Changes

Jump to navigation Jump to search
121 bytes added ,  15:49, 4 October 2018
Line 34: Line 34:     
The chapter explains various conditions of involvement of ''dosha, dushya'' and the site of vitiation. Treatment depends upon assessment and correction of these factors causing the conditions.  
 
The chapter explains various conditions of involvement of ''dosha, dushya'' and the site of vitiation. Treatment depends upon assessment and correction of these factors causing the conditions.  
 +
 +
=== Sanskrit Text, Transliteration and English Translation ===
    
अथातो वातशोणितचिकित्सितं व्याख्यास्यामः ||१||   
 
अथातो वातशोणितचिकित्सितं व्याख्यास्यामः ||१||   
 +
 
इति ह स्माह भगवानात्रेयः ||२||
 
इति ह स्माह भगवानात्रेयः ||२||
 +
 
athātō vātaśōṇitacikitsitaṁ vyākhyāsyāmaḥ||1||   
 
athātō vātaśōṇitacikitsitaṁ vyākhyāsyāmaḥ||1||   
 +
 
iti ha smāha bhagavānātrēyaḥ||2||  
 
iti ha smāha bhagavānātrēyaḥ||2||  
athAto vātaśonitacikitsitaM vyAkhyAsyAmaH ||1||   
+
 
 +
athAto vātaśonitacikitsitaM vyAkhyAsyAmaH ||1||  
 +
   
 
iti ha smAha bhagavAnAtreyaH ||2||
 
iti ha smAha bhagavAnAtreyaH ||2||
Now we shall expound the chapter on treatment of vata shonita. Thus, said Lord Atreya. (1 – 2)
+
 
 +
Now we shall expound the chapter on treatment of ''vatashonita''. Thus, said Lord Atreya. [1–2]
 +
 
 
हुताग्निहोत्रमासीनमृषिमध्येपुनर्वसुम् |   
 
हुताग्निहोत्रमासीनमृषिमध्येपुनर्वसुम् |   
 
पृष्टवान् गुरुमेकाग्रमग्निवेशोऽग्निवर्चसम् ||३||   
 
पृष्टवान् गुरुमेकाग्रमग्निवेशोऽग्निवर्चसम् ||३||   
 +
 
अग्निमारुततुल्यस्य संसर्गस्यानिलासृजोः |   
 
अग्निमारुततुल्यस्य संसर्गस्यानिलासृजोः |   
 
हेतुलक्षणभैषज्यान्यथास्मै गुरुरब्रवीत् ||४||   
 
हेतुलक्षणभैषज्यान्यथास्मै गुरुरब्रवीत् ||४||   
 +
 
hutāgnihōtramāsīnamr̥ṣimadhyē punarvasum|   
 
hutāgnihōtramāsīnamr̥ṣimadhyē punarvasum|   
 
pr̥ṣṭavān gurumēkāgramagnivēśō'gnivarcasam||3||   
 
pr̥ṣṭavān gurumēkāgramagnivēśō'gnivarcasam||3||   
 +
 
agnimārutatulyasya saṁsargasyānilāsr̥jōḥ|   
 
agnimārutatulyasya saṁsargasyānilāsr̥jōḥ|   
hētulakṣaṇabhaiṣajyānyathāsmai gururabravīt||4||
+
hētulakṣaṇabhaiṣajyānyathāsmai gururabravīt||4||
 +
 
 
hutAgnihotramAsInamRuShimadhye punarvasum |   
 
hutAgnihotramAsInamRuShimadhye punarvasum |   
pRuShTavAn gurumekAgramagnivesho~agnivarcasam ||3||   
+
pRuShTavAn gurumekAgramagnivesho~agnivarcasam ||3||  
 +
   
 
agnimArutatulyasya saMsargasyAnilAsRujoH |   
 
agnimArutatulyasya saMsargasyAnilAsRujoH |   
hētulakShaNabhaiShajyAnyathAsmai gururabravIt ||4||   
+
hētulakShaNabhaiShajyAnyathAsmai gururabravIt ||4||  
After finishing his daily worship and yagya (religious sacrifice), Punarvasu was sitting admidst the sages. Then with concentrated mind, looking like a flame of fire. Agnivesha, asked him, “Sir, please explain the aetiology, symptomatology and treatment of disease (vata shonita) which is a combination of vata and rakta, and is like that of fire and wind. The teacher (Punarvasu) explained. (3 – 4)
+
   
Etiological factors:
+
After finishing his daily worship and ''yagna'' (religious sacrifice), Punarvasu was sitting admidst the sages.
 +
 
 +
Then with concentrated mind, looking like a flame of fire, Agnivesha asked him, “Sir, please explain the etiology, symptomatology and treatment of disease (''vatashonita'') which is a combination of ''vata'' and ''rakta'', and is like that of fire and wind. The teacher (Punarvasu) explained. [3–4]
 +
 
 +
==== Etiological factors ====
 +
 
 
लवणाम्लकटुक्षारस्निग्धोष्णाजीर्णभोजनैः |   
 
लवणाम्लकटुक्षारस्निग्धोष्णाजीर्णभोजनैः |   
क्लिन्नशुष्काम्बुजानूपमांसपिण्याकमूलकैः ||५||   
+
क्लिन्नशुष्काम्बुजानूपमांसपिण्याकमूलकैः ||५||  
 +
   
 
कुलत्थमाषनिष्पावशाकादिपललेक्षुभिः |   
 
कुलत्थमाषनिष्पावशाकादिपललेक्षुभिः |   
 
दध्यारनालसौवीरशुक्ततक्रसुरासवैः ||६||   
 
दध्यारनालसौवीरशुक्ततक्रसुरासवैः ||६||   
 +
 
विरुद्धाध्यशनक्रोधदिवास्वप्नप्रजागरैः |   
 
विरुद्धाध्यशनक्रोधदिवास्वप्नप्रजागरैः |   
 
प्रायशः सुकुमाराणां मिष्टान्नसुखभोजिनाम् [१] ||७||   
 
प्रायशः सुकुमाराणां मिष्टान्नसुखभोजिनाम् [१] ||७||   
 +
 
अचङ्क्रमणशीलानां कुप्यते वातशोणितम् |   
 
अचङ्क्रमणशीलानां कुप्यते वातशोणितम् |   
अभिघातादशुद्ध्या च प्रदुष्टे शोणिते नृणाम् ||८||   
+
अभिघातादशुद्ध्या च प्रदुष्टे शोणिते नृणाम् ||८||  
 +
   
 
कषायकटुतिक्ताल्परूक्षाहारादभोजनात् |   
 
कषायकटुतिक्ताल्परूक्षाहारादभोजनात् |   
 
हयोष्ट्रयानयानाम्बुक्रीडाप्लवनलङ्घनैः [२] ||९||   
 
हयोष्ट्रयानयानाम्बुक्रीडाप्लवनलङ्घनैः [२] ||९||   
 +
 
उष्णे चात्यध्ववैषम्याद्व्यवायाद्वेगनिग्रहात् [३] |   
 
उष्णे चात्यध्ववैषम्याद्व्यवायाद्वेगनिग्रहात् [३] |   
वायुर्विवृद्धो वृद्धेन रक्तेनावारितः पथि ||१०||
+
वायुर्विवृद्धो वृद्धेन रक्तेनावारितः पथि ||१०||
 +
 
 
कृत्स्नं सन्दूषयेद्रक्तं तज्ज्ञेयं वातशोणितम् |   
 
कृत्स्नं सन्दूषयेद्रक्तं तज्ज्ञेयं वातशोणितम् |   
 
खुडं वातबलासाख्यमाढ्यवातं च नामभिः ||११||
 
खुडं वातबलासाख्यमाढ्यवातं च नामभिः ||११||
 +
 
lavaṇāmlakaṭukṣārasnigdhōṣṇājīrṇabhōjanaiḥ|   
 
lavaṇāmlakaṭukṣārasnigdhōṣṇājīrṇabhōjanaiḥ|   
 
klinnaśuṣkāmbujānūpamāṁsapiṇyākamūlakaiḥ||5||   
 
klinnaśuṣkāmbujānūpamāṁsapiṇyākamūlakaiḥ||5||   
 +
 
kulatthamāṣaniṣpāvaśākādipalalēkṣubhiḥ|   
 
kulatthamāṣaniṣpāvaśākādipalalēkṣubhiḥ|   
 
dadhyāranālasauvīraśuktatakrasurāsavaiḥ||6||   
 
dadhyāranālasauvīraśuktatakrasurāsavaiḥ||6||   
 +
 
viruddhādhyaśanakrōdhadivāsvapnaprajāgaraiḥ|   
 
viruddhādhyaśanakrōdhadivāsvapnaprajāgaraiḥ|   
 
prāyaśaḥ sukumārāṇāṁ miṣṭānnasukhabhōjinām [1] ||7||   
 
prāyaśaḥ sukumārāṇāṁ miṣṭānnasukhabhōjinām [1] ||7||   
 +
 
acaṅkramaṇaśīlānāṁ kupyatē vātaśōṇitam|   
 
acaṅkramaṇaśīlānāṁ kupyatē vātaśōṇitam|   
abhighātādaśuddhyā ca praduṣṭē śōṇitē nr̥ṇām||8||
+
abhighātādaśuddhyā ca praduṣṭē śōṇitē nr̥ṇām||8||
 +
 
 
kaṣāyakaṭutiktālparūkṣāhārādabhōjanāt|   
 
kaṣāyakaṭutiktālparūkṣāhārādabhōjanāt|   
 
hayōṣṭrayānayānāmbukrīḍāplavanalaṅghanaiḥ [2] ||9||   
 
hayōṣṭrayānayānāmbukrīḍāplavanalaṅghanaiḥ [2] ||9||   
 +
 
uṣṇē cātyadhvavaiṣamyādvyavāyādvēganigrahāt [3] |   
 
uṣṇē cātyadhvavaiṣamyādvyavāyādvēganigrahāt [3] |   
vāyurvivr̥ddhō vr̥ddhēna raktēnāvāritaḥ pathi||10||   
+
vāyurvivr̥ddhō vr̥ddhēna raktēnāvāritaḥ pathi||10||  
 +
   
 
kr̥tsnaṁ sandūṣayēdraktaṁ tajjñēyaṁ vātaśōṇitam|   
 
kr̥tsnaṁ sandūṣayēdraktaṁ tajjñēyaṁ vātaśōṇitam|   
 
khuḍaṁ vātabalāsākhyamāḍhyavātaṁ ca nāmabhiḥ||11||  
 
khuḍaṁ vātabalāsākhyamāḍhyavātaṁ ca nāmabhiḥ||11||  
 +
 
lavaNAmlakaTukShArasnigdhoShNAjIrNabhojanaiH |   
 
lavaNAmlakaTukShArasnigdhoShNAjIrNabhojanaiH |   
 
klinnashuShkAmbujAnUpamAMsapiNyAkamUlakaiH ||5||   
 
klinnashuShkAmbujAnUpamAMsapiNyAkamUlakaiH ||5||   
 +
 
kulatthamAShaniShpAvashAkAdipalalekShubhiH |   
 
kulatthamAShaniShpAvashAkAdipalalekShubhiH |   
 
dadhyAranAlasauvIrashuktatakrasurAsavaiH ||6||   
 
dadhyAranAlasauvIrashuktatakrasurAsavaiH ||6||   
 +
 
viruddhAdhyashanakrodhadivAsvapnaprajAgaraiH |   
 
viruddhAdhyashanakrodhadivAsvapnaprajAgaraiH |   
 
prAyashaH sukumArANAM miShTAnnasukhabhojinAm [1] ||7||   
 
prAyashaH sukumArANAM miShTAnnasukhabhojinAm [1] ||7||   
 +
 
aca~gkramaNashIlAnAM kupyate vātaśonitam |   
 
aca~gkramaNashIlAnAM kupyate vātaśonitam |   
abhighAtAdashuddhyA ca praduShTe shoNite nRuNAm ||8||   
+
abhighAtAdashuddhyA ca praduShTe shoNite nRuNAm ||8||  
 +
   
 
kaShAyakaTutiktAlparUkShAhArAdabhojanAt |   
 
kaShAyakaTutiktAlparUkShAhArAdabhojanAt |   
hayoShTrayAnayAnAmbukrIDAplavanala~gghanaiH [2] ||9||   
+
hayoShTrayAnayAnAmbukrIDAplavanala~gghanaiH [2] ||9||  
 +
   
 
uShNe cAtyadhvavaiShamyAdvyavAyAdveganigrahAt [3] |   
 
uShNe cAtyadhvavaiShamyAdvyavAyAdveganigrahAt [3] |   
 
vAyurvivRuddho vRuddhena raktenAvAritaH pathi ||10||   
 
vAyurvivRuddho vRuddhena raktenAvAritaH pathi ||10||   
 +
 
kRutsnaM sandUShayedraktaM tajj~jeyaM vātaśonitam |   
 
kRutsnaM sandUShayedraktaM tajj~jeyaM vātaśonitam |   
 
khuDaM vātabalAsAkhyamADhyavātaM ca nAmabhiH ||11||
 
khuDaM vātabalAsAkhyamADhyavātaM ca nAmabhiH ||11||
 +
 
Excess intake of salty, sour, pungent, alkalies and fatty substances, hot food, consumption of rotten and dried flesh, fleshes of aquatic animals like fish, animals living in the area where there are dense forest and heavy rainfall, cake of oil seeds after extraction of oil (pindyaka), raddish (Raphanus sativus), red gram, black gram, green vegetables, palala (gratted flesh), sugarcane, curd, sour gruel, sauvira and shukta (vinegar), butter milk, sura and asava (alcohol and medicinal preparations having high concentration of alcohol), intake of food inspite of indigestion (ajirna), incompatible food (viruddhahar), eating food before proper digestion of previous one (adhyashana), anger, sleeping in daytime and vigil during the night; in general the delicate persons who are indulged in sweet and delicious food substances  and are not in habit of physical activities, the vata and shonita vitiates.  
 
Excess intake of salty, sour, pungent, alkalies and fatty substances, hot food, consumption of rotten and dried flesh, fleshes of aquatic animals like fish, animals living in the area where there are dense forest and heavy rainfall, cake of oil seeds after extraction of oil (pindyaka), raddish (Raphanus sativus), red gram, black gram, green vegetables, palala (gratted flesh), sugarcane, curd, sour gruel, sauvira and shukta (vinegar), butter milk, sura and asava (alcohol and medicinal preparations having high concentration of alcohol), intake of food inspite of indigestion (ajirna), incompatible food (viruddhahar), eating food before proper digestion of previous one (adhyashana), anger, sleeping in daytime and vigil during the night; in general the delicate persons who are indulged in sweet and delicious food substances  and are not in habit of physical activities, the vata and shonita vitiates.  
 
Due to injuries, not purifying the body (by shodhana karma) and indulged in consuming astringent, pungent, bitter, ruksha food items (grains of low nutritional values), starvation, travelling by horses, camels and carts, sporting in water, jumping, leaping, excessive walking in hot season, excessive sexual intercourse and suppression of natural urges are responsible for vitiation of vata.  
 
Due to injuries, not purifying the body (by shodhana karma) and indulged in consuming astringent, pungent, bitter, ruksha food items (grains of low nutritional values), starvation, travelling by horses, camels and carts, sporting in water, jumping, leaping, excessive walking in hot season, excessive sexual intercourse and suppression of natural urges are responsible for vitiation of vata.  

Navigation menu