Changes

142 bytes added ,  08:43, 18 August 2018
Line 1,804: Line 1,804:  
The patient suffering from ''anaha'' (distented abdomen) should be treated with ghee processed with paste of ''pilu'' (Salvadora persica). The medicated ghee prepared from ''nilini'' (Indigofera tinctoria) or ''mishraka ghrita'' which is curative of ''gulma'' (abdominal lump) may also be prescribed to cure ''udara roga'' [145]
 
The patient suffering from ''anaha'' (distented abdomen) should be treated with ghee processed with paste of ''pilu'' (Salvadora persica). The medicated ghee prepared from ''nilini'' (Indigofera tinctoria) or ''mishraka ghrita'' which is curative of ''gulma'' (abdominal lump) may also be prescribed to cure ''udara roga'' [145]
   −
==== Shamana (palliative) treatment ====
+
==== ''Shamana'' (palliative) treatment ====
    
क्रमान्निर्हृतदोषाणां जाङ्गलप्रतिभोजिनाम् ||१४६||  
 
क्रमान्निर्हृतदोषाणां जाङ्गलप्रतिभोजिनाम् ||१४६||  
 +
 
दोषशेषनिवृत्त्यर्थं योगान् वक्ष्याम्यतः परम्|  
 
दोषशेषनिवृत्त्यर्थं योगान् वक्ष्याम्यतः परम्|  
 +
 
kramānnirhr̥tadōṣāṇāṁ jāṅgalapratibhōjinām ||146||  
 
kramānnirhr̥tadōṣāṇāṁ jāṅgalapratibhōjinām ||146||  
 +
 
dōṣaśēṣanivr̥ttyarthaṁ yōgān vakṣyāmyataḥ param|  
 
dōṣaśēṣanivr̥ttyarthaṁ yōgān vakṣyāmyataḥ param|  
 +
 
kramAnnirhRutadoShANAM jA~ggalapratibhojinAm [2] ||146||  
 
kramAnnirhRutadoShANAM jA~ggalapratibhojinAm [2] ||146||  
 +
 
doShasheShanivRuttyarthaM yogAn vakShyAmyataH param|  
 
doShasheShanivRuttyarthaM yogAn vakShyAmyataH param|  
After the methodical elimination of dosha followed by proper nutrition by the intake of meat soup of dry land animals; the patient should be treated with oral medications to alleviate the remaining dosha. Such medications are discussed here onwards [146].
+
 
 +
After the methodical elimination of ''dosha'' followed by proper nutrition by the intake of meat soup of dry land animals; the patient should be treated with oral medications to alleviate the remaining ''dosha''. Such medications are discussed here onwards [146]
    
चित्रकामरदारुभ्यां कल्कं क्षीरेण ना पिबेत्||१४७||  
 
चित्रकामरदारुभ्यां कल्कं क्षीरेण ना पिबेत्||१४७||  
 +
 
मासं युक्तस्तथा हस्तिपिप्पली विश्वभेषजम्|  
 
मासं युक्तस्तथा हस्तिपिप्पली विश्वभेषजम्|  
 +
 
citrakāmaradārubhyāṁ kalkaṁ kṣīrēṇa nā pibēt||147||  
 
citrakāmaradārubhyāṁ kalkaṁ kṣīrēṇa nā pibēt||147||  
 +
 
māsaṁ yuktastathā hastipippalī viśvabhēṣajam|  
 
māsaṁ yuktastathā hastipippalī viśvabhēṣajam|  
 +
 
citrakAmaradArubhyAM kalkaM kShIreNa nA pibet||147||  
 
citrakAmaradArubhyAM kalkaM kShIreNa nA pibet||147||  
 +
 
mAsaM yuktastathA hastipippalI vishvabheShajam|  
 
mAsaM yuktastathA hastipippalI vishvabheShajam|  
The fine powder of chitraka (Plumbago zeylanica) and devadāru (Cedrus deodara) should be orally given with milk for one month. Or else the powder of hastipippali and shunthi (Zingiber officinale) should be given orally with milk for one month [147].
     −
विडङ्गं चित्रकं दन्ती चव्यं व्योषं च तैः पयः||१४८||                 
+
The fine powder of ''chitraka'' (Plumbago zeylanica) and ''devadaru'' (Cedrus deodara) should be orally given with milk for one month. Or else the powder of ''hastipippali'' and ''shunthi'' (Zingiber officinale) should be given orally with milk for one month [147].
 +
 
 +
विडङ्गं चित्रकं दन्ती चव्यं व्योषं च तैः पयः||१४८||  
 +
                  
 
कल्कैः कोलसमैः पीत्वा प्रवृद्धमुदरं जयेत्|  
 
कल्कैः कोलसमैः पीत्वा प्रवृद्धमुदरं जयेत्|  
 +
 
viḍaṅgaṁ citrakaṁ dantī cavyaṁ vyōṣaṁ ca taiḥ payaḥ||148||  
 
viḍaṅgaṁ citrakaṁ dantī cavyaṁ vyōṣaṁ ca taiḥ payaḥ||148||  
 +
 
kalkaiḥ kōlasamaiḥ pītvā pravr̥ddhamUdara ṁ jayēt|  
 
kalkaiḥ kōlasamaiḥ pītvā pravr̥ddhamUdara ṁ jayēt|  
 +
 
viDa~ggaM citrakaM dantI cavyaM vyoShaM ca taiH payaH||148||  
 
viDa~ggaM citrakaM dantI cavyaM vyoShaM ca taiH payaH||148||  
 +
 
kalkaiH kolasamaiH pItvA pravRuddhamudaraM jayet|  
 
kalkaiH kolasamaiH pItvA pravRuddhamudaraM jayet|  
   −
Take one kola (12g) each of vidanga (Embelia ribes), chitraka (Plumbago zeylanica), danti (Baliospermum montanum), chavya (Piper retrofractum), pippali (Piper longum), shunthi (Zingiber officinale) and maricha (Piper nigrum) and powder. This powder is added with milk and processed. The patient should take this medicated milk to cure of udara roga [148].
+
Take one ''kola'' (12g) each of ''vidanga'' (Embelia ribes), ''chitraka'' (Plumbago zeylanica), ''danti'' (Baliospermum montanum), ''chavya'' (Piper retrofractum), ''pippali'' (Piper longum), ''shunthi'' (Zingiber officinale) and ''maricha'' (Piper nigrum) and powder. This powder is added with milk and processed. The patient should take this medicated milk to cure of ''udara roga'' [148]
 +
 
 
पिबेत् कषायं त्रिफलादन्तीरोहितकैः शृतम्||१४९||  
 
पिबेत् कषायं त्रिफलादन्तीरोहितकैः शृतम्||१४९||  
 +
 
व्योषक्षारयुतं जीर्णे रसैरद्यात्तु जाङ्गलैः|  
 
व्योषक्षारयुतं जीर्णे रसैरद्यात्तु जाङ्गलैः|  
 +
 
pibēt kaṣāyaṁ triphalādantīrōhitakaiḥ śr̥tam||149||  
 
pibēt kaṣāyaṁ triphalādantīrōhitakaiḥ śr̥tam||149||  
 +
 
vyōṣakṣārayutaṁ jīrṇē rasairadyāttu jāṅgalaiḥ|  
 
vyōṣakṣārayutaṁ jīrṇē rasairadyāttu jāṅgalaiḥ|  
 +
 
pibet kaShAyaM triphalAdantIrohitakaiH shRutam||149||  
 
pibet kaShAyaM triphalAdantIrohitakaiH shRutam||149||  
 +
 
vyoShakShArayutaM jIrNe rasairadyAttu jA~ggalaiH|  
 
vyoShakShArayutaM jIrNe rasairadyAttu jA~ggalaiH|  
   −
Decoction is prepared from drugs taken in equal amounts that includes haritaki (Terminalia chebula), vibhitaki (Terminalia belerica), amalaki (Emblica officinalis), danti (Baliospermum montanum) and rohitaka (Tecomella Undulate). This is added with powder of pippali (Piper longum), shunthi (Zingiber officinale), maricha (Piper nigrum) and kshāra (alkali obtained from ash of herbs). Patient is asked to take this medicine, and on its digestion meat soup of dry land animals is given [149].
+
Decoction is prepared from drugs taken in equal amounts that includes ''haritaki'' (Terminalia chebula), ''vibhitaki'' (Terminalia belerica), ''amalaki'' (Emblica officinalis), ''danti'' (Baliospermum montanum) and ''rohitaka'' (Tecomella Undulate). This is added with powder of ''pippali'' (Piper longum), ''shunthi'' (Zingiber officinale), ''maricha'' (Piper nigrum) and ''kshara'' (alkali obtained from ash of herbs). Patient is asked to take this medicine, and on its digestion meat soup of dry land animals is given [149].
 +
 
 
मांसं वा भोजनं भोज्यं सुधाक्षीरघृतान्वितम्||१५०||  
 
मांसं वा भोजनं भोज्यं सुधाक्षीरघृतान्वितम्||१५०||  
 +
 
क्षीरानुपानां गोमूत्रेणाभयां वा प्रयोजयेत्|  
 
क्षीरानुपानां गोमूत्रेणाभयां वा प्रयोजयेत्|  
 
सप्ताहं माहिषं मूत्रं क्षीरं चानन्नभुक् पिबेत्||१५१||  
 
सप्ताहं माहिषं मूत्रं क्षीरं चानन्नभुक् पिबेत्||१५१||  
 +
 
मासमौष्ट्रं पयश्छागं त्रीन्मासान् व्योषसंयुतम्|  
 
मासमौष्ट्रं पयश्छागं त्रीन्मासान् व्योषसंयुतम्|  
 
हरीतकीसहस्रं वा क्षीराशी वा शिलाजतु||१५२||  
 
हरीतकीसहस्रं वा क्षीराशी वा शिलाजतु||१५२||  
 +
 
शिलाजतुविधानेन गुग्गुलुं वा प्रयोजयेत्|  
 
शिलाजतुविधानेन गुग्गुलुं वा प्रयोजयेत्|  
 
शृङ्गवेरार्द्रकरसः पाने क्षीरसमो हितः||१५३||  
 
शृङ्गवेरार्द्रकरसः पाने क्षीरसमो हितः||१५३||  
 +
 
तैलं रसेन तेनैव सिद्धं दशगुणेन वा|  
 
तैलं रसेन तेनैव सिद्धं दशगुणेन वा|  
 
दन्तीद्रवन्तीफलजं तैलं दूष्योदरे हितम्||१५४||  
 
दन्तीद्रवन्तीफलजं तैलं दूष्योदरे हितम्||१५४||  
 +
 
शूलानाहविबन्धेषु मस्तुयूषरसादिभिः|
 
शूलानाहविबन्धेषु मस्तुयूषरसादिभिः|
 
सरलामधुशिग्रूणां बीजेभ्यो मूलकस्य च||१५५||  
 
सरलामधुशिग्रूणां बीजेभ्यो मूलकस्य च||१५५||  
 +
 
तैलान्यभ्यङ्गपानार्थं शूलघ्नान्यनिलोदरे|  
 
तैलान्यभ्यङ्गपानार्थं शूलघ्नान्यनिलोदरे|  
 
स्तैमित्यारुचिहृल्लासे मन्देऽग्नौ मद्यपाय च||१५६||  
 
स्तैमित्यारुचिहृल्लासे मन्देऽग्नौ मद्यपाय च||१५६||  
 +
 
अरिष्टान् दापयेत् क्षारान् कफस्त्यानस्थिरोदरे|  
 
अरिष्टान् दापयेत् क्षारान् कफस्त्यानस्थिरोदरे|  
 
   
 
   
 
māṁsaṁ vā bhōjanaṁ bhōjyaṁ sudhākṣīraghr̥tānvitam||150||  
 
māṁsaṁ vā bhōjanaṁ bhōjyaṁ sudhākṣīraghr̥tānvitam||150||  
 +
 
kṣīrānupānāṁ gōmūtrēṇābhayāṁ vā prayōjayēt|  
 
kṣīrānupānāṁ gōmūtrēṇābhayāṁ vā prayōjayēt|  
 
saptāhaṁ māhiṣaṁ mūtraṁ kṣīraṁ cānannabhuk pibēt||151||  
 
saptāhaṁ māhiṣaṁ mūtraṁ kṣīraṁ cānannabhuk pibēt||151||  
 +
 
māsamauṣṭraṁ payaśchāgaṁ trīnmāsān vyōṣasaṁyutam|  
 
māsamauṣṭraṁ payaśchāgaṁ trīnmāsān vyōṣasaṁyutam|  
 
harītakīsahasraṁ vā kṣīrāśī vā śilājatu||152||  
 
harītakīsahasraṁ vā kṣīrāśī vā śilājatu||152||  
 +
 
śilājatuvidhānēna gugguluṁ vā prayōjayēt|  
 
śilājatuvidhānēna gugguluṁ vā prayōjayēt|  
 
śr̥ṅgavērārdrakarasaḥ pānē kṣīrasamō hitaḥ||153||  
 
śr̥ṅgavērārdrakarasaḥ pānē kṣīrasamō hitaḥ||153||  
 +
 
tailaṁ rasēna tēnaiva siddhaṁ daśaguṇēna vā|  
 
tailaṁ rasēna tēnaiva siddhaṁ daśaguṇēna vā|  
 
dantīdravantīphalajaṁ tailaṁ dūṣyōdarē hitam||154||  
 
dantīdravantīphalajaṁ tailaṁ dūṣyōdarē hitam||154||  
 +
 
śūlānāhavibandhēṣu mastuyūṣarasādibhiḥ|  
 
śūlānāhavibandhēṣu mastuyūṣarasādibhiḥ|  
 
saralāmadhuśigrūṇāṁ bījēbhyō mūlakasya ca||155||  
 
saralāmadhuśigrūṇāṁ bījēbhyō mūlakasya ca||155||  
 +
 
tailānyabhyaṅgapānārthaṁ śūlaghnānyanilōdarē|  
 
tailānyabhyaṅgapānārthaṁ śūlaghnānyanilōdarē|  
 
staimityārucihr̥llāsē mandē'gnau madyapāya ca||156||  
 
staimityārucihr̥llāsē mandē'gnau madyapāya ca||156||  
 +
 
ariṣṭān dāpayēt kṣārān kaphastyānasthirōdarē|  
 
ariṣṭān dāpayēt kṣārān kaphastyānasthirōdarē|  
 
mAMsaM vA bhojanaM bhojyaM sudhAkShIraghRutAnvitam||150||  
 
mAMsaM vA bhojanaM bhojyaM sudhAkShIraghRutAnvitam||150||  
 +
 
kShIrAnupAnAM gomUtreNAbhayAM vA prayojayet|  
 
kShIrAnupAnAM gomUtreNAbhayAM vA prayojayet|  
 
saptAhaM mAhiShaM mUtraM kShIraM cAnannabhuk pibet||151||  
 
saptAhaM mAhiShaM mUtraM kShIraM cAnannabhuk pibet||151||  
 +
 
mAsamauShTraM payashchAgaM trInmAsAn vyoShasaMyutam|  
 
mAsamauShTraM payashchAgaM trInmAsAn vyoShasaMyutam|  
 
harItakIsahasraM vA kShIrAshI vA shilAjatu||152||  
 
harItakIsahasraM vA kShIrAshI vA shilAjatu||152||  
 +
 
shilAjatuvidhAnena gugguluM vA prayojayet|  
 
shilAjatuvidhAnena gugguluM vA prayojayet|  
 
shRu~ggaverArdrakarasaH pAne kShIrasamo hitaH||153||  
 
shRu~ggaverArdrakarasaH pAne kShIrasamo hitaH||153||  
 +
 
tailaM rasena tenaiva siddhaM dashaguNena vA|  
 
tailaM rasena tenaiva siddhaM dashaguNena vA|  
 
dantIdravantIphalajaM tailaM dUShyodare hitam||154||  
 
dantIdravantIphalajaM tailaM dUShyodare hitam||154||  
 +
 
shUlAnAhavibandheShu mastuyUSharasAdibhiH|  
 
shUlAnAhavibandheShu mastuyUSharasAdibhiH|  
 
saralAmadhushigrUNAM bIjebhyo mUlakasya ca||155||  
 
saralAmadhushigrUNAM bIjebhyo mUlakasya ca||155||  
 +
 
tailAnyabhya~ggapAnArthaM shUlaghnAnyanilodare|  
 
tailAnyabhya~ggapAnArthaM shUlaghnAnyanilodare|  
 
staimityArucihRullAse mande~agnau madyapAya ca||156||  
 
staimityArucihRullAse mande~agnau madyapAya ca||156||  
 +
 
ariShTAn dApayet kShArAn kaphastyAnasthirodare|  
 
ariShTAn dApayet kShArAn kaphastyAnasthirodare|  
    
Or the patient is given medicated ghee prepared with snuhikshira (latex of Euphorbia neriifolia) along with meat in food. The combination of abhayā (Terminalia chebula) and cow’s urine may be orally administered with milk. Patient may be treated with buffalo urine for one week along with milk as food avoiding rice.  
 
Or the patient is given medicated ghee prepared with snuhikshira (latex of Euphorbia neriifolia) along with meat in food. The combination of abhayā (Terminalia chebula) and cow’s urine may be orally administered with milk. Patient may be treated with buffalo urine for one week along with milk as food avoiding rice.  
 +
 
The camel’s milk and goat’s milk may be orally given for 3 months added with pippali (Piper longum), shunthi (Zingiber officinale) and maricha (Piper nigrum). One course of haritaki (Terminalia chebula Retz) consisting 1000 numbers may be administered along with milk diet. Shilājatu (asphaltum) may be administerd orally along with milk diet. Similaraly guggulu (Commiphora wightii) may be orally administered. Juice of ardraka (Zingiber officinale) or decoction of shringavera (Zingiber officinale) is given orally with equal amounts of milk. Alternatively one can take 10 parts of oil processed with 1 part of ardraka (Zingiber officinale Rosc) with milk. Oral administration of oil extracted from the seeds of danti (Baliospermum montanum) and dravanti (Jatropha glandulifera) along with mastu (liquid separated from curd ), yusha (soup)  and mamsarasa (meat soup) is effective in dushyodara (enlargement of abdomen tending ascites), shula (abdominal pain), anāha (flatulence) as well as vibandha (constipation). The combination of sarala (Pinus roxburghii), madhushigru (Moringa oleifera) and oil extracted from seeds of mulaka (Raphanus sativus) should be given orally and for oil massage in patients suffering from abdominal pain due to vātodara. Patient of kaphodara having the habit of consuming alcohol and suffering from symptoms like abdominal rigidity, staimitya (subjective feeling as if the body is covered by wet cloth), abdominal heaviness, lack of taste, nausea and impaired digestion should be treated with arishta (fermented decoctions) or kshāra (alkali obtained from ash of herbs)-[150-156]
 
The camel’s milk and goat’s milk may be orally given for 3 months added with pippali (Piper longum), shunthi (Zingiber officinale) and maricha (Piper nigrum). One course of haritaki (Terminalia chebula Retz) consisting 1000 numbers may be administered along with milk diet. Shilājatu (asphaltum) may be administerd orally along with milk diet. Similaraly guggulu (Commiphora wightii) may be orally administered. Juice of ardraka (Zingiber officinale) or decoction of shringavera (Zingiber officinale) is given orally with equal amounts of milk. Alternatively one can take 10 parts of oil processed with 1 part of ardraka (Zingiber officinale Rosc) with milk. Oral administration of oil extracted from the seeds of danti (Baliospermum montanum) and dravanti (Jatropha glandulifera) along with mastu (liquid separated from curd ), yusha (soup)  and mamsarasa (meat soup) is effective in dushyodara (enlargement of abdomen tending ascites), shula (abdominal pain), anāha (flatulence) as well as vibandha (constipation). The combination of sarala (Pinus roxburghii), madhushigru (Moringa oleifera) and oil extracted from seeds of mulaka (Raphanus sativus) should be given orally and for oil massage in patients suffering from abdominal pain due to vātodara. Patient of kaphodara having the habit of consuming alcohol and suffering from symptoms like abdominal rigidity, staimitya (subjective feeling as if the body is covered by wet cloth), abdominal heaviness, lack of taste, nausea and impaired digestion should be treated with arishta (fermented decoctions) or kshāra (alkali obtained from ash of herbs)-[150-156]