Changes

Jump to navigation Jump to search
125 bytes added ,  10:43, 18 March 2018
Line 113: Line 113:  
However, these ''marmas'' have to be protected especially from ''anila'' (''vata''), as ''vata'' is the prime factor or cause for the aggravation of ''pitta'' and ''kapha'' and also it is the cause of ''prana'' (life) and is best palliable by ''basti''. Hence, there is no treatment better than ''basti'' to maintain the ''marma''. Hereby, the six ''asthapana skandhas'' (decoction enemas) and also the two ''anuvasana skandhas'' described in [[Vimana Sthana]], as well as the ''bastis'' described in [[Siddhi Sthana]] with the treatment of ''vatavyadhi chikitsa'' may be rationally employed in the protection and restoration of the ''maha marmas'' (three great ''marmas'').[7]
 
However, these ''marmas'' have to be protected especially from ''anila'' (''vata''), as ''vata'' is the prime factor or cause for the aggravation of ''pitta'' and ''kapha'' and also it is the cause of ''prana'' (life) and is best palliable by ''basti''. Hence, there is no treatment better than ''basti'' to maintain the ''marma''. Hereby, the six ''asthapana skandhas'' (decoction enemas) and also the two ''anuvasana skandhas'' described in [[Vimana Sthana]], as well as the ''bastis'' described in [[Siddhi Sthana]] with the treatment of ''vatavyadhi chikitsa'' may be rationally employed in the protection and restoration of the ''maha marmas'' (three great ''marmas'').[7]
   −
==== Management of marma disorders ====
+
==== Management of ''marma'' disorders ====
   −
भूयश्च  हृद्युपसृष्टे हिङ्गुचूर्णं लवणानामन्यतमचूर्णसंयुक्तं मातुलुङ्गस्य  रसेनान्येन वाऽम्लेन हृद्येन वा पाययेत्, स्थिरादिपञ्चमूलीरसः सशर्करः पानार्थं, बिल्वादिपञ्चमूलरससिद्धा च यवागूः, हृद्रोगविहितं च कर्म; मूर्ध्नि तु वातोपसृष्टेऽभ्यङ्गस्वेदनोपनाहस्नेहपाननस्तःकर्मावपीडनधूमादीनि; बस्तौ तु कुम्भीस्वेदः, वर्तयः, श्यामादिभिर्गोमूत्रसिद्धो निरूहः, बिल्वादिभिश्च सुरासिद्धः, शरकाशेक्षुदर्भगोक्षुरकमूलशृतक्षीरैश्च  त्रपुसैर्वारुखराश्वाबीजयवर्षभकवृद्धिकल्कितो निरूहः, पीतदारुसिद्धतैलेनानुवासनं, तैल्वकं च सर्पिर्विरेकार्थं, शतावरीगोक्षुरकबृहतीकण्टकारिकागुडूचीपुनर्नवोशीरमधुकद्विसारिवालोध्रश्रेयसीकुशकाशमूलकषायक्षीरचतुर्गुणं बलावृषर्षभकखराश्वोपकुञ्चिकावत्सकत्रपुसैर्वारुबीजशितिवारकमधुकवचाशतपुष्पाश्मभेदकवर्षाभूमदनफलकल्कसिद्धं तैलमुत्तरबस्तिर्निरूहो वा शुद्धस्निग्धस्विन्नस्य बस्तिशूलमूत्रविकारहर इति||८||  
+
भूयश्च  हृद्युपसृष्टे हिङ्गुचूर्णं लवणानामन्यतमचूर्णसंयुक्तं मातुलुङ्गस्य  रसेनान्येन वाऽम्लेन हृद्येन वा पाययेत्, स्थिरादिपञ्चमूलीरसः सशर्करः पानार्थं, बिल्वादिपञ्चमूलरससिद्धा च यवागूः, हृद्रोगविहितं च कर्म; मूर्ध्नि तु वातोपसृष्टेऽभ्यङ्गस्वेदनोपनाहस्नेहपाननस्तःकर्मावपीडनधूमादीनि; बस्तौ तु कुम्भीस्वेदः, वर्तयः, श्यामादिभिर्गोमूत्रसिद्धो निरूहः, बिल्वादिभिश्च सुरासिद्धः, शरकाशेक्षुदर्भगोक्षुरकमूलशृतक्षीरैश्च  त्रपुसैर्वारुखराश्वाबीजयवर्षभकवृद्धिकल्कितो निरूहः, पीतदारुसिद्धतैलेनानुवासनं, तैल्वकं च सर्पिर्विरेकार्थं, शतावरीगोक्षुरकबृहतीकण्टकारिकागुडूचीपुनर्नवोशीरमधुकद्विसारिवालोध्रश्रेयसीकुशकाशमूलकषायक्षीरचतुर्गुणं बलावृषर्षभकखराश्वोपकुञ्चिकावत्सकत्रपुसैर्वारुबीजशितिवारकमधुकवचाशतपुष्पाश्मभेदकवर्षाभूमदनफलकल्कसिद्धं तैलमुत्तरबस्तिर्निरूहो वा शुद्धस्निग्धस्विन्नस्य बस्तिशूलमूत्रविकारहर इति||८||
 +
 
bhūyaśca  hr̥dyupasr̥ṣṭē hiṅgucūrṇaṁ lavaṇānāmanyatamacūrṇasaṁyuktaṁ mātuluṅgasya  rasēnānyēna vā'mlēna hr̥dyēna vā pāyayēt, sthirādipañcamūlīrasaḥ saśarkaraḥ pānārthaṁ, bilvādipañcamūlarasasiddhā ca yavāgūḥ, hr̥drōgavihitaṁ ca karma; mūrdhni tu vātōpasr̥ṣṭē'bhyaṅgasvēdanōpanāhasnēhapānanastaḥkarmāvapīḍanadhūmādīni; bastau tu kumbhīsvēdaḥ, vartayaḥ, śyāmādibhirgōmūtrasiddhō nirūhaḥ, bilvādibhiśca surāsiddhaḥ, śarakāśēkṣudarbhagōkṣurakamūlaśr̥takṣīraiśca  trapusairvārukharāśvābījayavarṣabhakavr̥ddhikalkitō nirūhaḥ, pītadārusiddhatailēnānuvāsanaṁ, tailvakaṁ ca sarpirvirēkārthaṁ, śatāvarīgōkṣurakabr̥hatīkaṇṭakārikāguḍūcīpunarnavōśīramadhukadvisārivālōdhraśrēyasīkuśakāśamūlakaṣāyakṣīracaturguṇaṁ balāvr̥ṣarṣabhakakharāśvōpakuñcikāvatsakatrapusairvārubījaśitivārakamadhukavacāśatapuṣpāśmabhēdakavarṣābhūmadanaphalakalkasiddhaṁ tailamuttarabastirnirūhō vā śuddhasnigdhasvinnasya bastiśūlamūtravikārahara iti||8||  
 
bhūyaśca  hr̥dyupasr̥ṣṭē hiṅgucūrṇaṁ lavaṇānāmanyatamacūrṇasaṁyuktaṁ mātuluṅgasya  rasēnānyēna vā'mlēna hr̥dyēna vā pāyayēt, sthirādipañcamūlīrasaḥ saśarkaraḥ pānārthaṁ, bilvādipañcamūlarasasiddhā ca yavāgūḥ, hr̥drōgavihitaṁ ca karma; mūrdhni tu vātōpasr̥ṣṭē'bhyaṅgasvēdanōpanāhasnēhapānanastaḥkarmāvapīḍanadhūmādīni; bastau tu kumbhīsvēdaḥ, vartayaḥ, śyāmādibhirgōmūtrasiddhō nirūhaḥ, bilvādibhiśca surāsiddhaḥ, śarakāśēkṣudarbhagōkṣurakamūlaśr̥takṣīraiśca  trapusairvārukharāśvābījayavarṣabhakavr̥ddhikalkitō nirūhaḥ, pītadārusiddhatailēnānuvāsanaṁ, tailvakaṁ ca sarpirvirēkārthaṁ, śatāvarīgōkṣurakabr̥hatīkaṇṭakārikāguḍūcīpunarnavōśīramadhukadvisārivālōdhraśrēyasīkuśakāśamūlakaṣāyakṣīracaturguṇaṁ balāvr̥ṣarṣabhakakharāśvōpakuñcikāvatsakatrapusairvārubījaśitivārakamadhukavacāśatapuṣpāśmabhēdakavarṣābhūmadanaphalakalkasiddhaṁ tailamuttarabastirnirūhō vā śuddhasnigdhasvinnasya bastiśūlamūtravikārahara iti||8||  
    
bhUyashca hRudyupasRuShTe hi~ggucUrNaM lavaNAnAmanyatamacUrNasaMyuktaM mAtulu~ggasya  rasenAnyena vA~amlena hRudyena vA pAyayet, sthirAdipa~jcamUlIrasaH sasharkaraH pAnArthaM, bilvAdipa~jcamUlarasasiddhA ca yavAgUH, hRudrogavihitaM ca karma; mUrdhni tu vAtopasRuShTe~abhya~ggasvedanopanAhasnehapAnanastaHkarmAvapIDanadhUmAdIni; bastau tu kumbhIsvedaH, vartayaH, shyAmAdibhirgomUtrasiddho nirUhaH, bilvAdibhishca surAsiddhaH, sharakAshekShudarbhagokShurakamUlashRutakShIraishca  trapusairvArukharAshvAbIjayavarShabhakavRuddhikalkito nirUhaH, pItadArusiddhatailenAnuvAsanaM, tailvakaM ca sarpirvirekArthaM, shatAvarIgokShurakabRuhatIkaNTakArikAguDUcIpunarnavoshIramadhukadvisArivAlodhrashreyasIkushakAshamUlakaShAyakShIracaturguNaM balAvRuSharShabhakakharAshvopaku~jcikAvatsakatrapusairvArubIjashitivArakamadhukavacAshatapuShpAshmabhedakavarShAbhUmadanaphalakalkasiddhaM tailamuttarabastirnirUho vA shuddhasnigdhasvinnasya bastishUlamUtravikArahara iti||8||
 
bhUyashca hRudyupasRuShTe hi~ggucUrNaM lavaNAnAmanyatamacUrNasaMyuktaM mAtulu~ggasya  rasenAnyena vA~amlena hRudyena vA pAyayet, sthirAdipa~jcamUlIrasaH sasharkaraH pAnArthaM, bilvAdipa~jcamUlarasasiddhA ca yavAgUH, hRudrogavihitaM ca karma; mUrdhni tu vAtopasRuShTe~abhya~ggasvedanopanAhasnehapAnanastaHkarmAvapIDanadhUmAdIni; bastau tu kumbhIsvedaH, vartayaH, shyAmAdibhirgomUtrasiddho nirUhaH, bilvAdibhishca surAsiddhaH, sharakAshekShudarbhagokShurakamUlashRutakShIraishca  trapusairvArukharAshvAbIjayavarShabhakavRuddhikalkito nirUhaH, pItadArusiddhatailenAnuvAsanaM, tailvakaM ca sarpirvirekArthaM, shatAvarIgokShurakabRuhatIkaNTakArikAguDUcIpunarnavoshIramadhukadvisArivAlodhrashreyasIkushakAshamUlakaShAyakShIracaturguNaM balAvRuSharShabhakakharAshvopaku~jcikAvatsakatrapusairvArubIjashitivArakamadhukavacAshatapuShpAshmabhedakavarShAbhUmadanaphalakalkasiddhaM tailamuttarabastirnirUho vA shuddhasnigdhasvinnasya bastishUlamUtravikArahara iti||8||
When the hridaya is predominantly affected, one should consume hingu (asafoetida) powder with lavana (rock salt) predominant powder admixed with juice of matulunga (Citrus indica) or any other juice which is predominantly sour in taste and liked by the individual. Sthiradi panchamula (Five roots comprising sthira/ salaparni- Desmodium gangeticum, Prishniparni- Uraria picta, brihati- Solanum indicum, kantakari- Solanum surattense/ xanthocarpum, gokshura- Tribulus terrestris) rasa with sugar for drinking, yavagu (porridge) prepared out of bilvadi panchamula (five great roots comprising bilva- Aegle marmelos, agnimantha- Clerodendrum phlomides, syonaka- Oroxylum indicum , patala- Stereospermum tetragonum , Gambhari- Gmelina arborea) rasa, treatment modalities described under hridroga.
  −
When murdhni (shiras ) is afflicted by vata, aabhyanga (oil massage), sweda (fomentation), upanaha (poultice), snehapana (internal oleation), nastah ( nasal drug aministration errhines) such as avapidana (with curnas), dhuma (smoke) should be employed.
     −
In disorders of basti, kumbhisweda ( a type of mahasweda described in Ca.Su.14/56-58), varti prayoga (urethral suppository), niruha basti (decoction enema) prepared of shyamadi (Operculina turpethum etc) drugs with gomutra (Cows Urine) or bilvadi (Aegle marmelos etc) drugs with sura (fermented liquid), or with sara (Saccharum munja), kasa (Saccharum spontaneum), ikshu (Saccharum officinarum), darbha (Eragrostis cynosuroides/ Desmostachya bipinnata), gokshura (Tribulus terrestris), mulaka (Raphanus sativus) kvatha mixed with milk and paste of trapusa ( Cucumis sativus), ervaruka (Cucumis sativus- bitter), kharasvabija (Ajamoda- Apium graveolens), yava (Hordeum vulgare), rishabhaka (Microstylis muscifera Ridley ), vriddhi ((Habenaria intermedia D.Don syn. Habenaria arietina H.f.) ); anuvasana (Oil enema) with taila prepared from pitadaru (Berberis aristata), ghee prepared out of tilvaka (Symplocos racemosa or Viburnum sp.) for virechana (purgation); oil prepared out of kashaya (decoction) of shatavari (Asparagus racemosus), gokshura (Tribulus terrestris), brahati (Solanum indicum), kantakari (Solanum xanthocarpum), guduchi (Tinospora cordifolia), punarnava (Boerhavia diffusa), usira (Vetiveria zizanoides), madhuka (Glycyrrhiza glabra), 2 sariva(sveta sariva- Hemidesmus indicus and krishna sariva- Cryptolepis buchanana), lodhra (Symplocos racemosa), shreyasi (Cavya-
+
When the ''hridaya'' is predominantly affected, one should consume ''hingu'' (asafetida) powder with ''lavana'' (rock salt) predominant powder admixed with juice of ''matulunga'' (Citrus indica) or any other juice which is predominantly sour in taste and liked by the individual. ''Sthiradi panchamula'' (Five roots comprising ''sthira/ salaparni''- Desmodium gangeticum, ''Prishniparni''- Uraria picta, ''brihati''- Solanum indicum, ''kantakari''- Solanum surattense/ xanthocarpum, ''gokshura''- Tribulus terrestris) ''rasa'' with sugar for drinking, ''yavagu'' (porridge) prepared out of ''bilvadi panchamula'' (five great roots comprising ''bilva''- Aegle marmelos, ''agnimantha''- Clerodendrum phlomides, ''syonaka''- Oroxylum indicum , ''patala''- Stereospermum tetragonum , ''Gambhari''- Gmelina arborea) ''rasa'', treatment modalities described under ''hridroga''.
   −
Piper chaba), kusha (Desmostachys bipinnata), kasha (Saccharum spontaneum) roots, with 4 times kshira (milk), kalka(paste) made of bala (Sida cordifolia), vrisha (Adhatoda vasica), rishabhaka (Microstylis muscifera Ridley ), kharashva (Ajamoda- Apium graveolens), upakunchika (Elatteria cardomum), vatsaka (Holarrhena antidysenterica), trapusha (Cucumis sativus), ervarubija (Cucumis sativus seeds), shitivaraka (Sunishannaka- Marsilea quadrifida), madhuka (Glycyrrhiza glabra), vacha (Acorus calamus), shatapushpa (Peucedanum graveolens/ Anethum graveolens), asmabhedaka (Bergenia ligulata), varshabhu (Trianthema monogyna/ crystallina), madanaphala (Randia spinosa) should be used for uttara basti (enema into urethral route), and niruha (decoction enema) after shodhana (purification) , in an individual who is snigdha svinna (who is properly oleated and fomented) alleviates basti shula (pain in basti) and mutra vikara (urinary disorders). (8
+
When ''murdhni'' (shiras ) is afflicted by ''vata, abhyanga'' (oil massage), ''sweda'' (fomentation), ''upanaha'' (poultice), ''snehapana'' (internal oleation), ''nastah'' ( nasal drug aministration errhines) such as ''avapidana'' (with ''churnas''), ''dhuma'' (smoke) should be employed.
 +
 
 +
In disorders of ''basti, kumbhisweda'' ( a type of mahasweda described in Ca.Su.14/56-58), varti prayoga (urethral suppository), niruha basti (decoction enema) prepared of shyamadi (Operculina turpethum etc) drugs with gomutra (Cows Urine) or bilvadi (Aegle marmelos etc) drugs with sura (fermented liquid), or  with sara (Saccharum munja), kasa (Saccharum spontaneum), ikshu (Saccharum officinarum), darbha (Eragrostis cynosuroides/ Desmostachya bipinnata), gokshura (Tribulus terrestris), mulaka (Raphanus sativus) kvatha mixed with milk and paste of trapusa ( Cucumis sativus), ervaruka (Cucumis sativus- bitter), kharasvabija (Ajamoda- Apium graveolens), yava (Hordeum vulgare), rishabhaka (Microstylis muscifera Ridley ), vriddhi ((Habenaria intermedia D.Don syn. Habenaria arietina H.f.) ); anuvasana (Oil enema) with taila prepared from pitadaru (Berberis aristata), ghee prepared out of tilvaka (Symplocos racemosa or Viburnum sp.) for virechana (purgation); oil prepared out of kashaya (decoction) of shatavari (Asparagus racemosus), gokshura (Tribulus terrestris), brahati (Solanum indicum), kantakari (Solanum xanthocarpum), guduchi (Tinospora cordifolia), punarnava (Boerhavia diffusa), usira (Vetiveria zizanoides), madhuka (Glycyrrhiza glabra), 2 sariva(sveta sariva- Hemidesmus indicus and krishna sariva- Cryptolepis buchanana), lodhra (Symplocos racemosa), shreyasi (Cavya-
 +
 
 +
Piper chaba), kusha (Desmostachys bipinnata), kasha (Saccharum spontaneum) roots, with 4 times kshira (milk), kalka(paste) made of bala (Sida cordifolia), vrisha (Adhatoda vasica), rishabhaka (Microstylis muscifera Ridley ), kharashva (Ajamoda- Apium graveolens), upakunchika (Elatteria cardomum), vatsaka (Holarrhena antidysenterica), trapusha (Cucumis sativus), ervarubija (Cucumis sativus seeds), shitivaraka (Sunishannaka- Marsilea quadrifida), madhuka (Glycyrrhiza glabra), vacha (Acorus calamus), shatapushpa (Peucedanum graveolens/ Anethum graveolens), asmabhedaka (Bergenia ligulata), varshabhu (Trianthema monogyna/ crystallina), madanaphala (Randia spinosa) should be used for uttara basti (enema into urethral route), and niruha (decoction enema) after shodhana (purification) , in an individual who is snigdha svinna (who is properly oleated and fomented) alleviates basti shula (pain in basti) and mutra vikara (urinary disorders). [8
    
भवन्ति चात्र श्लोकाः-  
 
भवन्ति चात्र श्लोकाः-  

Navigation menu