Changes

Jump to navigation Jump to search
44 bytes added ,  18:35, 1 April 2018
Line 1,216: Line 1,216:  
If the ''pralepa'' is applied without mixing ghee, it produces same but in excess adverse effects as described for thin ''pralepa''. While getting dried up this ''pralepa'' leads to aggravation of disease manifestation. [99-107]
 
If the ''pralepa'' is applied without mixing ghee, it produces same but in excess adverse effects as described for thin ''pralepa''. While getting dried up this ''pralepa'' leads to aggravation of disease manifestation. [99-107]
   −
==== Diet recipes for treatment of visarpa ====
+
==== Diet recipes for treatment of ''visarpa'' ====
 
   
 
   
 
अन्नपानानि वक्ष्यामि विसर्पाणां निवृत्तये |  
 
अन्नपानानि वक्ष्यामि विसर्पाणां निवृत्तये |  
 
लङ्घितेभ्यो हितो मन्थो रूक्षः सक्षौद्रशर्करः ||१०८||  
 
लङ्घितेभ्यो हितो मन्थो रूक्षः सक्षौद्रशर्करः ||१०८||  
 +
 
मधुरः किञ्चिदम्लो वा दाडिमामलकान्वितः |  
 
मधुरः किञ्चिदम्लो वा दाडिमामलकान्वितः |  
 
सपरूषकमृद्वीकः सखर्जूरः शृताम्बुना ||१०९||  
 
सपरूषकमृद्वीकः सखर्जूरः शृताम्बुना ||१०९||  
 +
 
तर्पणैर्यवशालीनां सस्नेहा चावलेहिका |  
 
तर्पणैर्यवशालीनां सस्नेहा चावलेहिका |  
 
जीर्णे पुराणशालीनां यूषैर्भुञ्जीत भोजनम् ||११०||  
 
जीर्णे पुराणशालीनां यूषैर्भुञ्जीत भोजनम् ||११०||  
 +
 
मुद्गान्मसूरांश्चणकान् यूषार्थमुपकल्पयेत् |  
 
मुद्गान्मसूरांश्चणकान् यूषार्थमुपकल्पयेत् |  
 
अनम्लान् दाडिमाम्लान् वा पटोलामलकैः सह ||१११||  
 
अनम्लान् दाडिमाम्लान् वा पटोलामलकैः सह ||१११||  
 +
 
जाङ्गलानां च मांसानां रसांस्तस्योपकल्पयेत् |  
 
जाङ्गलानां च मांसानां रसांस्तस्योपकल्पयेत् |  
 
रूक्षान् परूषकद्राक्षादाडिमामलकान्वितान् ||११२||  
 
रूक्षान् परूषकद्राक्षादाडिमामलकान्वितान् ||११२||  
 +
 
रक्ताः श्वेता महाह्वाश्च शालयः षष्टिकैः सह |  
 
रक्ताः श्वेता महाह्वाश्च शालयः षष्टिकैः सह |  
 
भोजनार्थे प्रशस्यन्ते पुराणाः सुपरिस्रुताः ||११३||  
 
भोजनार्थे प्रशस्यन्ते पुराणाः सुपरिस्रुताः ||११३||  
 +
 
यवगोधूमशालीनां सात्म्यान्येव प्रदापयेत् |  
 
यवगोधूमशालीनां सात्म्यान्येव प्रदापयेत् |  
 
येषां नात्युचितः शालिर्नरा ये च कफाधिकाः ||११४||
 
येषां नात्युचितः शालिर्नरा ये च कफाधिकाः ||११४||
 +
 
annapānāni vakṣyāmi visarpāṇāṁ nivr̥ttayē|  
 
annapānāni vakṣyāmi visarpāṇāṁ nivr̥ttayē|  
 
laṅghitēbhyō hitō manthō rūkṣaḥ sakṣaudraśarkaraḥ||108||  
 
laṅghitēbhyō hitō manthō rūkṣaḥ sakṣaudraśarkaraḥ||108||  
 +
 
madhuraḥ kiñcidamlō vā dāḍimāmalakānvitaḥ|  
 
madhuraḥ kiñcidamlō vā dāḍimāmalakānvitaḥ|  
 
saparūṣakamr̥dvīkaḥ sakharjūraḥ śr̥tāmbunā||109||  
 
saparūṣakamr̥dvīkaḥ sakharjūraḥ śr̥tāmbunā||109||  
 +
 
tarpaṇairyavaśālīnāṁ sasnēhā cāvalēhikā|  
 
tarpaṇairyavaśālīnāṁ sasnēhā cāvalēhikā|  
 
jīrṇē purāṇaśālīnāṁ yūṣairbhuñjīta bhōjanam||110||  
 
jīrṇē purāṇaśālīnāṁ yūṣairbhuñjīta bhōjanam||110||  
 +
 
mudgānmasūrāṁścaṇakān yūṣārthamupakalpayēt|  
 
mudgānmasūrāṁścaṇakān yūṣārthamupakalpayēt|  
 
anamlān dāḍimāmlān vā paṭōlāmalakaiḥ saha||111||  
 
anamlān dāḍimāmlān vā paṭōlāmalakaiḥ saha||111||  
 +
 
jāṅgalānāṁ ca māṁsānāṁ rasāṁstasyōpakalpayēt|  
 
jāṅgalānāṁ ca māṁsānāṁ rasāṁstasyōpakalpayēt|  
 
rūkṣān parūṣakadrākṣādāḍimāmalakānvitān||112||  
 
rūkṣān parūṣakadrākṣādāḍimāmalakānvitān||112||  
 +
 
raktāḥ śvētā mahāhvāśca śālayaḥ ṣaṣṭikaiḥ saha|  
 
raktāḥ śvētā mahāhvāśca śālayaḥ ṣaṣṭikaiḥ saha|  
 
bhōjanārthē praśasyantē purāṇāḥ suparisrutāḥ||113||  
 
bhōjanārthē praśasyantē purāṇāḥ suparisrutāḥ||113||  
 +
 
yavagōdhūmaśālīnāṁ sātmyānyēva pradāpayēt|  
 
yavagōdhūmaśālīnāṁ sātmyānyēva pradāpayēt|  
 
yēṣāṁ nātyucitaḥ śālirnarā yē ca kaphādhikāḥ||114||  
 
yēṣāṁ nātyucitaḥ śālirnarā yē ca kaphādhikāḥ||114||  
 +
 
annapAnAni vakShyAmi visarpANAM nivRuttaye|  
 
annapAnAni vakShyAmi visarpANAM nivRuttaye|  
 
la~gghitebhyo hito mantho rūkṣaH sakShaudrasharkaraH||108||  
 
la~gghitebhyo hito mantho rūkṣaH sakShaudrasharkaraH||108||  
 +
 
madhuraH ki~jcidamlo vA dADimAmalakAnvitaH|  
 
madhuraH ki~jcidamlo vA dADimAmalakAnvitaH|  
 
saparUShakamRudvIkaH sakharjUraH shRutAmbunA||109||  
 
saparUShakamRudvIkaH sakharjUraH shRutAmbunA||109||  
 +
 
tarpaNairyavashAlInAM sasnehA cAvalehikA|  
 
tarpaNairyavashAlInAM sasnehA cAvalehikA|  
 
jIrNe purANashAlInAM yUShairbhu~jjIta bhojanam||110||  
 
jIrNe purANashAlInAM yUShairbhu~jjIta bhojanam||110||  
 +
 
mudgAnmasUrAMshcaNakAn yUShArthamupakalpayet|  
 
mudgAnmasUrAMshcaNakAn yUShArthamupakalpayet|  
 
anamlAn dADimAmlAn vA patōlamalakaiH saha||111||  
 
anamlAn dADimAmlAn vA patōlamalakaiH saha||111||  
 +
 
jA~ggalAnAM ca mAMsAnAM rasAMstasyopakalpayet|  
 
jA~ggalAnAM ca mAMsAnAM rasAMstasyopakalpayet|  
 
rūkṣan parUShakadrAkShAdADimAmalakAnvitAn||112||  
 
rūkṣan parUShakadrAkShAdADimAmalakAnvitAn||112||  
 +
 
raktAH shvetA mahAhvAshca shAlayaH ShaShTikaiH saha|  
 
raktAH shvetA mahAhvAshca shAlayaH ShaShTikaiH saha|  
 
bhojanArthe prashasyante purANAH suparisrutAH||113||  
 
bhojanArthe prashasyante purANAH suparisrutAH||113||  
 +
 
yavagodhUmashAlInAM sAtmyAnyeva pradApayet|  
 
yavagodhUmashAlInAM sAtmyAnyeva pradApayet|  
 
yeShAM nAtyucitaH shAlirnarA ye ca kaphAdhikAH||114||  
 
yeShAM nAtyucitaH shAlirnarA ye ca kaphAdhikAH||114||  
   −
The diet regimen helps to alleviate visarpa is described here after.
+
The diet regimen helps to alleviate ''visarpa'' is described here after.
 +
 
 
In the beginning langhana (fasting therapy) should be given. There after use of mantha (roasted flour mixed with water in specific proportion and kept for specific time) is beneficial. The mantha should be without unctus ingredients and added with honey and sugar. It becomes sweet sour in taste due to mixing of dadima (Punica granatum Linn.) or amalaki (Emblica officinalis) and parushaka or mrdvika (Vitis vinifera Linn) or kharjura (Phoenix sylvestris) and boiled water should be used to prepare mantha.  
 
In the beginning langhana (fasting therapy) should be given. There after use of mantha (roasted flour mixed with water in specific proportion and kept for specific time) is beneficial. The mantha should be without unctus ingredients and added with honey and sugar. It becomes sweet sour in taste due to mixing of dadima (Punica granatum Linn.) or amalaki (Emblica officinalis) and parushaka or mrdvika (Vitis vinifera Linn) or kharjura (Phoenix sylvestris) and boiled water should be used to prepare mantha.  
 
Thereafter linctus made of the flour of roasted barley and shali rice and mixed with ghee should be given in the form of avalehika. After digestion of avalehika, one should take old shali rice with soup of green gram or lentils or Bengal gram, soured or not soured with pomegranates and added with patola (Trichosanthes dioica Roxb) and amalaki. He may also take meat soup of wild animals without ghee and added with parushaka or draksha or dadima or amalaki.  Red or white or extra long variety of shastika rice, which are old, well boiled and residual water should be completely drained, it is beneficial food.  
 
Thereafter linctus made of the flour of roasted barley and shali rice and mixed with ghee should be given in the form of avalehika. After digestion of avalehika, one should take old shali rice with soup of green gram or lentils or Bengal gram, soured or not soured with pomegranates and added with patola (Trichosanthes dioica Roxb) and amalaki. He may also take meat soup of wild animals without ghee and added with parushaka or draksha or dadima or amalaki.  Red or white or extra long variety of shastika rice, which are old, well boiled and residual water should be completely drained, it is beneficial food.  
 
The persons who have predominance of kapha and not suited to rice should be given the preparation of barley or wheat or purana shali which is suitable.(108-114)  
 
The persons who have predominance of kapha and not suited to rice should be given the preparation of barley or wheat or purana shali which is suitable.(108-114)  
Contra-indications in visarpa:
+
 
 +
==== Contra-indications in ''visarpa'' ====
 +
 
 
विदाहीन्यन्नपानानि विरुद्धं स्वपनं दिवा |  
 
विदाहीन्यन्नपानानि विरुद्धं स्वपनं दिवा |  
 
क्रोधव्यायामसूर्याग्निप्रवातांश्च विवर्जयेत् ||११५||
 
क्रोधव्यायामसूर्याग्निप्रवातांश्च विवर्जयेत् ||११५||

Navigation menu