Changes

Jump to navigation Jump to search
Line 138: Line 138:  
śōṇitajānāṁ tu khalu kuṣṭhaiḥ samānaṁ samutthānaṁ; sthānaṁ- raktavāhinyō dhamanyaḥ; saṁsthānam-aṇavō vr̥ttāścāpādāśca, sūkṣmatvāccaikē bhavantyadr̥śyāḥ; varṇaḥ- tāmraḥ; nāmāni- kēśādā, lōmādā,lōmadvīpāḥ, saurasā, auḍumbarā, jantumātaraścēti; prabhāvaḥ-kēśaśmaśrunakhalōmapakṣmāpadhvaṁsaḥ, vraṇagatānāṁ ca harṣakaṇḍūtōdasaṁsarpaṇāni,ativr̥ddhānāṁ ca tvaksirāsnāyumāṁsataruṇāsthibhakṣaṇamiti; cikitsitamapyēṣāṁ kuṣṭhaiḥ samānaṁ,taduttarakālamupadēkṣyāmaḥ||11||
 
śōṇitajānāṁ tu khalu kuṣṭhaiḥ samānaṁ samutthānaṁ; sthānaṁ- raktavāhinyō dhamanyaḥ; saṁsthānam-aṇavō vr̥ttāścāpādāśca, sūkṣmatvāccaikē bhavantyadr̥śyāḥ; varṇaḥ- tāmraḥ; nāmāni- kēśādā, lōmādā,lōmadvīpāḥ, saurasā, auḍumbarā, jantumātaraścēti; prabhāvaḥ-kēśaśmaśrunakhalōmapakṣmāpadhvaṁsaḥ, vraṇagatānāṁ ca harṣakaṇḍūtōdasaṁsarpaṇāni,ativr̥ddhānāṁ ca tvaksirāsnāyumāṁsataruṇāsthibhakṣaṇamiti; cikitsitamapyēṣāṁ kuṣṭhaiḥ samānaṁ,taduttarakālamupadēkṣyāmaḥ||11||
   −
shoNitajAnAM tu khalu kuShThaiH samAnaM samutthAnaM; sthAnaM- raktavAhinyo dhamanyaH; saMsthAnam- aNavo vRuttAshcApAdAshca, sUkShmatvAccaike bhavantyadRushyAH; varNaH- tAmraH; nAmAni- keshAdA, lomAdA, lomadvIpAH, saurasA, auDumbarA, jantumAtarashceti; prabhAvaH- keshashmashrunakhalomapakShmApadhvaMsaH, vraNagatAnAM ca harShakaNDUtodasaMsarpaNAni, ativRuddhAnAM ca tvaksirAsnAyumAMsataruNAsthibhakShaNamiti; cikitsitamapyeShAM kuShThaiH samAnaM, taduttarakAlamupadekShyAmaH ||11||
+
shoNitajAnAM tu khalu kuShThaiH samAnaM samutthAnaM; sthAnaM- raktavAhinyo dhamanyaH; saMsthAnam- aNavo vRuttAshcApAdAshca, sUkShmatvAccaike bhavantyadRushyAH; varNaH- tAmraH; nAmAni- keshAdA, lomAdA, lomadvIpAH, saurasA, auDumbarA, jantumAtarashceti; prabhAvaH- keshashmashrunakhalomapakShmApadhvaMsaH, vraNagatAnAM ca harShakaNDUtodasaMsarpaNAni, ativRuddhAnAM ca tvaksirAsnAyumAMsataruNAsthibhakShaNamiti; cikitsitamapyeShAM kuShThaiH samAnaM, taduttarakAlamupadekShyAmaH ||11||
    
Etiological factors for raktaja (growing due to the vitiation of blood) krimi are similar to that of kushtha;  
 
Etiological factors for raktaja (growing due to the vitiation of blood) krimi are similar to that of kushtha;  
Line 148: Line 148:  
Their treatment is also similar to that for kushtha (variety of skin disorders) which will be described later on (in the chapter of kushtha). [11]
 
Their treatment is also similar to that for kushtha (variety of skin disorders) which will be described later on (in the chapter of kushtha). [11]
   −
Shleshmaja krimi [parasites in mucus and other fluids]:
+
==== Shleshmaja krimi [parasites in mucus and other fluids] ====
 +
 
 
श्लेष्मजाः क्षीरगुडतिलमत्स्यानूपमांसपिष्टान्नपरमान्नकुसुम्भस्नेहाजीर्णपूतिक्लिन्नसङ्कीर्णवि -रुद्धा सात्म्यभोजनसमुत्थानाः; तेषामामाशयः स्थानं, ते प्रवर्धमानास्तूर्ध्वमधो वा विसर्पन्त्युभयतोवा; संस्थानवर्णविशेषास्तु- श्वेताः पृथुब्रध्नसंस्थानाः केचित्, केचिद्वृत्तपरिणाहा गण्डूपदाकृतयः श्वेतास्ताम्रावभासाश्च, केचिदणवो दीर्घास्तन्त्वाकृतयः श्वेताः; तेषां त्रिविधानां श्लेष्मनिमित्तानां क्रिमीणां नामानि- अन्त्रादाः, उदरादाः, हृदयचराः  , चुरवः, दर्भपुष्पाः, सौगन्धिकाः, महागुदाश्चेति; प्रभावो- हृल्लासः, आस्यसंस्रवणम्, अरोचकाविपाकौ, ज्वरः, मूर्च्छा, जृम्भा, क्षवथुः, आनाहः, अङ्गमर्दः, छर्दिः कार्श्यं, पारुष्यं, चेति ||१२||
 
श्लेष्मजाः क्षीरगुडतिलमत्स्यानूपमांसपिष्टान्नपरमान्नकुसुम्भस्नेहाजीर्णपूतिक्लिन्नसङ्कीर्णवि -रुद्धा सात्म्यभोजनसमुत्थानाः; तेषामामाशयः स्थानं, ते प्रवर्धमानास्तूर्ध्वमधो वा विसर्पन्त्युभयतोवा; संस्थानवर्णविशेषास्तु- श्वेताः पृथुब्रध्नसंस्थानाः केचित्, केचिद्वृत्तपरिणाहा गण्डूपदाकृतयः श्वेतास्ताम्रावभासाश्च, केचिदणवो दीर्घास्तन्त्वाकृतयः श्वेताः; तेषां त्रिविधानां श्लेष्मनिमित्तानां क्रिमीणां नामानि- अन्त्रादाः, उदरादाः, हृदयचराः  , चुरवः, दर्भपुष्पाः, सौगन्धिकाः, महागुदाश्चेति; प्रभावो- हृल्लासः, आस्यसंस्रवणम्, अरोचकाविपाकौ, ज्वरः, मूर्च्छा, जृम्भा, क्षवथुः, आनाहः, अङ्गमर्दः, छर्दिः कार्श्यं, पारुष्यं, चेति ||१२||
 +
 
ślēṣmajāḥkṣīraguḍatilamatsyānūpamāṁsapiṣṭānnaparamānnakusumbhasnēhājīrṇapūtiklinnasaṅkīrṇaviruddhāsātmyabhōjanasamutthānāḥ;tēṣāmāmāśayaḥ sthānaṁ, tē pravardhamānāstūrdhvamadhō vā visarpantyubhayatō vā; saṁsthānavarṇaviśēṣāstu- śvētāḥpr̥thubradhnasaṁsthānāḥ kēcit, kēcidvr̥ttapariṇāhā gaṇḍūpadākr̥tayaḥ śvētāstāmrāvabhāsāśca, kēcidaṇavō dīrghāstantvākr̥tayaḥśvētāḥ; tēṣāṁ trividhānāṁ ślēṣmanimittānāṁ krimīṇāṁ nāmāni- antrādāḥ, udarādāḥ, hr̥dayacarāḥ  , curavaḥ, darbhapuṣpāḥ,saugandhikāḥ, mahāgudāścēti; prabhāvō- hr̥llāsaḥ, āsyasaṁsravaṇam, arōcakāvipākau, jvaraḥ, mūrcchā, jr̥mbhā, kṣavathuḥ,ānāhaḥ, aṅgamardaḥ, chardiḥ kārśyaṁ, pāruṣyaṁ, cēti||12||
 
ślēṣmajāḥkṣīraguḍatilamatsyānūpamāṁsapiṣṭānnaparamānnakusumbhasnēhājīrṇapūtiklinnasaṅkīrṇaviruddhāsātmyabhōjanasamutthānāḥ;tēṣāmāmāśayaḥ sthānaṁ, tē pravardhamānāstūrdhvamadhō vā visarpantyubhayatō vā; saṁsthānavarṇaviśēṣāstu- śvētāḥpr̥thubradhnasaṁsthānāḥ kēcit, kēcidvr̥ttapariṇāhā gaṇḍūpadākr̥tayaḥ śvētāstāmrāvabhāsāśca, kēcidaṇavō dīrghāstantvākr̥tayaḥśvētāḥ; tēṣāṁ trividhānāṁ ślēṣmanimittānāṁ krimīṇāṁ nāmāni- antrādāḥ, udarādāḥ, hr̥dayacarāḥ  , curavaḥ, darbhapuṣpāḥ,saugandhikāḥ, mahāgudāścēti; prabhāvō- hr̥llāsaḥ, āsyasaṁsravaṇam, arōcakāvipākau, jvaraḥ, mūrcchā, jr̥mbhā, kṣavathuḥ,ānāhaḥ, aṅgamardaḥ, chardiḥ kārśyaṁ, pāruṣyaṁ, cēti||12||
 +
 
shleShmajAH kShIraguDatilamatsyAnUpamAMsapiShTAnnaparamAnnakusumbhasneh-
 
shleShmajAH kShIraguDatilamatsyAnUpamAMsapiShTAnnaparamAnnakusumbhasneh-
 
AjIrNapUti klinnasa~gkIrNaviruddhAsAtmyabhojanasamutthAnAH; teShAmAmAshayaH sthAnaM, te pravardhamAnAstUrdhvamadho vA visarpantyubhayato vA; saMsthAnavarNavisheShAstu- shvetAH pRuthubradhnasaMsthAnAH kecit, kecidvRuttapariNAhA gaNDUpadAkRutayaH shvetAstAmrAvabhAsAshca, kecidaNavo dIrghAstantvAkRutayaH shvetAH; teShAM trividhAnAM shleShmanimittAnAM krimINAM nAmAni- antrAdAH, udarAdAH, hRudayacarAH  , curavaH, darbhapuShpAH, saugandhikAH, mahAgudAshceti; prabhAvo- hRullAsaH, AsyasaMsravaNam, arocakAvipAkau, jvaraH, mUrcchA, jRumbhA, kShavathuH, AnAhaH, a~ggamardaH, chardiH kArshyaM, pAruShyaM, ceti ||12||
 
AjIrNapUti klinnasa~gkIrNaviruddhAsAtmyabhojanasamutthAnAH; teShAmAmAshayaH sthAnaM, te pravardhamAnAstUrdhvamadho vA visarpantyubhayato vA; saMsthAnavarNavisheShAstu- shvetAH pRuthubradhnasaMsthAnAH kecit, kecidvRuttapariNAhA gaNDUpadAkRutayaH shvetAstAmrAvabhAsAshca, kecidaNavo dIrghAstantvAkRutayaH shvetAH; teShAM trividhAnAM shleShmanimittAnAM krimINAM nAmAni- antrAdAH, udarAdAH, hRudayacarAH  , curavaH, darbhapuShpAH, saugandhikAH, mahAgudAshceti; prabhAvo- hRullAsaH, AsyasaMsravaNam, arocakAvipAkau, jvaraH, mUrcchA, jRumbhA, kShavathuH, AnAhaH, a~ggamardaH, chardiH kArshyaM, pAruShyaM, ceti ||12||
 +
 
The parasites growing due to the vitiation of shleshma may be caused due to food consisting of milk, jaggery, sesame, flesh of marshy animals, (rice) flour preparations, rice cooked in milk, oil of kusumbha [safflower-Schleichera oleosa], uncooked, putrefied, stale, infected, antagonistic and unsuitable items;
 
The parasites growing due to the vitiation of shleshma may be caused due to food consisting of milk, jaggery, sesame, flesh of marshy animals, (rice) flour preparations, rice cooked in milk, oil of kusumbha [safflower-Schleichera oleosa], uncooked, putrefied, stale, infected, antagonistic and unsuitable items;
 
Their habitat is in amashaya (stomach and duodenum); when developed they move upwards or downwards or both ways;  
 
Their habitat is in amashaya (stomach and duodenum); when developed they move upwards or downwards or both ways;  
Line 162: Line 166:     
These three types of worms can have the names like -antrada (damaging intestines), udarada (damaging abdomen), hridayachara (moving in the cardiac area), curu, darbhapushpa (like the flowers of darbha), saugandhika (having specific smell), mahaaguda(which reside in gastrointerstinal tract);  
 
These three types of worms can have the names like -antrada (damaging intestines), udarada (damaging abdomen), hridayachara (moving in the cardiac area), curu, darbhapushpa (like the flowers of darbha), saugandhika (having specific smell), mahaaguda(which reside in gastrointerstinal tract);  
They may produce symptoms like- nausea, excessive salivation, anorexia, indigestion, fever, fainting, yawning, sneezing, constipation, body-ache, vomiting, emaciation and roughness. (12)
+
They may produce symptoms like- nausea, excessive salivation, anorexia, indigestion, fever, fainting, yawning, sneezing, constipation, body-ache, vomiting, emaciation and roughness. [12]
Purishaja krimi [parasites in faeces]:
+
 
 +
==== Purishaja krimi [parasites in faeces] ====
 +
 
 
पुरीषजास्तुल्यसमुत्थानाः श्लेष्मजैः; तेषां स्थानं पक्वाशयः, ते प्रवर्धमानास्त्वधो विसर्पन्ति, यस्य पुनरामाशयाभिमुखाः स्युर्यदन्तरं  तदन्तरं तस्योद्गारनिःश्वासाः पुरीषगन्धिनः स्युः; संस्थानवर्णविशेषास्तु- सूक्ष्मवृत्तपरीणाहाः श्वेता दीर्घा  ऊर्णांशुसङ्काशाः केचित्, केचित्पुनः स्थूलवृत्तपरीणाहाः श्यावनीलहरितपीताः; तेषां नामानि ककेरुकाः, मकेरुकाः, लेलिहाः; सशूलकाः, सौसुरादाश्चेति; प्रभावः- पुरीषभेदः, कार्श्यं, पारुष्यं, लोमहर्षाभिनिर्वर्तनं च, त एव चास्य गुदमुखं परितुदन्तः कण्डूं चोपजनयन्तो गुदमुखं पर्यासते, त एव जातहर्षा गुदनिष्क्रमणमतिवेलं कुर्वन्ति; इत्येष श्लेष्मजानां पुरीषजानां च क्रिमीणां समुत्थानादिविशेषः ||१३||
 
पुरीषजास्तुल्यसमुत्थानाः श्लेष्मजैः; तेषां स्थानं पक्वाशयः, ते प्रवर्धमानास्त्वधो विसर्पन्ति, यस्य पुनरामाशयाभिमुखाः स्युर्यदन्तरं  तदन्तरं तस्योद्गारनिःश्वासाः पुरीषगन्धिनः स्युः; संस्थानवर्णविशेषास्तु- सूक्ष्मवृत्तपरीणाहाः श्वेता दीर्घा  ऊर्णांशुसङ्काशाः केचित्, केचित्पुनः स्थूलवृत्तपरीणाहाः श्यावनीलहरितपीताः; तेषां नामानि ककेरुकाः, मकेरुकाः, लेलिहाः; सशूलकाः, सौसुरादाश्चेति; प्रभावः- पुरीषभेदः, कार्श्यं, पारुष्यं, लोमहर्षाभिनिर्वर्तनं च, त एव चास्य गुदमुखं परितुदन्तः कण्डूं चोपजनयन्तो गुदमुखं पर्यासते, त एव जातहर्षा गुदनिष्क्रमणमतिवेलं कुर्वन्ति; इत्येष श्लेष्मजानां पुरीषजानां च क्रिमीणां समुत्थानादिविशेषः ||१३||
 +
 
purīṣajāstulyasamutthānāḥ ślēṣmajaiḥ; tēṣāṁ sthānaṁ pakvāśayaḥ, tē pravardhamānāstvadhō visarpanti,yasya punarāmāśayābhimukhāḥ syuryadantaraṁ  tadantaraṁ tasyōdgāraniḥśvāsāḥ purīṣagandhinaḥsyuḥ; saṁsthānavarṇaviśēṣāstu- sūkṣmavr̥ttaparīṇāhāḥ śvētā dīrghā  ūrṇāṁśusaṅkāśāḥ kēcit, kēcitpunaḥ sthūlavr̥ttaparīṇāhāḥ śyāvanīlaharitapītāḥ; tēṣāṁ nāmāni kakērukāḥ, makērukāḥ, lēlihāḥ; saśūlakāḥ,sausurādāścēti; prabhāvaḥ- purīṣabhēdaḥ, kārśyaṁ, pāruṣyaṁ, lōmaharṣābhinirvartanaṁ ca, ta ēva cāsyagudamukhaṁ paritudantaḥ kaṇḍūṁ cōpajanayantō gudamukhaṁ paryāsatē, ta ēva jātaharṣāgudaniṣkramaṇamativēlaṁ kurvanti; ityēṣa ślēṣmajānāṁ purīṣajānāṁ ca krimīṇāṁsamutthānādiviśēṣaḥ||13||
 
purīṣajāstulyasamutthānāḥ ślēṣmajaiḥ; tēṣāṁ sthānaṁ pakvāśayaḥ, tē pravardhamānāstvadhō visarpanti,yasya punarāmāśayābhimukhāḥ syuryadantaraṁ  tadantaraṁ tasyōdgāraniḥśvāsāḥ purīṣagandhinaḥsyuḥ; saṁsthānavarṇaviśēṣāstu- sūkṣmavr̥ttaparīṇāhāḥ śvētā dīrghā  ūrṇāṁśusaṅkāśāḥ kēcit, kēcitpunaḥ sthūlavr̥ttaparīṇāhāḥ śyāvanīlaharitapītāḥ; tēṣāṁ nāmāni kakērukāḥ, makērukāḥ, lēlihāḥ; saśūlakāḥ,sausurādāścēti; prabhāvaḥ- purīṣabhēdaḥ, kārśyaṁ, pāruṣyaṁ, lōmaharṣābhinirvartanaṁ ca, ta ēva cāsyagudamukhaṁ paritudantaḥ kaṇḍūṁ cōpajanayantō gudamukhaṁ paryāsatē, ta ēva jātaharṣāgudaniṣkramaṇamativēlaṁ kurvanti; ityēṣa ślēṣmajānāṁ purīṣajānāṁ ca krimīṇāṁsamutthānādiviśēṣaḥ||13||
 +
 
purIShajAstulyasamutthAnAH shleShmajaiH; teShAM sthAnaM pakvAshayaH, te pravardhamAnAstvadho visarpanti, yasya punarAmAshayAbhimukhAH syuryadantaraM [1] tadantaraM tasyodgAraniHshvAsAH purIShagandhinaH syuH; saMsthAnavarNavisheShAstu- sUkShmavRuttaparINAhAH shvetA dIrghA [2] UrNAMshusa~gkAshAH kecit, kecit punaH sthUlavRuttaparINAhAH shyAvanIlaharitapItAH; teShAM nAmAni kakerukAH, makerukAH, lelihAH; sashUlakAH, sausurAdAshceti; prabhAvaH- purIShabhedaH, kArshyaM, pAruShyaM, lomaharShAbhinirvartanaM ca, ta eva cAsya gudamukhaM paritudantaH kaNDUM copajanayanto gudamukhaM paryAsate, ta eva jAtaharShA gudaniShkramaNamativelaM kurvanti; ityeSha shleShmajAnAM purIShajAnAM ca krimINAM samutthAnAdivisheShaH ||13||
 
purIShajAstulyasamutthAnAH shleShmajaiH; teShAM sthAnaM pakvAshayaH, te pravardhamAnAstvadho visarpanti, yasya punarAmAshayAbhimukhAH syuryadantaraM [1] tadantaraM tasyodgAraniHshvAsAH purIShagandhinaH syuH; saMsthAnavarNavisheShAstu- sUkShmavRuttaparINAhAH shvetA dIrghA [2] UrNAMshusa~gkAshAH kecit, kecit punaH sthUlavRuttaparINAhAH shyAvanIlaharitapItAH; teShAM nAmAni kakerukAH, makerukAH, lelihAH; sashUlakAH, sausurAdAshceti; prabhAvaH- purIShabhedaH, kArshyaM, pAruShyaM, lomaharShAbhinirvartanaM ca, ta eva cAsya gudamukhaM paritudantaH kaNDUM copajanayanto gudamukhaM paryAsate, ta eva jAtaharShA gudaniShkramaNamativelaM kurvanti; ityeSha shleShmajAnAM purIShajAnAM ca krimINAM samutthAnAdivisheShaH ||13||
 +
 
The parasites growing in feces grow due to the same aetiological factor which cause shleshmaja krimi -
 
The parasites growing in feces grow due to the same aetiological factor which cause shleshmaja krimi -
 
Their habitat is pakwashaya (large intestine and rectum); when developed they move downwards or both ways; however if they tend to move (upwards) towards stomach, eructation and breath of the patient may have fecal odour.
 
Their habitat is pakwashaya (large intestine and rectum); when developed they move downwards or both ways; however if they tend to move (upwards) towards stomach, eructation and breath of the patient may have fecal odour.
Line 175: Line 184:  
These two types of worms can have the names like - kakeruka, makeruka, leliha(which lick), sashulaka(which cause pain), sausurada;
 
These two types of worms can have the names like - kakeruka, makeruka, leliha(which lick), sashulaka(which cause pain), sausurada;
 
They may produce symptoms like- diarrhoea, emaciation, roughness, and horripilation; on reaching the anus, they produce piercing pain and itching there; when they are exhilarated, they come out of anus frequently.
 
They may produce symptoms like- diarrhoea, emaciation, roughness, and horripilation; on reaching the anus, they produce piercing pain and itching there; when they are exhilarated, they come out of anus frequently.
Thus these are the characteristics of the worms grown due to the vitiation of shleshma and purisha. (13)
+
Thus these are the characteristics of the worms grown due to the vitiation of shleshma and purisha. [13]
Principles of management:
+
 
 +
==== Principles of management ====
 +
 
 
चिकित्सितं तु खल्वेषां समासेनोपदिश्य पश्चाद्विस्तरेणोपदेक्ष्यामः | तत्र सर्वक्रिमीणामपकर्षणमेवादितः कार्यं, ततः प्रकृतिविघातः, अनन्तरं निदानोक्तानां भावानामनुपसेवनमिति ||१४||
 
चिकित्सितं तु खल्वेषां समासेनोपदिश्य पश्चाद्विस्तरेणोपदेक्ष्यामः | तत्र सर्वक्रिमीणामपकर्षणमेवादितः कार्यं, ततः प्रकृतिविघातः, अनन्तरं निदानोक्तानां भावानामनुपसेवनमिति ||१४||
 +
 
cikitsitaṁ tu khalvēṣāṁ samāsēnōpadiśya paścādvistarēṇōpadēkṣyāmaḥ|  
 
cikitsitaṁ tu khalvēṣāṁ samāsēnōpadiśya paścādvistarēṇōpadēkṣyāmaḥ|  
 
tatra sarvakrimīṇāmapakarṣaṇamēvāditaḥ kāryaṁ, tataḥ prakr̥tivighātaḥ, anantaraṁ nidānōktānāṁbhāvānāmanupasēvanamiti||14||  
 
tatra sarvakrimīṇāmapakarṣaṇamēvāditaḥ kāryaṁ, tataḥ prakr̥tivighātaḥ, anantaraṁ nidānōktānāṁbhāvānāmanupasēvanamiti||14||  
 +
 
cikitsitaM tu khalveShAM samAsenopadishya pashcAdvistareNopadekShyAmaH | tatra sarvakrimINAmapakarShaNamevAditaH kAryaM, tataH prakRutivighAtaH, anantaraM nidAnoktAnAM bhAvAnAmanupasevanamiti ||14||  
 
cikitsitaM tu khalveShAM samAsenopadishya pashcAdvistareNopadekShyAmaH | tatra sarvakrimINAmapakarShaNamevAditaH kAryaM, tataH prakRutivighAtaH, anantaraM nidAnoktAnAM bhAvAnAmanupasevanamiti ||14||  
   −
Their treatment will be mentioned here in brief which will be described in detail later. Parasites should be extracted, then destroyed by modifying the factors responsible for their generation and development and there after abstinence from the aetiological factors should be followed. (14)
+
Their treatment will be mentioned here in brief which will be described in detail later. Parasites should be extracted, then destroyed by modifying the factors responsible for their generation and development and there after abstinence from the aetiological factors should be followed. [14]
    
तत्रापकर्षणं- हस्तेनाभिगृह्य विमृश्योपकरणवताऽपनयनमनुपकरणेन वा; स्थानगतानां तु क्रिमीणां भेषजेनापकर्षणं न्यायतः, तच्चतुर्विधं; तद्यथा- शिरोविरेचनं, वमनं, विरेचनम्, आस्थापनंच; इत्यपकर्षणविधिः | प्रकृतिविघातस्त्वेषां कटुतिक्तकषायक्षारोष्णानां द्रव्याणामुपयोगः, यच्चान्यदपिकिञ्चिच्छ्लेष्मपुरीषप्रत्यनीकभूतं तत्स्यात्; हतिप्रकृतिविघातः | अनन्तरं निदानोक्तानां भावानामनुपसेवनं- यदुक्तं निदानविधौ तस्य विवर्जनं तथाप्रायाणां चापरेषां द्रव्याणाम् | इति लक्षणतश्चिकित्सितमनुव्याख्यातम् | एतदेव पुनर्विस्तरेणोपदेक्ष्यते ||१५||
 
तत्रापकर्षणं- हस्तेनाभिगृह्य विमृश्योपकरणवताऽपनयनमनुपकरणेन वा; स्थानगतानां तु क्रिमीणां भेषजेनापकर्षणं न्यायतः, तच्चतुर्विधं; तद्यथा- शिरोविरेचनं, वमनं, विरेचनम्, आस्थापनंच; इत्यपकर्षणविधिः | प्रकृतिविघातस्त्वेषां कटुतिक्तकषायक्षारोष्णानां द्रव्याणामुपयोगः, यच्चान्यदपिकिञ्चिच्छ्लेष्मपुरीषप्रत्यनीकभूतं तत्स्यात्; हतिप्रकृतिविघातः | अनन्तरं निदानोक्तानां भावानामनुपसेवनं- यदुक्तं निदानविधौ तस्य विवर्जनं तथाप्रायाणां चापरेषां द्रव्याणाम् | इति लक्षणतश्चिकित्सितमनुव्याख्यातम् | एतदेव पुनर्विस्तरेणोपदेक्ष्यते ||१५||
 +
 
tatrāpakarṣaṇaṁ- hastēnābhigr̥hya vimr̥śyōpakaraṇavatā'panayanamanupakaraṇēna vā; sthānagatānāṁtu krimīṇāṁ bhēṣajēnāpakarṣaṇaṁ nyāyataḥ, taccaturvidhaṁ; tadyathā- śirōvirēcanaṁ, vamanaṁ,virēcanam, āsthāpanaṁ ca; ityapakarṣaṇavidhiḥ|  
 
tatrāpakarṣaṇaṁ- hastēnābhigr̥hya vimr̥śyōpakaraṇavatā'panayanamanupakaraṇēna vā; sthānagatānāṁtu krimīṇāṁ bhēṣajēnāpakarṣaṇaṁ nyāyataḥ, taccaturvidhaṁ; tadyathā- śirōvirēcanaṁ, vamanaṁ,virēcanam, āsthāpanaṁ ca; ityapakarṣaṇavidhiḥ|  
 
prakr̥tivighātastvēṣāṁ kaṭutiktakaṣāyakṣārōṣṇānāṁ dravyāṇāmupayōgaḥ, yaccānyadapikiñcicchlēṣmapurīṣapratyanīkabhūtaṁ tat syāt; hati prakr̥tivighātaḥ|  
 
prakr̥tivighātastvēṣāṁ kaṭutiktakaṣāyakṣārōṣṇānāṁ dravyāṇāmupayōgaḥ, yaccānyadapikiñcicchlēṣmapurīṣapratyanīkabhūtaṁ tat syāt; hati prakr̥tivighātaḥ|  
Line 190: Line 204:  
iti lakṣaṇataścikitsitamanuvyākhyātam|  
 
iti lakṣaṇataścikitsitamanuvyākhyātam|  
 
ētadēva punarvistarēṇōpadēkṣyatē||15||
 
ētadēva punarvistarēṇōpadēkṣyatē||15||
 +
 
tatrApakarShaNaM- hastenAbhigRuhya vimRushyopakaraNavatA~apanayanamanupakaraNena vA; sthAnagatAnAM tu krimINAM bheShajenApakarShaNaM nyAyataH, taccaturvidhaM; tadyathA- shirovirecanaM, vamanaM, virecanam, AsthApanaM ca; ityapakarShaNavidhiH | prakRutivighAtastveShAM kaTutiktakaShAyakShAroShNAnAM dravyANAmupayogaH, yaccAnyadapi ki~jcicchleShmapurIShapratyanIkabhUtaM tat syAt; hati prakRutivighAtaH | anantaraM nidAnoktAnAM bhAvAnAmanupasevanaM- yaduktaM nidAnavidhau tasya vivarjanaM tathAprAyANAM cApareShAM dravyANAm | iti lakShaNatashcikitsitamanuvyAkhyAtam | etadeva punarvistareNopadekShyate ||15||
 
tatrApakarShaNaM- hastenAbhigRuhya vimRushyopakaraNavatA~apanayanamanupakaraNena vA; sthAnagatAnAM tu krimINAM bheShajenApakarShaNaM nyAyataH, taccaturvidhaM; tadyathA- shirovirecanaM, vamanaM, virecanam, AsthApanaM ca; ityapakarShaNavidhiH | prakRutivighAtastveShAM kaTutiktakaShAyakShAroShNAnAM dravyANAmupayogaH, yaccAnyadapi ki~jcicchleShmapurIShapratyanIkabhUtaM tat syAt; hati prakRutivighAtaH | anantaraM nidAnoktAnAM bhAvAnAmanupasevanaM- yaduktaM nidAnavidhau tasya vivarjanaM tathAprAyANAM cApareShAM dravyANAm | iti lakShaNatashcikitsitamanuvyAkhyAtam | etadeva punarvistareNopadekShyate ||15||
 +
 
Apakarshana: Extraction (removal) can be done by hands with or without the help of instruments as may be the requirement. Parasites located inside the organs are extricated, as a rule, by the (eliminative) therapy. These are of four types such as nasal erhines - nasya, emesis, purgation and non-unctuous enema.  
 
Apakarshana: Extraction (removal) can be done by hands with or without the help of instruments as may be the requirement. Parasites located inside the organs are extricated, as a rule, by the (eliminative) therapy. These are of four types such as nasal erhines - nasya, emesis, purgation and non-unctuous enema.  
 
Prakritivighata: Destruction of the source of their origin and development consists of the use of pungent, bitter, astringent, alkaline and hot drugs, and other measures which are contrary to kapha and faeces.   
 
Prakritivighata: Destruction of the source of their origin and development consists of the use of pungent, bitter, astringent, alkaline and hot drugs, and other measures which are contrary to kapha and faeces.   
Nidanaparivarjana: Thereafter abstinence from the etiological factors-whatever is mentioned as causative factor and similar other substances should be avoided. Thus the principle of treatment is said, which will be further described in detail. (15)
+
Nidanaparivarjana: Thereafter abstinence from the etiological factors-whatever is mentioned as causative factor and similar other substances should be avoided. Thus the principle of treatment is said, which will be further described in detail. [15]
 +
 
 +
==== Various therapeutic modalities ====
   −
Various therapeutic modalities:
   
अथैनं क्रिमिकोष्ठमातुरमग्रे षड्रात्रं सप्तरात्रं वा स्नेहस्वेदाभ्यामुपपाद्य श्वोभूते एनं संशोधनं पाययिताऽस्मीति क्षीरगुडदधितिलमत्स्यानूपमांसपिष्टान्नपरमान्नकुसुम्भस्नेहसम्प्रयुक्तैर्भोज्यैः सायं प्रातश्चोपपादयेत्समुदीरणार्थं क्रिमीणां कोष्ठाभिसरणार्थं च भिषक् | अथ व्युष्टायां रात्र्यां सुखोषितं सुप्रजीर्णभक्तं च विज्ञायास्थापनवमनविरेचनैस्तदहरेवोपपादयेदुपपादनी -यश्चेत्स्यात्सर्वान्परीक्ष्य विशेषान्परीक्ष्य सम्यक् ||१६||
 
अथैनं क्रिमिकोष्ठमातुरमग्रे षड्रात्रं सप्तरात्रं वा स्नेहस्वेदाभ्यामुपपाद्य श्वोभूते एनं संशोधनं पाययिताऽस्मीति क्षीरगुडदधितिलमत्स्यानूपमांसपिष्टान्नपरमान्नकुसुम्भस्नेहसम्प्रयुक्तैर्भोज्यैः सायं प्रातश्चोपपादयेत्समुदीरणार्थं क्रिमीणां कोष्ठाभिसरणार्थं च भिषक् | अथ व्युष्टायां रात्र्यां सुखोषितं सुप्रजीर्णभक्तं च विज्ञायास्थापनवमनविरेचनैस्तदहरेवोपपादयेदुपपादनी -यश्चेत्स्यात्सर्वान्परीक्ष्य विशेषान्परीक्ष्य सम्यक् ||१६||
 +
 
athainaṁ krimikōṣṭhamāturamagrē ṣaḍrātraṁ saptarātraṁ vā snēhasvēdābhyāmupapādya śvōbhūtē ēnaṁsaṁśōdhanaṁ pāyayitā'smītikṣīraguḍadadhitilamatsyānūpamāṁsapiṣṭānnaparamānnakusumbhasnēhasamprayuktairbhōjyaiḥ sāyaṁprātaścōpapādayēt samudīraṇārthaṁ krimīṇāṁ kōṣṭhābhisaraṇārthaṁ ca bhiṣak|  
 
athainaṁ krimikōṣṭhamāturamagrē ṣaḍrātraṁ saptarātraṁ vā snēhasvēdābhyāmupapādya śvōbhūtē ēnaṁsaṁśōdhanaṁ pāyayitā'smītikṣīraguḍadadhitilamatsyānūpamāṁsapiṣṭānnaparamānnakusumbhasnēhasamprayuktairbhōjyaiḥ sāyaṁprātaścōpapādayēt samudīraṇārthaṁ krimīṇāṁ kōṣṭhābhisaraṇārthaṁ ca bhiṣak|  
 
atha vyuṣṭāyāṁ rātryāṁ sukhōṣitaṁ suprajīrṇabhaktaṁ cavijñāyāsthāpanavamanavirēcanaistadaharēvōpapādayēdupapādanīyaścēt syāt sarvān parīkṣyaviśēṣānparīkṣya samyak||16||  
 
atha vyuṣṭāyāṁ rātryāṁ sukhōṣitaṁ suprajīrṇabhaktaṁ cavijñāyāsthāpanavamanavirēcanaistadaharēvōpapādayēdupapādanīyaścēt syāt sarvān parīkṣyaviśēṣānparīkṣya samyak||16||  
 +
 
athainaM krimikoShThamAturamagre ShaDrAtraM saptarAtraM vA snehasvedAbhyAmupapAdya shvobhUte enaM saMshodhanaM pAyayitA~asmIti kShIraguDadadhitilamatsyAnUpamAMsapiShTAnnaparamAnnakusumbhasnehasamprayuktairbhojyaiH sAyaM prAtashcopapAdayet samudIraNArthaM krimINAM koShThAbhisaraNArthaM ca bhiShak | atha vyuShTAyAM rAtryAM sukhoShitaM suprajIrNabhaktaM ca vij~jAyAsthApanavamanavirecanaistadaharevopapAdayedupapAdanIyashcet syAt sarvAn parIkShyavisheShAn parIkShya samyak ||16||
 
athainaM krimikoShThamAturamagre ShaDrAtraM saptarAtraM vA snehasvedAbhyAmupapAdya shvobhUte enaM saMshodhanaM pAyayitA~asmIti kShIraguDadadhitilamatsyAnUpamAMsapiShTAnnaparamAnnakusumbhasnehasamprayuktairbhojyaiH sAyaM prAtashcopapAdayet samudIraNArthaM krimINAM koShThAbhisaraNArthaM ca bhiShak | atha vyuShTAyAM rAtryAM sukhoShitaM suprajIrNabhaktaM ca vij~jAyAsthApanavamanavirecanaistadaharevopapAdayedupapAdanIyashcet syAt sarvAn parIkShyavisheShAn parIkShya samyak ||16||
The patient infested with worms should be first treated with oleation and fomentation for six or seven nights and a day before administration of evacuative therapy he should be given diet consisting mainly of milk, jaggery, curd, sesame, fish, meat of marshy animals, (rice) flour preparation, rice cooked in milk and kusumbha oil in morning and evening, in order to stimulate the worms and bring them to the alimentary tract. Next morning, when the patient is comfortably seated and his previous meal properly digested, the evacuative therapy-non unctuous enema, emesis and purgation- should be administered to him on the same day after examining all the aspects properly. (16)
+
 
 +
The patient infested with worms should be first treated with oleation and fomentation for six or seven nights and a day before administration of evacuative therapy he should be given diet consisting mainly of milk, jaggery, curd, sesame, fish, meat of marshy animals, (rice) flour preparation, rice cooked in milk and kusumbha oil in morning and evening, in order to stimulate the worms and bring them to the alimentary tract. Next morning, when the patient is comfortably seated and his previous meal properly digested, the evacuative therapy-non unctuous enema, emesis and purgation- should be administered to him on the same day after examining all the aspects properly. [16]
    
अथाहरेतिब्रूयात्- मूलकसर्षपलशुनकरञ्जशिग्रुमधुशिग्रुखरपुष्पाभूस्तृणसुमुखसुरसकुठेरकगण्डीरकालमालकपर्णासक्षवकफणिज्झकानि सर्वाण्यथवा यथालाभं; तान्याहृतान्यभिसमीक्ष्य खण्डशश्छेदयित्वा प्रक्षाल्य पानीयेन सुप्रक्षालितायां स्थाल्यां समावाप्य गोमूत्रेणार्धोदकेनाभिषिच्य साधयेत्सततमवघट्टयन्दर्व्या, तमुपयुक्तभूयिष्ठेऽम्भसि  गतरसेष्वौषधेषु स्थालीमवतार्य सुपरिपूतं कषायं सुखोष्णं मदनफलपिप्पलीविडङ्गकल्कतैलोपहितंस्वर्जिकालवणितमभ्यासिच्य बस्तौ विधिवदास्थापयेदेनं; तथाऽर्कालर्ककुटजाढकीकुष्ठकैडर्यकषायेण वा, तथा शिग्रुपीलुकुस्तुम्बुरुकटुकासर्षपकषायेण, तथाऽऽमलकशृङ्गवेरदारुहरिद्रापिचुमर्दकषायेण मदनफलादिसंयोगसम्पादितेन, त्रिवारं सप्तरात्रं वाऽऽस्थापयेत् ||१७||
 
अथाहरेतिब्रूयात्- मूलकसर्षपलशुनकरञ्जशिग्रुमधुशिग्रुखरपुष्पाभूस्तृणसुमुखसुरसकुठेरकगण्डीरकालमालकपर्णासक्षवकफणिज्झकानि सर्वाण्यथवा यथालाभं; तान्याहृतान्यभिसमीक्ष्य खण्डशश्छेदयित्वा प्रक्षाल्य पानीयेन सुप्रक्षालितायां स्थाल्यां समावाप्य गोमूत्रेणार्धोदकेनाभिषिच्य साधयेत्सततमवघट्टयन्दर्व्या, तमुपयुक्तभूयिष्ठेऽम्भसि  गतरसेष्वौषधेषु स्थालीमवतार्य सुपरिपूतं कषायं सुखोष्णं मदनफलपिप्पलीविडङ्गकल्कतैलोपहितंस्वर्जिकालवणितमभ्यासिच्य बस्तौ विधिवदास्थापयेदेनं; तथाऽर्कालर्ककुटजाढकीकुष्ठकैडर्यकषायेण वा, तथा शिग्रुपीलुकुस्तुम्बुरुकटुकासर्षपकषायेण, तथाऽऽमलकशृङ्गवेरदारुहरिद्रापिचुमर्दकषायेण मदनफलादिसंयोगसम्पादितेन, त्रिवारं सप्तरात्रं वाऽऽस्थापयेत् ||१७||
 +
 
athāharēti brūyāt-mūlakasarṣapalaśunakarañjaśigrumadhuśigrukharapuṣpābhūstr̥ṇasumukhasurasakuṭhērakagaṇḍīrakālamālakaparṇāsakṣavakaphaṇijjhakānisarvāṇyathavā yathālābhaṁ; tānyāhr̥tānyabhisamīkṣya khaṇḍaśaśchēdayitvā prakṣālya pānīyēna suprakṣālitāyāṁ sthālyāṁ samāvāpyagōmūtrēṇārdhōdakēnābhiṣicya sādhayēt satatamavaghaṭṭayan darvyā, tamupayuktabhūyiṣṭhē'mbhasi [1] gatarasēṣvauṣadhēṣusthālīmavatārya suparipūtaṁ kaṣāyaṁ sukhōṣṇaṁ madanaphalapippalīviḍaṅgakalkatailōpahitaṁ svarjikālavaṇitamabhyāsicya bastauvidhivadāsthāpayēdēnaṁ; tathā'rkālarkakuṭajāḍhakīkuṣṭhakaiḍaryakaṣāyēṇa vā, tathā śigrupīlukustumburukaṭukāsarṣapakaṣāyēṇa,tathā''malakaśr̥ṅgavēradāruharidrāpicumardakaṣāyēṇa madanaphalādisaṁyōgasampāditēna, trivāraṁ saptarātraṁ vā''sthāpayēt||17||
 
athāharēti brūyāt-mūlakasarṣapalaśunakarañjaśigrumadhuśigrukharapuṣpābhūstr̥ṇasumukhasurasakuṭhērakagaṇḍīrakālamālakaparṇāsakṣavakaphaṇijjhakānisarvāṇyathavā yathālābhaṁ; tānyāhr̥tānyabhisamīkṣya khaṇḍaśaśchēdayitvā prakṣālya pānīyēna suprakṣālitāyāṁ sthālyāṁ samāvāpyagōmūtrēṇārdhōdakēnābhiṣicya sādhayēt satatamavaghaṭṭayan darvyā, tamupayuktabhūyiṣṭhē'mbhasi [1] gatarasēṣvauṣadhēṣusthālīmavatārya suparipūtaṁ kaṣāyaṁ sukhōṣṇaṁ madanaphalapippalīviḍaṅgakalkatailōpahitaṁ svarjikālavaṇitamabhyāsicya bastauvidhivadāsthāpayēdēnaṁ; tathā'rkālarkakuṭajāḍhakīkuṣṭhakaiḍaryakaṣāyēṇa vā, tathā śigrupīlukustumburukaṭukāsarṣapakaṣāyēṇa,tathā''malakaśr̥ṅgavēradāruharidrāpicumardakaṣāyēṇa madanaphalādisaṁyōgasampāditēna, trivāraṁ saptarātraṁ vā''sthāpayēt||17||
 +
 
athAhareti brUyAt- mUlakasarShapalashunakara~jjashigrumadhushigrukharapuShpAbhUstRuNasumukhasurasakuTherakagaNDIrakAlamAlakaparNAsakShavakaphaNijjhakAni sarvANyathavA yathAlAbhaM; tAnyAhRutAnyabhisamIkShya khaNDashashchedayitvA prakShAlya pAnIyena suprakShAlitAyAM sthAlyAM samAvApya gomUtreNArdhodakenAbhiShicya sAdhayet satatamavaghaTTayan darvyA, tamupayuktabhUyiShThe~ambhasi [1] gataraseShvauShadheShu sthAlImavatArya suparipUtaM kaShAyaM sukhoShNaM madanaphalapippalIviDa~ggakalkatailopahitaM svarjikAlavaNitamabhyAsicya bastau vidhivadAsthApayedenaM; tathA~arkAlarkakuTajADhakIkuShThakaiDaryakaShAyeNa vA, tathA shigrupIlukustumburukaTukAsarShapakaShAyeNa, tathA~a~amalakashRu~ggaveradAruharidrApicumardakaShAyeNa madanaphalAdisaMyogasampAditena, trivAraM saptarAtraM vA~a~asthApayet ||17||
 
athAhareti brUyAt- mUlakasarShapalashunakara~jjashigrumadhushigrukharapuShpAbhUstRuNasumukhasurasakuTherakagaNDIrakAlamAlakaparNAsakShavakaphaNijjhakAni sarvANyathavA yathAlAbhaM; tAnyAhRutAnyabhisamIkShya khaNDashashchedayitvA prakShAlya pAnIyena suprakShAlitAyAM sthAlyAM samAvApya gomUtreNArdhodakenAbhiShicya sAdhayet satatamavaghaTTayan darvyA, tamupayuktabhUyiShThe~ambhasi [1] gataraseShvauShadheShu sthAlImavatArya suparipUtaM kaShAyaM sukhoShNaM madanaphalapippalIviDa~ggakalkatailopahitaM svarjikAlavaNitamabhyAsicya bastau vidhivadAsthApayedenaM; tathA~arkAlarkakuTajADhakIkuShThakaiDaryakaShAyeNa vA, tathA shigrupIlukustumburukaTukAsarShapakaShAyeNa, tathA~a~amalakashRu~ggaveradAruharidrApicumardakaShAyeNa madanaphalAdisaMyogasampAditena, trivAraM saptarAtraM vA~a~asthApayet ||17||
 +
 
Now the patient should be asked to bring the drugs-
 
Now the patient should be asked to bring the drugs-
 
Mulaka  [radish], sarshapa [mustard], lashuna [garlic], karanja (pongamia), shigru [drum stick]
 
Mulaka  [radish], sarshapa [mustard], lashuna [garlic], karanja (pongamia), shigru [drum stick]
 
madhu shigru (a kind of drumstick), kharapushpa(katphala or vana tulasi), bhustruna(..), sumukha(a type of tulasi), surasa(type of tulasi), kutheraka(type of tulasi), gandira(Canthium parviflorum Lamk),  
 
madhu shigru (a kind of drumstick), kharapushpa(katphala or vana tulasi), bhustruna(..), sumukha(a type of tulasi), surasa(type of tulasi), kutheraka(type of tulasi), gandira(Canthium parviflorum Lamk),  
 
kalamalaka(type of tulasi), parnasa(type of tulasi), kshavka(type of tulasi), phaninjaka(type of tulasi)- all or whichever are available, should be cut into pieces, washed well with water, put in well-cleaned cooking pot and after dipping them in cow’urine diluted with half water they are cooked being stirred constantly with a ladle. When the water is mostly consumed and the drugs well-extracted  the cooking pot should  be  brought  down and  the  extract be taken  by filtering  it  properly.  
 
kalamalaka(type of tulasi), parnasa(type of tulasi), kshavka(type of tulasi), phaninjaka(type of tulasi)- all or whichever are available, should be cut into pieces, washed well with water, put in well-cleaned cooking pot and after dipping them in cow’urine diluted with half water they are cooked being stirred constantly with a ladle. When the water is mostly consumed and the drugs well-extracted  the cooking pot should  be  brought  down and  the  extract be taken  by filtering  it  properly.  
The tolerably warm decoction is added with the paste of the madanaphala pulp, vidanga oil, and swarjika kshara and put into the enema pot and with this non-unctuous enema should be administered to the patient properly.  This enema may also be prepared with the decoction of arka, alarka, kulaja, adhaki, kushtha, kaidarya, shigru, pilu, dhanyaka, katuka and sarshapa, amalaka, shringabera, daruharidra and nimba, in combination with madanaphala etc. and is administered to the patient  for three or seven days. (17)
+
The tolerably warm decoction is added with the paste of the madanaphala pulp, vidanga oil, and swarjika kshara and put into the enema pot and with this non-unctuous enema should be administered to the patient properly.  This enema may also be prepared with the decoction of arka, alarka, kulaja, adhaki, kushtha, kaidarya, shigru, pilu, dhanyaka, katuka and sarshapa, amalaka, shringabera, daruharidra and nimba, in combination with madanaphala etc. and is administered to the patient  for three or seven days. [17]
    
प्रत्यागते च पश्चिमे बस्तौ प्रत्याश्वस्तं तदहरेवोभयतोभागहरं संशोधनं पाययेद्युक्त्या; तस्य विधिरुपदेक्ष्यते- मदनफलपिप्पलीकषायस्यार्धाञ्जलिमात्रेण त्रिवृत्कल्काक्षमात्रमालोड्य पातुमस्मै प्रयच्छेत्, तदस्य दोषमुभयतो निर्हरति साधु; एवमेव कल्पोक्तानि वमनविरेचनानि प्रतिसंसृज्य पाययेदेनं बुद्ध्या सर्वविशेषानवेक्षमाणो भिषक् ||१८||  
 
प्रत्यागते च पश्चिमे बस्तौ प्रत्याश्वस्तं तदहरेवोभयतोभागहरं संशोधनं पाययेद्युक्त्या; तस्य विधिरुपदेक्ष्यते- मदनफलपिप्पलीकषायस्यार्धाञ्जलिमात्रेण त्रिवृत्कल्काक्षमात्रमालोड्य पातुमस्मै प्रयच्छेत्, तदस्य दोषमुभयतो निर्हरति साधु; एवमेव कल्पोक्तानि वमनविरेचनानि प्रतिसंसृज्य पाययेदेनं बुद्ध्या सर्वविशेषानवेक्षमाणो भिषक् ||१८||  
 +
 
pratyāgatē ca paścimē bastau pratyāśvastaṁ tadaharēvōbhayatōbhāgaharaṁ saṁśōdhanaṁpāyayēdyuktyā; tasya vidhirupadēkṣyatē- madanaphalapippalīkaṣāyasyārdhāñjalimātrēṇatrivr̥tkalkākṣamātramālōḍya pātumasmai prayacchēt, tadasya dōṣamubhayatō nirharati sādhu; ēvamēvakalpōktāni vamanavirēcanāni pratisaṁsr̥jya pāyayēdēnaṁ buddhyā sarvaviśēṣānavēkṣamāṇō bhiṣak||18||  
 
pratyāgatē ca paścimē bastau pratyāśvastaṁ tadaharēvōbhayatōbhāgaharaṁ saṁśōdhanaṁpāyayēdyuktyā; tasya vidhirupadēkṣyatē- madanaphalapippalīkaṣāyasyārdhāñjalimātrēṇatrivr̥tkalkākṣamātramālōḍya pātumasmai prayacchēt, tadasya dōṣamubhayatō nirharati sādhu; ēvamēvakalpōktāni vamanavirēcanāni pratisaṁsr̥jya pāyayēdēnaṁ buddhyā sarvaviśēṣānavēkṣamāṇō bhiṣak||18||  
    
pratyAgate ca pashcime bastau pratyAshvastaM tadaharevobhayatobhAgaharaM saMshodhanaM pAyayedyuktyA; tasya vidhirupadekShyate- madanaphalapippalIkaShAyasyArdhA~jjalimAtreNa trivRutkalkAkShamAtramAloDya pAtumasmai prayacchet, tadasya doShamubhayato nirharati sAdhu; evameva kalpoktAni vamanavirecanAni pratisaMsRujya pAyayedenaM buddhyA sarvavisheShAnavekShamANo bhiShak ||18||
 
pratyAgate ca pashcime bastau pratyAshvastaM tadaharevobhayatobhAgaharaM saMshodhanaM pAyayedyuktyA; tasya vidhirupadekShyate- madanaphalapippalIkaShAyasyArdhA~jjalimAtreNa trivRutkalkAkShamAtramAloDya pAtumasmai prayacchet, tadasya doShamubhayato nirharati sAdhu; evameva kalpoktAni vamanavirecanAni pratisaMsRujya pAyayedenaM buddhyA sarvavisheShAnavekShamANo bhiShak ||18||
 +
 
After the  last enema,  the patient  should be assured and  on the same day evacuative  drugs  acting  from  both  ways  be administered to him  properly. Its method is like this-
 
After the  last enema,  the patient  should be assured and  on the same day evacuative  drugs  acting  from  both  ways  be administered to him  properly. Its method is like this-
One aksha (l0 gm.  ) of the  paste of trivrut  mixed  with half anjali ( 80 ml. ) decoction of the madanaphala pulp should  be administered  to the patient, this eliminates  the  noxious  material from  both upper and lower routes. In this way the emetics and purgatives mentioned in the Kalpa Sthaana chapter may be administered after properly examining the patient from all aspects.(18)
+
One aksha (l0 gm.  ) of the  paste of trivrut  mixed  with half anjali ( 80 ml. ) decoction of the madanaphala pulp should  be administered  to the patient, this eliminates  the  noxious  material from  both upper and lower routes. In this way the emetics and purgatives mentioned in the Kalpa Sthaana chapter may be administered after properly examining the patient from all aspects.[18]
    
अथैनं सम्यग्विरिक्तं विज्ञायापराह्णे शैखरिककषायेण सुखोष्णेन परिषेचयेत् | तेनैव च कषायेण बाह्याभ्यन्तरान्सर्वोदकार्थान्कारयेच्छश्वत्; तदभावे कटुतिक्तकषायाणामौषधानां क्वाथैर्मूत्रक्षारैर्वा परिषेचयेत् | परिषिक्तं चैनं निवातमागारमनुप्रवेश्य पिप्पलीपिप्पलीमूलचव्यचित्रकशृङ्गवेरसिद्धेन यवाग्वादिना क्रमेणोपाचरेत्, विलेपीक्रमागतं चैनमनुवासयेद्विडङ्गतैलेनैकान्तरं द्विस्त्रिर्वा ||१९||
 
अथैनं सम्यग्विरिक्तं विज्ञायापराह्णे शैखरिककषायेण सुखोष्णेन परिषेचयेत् | तेनैव च कषायेण बाह्याभ्यन्तरान्सर्वोदकार्थान्कारयेच्छश्वत्; तदभावे कटुतिक्तकषायाणामौषधानां क्वाथैर्मूत्रक्षारैर्वा परिषेचयेत् | परिषिक्तं चैनं निवातमागारमनुप्रवेश्य पिप्पलीपिप्पलीमूलचव्यचित्रकशृङ्गवेरसिद्धेन यवाग्वादिना क्रमेणोपाचरेत्, विलेपीक्रमागतं चैनमनुवासयेद्विडङ्गतैलेनैकान्तरं द्विस्त्रिर्वा ||१९||
 +
 
athainaṁ samyagviriktaṁ vijñāyāparāhṇē śaikharikakaṣāyēṇa sukhōṣṇēna pariṣēcayēt|  
 
athainaṁ samyagviriktaṁ vijñāyāparāhṇē śaikharikakaṣāyēṇa sukhōṣṇēna pariṣēcayēt|  
 
tēnaiva ca kaṣāyēṇa bāhyābhyantarān sarvōdakārthān kārayēcchaśvat; tadabhāvēkaṭutiktakaṣāyāṇāmauṣadhānāṁ kvāthairmūtrakṣārairvā pariṣēcayēt|  
 
tēnaiva ca kaṣāyēṇa bāhyābhyantarān sarvōdakārthān kārayēcchaśvat; tadabhāvēkaṭutiktakaṣāyāṇāmauṣadhānāṁ kvāthairmūtrakṣārairvā pariṣēcayēt|  
 
pariṣiktaṁ cainaṁ nivātamāgāramanupravēśya pippalīpippalīmūlacavyacitrakaśr̥ṅgavērasiddhēnayavāgvādinā kramēṇōpācarēt, vilēpīkramāgataṁ cainamanuvāsayēdviḍaṅgatailēnaikāntaraṁdvistrirvā||19||
 
pariṣiktaṁ cainaṁ nivātamāgāramanupravēśya pippalīpippalīmūlacavyacitrakaśr̥ṅgavērasiddhēnayavāgvādinā kramēṇōpācarēt, vilēpīkramāgataṁ cainamanuvāsayēdviḍaṅgatailēnaikāntaraṁdvistrirvā||19||
 +
 
athainaM samyagviriktaM vij~jAyAparAhNe shaikharikakaShAyeNa sukhoShNena pariShecayet | tenaiva ca kaShAyeNa bAhyAbhyantarAn sarvodakArthAn kArayecchashvat; tadabhAve kaTutiktakaShAyANAmauShadhAnAM kvAthairmUtrakShArairvA pariShecayet | pariShiktaM cainaM nivAtamAgAramanupraveshya pippalIpippalImUlacavyacitrakashRu~ggaverasiddhena yavAgvAdinA krameNopAcaret, vilepIkramAgataM cainamanuvAsayedviDa~ggatailenaikAntaraM dvistrirvA ||19||
 
athainaM samyagviriktaM vij~jAyAparAhNe shaikharikakaShAyeNa sukhoShNena pariShecayet | tenaiva ca kaShAyeNa bAhyAbhyantarAn sarvodakArthAn kArayecchashvat; tadabhAve kaTutiktakaShAyANAmauShadhAnAM kvAthairmUtrakShArairvA pariShecayet | pariShiktaM cainaM nivAtamAgAramanupraveshya pippalIpippalImUlacavyacitrakashRu~ggaverasiddhena yavAgvAdinA krameNopAcaret, vilepIkramAgataM cainamanuvAsayedviDa~ggatailenaikAntaraM dvistrirvA ||19||
When the patient is  purged  well,  he should be bathed  with  the  warm  decoction of vidanga  in afternoon and he  should  use  this decoction for all purposes  of external  as well  as internal use in place of water  regularly;  if  it is not available, decoction of  other  pungent,  bitter and astringent  drugs  or urine  or  alkalis  may  be  used  for  bath.  After  bath  patient should be taken into a  room  which is    devoid of  wind  and  should  be  managed  with  dietetic regimen starting  with  yavagu (liquid gruel)  cooked with  the drugs like pippali, pippalimula,  chavya, chitraka and shunthi.  In this way  when  he  reaches  the stage  of  vilepi (paste gruel) unctuous enema should be administered  to  him  with  vidanga taila  twice  or  thrice on  alternate days.(19)
+
 
 +
When the patient is  purged  well,  he should be bathed  with  the  warm  decoction of vidanga  in afternoon and he  should  use  this decoction for all purposes  of external  as well  as internal use in place of water  regularly;  if  it is not available, decoction of  other  pungent,  bitter and astringent  drugs  or urine  or  alkalis  may  be  used  for  bath.  After  bath  patient should be taken into a  room  which is    devoid of  wind  and  should  be  managed  with  dietetic regimen starting  with  yavagu (liquid gruel)  cooked with  the drugs like pippali, pippalimula,  chavya, chitraka and shunthi.  In this way  when  he  reaches  the stage  of  vilepi (paste gruel) unctuous enema should be administered  to  him  with  vidanga taila  twice  or  thrice on  alternate days.[19]
    
यदिपुनरस्यातिप्रवृद्धाञ्छीर्षादान्क्रिमीन्मन्येत शिरस्यैवाभिसर्पतः कदाचित्, ततः स्नेहस्वेदाभ्यामस्य शिर उपपाद्य विरेचयेदपामार्गतण्डुलादिना शिरोविरेचनेन ||२०||
 
यदिपुनरस्यातिप्रवृद्धाञ्छीर्षादान्क्रिमीन्मन्येत शिरस्यैवाभिसर्पतः कदाचित्, ततः स्नेहस्वेदाभ्यामस्य शिर उपपाद्य विरेचयेदपामार्गतण्डुलादिना शिरोविरेचनेन ||२०||
 +
 
yadi punarasyātipravr̥ddhāñchīrṣādān krimīn manyēta śirasyaivābhisarpataḥ kadācit, tataḥsnēhasvēdābhyāmasya śira upapādya virēcayēdapāmārgataṇḍulādinā śirōvirēcanēna||20||  
 
yadi punarasyātipravr̥ddhāñchīrṣādān krimīn manyēta śirasyaivābhisarpataḥ kadācit, tataḥsnēhasvēdābhyāmasya śira upapādya virēcayēdapāmārgataṇḍulādinā śirōvirēcanēna||20||  
 +
 
yadi punarasyAtipravRuddhA~jchIrShAdAn krimIn manyeta shirasyaivAbhisarpataH kadAcit, tataH snehasvedAbhyAmasya shira upapAdya virecayedapAmArgataNDulAdinA shirovirecanena ||20||
 
yadi punarasyAtipravRuddhA~jchIrShAdAn krimIn manyeta shirasyaivAbhisarpataH kadAcit, tataH snehasvedAbhyAmasya shira upapAdya virecayedapAmArgataNDulAdinA shirovirecanena ||20||
If the parasites affecting the head are too many and  sometimes seen creeping on the head,  then  after applying  oil  and fomentation    on the head the patient he should be administered with nasal evacuation therapy with the seeds of apamarga etc. (20)
+
 
 +
If the parasites affecting the head are too many and  sometimes seen creeping on the head,  then  after applying  oil  and fomentation    on the head the patient he should be administered with nasal evacuation therapy with the seeds of apamarga etc. [20]
    
यस्त्वभ्यवहार्यविधिः प्रकृतिविघातायोक्तः क्रिमीणामथ तमनुव्याख्यास्यामः- मूलकपर्णीं [१] समूलाग्रप्रतानामाहृत्य खण्डशश्छेदयित्वोलू(दू)खले क्षोदयित्वा पाणिभ्यां पीडयित्वा रसंगृह्णीयात्, तेन रसेन लोहितशालितण्डुलपिष्टं समालोड्य पूपलिकां कृत्वा विधूमेष्वङ्गारेषूपकुड्य [२] विडङ्गतैललवणोपहितां क्रिमिकोष्ठाय भक्षयितुं प्रयच्छेत्, अनन्तरं चाम्लकाञ्जिकमुदश्विद्वा पिप्पल्यादिपञ्चवर्ग संसृष्टं सलवणमनुपाययेत् | अनेन कल्पेन मार्कवार्कसहचरनीपनिर्गुण्डीसुमुखसुरसकुठेरकगण्डीरकालमालकपर्णासक्षवकफणिज्झक- बकुलकुटजसुवर्णक्षीरीस्वरसानामन्यतमस्मिन्कारयेत्पूपलिकाः; तथा किणिहीकिराततिक्तकसुवहामलकहरीतकीबिभीतकस्वरसेषुकारयेत्पूपलिकाः; स्वरसांश्चैतेषामेकैकशो द्वन्द्वशः सर्वशो वा मधुविलुलितान्प्रातरनन्नाय पातुं प्रयच्छेत् ||२१||
 
यस्त्वभ्यवहार्यविधिः प्रकृतिविघातायोक्तः क्रिमीणामथ तमनुव्याख्यास्यामः- मूलकपर्णीं [१] समूलाग्रप्रतानामाहृत्य खण्डशश्छेदयित्वोलू(दू)खले क्षोदयित्वा पाणिभ्यां पीडयित्वा रसंगृह्णीयात्, तेन रसेन लोहितशालितण्डुलपिष्टं समालोड्य पूपलिकां कृत्वा विधूमेष्वङ्गारेषूपकुड्य [२] विडङ्गतैललवणोपहितां क्रिमिकोष्ठाय भक्षयितुं प्रयच्छेत्, अनन्तरं चाम्लकाञ्जिकमुदश्विद्वा पिप्पल्यादिपञ्चवर्ग संसृष्टं सलवणमनुपाययेत् | अनेन कल्पेन मार्कवार्कसहचरनीपनिर्गुण्डीसुमुखसुरसकुठेरकगण्डीरकालमालकपर्णासक्षवकफणिज्झक- बकुलकुटजसुवर्णक्षीरीस्वरसानामन्यतमस्मिन्कारयेत्पूपलिकाः; तथा किणिहीकिराततिक्तकसुवहामलकहरीतकीबिभीतकस्वरसेषुकारयेत्पूपलिकाः; स्वरसांश्चैतेषामेकैकशो द्वन्द्वशः सर्वशो वा मधुविलुलितान्प्रातरनन्नाय पातुं प्रयच्छेत् ||२१||

Navigation menu