Changes

Jump to navigation Jump to search
72 bytes added ,  17:52, 2 April 2018
Line 483: Line 483:  
If the morbid thirst is due to ''vata'' dominance, then soft, light to digest food and drink with cooling property, curative of ''vata'' are recommended. Also ghee which is churned directly from milk is indicated which has been mentioned for the treatment of ''kshayaja kasa'' (cough due to wasting) and is curative of thirst and dyspnea. [40]
 
If the morbid thirst is due to ''vata'' dominance, then soft, light to digest food and drink with cooling property, curative of ''vata'' are recommended. Also ghee which is churned directly from milk is indicated which has been mentioned for the treatment of ''kshayaja kasa'' (cough due to wasting) and is curative of thirst and dyspnea. [40]
   −
==== Guidelines for  management of pitta dominant trishna ====
+
==== Guidelines for  management of ''pitta'' dominant ''trishna'' ====
    
स्याज्जीवनीयसिद्धं क्षीरघृतं वातपित्तजे तर्ष |४१|
 
स्याज्जीवनीयसिद्धं क्षीरघृतं वातपित्तजे तर्ष |४१|
 +
 
पैत्ते द्राक्षाचन्दनखर्जूरोशीरमधुयुतं तोयम् ||४१||  
 
पैत्ते द्राक्षाचन्दनखर्जूरोशीरमधुयुतं तोयम् ||४१||  
 +
 
लोहितशालितण्डुलखर्जूरपरूषकोत्पलद्राक्षाः |  
 
लोहितशालितण्डुलखर्जूरपरूषकोत्पलद्राक्षाः |  
 
मधु पक्वलोष्टमेव च जले स्थितं शीतलं पेयम् ||४२||  
 
मधु पक्वलोष्टमेव च जले स्थितं शीतलं पेयम् ||४२||  
 +
 
लोहितशालिप्रस्थः सलोध्रमधुकाञ्जनोत्पलः क्षुण्णः |  
 
लोहितशालिप्रस्थः सलोध्रमधुकाञ्जनोत्पलः क्षुण्णः |  
 
पक्वामलोष्टजलमधुसमायुतो मृन्मये पेयः ||४३||  
 
पक्वामलोष्टजलमधुसमायुतो मृन्मये पेयः ||४३||  
 +
 
वटमातुलुङ्गवेतसपल्लवकुशकाशमूलयष्ट्याह्वैः |  
 
वटमातुलुङ्गवेतसपल्लवकुशकाशमूलयष्ट्याह्वैः |  
 
सिद्धेऽम्भस्यग्निनिभां कृष्णमृदं कृष्णसिकतां वा ||४४||  
 
सिद्धेऽम्भस्यग्निनिभां कृष्णमृदं कृष्णसिकतां वा ||४४||  
 +
 
तत्पानि नवकपालान्यथवा निर्वाप्य पाययेताच्छम् |  
 
तत्पानि नवकपालान्यथवा निर्वाप्य पाययेताच्छम् |  
 
आपाकशर्करं वाऽमृतवल्ल्युदकं तृषां हन्ति ||४५||  
 
आपाकशर्करं वाऽमृतवल्ल्युदकं तृषां हन्ति ||४५||  
 +
 
क्षीरवतां मधुराणां शीतानां शर्करामधुविमिश्राः |  
 
क्षीरवतां मधुराणां शीतानां शर्करामधुविमिश्राः |  
 
शीतकषाया मृद्भृष्टसंयुताः पित्ततृष्णाघ्नाः ||४६||
 
शीतकषाया मृद्भृष्टसंयुताः पित्ततृष्णाघ्नाः ||४६||
    
syājjīvanīyasiddhaṁ kṣīraghr̥taṁ vātapittajē tarṣa|41|  
 
syājjīvanīyasiddhaṁ kṣīraghr̥taṁ vātapittajē tarṣa|41|  
 +
 
paittē drākṣācandanakharjūrōśīramadhuyutaṁ tōyam||41||  
 
paittē drākṣācandanakharjūrōśīramadhuyutaṁ tōyam||41||  
 +
 
lōhitaśālitaṇḍulakharjūraparūṣakōtpaladrākṣāḥ|  
 
lōhitaśālitaṇḍulakharjūraparūṣakōtpaladrākṣāḥ|  
 
madhu pakvalōṣṭamēva ca jalē sthitaṁ śītalaṁ pēyam||42||  
 
madhu pakvalōṣṭamēva ca jalē sthitaṁ śītalaṁ pēyam||42||  
 +
 
lōhitaśāliprasthaḥ salōdhramadhukāñjanōtpalaḥ kṣuṇṇaḥ|  
 
lōhitaśāliprasthaḥ salōdhramadhukāñjanōtpalaḥ kṣuṇṇaḥ|  
 
pakvāmalōṣṭajalamadhusamāyutō [9] mr̥nmayē pēyaḥ||43||  
 
pakvāmalōṣṭajalamadhusamāyutō [9] mr̥nmayē pēyaḥ||43||  
 +
 
vaṭamātuluṅgavētasapallavakuśakāśamūlayaṣṭyāhvaiḥ|  
 
vaṭamātuluṅgavētasapallavakuśakāśamūlayaṣṭyāhvaiḥ|  
 
siddhē'mbhasyagninibhāṁ kr̥ṣṇamr̥daṁ kr̥ṣṇasikatāṁ vā||44||  
 
siddhē'mbhasyagninibhāṁ kr̥ṣṇamr̥daṁ kr̥ṣṇasikatāṁ vā||44||  
 +
 
taptāni navakapālānyathavā nirvāpya pāyayētāccham|  
 
taptāni navakapālānyathavā nirvāpya pāyayētāccham|  
 
āpākaśarkaraṁ vā'mr̥tavallyudakaṁ tr̥ṣāṁ hanti||45||  
 
āpākaśarkaraṁ vā'mr̥tavallyudakaṁ tr̥ṣāṁ hanti||45||  
 +
 
kṣīravatāṁ madhurāṇāṁ śītānāṁ śarkarāmadhuvimiśrāḥ|  
 
kṣīravatāṁ madhurāṇāṁ śītānāṁ śarkarāmadhuvimiśrāḥ|  
 
śītakaṣāyā mr̥dbhr̥ṣṭasaṁyutāḥ pittatrishnaghnāḥ||46||  
 
śītakaṣāyā mr̥dbhr̥ṣṭasaṁyutāḥ pittatrishnaghnāḥ||46||  
    
syAjjIvanIyasiddhaM kShIraghRutaM Vātapittaje tarSha |41|
 
syAjjIvanIyasiddhaM kShIraghRutaM Vātapittaje tarSha |41|
 +
 
paitte drAkShAcandanakharjUroshIramadhuyutaM toyam ||41||  
 
paitte drAkShAcandanakharjUroshIramadhuyutaM toyam ||41||  
 +
 
lohitashAlitaNDulakharjUraparUShakotpaladrAkShAH |  
 
lohitashAlitaNDulakharjUraparUShakotpaladrAkShAH |  
 
madhu pakvaloShTameva ca jale sthitaM shItalaM pēyām ||42||  
 
madhu pakvaloShTameva ca jale sthitaM shItalaM pēyām ||42||  
 +
 
lohitashAliprasthaH salodhramadhukA~jjanotpalaH kShuNNaH |  
 
lohitashAliprasthaH salodhramadhukA~jjanotpalaH kShuNNaH |  
 
pakvAmaloShTajalamadhusamAyuto mRunmaye pēyāH ||43||  
 
pakvAmaloShTajalamadhusamAyuto mRunmaye pēyāH ||43||  
 +
 
VātamAtulu~ggavetasapallavakushakAshamUlayaShTyAhvaiH |  
 
VātamAtulu~ggavetasapallavakushakAshamUlayaShTyAhvaiH |  
 
siddhe~ambhasyagninibhAM kRuṣṇamRudaM kRuṣṇasikatAM vA ||44||  
 
siddhe~ambhasyagninibhAM kRuṣṇamRudaM kRuṣṇasikatAM vA ||44||  
 +
 
tatpAni navakapAlAnyathavA nirvApya pAyayetAccham |  
 
tatpAni navakapAlAnyathavA nirvApya pAyayetAccham |  
 
ApAkasharkaraM vA~amRutavallyudakaM tRuShAM hanti ||45||  
 
ApAkasharkaraM vA~amRutavallyudakaM tRuShAM hanti ||45||  
 +
 
kShIraVātaM madhurANAM shItAnAM sharkarAmadhuvimishrAH |  
 
kShIraVātaM madhurANAM shItAnAM sharkarAmadhuvimishrAH |  
 
shItakaShAyA mRudbhRuShTasaMyutAH pittatRuṣṇaghnAH ||46||
 
shItakaShAyA mRudbhRuShTasaMyutAH pittatRuṣṇaghnAH ||46||
   −
In morbid thirst due to vata and pitta, the ghee taken out of milk prepared with drugs of life promoter group, is recommended.
+
In morbid thirst due to ''vata'' and ''pitta'', the ghee taken out of milk prepared with drugs of life promoter group, is recommended.
In pittaja morbid thirst, water mixed with grapes, sandalwood, dates, vetiveria zizanioidis, honey and cold water in which red shāli rice, dates, parushaka, blue water lily, grapes, honey and a baked lump of earth have been kept, may be given or water kept in earthen pot in which 64 tola of red shali rice, pounded with lodhra, liquorice, antimony and blue water lily are put and in which a baked clod of clay, water and honey have been integrated. This is a curative drink in morbid thirst.
+
In ''pittaja'' morbid thirst, water mixed with grapes, sandalwood, dates, vetiveria zizanioidis, honey and cold water in which red ''shali'' rice, dates, ''parushaka'', blue water lily, grapes, honey and a baked lump of earth have been kept, may be given or water kept in earthen pot in which 64 tola of red ''shali'' rice, pounded with ''lodhra'', liquorice, antimony and blue water lily are put and in which a baked clod of clay, water and honey have been integrated. This is a curative drink in morbid thirst.
In the water prepared with sprouts of banyan, citrus medica, country willow, roots of sacrificial and thatch grass and liquorice and quench black earthen or black sand or pieces of new earthen vessel which have been heated upto red hot. Use supernatant part of this mixture and give it to the patient.
+
 
 +
In the water prepared with sprouts of banyan, citrus medica, country willow, roots of sacrificial and thatch grass and liquorice and quench black earthen or black sand or pieces of new earthen vessel which have been heated up to red hot. Use supernatant part of this mixture and give it to the patient.
 +
 
 +
Quench red hot stones in decoction of ''guduchi'' and use it after cooling it.
   −
Quench red hot stones in decoction of guduchi and use it after cooling it.
+
The cold infusions prepared from ''kshiri'' and ''madhur, shita'' group of plants should be given after adding sugar and honey quenching of baked clay should be done as described earlier. It is useful in ''pittaja trishna''. [41-46]
The cold infusions prepared from kshiri and madhur, shita group of plants should be given after adding sugar and honey quenching of baked clay should be done as described earlier. It is useful in pittaja trishna. (41-46)
      
==== Guidelines for management of amaja trishna ====
 
==== Guidelines for management of amaja trishna ====

Navigation menu