Changes

96 bytes added ,  13:25, 17 August 2018
Line 1,573: Line 1,573:     
यवानी हपुषा धान्यं त्रिफला चोपकुञ्चिका||१२५||  
 
यवानी हपुषा धान्यं त्रिफला चोपकुञ्चिका||१२५||  
 +
 
कारवी पिप्पलीमूलमजगन्धा शटी वचा|  
 
कारवी पिप्पलीमूलमजगन्धा शटी वचा|  
 
शताह्वा जीरकं व्योषं स्वर्णक्षीरी सचित्रका||१२६||  
 
शताह्वा जीरकं व्योषं स्वर्णक्षीरी सचित्रका||१२६||  
 +
 
द्वौ क्षारौ पौष्करं मूलं कुष्ठं लवणपञ्चकम्|  
 
द्वौ क्षारौ पौष्करं मूलं कुष्ठं लवणपञ्चकम्|  
 
विडङ्गं च समांशानि दन्त्या भागत्रयं तथा||१२७||  
 
विडङ्गं च समांशानि दन्त्या भागत्रयं तथा||१२७||  
 +
 
त्रिवृद्विशाले द्विगुणे सातला स्याच्चतुर्गुणा|  
 
त्रिवृद्विशाले द्विगुणे सातला स्याच्चतुर्गुणा|  
 
एतन्नारायणं नाम चूर्णं रोगगणापहम्||१२८||  
 
एतन्नारायणं नाम चूर्णं रोगगणापहम्||१२८||  
 +
 
नैनत् प्राप्यातिवर्तन्ते रोगा विष्णुमिवासुराः|  
 
नैनत् प्राप्यातिवर्तन्ते रोगा विष्णुमिवासुराः|  
 
तक्रेणोदरिभिः पेयं गुल्मिभिर्बदराम्बुना||१२९||  
 
तक्रेणोदरिभिः पेयं गुल्मिभिर्बदराम्बुना||१२९||  
 +
 
आनद्धवाते सुरया वातरोगे प्रसन्नया|  
 
आनद्धवाते सुरया वातरोगे प्रसन्नया|  
 
दधिमण्डेन विट्सङ्गे दाडिमाम्बुभिरर्शसैः||१३०||  
 
दधिमण्डेन विट्सङ्गे दाडिमाम्बुभिरर्शसैः||१३०||  
 +
 
परिकर्ते सवृक्षाम्लमुष्णाम्बुभिरजीर्णके|  
 
परिकर्ते सवृक्षाम्लमुष्णाम्बुभिरजीर्णके|  
 
भगन्दरे पाण्डुरोगे श्वासे कासे गलग्रहे||१३१||  
 
भगन्दरे पाण्डुरोगे श्वासे कासे गलग्रहे||१३१||  
 +
 
हृद्रोगे ग्रहणीदोषे कुष्ठे मन्देऽनले ज्वरे|  
 
हृद्रोगे ग्रहणीदोषे कुष्ठे मन्देऽनले ज्वरे|  
 
दंष्ट्राविषे मूलविषे सगरे कृत्रिमे विषे||१३२||  
 
दंष्ट्राविषे मूलविषे सगरे कृत्रिमे विषे||१३२||  
 +
 
यथार्हं स्निग्धकोष्ठेन पेयमेतद्विरेचनमिति नारायणचूर्णम्
 
यथार्हं स्निग्धकोष्ठेन पेयमेतद्विरेचनमिति नारायणचूर्णम्
 +
 
yavānī hapuṣā dhānyaṁ triphalā cōpakuñcikā||125||  
 
yavānī hapuṣā dhānyaṁ triphalā cōpakuñcikā||125||  
 +
 
kāravī pippalīmūlamajagandhā śaṭī vacā|  
 
kāravī pippalīmūlamajagandhā śaṭī vacā|  
 
śatāhvā jīrakaṁ vyōṣaṁ svarṇakṣīrī sacitrakā||126||  
 
śatāhvā jīrakaṁ vyōṣaṁ svarṇakṣīrī sacitrakā||126||  
 +
 
dvau kṣārau pauṣkaraṁ mūlaṁ kuṣṭhaṁ lavaṇapañcakam|  
 
dvau kṣārau pauṣkaraṁ mūlaṁ kuṣṭhaṁ lavaṇapañcakam|  
 
viḍaṅgaṁ ca samāṁśāni dantyā bhāgatrayaṁ tathā||127||  
 
viḍaṅgaṁ ca samāṁśāni dantyā bhāgatrayaṁ tathā||127||  
 +
 
trivr̥dviśālē dviguṇē sātalā syāccaturguṇā|  
 
trivr̥dviśālē dviguṇē sātalā syāccaturguṇā|  
 
ētannārāyaṇaṁ nāma cūrṇaṁ rōgagaṇāpaham||128||  
 
ētannārāyaṇaṁ nāma cūrṇaṁ rōgagaṇāpaham||128||  
 +
 
nainat prāpyātivartantē rōgā viṣṇumivāsurāḥ|  
 
nainat prāpyātivartantē rōgā viṣṇumivāsurāḥ|  
 
takrēṇōdaribhiḥ pēyaṁ gulmibhirbadarāmbunā||129||  
 
takrēṇōdaribhiḥ pēyaṁ gulmibhirbadarāmbunā||129||  
 +
 
ānaddhavātē surayā vātarōgē prasannayā|  
 
ānaddhavātē surayā vātarōgē prasannayā|  
 
dadhimaṇḍēna viṭsaṅgē dāḍimāmbubhirarśasaiḥ||130||  
 
dadhimaṇḍēna viṭsaṅgē dāḍimāmbubhirarśasaiḥ||130||  
 +
 
parikartē savr̥kṣāmlamuṣṇāmbubhirajīrṇakē|  
 
parikartē savr̥kṣāmlamuṣṇāmbubhirajīrṇakē|  
 
bhagandarē pāṇḍurōgē śvāsē kāsē galagrahē||131||  
 
bhagandarē pāṇḍurōgē śvāsē kāsē galagrahē||131||  
 +
 
hr̥drōgē grahaṇīdōṣē kuṣṭhē mandē'nalē jvarē|  
 
hr̥drōgē grahaṇīdōṣē kuṣṭhē mandē'nalē jvarē|  
 
daṁṣṭrāviṣē mūlaviṣē sagarē kr̥trimē viṣē||132||  
 
daṁṣṭrāviṣē mūlaviṣē sagarē kr̥trimē viṣē||132||  
 +
 
yathārhaṁ snigdhakōṣṭhēna pēyamētadvirēcanamiti nārāyaṇacūrṇam
 
yathārhaṁ snigdhakōṣṭhēna pēyamētadvirēcanamiti nārāyaṇacūrṇam
 +
 
yavAnI hapuShA dhAnyaM triphalA copaku~jcikA||125||  
 
yavAnI hapuShA dhAnyaM triphalA copaku~jcikA||125||  
 +
 
kAravI pippalImUlamajagandhA shaTI vacA|  
 
kAravI pippalImUlamajagandhA shaTI vacA|  
 
shatAhvA jIrakaM vyoShaM svarNakShIrI sacitrakA||126||  
 
shatAhvA jIrakaM vyoShaM svarNakShIrI sacitrakA||126||  
 +
 
dvau kShArau pauShkaraM mUlaM kuShThaM lavaNapa~jcakam|  
 
dvau kShArau pauShkaraM mUlaM kuShThaM lavaNapa~jcakam|  
 
viDa~ggaM ca samAMshAni dantyA bhAgatrayaM tathA||127||  
 
viDa~ggaM ca samAMshAni dantyA bhAgatrayaM tathA||127||  
 +
 
trivRudvishAle dviguNe sAtalA syAccaturguNA|  
 
trivRudvishAle dviguNe sAtalA syAccaturguNA|  
 
etannArAyaNaM nAma cUrNaM rogagaNApaham||128||  
 
etannArAyaNaM nAma cUrNaM rogagaNApaham||128||  
 +
 
nainat prApyAtivartante rogA viShNumivAsurAH|  
 
nainat prApyAtivartante rogA viShNumivAsurAH|  
 
takreNodaribhiH peyaM gulmibhirbadarAmbunA||129||  
 
takreNodaribhiH peyaM gulmibhirbadarAmbunA||129||  
 +
 
AnaddhavAte surayA vAtaroge prasannayA|  
 
AnaddhavAte surayA vAtaroge prasannayA|  
 
dadhimaNDena viTsa~gge dADimAmbubhirarshasaiH||130||  
 
dadhimaNDena viTsa~gge dADimAmbubhirarshasaiH||130||  
 +
 
parikarte savRukShAmlamuShNAmbubhirajIrNake|  
 
parikarte savRukShAmlamuShNAmbubhirajIrNake|  
 
bhagandare pANDuroge shvAse kAse galagrahe||131||  
 
bhagandare pANDuroge shvAse kAse galagrahe||131||  
 +
 
hRudroge grahaNIdoShe kuShThe mande~anale jvare|  
 
hRudroge grahaNIdoShe kuShThe mande~anale jvare|  
 
daMShTrAviShe mUlaviShe sagare kRutrime viShe||132||  
 
daMShTrAviShe mUlaviShe sagare kRutrime viShe||132||  
 +
 
yathArhaM snigdhakoShThena peyametadvirecanamiti nArAyaNacUrNam
 
yathArhaM snigdhakoShThena peyametadvirecanamiti nArAyaNacUrNam
   −
Take one part each of yavāni (Trachyspermum ammi), hāpusha (Juniperus communis), dhānyaka (Coriandrum sativum), haritaki (Terminalia chebula Retz), vibhitaki (Terminalia belerica), amalaki (Emblica officinalis), upakunchika (Nigella sativa), kāavi (Apium leptophyllum), root of pippali (Piper longum), ajagandhā (Withania somnifera), shati (Hedychium spicatum), vacha (Acorus calamus), shatahvā (Anethum sowa), jiraka (Cuminum cyminum), pippali (Piper longum), shunthi (Zingiber officinale), maricha (Piper nigrum), svarnakshiri (Argemone mexicana), chitraka (Plumbago zeylanica), sarjakshāra (Sodii carbonas impura), yava kshāra (alkali from awns of barley), pushkaramula (Inula racemosa), kushtha (Saussurea lappa), rock salt (saindhava), sauvarchala lavana (Unaqua sodium chloride), vida lavana (ammonium salt; salt obtained from animal’s excreta-feces/ urine), samudra lavana (Sodi muris) audbida lavana (salt obtained from earth) and vidanga (Embelia ribes), To this 3 parts of danti (Baliospermum montanum), 2 parts of  trivrit (Operculina turpethum), 2 parts of vishālā (Citrulus colocynthis) and 4 parts of sātala (Euphorbia tirucalli)  are added and powdered.  This powder is known as nārayana churna and is effective in curing horde of diseases. Quite similar to the lord Vishnu killing the demon; this churna on consumption kills the diseases. Patient suffering from udara  roga should take this powder with butter milk. The patients suffering from gulma (abdominal lump) should be prescribed with decoction of badara (Ziziphus zizyphus). In case of anaddha vāta (obstructed vāta in the abdomen) this nārayana churna should be given with surā (alcoholic preparation made by fermenting a mixture of water, flour of rice, jaggery). vāta roga is treated by administering this powder with prasannā (supernatant clear portion of alcoholic preparation; upper portion of madya). Constipation is treated by giving this churna with dadhi manda (watery portion of curds). arshas (mass per rectum) is treated by administering this powder with juice of dādima (Punica granatum). Parikartkā (cutting pain in the anal region) may be treated by giving this medicine with vrikshāmla (Garcinia indica). This powder, if given with lukewarm water cures  indigestion. Also this powder is orally administerd with relevant anupāna (liquid adjunct) after oral oleation measure and to induce virechana (therapeutic purgation) in patients suffering from diseases like bhagandara (fistula in ano), anaemia, dyspnea, cough, throat irritation, cardiac disease, grahanidosha (malabsorption), kushtha (obstinate skin diseases), impaired appetite, fever, venomous bite, toxic tubers, garavisha (mild poisoning) and kritrima visha (poisoning with synthesized poison)-[125-132],
+
Take one part each of ''yavani'' (Trachyspermum ammi), ''hapusha'' (Juniperus communis), ''dhanyaka'' (Coriandrum sativum), ''haritaki'' (Terminalia chebula Retz), ''vibhitaki'' (Terminalia belerica), ''amalaki'' (Emblica officinalis), ''upakunchika'' (Nigella sativa), ''kaavi'' (Apium leptophyllum), root of ''pippali'' (Piper longum), ''ajagandha'' (Withania somnifera), ''shati'' (Hedychium spicatum), ''vacha'' (Acorus calamus), ''shatahva'' (Anethum sowa), ''jiraka'' (Cuminum cyminum), ''pippali'' (Piper longum), ''shunthi'' (Zingiber officinale), ''maricha'' (Piper nigrum), ''svarnakshiri'' (Argemone mexicana), ''chitraka'' (Plumbago zeylanica), sarjakshāra (Sodii carbonas impura), yava kshāra (alkali from awns of barley), pushkaramula (Inula racemosa), kushtha (Saussurea lappa), rock salt (saindhava), sauvarchala lavana (Unaqua sodium chloride), vida lavana (ammonium salt; salt obtained from animal’s excreta-feces/ urine), samudra lavana (Sodi muris) audbida lavana (salt obtained from earth) and vidanga (Embelia ribes), To this 3 parts of danti (Baliospermum montanum), 2 parts of  trivrit (Operculina turpethum), 2 parts of vishālā (Citrulus colocynthis) and 4 parts of sātala (Euphorbia tirucalli)  are added and powdered.  This powder is known as nārayana churna and is effective in curing horde of diseases. Quite similar to the lord Vishnu killing the demon; this churna on consumption kills the diseases. Patient suffering from udara  roga should take this powder with butter milk. The patients suffering from gulma (abdominal lump) should be prescribed with decoction of badara (Ziziphus zizyphus). In case of anaddha vāta (obstructed vāta in the abdomen) this nārayana churna should be given with surā (alcoholic preparation made by fermenting a mixture of water, flour of rice, jaggery). vāta roga is treated by administering this powder with prasannā (supernatant clear portion of alcoholic preparation; upper portion of madya). Constipation is treated by giving this churna with dadhi manda (watery portion of curds). arshas (mass per rectum) is treated by administering this powder with juice of dādima (Punica granatum). Parikartkā (cutting pain in the anal region) may be treated by giving this medicine with vrikshāmla (Garcinia indica). This powder, if given with lukewarm water cures  indigestion. Also this powder is orally administerd with relevant anupāna (liquid adjunct) after oral oleation measure and to induce virechana (therapeutic purgation) in patients suffering from diseases like bhagandara (fistula in ano), anaemia, dyspnea, cough, throat irritation, cardiac disease, grahanidosha (malabsorption), kushtha (obstinate skin diseases), impaired appetite, fever, venomous bite, toxic tubers, garavisha (mild poisoning) and kritrima visha (poisoning with synthesized poison)-[125-132],
 
Hapushādya churna:
 
Hapushādya churna:
 
हपुषां काञ्चनक्षीरीं त्रिफलां कटुरोहिणीम्||१३३||  
 
हपुषां काञ्चनक्षीरीं त्रिफलां कटुरोहिणीम्||१३३||