Changes

338 bytes added ,  09:13, 8 October 2018
Line 73: Line 73:  
tatsaMshritAnAmanupAlanArthaM mahAgadAnAM shRuNu saumya rakShAm ||4||
 
tatsaMshritAnAmanupAlanArthaM mahAgadAnAM shRuNu saumya rakShAm ||4||
   −
The vital organs (''marma'') are mentioned as 107 in number while enumerating different body parts in [[Samkhya Sharira]]. As per the specialists of the subjects, three vital organs, viz, basti (urinary bladder), hr̥dayaṁ (heart) and śira (head) are considered supreme among themselves, because they posess life (prāna) in them. Their suffering due to vāta etc also troubles/ endangers life (prāna). Hence to protect these vital organs, the method of protection from the attack of diseases, and their management will be discussed which you may listen (adressed to agnivesha) [3-4]
+
The vital organs (''marma'') are mentioned as 107 in number while enumerating different body parts in [[Samkhya Sharira]]. As per the specialists of the subjects, three vital organs, viz, ''basti'' (urinary bladder), ''hridayam'' (heart) and ''shira'' (head) are considered supreme among themselves, because they possess life (prāna) in them. Their suffering due to ''vata'', etc. also troubles/ endangers life (''prana''). Hence to protect these vital organs, the method of protection from the attack of diseases, and their management will be discussed which you may listen (addressed to Agnivesha) [3-4]
   −
==== Etiology and pathogenesis, signs and symptoms of udavarta (abnormal upward movement of vata) ====
+
==== Etiology and pathogenesis, signs and symptoms of ''udavarta'' (abnormal upward movement of vata) ====
    
कषायतिक्तोषणरूक्षभोज्यैः
 
कषायतिक्तोषणरूक्षभोज्यैः
 
पक्वाशयेकुप्यतिचेदपानःस्रोतांस्यधोगानिबलीसरुद्ध्वा||५||  
 
पक्वाशयेकुप्यतिचेदपानःस्रोतांस्यधोगानिबलीसरुद्ध्वा||५||  
 +
 
करोतिविण्मारुतमूत्रसङ्गंक्रमादुदावर्तमतःसुघोरम्|  
 
करोतिविण्मारुतमूत्रसङ्गंक्रमादुदावर्तमतःसुघोरम्|  
 
रुग्बस्तिहृत्कुक्ष्युदरेष्वभीक्ष्णंसपृष्ठपार्श्वेष्वतिदारुणास्यात्||६||  
 
रुग्बस्तिहृत्कुक्ष्युदरेष्वभीक्ष्णंसपृष्ठपार्श्वेष्वतिदारुणास्यात्||६||  
 +
 
आध्मानहृल्लासविकर्तिकाश्चतोदोऽविपाकश्चसबस्तिशोथः|  
 
आध्मानहृल्लासविकर्तिकाश्चतोदोऽविपाकश्चसबस्तिशोथः|  
 
वर्चोऽप्रवृत्तिर्जठरेचगण्डान्यूर्ध्वश्चवायुर्विहतोगुदेस्यात्||७||  
 
वर्चोऽप्रवृत्तिर्जठरेचगण्डान्यूर्ध्वश्चवायुर्विहतोगुदेस्यात्||७||  
 +
 
कृच्छ्रेणशुष्कस्यचिरात्प्रवृत्तिःस्याद्वातनुःस्यात्खररूक्षशीता|  
 
कृच्छ्रेणशुष्कस्यचिरात्प्रवृत्तिःस्याद्वातनुःस्यात्खररूक्षशीता|  
 
ततश्चरोगाज्वरमूत्रकृच्छ्रप्रवाहिकाहृद्ग्रहणीप्रदोषाः||८||  
 
ततश्चरोगाज्वरमूत्रकृच्छ्रप्रवाहिकाहृद्ग्रहणीप्रदोषाः||८||  
 +
 
वम्यान्ध्यबाधिर्यशिरोऽभितापवातोदराष्ठीलमनोविकाराः|  
 
वम्यान्ध्यबाधिर्यशिरोऽभितापवातोदराष्ठीलमनोविकाराः|  
 
तृष्णास्रपित्तारुचिगुल्मकासश्वासप्रतिश्यार्दितपार्श्वरोगाः||९||  
 
तृष्णास्रपित्तारुचिगुल्मकासश्वासप्रतिश्यार्दितपार्श्वरोगाः||९||  
 +
 
अन्येचरोगाबहवोऽनिलोत्थाभवन्त्युदाsवर्तकृताःसुघोराः|  
 
अन्येचरोगाबहवोऽनिलोत्थाभवन्त्युदाsवर्तकृताःसुघोराः|  
 
चिकित्सितंचास्ययथावदूर्ध्वंप्रवक्ष्यतेतच्छृणुचाग्निवेश! ||१०||
 
चिकित्सितंचास्ययथावदूर्ध्वंप्रवक्ष्यतेतच्छृणुचाग्निवेश! ||१०||
 +
 
kaṣāyatiktōṣaṇarūkṣabhōjyaiḥ sandhāraṇābhōjanamaithunaiśca
 
kaṣāyatiktōṣaṇarūkṣabhōjyaiḥ sandhāraṇābhōjanamaithunaiśca
 
pakvāśayē kupyati cēdapānaḥ srōtāṁsyadhōgāni balī sa ruddhvā||5||  
 
pakvāśayē kupyati cēdapānaḥ srōtāṁsyadhōgāni balī sa ruddhvā||5||  
 +
 
karōti viṇmārutamūtrasaṅgaṁ kramādudāvartamataḥ sughōram|  
 
karōti viṇmārutamūtrasaṅgaṁ kramādudāvartamataḥ sughōram|  
 
rugbastihr̥tkukṣyudarēṣvabhīkṣṇaṁ sapr̥ṣṭhapārśvēṣvatidāruṇā syāt||6||  
 
rugbastihr̥tkukṣyudarēṣvabhīkṣṇaṁ sapr̥ṣṭhapārśvēṣvatidāruṇā syāt||6||  
 +
 
ādhmānahr̥llāsavikartikāśca tōdō'vipākaśca sabastiśōthaḥ|  
 
ādhmānahr̥llāsavikartikāśca tōdō'vipākaśca sabastiśōthaḥ|  
 
varcō'pravr̥ttirjaṭharē ca gaṇḍānyūrdhvaśca  vāyurvihatō gudē syāt||7||  
 
varcō'pravr̥ttirjaṭharē ca gaṇḍānyūrdhvaśca  vāyurvihatō gudē syāt||7||  
 +
 
kr̥cchrēṇa śuṣkasya cirāt pravr̥ttiḥ syādvā tanuḥ syāt khararūkṣaśītā|  
 
kr̥cchrēṇa śuṣkasya cirāt pravr̥ttiḥ syādvā tanuḥ syāt khararūkṣaśītā|  
 
tataśca rōgā jwaramūtrakr̥cchrapravāhikāhr̥dgrahaṇīpradōṣāḥ||8||  
 
tataśca rōgā jwaramūtrakr̥cchrapravāhikāhr̥dgrahaṇīpradōṣāḥ||8||  
 +
 
vamyāndhyabādhiryaśirō'bhitāpavātōdarāṣṭhīlamanōvikārāḥ|  
 
vamyāndhyabādhiryaśirō'bhitāpavātōdarāṣṭhīlamanōvikārāḥ|  
 
tr̥ṣṇāsrapittārucigulmakāsaśvāsapratiśyārditapārśvarōgāḥ||9||  
 
tr̥ṣṇāsrapittārucigulmakāsaśvāsapratiśyārditapārśvarōgāḥ||9||  
 +
 
anyē ca rōgā bahavō'nilōtthā bhavantyudāvartakr̥tāḥ sughōrāḥ|  
 
anyē ca rōgā bahavō'nilōtthā bhavantyudāvartakr̥tāḥ sughōrāḥ|  
 
cikitsitaṁ cāsya yathāvadūrdhvaṁ pravakṣyatē tacchr̥ṇu cāgnivēśa!||10||  
 
cikitsitaṁ cāsya yathāvadūrdhvaṁ pravakṣyatē tacchr̥ṇu cāgnivēśa!||10||  
Line 104: Line 115:  
kaShAyatiktoShaNarUkShabhojyaiH sandhAraNAbhojanamaithunaishca  
 
kaShAyatiktoShaNarUkShabhojyaiH sandhAraNAbhojanamaithunaishca  
 
pakvAshaye kupyati cedapAnaH srotAMsyadhogAni balI sa ruddhvA ||5||  
 
pakvAshaye kupyati cedapAnaH srotAMsyadhogAni balI sa ruddhvA ||5||  
 +
 
karoti viNmArutamUtrasa~ggaM kramAdudAvartamataH sughoram |  
 
karoti viNmArutamUtrasa~ggaM kramAdudAvartamataH sughoram |  
 
rugbastihRutkukShyudareShvabhIkShNaM sapRuShThapArshveShvatidAruNA syAt ||6||  
 
rugbastihRutkukShyudareShvabhIkShNaM sapRuShThapArshveShvatidAruNA syAt ||6||  
 +
 
AdhmAnahRullAsavikartikAshca todo~avipAkashca sabastishothaH |  
 
AdhmAnahRullAsavikartikAshca todo~avipAkashca sabastishothaH |  
varco~apravRuttirjaThare ca gaNDAnyUrdhvashca vAyurvihato gude syAt ||7||  
+
varco~apravRuttirjaThare ca gaNDAnyUrdhvashca vAyurvihato gude syAt ||7||
 +
 
kRucchreNa shuShkasya cirAt pravRuttiH syAdvA tanuH syAt khararUkShashItA |  
 
kRucchreNa shuShkasya cirAt pravRuttiH syAdvA tanuH syAt khararUkShashItA |  
 
tatashca rogA jwaramUtrakRucchrapravAhikAhRudgrahaNIpradoShAH ||8||  
 
tatashca rogA jwaramUtrakRucchrapravAhikAhRudgrahaNIpradoShAH ||8||  
 +
 
vamyAndhyabAdhiryashiro~abhitApavAtodarAShThIlamanovikArAH |  
 
vamyAndhyabAdhiryashiro~abhitApavAtodarAShThIlamanovikArAH |  
 
tRuShNAsrapittArucigulmakAsashvAsapratishyArditapArshvarogAH ||9||  
 
tRuShNAsrapittArucigulmakAsashvAsapratishyArditapArshvarogAH ||9||  
 +
 
anye ca rogA bahavo~anilotthA bhavantyudAvartakRutAH sughorAH |  
 
anye ca rogA bahavo~anilotthA bhavantyudAvartakRutAH sughorAH |  
 
cikitsitaM cAsya yathAvadUrdhvaM pravakShyate tacchRuNu cAgnivesha! ||10||
 
cikitsitaM cAsya yathAvadUrdhvaM pravakShyate tacchRuNu cAgnivesha! ||10||
   −
Etiology and pathogenesis
+
===== Etiology and pathogenesis =====
Due to the indulgence of astringent, bitter, pungent, dry/ un unctuous food consumption and indulgence of sex without proper food intake, strongly aggravates apana vāta in colon which obstructs downward moving channels and gradually obstructs the movement of stool, urine and the flatus causing udāvarta, the serious trouble. [5]
+
 
Signs and symptoms of udavarta
+
Due to the indulgence of astringent, bitter, pungent, dry/ un unctuous food consumption and indulgence of sex without proper food intake, strongly aggravates ''apana vata'' in colon which obstructs downward moving channels and gradually obstructs the movement of stool, urine and the flatus causing ''udavarta'', the serious trouble. [5]
Intense and frequent pain in urinary bladder, cardiac region, pelvis, abdomen, and also severe pain in back and sides of chest; flatulence, nausea, cutting pain, piercing pain, indigestion, inflammation of urinary bladder; retention of stool, appearance of nodules in the abdomen,  abnormal upward movement of vāta, Delayed and difficulty in evacuation of dry stool; body becomes  rough, un unctuous, and cold and consequently disorders such as fever, dysuria, pravahika (spurious feeling of the need to evacuate stools with straining), cardiac disorders, grahani disorder (malabsorption syndrome), vomiting, blindness, deafness, burning sensation in head, vātodara (affliction of abdomen due to vata), asthilā (stony hard tumours), psychological disorders, thirst, hemorrhagic disorders, anorexia, gulma (lump like feeling), cough, dyspnea, rhinitis, facial paralysis and chest pain arise. Many other severe vāta disorders are caused by udāvarta. Treatment of these ailments will be described hereafter you may listen Agnivesha.
     −
==== Treatment of udāvarta ====
+
===== Signs and symptoms of ''udavarta'' =====
 +
 
 +
Intense and frequent pain in urinary bladder, cardiac region, pelvis, abdomen, and also severe pain in back and sides of chest; flatulence, nausea, cutting pain, piercing pain, indigestion, inflammation of urinary bladder; retention of stool, appearance of nodules in the abdomen, abnormal upward movement of ''vata'', delayed and difficulty in evacuation of dry stool; body becomes  rough, ununctuous, and cold and consequently disorders such as fever, dysuria, ''pravahika'' (spurious feeling of the need to evacuate stools with straining), cardiac disorders, ''grahani'' disorder (malabsorption syndrome), vomiting, blindness, deafness, burning sensation in head, ''vatodara'' (affliction of abdomen due to vata), ''asthila'' (stony hard tumours), psychological disorders, thirst, hemorrhagic disorders, anorexia, ''gulma'' (lump like feeling), cough, dyspnea, rhinitis, facial paralysis and chest pain arise. Many other severe ''vata'' disorders are caused by ''udavarta''. Treatment of these ailments will be described hereafter you may listen Agnivesha.
 +
 
 +
==== Treatment of ''udavarta'' ====
    
तंतैलशीतज्वरनाशनाकंस्वेदैर्यथोक्तैःप्रविलीनदोषम्|  
 
तंतैलशीतज्वरनाशनाकंस्वेदैर्यथोक्तैःप्रविलीनदोषम्|  
 
उपाचरेद्वर्तिनिरूहबस्तिस्नेहैर्विरेकैरनुलोमनान्नैः||११||  
 
उपाचरेद्वर्तिनिरूहबस्तिस्नेहैर्विरेकैरनुलोमनान्नैः||११||  
 +
 
श्यामात्रिवृन्मागधिकांसदन्तींगोमूत्रपिष्टांदशभागमाषाम्|  
 
श्यामात्रिवृन्मागधिकांसदन्तींगोमूत्रपिष्टांदशभागमाषाम्|  
 
सनीलिकांद्विर्लवणांगुडेनवर्तिंकराङ्गुष्ठनिभांविदध्यात्||१२||  
 
सनीलिकांद्विर्लवणांगुडेनवर्तिंकराङ्गुष्ठनिभांविदध्यात्||१२||  
 +
 
पिण्याकसौवर्चलहिङ्गुभिर्वाससर्षपत्र्यूषणयावशूकैः|  
 
पिण्याकसौवर्चलहिङ्गुभिर्वाससर्षपत्र्यूषणयावशूकैः|  
 
क्रिमिघ्नकम्पिल्लकशङ्खिनीभिःसुधार्कजक्षीरगुडैर्युताभिः||१३||  
 
क्रिमिघ्नकम्पिल्लकशङ्खिनीभिःसुधार्कजक्षीरगुडैर्युताभिः||१३||  
 +
 
स्यात्पिप्पलीसर्षपराढवेश्मधूमैःसगोमूत्रगुडैश्चवर्तिः|  
 
स्यात्पिप्पलीसर्षपराढवेश्मधूमैःसगोमूत्रगुडैश्चवर्तिः|  
 
श्यामाफलालाबुकपिप्पलीनांनाड्याऽथवातत्प्रधमेत्तुचूर्णम्||१४||  
 
श्यामाफलालाबुकपिप्पलीनांनाड्याऽथवातत्प्रधमेत्तुचूर्णम्||१४||  
 +
 
रक्षोघ्नतुम्बीकरहाटकृष्णाचूर्णंसजीमूतकसैन्धवंवा|  
 
रक्षोघ्नतुम्बीकरहाटकृष्णाचूर्णंसजीमूतकसैन्धवंवा|  
 
स्निग्धेगुदेतान्यनुलोमयन्तिनरस्यवर्चोऽनिलमूत्रसङ्गम्||१५||  
 
स्निग्धेगुदेतान्यनुलोमयन्तिनरस्यवर्चोऽनिलमूत्रसङ्गम्||१५||  
 +
 
तेषांविघातेतुभिषग्विदध्यात्स्वभ्यक्तसुस्विन्नतनोर्निरूहम्|  
 
तेषांविघातेतुभिषग्विदध्यात्स्वभ्यक्तसुस्विन्नतनोर्निरूहम्|  
 
ऊर्ध्वानुलोमौषधमूत्रतैलक्षाराम्लवातघ्नयुतंसुतीक्ष्णम्||१६||  
 
ऊर्ध्वानुलोमौषधमूत्रतैलक्षाराम्लवातघ्नयुतंसुतीक्ष्णम्||१६||  
 +
 
वातेऽधिकेऽम्लंलवणंसतैलं, क्षीरेणपित्तेतु, कफेसमूत्रम्|  
 
वातेऽधिकेऽम्लंलवणंसतैलं, क्षीरेणपित्तेतु, कफेसमूत्रम्|  
 
समूत्रवर्चोऽनिलसङ्गमाशुगुदंसिराश्चप्रगुणीकरोति||१७||
 
समूत्रवर्चोऽनिलसङ्गमाशुगुदंसिराश्चप्रगुणीकरोति||१७||
 +
 
taṁ tailaśītajwaranāśanāktaṁ svēdairyathōktaiḥ pravilīnadōṣam|  
 
taṁ tailaśītajwaranāśanāktaṁ svēdairyathōktaiḥ pravilīnadōṣam|  
 
upācarēdvartinirūhabastisnēhairvirēkairanulōmanānnaiḥ||11||  
 
upācarēdvartinirūhabastisnēhairvirēkairanulōmanānnaiḥ||11||  
 +
 
śyāmātrivr̥nmāgadhikāṁ sadantīṁ gōmūtrapiṣṭāṁ daśabhāgamāṣām|  
 
śyāmātrivr̥nmāgadhikāṁ sadantīṁ gōmūtrapiṣṭāṁ daśabhāgamāṣām|  
 
sanīlikāṁ dvirlavaṇāṁ guḍēna vartiṁ karāṅguṣṭhanibhāṁ vidadhyāt||12||  
 
sanīlikāṁ dvirlavaṇāṁ guḍēna vartiṁ karāṅguṣṭhanibhāṁ vidadhyāt||12||  
 +
 
piṇyākasauvarcalahiṅgubhirvā sasarṣapatryūṣaṇayāvaśūkaiḥ|  
 
piṇyākasauvarcalahiṅgubhirvā sasarṣapatryūṣaṇayāvaśūkaiḥ|  
 
krimighnakampillakaśaṅkhinībhiḥ sudhārkajakṣīraguḍairyutābhiḥ||13||  
 
krimighnakampillakaśaṅkhinībhiḥ sudhārkajakṣīraguḍairyutābhiḥ||13||  
 +
 
syāt pippalīsarṣaparāḍhavēśmadhūmaiḥ sagōmūtraguḍaiśca vartiḥ|  
 
syāt pippalīsarṣaparāḍhavēśmadhūmaiḥ sagōmūtraguḍaiśca vartiḥ|  
 
śyāmāphalālābukapippalīnāṁ nāḍyā'thavā tat pradhamēttu cūrṇam||14||  
 
śyāmāphalālābukapippalīnāṁ nāḍyā'thavā tat pradhamēttu cūrṇam||14||  
 +
 
rakṣōghnatumbīkarahāṭakr̥ṣṇācūrṇaṁ sajīmūtakasaindhavaṁ vā|  
 
rakṣōghnatumbīkarahāṭakr̥ṣṇācūrṇaṁ sajīmūtakasaindhavaṁ vā|  
 
snigdhē gudē tānyanulōmayanti narasya varcō'nilamūtrasaṅgam||15||  
 
snigdhē gudē tānyanulōmayanti narasya varcō'nilamūtrasaṅgam||15||  
 +
 
tēṣāṁ vighātē tu bhiṣagvidadhyāt svabhyaktasusvinnatanōrnirūham|  
 
tēṣāṁ vighātē tu bhiṣagvidadhyāt svabhyaktasusvinnatanōrnirūham|  
 
ūrdhvānulōmauṣadhamūtratailakṣārāmlavātaghnayutaṁ sutīkṣṇam||16||  
 
ūrdhvānulōmauṣadhamūtratailakṣārāmlavātaghnayutaṁ sutīkṣṇam||16||  
 +
 
vātē'dhikē'mlaṁ lavaṇaṁ satailaṁ, kṣīrēṇa pittē tu, kaphē samūtram|  
 
vātē'dhikē'mlaṁ lavaṇaṁ satailaṁ, kṣīrēṇa pittē tu, kaphē samūtram|  
 
sa mūtravarcō'nilasaṅgamāśu gudaṁ sirāśca praguṇīkarōti||17||
 
sa mūtravarcō'nilasaṅgamāśu gudaṁ sirāśca praguṇīkarōti||17||
Line 153: Line 185:  
taM tailashItajwaranAshanAkaM svedairyathoktaiH pravilInadoSham |  
 
taM tailashItajwaranAshanAkaM svedairyathoktaiH pravilInadoSham |  
 
upAcaredvartinirUhabastisnehairvirekairanulomanAnnaiH ||11||  
 
upAcaredvartinirUhabastisnehairvirekairanulomanAnnaiH ||11||  
 +
 
shyAmAtrivRunmAgadhikAM sadantIM gomUtrapiShTAM dashabhAgamAShAm |  
 
shyAmAtrivRunmAgadhikAM sadantIM gomUtrapiShTAM dashabhAgamAShAm |  
 
sanIlikAM dvirlavaNAM guDena vartiM karA~gguShThanibhAM vidadhyAt ||12||  
 
sanIlikAM dvirlavaNAM guDena vartiM karA~gguShThanibhAM vidadhyAt ||12||  
 +
 
piNyAkasauvarcalahi~ggubhirvA sasarShapatryUShaNayAvashUkaiH |  
 
piNyAkasauvarcalahi~ggubhirvA sasarShapatryUShaNayAvashUkaiH |  
 
krimighnakampillakasha~gkhinIbhiH sudhArkajakShIraguDairyutAbhiH ||13||  
 
krimighnakampillakasha~gkhinIbhiH sudhArkajakShIraguDairyutAbhiH ||13||  
 +
 
syAt pippalIsarShaparADhaveshmadhUmaiH sagomUtraguDaishca vartiH |  
 
syAt pippalIsarShaparADhaveshmadhUmaiH sagomUtraguDaishca vartiH |  
 
shyAmAphalAlAbukapippalInAM nADyA~athavA tat pradhamettu cUrNam ||14||  
 
shyAmAphalAlAbukapippalInAM nADyA~athavA tat pradhamettu cUrNam ||14||  
 +
 
rakShoghnatumbIkarahATakRuShNAcUrNaM sajImUtakasaindhavaM vA |  
 
rakShoghnatumbIkarahATakRuShNAcUrNaM sajImUtakasaindhavaM vA |  
 
snigdhe gude tAnyanulomayanti narasya varco~anilamUtrasa~ggam ||15||  
 
snigdhe gude tAnyanulomayanti narasya varco~anilamUtrasa~ggam ||15||  
 +
 
teShAM vighAte tu bhiShagvidadhyAt svabhyaktasusvinnatanornirUham |  
 
teShAM vighAte tu bhiShagvidadhyAt svabhyaktasusvinnatanornirUham |  
 
UrdhvAnulomauShadhamUtratailakShArAmlavAtaghnayutaM sutIkShNam ||16||  
 
UrdhvAnulomauShadhamUtratailakShArAmlavAtaghnayutaM sutIkShNam ||16||  
 +
 
vAte~adhike~amlaM lavaNaM satailaM, kShIreNa pitte tu, kaphe samUtram |  
 
vAte~adhike~amlaM lavaNaM satailaM, kShIreNa pitte tu, kaphe samUtram |  
 
sa mUtravarco~anilasa~ggamAshu gudaM sirAshca praguNIkaroti ||17||
 
sa mUtravarco~anilasa~ggamAshu gudaM sirAshca praguNIkaroti ||17||
The patient should be massaged with oil prepared with drugs alleviating shīta jwara (fever with external cold touch) and then fomented so that the adhered doṣha get detached. There after the patient should be managed with suppositories (varti), non-unctuous enema and unctuous purgatives and diet which regulates movement of vata in downward direction. [11]
+
 
Anal suppository (varti) method of preparation and the usage:
+
The patient should be massaged with oil prepared with drugs alleviating ''sheeta jwara'' (fever with external cold touch) and then fomented so that the adhered ''dosha'' get detached. There after the patient should be managed with suppositories (''varti''), non-unctuous enema and unctuous purgatives and diet which regulates movement of ''vata'' in downward direction. [11]
1. Ingredients: equal parts of- śyāmātrivr̥it - Operculina turpethum(L.), māgadhikāṁ -Piper longum (L), dantī - Baliospermum.(Blume), nilika- Vitex Negundo (Linn) and 1/10 part of māsha-Vigna mungo(L.).
+
 
Method of preparation: Triturate the above plants/ powders in cow’s urine then add 2 parts- salt and jaggery in sufficient quantity. Make a suppository of the size and shape of thumb finger. [12]
+
Anal suppository (''varti'') method of preparation and the usage:
2. Ingredients: oil cake (pinyāka), sauvarcala (a type of salt), hingu- Ferula assa-foetida (L), mustard- Brassica nigra (L), trikatu (shunthi-Zingiber officinale (Roscoe), maricha- Piper nigrum (Linn) pippali- Piper Longum (Linn.), yavaksāra- Hordeum vulgare (L.), jaggery [13]
+
 
3. Ingredients: vidanga- Embelia ribes (Burm.f.), kampillaka- Mallotus philippensis(Lam.) Muell.Arg., śaṅkhinī- Xanthium strumarium (L), latex of- snuhi- Zingiber officinale (Roscoe), arka- Calotropis Gigantea (Linn), Jaggery [14]
+
#Ingredients: equal parts of- ''shyamatrivrita'' - Operculina turpethum(L.), ''magadhikam'' -Piper longum (L), ''danti'' - Baliospermum.(Blume), ''nilika''- Vitex Negundo (Linn) and 1/10 part of ''masha''-Vigna mungo(L.).
4. Ingredients: pippali- Piper Longum (Linn), sarsapa- Brassica nigra (L), madanaphala- Randia dumetorum (lam.), house shoot, cow urine, jaggery. [14]
+
##Method of preparation: Triturate the above plants/ powders in cow’s urine then add 2 parts- salt and jaggery in sufficient quantity. Make a suppository of the size and shape of thumb finger. [12]
Anal dusting treatment/ pradhamana (insufflation):
+
#Ingredients: oil cake (''pinyaka''), ''sauvarchala'' (a type of salt), ''hingu''- Ferula assa-foetida (L), mustard- Brassica nigra (L), ''trikatu'' (''shunthi''-Zingiber officinale (Roscoe), ''maricha''- Piper nigrum (Linn), ''pippali''- Piper Longum (Linn.), ''yavaksara''- Hordeum vulgare (L.), jaggery [13]
 +
#Ingredients: ''vidanga''- Embelia ribes (Burm.f.), ''kampillaka''- Mallotus philippensis(Lam.) Muell.Arg., ''shankhini''- Xanthium strumarium (L), latex of- ''snuhi''- Zingiber officinale (Roscoe), ''arka''- Calotropis Gigantea (Linn), Jaggery [14]
 +
#Ingredients: ''pippali''- Piper Longum (Linn), ''sarsapa''- Brassica nigra (L), ''madanaphala''- Randia dumetorum (lam.), house shoot, cow urine, jaggery. [14]
 +
 
 +
Anal dusting treatment/ ''pradhamana'' (insufflation):
 +
 
 
The powder of following herbs is to be blowed up with the pipe/ tube in to the oleated anal canal.
 
The powder of following herbs is to be blowed up with the pipe/ tube in to the oleated anal canal.
 +
 
Drugs used are:
 
Drugs used are:
1. Powder of syāmā- Operculina turpethum (L.), madanaphala- Randia dumetorum (lam.), alābu- Cucurbita lagrenaria (Linn.) and pippali.- Piper Longum (Linn). [15]
+
 
2. Oleate the anus and through the tube, blow in the powder of rakshoghna (sarshapa)- Brassica nigra (L. Koch), tumbi- Cucurbita lagrenaria (Linn) karahata(madanaphala)-Randia dumetorum (lam.), krishna(pippali)-Piper Longum (Linn), jeemutaka(devadali)-Luffa echinata (Roxb).,and rock salt [15]
+
#Powder of ''shyama''- Operculina turpethum (L.), ''madanaphala''- Randia dumetorum (lam.), ''alabu''- Cucurbita lagrenaria (Linn.) and ''pippali''- Piper Longum (Linn). [15]
If the above said therapies fail to produce the desired results the physician should advise oleation and foementation and administer niruha type of basti (un unctuous medicated enema) using a special combination of herbal decoctions which are sharp (tiksna) in nature and having emetic and purgative properties alongwith, cows urine, oil, alkali, drugs with drugs having sour taste and vāta alleviating quality,
+
#Oleate the anus and through the tube, blow in the powder of ''rakshoghna'' (''sarshapa'')- Brassica nigra (L. Koch), ''tumbi''- Cucurbita lagrenaria (Linn), ''karahata''(''madanaphala'')-Randia dumetorum (lam.), ''krishna''(''pippali'')-Piper Longum (Linn), ''jeemutaka''(''devadali'')-Luffa echinata (Roxb).,and rock salt [15]
In vāta predominance: The enema should be sour, salty and oily.
+
 
In pitta predominance: The enema should be with milk.
+
If the above said therapies fail to produce the desired results the physician should advise oleation and fomentation and administer ''niruha'' type of ''basti'' (ununctuous medicated enema) using a special combination of herbal decoctions which are sharp (''tikshna'') in nature and having emetic and purgative properties alongwith, cows urine, oil, alkali, drugs with drugs having sour taste and ''vāta'' alleviating quality:
In Kapha predominance: The enema should be with urine.
+
#In ''vata'' predominance: The enema should be sour, salty and oily.
 +
#In ''pitta'' predominance: The enema should be with milk.
 +
#In ''kapha'' predominance: The enema should be with urine.
 +
 
 
Benefits of this enema: Relievs retention of urine, stool and flatus, it strengthens the anal region as well as the connected blood vessels. [16]
 
Benefits of this enema: Relievs retention of urine, stool and flatus, it strengthens the anal region as well as the connected blood vessels. [16]
   −
==== Diet in udāvarta ====
+
==== Diet in ''udavarta'' ====
    
त्रिवृत्सुधापत्रतिलादिशाकग्राम्यौदकानूपरसैर्यवान्नम्|  
 
त्रिवृत्सुधापत्रतिलादिशाकग्राम्यौदकानूपरसैर्यवान्नम्|  
 
अन्यैश्चसृष्टानिलमूत्रविङ्भिरद्यात्प्रसन्नागुडसीधुपायी||१८||
 
अन्यैश्चसृष्टानिलमूत्रविङ्भिरद्यात्प्रसन्नागुडसीधुपायी||१८||
 +
 
trivr̥tsudhāpatratilādiśākagrāmyaudakānūparasairyavānnam|  
 
trivr̥tsudhāpatratilādiśākagrāmyaudakānūparasairyavānnam|  
 
anyaiśca sr̥ṣṭānilamūtraviḍbhiradyāt prasannāguḍasīdhupāyī||18||  
 
anyaiśca sr̥ṣṭānilamūtraviḍbhiradyāt prasannāguḍasīdhupāyī||18||  
 +
 
trivRutsudhApatratilAdishAkagrAmyaudakAnUparasairyavAnnam |  
 
trivRutsudhApatratilAdishAkagrAmyaudakAnUparasairyavAnnam |  
 
anyaishca sRuShTAnilamUtravi~gbhiradyAt prasannAguDasIdhupAyI ||18||
 
anyaishca sRuShTAnilamUtravi~gbhiradyAt prasannAguDasIdhupAyI ||18||
 +
 
The patient should be kept on diet of barley-made food, which is prepared with the following vegetables:
 
The patient should be kept on diet of barley-made food, which is prepared with the following vegetables:
1. Leaves of trivrt- Operculina turpethum(L.), and snuhi leaves, sesamum-Brassica nigra (L. Koch), etc vegetables.
+
#Leaves of ''trivrita''- Operculina turpethum(L.), and ''snuhi'' leaves, sesamum-Brassica nigra (L. Koch), etc vegetables.
2. Meat soup of domestic, aquatic and marshy animals (animals inhabiting in marshy land) or other ingredients which help in elimination of flatus, urine and stool.
+
#Meat soup of domestic, aquatic and marshy animals (animals inhabiting in marshy land) or other ingredients which help in elimination of flatus, urine and stool.
3. Followed by drink of prasanna (clear wine/top portion of alcohol) or gudasidhu-wine prepared out of jaggery. [18]
+
#Followed by drink of ''prasanna'' (clear wine/top portion of alcohol) or ''gudasidhu''-wine prepared out of jaggery. [18]
   −
==== Treatment of chronic udāvarta and other complications ====
+
==== Treatment of chronic ''udavarta'' and other complications ====
    
भूयोऽनुबन्धेतुभवेद्विरेच्योमूत्रप्रसन्नादधिमण्डशुक्तैः|  
 
भूयोऽनुबन्धेतुभवेद्विरेच्योमूत्रप्रसन्नादधिमण्डशुक्तैः|  
 
स्वस्थंतुपश्चादनुवासयेत्तंरौक्ष्याद्धिसङ्गोऽनिलवर्चसोश्चेत्||१९||
 
स्वस्थंतुपश्चादनुवासयेत्तंरौक्ष्याद्धिसङ्गोऽनिलवर्चसोश्चेत्||१९||
 +
 
bhūyō'nubandhē tu bhavēdvirēcyō mūtraprasannādadhimaṇḍaśuktaiḥ|  
 
bhūyō'nubandhē tu bhavēdvirēcyō mūtraprasannādadhimaṇḍaśuktaiḥ|  
 
svasthaṁ tu paścādanuvāsayēttaṁ raukṣyāddhi saṅgō'nilavarcasōścēt||19||  
 
svasthaṁ tu paścādanuvāsayēttaṁ raukṣyāddhi saṅgō'nilavarcasōścēt||19||  
 +
 
bhUyo~anubandhe tu bhavedvirecyo mUtraprasannAdadhimaNDashuktaiH |  
 
bhUyo~anubandhe tu bhavedvirecyo mUtraprasannAdadhimaNDashuktaiH |  
 
svasthaM tu pashcAdanuvAsayettaM raukShyAddhi sa~ggo~anilavarcasoshcet ||19||
 
svasthaM tu pashcAdanuvAsayettaM raukShyAddhi sa~ggo~anilavarcasoshcet ||19||
If the udāvarta continues in spite of the above treatment, then the patient should be purgated with cow’s urine, prasanna (clear top portion of alcohol), dadhimanda (upper liquid portion of curd/ curd-scum) and shukta (vinegar).
+
 
 +
If the ''udavarta'' continues in spite of the above treatment, then the patient should be purgated with cow’s urine, ''prasanna'' (clear top portion of alcohol), ''dadhimanda'' (upper liquid portion of curd/ curd-scum) and ''shukta'' (vinegar).
 
If the patient is normalized but there is retention of flatus and stool due to ununctuousness, then patient should be given anuvasana type of medicated enema (unctuous enema). [19]
 
If the patient is normalized but there is retention of flatus and stool due to ununctuousness, then patient should be given anuvasana type of medicated enema (unctuous enema). [19]
   −
==== Churna preparations ====
+
==== ''Churna'' preparations ====
    
द्विरुत्तरंहिङ्गुवचाग्निकुष्ठंसुवर्चिकाचैवविडङ्गचूर्णम्|  
 
द्विरुत्तरंहिङ्गुवचाग्निकुष्ठंसुवर्चिकाचैवविडङ्गचूर्णम्|