा |
à¤à¥à¤²à¤¬à¤¿à¤²à¥à¤µà¤¯à¤µà¤¾à¤¨à¥à¤®à¤¾à¤·à¤¾à¤¨à¥à¤à¥à¤²à¤¤à¥à¤¥à¤¾à¤à¤¶à¥à¤à¤¾à¤¢à¤à¥à¤¨à¥à¤®à¤¿à¤¤à¤¾à¤¨à¥ ||१०४||
à¤à¤¾à¤¶à¥à¤®à¤°à¥à¤¯à¤¾à¤£à¤¾à¤ सà¥à¤¶à¥à¤·à¥à¤à¤¾à¤£à¤¾à¤ दà¥à¤°à¥à¤£à¤ दà¥à¤°à¥à¤£à¤¶à¤¤à¥à¤½à¤®à¥à¤à¤¸à¤¿ |
साधयà¥à¤à¥à¤à¤°à¥à¤à¤°à¤ धà¥à¤¤à¤ à¤à¤¤à¥à¤°à¥à¤¦à¥à¤°à¥à¤£à¤ ठशà¥à¤·à¤¯à¥à¤¤à¥ ||१०५||
तà¥à¤²à¤¦à¥à¤°à¥à¤£à¤ पà¤à¥à¤¤à¥à¤¤à¥à¤¨ दतà¥à¤¤à¥à¤µà¤¾ पà¤à¥à¤à¤à¥à¤£à¤ पयठ|
पिषà¥à¤à¥à¤µà¤¾ तà¥à¤°à¤¿à¤ªà¤²à¤¿à¤à¤ à¤à¥à¤µ à¤à¤¨à¥à¤¦à¤¨à¥à¤¶à¥à¤°à¤à¥à¤¶à¤°à¤®à¥ ||१०६||
पतà¥à¤°à¥à¤²à¤¾à¤à¥à¤°à¥à¤à¥à¤·à¥à¤ ानि तà¤à¤°à¤ मधà¥à¤¯à¤·à¥à¤à¤¿à¤à¤¾à¤®à¥ |
मà¤à¥à¤à¤¿à¤·à¥à¤ ाषà¥à¤à¤ªà¤²à¤ à¤à¥à¤µ ततॠसिदà¥à¤§à¤ सारà¥à¤µà¤¯à¥à¤à¤¿à¤à¤®à¥ ||१०à¥||
वातरà¤à¥à¤¤à¥ à¤à¥à¤·à¤¤à¤à¥à¤·à¥à¤£à¥ à¤à¤¾à¤°à¤¾à¤°à¥à¤¤à¥ à¤à¥à¤·à¥à¤£à¤°à¥à¤¤à¤¸à¤¿ |
वà¥à¤ªà¤¨à¤¾à¤à¥à¤·à¥à¤ªà¤à¤à¥à¤¨à¤¾à¤¨à¤¾à¤ सरà¥à¤µà¤¾à¤à¥à¤à¥à¤à¤¾à¤à¥à¤à¤°à¥à¤à¤¿à¤£à¤¾à¤®à¥ ||१०८||
यà¥à¤¨à¤¿à¤¦à¥à¤·à¤®à¤ªà¤¸à¥à¤®à¤¾à¤°à¤®à¥à¤¨à¥à¤®à¤¾à¤¦à¤ à¤à¤à¥à¤à¤ªà¤à¥à¤à¥à¤¤à¤¾à¤®à¥ |
हनà¥à¤¯à¤¾à¤¤à¥ पà¥à¤°à¤¸à¤µà¤¨à¤ [१] à¤à¥à¤¤à¤¤à¥à¤¤à¥à¤²à¤¾à¤à¥à¤°à¥à¤¯à¤®à¤®à¥à¤¤à¤¾à¤¹à¥à¤µà¤¯à¤®à¥ ||१०९||
à¤à¤¤à¥à¤¯à¤®à¥à¤¤à¤¾à¤¦à¥à¤¯à¤ तà¥à¤²à¤®à¥ |
guá¸Å«cīṠmadhukaá¹ hrasvaá¹ pañcamÅ«laá¹ punarnavÄm|
rÄsnÄmÄraá¹á¸amÅ«laá¹ ca jÄ«vanÄ«yÄni lÄbhataḥ||103||
palÄnÄá¹ ÅatakairbhÄgairbalÄpañcaÅataá¹ tathÄ|
kÅlabilvayavÄnmÄá¹£ÄnkulatthÄá¹ÅcÄá¸hakÅnmitÄn||104||
kÄÅmaryÄá¹Äá¹ suÅuá¹£kÄá¹Äá¹ drÅá¹aá¹ drÅá¹aÅatÄ'mbhasi|
sÄdhayÄjjarjaraá¹ dhautaá¹ caturdrÅá¹aá¹ ca ÅÄá¹£ayÄt||105||
tailadrÅá¹aá¹ pacÄttÄna dattvÄ pañcaguá¹aá¹ payaḥ|
piá¹£á¹vÄ tripalikaá¹ caiva candanÅÅÄ«rakÄÅaram||106||
patrailÄgurukuá¹£á¹hÄni tagaraá¹ madhuyaá¹£á¹ikÄm|
mañjiá¹£á¹hÄá¹£á¹apalaá¹ caiva tat siddhaá¹ sÄrvayaugikam||107||
vÄtaraktÄ ká¹£atakṣīá¹Ä bhÄrÄrtÄ kṣīá¹arÄtasi|
vÄpanÄká¹£ÄpabhagnÄnÄá¹ sarvÄá¹
gaikÄá¹
garÅgiá¹Äm||108||
yÅnidÅá¹£amapasmÄramunmÄdaá¹ khañjapaá¹
gutÄm|
hanyÄt prasavanaá¹ [1] caitattailÄgryamamrÌ¥tÄhvayam||109||
ity amrÌ¥tÄdyaá¹ tailam
Guá¸Å«cÄ«M madhukaM hrasvaM pa~jcamUlaM punarnavAm |
rAsnAmeraNDamUlaM ca jIvanIyAni lAbhataH ||103||
palAnAM shatakairbhAgairbalApa~jcashataM tathA |
kolabilvayavAnmAShAnkulatthAMshcADhakonmitAn ||104||
kAshmaryANAM sushuShkANAM droNaM droNashate~ambhasi |
sAdhayejjarjaraM dhautaM caturdroNaM ca sheShayet ||105||
tailadroNaM pacettena dattvA pa~jcaguNaM payaH |
piShTvA tripalikaM caiva candanoshIrakesharam ||106||
patrailAgurukuShThAni tagaraM madhuyaShTikAm |
ma~jjiShThAShTapalaM caiva tat siddhaM sArvayaugikam ||107||
vAtarakte kShatakShINe bhArArte kShINaretasi |
vepanAkShepabhagnAnAM sarvA~ggaikA~ggarogiNAm ||108||
yonidoÅamapasmAramunmAdaM kha~jjapa~ggutAm |
hanyAt prasavanaM [1] caitattailAgryamamRutAhvayam ||109||
ityamRutAdyaM tailam |
Guduchi, madhuka, laghu panchamula (shalparni, prishnaparni, choti kateri, badi kateri, gokshura), punarnava, rasna, eranda moola, herbs of jeevaniya gana (each 4 kg), bala (20 kg), kola (Zizyphus jujuba), bilwa, yava, masha (black gram) and kulattha (horse shoe gram ) each 2.56 kg, dried fruit of kashmarya, all substances well crushed and then boiled in 1024 liters water and reduced to about 40.96 liters and filtered, now 10.24 liters oil and five times (about 56.20 liters ) milk is added with decoction and cooked alongwith the paste of chandana, usheera (Andropogon muricatus), keshara, tejapatra, aguru, kustha, tagara, madhuyashti and manjishtha each 120 gm be added with. After well cooked as per sneha siddhi lakshana the oil is separated. This oil known as amritadya taila is very effective in vatarakta, kshatakshina (wasting caused by injury), affliction by carrying heavy load, ksheena sukra (weakness/ dyskinesia of semen), vepana (tremors), convulsions, fractures and generalized or localized diseases. It also alleviates yonidosha (diseases of female reproductive system), apasmara (epilepsy), unmada (insanity), khanjapangutam (limping and lameness) and makes possible easy delivery of foetus. [103â109]
This explains amritadyam tailam.
Mahapadma tailam
पदà¥à¤®à¤µà¥à¤¤à¤¸à¤¯à¤·à¥à¤à¥à¤¯à¤¾à¤¹à¥à¤µà¤«à¥à¤¨à¤¿à¤²à¤¾à¤ªà¤¦à¥à¤®à¤à¥à¤¤à¥à¤ªà¤²à¥à¤ |
पà¥à¤¥à¤à¥à¤ªà¤à¥à¤à¤ªà¤²à¥à¤°à¥à¤¦à¤°à¥à¤à¤¬à¤²à¤¾à¤à¤¨à¥à¤¦à¤¨à¤à¤¿à¤à¤¶à¥à¤à¥à¤ ||११०||
à¤à¤²à¥ शà¥à¤¤à¥à¤ पà¤à¥à¤¤à¥à¤¤à¥à¤²à¤ªà¥à¤°à¤¸à¥à¤¥à¤ सà¥à¤µà¥à¤°à¤¸à¤®à¥à¤®à¤¿à¤¤à¤®à¥ |
लà¥à¤§à¥à¤°à¤à¤¾à¤²à¥à¤¯à¤à¥à¤¶à¥à¤°à¤à¥à¤µà¤à¤°à¥à¤·à¤à¤à¥à¤¶à¤°à¥à¤ ||१११||
मदयनà¥à¤¤à¥à¤²à¤¤à¤¾à¤ªà¤¤à¥à¤°à¤ªà¤¦à¥à¤®à¤à¥à¤¶à¤°à¤ªà¤¦à¥à¤®à¤à¥à¤ |
पà¥à¤°à¤ªà¥à¤£à¥à¤¡à¤°à¥à¤à¤à¤¾à¤¶à¥à¤®à¤°à¥à¤¯à¤®à¤¾à¤à¤¸à¥à¤®à¥à¤¦à¤¾à¤ªà¥à¤°à¤¿à¤¯à¤à¥à¤à¥à¤à¤¿à¤ ||११२||
à¤à¥à¤à¥à¤à¥à¤®à¤¸à¥à¤¯ पलारà¥à¤§à¥à¤¨ मà¤à¥à¤à¤¿à¤·à¥à¤ ायाठपलà¥à¤¨ ठ|
महापदà¥à¤®à¤®à¤¿à¤¦à¤ तà¥à¤²à¤ वातासà¥à¤à¥à¤à¥à¤µà¤°à¤¨à¤¾à¤¶à¤¨à¤®à¥ ||११३||
à¤à¤¤à¤¿ महापदà¥à¤®à¤ तà¥à¤²à¤®à¥ |
padmavetasayaShTyAhvaphenilApadmakotpalaiH |
pRuthakpa~jcapalairdarbhabalAcandanakiMshukaiH ||110||
jale shRutaiH pacettailaprasthaM sauvIrasammitam |
lodhrakAlIyakoshIrajIvakarShabhakesharaiH ||111||
madayantIlatApatrapadmakesharapadmakaiH |
prapauNDarIkakAshmaryamAMsImedApriya~ggubhiH ||112||
ku~gkumasya palArdhena ma~jjiShThAyAH palena ca |
mahApadmamidaM tailaM vÄtasRugjvaranAshanam ||113||
iti mahApadmaM tailam |
padmavÄtasayaá¹£á¹yÄhvaphÄnilÄpadmakÅtpalaiḥ|
prÌ¥thakpañcapalairdarbhabalÄcandanakiá¹Åukaiḥ||110||
jalÄ ÅrÌ¥taiḥ pacÄttailaprasthaá¹ sauvÄ«rasammitam|
lÅdhrakÄlÄ«yakÅÅÄ«rajÄ«vakará¹£abhakÄÅaraiḥ||111||
madayantÄ«latÄpatrapadmakÄÅarapadmakaiḥ|
prapauá¹á¸arÄ«kakÄÅmaryamÄá¹sÄ«mÄdÄpriyaá¹
gubhiḥ||112||
kuá¹
kumasya palÄrdhÄna mañjiá¹£á¹hÄyÄḥ palÄna ca|
mahÄpadmamidaá¹ tailaá¹ vÄtÄsrÌ¥gjvaranÄÅanam||113||
iti mahÄpadmaá¹ tailam|
Padma, vetasa (Salix caprea), madhuyashti, phenila (Sapindus mukorossi), kamala, utapala, bala, chandana and kinshuka (butea frondoÅa) each 200 gm crushed and decocted in water. With this decoction 640 gm of oil should be cooked with equal quantity of sauvira (type of vinegar) and paste of lodhra, kaliyaka (Barberis aristata), ushira, jeevaka, risbhaka (in lieu Pueraria tuberosa) nagakeshara, padmaka, prapaundrika, kashmarya, mansi, meda, priyangu and kumkuma 20 gm and manjishta 40 gm. This mahapadma taila alleviates vatarakta and jwara (fever). [110-113]
This ends explanation of mahapadma tailam.
Khuddaka padmaka tailam
पदà¥à¤®à¤à¥à¤¶à¥à¤°à¤¯à¤·à¥à¤à¥à¤¯à¤¾à¤¹à¥à¤µà¤°à¤à¤¨à¥à¤à¥à¤µà¤¾à¤¥à¤¸à¤¾à¤§à¤¿à¤¤à¤®à¥ |
सà¥à¤¯à¤¾à¤¤à¥ पिषà¥à¤à¥à¤ सरà¥à¤à¤®à¤à¥à¤à¤¿à¤·à¥à¤ ावà¥à¤°à¤¾à¤à¤¾à¤à¥à¤²à¤¿à¤à¤¨à¥à¤¦à¤¨à¥à¤ ||११४||
à¤à¥à¤¡à¥à¤¡à¤¾à¤à¤ªà¤¦à¥à¤®à¤à¤®à¤¿à¤¦à¤ तà¥à¤²à¤ वातासà¥à¤°à¤¦à¤¾à¤¹à¤¨à¥à¤¤à¥ |११५|
à¤à¤¤à¤¿ à¤à¥à¤¡à¥à¤¡à¤¾à¤à¤ªà¤¦à¥à¤®à¤à¤ तà¥à¤²à¤®à¥ |
padmakÅÅÄ«rayaá¹£á¹yÄhvarajanÄ«kvÄthasÄdhitam|
syÄt piá¹£á¹aiḥ sarjamañjiá¹£á¹hÄvÄ«rÄkÄkÅlicandanaiḥ||114||
khuá¸á¸Äkapadmakamidaá¹ tailaá¹ vÄtÄsradÄhanut|115|
iti khuá¸á¸Äkapadmakaá¹ tailam
padmakoshIrayaShTyAhvarajanIkvAthasAdhitam |
syAt piShTaiH sarjama~jjiShThAvIrAkAkolicandanaiH ||114||
khuDDAkapadmakamidaM tailaM vÄtasradAhanut |115|
iti khuDDAkapadmakaM tailam |
Oil fortified with the decoction of padmaka, ushira, madhuyashti, and haridra along with the paste of sarja (Shorea robusta) manjishtha, veera, kakoli, and chandana. This khuddakapadmaka taila alleviates vatarakta and daha (burning sensation) [114â115]
This ends explanation of khuddakapadmaka tailam.
Shatapaki madhuka tailam
शतà¥à¤¨ यषà¥à¤à¤¿à¤®à¤§à¥à¤à¤¾à¤¤à¥ साधà¥à¤¯à¤ दशà¤à¥à¤£à¤ पयठ||११५||
तसà¥à¤®à¤¿à¤à¤¸à¥à¤¤à¥à¤²à¥ à¤à¤¤à¥à¤°à¥à¤¦à¥à¤°à¥à¤£à¥ मधà¥à¤à¤¸à¥à¤¯ पलà¥à¤¨ तॠ|
सिदà¥à¤§à¤ मधà¥à¤à¤à¤¾à¤¶à¥à¤®à¤°à¥à¤¯à¤¸à¥à¤°à¥à¤µà¤¾ वातरà¤à¥à¤¤à¤¨à¥à¤¤à¥ ||११६||
मधà¥à¤ªà¤°à¥à¤£à¥à¤¯à¤¾à¤ पलठपिषà¥à¤à¥à¤µà¤¾ तà¥à¤²à¤ªà¥à¤°à¤¸à¥à¤¥à¤ à¤à¤¤à¥à¤°à¥à¤à¥à¤£à¥|
à¤à¥à¤·à¥à¤°à¥ साधà¥à¤¯à¤ शतठà¤à¥à¤¤à¥à¤µà¤¾ तदà¥à¤µà¤ मधà¥à¤à¤¾à¤à¥à¤à¤¤à¥ ||११à¥||
सिदà¥à¤§à¤ दà¥à¤¯à¤ तà¥à¤°à¤¿à¤¦à¥à¤·à¥ [१] सà¥à¤¯à¤¾à¤¦à¥à¤µà¤¾à¤¤à¤¾à¤¸à¥à¤°à¥ शà¥à¤µà¤¾à¤¸à¤à¤¾à¤¸à¤¨à¥à¤¤à¥ |
हà¥à¤¤à¥à¤ªà¤¾à¤£à¥à¤¡à¥à¤°à¥à¤à¤µà¥à¤¸à¤°à¥à¤ªà¤à¤¾à¤®à¤²à¤¾à¤¦à¤¾à¤¹à¤¨à¤¾à¤¶à¤¨à¤®à¥ ||११८||
à¤à¤¤à¤¿ शतपाà¤à¤ मधà¥à¤à¤¤à¥à¤²à¤®à¥ ||
ÅatÄna yaá¹£á¹imadhukÄt sÄdhyaá¹ daÅaguá¹aá¹ payaḥ||115||
tasmiá¹stailÄ caturdrÅá¹Ä madhukasya palÄna tu|
siddhaá¹ madhukakÄÅmaryasairvÄ vÄtaraktanut||116||
madhupará¹yÄḥ palaá¹ piá¹£á¹vÄ tailaprasthaá¹ caturguá¹Ä|
kṣīrÄ sÄdhyaá¹ Åataá¹ krÌ¥tvÄ tadÄvaá¹ madhukÄcchatÄ||117||
siddhaá¹ dÄyaá¹ tridÅá¹£Ä [1] syÄdvÄtÄsrÄ ÅvÄsakÄsanut|
hrÌ¥tpÄá¹á¸urÅgavÄ«sarpakÄmalÄdÄhanÄÅanam||118||
iti ÅatapÄkaá¹ madhukatailam
shatena yaShTimadhukAt sÄdhyaM dashaguNaM payaH ||115||
tasmiMstaile caturdrÅá¹Ä madhukasya palena tu |
siddhaM madhukakAshmaryasairvA vÄtaraktanut ||116||
madhuparNyAH palaM piShTvA tailaprasthaM caturguNe |
kShIre sÄdhyaM shataM kRutvA tadevaM madhukAcchate ||117||
siddhaM deyaM tridoShe [1] syAdvÄtasre shvAsakAsanut |
hRutpANDurogavIsarpakAmalAdAhanAshanam ||118||
iti shatapAkaM madhukatailam |
4 kg of madhuyaÅti is boiled in ten times of milk (40 litres) and reduced to 10 litres, with this oil 40.96 litres should be cooked with the paste of 40 gm of madhuka or juice of madhuka and kashmarya. This taila alleviates vatarakta.
Paste of madhuparni 40 gm, oil 640 gm should be cooked with the paste of madhuparni 40 gm and 2.56 liter milk and taila is obtained. This should be repeated hundred times, adding paste of madhuka 40 gms each times. It should be used in tridoshaja vatarakta and is also beneficial in dyspnea, cough, cardiac disorders, anemia, erysepales, jaundice and burning sensation. [115â118]
This ends explanation of shatapakam madhuka tailam.
Shatapaki or sahastrapaki bala tailam
बलाà¤à¤·à¤¾à¤¯à¤à¤²à¥à¤à¤¾à¤à¥à¤¯à¤¾à¤ तà¥à¤²à¤ à¤à¥à¤·à¥à¤°à¤¸à¤®à¤ पà¤à¥à¤¤à¥ |
सहसà¥à¤°à¤ [१] शतवारठवा वातासà¥à¤à¥à¤µà¤¾à¤¤à¤°à¥à¤à¤¨à¥à¤¤à¥ ||११९||
रसायनमिदठशà¥à¤°à¥à¤·à¥à¤ मिनà¥à¤¦à¥à¤°à¤¿à¤¯à¤¾à¤£à¤¾à¤ पà¥à¤°à¤¸à¤¾à¤¦à¤¨à¤®à¥ |
à¤à¥à¤µà¤¨à¤ बà¥à¤à¤¹à¤£à¤ सà¥à¤µà¤°à¥à¤¯à¤ शà¥à¤à¥à¤°à¤¾à¤¸à¥à¤à¥à¤¦à¥à¤·à¤¨à¤¾à¤¶à¤¨à¤®à¥ ||१२०||
à¤à¤¤à¤¿ सहसà¥à¤°à¤ªà¤¾à¤à¤ शतपाà¤à¤ वा बलातà¥à¤²à¤®à¥ |
balÄkaá¹£ÄyakalkÄbhyÄá¹ tailaá¹ kṣīrasamaá¹ pacÄt|
sahasraá¹ [1] ÅatavÄraá¹ vÄ vÄtÄsrÌ¥gvÄtarÅganut||119||
rasÄyanamidaá¹ ÅrÄá¹£á¹hamindriyÄá¹Äá¹ prasÄdanam|
jÄ«vanaá¹ brÌ¥á¹haá¹aá¹ svaryaá¹ ÅukrÄsrÌ¥gdÅá¹£anÄÅanam||120||
iti sahasrapÄkaá¹ ÅatapÄkaá¹ vÄ balÄtailam
balAkaShAyakalkAbhyAM tailaM kShIrasamaM pacet |
sahasraM [1] shatavAraM vA vÄtasRugvÄtaroganut ||119||
rasAyanamidaM shreShThamindriyANAM prasAdanam |
jIvanaM bRuMhaNaM svaryaM shukrAsRugdoÅanAshanam ||120||
iti sahasrapAkaM shatapAkaM vA balAtailam
Take decoction of bala, paste of bala, milk and oil and cook till siddha lakshana is observed. The process should be repeated either hundred or thousand times. This bala taila alleviates vatarakta and vata disorders. It is an excellent rasayana, which is very good promoter of sensual well being, vitaliser, promote body build, very well for voice, and alleviates shukra dhatu elated as well as menstrual disorders. [119â120]
à¤à¥à¤¡à¥à¤à¥à¤°à¤¸à¤¦à¥à¤à¥à¤§à¤¾à¤à¥à¤¯à¤¾à¤ तà¥à¤²à¤ दà¥à¤°à¤¾à¤à¥à¤·à¤¾à¤°à¤¸à¥à¤¨ वा |
सिदà¥à¤§à¤ मधà¥à¤à¤à¤¾à¤¶à¥à¤®à¤°à¥à¤¯à¤°à¤¸à¥à¤°à¥à¤µà¤¾ वातरà¤à¥à¤¤à¤¨à¥à¤¤à¥ ||१२१||
à¤à¤°à¤¨à¤¾à¤²à¤¾à¤¢à¤à¥ तà¥à¤²à¤ पादसरà¥à¤à¤°à¤¸à¤ शà¥à¤¤à¤®à¥ |
पà¥à¤°à¤à¥à¤¤à¥ à¤à¤à¤¿à¤¤à¤ तà¥à¤¯à¥ à¤à¥à¤µà¤°à¤¦à¤¾à¤¹à¤¾à¤°à¥à¤¤à¤¿à¤¨à¥à¤¤à¥ परमॠ||१२२||
guá¸Å«cÄ«rasadugdhÄbhyÄá¹ tailaá¹ drÄká¹£ÄrasÄna vÄ|
siddhaá¹ madhukakÄÅmaryarasairvÄ vÄtaraktanut||121||
ÄranÄlÄá¸hakÄ tailaá¹ pÄdasarjarasaá¹ ÅrÌ¥tam|
prabhÅ«tÄ khajitaá¹ tÅyÄ jvaradÄhÄrtinut param||122||
Guá¸Å«cÄ«rasadugdhAbhyAM tailaM drAkShArasena vA |
siddhaM madhukakAshmaryarasairvA vÄtaraktanut ||121||
AranAlADhake tailaM pAdasarjarasaM shRutam |
prabhUte khajitaM toye jvaradAhArtinut param ||122||
Oil cooked with the juice of the guduchi and milk or with grape juice or with the juice of madhuka and kashmarya alleviates vatarakta.
Oil 650 ml cooked in l2.56 liters of sour gruel with one fourth sarja rasa (resin of Shorea robusta) and then churned in plenty of water and separated. This oil is an excellent alleviator of discomfort of jwara and daha (fever and burning sensation). [121â122]
Pinda tailam
समधà¥à¤à¥à¤à¤¿à¤·à¥à¤à¤®à¤¾à¤à¥à¤à¤¿à¤·à¥à¤ ठससरà¥à¤à¤°à¤¸à¤¸à¤¾à¤°à¤¿à¤µà¤®à¥ |
पिणà¥à¤¡à¤¤à¥à¤²à¤ तदà¤à¥à¤¯à¤à¥à¤à¤¾à¤¦à¥à¤¬à¤¾à¤¤à¤°à¤à¥à¤¤à¤°à¥à¤à¤¾à¤ªà¤¹à¤®à¥ ||१२३||
à¤à¤¤à¤¿ पिणà¥à¤¡à¤¤à¥à¤²à¤®à¥ |
samadhÅ«cchiá¹£á¹amañjiá¹£á¹haá¹ sasarjarasasÄrivam|
piá¹á¸atailaá¹ tadabhyaá¹
gÄdbÄtaraktarujÄpaham||123||
iti piá¹á¸atailam
samadhUcchiShTamA~jjiShThaM sasarjarasasArivam |
piNDatailaM tadabhya~ggAdbAtaraktarujApaham ||123||
iti piNDatailam |
Oil cooked with the honey bee wax, manjistha, sarja rasa (resin of shorea robusta) and sariva. This oil known as pinda taila, if applied on the body alleviates pain in vatarakta. [123]
This ends the explanation of pinda tailam.
Dashamula processed milk
दशमà¥à¤²à¤¶à¥à¤¤à¤ à¤à¥à¤·à¥à¤°à¤ सदà¥à¤¯à¤ शà¥à¤²à¤¨à¤¿à¤µà¤¾à¤°à¤£à¤®à¥ |
परिषà¥à¤à¥à¤½à¤¨à¤¿à¤²à¤ªà¥à¤°à¤¾à¤¯à¥ तदà¥à¤µà¤¤à¥ à¤à¥à¤·à¥à¤£à¥à¤¨ सरà¥à¤ªà¤¿à¤·à¤¾ ||१२४||
daÅamÅ«laÅrÌ¥taá¹ kṣīraá¹ sadyaḥ ÅÅ«lanivÄraá¹am|
pariá¹£ÄkÅ'nilaprÄyÄ tadvat kÅá¹£á¹Äna sarpiá¹£Ä||124||
dashamUlashRutaM kShIraM sadyaH shUlanivAraNam |
pariSheko~anilaprAye tadvat koShNena sarpiShA ||124||
The milk boiled with decoction of dashamula alleviates pain immediately. Application of warm ghee on the body may remove vatika shula (pain caused by vata). [124]
Various external applications
सà¥à¤¨à¥à¤¹à¥à¤°à¥à¤®à¤§à¥à¤°à¤¸à¤¿à¤¦à¥à¤§à¥à¤°à¥à¤µà¤¾ à¤à¤¤à¥à¤°à¥à¤à¤¿à¤ परिषà¥à¤à¤¯à¥à¤¤à¥ |
सà¥à¤¤à¤®à¥à¤à¤¾à¤à¥à¤·à¥à¤ªà¤à¤¶à¥à¤²à¤¾à¤°à¥à¤¤à¤ à¤à¥à¤·à¥à¤£à¥à¤°à¥à¤¦à¤¾à¤¹à¥ तॠशà¥à¤¤à¤²à¥à¤ ||१२५||
तदà¥à¤µà¤¦à¥à¤à¤µà¥à¤¯à¤¾à¤µà¤¿à¤à¤à¥à¤à¤¾à¤à¥à¤ à¤à¥à¤·à¥à¤°à¥à¤¸à¥à¤¤à¥à¤²à¤µà¤¿à¤®à¤¿à¤¶à¥à¤°à¤¿à¤¤à¥à¤ |
à¤à¥à¤µà¤¾à¤¥à¥à¤°à¥à¤µà¤¾ à¤à¥à¤µà¤¨à¥à¤¯à¤¾à¤¨à¤¾à¤ पà¤à¥à¤à¤®à¥à¤²à¤¸à¥à¤¯ वा à¤à¤¿à¤·à¤à¥ ||१२६||
snÄhairmadhurasiddhairvÄ caturbhiḥ pariá¹£ÄcayÄt|
stambhÄká¹£ÄpakaÅÅ«lÄrtaá¹ kÅá¹£á¹airdÄhÄ tu ÅÄ«talaiḥ||125||
tadvadgavyÄvikacchÄgaiḥ kṣīraistailavimiÅritaiḥ|
kvÄthairvÄ jÄ«vanÄ«yÄnÄá¹ pañcamÅ«lasya vÄ bhiá¹£ak||126||
snehairmadhurasiddhairvA caturbhiH pariShecayet |
stambhAkShepakashUlArtaM koShNairdAhe tu shItalaiH ||125||
tadvadgavyAvikacchAgaiH kShIraistailavimishritaiH |
kvAthairvA jIvanIyAnAM pa~jcamUlasya vA bhiShak ||126||
In case, if the patient of vatarakta is suffering from stambha (stiffness of the joints), akshepa (convulsions), and pain, one should apply four types of sneha (taila, ghee, vasa and majja) all over the body processed with herbs of madhura gana (jeevaniya gana) and apply warm sneha, if there is burning sensation than cold sneha be applied. Milk of cow, sheep and goat mixed with oil or decoction of jeevaniya gana mixed with oil or decoction of panchamula mixed with oil is sprinkled over in similar ways. [125-126]
दà¥à¤°à¤¾à¤à¥à¤·à¥à¤à¥à¤·à¥à¤°à¤¸à¤®à¤¦à¥à¤¯à¤¾à¤¨à¤¿ दधिमसà¥à¤¤à¥à¤µà¤®à¥à¤²à¤à¤¾à¤à¥à¤à¤¿à¤à¤®à¥ |
सà¥à¤à¤¾à¤°à¥à¤¥à¥ तणà¥à¤¡à¥à¤²à¤à¥à¤·à¥à¤¦à¥à¤°à¤¶à¤°à¥à¤à¤°à¤¾à¤®à¥à¤¬à¥ ठशसà¥à¤¯à¤¤à¥ ||१२à¥||
drÄká¹£Äká¹£urasamadyÄni dadhimastvamlakÄñjikam|
sÄkÄrthÄ taá¹á¸ulaká¹£audraÅarkarÄmbu ca ÅasyatÄ||127||
drAkShekShurasamadyAni dadhimastvamlakA~jjikam |
sekArthe taNDulakShaudrasharkarAmbu ca shasyate ||127||
Either juice of grapes or decoction of dried grapes (Vitis vinifera), juice of sugarcane, wine, curd water, sour gruel, rice water, honey and sugar well mixed and sprinkled over the body of the patient suffering from vatarakta to alleviate daha (burning sensation). [127]
à¤à¥à¤®à¥à¤¦à¥à¤¤à¥à¤ªà¤²à¤ªà¤¦à¥à¤®à¤¾à¤¦à¥à¤¯à¥à¤°à¥à¤®à¤£à¤¿à¤¹à¤¾à¤°à¥à¤ सà¤à¤¨à¥à¤¦à¤¨à¥à¤ |
शà¥à¤¤à¤¤à¥à¤¯à¤¾à¤¨à¥à¤à¥à¤°à¥à¤¦à¤¾à¤¹à¥ पà¥à¤°à¥à¤à¥à¤·à¤£à¤ सà¥à¤ªà¤°à¥à¤¶à¤¨à¤ हितमॠ||१२८||
kumudÅtpalapadmÄdyairmaá¹ihÄraiḥ sacandanaiḥ|
ÅÄ«tatÅyÄnugairdÄhÄ prÅká¹£aá¹aá¹ sparÅanaá¹ hitam||128||
kumudotpalapadmAdyairmaNihAraiH sacandanaiH |
shItatoyAnugairdAhe prokShaNaM sparshanaM hitam ||128||
In case of burning sensation sponging and contact with the flowers of kumuda, utpala, padma (different varieties of lotus) etc, necklace of gems and sandal wood pieces immersed in cold water is beneficial. [128]
à¤à¤¨à¥à¤¦à¥à¤°à¤ªà¤¾à¤¦à¤¾à¤®à¥à¤¬à¥à¤¸à¤à¤¸à¤¿à¤à¥à¤¤à¥ à¤à¥à¤·à¥à¤®à¤ªà¤¦à¥à¤®à¤¦à¤²à¤à¥à¤à¤¦à¥ |
शयनॠपà¥à¤²à¤¿à¤¨à¤¸à¥à¤ªà¤°à¥à¤¶à¤¶à¥à¤¤à¤®à¤¾à¤°à¥à¤¤à¤µà¥à¤à¤¿à¤¤à¥ ||१२९||
à¤à¤¨à¥à¤¦à¤¨à¤¾à¤°à¥à¤¦à¥à¤°à¤¸à¥à¤¤à¤¨à¤à¤°à¤¾à¤ पà¥à¤°à¤¿à¤¯à¤¾ नारà¥à¤¯à¤ पà¥à¤°à¤¿à¤¯à¤à¤µà¤¦à¤¾à¤ |
सà¥à¤ªà¤°à¥à¤¶à¤¶à¥à¤¤à¤¾à¤ सà¥à¤à¤¸à¥à¤ªà¤°à¥à¤¶à¤¾ à¤à¥à¤¨à¤¨à¥à¤¤à¤¿ दाहठरà¥à¤à¤ à¤à¥à¤²à¤®à¤®à¥ ||१३०||
candrapÄdÄmbusaá¹siktÄ ká¹£aumapadmadalacchadÄ|
ÅayanÄ pulinasparÅaÅÄ«tamÄrutavÄ«jitÄ||129||
candanÄrdrastanakarÄḥ priyÄ nÄryaḥ priyaá¹vadÄḥ|
sparÅaÅÄ«tÄḥ sukhasparÅÄ ghnanti dÄhaá¹ rujaá¹ klamam||130||
candrapAdAmbusaMsikte kShaumapadmadalacchade |
shayane pulinasparshashItamArutavIjite ||129||
candanArdrastanakarAH priyA nAryaH priyaMvadAH |
sparshashItAH sukhasparshA ghnanti dAhaM rujaM klamam ||130||
The patient lying on a bed moistened with dews, exposed to moon rays, covered with flax and lotus leaves and fanned with breeze cooled by contact of sandy beach, and touched by beloved and sweet spoken women who have applied sandal paste on their breasts and hands due to which their body touch has become cold and smooth, it reduces burning sensation, pain and exhaustion. [129-130]
सराà¤à¥ सरà¥à¤à¥ दाहॠरà¤à¥à¤¤à¤ विसà¥à¤°à¤¾à¤µà¥à¤¯ लà¥à¤ªà¤¯à¥à¤¤à¥ |
मधà¥à¤à¤¾à¤¶à¥à¤µà¤¤à¥à¤¥à¤¤à¥à¤µà¤à¥à¤®à¤¾à¤à¤¸à¥à¤µà¥à¤°à¥à¤¦à¥à¤®à¥à¤¬à¤°à¤¶à¤¾à¤¦à¥à¤µà¤²à¥à¤ ||१३१||
à¤à¤²à¤à¥à¤°à¥à¤¯à¤µà¤à¥à¤°à¥à¤£à¥à¤°à¥à¤µà¤¾ सयषà¥à¤à¥à¤¯à¤¾à¤¹à¥à¤µà¤ªà¤¯à¥à¤à¥à¤¤à¥à¤ |
सरà¥à¤ªà¤¿à¤·à¤¾ à¤à¥à¤µà¤¨à¥à¤¯à¥à¤°à¥à¤µà¤¾ पिषà¥à¤à¥à¤°à¥à¤²à¥à¤ªà¥à¤½à¤°à¥à¤¤à¤¿à¤¦à¤¾à¤¹à¤¨à¥à¤¤à¥ ||१३२||
sarÄgÄ sarujÄ dÄhÄ raktaá¹ visrÄvya lÄpayÄt|
madhukÄÅvatthatvaá¹
mÄá¹sÄ«vÄ«rÅdumbaraÅÄdvalaiḥ||131||
jalajairyavacÅ«rá¹airvÄ sayaá¹£á¹yÄhvapayÅghrÌ¥taiḥ|
sarpiá¹£Ä jÄ«vanÄ«yairvÄ piá¹£á¹airlÄpÅ'rtidÄhanut||132||
sarAge saruje dAhe raktaM visrAvya lepayet |
madhukAshvatthatva~gmAMsIvIrodumbarashAdvalaiH ||131||
jalajairyavacūrnairvA sayaShTyAhvapayoghRutaiH |
sarpiShA jIvanIyairvA piShTairlepo~artidAhanut ||132||
In case of patient of vatarakta having redness, pain, and burning sensation, blood letting should be done followed by application of paste prepared from madhuka, ashvattha, mamsi, udumbara, shadvala (green Cynodon dactylon) and kshirakakoli or paste prepared either from aquatic flowers (lotus etc.) or barley, yashtimadhu, milk and ghee or that of herbs of jeevaniya gana mixed with ghee. [131â132]
तिलाठ[१] पà¥à¤°à¤¿à¤¯à¤¾à¤²à¥ मधà¥à¤à¤ बिसठमà¥à¤²à¤ ठवà¥à¤¤à¤¸à¤¾à¤¤à¥ |
à¤à¤à¥à¤¨ पयसा पिषà¥à¤à¤ पà¥à¤°à¤²à¥à¤ªà¥ दाहराà¤à¤¨à¥à¤¤à¥ ||१३३||
tilÄḥ [1] priyÄlÅ madhukaá¹ bisaá¹ mÅ«laá¹ ca vÄtasÄt|
ÄjÄna payasÄ piá¹£á¹aḥ pralÄpÅ dÄharÄganut||133||
tilAH [1] priyAlo madhukaM bisaM mUlaM ca vetasAt |
Ajena payasA piShTaH pralepo dAharAganut ||133||
Tila (sesame), priyala, madhuka, bisa (lotus rhizome) and vetas (root of salix capria) pounded with goatâs milk and applied on the body in the form of paste relieves burning sensation (in vatarakta). [133]
पà¥à¤°à¤ªà¥à¤£à¥à¤¡à¤°à¥à¤à¤®à¤à¥à¤à¤¿à¤·à¥à¤ ादारà¥à¤µà¥à¤®à¤§à¥à¤à¤à¤¨à¥à¤¦à¤¨à¥à¤ |
सितà¥à¤ªà¤²à¥à¤°à¤à¤¾à¤¸à¤à¥à¤¤à¥à¤®à¤¸à¥à¤°à¥à¤¶à¥à¤°à¤ªà¤¦à¥à¤®à¤à¥à¤ ||१३४||
लà¥à¤ªà¥ रà¥à¤à¥à¤¦à¤¾à¤¹à¤µà¥à¤¸à¤°à¥à¤ªà¤°à¤¾à¤à¤¶à¥à¤«à¤¨à¤¿à¤µà¤¾à¤°à¤£à¤ |
पितà¥à¤¤à¤°à¤à¥à¤¤à¥à¤¤à¥à¤¤à¤°à¥ तà¥à¤µà¥à¤¤à¥, लà¥à¤ªà¤¾à¤¨à¥ वातà¥à¤¤à¥à¤¤à¤°à¥ शà¥à¤£à¥ ||१३५||
वातà¤à¥à¤¨à¥à¤ साधितठसà¥à¤¨à¤¿à¤à¥à¤§à¤ सà¤à¥à¤·à¥à¤°à¤®à¥à¤¦à¥à¤à¤ªà¤¾à¤¯à¤¸à¤ [२] |
तिलसरà¥à¤·à¤ªà¤ªà¤¿à¤£à¥à¤¡à¥à¤°à¥à¤µà¤¾à¤½à¤ªà¥à¤¯à¥à¤ªà¤¨à¤¾à¤¹à¥ रà¥à¤à¤¾à¤ªà¤¹à¤ ||१३६||
prapauá¹á¸arÄ«kamañjiá¹£á¹hÄdÄrvÄ«madhukacandanaiḥ|
sitÅpalairakÄsaktumasÅ«rÅÅÄ«rapadmakaiḥ||134||
lÄpÅ rugdÄhavÄ«sarparÄgaÅÅphanivÄraá¹aḥ|
pittaraktÅttarÄ tvÄtÄ, lÄpÄn vÄtÅttarÄ ÅrÌ¥á¹u||135||
vÄtaghnaiḥ sÄdhitaḥ snigdhaḥ sakṣīramudgapÄyasaḥ [2] |
tilasará¹£apapiá¹á¸airvÄ'pyupanÄhÅ rujÄpahaḥ||136||
prapauNDarIkama~jjiShThAdArvImadhukacandanaiH |
sitopalairakAsaktumasUroshIrapadmakaiH ||134||
lepo rugdAhavIsarparAgashophanivAraNaH |
pittaraktottare tvete, lepAn vAtottare shRuNu ||135||
vÄtaghnaiH sAdhitaH snigdhaH sakShIramudgapAyasaH [2] |
tilasarShapapiNDairvA~apyupanAho rujApahaH ||136||
Prapaundarika, manjishtha, daru haridra, madhuka, chandana, ereka, saktu (flour of roasted grains), masura (lentil), uÅira and padmaka all are crushed (and made paste with water), its paste is applied on the body, it alleviates pain, burning sensation, visarpa (cellulitis or erysipalus), redness, shopha (inflammation). This formulation is beneficial in pitta and rakta predominant vatarakta. Porridge of green gram prepared with milk, unctuous substance and vata subjugator herbs or poultice prepared with sesame and mustard alleviate pain of vata predominant vatarakta. [134â136]
à¤à¤¦à¤à¤ªà¥à¤°à¤¸à¤¹à¤¾à¤¨à¥à¤ªà¤µà¥à¤¶à¤µà¤¾à¤°à¤¾à¤ सà¥à¤¸à¤à¤¸à¥à¤à¥à¤¤à¤¾à¤ |
à¤à¥à¤µà¤¨à¥à¤¯à¥à¤·à¤§à¥à¤ सà¥à¤¨à¥à¤¹à¤¯à¥à¤à¥à¤¤à¤¾à¤ सà¥à¤¯à¥à¤°à¥à¤ªà¤¨à¤¾à¤¹à¤¨à¥ ||१३à¥||
सà¥à¤¤à¤®à¥à¤à¤¤à¥à¤¦à¤°à¥à¤à¤¾à¤¯à¤¾à¤®à¤¶à¥à¤¥à¤¾à¤à¥à¤à¤à¥à¤°à¤¹à¤¨à¤¾à¤¶à¤¨à¤¾à¤ |
à¤à¥à¤µà¤¨à¥à¤¯à¥à¤·à¤§à¥à¤ सिदà¥à¤§à¤¾ सपयसà¥à¤à¤¾ वसाऽपि वा ||१३८||
audakaprasahÄnÅ«pavÄÅavÄrÄḥ susaá¹skrÌ¥tÄḥ|
jÄ«vanÄ«yauá¹£adhaiḥ snÄhayuktÄḥ syurupanÄhanÄ||137||
stambhatÅdarugÄyÄmaÅÅthÄá¹
gagrahanÄÅanÄḥ|
jÄ«vanÄ«yauá¹£adhaiḥ siddhÄ sapayaskÄ vasÄ'pi vÄ||138||
audakaprasahAnUpaveshavArAH susaMskRutAH |
jIvanIyauShadhaiH snehayuktAH syurupanAhane ||137||
stambhatodarugAyAmashothA~ggagrahanAshanAH |
jIvanIyauShadhaiH siddhA sapayaskA vasA~api vA ||138||
Poultice of vesavara (crushed and fried boneless meat) prepared from the meat of prasaha (animals who catch their food by the teeth and eat for eg. cow, ass, mule, horse, camel, leopard, lion, bear, dog, cat, rat etc.) well processed with the herbs of jeevaniya gana and sneha (ghee, taila, vasa, majja), applied on the part of the body affected by the vata predominant vatarakta alleviate stiffness, pricking pain, organ tension, immobility and edema or crushed powder of herbs of jeevaniya gana processed with milk and fat is equally effective. [137â138]
à¤à¥à¤¤à¤ सहà¤à¤°à¤¾à¤¨à¥à¤®à¥à¤²à¤ à¤à¥à¤µà¤¨à¥à¤¤à¥ à¤à¥à¤à¤¾à¤à¤²à¤ पयठ|
लà¥à¤ªà¤ पिषà¥à¤à¤¾à¤¸à¥à¤¤à¤¿à¤²à¤¾à¤¸à¥à¤¤à¤¦à¥à¤µà¤¦à¥à¤à¥à¤·à¥à¤à¤¾à¤ पयसि निरà¥à¤µà¥à¤¤à¤¾à¤ ||१३९||
ghrÌ¥taá¹ sahacarÄnmÅ«laá¹ jÄ«vantÄ« cchÄgalaá¹ payaḥ|
lÄpaḥ piá¹£á¹ÄstilÄstadvadbhr̥ṣá¹Äḥ payasi nirvrÌ¥tÄḥ||139||
ghRutaM sahacarAnmUlaM jIvantI cchAgalaM payaH |
lepaH piShTAstilAstadvadbhRuShTAH payasi nirvRutAH ||139||
Root of sahachara and jeevanti are mashed with goatâs milk and added with ghrita then applied on the body, like wise roasted sesame mashed with goatâs milk and applied on the body, both formulations are effective in relieving daha (burning sensation). [139]
à¤à¥à¤·à¥à¤°à¤ªà¤¿à¤·à¥à¤à¤®à¥à¤®à¤¾à¤²à¥à¤ªà¤®à¥à¤°à¤£à¥à¤¡à¤¸à¥à¤¯ फलानि ठ|
à¤à¥à¤°à¥à¤¯à¤¾à¤à¥à¤à¥à¤²à¤¨à¤¿à¤µà¥à¤¤à¥à¤¤à¥à¤¯à¤°à¥à¤¥à¤ शताहà¥à¤µà¤¾à¤®à¤¨à¤¿à¤²à¥à¤½à¤§à¤¿à¤à¥ ||१४०||
kṣīrapiá¹£á¹amumÄlÄpamÄraá¹á¸asya phalÄni ca|
kuryÄcchÅ«lanivrÌ¥ttyarthaá¹ ÅatÄhvÄmanilÄ'dhikÄ||140||
kShIrapiShTamumAlepameraNDasya phalAni ca |
kuryAcchUlanivRuttyarthaM shatAhvAmanile~adhike ||140||
If the paste of either seeds of eranda or uma (Foeniculum vulgare) mashed with goatâs milk, applied on the body relieves pain caused by predominance of vata in vatarakta. [140]
समà¥à¤²à¤¾à¤à¥à¤°à¤à¥à¤à¤¦à¥à¤°à¤£à¥à¤¡à¤à¥à¤µà¤¾à¤¥à¥ दà¥à¤µà¤¿à¤ªà¥à¤°à¤¾à¤¸à¥à¤¥à¤¿à¤à¤ पà¥à¤¥à¤à¥ |
à¤à¥à¤¤à¤ तà¥à¤²à¤ वसा मà¤à¥à¤à¤¾ à¤à¤¾à¤¨à¥à¤ªà¤®à¥à¤à¤ªà¤à¥à¤·à¤¿à¤£à¤¾à¤®à¥ ||१४१||
à¤à¤²à¥à¤à¤¾à¤°à¥à¤¥à¥ à¤à¥à¤µà¤¨à¥à¤¯à¤¾à¤¨à¤¿ à¤à¤µà¥à¤¯à¤ à¤à¥à¤·à¥à¤°à¤®à¤¥à¤¾à¤à¤à¤®à¥ |
हरिदà¥à¤°à¥à¤¤à¥à¤ªà¤²à¤à¥à¤·à¥à¤ à¥à¤²à¤¾à¤¶à¤¤à¤¾à¤¹à¥à¤µà¤¾à¤¶à¥à¤µà¤¹à¤¨à¤à¥à¤à¤¦à¤¾à¤¨à¥ [३] ||१४२||
बिलà¥à¤µà¤®à¤¾à¤¤à¥à¤°à¤¾à¤¨à¥ पà¥à¤¥à¤à¥ पà¥à¤·à¥à¤ªà¤ à¤à¤¾à¤à¥à¤à¤ à¤à¤¾à¤ªà¤¿ साधयà¥à¤¤à¥ |
मधà¥à¤à¥à¤à¤¿à¤·à¥à¤à¤ªà¤²à¤¾à¤¨à¥à¤¯à¤·à¥à¤à¥ ददà¥à¤¯à¤¾à¤à¥à¤à¥à¤¤à¥à¤½à¤µà¤¤à¤¾à¤°à¤¿à¤¤à¥ ||१४३||
शà¥à¤²à¥à¤¨à¥à¤·à¥à¤½à¤°à¥à¤¦à¤¿à¤¤à¤¾à¤à¥à¤à¤¾à¤¨à¤¾à¤ लà¥à¤ªà¤ सनà¥à¤§à¤¿à¤à¤¤à¥à¤½à¤¨à¤¿à¤²à¥ |
वातरà¤à¥à¤¤à¥ à¤à¥à¤¯à¥à¤¤à¥ à¤à¤à¥à¤¨à¥ à¤à¤à¥à¤à¥ à¤à¥à¤¬à¥à¤à¥ ठशसà¥à¤¯à¤¤à¥ ||१४४||
samÅ«lÄgracchadairaá¹á¸akvÄthÄ dviprÄsthikaá¹ prÌ¥thak|
ghrÌ¥taá¹ tailaá¹ vasÄ majjÄ cÄnÅ«pamrÌ¥gapaká¹£iá¹Äm||141||
kalkÄrthÄ jÄ«vanÄ«yÄni gavyaá¹ kṣīramathÄjakam|
haridrÅtpalakuá¹£á¹hailÄÅatÄhvÄÅvahanacchadÄn [3] ||142||
bilvamÄtrÄn prÌ¥thak puá¹£paá¹ kÄkubhaá¹ cÄpi sÄdhayÄt|
madhÅ«cchiá¹£á¹apalÄnyaá¹£á¹au dadyÄcchÄ«tÄ'vÄtaritÄ||143||
ÅÅ«lÄnaiá¹£Å'rditÄá¹
gÄnÄá¹ lÄpaḥ sandhigatÄ'nilÄ|
vÄtaraktÄ cyutÄ bhagnÄ khañjÄ kubjÄ ca ÅasyatÄ||144||
samUlAgracchadairaNDakvAthe dviprAsthikaM pRuthak |
ghRutaM tailaM vasA majjA cAnUpamRugapakShiNAm ||141||
kalkArthe jIvanIyAni gavyaM kShIramathAjakam |
haridrotpalakuShThailAshatAhvAshvahanacchadAn [3] ||142||
bilvamAtrAn pRuthak puShpaM kAkubhaM cApi sAdhayet |
madhUcchiShTapalAnyaShTau dadyAcchIte~avÄtarite ||143||
shUlenaiSho~arditA~ggAnAM lepaH sandhigate~anile |
vÄtarakte cyute bhagne kha~jje kubje ca shasyate ||144||
320 ml decoction of new leaves and root of eranda is prepared and then total 1.28 kg of ghrita, taila, vasa (fat) and majja (marrow derived from marshy animals and birds) are mashed and cooked. During cooking kalka (crushed powder) of jeevaniya gana, cowâs milk, goatâs milk, and kalka of haridra, utpala, kushtha, ela, shatahva, leaves of karavira and flowers of kakubha 40 gms each be mixed with and obtained sneha (fatty material) after sneha siddhi lakshana and allowed to become cooled, then 320 gm of bee wax should be added. This formulation is applied on the body in case of pain (bodyache), sandhivata (osteoarthritis), vatarakta (conditions like gouty arthritis and others), sandhichyuti (dislocation of joint), bhagna (fracture), khanja (limping) and kubjatwa (humpedness). [141â144]
शà¥à¤«à¤à¥à¤°à¤µà¤à¤£à¥à¤¡à¥à¤µà¤¾à¤¦à¥à¤¯à¥à¤°à¥à¤¯à¥à¤à¥à¤¤à¥ तà¥à¤µà¤¸à¥à¤®à¤¿à¤¨à¥ à¤à¤«à¥à¤¤à¥à¤¤à¤°à¥ |
मà¥à¤¤à¥à¤°à¤à¥à¤·à¤¾à¤°à¤¸à¥à¤°à¤¾à¤ªà¤à¥à¤µà¤ à¤à¥à¤¤à¤®à¤à¥à¤¯à¤à¥à¤à¤¨à¥ हितमॠ||१४५||
ÅÅphagauravakaá¹á¸vÄdyairyuktÄ tvasmin kaphÅttarÄ|
mÅ«traká¹£ÄrasurÄpakvaá¹ ghrÌ¥tamabhyañjanÄ hitam||145||
shophagauravakaNDvAdyairyukte tvasmin kaphottare |
mUtrakShArasurApakvaM ghRutamabhya~jjane hitam ||145||
In case of kapha predominant vatarakta with swelling, heaviness, and itching etc. than the part be applied ghrÌ¥ta which is cooked with cowâs urine, alkalies and wine. [145]
पदà¥à¤®à¤à¤ तà¥à¤µà¤à¥ समधà¥à¤à¤ सारिवा à¤à¥à¤¤à¤¿ तà¥à¤°à¥à¤à¥à¤¤à¤®à¥ |
सिदà¥à¤§à¤ समधà¥à¤¶à¥à¤à¥à¤¤à¤ सà¥à¤¯à¤¾à¤¤à¥ सà¥à¤à¤¾à¤à¥à¤¯à¤à¥à¤à¥ à¤à¤«à¥à¤¤à¥à¤¤à¤°à¥ ||१४६||
padmakaá¹ tvak samadhukaá¹ sÄrivÄ cÄti tairghrÌ¥tam|
siddhaá¹ samadhuÅuktaá¹ syÄt sÄkÄbhyaá¹
gÄ kaphÅttarÄ||146||
padmakaM tvak samadhukaM sArivA ceti tairghRutam |
siddhaM samadhushuktaM syAt sekAbhya~gge kaphottare ||146||
Ghrita cooked with padmaka, tvak, madhuka sariva and madhushukta (type of vinegar) be mixed with prepared ghrita. This formulation is useful if sprinkled and massaged in kapha predominant vatarakta. [146]
à¤à¥à¤·à¤¾à¤°à¤¸à¥à¤¤à¥à¤²à¤ [४] à¤à¤µà¤¾à¤ [५] मà¥à¤¤à¥à¤°à¤ à¤à¤²à¤ ठà¤à¤à¥à¤à¥à¤ शà¥à¤¤à¤®à¥ |
परिषà¥à¤à¥ पà¥à¤°à¤¶à¤à¤¸à¤¨à¥à¤¤à¤¿ वातरà¤à¥à¤¤à¥ à¤à¤«à¥à¤¤à¥à¤¤à¤°à¥ ||१४à¥||
ká¹£Ärastailaá¹ [4] gavÄá¹ [5] mÅ«traá¹ jalaá¹ ca kaá¹ukaiḥ ÅrÌ¥tam|
pariá¹£ÄkÄ praÅaá¹santi vÄtaraktÄ kaphÅttarÄ||147||
kShArastailaM [4] gavAM [5] mUtraM jalaM ca kaTukaiH shRutam |
pariSheke prashaMsanti vÄtarakte kaphottare ||147||
Alkalies, oil, urine, pungent herbs and water in equal quantity and decocted. Parisheka (sprinkling) of this decoction is beneficial in kapha predominant vatarakta and this is well praised. [147]
लà¥à¤ªà¤ सरà¥à¤·à¤ªà¤¨à¤¿à¤®à¥à¤¬à¤¾à¤°à¥à¤à¤¹à¤¿à¤à¤¸à¥à¤°à¤¾à¤à¥à¤·à¥à¤°à¤¤à¤¿à¤²à¥à¤°à¥à¤¹à¤¿à¤¤à¤ |
शà¥à¤°à¥à¤·à¥à¤ ठसिदà¥à¤§à¤ [६] à¤à¤ªà¤¿à¤¤à¥à¤¥à¤¤à¥à¤µà¤à¥à¤à¥à¤¤à¤à¥à¤·à¥à¤°à¥à¤ ससà¤à¥à¤¤à¥à¤à¤¿à¤ ||१४८||
lÄpaḥ sará¹£apanimbÄrkahiá¹srÄkṣīratilairhitaḥ|
ÅrÄá¹£á¹haḥ siddhaḥ [6] kapitthatvagghrÌ¥takṣīraiḥ sasaktubhiḥ||148||
lepaH sarShapanimbArkahiMsrAkShIratilairhitaH |
shreShThaH siddhaH [6] kapitthatvagghRutakShIraiH sasaktubhiH ||148||
Paste prepared from sarshapa, nimba, arka, himsra, tila and bark of kapittha, milk and ghee with saktu (flour of roasted grains) is effective. [148]
à¤à¥à¤¹à¤§à¥à¤®à¥ वà¤à¤¾ à¤à¥à¤·à¥à¤ ठशताहà¥à¤µà¤¾ रà¤à¤¨à¥à¤¦à¥à¤µà¤¯à¤®à¥ |
पà¥à¤°à¤²à¥à¤ªà¤ शà¥à¤²à¤¨à¥à¤¦à¥à¤µà¤¾à¤¤à¤°à¤à¥à¤¤à¥ वातà¤à¤«à¥à¤¤à¥à¤¤à¤°à¥ ||१४९||
grÌ¥hadhÅ«mÅ vacÄ kuá¹£á¹haá¹ ÅatÄhvÄ rajanÄ«dvayam|
pralÄpaḥ ÅÅ«lanudvÄtaraktÄ vÄtakaphÅttarÄ||149||
gRuhadhUmo vacA kuShThaM shatAhvA rajanIdvayam |
pralepaH shUlanudvÄtarakte vÄtakaphottare ||149||
Paste preparation from grihadhumo (soot), vacha, kushtha, shatahva, haridra and daru haridra alleviates pain of vata- kapha predominant vatarakta. [149]
तà¤à¤°à¤ तà¥à¤µà¤à¥ शताहà¥à¤µà¥à¤²à¤¾ à¤à¥à¤·à¥à¤ ठमà¥à¤¸à¥à¤¤à¤ हरà¥à¤£à¥à¤à¤¾ |
दारॠवà¥à¤¯à¤¾à¤à¥à¤°à¤¨à¤à¤ à¤à¤¾à¤®à¥à¤²à¤ªà¤¿à¤·à¥à¤à¤ वातà¤à¤«à¤¾à¤¸à¥à¤°à¤¨à¥à¤¤à¥ ||१५०||
tagaraá¹ tvak ÅatÄhvailÄ kuá¹£á¹haá¹ mustaá¹ harÄá¹ukÄ|
dÄru vyÄghranakhaá¹ cÄmlapiá¹£á¹aá¹ vÄtakaphÄsranut||150||
tagaraM tvak shatAhvailA kuShThaM mustaM hareNukA |
dAru vyAghranakhaM cAmlapiShTaM vÄtakaphAsranut ||150||
Tagara, tvak, satahva, ela, kushtha, mushta, harenuka, devadaru, vyaghranakha (Capparis sepiaria), all these are pounded with sour liquid and applied as a paste, alleviates vata kapha predominant vatarakta. [150]
मधà¥à¤¶à¤¿à¤à¥à¤°à¥à¤°à¥à¤¹à¤¿à¤¤à¤ तदà¥à¤µà¤¦à¥à¤¬à¥à¤à¤ धानà¥à¤¯à¤¾à¤®à¥à¤²à¤¸à¤à¤¯à¥à¤¤à¤®à¥ |
मà¥à¤¹à¥à¤°à¥à¤¤à¤ लिपà¥à¤¤à¤®à¤®à¥à¤²à¥à¤¶à¥à¤ सिà¤à¥à¤à¥à¤¦à¥à¤µà¤¾à¤¤à¤à¤«à¥à¤¤à¥à¤¤à¤°à¤®à¥ ||१५१||
madhuÅigrÅrhitaá¹ tadvadbÄ«jaá¹ dhÄnyÄmlasaá¹yutam|
muhÅ«rtaá¹ liptamamlaiÅca siñcÄdvÄtakaphÅttaram||151||
madhushigrorhitaM tadvadbIjaM dhAnyAmlasaMyutam |
muhUrtaM liptamamlaishca si~jcedvÄtakaphottaram ||151||
Seeds of sweet shigru triturated with dhanyamla (sour gruel) and paste applied on the part of the body for a while and then washed with sour liquid in vata kapha predominant vatarakta (to alleviate pain). [151]
तà¥à¤°à¤¿à¤«à¤²à¤¾à¤µà¥à¤¯à¥à¤·à¤ªà¤¤à¥à¤°à¥à¤²à¤¾à¤¤à¥à¤µà¤à¥à¤à¥à¤·à¥à¤°à¥à¤à¤¿à¤¤à¥à¤°à¤à¤ वà¤à¤¾à¤®à¥ |
विडà¤à¥à¤à¤ पिपà¥à¤ªà¤²à¥à¤®à¥à¤²à¤ रà¥à¤®à¤¶à¤ वà¥à¤·à¤à¤¤à¥à¤µà¤à¤®à¥ ||१५२||
à¤à¤¦à¥à¤§à¤¿à¤ तामलà¤à¥à¤ à¤à¤µà¥à¤¯à¤ समà¤à¤¾à¤à¤¾à¤¨à¤¿ पà¥à¤·à¤¯à¥à¤¤à¥ |
à¤à¤²à¥à¤¯à¤ लिपà¥à¤¤à¤®à¤¯à¤¸à¥à¤ªà¤¾à¤¤à¥à¤°à¥ [à¥] मधà¥à¤¯à¤¾à¤¹à¥à¤¨à¥ à¤à¤à¥à¤·à¤¯à¥à¤¤à¥à¤¤à¤¤à¤ ||१५३||
वरà¥à¤à¤¯à¥à¤¦à¥à¤¦à¤§à¤¿à¤¶à¥à¤à¥à¤¤à¤¾à¤¨à¤¿ à¤à¥à¤·à¤¾à¤°à¤ वà¥à¤°à¥à¤§à¤¿à¤à¤¾à¤¨à¤¿ ठ|
वातासà¥à¤°à¥ सरà¥à¤µà¤¦à¥à¤·à¥à¤½à¤ªà¤¿ हितठशà¥à¤²à¤¾à¤°à¥à¤¦à¤¿à¤¤à¥ परमॠ||१५४||
triphalÄvyÅá¹£apatrailÄtvakkṣīrÄ«citrakaá¹ vacÄm|
viá¸aá¹
gaá¹ pippalÄ«mÅ«laá¹ rÅmaÅaá¹ vr̥ṣakatvacam||152||
rÌ¥ddhiá¹ tÄmalakīṠcavyaá¹ samabhÄgÄni pÄá¹£ayÄt|
kalyaá¹ liptamayaspÄtrÄ [7] madhyÄhnÄ bhaká¹£ayÄttataḥ||153||
varjayÄddadhiÅuktÄni ká¹£Äraá¹ vairÅdhikÄni ca|
vÄtÄsrÄ sarvadÅá¹£Ä'pi hitaá¹ ÅÅ«lÄrditÄ param||154||
triphalAvyoShapatrailAtvakkShIrIcitrakaM vacAm |
viDa~ggaM pippalImUlaM romashaM vRuShakatvacam ||152||
RuddhiM tÄmalakiM cavyaM samabhAgAni peShayet |
kalyaM liptamayaspAtre [7] madhyAhne bhakShayettataH ||153||
varjayeddadhishuktAni kShAraM vairodhikAni ca |
vÄtasre sarvadoShe~api hitaM shUlArdite param ||154||
Triphala, vyosha (trikatu), patra (Cinnamomum lamella), ela, tvakkshiri (Bambusa arundinacia), chitraka, vacha, vidanga, pippalimula, romasha (kasheesa), bark of adulsa (Adhatoda vasica), riddhi, tamalaki and chavya, take all in equal quantity and crushed. The powder of all herbs is pasted on the iron utensil in early morning and be eaten in the noon. During this treatment one should avoid curd, vinegar, alkalies and incompatible food items. It is very efficacious in removing pain of vatarakta caused by all dosha. [152â154]
बà¥à¤¦à¥à¤§à¥à¤µà¤¾ सà¥à¤¥à¤¾à¤¨à¤µà¤¿à¤¶à¥à¤·à¤¾à¤à¤¶à¥à¤ दà¥à¤·à¤¾à¤£à¤¾à¤ ठबलाबलमॠ|
à¤à¤¿à¤à¤¿à¤¤à¥à¤¸à¤¿à¤¤à¤®à¤¿à¤¦à¤ à¤à¥à¤°à¥à¤¯à¤¾à¤¦à¥à¤¹à¤¾à¤ªà¥à¤¹à¤µà¤¿à¤à¤²à¥à¤ªà¤µà¤¿à¤¤à¥ ||१५५||
buddhvÄ sthÄnaviÅÄá¹£Äá¹Åca dÅá¹£Äá¹Äá¹ ca balÄbalam|
cikitsitamidaá¹ kuryÄdÅ«hÄpÅhavikalpavit||155||
buddhvA sthAnavisheShAMshca doÅaNAM ca balAbalam |
cikitsitamidaM kuryAdUhApohavikalpavit ||155||
After considering specific position and strength of vitiated dosha, the physician who is well conversant in reasoning and variation should apply aforesaid treatment. [155]
Treatment of obstruction by excess meda dhatu and kapha
à¤à¥à¤ªà¤¿à¤¤à¥ मारà¥à¤à¤¸à¤à¤°à¥à¤§à¤¾à¤¨à¥à¤®à¥à¤¦à¤¸à¥ वा à¤à¤«à¤¸à¥à¤¯ वा |
à¤
तिवà¥à¤¦à¥à¤§à¥à¤¯à¤¾à¤½à¤¨à¤¿à¤²à¥ [१] नादॠशसà¥à¤¤à¤ सà¥à¤¨à¥à¤¹à¤¨à¤¬à¥à¤à¤¹à¤£à¤®à¥ ||१५६||
वà¥à¤¯à¤¾à¤¯à¤¾à¤®à¤¶à¥à¤§à¤¨à¤¾à¤°à¤¿à¤·à¥à¤à¤®à¥à¤¤à¥à¤°à¤ªà¤¾à¤¨à¥à¤°à¥à¤µà¤¿à¤°à¥à¤à¤¨à¥à¤ |
तà¤à¥à¤°à¤¾à¤à¤¯à¤¾à¤ªà¥à¤°à¤¯à¥à¤à¥à¤¶à¥à¤ à¤à¥à¤·à¤ªà¤¯à¥à¤¤à¥ à¤à¤«à¤®à¥à¤¦à¤¸à¥ ||१५à¥||
kupitÄ mÄrgasaá¹rÅdhÄnmÄdasÅ vÄ kaphasya vÄ|
ativrÌ¥ddhyÄ'nilÄ [1] nÄdau Åastaá¹ snÄhanabrÌ¥á¹haá¹am||156||
vyÄyÄmaÅÅdhanÄriá¹£á¹amÅ«trapÄnairvirÄcanaiḥ|
takrÄbhayÄprayÅgaiÅca ká¹£apayÄt kaphamÄdasÄ«||157||
kupite mArgasaMrodhAnmedaso vA kaphasya vA |
ativRuddhyA~anile [1] nAdau shastaM snehanabRuMhaNam ||156||
vyAyAmashodhanAriShTamUtrapAnairvirecanaiH |
takrAbhayAprayogaishca kShapayet kaphamedasI ||157||
If vata is vitiated due to obstruction either by excessive aggravated meda dhatu or kapha, one should not apply unctuous and stouting drugs in the beginning. Instead kapha and meda dhatu subjugate with physical exercises, shodhana (purification), virechana (purgation), and intake of arishta (fermentated preparation of medicinal herbs etc.) and butter milk with abhaya.[156-157]
बà¥à¤§à¤¿à¤µà¥à¤à¥à¤·à¤à¤·à¤¾à¤¯à¤ तॠपà¥à¤°à¤ªà¤¿à¤¬à¥à¤¨à¥à¤®à¤§à¥à¤¨à¤¾ सह |
वातरà¤à¥à¤¤à¤ à¤à¤¯à¤¤à¥à¤¯à¤¾à¤¶à¥ तà¥à¤°à¤¿à¤¦à¥à¤·à¤®à¤ªà¤¿ दारà¥à¤£à¤®à¥ ||१५८||
bÅdhivrÌ¥ká¹£akaá¹£Äyaá¹ tu prapibÄnmadhunÄ saha|
vÄtaraktaá¹ jayatyÄÅu tridÅá¹£amapi dÄruá¹am||158||
bodhivRukShakaShAyaM tu prapibenmadhunA saha |
vÄtaraktaM jayatyAshu tridoÅamapi dAruNam ||158||
One should take decoction of bodhivriksa with honey. It vanquishes severe vatarakta even caused by all three dosha. [158]
पà¥à¤°à¤¾à¤£à¤¯à¤µà¤à¥à¤§à¥à¤®à¤¸à¥à¤§à¥à¤µà¤°à¤¿à¤·à¥à¤à¤¸à¥à¤°à¤¾à¤¸à¤µà¥à¤ |
शिलाà¤à¤¤à¥à¤ªà¥à¤°à¤¯à¥à¤à¥à¤¶à¥à¤ à¤à¥à¤à¥à¤à¥à¤²à¥à¤°à¥à¤®à¤¾à¤à¥à¤·à¤¿à¤à¤¸à¥à¤¯ ठ||१५९||
purÄá¹ayavagÅdhÅ«masÄ«dhvariá¹£á¹asurÄsavaiḥ|
ÅilÄjatuprayÅgaiÅca guggulÅrmÄká¹£ikasya ca||159||
purANayavagodhUmasIdhvariShTasurAsavaiH |
shilAjatuprayogaishca guggulormAkShikasya ca ||159||
One should use old wheat and barley to eat and sidhu, arishtha, sura, asava (medicated beverages) to drink and shilajatu (black bitumen), guggulu (commiphora mukul) and makshika as well. [159]
Treatment of severe vitiation of rakta
à¤à¤®à¥à¤à¥à¤°à¥ रà¤à¥à¤¤à¤®à¤¾à¤à¥à¤°à¤¾à¤¨à¥à¤¤à¤ सà¥à¤¯à¤¾à¤à¥à¤à¥à¤¤à¥à¤¤à¤¦à¥à¤µà¤¾à¤¤à¤µà¤à¥à¤à¤¯à¥à¤¤à¥ |
पशà¥à¤à¤¾à¤¦à¥à¤µà¤¾à¤¤à¥ à¤à¥à¤°à¤¿à¤¯à¤¾à¤ à¤à¥à¤°à¥à¤¯à¤¾à¤¦à¥à¤µà¤¾à¤¤à¤°à¤à¥à¤¤à¤ªà¥à¤°à¤¸à¤¾à¤¦à¤¨à¥à¤®à¥ ||१६०||
gambhÄ«rÄ raktamÄkrÄntaá¹ syÄccÄttadvÄtavajjayÄt|
paÅcÄdvÄtÄ kriyÄá¹ kuryÄdvÄtaraktaprasÄdanÄ«m||160||
gambhIre raktamAkrAntaM syAccettadvÄtavajjayet |
pashcAdvAte kriyAM kuryAdvÄtaraktaprasAdanIm ||160||
In gambhira vatarakta if blood is vitiated severely, it should be treated like vÄta first and there after steps should be taken to pacify vatarakta. [160]
Treatment of complications
रà¤à¥à¤¤à¤ªà¤¿à¤¤à¥à¤¤à¤¾à¤¤à¤¿à¤µà¥à¤¦à¥à¤§à¥à¤¯à¤¾ तॠपाà¤à¤®à¤¾à¤¶à¥ नियà¤à¥à¤à¤¤à¤¿ |
à¤à¤¿à¤¨à¥à¤¨à¤ सà¥à¤°à¤µà¤¤à¤¿ वा रà¤à¥à¤¤à¤ विदà¤à¥à¤§à¤ पà¥à¤¯à¤®à¥à¤µ वा ||१६१||
तयà¥à¤ à¤à¥à¤°à¤¿à¤¯à¤¾ विधातवà¥à¤¯à¤¾ à¤à¥à¤¦à¤¶à¥à¤§à¤¨à¤°à¥à¤ªà¤£à¥à¤ [१] |
à¤à¥à¤°à¥à¤¯à¤¾à¤¦à¥à¤ªà¤¦à¥à¤°à¤µà¤¾à¤£à¤¾à¤ ठà¤à¥à¤°à¤¿à¤¯à¤¾à¤ सà¥à¤µà¤¾à¤ सà¥à¤µà¤¾à¤à¥à¤à¤¿à¤à¤¿à¤¤à¥à¤¸à¤¿à¤¤à¤¾à¤¤à¥ ||१६२||
raktapittÄtivrÌ¥ddhyÄ tu pÄkamÄÅu niyacchati|
bhinnaá¹ sravati vÄ raktaá¹ vidagdhaá¹ pÅ«yamÄva vÄ||161||
tayÅḥ kriyÄ vidhÄtavyÄ bhÄdaÅÅdhanarÅpaá¹aiḥ [2] |
kuryÄdupadravÄá¹Äá¹ ca kriyÄá¹ svÄá¹ svÄccikitsitÄt||162||
raktapittAtivRuddhyA tu pAkamAshu niyacchati |
bhinnaM sravati vA raktaM vidagdhaM pUyameva vA ||161||
tayoH kriyA vidhAtavyA bhedashodhanaropaNaiH [1] |
kuryAdupadravANAM ca kriyAM svAM svAccikitsitAt ||162||
The disordered part due to excessive aggravation of rakta and pitta get inflammed or torn and discharging blood or pus with property of burning sensation should be treated with incision, cleansing and healing applications. Complications should be managed according to their respective treatment (mentioned earlier). [161â162]
Summary
ततà¥à¤° शà¥à¤²à¥à¤à¤¾à¤-
हà¥à¤¤à¥à¤ सà¥à¤¥à¤¾à¤¨à¤¾à¤¨à¤¿ मà¥à¤²à¤ ठयसà¥à¤®à¤¾à¤¤à¥ पà¥à¤°à¤¾à¤¯à¥à¤£ सनà¥à¤§à¤¿à¤·à¥ |
à¤à¥à¤ªà¥à¤¯à¤¤à¤¿ पà¥à¤°à¤¾à¤à¥ ठयदà¥à¤°à¥à¤ªà¤ दà¥à¤µà¤¿à¤µà¤¿à¤§à¤¸à¥à¤¯ ठलà¤à¥à¤·à¤£à¤®à¥ ||१६३||
पà¥à¤¥à¤à¥à¤à¤¿à¤¨à¥à¤¨à¤¸à¥à¤¯ लिà¤à¥à¤à¤ ठदà¥à¤·à¤¾à¤§à¤¿à¤à¥à¤¯à¤®à¥à¤ªà¤¦à¥à¤°à¤µà¤¾à¤ |
साधà¥à¤¯à¤ यापà¥à¤¯à¤®à¤¸à¤¾à¤§à¥à¤¯à¤ ठà¤à¥à¤°à¤¿à¤¯à¤¾ साधà¥à¤¯à¤¸à¥à¤¯ à¤à¤¾à¤à¤¿à¤²à¤¾ ||१६४||
वातरà¤à¥à¤¤à¤¸à¥à¤¯ निरà¥à¤¦à¤¿à¤·à¥à¤à¤¾ समासवà¥à¤¯à¤¾à¤¸à¤¤à¤¸à¥à¤¤à¤¥à¤¾ |
महरà¥à¤·à¤¿à¤£à¤¾à¤½à¤à¥à¤¨à¤¿à¤µà¥à¤¶à¤¾à¤¯ तथà¥à¤µà¤¾à¤µà¤¸à¥à¤¥à¤¿à¤à¥ à¤à¥à¤°à¤¿à¤¯à¤¾ ||१६५||
tatra ÅlÅkÄḥ-
hÄtuḥ sthÄnÄni mÅ«laá¹ ca yasmÄt prÄyÄá¹a sandhiá¹£u|
kupyati prÄk ca yadrÅ«paá¹ dvividhasya ca laká¹£aá¹am||163||
prÌ¥thagbhinnasya liá¹
gaá¹ ca dÅá¹£ÄdhikyamupadravÄḥ|
sÄdhyaá¹ yÄpyamasÄdhyaá¹ ca kriyÄ sÄdhyasya cÄkhilÄ||164||
vÄtaraktasya nirdiá¹£á¹Ä samÄsavyÄsatastathÄ|
mahará¹£iá¹Ä'gnivÄÅÄya tathaivÄvasthikÄ« kriyÄ||165||
tatra shlokAH-
hÄtuH sthAnAni mUlaM ca yasmAt prAyeNa sandhiShu |
kupyati prAk ca yadrUpaM dvividhasya ca lakShaNam ||163||
pRuthagbhinnasya li~ggaM ca doÅadhikyamupadravAH |
sÄdhyaM yApyamasÄdhyaM ca kriyA sÄdhyasya cAkhilA ||164||
vÄtaraktasya nirdiShTA samAsavyAsatastathA |
maharShiNA~agniveshAya tathaivAvasthikI kriyA ||165||
In this chapter of vatarakta the etiological factors, location and root, reason for its prevalence of aggravation in general in joints, prodromal symptoms, clinical features, symptoms of both types (uttana and gambhira), different symptom produced by the dosha predominance and complications, prognostic description of different stages of the disease (sadhya, yapya and asadhya), management of sadhya vatarakta (curable vatarakta) and symptomatic treatment of all stages as well has been described in brief and details by the great sage Atreya for Agnivesha.
Thus ends the 29th Chapter (Vatarakta Chikitsa) in Chikitsa Sthana in treatise composed by Agnivesha, redacted by Charak and reconstructed by Dridhabala. [163â165]
Tattva Vimarsha (Fundamental Principles)
- Vatashonita occurs when aggravated vata is afflicted with vitiated shonita. Vata is the constantly moving and shonita is also constantly flowing tissue, both need clear passage for uninterrupted movement. There is simultaneous aggravation of vata, vitiation of rakta and damage to potency of channels (arteries and veins). When channels pass through narrow and circuitous path of small joints, vitiated rakta and aggravated vata gets seated there to start inflammation of local tissues.
- A combination of vata aggravating factors and pitta-rakta vitiating factors gives rise to vatarakta.
- Etiological factors of vata vitiation are virudha ahara (incompatible food), adhyasana (taking food before complete digestion of previous one), ratri jagrana (vigil in night), kashaya (astringent), katu (pungents), tikta (bitter), alpabhojana (inadequate quantity of food), ruksha bhojana (food substances of low nutritional values), abhojana (starvation), excess travelling in uncomfortable vehicles, sporting in water, jumping, leaping, excessive walking in hot season, excessive sexual intercourse and suppression of natural urges.
- Pitta, shonita and shonita vaha srotasa, vitiating factors are lavana, amla, katu, kshara, ushna bhojana, ajeerna bhojana (salty, sour, pungent, alkaline, fatty substances, very hot food, taking food during indigestion), various pulses (kulattha, masha etc), various beverages having quite good percentage of alcohol, excess walking in hot season, vigil during night are responsible for vitiation of pitta dosha as well as shonita and shonita vaha srotasa.
- Pitta predominant person leading a delicate life style is more susceptible for early progression of vatarakta.
- There are two types of vatashonita:
- Uttana or superficial, located in blood vessels between skin and muscles. It manifests as itching, burning, piercing pain in skin, constricting and expanding sensation of skin, black red and coppery boils of skin, and
- Gambhira or deep: Located in blood vessels of small joints of extremities but more in lower extremities and big toe is most affected. Manifested inflammation, hard, non- shifting and painful, pulsating inflammation with coppery black color and cause of disability.
- Based on dosha, vatshonita is classified into four types, three of them due to one dosha and one due to three dosha, the last one is incurable.
- Treatment is four-fold with six types of blood letting, therapeutic purgation, purifying enema and palliative treatment for vata.
- In vatarakta, rakta obstructs pathway of vata and vice-versa i.e. vata obstructing pathway of rakta. Bloodletting helps in the movement of vata.
- The purgation should be mild because strong purgation may cause vataprakopa.
- After proper oleation, vatarakta patient shall be treated with mild therapeutic purgation with unctuous substances or with dry substances (in case of excess oleated patient). After purgation, the patient should be given frequent basti (enema of medicated substances) including anuvasana basti (unctuous enema) and niruha basti (enema made from decoction of medicinal herbs). Besides fomentation, massage, ointments, food and sneha (unctuous substances) be given to the patient which do not cause burning sensation.
- In case of uttana vata shonita affecting superficial tissues only, the patient should be treated with alepana (affected part is covered with medicinal paste), abhyanga (massage), parisheka (bathing in warm decoction or unctuous substances) and upanaha (application of poultice).
- In the case of gambhira vata rakta the patient should be treated with purgation, asthapana basti(enema with decoction of medicinal plants) and snehapana (drinking medicated oil/ghee).
- In the disease where the vata is predominant, one should over come the disease with medicated ghee, taila, vasa, majja(ghee, oil, fat, and bone marrow of animals) either by intake or massage or enema and the diseased part should be treated with warm upanaha (warm poultice).
- Where the rakta and pitta both are predominant, patient should be treated by mild purgation, after ghrita pana (intake of medicated ghee), intake of milk, bathing in decoction made from medicinal plants and basti (enema). The raktapitta should be treated with cold and refrigerant alepam (paste of herbs).
- Where the kapha is predominant, patient of vatarakta should be treated with mild emesis and avoid excessive oleation, sudation and fasting. Luke warm lepa (pastes of herbs) are useful.
- External application of unctuous substances like ghee and oil processed with herbs having cold potency, sweet and bitter tastes are effective to reduce burning sensation.
- If vata is vitiated due to obstruction either by excessive aggravated meda dhatu or kapha, one should not apply unctuous and stouting drugs in the beginning. Instead kapha and meda dhatu subjugate with physical exercises, shodhana (purification), virechana (purgation), and intake of arishta (fermentated preparation of medicinal herbs etc.) and butter milk with abhaya.
Vidhi Vimarsha (Applied Inferences )
Vatarakta is a group of inflammatory rheumatic diseases. Pathogenesis of these ailments is related to aggravation of vata dosha due to vitiation of rakta dhatu. The primary sites of involvement are small joints of hands and feet.
Etiological factors
Diet
Excess intake of salty, sour and pungent foods with spices and deep fried in oil are observed to cause the disease. The soft drinks with alkalis, excess consumption of fatty substances, alcohol, aquatic animals, dried flesh are known to vitiate rakta. A study carried on 178 participants revealed that excess intake of amlarasa could be a risk factor for joint inflammation, dentine hypersensitivity, stomatitis, halitosis, heartburn and papules.[1] Consumption of astringent, pungent, bitter, ruksha food items (grains of low nutritional values and those with dry property) vitiate vata dosha. Consumption of tikshna[2] (sharply acting) and vidahi (which causes burning) are other factors responsible for vitiating rakta.[3]
The dietary habits like intake of food during indigestion (ajirna), incompatible food (viruddhahara), eating food before proper digestion of previous meal (adhyashana) are causes of vitiation of vata due to improper digestion and metabolism.
Psychological factors
Anger is known to vitiate pitta and secondarily rakta.
Lifestyle habits
Sleeping in daytime and vigil during the night; injuries, not purifying the body (by shodhana karma); starvation, excess traveling, sporting in water, jumping, leaping, excessive walking in hot season, excessive sexual intercourse and suppression of natural urges are responsible for vitiation of vata.
In general, the delicate persons who are indulged in sweet and rich food substances and are not in habit of physical activities, the vata and rakta are vitiated. Those who have sedentary lifestyles with least walking are most prone to vatarakta. [2],[3],[4]
The above factors can cause vitiation of blood by aggravation of its tikshna (sharply acting) property and vitiation of vata dosha by aggravation of its ruksha (dry) property. The properties like sukshma (minuteness) and sara (moving) of both vata and rakta are affected to cause the disease process. Drava (fluidity) of rakta is affected leading to obstruction in free movement of vata.
Pathogenesis
The pathogenesis involves aggravation by avarana(obstruction) of movement of vata by the vitiated rakta. Therefore, the treatment is focused upon pacification of rakta to remove obstruction and pacification of vata. The pathogenesis starts from small joints of lower extremities.[3] The onset of disease is acute and the vitiation of rakta occurs quickly. [2]
Clinical features
- Pain, swelling, redness, increased temperature and tenderness of small joints especially thumb or big toes. This slowly spreads to affect all joints.
- Itching, burning, pricking, pulsating, breaking pain in skin
- Greyish, copperish discolouration of skin
- In case of involvement of deeper tissues, swelling, hardness of affected site, discoloration, suppuration, pulsating, pricking or burning sensation can occur.
Above features are observed at sites of joints, ligaments and blood vessels as per the dosha dominance in vatarakta.
Types
Uttana vatarakta involves twacha (skin) and mamsa dhatu (muscular tissue). Gambhira vatarakta involves all other tissues. The uttana vatarakta progresses to gambhira vatarakta in due course of time.[2],[3]
Differential diagnosis
Vatarakta, amavata and sandhigata vata are three most common rheumatological clinical conditions. The clinical presentations need to be differentiated for diagnosis and designing treatment protocol.
| Criteria | Vatarakta | Amavata | Sandhigata Vata |
|---|---|---|---|
| Dosha | Vata associated with pitta | Vata associated with ama, mainly kapha | Vata associated with vata |
| Dushya | Rakta dhatu,Twak, Mamsa dhatu | Rasa dhatu | Asthi dhatu,Majja dhatu |
| Clinical Features | Pain, Burning Sensation, Swelling, Tenderness | Pain, Swelling, Tenderness | Painful movements |
| Nature of pain/spread of disease pathogens | Spreads like rat poison (moderate), pulsating | Like scorpion bite (severe), fleeting | Pain on movement, stable |
| Joints involved | Small joints like metacarpal and metatarsal joints | Big joints like knee, elbow, shoulder and sacroiliac joint. | Wear and tear of excessively used joints |
| Reaction to sneha (oleation) | Mild sneha is indicated | Strictly contraindicated, as pain increases after massage and oleation | Indicated, pain reduces after massage and oleation |
| Aggravating factors in diet | Hot, sour, salty, pungent | Salt, sweet, heavy to digest food | Bitter, pungent, light to digest food |
| General aggravating factors | Exposure to heat, traveling | Sedentary lifestyle, exertion immediately after taking food | Overuse of joints |
| Treatment | Sneha, virechana, basti with drugs of mild property, raktamokshana | Langhana, basti with drugs of sharp acting property | Snehana, basti, brimhana |
Constituent conditions of vatarakta
Rheumatoid arthritis and gout are two most common rheumatological conditions.
Those patients with involvement of small joints of extremities resemble rheumatoid arthritis, on the other hand patients with mono-articular or oligo-articular arthritis and associated elevated uric acid resemble gout. There is a difference of opinion among Ayurvedic physicians, some call vatarakta as gout and others call rheumatoid arthritis. Some Ayurvedic physicians consider amavata as rheumatoid arthritis. However, it can be observed that the patients diagnosed as rheumatoid arthritis show clinical features of vitiation of vata associated with kapha dosha. Whereas, the patients diagnosed as gouty arthritis show clinical features of vitiation of vata associated with pitta dosha. Therefore, the former case can be treated on the lines of vatarakta associated with kapha, while the latter can be treated on principles of vatarakta associated with pitta. On close observation it is noted that in amavata there is involvement of large joins of extremities and sacroiliac joints which is consistent with rheumatoid variant or ankylosing spondylitis. Ayurvedic management depends upon correction of imbalance of dosha, dushya and Prakriti of the individual and can be viewed as working through epigenetic pathway. On the other hand, modern medicine system works by antagonizing the pro-inflammatory proteins or acting through âgenetic pathwayâ. It becomes clear that both systems achieve the objective using different ways. It can be compared to digging the tunnel from both sides. However, the direction of diagnosis and treatment needs to be clearly based upon clinical assessment of dosha dominance. The serological parameters can only be utilized for assessment of therapy.
The condition in which blood vessels, connective tissues and tendons are involved such as vasculitis along with thrombosis and embolism, thrombo-angiitis obliterans (Burgerâs disease), Raynaudâs disease are also considered under the disease vatarakta.
The treatment focus on correction of rakta-dhatvagni, through which mechanisms in sira(vessels) and kandara(tendons) are corrected.
Investigations
- Serological investigations like Erythrocyte sedimentation rate, C-reactive protein, uric acid, quantitative and qualitative assessment of rheumatoid factor may be investigated as biomarkers.
- Radiological investigations including X-rays of affected part
- Ultrasound, histopathological study and angiography.
Complications
Insomnia, permanent joint deformity, gangrene, necrosis, tumor can occur as complication of vatarakta.
Prognosis considering present developments in medicine
The disease with involvement of single dosha and new (diagnosed within one year) is curable. The disease with involvement of more than one dosha and chronic (more than one year) is palliable with medicines and appropriate therapies.
Management of diseases (Treatment protocols)
Principles of management
- Basti (therapeutic enema): Basti with herbs of ruksha (dry) property or mridu (mild) property are used to treat both uttana (superficial) and gambhira (deep) types of vatarakta.
- Raktamokshana (bloodletting): Bloodletting is prescribed as per dosha dominance in vatarakta patients. This gives better results to remove obstruction and reduce vitiation of blood.
Main drugs:
- Guduchi
- Kokilaksha
- Suranjana
| Type | Name | Dosage | Time | Anupana |
|---|---|---|---|---|
| Vataja | Kaishora guggulu | 500-1000 mg | Between two meals | Kokilaksha kwatha + ghee + honey |
| Pittaja and Raktaja | Mauktika kamduha | 60-250 mg | Between two meals | Milk and guduchi kwatha |
| Kaphaja | Gud-Bhallataka-haritaki vati | 1-3 grams | Before meals, two times | Milk or lukewarm water |
Evidence based clinical practices
A study reviewing anti-rheumatic formulations showed that 247 formulations are enlisted in Ayurveda texts. rasnasaptaka kwath, ajmodadi choorna, vatavidhvanasana rasa, vatari rasa, sinhanad guggulu, yogaraj guggulu, khandashunthyavaleha, amrit bhallatak, guggulu panchatikta ghrita, vishagarbha taila are common formulations used to treat rheumatic conditions. Yogaraja guggulu is used in 50% prescriptions [5] for rheumatic cases.
A research on vatarakta concluded that the notion of margavarana (obstruction in pathway) can be correlated to the pathology of atherosclerosis, and the state of uttana vatarakta to that of peripheral arterial disease. Identical therapeutic efficacy of kaishora guggulu and amrita guggulu was observed in thirty patients of uttana vatarakta. [6]
Another study was carried out to evaluate the antioxidant effect of ï¬ve kashayams (kwaths - decoctions) manjishtadi kashayam (MK), rasna erandadi kashayam (REK), sahacharadhi kashayam (SK), maharasnadi (or rasna dwiguna bhagam) kashayam (MRK) and dhanwantharam kashayam (DK) used in the management of diseases manifested due to vitiation of vata and vatarakta (mostly diseases of connective tissues, bones, joints and nervous system). It concluded that the total phenolic content and the antioxidant property of the products justify the protective and corrective effects produced by the products in vata and vatarakta disorders. The phenolic content is highest in MK, followed by DK. The phenolic content of MRK, SK and REK are comparable [7]. This shows the formulations act by scavenging the free radicals in rheumatic diseases.
Potential areas /scope for further research
Study to evaluate the efficacy of basti and bloodletting therapies in the management of vatarakta is needed. Further studies to evaluate the effect of Ayurvedic formulations in management of vatarakta are needed.
Send us your suggestions and feedback on this page.
References
- â Panara KB, Acharya R. Consequences of excessive use of Amlarasa (sour taste): A case-control study. AYU [serial online] 2014 [cited 2018 Aug 15];35:124-8.Sourced from: http://www.ayujournal.org/text.asp?2014/35/2/124/146204
- â 2.0 2.1 2.2 2.3 Sushruta. Nidana Sthana, Cha.1 Vatavyadhi Adhyaya verse 42. In: Jadavaji Trikamji Aacharya, Editors. Sushruta Samhita. 8th ed. Varanasi: Chaukhambha Orientalia;2005. p.1.
- â 3.0 3.1 3.2 3.3 Vagbhata. Nidana Sthana, Cha.16 Vatavyadhi Nidana Adhyaya verse 1. In: Harishastri Paradkar Vaidya, Editors. Ashtanga Hridayam. 1st ed. Varanasi: Krishnadas Academy;2000.p.4.page no:535
- â Madhavakara Vata rakta Nidana. In:Brahmananda Tripathi ,editor,Madhava Nidana. Volume I,?ed,Varanasi:Chaukhambha Sanskrit Pratishthana.2002. Pg.556-563
- â A. A. Raut, A. D. Joshi, D. S. Antarkar, V. R. Joshi, A. B. Vaidya, Anti-Rheumatic Formulations From Ayurveda Ancient Science of Life, Vol No. XI No.1 & 2, July & October 1991, pp. 66 â 69
- â Ramachandran AP, Prasad SM, Prasad U N, Jonah S. A comparative study of Kaishora Guggulu and Amrita Guggulu in the management of Utthana Vatarakta. AYU [serial online] 2010 [cited 2018 Aug 15];31:410-6. Available from: http://www.ayujournal.org/text.asp?2010/31/4/410/82027
- â Sruthi CV, Sindhu A. A comparison of the antioxidant property of ï¬ ve Ayurvedic formulations commonly used in the management of vata vyadhis. J Ayurveda Integr Med 2012;3:29-32.