Changes

Jump to navigation Jump to search
72 bytes added ,  11:03, 18 March 2018
Line 166: Line 166:  
Hence forward, will be described some of the diseases related to ''marma'' that have not been described in the chapter [[Trimarmiya Chikitsa]], alongwith their treatment.[11]
 
Hence forward, will be described some of the diseases related to ''marma'' that have not been described in the chapter [[Trimarmiya Chikitsa]], alongwith their treatment.[11]
   −
==== Etiopathology of apatantraka (Opisthtomus) ====
+
==== Etiopathology of ''apatantraka'' (Opisthtomus) ====
    
क्रुद्धः स्वैः कोपनैर्वायुः स्थानादूर्ध्वं प्रपद्यते|  
 
क्रुद्धः स्वैः कोपनैर्वायुः स्थानादूर्ध्वं प्रपद्यते|  
 
पीडयन् हृदयं गत्वा शिरः शङ्खौ च पीडयन्||१२||  
 
पीडयन् हृदयं गत्वा शिरः शङ्खौ च पीडयन्||१२||  
 +
 
धनुर्वन्नमयेद्गात्राण्याक्षिपेन्मोहयेत्तथा|  
 
धनुर्वन्नमयेद्गात्राण्याक्षिपेन्मोहयेत्तथा|  
 
(नमयेच्चाक्षिपेच्चाङ्गान्युच्छ्वासं  निरुणद्धि च)|  
 
(नमयेच्चाक्षिपेच्चाङ्गान्युच्छ्वासं  निरुणद्धि च)|  
 
कृच्छ्रेण चाप्युच्छ्वसिति स्तब्धाक्षोऽथ निमीलकः  ||१३||  
 
कृच्छ्रेण चाप्युच्छ्वसिति स्तब्धाक्षोऽथ निमीलकः  ||१३||  
 +
 
कपोत इव कूजेच्च निःसञ्ज्ञः सोऽपतन्त्रकः|  
 
कपोत इव कूजेच्च निःसञ्ज्ञः सोऽपतन्त्रकः|  
 
दृष्टिं संस्तम्भ्य सञ्ज्ञां च हत्वा कण्ठेन कूजति||१४||  
 
दृष्टिं संस्तम्भ्य सञ्ज्ञां च हत्वा कण्ठेन कूजति||१४||  
 +
 
हृदि मुक्ते नरः स्वास्थ्यं याति मोहं वृते पुनः|  
 
हृदि मुक्ते नरः स्वास्थ्यं याति मोहं वृते पुनः|  
 
वायुना दारुणं प्राहुरेके तमपतानकम्||१५||
 
वायुना दारुणं प्राहुरेके तमपतानकम्||१५||
 +
 
kruddhaḥ svaiḥ kōpanairvāyuḥ sthānādūrdhvaṁ prapadyatē|  
 
kruddhaḥ svaiḥ kōpanairvāyuḥ sthānādūrdhvaṁ prapadyatē|  
 
pīḍayan hr̥dayaṁ gatvā śiraḥ śaṅkhau ca pīḍayan||12||  
 
pīḍayan hr̥dayaṁ gatvā śiraḥ śaṅkhau ca pīḍayan||12||  
 +
 
dhanurvannamayēdgātrāṇyākṣipēnmōhayēttathā|  
 
dhanurvannamayēdgātrāṇyākṣipēnmōhayēttathā|  
 
(namayēccākṣipēccāṅgānyucchvāsaṁ  niruṇaddhi ca)|  
 
(namayēccākṣipēccāṅgānyucchvāsaṁ  niruṇaddhi ca)|  
 
kr̥cchrēṇa cāpyucchvasiti stabdhākṣō'tha nimīlakaḥ  ||13||  
 
kr̥cchrēṇa cāpyucchvasiti stabdhākṣō'tha nimīlakaḥ  ||13||  
 +
 
kapōta iva kūjēcca niḥsañjñaḥ sō'patantrakaḥ|  
 
kapōta iva kūjēcca niḥsañjñaḥ sō'patantrakaḥ|  
 
dr̥ṣṭiṁ saṁstambhya sañjñāṁ ca hatvā kaṇṭhēna kūjati||14||  
 
dr̥ṣṭiṁ saṁstambhya sañjñāṁ ca hatvā kaṇṭhēna kūjati||14||  
 +
 
hr̥di muktē naraḥ svāsthyaṁ yāti mōhaṁ vr̥tē punaḥ|  
 
hr̥di muktē naraḥ svāsthyaṁ yāti mōhaṁ vr̥tē punaḥ|  
 
vāyunā dāruṇaṁ prāhurēkē tamapatānakam||15||
 
vāyunā dāruṇaṁ prāhurēkē tamapatānakam||15||
 +
 
kruddhaH svaiH kopanairvAyuH sthAnAdUrdhvaM prapadyate|  
 
kruddhaH svaiH kopanairvAyuH sthAnAdUrdhvaM prapadyate|  
 
pIDayan hRudayaM gatvA shiraH sha~gkhau ca pIDayan||12||  
 
pIDayan hRudayaM gatvA shiraH sha~gkhau ca pIDayan||12||  
 +
 
dhanurvannamayedgAtrANyAkShipenmohayettathA|  
 
dhanurvannamayedgAtrANyAkShipenmohayettathA|  
 
(namayeccAkShipeccA~ggAnyucchvAsaM  niruNaddhi ca)|  
 
(namayeccAkShipeccA~ggAnyucchvAsaM  niruNaddhi ca)|  
 
kRucchreNa cApyucchvasiti stabdhAkSho~atha nimIlakaH ||13||  
 
kRucchreNa cApyucchvasiti stabdhAkSho~atha nimIlakaH ||13||  
 +
 
kapota iva kUjecca niHsa~jj~jaH so~apatantrakaH|  
 
kapota iva kUjecca niHsa~jj~jaH so~apatantrakaH|  
 
dRuShTiM saMstambhya sa~jj~jAM ca hatvA kaNThena kUjati||14||  
 
dRuShTiM saMstambhya sa~jj~jAM ca hatvA kaNThena kUjati||14||  
 +
 
hRudi mukte naraH svAsthyaM yAti mohaM vRute punaH|  
 
hRudi mukte naraH svAsthyaM yAti mohaM vRute punaH|  
 
vAyunA dAruNaM prAhureke tamapatAnakam||15||
 
vAyunA dAruNaM prAhureke tamapatAnakam||15||
Vata aggaravated by its own causative factors moves upwards from its sthana (site), reaching the hridaya produces pain or discomfort in hridaya (heart) and also in shira (head) and shankha (temporal area). It causes a bow-like bending of the body, akshipet (involuntary jerks) and mohayet (altered consciousness). (It causes involuntary bending or contractures and jerky movements and also obstruction to breathing). The person breathes out with difficulty, has spasm of eye movements or drooping, makes cooing sounds like a dove, becomes unconscious. The condition is called apatantraka. Some authors call a variant of this condition as apatanaka, in which there is fixity of eyes (gaze fixed) and grunting sounds from throat. When hridaya is free of doshas the person becomes healthy and becomes unconscious again when gets afflicted with doshas and is due to severe aggravation of vata. (12-15)
+
 
 +
''Vata'' aggaravated by its own causative factors moves upwards from its ''sthana'' (site), reaching the ''hridaya'' produces pain or discomfort in ''hridaya'' (heart) and also in ''shira'' (head) and ''shankha'' (temporal area). It causes a bow-like bending of the body, ''akshipet'' (involuntary jerks) and ''mohayet'' (altered consciousness). (It causes involuntary bending or contractures and jerky movements and also obstruction to breathing). The person breathes out with difficulty, has spasm of eye movements or drooping, makes cooing sounds like a dove, becomes unconscious. The condition is called ''apatantraka''. Some authors call a variant of this condition as ''apatanaka'', in which there is fixity of eyes (gaze fixed) and grunting sounds from throat. When ''hridaya'' is free of ''doshas'' the person becomes healthy and becomes unconscious again when gets afflicted with ''doshas'' and is due to severe aggravation of ''vata''. [12-15]
    
==== Management of apatantraka (opisthotomus) ====
 
==== Management of apatantraka (opisthotomus) ====

Navigation menu