Changes

no edit summary
Line 1: Line 1:  +
{{CiteButton}}
 +
{{#seo:
 +
|title=Trimarmiya Chikitsa
 +
|titlemode=append
 +
|keywords=trimarma (three vital organs), prana (life force), uttarabasti,varti prayoga, udavarta, mutra kruchchra, hridroga, nasya karma, pratishyaya (rhinitis), dushta pratishyaya (persistent rhinitis), apinasa (chronic rhinitis), puya rakta (purulent and sanguinous rhinitis), nasa paka (suppurative rhinitis), nasa shotha (edematous rhinitis), kshavathu (sneezing), nasa shosha (dryness of nasal mucosal membrane), pratinaha (nasal obstruction), pratisrava (nasal discharge), puti nasya (ozena), nasa arbuda (nasal tumor), arumshi (furunculosis), nasa dipta (burnt nose), anaha (constipation), arochaka (anorexia),Ayurveda, Indian system of medicine, charak samhita,Ojha S.N., Samant A.,Deole Y.S., Basisht G.
 +
|description=Chikitsa Sthana Chapter 26. Management of Tri marma (diseases of three vital organs)
 +
|image=http://www.carakasamhitaonline.com/resources/assets/ogimgs.jpg
 +
|image_alt=charak samhita
 +
|type=article
 +
}}
 +
<big>'''[[Chikitsa Sthana]] Chapter 26. Management of Trimarma (diseases of three vital organs)</big>'''
 
{{Infobox
 
{{Infobox
 
|title = Trimarmiya Chikitsa
 
|title = Trimarmiya Chikitsa
Line 7: Line 18:     
|label3= Succeeding Chapter
 
|label3= Succeeding Chapter
|data3 = [[Urusthambha Chikitsa ]]
+
|data3 = [[Urustambha Chikitsa ]]
 
|label5 = Other Sections
 
|label5 = Other Sections
 
|data5 = [[Sutra Sthana]], [[Nidana Sthana]], [[Vimana Sthana]], [[Sharira Sthana]], [[Indriya Sthana]], [[Kalpa Sthana]], [[Siddhi Sthana]]
 
|data5 = [[Sutra Sthana]], [[Nidana Sthana]], [[Vimana Sthana]], [[Sharira Sthana]], [[Indriya Sthana]], [[Kalpa Sthana]], [[Siddhi Sthana]]
 
+
|label6 = Translator and commentator
 +
|data6 = Ojha S.N., Samant A.
 +
|label7 = Reviewer
 +
|data7  = Dixit U.
 +
|label8 = Editors
 +
|data8  = Ojha S.N., [[Yogesh Deole|Deole Y.S.]], [[Gopal Basisht|Basisht G.]]
 +
|label9 = Year of publication
 +
|data9 = 2020
 +
|label10 = Publisher
 +
|data10 = [[Charak Samhita Research, Training and Skill Development Centre]]
 +
|label11 = DOI
 +
|data11  = [https://doi.org/10.47468/CSNE.2020.e01.s06.027 10.47468/CSNE.2020.e01.s06.027]
 
|header3 =  
 
|header3 =  
    
}}
 
}}
 +
<big>'''Abstract </big>'''
 +
<p style="text-align:justify;">This chapter highlights the importance of ''trimarma'' (three vital organs, viz, cardiovascular system, cerebrovascular system and renal system) and treatment of their diseases. There are one hundred seven vital points (''marma'') on the body which when injured cause disease, disability or death. Three of these ''marma'' are located in ''hridaya'' (heart), ''shira'' (head) and ''basti'' (urinary bladder). Impairment of these three ''marma'' can cause life threatening conditions in cardio-vascular system, cerebrovascular system and urinary system respectively. An internal relationship exists between these ''marma'' and respective body systems. Disease of one system affects the functioning of the other. The disease conditions caused by impairment of these three ''marma'' account for higher mortality and morbidity in society. The present chapter deals with etiology, signs and symptoms, classification, principles of treatment for the diseases pertaining to these three ''marma''. The chapter also includes description of various categories of diseases like diseases of ear, nose, throat, eyes under the heading of diseases of head; diseases like urinary calculi under diseases of renal system.  <br/>
   −
==([[Chikitsa Sthana]] Chapter 26, Chapter on the Management of Trimarma (i.e., Cardiovascular system, Cerebrovascular system, and Renal system)==
+
'''Keywords''': ''trimarma'' (three vital organs), ''prana'' (life force), ''uttarabasti,varti prayoga, udavarta, mutra kruchchra, hridroga, nasya karma, pratishyaya'' (rhinitis), ''dushta pratishyaya'' (persistent rhinitis), ''apinasa'' (chronic rhinitis), ''puya rakta'' (purulent and sanguinous rhinitis), ''nasa paka'' (suppurative rhinitis), ''nasa shotha'' (edematous rhinitis), ''kshavathu'' (sneezing), ''nasa shosha'' (dryness of nasal mucosal membrane), ''pratinaha'' (nasal obstruction), ''pratisrava'' (nasal discharge), ''puti nasya'' (ozena), ''nasa arbuda'' (nasal tumor), ''arumshi'' (furunculosis), ''nasa dipta'' (burnt nose), ''anaha'' (constipation), ''arochaka'' (anorexia)
 +
</p>
   −
=== Abstract ===  
+
== Introduction ==
 +
<div style="text-align:justify;">
 +
Morbidity and mortality from cardiovascular, cerebrovascular, and renal diseases are leading among global burden to the society. According to the Center for Disease Control and Prevention (CDC), Cerebrovascular diseases are the fifth leading cause of death.
   −
This chapter highlights the importance of ''trimarma'' (Three vital points/ areas, viz, cardiovascular system, cerebrovascular system and renal system) and treatment of their diseases. There are one hundred seven vital points (''marma'') on the body which when injured either cause disease or death. Ten of these vital points or ''pranayatana'' are the seat of ''prana'' (life force). Three of these ''marma'' are located in, cardiovascular system, cerebrovascular system and renal system. Since these three ''marma'' are the seats of ''prana'' (life force), their disease and trauma can threaten life as they control the complete body system. A relationship exists between the ''marma'', disease of one system affects the functioning of the other. Mortality and morbidity caused by these three controlling systems is the maximum. The chapter deals with etiology, signs and symptoms, classification, line of treatment for the diseases about these three ''marma''.  
+
Cardiovascular diseases (CVDs), per the Media Center Fact Sheet of the World Health Organization (WHO), are the “number one cause of death globally” with an estimated 17.7 million people dying of it in 2015 (31% of global deaths). Last but not least, renal diseases (or chronic kidney diseases (CKDs) afflict 14% of the general population in the US and are one of the major causes of death worldwide .  
   −
'''Keywords''': ''trimarma'' (three vital organs), ''prana'' (life force), ''uttarabasti,varti prayōga, udāvarta, mutra kruchra, hridroga, nasya karma, pratisyaya'' (rhinitis), ''dushta pratishaya'' (persistent rhinitis), ''apinasa'' (chronic rhinitis), ''puya rakta'' (purulent and sanguinous rhinitis), ''nasa paka'' (suppurative rhinitis), ''nasa shotha'' (edematous rhinitis), ''ksavathu'' (sneezing), ''nasa shosha'' (dryness of nasal mucosal membrane), ''pratinaha'' (nasal obstruction), ''pratisrava'' (nasal discharge), ''puti nasya'' (ozena), ''nasa arbuda'' (nasal tumor), ''arumsi'' (furunculosis), ''nasa dipta'' (burnt nose), ''anaha'' (constipation), ''arochaka'' (anorexia)
+
''Marma'' (vital points) are junctures of muscle, tendons, ligaments, bone tissue, joints, blood vessels and nerves, nervous tissue, which forms the seat of life and it is also said that they are the seat for tri[[dosha]], tri[[guna]] and the [[atma]], hence any injury can be life threatening leading to death.
 +
 +
The word ''marma'' is derived from the ''mru marane dhatu'' (Sanskrit) which states that any trauma to ''marma'' may lead to ''marana'' (death) or dysfunction of that particular site. The ''adhisthana'' (location) of diseases of ''marma'' can be assessed by changes in physiological functions in the body and through type of ''rogamarga'' (pathway of pathogenesis). ''Marma'' comes under ''madhyama'' (middle) ''rogamarga''. Therefore understanding of the ''rogamarga'' is essential to analyze the characters of the diseases, related with ''dushti'' (pathogenesis).
   −
=== Introduction ===
+
Following are the sites of three most important ''marma'':
 +
#''Shira marma'' relates with the brain with the spinal cord comprising the body's central nervous system. This controls all the body activities, conscious communication and automatic operation of organs such as breathing, maintaining blood pressure, and releasing hormones etc.
 +
#''Hridaya marma'' relates with heart and circulatory system, which supplies oxygen and nutrients to the tissues. The body tissues need constant nutrition supply to be active, if there is lack of blood supply to the organs, the tissues may die.
 +
#''Basti marma'' relates with the urinary bladder and renal system plays an important role in elimination of body wastes and regulate blood volume, help to regulate blood pressure, pH and maintains electrolyte balance in the body.
   −
Morbidity and mortality from cardiovascular (including cerebrovascular) diseases and renal diseases are the leading cause of morbidity and mortality today. According to the Center for Disease Control and Prevention (CDC), Cerebrovascular diseases are the fifth leading cause of death. Cardiovascular diseases (CVDs), per the Media Centre Fact Sheet of the World Health Organization (WHO), are the “number 1 cause of death globally” with an estimated 17.7 million people dying of it in 2015 (31% of global deaths). Last but not the least, renal diseases (or chronic kidney diseases (CKDs) afflict 14% of the general population in the US and are one of the major causes of death worldwide .  
+
The loss of substance/ body (''ashraya'') leads to the loss of the substrate/ life (''ashrayee'') hence, these ''trimarma'' should be especially protected against external injury and [[vata]]di [[dosha]]. The clinical features of diseases of head as per [[dosha]] dominance have already been described in [[Kiyanta Shiraseeya Adhyaya]]. In the present context, [[dosha]] dominant features observed in diseases of three ''marma'', of eyes, nose, ears and oral cavity are described. The diseases of scalp and hair are also described.  
   −
''Marma'' (vital points) are collection of muscle, tendons, ligaments, bone tissue, joints, blood vessels and nerves, nervous tissue, which forms the seat of life5 and it is also said that they are the seat for ''tridosha, triguna'' and the ''atma'', hence any injury to these can be life threatening and can cause death.6
+
Later, in [[Trimarmiya Siddhi]], the importance of three ''marma'', consequences of their injury and management with [[Panchakarma]] procedures is described in detail. In the present chapter, however, management of disorders with medicines only has been described.
   −
The word ''marma'' is derived from the ''mru marane dhatu'' of Sanskrit7 which states that, the ''marma'' are so vital that any trauma to them may lead to ''marana'' (death). In practical sense, ''marana'' here may not mean the death but can be considered as the pain and deformity which is so severe (''marana tulya peeda'') which may further lead to death.8 The ''adhisthana'' (location) of these diseases of ''marma'' can be assessed by the physiological changes in the body which can be detected considering the type of ''rogamarga'' (pathway of pathogenesis). ''Marma'' comes under ''madhyama'' (middle) ''rogamarga''9 so understanding of the ''rogamarga'' is essential to analyze the characters of the diseases, related with ''dushti'' (pathogenesis).
+
''Udavarta'' literally means upward and opposite frequent movement of [[vata]] [[dosha]]. The term itself suggests pathology of aggravation of [[vata]] either due to its own causes or due to obstruction to its movement due to other [[dosha]]. If the aggravated [[vata]] affects vital ''marma'' like heart, brain and urinary bladder, then it can cause serious disorders. The chapter details about the diseases of these three regions with etiological factors, clinical features and management.
 
+
Following are the sites of three most important ''marma'':
+
There are thirteen types of ''udavarta'' based upon suppression of natural urges described in [[Naveganadharaniya Adhyaya]]. The diseases vary depending upon vitiation of [[vata]] due to respective urges and so is the management of ''udavarta''. In the present chapter, the diseases due to ''apana vaigunaya'' (impairment of ''apana'') in the pelvis region due to suppression of urge of flatus, defecation and urination are described. Though, ''udavarta'' is dealt in the initial part of the chapter and three ''marma'' in latter part, the name of the chapter is given as [[Trimarmiya Chikitsa]], because it emphasizes the management of diseases of three ''marma''. ''Udavarta'' can be considered as cause for the diseases of three marma.
 
  −
#''Sira'' is the brain along with the spinal cord comprising the body's central nervous system which is control network for all the body activities, conscious communication and automatic operation of organs such as breathing, maintaining blood pressure, and releasing hormones etc.
  −
#''Hridaya'' is the heart which is the head of the circulatory system, which supplies oxygen and nutrients to the tissues. The body tissues need constant nutrition supply to be active, if there is lack of blood supply to the organs, the tissues may die.10
  −
#''Basti'' is renal system which plays an important role in elimination of body waste and regulate blood volume, help to regulate blood pressure, pH, and maintains electrolyte balance in the body.
  −
 
  −
The loss of substance/ body (''asraya'') leads to the loss of the substrate/ life (''ashrayee'') 11 hence, these ''trimarma'' should be especially protected against external injury and ''vatadi dosha''.
      
=== Sanskrit Text, Transliteration and English Translation ===
 
=== Sanskrit Text, Transliteration and English Translation ===
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
अथातस्त्रिमर्मीयचिकित्सितमध्यायंव्याख्यास्यामः||१||  
 
अथातस्त्रिमर्मीयचिकित्सितमध्यायंव्याख्यास्यामः||१||  
    
इतिहस्माहभगवानात्रेयः||२||
 
इतिहस्माहभगवानात्रेयः||२||
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
athātastrimarmīyacikitsitamadhyāyaṁ vyākhyāsyāmaḥ||1||
 
athātastrimarmīyacikitsitamadhyāyaṁ vyākhyāsyāmaḥ||1||
Line 52: Line 80:     
iti ha smAha bhagavAnAtreyaH ||2||
 
iti ha smAha bhagavAnAtreyaH ||2||
 +
</div></div>
 +
 +
Now we shall expound the chapter on "Trimarmiya Chikitsitam" (Management of diseases of the three vital organs).Thus said Lord Atreya. [1-2]
   −
Lord Atreya said, we shall now present the chapter on treatment pertaining to the disorders to the three ''marma'' (vital organs) [1-2]
+
==== Importance of ''marma'' ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
   −
सप्तोत्तरंमर्मशतंयदुक्तंशरीरसङ्ख्यामधिकृत्यतेभ्यः|  
+
सप्तोत्तरंमर्मशतंयदुक्तंशरीरसङ्ख्यामधिकृत्यतेभ्यः| <br />
मर्माणिबस्तिंहृदयंशिरश्चप्रधानभूतानिवदन्तितज्ज्ञाः||३||
+
मर्माणिबस्तिंहृदयंशिरश्चप्रधानभूतानिवदन्तितज्ज्ञाः||३||<br />
 
   
 
   
प्राणाश्रयात्,तानिहिपीडयन्तोवातादयोऽसूनपिपीडयन्ति|  
+
प्राणाश्रयात्,तानिहिपीडयन्तोवातादयोऽसूनपिपीडयन्ति| <br />
तत्संश्रितानामनुपालनार्थंमहागदानांशृणुसौम्यरक्षाम्||४||
+
तत्संश्रितानामनुपालनार्थंमहागदानांशृणुसौम्यरक्षाम्||४||<br />
 +
<div class="mw-collapsible-content">
   −
saptōttaraṁ marmaśataṁ yaduktaṁ śarīrasaṅkhyāmadhikr̥tya tēbhyaḥ|  
+
saptōttaraṁ marmaśataṁ yaduktaṁ śarīrasaṅkhyāmadhikr̥tya tēbhyaḥ| <br />
marmāṇi bastiṁ hr̥dayaṁ śiraśca pradhānabhūtāni vadanti tajjñāḥ||3||  
+
marmāṇi bastiṁ hr̥dayaṁ śiraśca pradhānabhūtāni vadanti tajjñāḥ||3|| <br />
   −
prāṇāśrayāt, tāni hi pīḍayantō vātādayō'sūnapi pīḍayanti|  
+
prāṇāśrayāt, tāni hi pīḍayantō vātādayō'sūnapi pīḍayanti| <br />
tatsaṁśritānāmanupālanārthaṁ mahāgadānāṁ śr̥ṇu saumya rakṣām||4||  
+
tatsaṁśritānāmanupālanārthaṁ mahāgadānāṁ śr̥ṇu saumya rakṣām||4|| <br />
   −
saptottaraM marmashataM yaduktaM sharIrasa~gkhyAmadhikRutya tebhyaH |  
+
saptottaraM marmashataM yaduktaM sharIrasa~gkhyAmadhikRutya tebhyaH | <br />
marmANi bastiM hr̥dayaM shirashca pradhAnabhUtAni vadanti tajj~jAH ||3||  
+
marmANi bastiM hr̥dayaM shirashca pradhAnabhUtAni vadanti tajj~jAH ||3|| <br />
   −
prANAshrayAt, tAni hi pIDayanto vAtAdayo~asUnapi pIDayanti |  
+
prANAshrayAt, tAni hi pIDayanto vAtAdayo~asUnapi pIDayanti | <br />
tatsaMshritAnAmanupAlanArthaM mahAgadAnAM shRuNu saumya rakShAm ||4||
+
tatsaMshritAnAmanupAlanArthaM mahAgadAnAM shRuNu saumya rakShAm ||4||<br />
 +
</div></div>
   −
The vital organs (''marma'') are mentioned as 107 in number while enumerating different body parts in [[Samkhya Sharira]]. As per the specialists of the subjects, three vital organs, viz, ''basti'' (urinary bladder), ''hridayam'' (heart) and ''shira'' (head) are considered supreme among themselves, because they possess life (prāna) in them. Their suffering due to ''vata'', etc. also troubles/ endangers life (''prana''). Hence to protect these vital organs, the method of protection from the attack of diseases, and their management will be discussed which you may listen (addressed to Agnivesha) [3-4]
+
The vital organs (''marma'') are mentioned as 107 in number while enumerating different body parts in [[Sankhya Sharira]]. As per the specialists of the subjects, three vital organs, viz, ''basti'' (urinary bladder), ''hridayam'' (heart) and ''shira'' (head) are considered supreme among themselves, because they possess life (prana) in them. Their suffering due to ''vata'', etc. also troubles/ endangers life (''prana''). Hence to protect these vital organs, the method of protection from the attack of diseases, and their management will be discussed which you may listen (addressed to Agnivesha) [3-4]
   −
==== Etiology and pathogenesis, signs and symptoms of ''udavarta'' (abnormal upward movement of vata) ====
+
==== Etiology and pathogenesis, signs and symptoms of ''udavarta'' (abnormal upward movement of [[vata]]) ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
कषायतिक्तोषणरूक्षभोज्यैः
 
कषायतिक्तोषणरूक्षभोज्यैः
 +
 
पक्वाशयेकुप्यतिचेदपानःस्रोतांस्यधोगानिबलीसरुद्ध्वा||५||  
 
पक्वाशयेकुप्यतिचेदपानःस्रोतांस्यधोगानिबलीसरुद्ध्वा||५||  
    
करोतिविण्मारुतमूत्रसङ्गंक्रमादुदावर्तमतःसुघोरम्|  
 
करोतिविण्मारुतमूत्रसङ्गंक्रमादुदावर्तमतःसुघोरम्|  
 +
 
रुग्बस्तिहृत्कुक्ष्युदरेष्वभीक्ष्णंसपृष्ठपार्श्वेष्वतिदारुणास्यात्||६||  
 
रुग्बस्तिहृत्कुक्ष्युदरेष्वभीक्ष्णंसपृष्ठपार्श्वेष्वतिदारुणास्यात्||६||  
    
आध्मानहृल्लासविकर्तिकाश्चतोदोऽविपाकश्चसबस्तिशोथः|  
 
आध्मानहृल्लासविकर्तिकाश्चतोदोऽविपाकश्चसबस्तिशोथः|  
 +
 
वर्चोऽप्रवृत्तिर्जठरेचगण्डान्यूर्ध्वश्चवायुर्विहतोगुदेस्यात्||७||  
 
वर्चोऽप्रवृत्तिर्जठरेचगण्डान्यूर्ध्वश्चवायुर्विहतोगुदेस्यात्||७||  
    
कृच्छ्रेणशुष्कस्यचिरात्प्रवृत्तिःस्याद्वातनुःस्यात्खररूक्षशीता|  
 
कृच्छ्रेणशुष्कस्यचिरात्प्रवृत्तिःस्याद्वातनुःस्यात्खररूक्षशीता|  
 +
 
ततश्चरोगाज्वरमूत्रकृच्छ्रप्रवाहिकाहृद्ग्रहणीप्रदोषाः||८||  
 
ततश्चरोगाज्वरमूत्रकृच्छ्रप्रवाहिकाहृद्ग्रहणीप्रदोषाः||८||  
    
वम्यान्ध्यबाधिर्यशिरोऽभितापवातोदराष्ठीलमनोविकाराः|  
 
वम्यान्ध्यबाधिर्यशिरोऽभितापवातोदराष्ठीलमनोविकाराः|  
 +
 
तृष्णास्रपित्तारुचिगुल्मकासश्वासप्रतिश्यार्दितपार्श्वरोगाः||९||  
 
तृष्णास्रपित्तारुचिगुल्मकासश्वासप्रतिश्यार्दितपार्श्वरोगाः||९||  
    
अन्येचरोगाबहवोऽनिलोत्थाभवन्त्युदाsवर्तकृताःसुघोराः|  
 
अन्येचरोगाबहवोऽनिलोत्थाभवन्त्युदाsवर्तकृताःसुघोराः|  
 +
 
चिकित्सितंचास्ययथावदूर्ध्वंप्रवक्ष्यतेतच्छृणुचाग्निवेश! ||१०||
 
चिकित्सितंचास्ययथावदूर्ध्वंप्रवक्ष्यतेतच्छृणुचाग्निवेश! ||१०||
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
kaṣāyatiktōṣaṇarūkṣabhōjyaiḥ sandhāraṇābhōjanamaithunaiśca
 
kaṣāyatiktōṣaṇarūkṣabhōjyaiḥ sandhāraṇābhōjanamaithunaiśca
 +
 
pakvāśayē kupyati cēdapānaḥ srōtāṁsyadhōgāni balī sa ruddhvā||5||  
 
pakvāśayē kupyati cēdapānaḥ srōtāṁsyadhōgāni balī sa ruddhvā||5||  
    
karōti viṇmārutamūtrasaṅgaṁ kramādudāvartamataḥ sughōram|  
 
karōti viṇmārutamūtrasaṅgaṁ kramādudāvartamataḥ sughōram|  
 +
 
rugbastihr̥tkukṣyudarēṣvabhīkṣṇaṁ sapr̥ṣṭhapārśvēṣvatidāruṇā syāt||6||  
 
rugbastihr̥tkukṣyudarēṣvabhīkṣṇaṁ sapr̥ṣṭhapārśvēṣvatidāruṇā syāt||6||  
    
ādhmānahr̥llāsavikartikāśca tōdō'vipākaśca sabastiśōthaḥ|  
 
ādhmānahr̥llāsavikartikāśca tōdō'vipākaśca sabastiśōthaḥ|  
 +
 
varcō'pravr̥ttirjaṭharē ca gaṇḍānyūrdhvaśca  vāyurvihatō gudē syāt||7||  
 
varcō'pravr̥ttirjaṭharē ca gaṇḍānyūrdhvaśca  vāyurvihatō gudē syāt||7||  
    
kr̥cchrēṇa śuṣkasya cirāt pravr̥ttiḥ syādvā tanuḥ syāt khararūkṣaśītā|  
 
kr̥cchrēṇa śuṣkasya cirāt pravr̥ttiḥ syādvā tanuḥ syāt khararūkṣaśītā|  
 +
 
tataśca rōgā jwaramūtrakr̥cchrapravāhikāhr̥dgrahaṇīpradōṣāḥ||8||  
 
tataśca rōgā jwaramūtrakr̥cchrapravāhikāhr̥dgrahaṇīpradōṣāḥ||8||  
    
vamyāndhyabādhiryaśirō'bhitāpavātōdarāṣṭhīlamanōvikārāḥ|  
 
vamyāndhyabādhiryaśirō'bhitāpavātōdarāṣṭhīlamanōvikārāḥ|  
 +
 
tr̥ṣṇāsrapittārucigulmakāsaśvāsapratiśyārditapārśvarōgāḥ||9||  
 
tr̥ṣṇāsrapittārucigulmakāsaśvāsapratiśyārditapārśvarōgāḥ||9||  
    
anyē ca rōgā bahavō'nilōtthā bhavantyudāvartakr̥tāḥ sughōrāḥ|  
 
anyē ca rōgā bahavō'nilōtthā bhavantyudāvartakr̥tāḥ sughōrāḥ|  
 +
 
cikitsitaṁ cāsya yathāvadūrdhvaṁ pravakṣyatē tacchr̥ṇu cāgnivēśa!||10||  
 
cikitsitaṁ cāsya yathāvadūrdhvaṁ pravakṣyatē tacchr̥ṇu cāgnivēśa!||10||  
    
kaShAyatiktoShaNarUkShabhojyaiH sandhAraNAbhojanamaithunaishca  
 
kaShAyatiktoShaNarUkShabhojyaiH sandhAraNAbhojanamaithunaishca  
 +
 
pakvAshaye kupyati cedapAnaH srotAMsyadhogAni balI sa ruddhvA ||5||  
 
pakvAshaye kupyati cedapAnaH srotAMsyadhogAni balI sa ruddhvA ||5||  
    
karoti viNmArutamUtrasa~ggaM kramAdudAvartamataH sughoram |  
 
karoti viNmArutamUtrasa~ggaM kramAdudAvartamataH sughoram |  
 +
 
rugbastihRutkukShyudareShvabhIkShNaM sapRuShThapArshveShvatidAruNA syAt ||6||  
 
rugbastihRutkukShyudareShvabhIkShNaM sapRuShThapArshveShvatidAruNA syAt ||6||  
    
AdhmAnahRullAsavikartikAshca todo~avipAkashca sabastishothaH |  
 
AdhmAnahRullAsavikartikAshca todo~avipAkashca sabastishothaH |  
 +
 
varco~apravRuttirjaThare ca gaNDAnyUrdhvashca vAyurvihato gude syAt ||7||
 
varco~apravRuttirjaThare ca gaNDAnyUrdhvashca vAyurvihato gude syAt ||7||
 
   
 
   
 
kRucchreNa shuShkasya cirAt pravRuttiH syAdvA tanuH syAt khararUkShashItA |  
 
kRucchreNa shuShkasya cirAt pravRuttiH syAdvA tanuH syAt khararUkShashItA |  
 +
 
tatashca rogA jwaramUtrakRucchrapravAhikAhRudgrahaNIpradoShAH ||8||  
 
tatashca rogA jwaramUtrakRucchrapravAhikAhRudgrahaNIpradoShAH ||8||  
    
vamyAndhyabAdhiryashiro~abhitApavAtodarAShThIlamanovikArAH |  
 
vamyAndhyabAdhiryashiro~abhitApavAtodarAShThIlamanovikArAH |  
 +
 
tRuShNAsrapittArucigulmakAsashvAsapratishyArditapArshvarogAH ||9||  
 
tRuShNAsrapittArucigulmakAsashvAsapratishyArditapArshvarogAH ||9||  
    
anye ca rogA bahavo~anilotthA bhavantyudAvartakRutAH sughorAH |  
 
anye ca rogA bahavo~anilotthA bhavantyudAvartakRutAH sughorAH |  
 +
 
cikitsitaM cAsya yathAvadUrdhvaM pravakShyate tacchRuNu cAgnivesha! ||10||
 
cikitsitaM cAsya yathAvadUrdhvaM pravakShyate tacchRuNu cAgnivesha! ||10||
 +
</div></div>
   −
===== Etiology and pathogenesis =====
+
Excessive consumption of astringent, bitter, pungent, dry/ ununctuous food, suppression of natural urges, starvation, and excess indulgence of sex excessively aggravates apana [[vata]] in the colon. This obstructs downward moving channels and gradually obstructs the movement of stool, urine and the flatus causing ''udavarta'', the serious trouble. [5]
 
  −
Due to the indulgence of astringent, bitter, pungent, dry/ un unctuous food consumption and indulgence of sex without proper food intake, strongly aggravates ''apana vata'' in colon which obstructs downward moving channels and gradually obstructs the movement of stool, urine and the flatus causing ''udavarta'', the serious trouble. [5]
     −
===== Signs and symptoms of ''udavarta'' =====
+
==== Signs and symptoms of ''udavarta'' ====
   −
Intense and frequent pain in urinary bladder, cardiac region, pelvis, abdomen, and also severe pain in back and sides of chest; flatulence, nausea, cutting pain, piercing pain, indigestion, inflammation of urinary bladder; retention of stool, appearance of nodules in the abdomen, abnormal upward movement of ''vata'', delayed and difficulty in evacuation of dry stool; body becomes  rough, ununctuous, and cold and consequently disorders such as fever, dysuria, ''pravahika'' (spurious feeling of the need to evacuate stools with straining), cardiac disorders, ''grahani'' disorder (malabsorption syndrome), vomiting, blindness, deafness, burning sensation in head, ''vatodara'' (affliction of abdomen due to vata), ''asthila'' (stony hard tumours), psychological disorders, thirst, hemorrhagic disorders, anorexia, ''gulma'' (lump like feeling), cough, dyspnea, rhinitis, facial paralysis and chest pain arise. Many other severe ''vata'' disorders are caused by ''udavarta''. Treatment of these ailments will be described hereafter you may listen Agnivesha.
+
Intense and frequent pain in urinary bladder, cardiac region, pelvis, abdomen, and also severe pain in back and sides of chest; flatulence, nausea, cutting pain, piercing pain, indigestion, inflammation of urinary bladder; retention of stool, appearance of nodules in the abdomen, abnormal upward movement of [[vata]], delayed and difficulty in evacuation of dry stool; body becomes  rough, ununctuous, and cold and consequently disorders such as fever, dysuria, ''pravahika'' (spurious feeling of the need to evacuate stools with straining), cardiac disorders, ''grahani'' disorder (malabsorption syndrome), vomiting, blindness, deafness, burning sensation in head, ''vatodara'' (affliction of abdomen due to vata), ''asthila'' (stony hard tumours), psychological disorders, thirst, hemorrhagic disorders, anorexia, ''gulma'' (lump like feeling), cough, dyspnea, rhinitis, facial paralysis and chest pain arise. Many other severe [[vata]] disorders are caused by ''udavarta''. Treatment of these ailments will be described hereafter you may listen Agnivesha.[5-10]
    
==== Treatment of ''udavarta'' ====
 
==== Treatment of ''udavarta'' ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
तंतैलशीतज्वरनाशनाकंस्वेदैर्यथोक्तैःप्रविलीनदोषम्|  
 
तंतैलशीतज्वरनाशनाकंस्वेदैर्यथोक्तैःप्रविलीनदोषम्|  
 +
 
उपाचरेद्वर्तिनिरूहबस्तिस्नेहैर्विरेकैरनुलोमनान्नैः||११||  
 
उपाचरेद्वर्तिनिरूहबस्तिस्नेहैर्विरेकैरनुलोमनान्नैः||११||  
    
श्यामात्रिवृन्मागधिकांसदन्तींगोमूत्रपिष्टांदशभागमाषाम्|  
 
श्यामात्रिवृन्मागधिकांसदन्तींगोमूत्रपिष्टांदशभागमाषाम्|  
 +
 
सनीलिकांद्विर्लवणांगुडेनवर्तिंकराङ्गुष्ठनिभांविदध्यात्||१२||  
 
सनीलिकांद्विर्लवणांगुडेनवर्तिंकराङ्गुष्ठनिभांविदध्यात्||१२||  
    
पिण्याकसौवर्चलहिङ्गुभिर्वाससर्षपत्र्यूषणयावशूकैः|  
 
पिण्याकसौवर्चलहिङ्गुभिर्वाससर्षपत्र्यूषणयावशूकैः|  
 +
 
क्रिमिघ्नकम्पिल्लकशङ्खिनीभिःसुधार्कजक्षीरगुडैर्युताभिः||१३||  
 
क्रिमिघ्नकम्पिल्लकशङ्खिनीभिःसुधार्कजक्षीरगुडैर्युताभिः||१३||  
    
स्यात्पिप्पलीसर्षपराढवेश्मधूमैःसगोमूत्रगुडैश्चवर्तिः|  
 
स्यात्पिप्पलीसर्षपराढवेश्मधूमैःसगोमूत्रगुडैश्चवर्तिः|  
 +
 
श्यामाफलालाबुकपिप्पलीनांनाड्याऽथवातत्प्रधमेत्तुचूर्णम्||१४||  
 
श्यामाफलालाबुकपिप्पलीनांनाड्याऽथवातत्प्रधमेत्तुचूर्णम्||१४||  
    
रक्षोघ्नतुम्बीकरहाटकृष्णाचूर्णंसजीमूतकसैन्धवंवा|  
 
रक्षोघ्नतुम्बीकरहाटकृष्णाचूर्णंसजीमूतकसैन्धवंवा|  
 +
 
स्निग्धेगुदेतान्यनुलोमयन्तिनरस्यवर्चोऽनिलमूत्रसङ्गम्||१५||  
 
स्निग्धेगुदेतान्यनुलोमयन्तिनरस्यवर्चोऽनिलमूत्रसङ्गम्||१५||  
    
तेषांविघातेतुभिषग्विदध्यात्स्वभ्यक्तसुस्विन्नतनोर्निरूहम्|  
 
तेषांविघातेतुभिषग्विदध्यात्स्वभ्यक्तसुस्विन्नतनोर्निरूहम्|  
 +
 
ऊर्ध्वानुलोमौषधमूत्रतैलक्षाराम्लवातघ्नयुतंसुतीक्ष्णम्||१६||  
 
ऊर्ध्वानुलोमौषधमूत्रतैलक्षाराम्लवातघ्नयुतंसुतीक्ष्णम्||१६||  
    
वातेऽधिकेऽम्लंलवणंसतैलं, क्षीरेणपित्तेतु, कफेसमूत्रम्|  
 
वातेऽधिकेऽम्लंलवणंसतैलं, क्षीरेणपित्तेतु, कफेसमूत्रम्|  
 +
 
समूत्रवर्चोऽनिलसङ्गमाशुगुदंसिराश्चप्रगुणीकरोति||१७||
 
समूत्रवर्चोऽनिलसङ्गमाशुगुदंसिराश्चप्रगुणीकरोति||१७||
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
taṁ tailaśītajwaranāśanāktaṁ svēdairyathōktaiḥ pravilīnadōṣam|  
 
taṁ tailaśītajwaranāśanāktaṁ svēdairyathōktaiḥ pravilīnadōṣam|  
 +
 
upācarēdvartinirūhabastisnēhairvirēkairanulōmanānnaiḥ||11||  
 
upācarēdvartinirūhabastisnēhairvirēkairanulōmanānnaiḥ||11||  
    
śyāmātrivr̥nmāgadhikāṁ sadantīṁ gōmūtrapiṣṭāṁ daśabhāgamāṣām|  
 
śyāmātrivr̥nmāgadhikāṁ sadantīṁ gōmūtrapiṣṭāṁ daśabhāgamāṣām|  
 +
 
sanīlikāṁ dvirlavaṇāṁ guḍēna vartiṁ karāṅguṣṭhanibhāṁ vidadhyāt||12||  
 
sanīlikāṁ dvirlavaṇāṁ guḍēna vartiṁ karāṅguṣṭhanibhāṁ vidadhyāt||12||  
    
piṇyākasauvarcalahiṅgubhirvā sasarṣapatryūṣaṇayāvaśūkaiḥ|  
 
piṇyākasauvarcalahiṅgubhirvā sasarṣapatryūṣaṇayāvaśūkaiḥ|  
 +
 
krimighnakampillakaśaṅkhinībhiḥ sudhārkajakṣīraguḍairyutābhiḥ||13||  
 
krimighnakampillakaśaṅkhinībhiḥ sudhārkajakṣīraguḍairyutābhiḥ||13||  
    
syāt pippalīsarṣaparāḍhavēśmadhūmaiḥ sagōmūtraguḍaiśca vartiḥ|  
 
syāt pippalīsarṣaparāḍhavēśmadhūmaiḥ sagōmūtraguḍaiśca vartiḥ|  
 +
 
śyāmāphalālābukapippalīnāṁ nāḍyā'thavā tat pradhamēttu cūrṇam||14||  
 
śyāmāphalālābukapippalīnāṁ nāḍyā'thavā tat pradhamēttu cūrṇam||14||  
    
rakṣōghnatumbīkarahāṭakr̥ṣṇācūrṇaṁ sajīmūtakasaindhavaṁ vā|  
 
rakṣōghnatumbīkarahāṭakr̥ṣṇācūrṇaṁ sajīmūtakasaindhavaṁ vā|  
 +
 
snigdhē gudē tānyanulōmayanti narasya varcō'nilamūtrasaṅgam||15||  
 
snigdhē gudē tānyanulōmayanti narasya varcō'nilamūtrasaṅgam||15||  
    
tēṣāṁ vighātē tu bhiṣagvidadhyāt svabhyaktasusvinnatanōrnirūham|  
 
tēṣāṁ vighātē tu bhiṣagvidadhyāt svabhyaktasusvinnatanōrnirūham|  
 +
 
ūrdhvānulōmauṣadhamūtratailakṣārāmlavātaghnayutaṁ sutīkṣṇam||16||  
 
ūrdhvānulōmauṣadhamūtratailakṣārāmlavātaghnayutaṁ sutīkṣṇam||16||  
    
vātē'dhikē'mlaṁ lavaṇaṁ satailaṁ, kṣīrēṇa pittē tu, kaphē samūtram|  
 
vātē'dhikē'mlaṁ lavaṇaṁ satailaṁ, kṣīrēṇa pittē tu, kaphē samūtram|  
 +
 
sa mūtravarcō'nilasaṅgamāśu gudaṁ sirāśca praguṇīkarōti||17||
 
sa mūtravarcō'nilasaṅgamāśu gudaṁ sirāśca praguṇīkarōti||17||
    
taM tailashItajwaranAshanAkaM svedairyathoktaiH pravilInadoSham |  
 
taM tailashItajwaranAshanAkaM svedairyathoktaiH pravilInadoSham |  
 +
 
upAcaredvartinirUhabastisnehairvirekairanulomanAnnaiH ||11||  
 
upAcaredvartinirUhabastisnehairvirekairanulomanAnnaiH ||11||  
    
shyAmAtrivRunmAgadhikAM sadantIM gomUtrapiShTAM dashabhAgamAShAm |  
 
shyAmAtrivRunmAgadhikAM sadantIM gomUtrapiShTAM dashabhAgamAShAm |  
 +
 
sanIlikAM dvirlavaNAM guDena vartiM karA~gguShThanibhAM vidadhyAt ||12||  
 
sanIlikAM dvirlavaNAM guDena vartiM karA~gguShThanibhAM vidadhyAt ||12||  
    
piNyAkasauvarcalahi~ggubhirvA sasarShapatryUShaNayAvashUkaiH |  
 
piNyAkasauvarcalahi~ggubhirvA sasarShapatryUShaNayAvashUkaiH |  
 +
 
krimighnakampillakasha~gkhinIbhiH sudhArkajakShIraguDairyutAbhiH ||13||  
 
krimighnakampillakasha~gkhinIbhiH sudhArkajakShIraguDairyutAbhiH ||13||  
    
syAt pippalIsarShaparADhaveshmadhUmaiH sagomUtraguDaishca vartiH |  
 
syAt pippalIsarShaparADhaveshmadhUmaiH sagomUtraguDaishca vartiH |  
 +
 
shyAmAphalAlAbukapippalInAM nADyA~athavA tat pradhamettu cUrNam ||14||  
 
shyAmAphalAlAbukapippalInAM nADyA~athavA tat pradhamettu cUrNam ||14||  
    
rakShoghnatumbIkarahATakRuShNAcUrNaM sajImUtakasaindhavaM vA |  
 
rakShoghnatumbIkarahATakRuShNAcUrNaM sajImUtakasaindhavaM vA |  
 +
 
snigdhe gude tAnyanulomayanti narasya varco~anilamUtrasa~ggam ||15||  
 
snigdhe gude tAnyanulomayanti narasya varco~anilamUtrasa~ggam ||15||  
    
teShAM vighAte tu bhiShagvidadhyAt svabhyaktasusvinnatanornirUham |  
 
teShAM vighAte tu bhiShagvidadhyAt svabhyaktasusvinnatanornirUham |  
 +
 
UrdhvAnulomauShadhamUtratailakShArAmlavAtaghnayutaM sutIkShNam ||16||  
 
UrdhvAnulomauShadhamUtratailakShArAmlavAtaghnayutaM sutIkShNam ||16||  
    
vAte~adhike~amlaM lavaNaM satailaM, kShIreNa pitte tu, kaphe samUtram |  
 
vAte~adhike~amlaM lavaNaM satailaM, kShIreNa pitte tu, kaphe samUtram |  
 +
 
sa mUtravarco~anilasa~ggamAshu gudaM sirAshca praguNIkaroti ||17||
 
sa mUtravarco~anilasa~ggamAshu gudaM sirAshca praguNIkaroti ||17||
 +
</div></div>
   −
The patient should be massaged with oil prepared with drugs alleviating ''sheeta jwara'' (fever with external cold touch) and then fomented so that the adhered ''dosha'' get detached. There after the patient should be managed with suppositories (''varti''), non-unctuous enema and unctuous purgatives and diet which regulates movement of ''vata'' in downward direction. [11]
+
The patient should be massaged with oil prepared with drugs alleviating ''sheeta jwara'' (fever with external cold touch) and then fomented so that the adhered [[dosha]] get detached. There after the patient should be managed with suppositories (''varti''), non-unctuous enema and unctuous purgatives and diet which regulates movement of [[vata]] in downward direction. [11]
   −
Anal suppository (''varti'') method of preparation and the usage:
+
===== Anal suppository (''varti'') method of preparation and the usage =====
   −
#Ingredients: equal parts of- ''shyamatrivrita'' - Operculina turpethum(L.), ''magadhikam'' -Piper longum (L), ''danti'' - Baliospermum.(Blume), ''nilika''- Vitex Negundo (Linn) and 1/10 part of ''masha''-Vigna mungo(L.).
+
#Ingredients: equal parts of- ''shyamatrivrita'' (Operculina turpethum (L.)), ''magadhikam'' (Piper longum (L)), ''danti'' (Baliospermum.(Blume)), ''nilika'' (Vitex Negundo (Linn)) and 1/10 part of ''masha''(Vigna mungo(L.)).
##Method of preparation: Triturate the above plants/ powders in cow’s urine then add 2 parts- salt and jaggery in sufficient quantity. Make a suppository of the size and shape of thumb finger. [12]
+
##Method of preparation: Triturate the above plants/ powders in cow’s urine, then add 2 parts of salt and jaggery in sufficient quantity. Make a suppository of the size and shape of thumb. [12]
#Ingredients: oil cake (''pinyaka''), ''sauvarchala'' (a type of salt), ''hingu''- Ferula assa-foetida (L), mustard- Brassica nigra (L), ''trikatu'' (''shunthi''-Zingiber officinale (Roscoe), ''maricha''- Piper nigrum (Linn), ''pippali''- Piper Longum (Linn.), ''yavaksara''- Hordeum vulgare (L.), jaggery [13]
+
#Ingredients: oil cake (''pinyaka''), ''sauvarchala'' (a type of salt), ''hingu'' (Ferula asafoetida (L)), mustard (Brassica nigra (L)), ''trikatu'' (''shunthi''-Zingiber officinale (Roscoe), ''maricha''- Piper nigrum (Linn), ''pippali''- Piper Longum (Linn.)), ''yavakshara'' (Hordeum vulgare (L.)), jaggery. [13]
#Ingredients: ''vidanga''- Embelia ribes (Burm.f.), ''kampillaka''- Mallotus philippensis(Lam.) Muell.Arg., ''shankhini''- Xanthium strumarium (L), latex of- ''snuhi''- Zingiber officinale (Roscoe), ''arka''- Calotropis Gigantea (Linn), Jaggery [14]
+
#Ingredients: vidanga (Embelia ribes (Burm.f.)), kampillaka (Mallotus philippensis (Lam.)Muell.Arg.), Shankhinī (Xanthium strumarium (L)), latex of- snuhi (Zingiber officinale (Roscoe)), arka (Calotropis Gigantea (Linn)), Jaggery [14]
#Ingredients: ''pippali''- Piper Longum (Linn), ''sarsapa''- Brassica nigra (L), ''madanaphala''- Randia dumetorum (lam.), house shoot, cow urine, jaggery. [14]
     −
Anal dusting treatment/ ''pradhamana'' (insufflation):
+
===== Anal dusting treatment/ ''pradhamana'' (insufflation) =====
   −
The powder of following herbs is to be blowed up with the pipe/ tube in to the oleated anal canal.
+
The powder of following herbs is to be blown up with a pipe/ tube into the oleated anal canal.
    
Drugs used are:
 
Drugs used are:
Line 223: Line 299:  
#Oleate the anus and through the tube, blow in the powder of ''rakshoghna'' (''sarshapa'')- Brassica nigra (L. Koch), ''tumbi''- Cucurbita lagrenaria (Linn), ''karahata''(''madanaphala'')-Randia dumetorum (lam.), ''krishna''(''pippali'')-Piper Longum (Linn), ''jeemutaka''(''devadali'')-Luffa echinata (Roxb).,and rock salt [15]
 
#Oleate the anus and through the tube, blow in the powder of ''rakshoghna'' (''sarshapa'')- Brassica nigra (L. Koch), ''tumbi''- Cucurbita lagrenaria (Linn), ''karahata''(''madanaphala'')-Randia dumetorum (lam.), ''krishna''(''pippali'')-Piper Longum (Linn), ''jeemutaka''(''devadali'')-Luffa echinata (Roxb).,and rock salt [15]
   −
If the above said therapies fail to produce the desired results the physician should advise oleation and fomentation and administer ''niruha'' type of ''basti'' (ununctuous medicated enema) using a special combination of herbal decoctions which are sharp (''tikshna'') in nature and having emetic and purgative properties alongwith, cows urine, oil, alkali, drugs with drugs having sour taste and ''vāta'' alleviating quality:  
+
If the above said therapies fail to produce the desired results the physician should advise oleation and fomentation and administer ''niruha'' type of [[basti]] (ununctuous medicated enema) using a special combination of herbal decoctions which are sharp (''tikshna'') in nature and having emetic and purgative properties alongwith, cows urine, oil, alkali, drugs with drugs having sour taste and [[vata]] alleviating quality:  
#In ''vata'' predominance: The enema should be sour, salty and oily.
+
#In [[vata]] predominance: The enema should be sour, salty and oily.
#In ''pitta'' predominance: The enema should be with milk.
+
#In [[pitta]] predominance: The enema should be with milk.
#In ''kapha'' predominance: The enema should be with urine.
+
#In [[kapha]] predominance: The enema should be with urine.
   −
Benefits of this enema: Relievs retention of urine, stool and flatus, it strengthens the anal region as well as the connected blood vessels. [16]
+
Benefits of this enema: Relieves retention of urine, stool and flatus, it strengthens the anal region as well as the connected blood vessels. [16]
    
==== Diet in ''udavarta'' ====
 
==== Diet in ''udavarta'' ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
त्रिवृत्सुधापत्रतिलादिशाकग्राम्यौदकानूपरसैर्यवान्नम्|  
 
त्रिवृत्सुधापत्रतिलादिशाकग्राम्यौदकानूपरसैर्यवान्नम्|  
 +
 
अन्यैश्चसृष्टानिलमूत्रविङ्भिरद्यात्प्रसन्नागुडसीधुपायी||१८||
 
अन्यैश्चसृष्टानिलमूत्रविङ्भिरद्यात्प्रसन्नागुडसीधुपायी||१८||
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
trivr̥tsudhāpatratilādiśākagrāmyaudakānūparasairyavānnam|  
 
trivr̥tsudhāpatratilādiśākagrāmyaudakānūparasairyavānnam|  
 +
 
anyaiśca sr̥ṣṭānilamūtraviḍbhiradyāt prasannāguḍasīdhupāyī||18||  
 
anyaiśca sr̥ṣṭānilamūtraviḍbhiradyāt prasannāguḍasīdhupāyī||18||  
    
trivRutsudhApatratilAdishAkagrAmyaudakAnUparasairyavAnnam |  
 
trivRutsudhApatratilAdishAkagrAmyaudakAnUparasairyavAnnam |  
 +
 
anyaishca sRuShTAnilamUtravi~gbhiradyAt prasannAguDasIdhupAyI ||18||
 
anyaishca sRuShTAnilamUtravi~gbhiradyAt prasannAguDasIdhupAyI ||18||
 +
</div></div>
    
The patient should be kept on diet of barley-made food, which is prepared with the following vegetables:
 
The patient should be kept on diet of barley-made food, which is prepared with the following vegetables:
#Leaves of ''trivrita''- Operculina turpethum(L.), and ''snuhi'' leaves, sesamum-Brassica nigra (L. Koch), etc vegetables.
+
#Leaves of ''trivrita'' ( Operculina turpethum(L.)), and ''snuhi'' leaves, sesamum (Brassica nigra (L. Koch), etc. vegetables.
 
#Meat soup of domestic, aquatic and marshy animals (animals inhabiting in marshy land) or other ingredients which help in elimination of flatus, urine and stool.
 
#Meat soup of domestic, aquatic and marshy animals (animals inhabiting in marshy land) or other ingredients which help in elimination of flatus, urine and stool.
#Followed by drink of ''prasanna'' (clear wine/top portion of alcohol) or ''gudasidhu''-wine prepared out of jaggery. [18]
+
#Followed by drink of ''prasanna'' (clear wine/top portion of alcohol) or ''gud sidhu'' (wine prepared out of jaggery). [18]
    
==== Treatment of chronic ''udavarta'' and other complications ====
 
==== Treatment of chronic ''udavarta'' and other complications ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
भूयोऽनुबन्धेतुभवेद्विरेच्योमूत्रप्रसन्नादधिमण्डशुक्तैः|  
 
भूयोऽनुबन्धेतुभवेद्विरेच्योमूत्रप्रसन्नादधिमण्डशुक्तैः|  
 +
 
स्वस्थंतुपश्चादनुवासयेत्तंरौक्ष्याद्धिसङ्गोऽनिलवर्चसोश्चेत्||१९||
 
स्वस्थंतुपश्चादनुवासयेत्तंरौक्ष्याद्धिसङ्गोऽनिलवर्चसोश्चेत्||१९||
 +
<div class="mw-collapsible-content">
   −
bhūyō'nubandhē tu bhavēdvirēcyō mūtraprasannādadhimaṇḍaśuktaiḥ|  
+
bhūyō'nubandhē tu bhavēdvirēcyō mūtraprasannādadhimaṇḍaśuktaiḥ|
 +
 
svasthaṁ tu paścādanuvāsayēttaṁ raukṣyāddhi saṅgō'nilavarcasōścēt||19||  
 
svasthaṁ tu paścādanuvāsayēttaṁ raukṣyāddhi saṅgō'nilavarcasōścēt||19||  
    
bhUyo~anubandhe tu bhavedvirecyo mUtraprasannAdadhimaNDashuktaiH |  
 
bhUyo~anubandhe tu bhavedvirecyo mUtraprasannAdadhimaNDashuktaiH |  
 +
 
svasthaM tu pashcAdanuvAsayettaM raukShyAddhi sa~ggo~anilavarcasoshcet ||19||
 
svasthaM tu pashcAdanuvAsayettaM raukShyAddhi sa~ggo~anilavarcasoshcet ||19||
 +
</div></div>
    
If the ''udavarta'' continues in spite of the above treatment, then the patient should be purgated with cow’s urine, ''prasanna'' (clear top portion of alcohol), ''dadhimanda'' (upper liquid portion of curd/ curd-scum) and ''shukta'' (vinegar).
 
If the ''udavarta'' continues in spite of the above treatment, then the patient should be purgated with cow’s urine, ''prasanna'' (clear top portion of alcohol), ''dadhimanda'' (upper liquid portion of curd/ curd-scum) and ''shukta'' (vinegar).
Line 261: Line 349:     
==== ''Churna'' preparations ====
 
==== ''Churna'' preparations ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
द्विरुत्तरंहिङ्गुवचाग्निकुष्ठंसुवर्चिकाचैवविडङ्गचूर्णम्|  
 
द्विरुत्तरंहिङ्गुवचाग्निकुष्ठंसुवर्चिकाचैवविडङ्गचूर्णम्|  
 +
 
सुखाम्बुनाऽऽनाहविसूचिकार्तिहृद्रोगगुल्मोर्ध्वसमीरणघ्नम्||२०||  
 
सुखाम्बुनाऽऽनाहविसूचिकार्तिहृद्रोगगुल्मोर्ध्वसमीरणघ्नम्||२०||  
    
वचाभयाचित्रकयावशूकान्सपिप्पलीकातिविषान्सकुष्ठान्|  
 
वचाभयाचित्रकयावशूकान्सपिप्पलीकातिविषान्सकुष्ठान्|  
 +
 
उष्णाम्बुनाऽऽनाहविमूढवातान्पीत्वाजयेदाशुरसौदनाशी||२१||  
 
उष्णाम्बुनाऽऽनाहविमूढवातान्पीत्वाजयेदाशुरसौदनाशी||२१||  
    
हिङ्गूग्रगन्धाबिडशुण्ठ्यजाजीहरीतकीपुष्करमूलकुष्ठम्|  
 
हिङ्गूग्रगन्धाबिडशुण्ठ्यजाजीहरीतकीपुष्करमूलकुष्ठम्|  
 +
 
यथोत्तरंभागविवृद्धमेतत्प्लीहोदराजीर्णविसूचिकासु||२२||
 
यथोत्तरंभागविवृद्धमेतत्प्लीहोदराजीर्णविसूचिकासु||२२||
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
dviruttaraṁ hiṅgu vacāgnikuṣṭhaṁ [1] suvarcikā caiva viḍaṅgacūrṇam|  
 
dviruttaraṁ hiṅgu vacāgnikuṣṭhaṁ [1] suvarcikā caiva viḍaṅgacūrṇam|  
 +
 
sukhāmbunā''nāhavisūcikārtihr̥drōgagulmōrdhvasamīraṇaghnam ||20||  
 
sukhāmbunā''nāhavisūcikārtihr̥drōgagulmōrdhvasamīraṇaghnam ||20||  
    
vacābhayācitrakayāvaśūkān sapippalīkātiviṣān sakuṣṭhān|  
 
vacābhayācitrakayāvaśūkān sapippalīkātiviṣān sakuṣṭhān|  
 +
 
uṣṇāmbunā''nāhavimūḍhavātān pītvā jayēdāśu rasaudanāśī||21||  
 
uṣṇāmbunā''nāhavimūḍhavātān pītvā jayēdāśu rasaudanāśī||21||  
    
hiṅgūgragandhābiḍaśuṇṭhyajājīharītakīpuṣkaramūlakuṣṭham|  
 
hiṅgūgragandhābiḍaśuṇṭhyajājīharītakīpuṣkaramūlakuṣṭham|  
 +
 
yathōttaraṁ bhāgavivr̥ddhamētat plīhōdarājīrṇavisūcikāsu||22||  
 
yathōttaraṁ bhāgavivr̥ddhamētat plīhōdarājīrṇavisūcikāsu||22||  
    
dviruttaraM hi~ggu vacAgnikuShThaM [1] suvarcikA caiva viDa~ggacUrNam|  
 
dviruttaraM hi~ggu vacAgnikuShThaM [1] suvarcikA caiva viDa~ggacUrNam|  
 +
 
sukhAmbunA~a~anAhavisUcikArtihRudrogagulmordhvasamIraNaghnam ||20||  
 
sukhAmbunA~a~anAhavisUcikArtihRudrogagulmordhvasamIraNaghnam ||20||  
    
vacAbhayAcitrakayAvashUkAn sapippalIkAtiviShAn sakuShThAn|  
 
vacAbhayAcitrakayAvashUkAn sapippalIkAtiviShAn sakuShThAn|  
 +
 
uShNAmbunA~a~anAhavimUDhavAtAn pItvA jayedAshu rasaudanAshI||21||  
 
uShNAmbunA~a~anAhavimUDhavAtAn pItvA jayedAshu rasaudanAshI||21||  
    
hi~ggUgragandhAbiDashuNThyajAjIharItakIpuShkaramUlakuShTham|  
 
hi~ggUgragandhAbiDashuNThyajAjIharItakIpuShkaramUlakuShTham|  
 +
 
yathottaraM bhAgavivRuddhametat plIhodarAjIrNavisUcikAsu||22||  
 
yathottaraM bhAgavivRuddhametat plIhodarAjIrNavisUcikAsu||22||  
 +
</div></div>
   −
''Dviruttara-hingvadi-churna'':
+
=====''Dviruttara-hingvadi-churna'' =====
 
  −
===== Ingredients and Preparation =====
     −
#1 part ''hingu'' (Ferula asafoetida) (L)
+
Ingredients:
#2 parts ''vacha'' (Acorus calamus Linn)
+
#1 part-''hingu'' (Ferula asafoetida (L))
#4 parts ''chitraka'' (Plumbago zeylanica Linn)
+
#2 parts- ''vacha'' (Acorus calamus Linn)
#8 parts ''kustha'' (Saussurea lappa)  
+
#4 parts- ''chitraka'' (Plumbago zeylanica Linn)
#16 parts ''swarjiksara''
+
#8 parts-''kushtha'' (Saussurea lappa)  
#32 parts ''vidanga'' Embelia ribes Burm.
+
#16 parts-''swarjikshara''
 +
#32 parts- ''vidanga'' (Embelia ribes Burm.)
    
Powder all the above together.
 
Powder all the above together.
   −
This preparation (in the powdered form) should be taken with warm water. It alleviates ''visuchika'' (diarrhea with pricking pain in abdomen), heart disease, ''gulma'' (lump like feeling in the abdomen) and ''urdhvasamirana'' (abnormal upward movement of ''vata'') [20]
+
This preparation of powder should be taken with warm water, it alleviates, ''visuchika'' (diarrhea with pricking pain in abdomen), heart disease, ''gulma'' (lump like feeling in the abdomen) and ''urdhvasamirana'' (abnormal upward movement of [[vata]]) [20]
    
===== ''Vachadi- churna'' =====
 
===== ''Vachadi- churna'' =====
   −
Powders of ''vacha, haritaki, citraka, yavaksara, pippali, ativisa,'' and ''kustha'' taken with hot water alleviates ''anaha'' (abdominal tympanites), ''vimoodha vata'' (confounded ''vata'').
+
Powders of ''vacha, haritaki, chitraka, yavakshara, pippali, ativisha,'' and ''kushtha'' taken with hot water alleviates ''anaha'' (abdominal tympanites), vimoodha [[vata]] (confounded [[vata]]).
    
Rice along with meat soup should be consumed while using this preparation. [21]
 
Rice along with meat soup should be consumed while using this preparation. [21]
Line 312: Line 411:  
===== ''Hingvadi churna'' =====
 
===== ''Hingvadi churna'' =====
   −
====== Ingredients ======
+
Ingredients:
   −
#1 part- hingu- Ferula assa-foetida (L)
+
#1 part- ''hingu''- Ferula assa-foetida (L)
#2 parts- ugragandhi/ ajamoda-Trachyspermum ammiLinn. Sprague
+
#2 parts- ''ugragandhi/ ajamoda''-Trachyspermum ammiLinn. Sprague
#3 parts- bida lavana
+
#3 parts- ''bida lavana''
#4 parts- sunthi- Zingiber officinale (Roscoe)
+
#4 parts- ''sunthi''- Zingiber officinale (Roscoe)
#5 parts- ajaji/ jiraka-Cuminum cyminum Linn.
+
#5 parts- ''ajaji/ jiraka''-Cuminum cyminum Linn.
#6 parts- haritaki- Terminalia chebula Linn
+
#6 parts- ''haritaki''- Terminalia chebula Linn
#7 parts - puskaramula- Inula Racemosa Hook. F.
+
#7 parts - ''puskaramula''- Inula Racemosa Hook. F.
#8 parts- kustha- Saussurea lappa C.B Clarke
+
#8 parts- ''kustha''- Saussurea lappa C.B Clarke
    
Intake of this [powder] alleviates ''pleehodara'' (splenomegaly), indigestion and ''visuchika'' (diarrhea with pricking pain in abdomen).[22]
 
Intake of this [powder] alleviates ''pleehodara'' (splenomegaly), indigestion and ''visuchika'' (diarrhea with pricking pain in abdomen).[22]
   −
==== ''Ghrita'' preparation ====
+
===== ''Sthiradi Ghrita'' preparation =====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
स्थिरादिवर्गस्यपुनर्नवायाःशम्पाकपूतीककरञ्जयोश्च|  
 
स्थिरादिवर्गस्यपुनर्नवायाःशम्पाकपूतीककरञ्जयोश्च|  
 +
 
सिद्धःकषायेद्विपलांशिकानांप्रस्थोघृतात्स्यात्प्रतिरुद्धवाते||२३||
 
सिद्धःकषायेद्विपलांशिकानांप्रस्थोघृतात्स्यात्प्रतिरुद्धवाते||२३||
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
sthirAdivargasya punarnavAyAH shampAkapUtIkakara~jjayoshca |  
 
sthirAdivargasya punarnavAyAH shampAkapUtIkakara~jjayoshca |  
 +
 
siddhaH kaShAye dvipalAMshikAnAM prastho ghRutAt syAt pratiruddhavAte ||23||
 
siddhaH kaShAye dvipalAMshikAnAM prastho ghRutAt syAt pratiruddhavAte ||23||
 +
</div></div>
   −
===== ''Sthiradi- ghrita'' =====
+
Ingredients:
 
  −
====== Ingredients ======
      
Decoction prepared out of two ''pala'' (80 grams) of each drugs of ''sthiradivarga'' (''shalaparni''-Desmodium gangeticum DC, ''Prishnaparni''- Cyperus sp, ''brahati''- Solanum indicum Linn./ ''anguivi'' Lam, ''kantakari''- Garcinia morella Desr, ''gokshura''- Tribulus terrestris Linn), ''punarnava''- Boerhaavia diffusa Linn, ''champaka'' (''aragvadha'')-Cassia fistula Linn and ''putikarnja''- Caesalpinia crista Linn cooked with one ''prasta'' (640 gms) of ghee.
 
Decoction prepared out of two ''pala'' (80 grams) of each drugs of ''sthiradivarga'' (''shalaparni''-Desmodium gangeticum DC, ''Prishnaparni''- Cyperus sp, ''brahati''- Solanum indicum Linn./ ''anguivi'' Lam, ''kantakari''- Garcinia morella Desr, ''gokshura''- Tribulus terrestris Linn), ''punarnava''- Boerhaavia diffusa Linn, ''champaka'' (''aragvadha'')-Cassia fistula Linn and ''putikarnja''- Caesalpinia crista Linn cooked with one ''prasta'' (640 gms) of ghee.
   −
Intake of this medicated ghee cures ''pratiruddha vata'' (obstructed flatus) [23]
+
Intake of this medicated ghee cures pratiruddha vata (obstructed flatus) [23]
   −
==== Condiment ====
+
===== Condiments =====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
फलंचमूलंचविरेचनोक्तंहिङ्ग्वर्कमूलंदशमूलमग्र्यम्|  
 
फलंचमूलंचविरेचनोक्तंहिङ्ग्वर्कमूलंदशमूलमग्र्यम्|  
 +
 
स्नुक्चित्रकश्चैवपुनर्नवाचतुल्यानिसर्वैर्लवणानिपञ्च||२४||  
 
स्नुक्चित्रकश्चैवपुनर्नवाचतुल्यानिसर्वैर्लवणानिपञ्च||२४||  
    
स्नेहैःसमूत्रैःसहजर्जराणिशरावसन्धौविपचेत्सुलिप्ते|  
 
स्नेहैःसमूत्रैःसहजर्जराणिशरावसन्धौविपचेत्सुलिप्ते|  
 +
 
पक्वंसुपिष्टंलवणंतदन्नैःपानैस्तथाऽऽनाहरुजाघ्नमद्यात्||२५||
 
पक्वंसुपिष्टंलवणंतदन्नैःपानैस्तथाऽऽनाहरुजाघ्नमद्यात्||२५||
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
phalaṁ ca mūlaṁ ca virēcanōktaṁ hiṅgvarkamūlaṁ daśamūlamagryam|  
 
phalaṁ ca mūlaṁ ca virēcanōktaṁ hiṅgvarkamūlaṁ daśamūlamagryam|  
 +
 
snuk citrakaścaiva punarnavā ca tulyāni sarvairlavaṇāni pañca||24||  
 
snuk citrakaścaiva punarnavā ca tulyāni sarvairlavaṇāni pañca||24||  
    
snēhaiḥ samūtraiḥ saha jarjarāṇi śarāvasandhau vipacēt suliptē|  
 
snēhaiḥ samūtraiḥ saha jarjarāṇi śarāvasandhau vipacēt suliptē|  
 +
 
pakvaṁ supiṣṭaṁ lavaṇaṁ tadannaiḥ pānaistathā''nāharujāghnamadyāt||25||  
 
pakvaṁ supiṣṭaṁ lavaṇaṁ tadannaiḥ pānaistathā''nāharujāghnamadyāt||25||  
    
phalaM ca mUlaM ca virecanoktaM hi~ggvarkamUlaM dashamUlamagryam |  
 
phalaM ca mUlaM ca virecanoktaM hi~ggvarkamUlaM dashamUlamagryam |  
 +
 
snuk citrakashcaiva punarnavA ca tulyAni sarvairlavaNAni pa~jca ||24||  
 
snuk citrakashcaiva punarnavA ca tulyAni sarvairlavaNAni pa~jca ||24||  
    
snehaiH samUtraiH saha jarjarANi sharAvasandhau vipacet sulipte |  
 
snehaiH samUtraiH saha jarjarANi sharAvasandhau vipacet sulipte |  
 +
 
pakvaM supiShTaM lavaNaM tadannaiH pAnaistathA~a~anAharujAghnamadyAt ||25||
 
pakvaM supiShTaM lavaNaM tadannaiH pAnaistathA~a~anAharujAghnamadyAt ||25||
 +
</div></div>
    
Fruits and roots mentioned under purgatives (Sutra.1:77-85) alongwith ''hingu''- Ferula asafetida (L), ''arka''- Calotropis Gigantea (Linn) roots, ''dashamula'' (''bilva, syonaka, gambhari, patala, ghanikarnika, salaparni, prishnaparni, brahati, kantakari, gokshura''), ''snuhi, chitraka'' and ''punarnava'' to be taken in equal quantity. To this five types of salt in equal quantity is to be added and made in to coarse powder, this mixture is further triturated with cows urine and fat and cooked within closed earthen saucer with well-closed joints with clay smeared cloth, and then placed over fire, when cooked, the salt should be powdered and there after used with food and drinks. This eliminates ''anaha'' (bloating in the upper abdomen) and pain (abdominal pain).[24-25]
 
Fruits and roots mentioned under purgatives (Sutra.1:77-85) alongwith ''hingu''- Ferula asafetida (L), ''arka''- Calotropis Gigantea (Linn) roots, ''dashamula'' (''bilva, syonaka, gambhari, patala, ghanikarnika, salaparni, prishnaparni, brahati, kantakari, gokshura''), ''snuhi, chitraka'' and ''punarnava'' to be taken in equal quantity. To this five types of salt in equal quantity is to be added and made in to coarse powder, this mixture is further triturated with cows urine and fat and cooked within closed earthen saucer with well-closed joints with clay smeared cloth, and then placed over fire, when cooked, the salt should be powdered and there after used with food and drinks. This eliminates ''anaha'' (bloating in the upper abdomen) and pain (abdominal pain).[24-25]
    
==== Diagnosis associated symptoms and treatment of ''anaha'' (bloating in upper abdomen) and use of castor oil ====
 
==== Diagnosis associated symptoms and treatment of ''anaha'' (bloating in upper abdomen) and use of castor oil ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
हृत्स्तम्भमूर्धामयगौरवाभ्यामुद्गारसङ्गेनसपीनसेन|  
 
हृत्स्तम्भमूर्धामयगौरवाभ्यामुद्गारसङ्गेनसपीनसेन|  
 +
 
आनाहमामप्रभवंजयेत्तुप्रच्छर्दनैर्लङ्घनपाचनैश्च||२६||  
 
आनाहमामप्रभवंजयेत्तुप्रच्छर्दनैर्लङ्घनपाचनैश्च||२६||  
    
(गुल्मोदरब्रध्नार्शःप्लीहोदावर्तयोनिशुक्रगदेमेदःकफसंसृष्टेमारुतरक्तेऽवगाढेच||२७||  
 
(गुल्मोदरब्रध्नार्शःप्लीहोदावर्तयोनिशुक्रगदेमेदःकफसंसृष्टेमारुतरक्तेऽवगाढेच||२७||  
   −
गृध्रसिपक्षवधादिषुविरेचनार्हेषुवातरोगेषु| वातेविबद्धमार्गेमेदःकफपित्तरक्तेन||२८||  
+
गृध्रसिपक्षवधादिषुविरेचनार्हेषुवातरोगेषु|  
 +
 
 +
वातेविबद्धमार्गेमेदःकफपित्तरक्तेन||२८||
 +
 
 +
पयसामांसरसैर्वात्रिफलारसयूषमूत्रमदिराभिः|
 +
 
 +
दोषानुबन्धयोगात्प्रशस्तमेरण्डजंतैलम्||२९||
 +
 
 +
तद्वातनुत्स्वभावात्संयोगवशाद्विरेचनाच्चजयेत्|  
   −
पयसामांसरसैर्वात्रिफलारसयूषमूत्रमदिराभिः|दोषानुबन्धयोगात्प्रशस्तमेरण्डजंतैलम्||२९||  
+
मेदोसृक्पित्तकफोन्मिश्रानिलरोगजित्तस्मात्||३०||  
   −
तद्वातनुत्स्वभावात्संयोगवशाद्विरेचनाच्चजयेत्| मेदोसृक्पित्तकफोन्मिश्रानिलरोगजित्तस्मात्||३०||  
+
बलकोष्ठव्याधिवशादापञ्चपलाभवेन्मात्रा|  
   −
बलकोष्ठव्याधिवशादापञ्चपलाभवेन्मात्रा| मृदुकोष्ठाल्पबलानांसहभोज्यंतत्प्रयोज्यंस्यत्) ||३१||  
+
मृदुकोष्ठाल्पबलानांसहभोज्यंतत्प्रयोज्यंस्यत्) ||३१||  
    
इत्युदावर्तचिकित्सा|
 
इत्युदावर्तचिकित्सा|
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
hr̥tstambhamūrdhāmayagauravābhyāmudgārasaṅgēna sapīnasēna|  
 
hr̥tstambhamūrdhāmayagauravābhyāmudgārasaṅgēna sapīnasēna|  
 +
 
ānāhamāmaprabhavaṁ jayēttu pracchardanairlaṅghanapācanaiśca||26||  
 
ānāhamāmaprabhavaṁ jayēttu pracchardanairlaṅghanapācanaiśca||26||  
    
(gulmōdarabradhnārśaḥplīhōdāvartayōniśukragadē |
 
(gulmōdarabradhnārśaḥplīhōdāvartayōniśukragadē |
 +
 
mēdaḥkaphasaṁsr̥ṣṭē mārutaraktē'vagāḍhē ca||27||  
 
mēdaḥkaphasaṁsr̥ṣṭē mārutaraktē'vagāḍhē ca||27||  
    
gr̥dhrasipakṣavadhādiṣu virēcanārhēṣu vātarōgēṣu|  
 
gr̥dhrasipakṣavadhādiṣu virēcanārhēṣu vātarōgēṣu|  
 +
 
vātē vibaddhamārgē mēdaḥkaphapittaraktēna||28||  
 
vātē vibaddhamārgē mēdaḥkaphapittaraktēna||28||  
    
payasā māṁsarasairvā triphalārasayūṣamūtramadirābhiḥ|  
 
payasā māṁsarasairvā triphalārasayūṣamūtramadirābhiḥ|  
 +
 
dōṣānubandhayōgāt praśastamēraṇḍajaṁ tailam||29||  
 
dōṣānubandhayōgāt praśastamēraṇḍajaṁ tailam||29||  
    
tadvātanutsvabhāvāt saṁyōgavaśādvirēcanācca jayēt|  
 
tadvātanutsvabhāvāt saṁyōgavaśādvirēcanācca jayēt|  
 +
 
mēdōsr̥kpittakaphōnmiśrānilarōgajittasmāt||30||  
 
mēdōsr̥kpittakaphōnmiśrānilarōgajittasmāt||30||  
   Line 398: Line 525:     
hRutstambhamUrdhAmayagauravAbhyAmudgArasa~ggena sapInasena |  
 
hRutstambhamUrdhAmayagauravAbhyAmudgArasa~ggena sapInasena |  
 +
 
AnAhamAmaprabhavaM jayettu pracchardanairla~gghanapAcanaishca ||26||  
 
AnAhamAmaprabhavaM jayettu pracchardanairla~gghanapAcanaishca ||26||  
    
(gulmodarabradhnArshaHplIhodAvartayonishukragade  |
 
(gulmodarabradhnArshaHplIhodAvartayonishukragade  |
 +
 
medaHkaphasaMsRuShTe mArutarakte~avagADhe ca ||27||  
 
medaHkaphasaMsRuShTe mArutarakte~avagADhe ca ||27||  
    
gRudhrasipakShavadhAdiShu virecanArheShu vAtarogeShu |  
 
gRudhrasipakShavadhAdiShu virecanArheShu vAtarogeShu |  
 +
 
vAte vibaddhamArge medaHkaphapittaraktena ||28||  
 
vAte vibaddhamArge medaHkaphapittaraktena ||28||  
    
payasA mAMsarasairvA triphalArasayUShamUtramadirAbhiH |  
 
payasA mAMsarasairvA triphalArasayUShamUtramadirAbhiH |  
 +
 
doShAnubandhayogAt prashastameraNDajaM tailam ||29||  
 
doShAnubandhayogAt prashastameraNDajaM tailam ||29||  
    
tadvAtanutsvabhAvAt saMyogavashAdvirecanAcca jayet |  
 
tadvAtanutsvabhAvAt saMyogavashAdvirecanAcca jayet |  
 +
 
medosRukpittakaphonmishrAnilarogajittasmAt ||30||  
 
medosRukpittakaphonmishrAnilarogajittasmAt ||30||  
    
balakoShThavyAdhivashAdApa~jcapalA bhavenmAtrA |  
 
balakoShThavyAdhivashAdApa~jcapalA bhavenmAtrA |  
 +
 
mRudukoShThAlpabalAnAM saha bhojyaM tatprayojyaM syat) ||31||
 
mRudukoShThAlpabalAnAM saha bhojyaM tatprayojyaM syat) ||31||
 
   
 
   
 
ityudAvartacikitsA |
 
ityudAvartacikitsA |
 +
</div></div>
   −
''Anaha'' (bloating in upper abdomen) as caused by ''ama'' (improperly digested food/product of improper digestion), associated with stiffness in cardiac region, diseases of head and heaviness, retention of belching, common cold should be treated with emesis therapy, ''langhana'' (fasting therapy) and ''pachana'' (carminatives). [26]
+
''Anaha'' (bloating in upper abdomen) as caused by ''ama'' (improperly digested food/product of improper digestion), associated with stiffness in cardiac region, diseases of head and heaviness, retention of belching, common cold should be treated with emesis therapy, [[langhana]] (fasting therapy) and [[pachana]] (carminatives). [26]
   −
(If the ''vata'' is obstructed by fat, ''kapha, pitta'' or ''rakta'' (vitiated blood) in the disease like ''gulma'' (lump like feeling in abdomen), ''udara'' (abdominal diseases includes ascites), ''bradhna'' (inguinal swelling), piles, splenic enlargement, ''udavarta'' (abnormal upward movement of ''vata''), ''yoni-roga'' (gynecological diseases), seminal disorders, disorders of fat by the vitiation of ''kapha'', deep-seated ''vatarakta'' (gout), sciatica, hemiplegia etc and in such ''vatika'' disorders wherein purgation therapy is recommended for cure, Castor oil is an excellent remedy, which should be added with other such ingredients which pacifies aggravated ''vata'' and administered along with milk, meat soup, juice or ''triphala'' decoction, vegetable soup, cows urine, alcoholic drink etc.
+
(If the [[vata]] is obstructed by fat, [[kapha]], [[pitta]] or [[rakta]] (vitiated blood) in the disease like ''gulma'' (lump like feeling in abdomen), ''udara'' (abdominal diseases includes ascites), ''bradhna'' (inguinal swelling), piles, splenic enlargement, ''udavarta'' (abnormal upward movement of [[vata]]), ''yoni-roga'' (gynecological diseases), seminal disorders, disorders of fat by the vitiation of [[kapha]], deep-seated ''vatarakta'' (gout), sciatica, hemiplegia etc and in such ''vatika'' disorders wherein purgation therapy is recommended for cure, Castor oil is an excellent remedy, which should be added with other such ingredients which pacifies aggravated [[vata]] and administered along with milk, meat soup, juice or ''triphala'' decoction, vegetable soup, cows urine, alcoholic drink etc.
   −
Due to its ''vata'' pacifying nature, due to addition of other drugs, and because of its purgative effects, it cures ''vatika'' disorders associated with vitiated fat, blood, ''pitta'' and ''kapha''. [29-30]
+
Due to its [[vata]] pacifying nature, due to addition of other drugs, and because of its purgative effects, it cures ''vatika'' disorders associated with vitiated fat, blood, [[pitta]] and [[kapha]]. [29-30]
    
Castor oil should be administered up to the dose of five ''pala'' depending on the strength of the person, nature of disease, and the ''koshta''. If the person is weak and is of ''mridu kosta'' (laxed bowel) then, castor oil should be given along with food. [31]
 
Castor oil should be administered up to the dose of five ''pala'' depending on the strength of the person, nature of disease, and the ''koshta''. If the person is weak and is of ''mridu kosta'' (laxed bowel) then, castor oil should be given along with food. [31]
Line 427: Line 561:  
Thus ends the treatment of ''udavarta''[26-31]
 
Thus ends the treatment of ''udavarta''[26-31]
   −
==== Etiology, types, pathogenesis, signs and symptoms of ''mutrakrchchra'' (dysuria) ====
+
==== Etiology, types, pathogenesis, signs and symptoms of ''mutrakrichchra'' (dysuria) ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
व्यायामतीक्ष्णौषधरूक्षमद्यप्रसङ्गनित्यद्रुतपृष्ठयानात्|  
 
व्यायामतीक्ष्णौषधरूक्षमद्यप्रसङ्गनित्यद्रुतपृष्ठयानात्|  
 +
 
आनूपमत्स्याध्यशनादजीर्णात्स्युर्मूत्रकृच्छ्राणिनृणामिहाष्टौ||३२||  
 
आनूपमत्स्याध्यशनादजीर्णात्स्युर्मूत्रकृच्छ्राणिनृणामिहाष्टौ||३२||  
    
पृथङ्मलाःस्वैःकुपितानिदानैःसर्वेऽथवाकोपमुपेत्यबस्तौ|  
 
पृथङ्मलाःस्वैःकुपितानिदानैःसर्वेऽथवाकोपमुपेत्यबस्तौ|  
 +
 
मूत्रस्यमार्गंपरिपीडयन्तियदातदामूत्रयतीहकृच्छ्रात्||३३||  
 
मूत्रस्यमार्गंपरिपीडयन्तियदातदामूत्रयतीहकृच्छ्रात्||३३||  
    
तीव्रारुजोवङ्क्षणबस्तिमेढ्रेस्वल्पंमुहुर्मूत्रयतीहवातात्|  
 
तीव्रारुजोवङ्क्षणबस्तिमेढ्रेस्वल्पंमुहुर्मूत्रयतीहवातात्|  
 +
 
पीतंसरक्तंसरुजंसदाहंकृच्छ्रान्मुहुर्मूत्रयतीहपित्तात्||३४||  
 
पीतंसरक्तंसरुजंसदाहंकृच्छ्रान्मुहुर्मूत्रयतीहपित्तात्||३४||  
    
बस्तेःसलिङ्गस्यगुरुत्वशोथौमूत्रंसपिच्छंकफमूत्रकृच्छ्रे|  
 
बस्तेःसलिङ्गस्यगुरुत्वशोथौमूत्रंसपिच्छंकफमूत्रकृच्छ्रे|  
 +
 
सर्वाणिरूपाणितुसन्निपाताद्भवन्तितत्कृच्छ्रतमंहिकृच्छ्रम्||३५||
 
सर्वाणिरूपाणितुसन्निपाताद्भवन्तितत्कृच्छ्रतमंहिकृच्छ्रम्||३५||
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
vyāyāmatīkṣṇauṣadharūkṣamadyaprasaṅganityadrutapr̥ṣṭhayānāt|  
 
vyāyāmatīkṣṇauṣadharūkṣamadyaprasaṅganityadrutapr̥ṣṭhayānāt|  
 +
 
ānūpamatsyādhyaśanādajīrṇāt syurmūtrakr̥cchrāṇi nr̥ṇāmihāṣṭau||32||  
 
ānūpamatsyādhyaśanādajīrṇāt syurmūtrakr̥cchrāṇi nr̥ṇāmihāṣṭau||32||  
    
pr̥thaṅmalāḥ svaiḥ kupitā nidānaiḥ sarvē'thavā kōpamupētya bastau|  
 
pr̥thaṅmalāḥ svaiḥ kupitā nidānaiḥ sarvē'thavā kōpamupētya bastau|  
 +
 
mūtrasya mārgaṁ paripīḍayanti yadā tadā mūtrayatīha kr̥cchrāt||33||  
 
mūtrasya mārgaṁ paripīḍayanti yadā tadā mūtrayatīha kr̥cchrāt||33||  
    
tīvrā rujō vaṅkṣaṇabastimēḍhrē svalpaṁ muhurmūtrayatīha vātāt|  
 
tīvrā rujō vaṅkṣaṇabastimēḍhrē svalpaṁ muhurmūtrayatīha vātāt|  
 +
 
pītaṁ saraktaṁ sarujaṁ sadāhaṁ kr̥cchrānmuhurmūtrayatīha pittāt||34||  
 
pītaṁ saraktaṁ sarujaṁ sadāhaṁ kr̥cchrānmuhurmūtrayatīha pittāt||34||  
    
bastēḥ saliṅgasya gurutvaśōthau mūtraṁ sapicchaṁ kaphamūtrakr̥cchrē|  
 
bastēḥ saliṅgasya gurutvaśōthau mūtraṁ sapicchaṁ kaphamūtrakr̥cchrē|  
 +
 
sarvāṇi rūpāṇi tu sannipātādbhavanti tat kr̥cchratamaṁ hi kr̥cchram||35||  
 
sarvāṇi rūpāṇi tu sannipātādbhavanti tat kr̥cchratamaṁ hi kr̥cchram||35||  
    
vyAyAmatIkShNauShadharUkShamadyaprasa~gganityadrutapRuShThayAnAt |  
 
vyAyAmatIkShNauShadharUkShamadyaprasa~gganityadrutapRuShThayAnAt |  
 +
 
AnUpamatsyAdhyashanAdajIrNAt syurmUtrakRucchrANi nRuNAmihAShTau ||32||  
 
AnUpamatsyAdhyashanAdajIrNAt syurmUtrakRucchrANi nRuNAmihAShTau ||32||  
    
pRutha~gmalAH svaiH kupitA nidAnaiH sarve~athavA kopamupetya bastau |  
 
pRutha~gmalAH svaiH kupitA nidAnaiH sarve~athavA kopamupetya bastau |  
 +
 
mUtrasya mArgaM paripIDayanti yadA tadA mUtrayatIha kRucchrAt ||33||  
 
mUtrasya mArgaM paripIDayanti yadA tadA mUtrayatIha kRucchrAt ||33||  
    
tIvrA rujo va~gkShaNabastimeDhre svalpaM muhurmUtrayatIha vAtAt |  
 
tIvrA rujo va~gkShaNabastimeDhre svalpaM muhurmUtrayatIha vAtAt |  
 +
 
pItaM saraktaM sarujaM sadAhaM kRucchrAnmuhurmUtrayatIha pittAt ||34||  
 
pItaM saraktaM sarujaM sadAhaM kRucchrAnmuhurmUtrayatIha pittAt ||34||  
    
basteH sali~ggasya gurutvashothau mUtraM sapicchaM kaphamUtrakRucchre |  
 
basteH sali~ggasya gurutvashothau mUtraM sapicchaM kaphamUtrakRucchre |  
 +
 
sarvANi rUpANi tu sannipAtAdbhavanti tat kRucchratamaM hi kRucchram ||35||
 
sarvANi rUpANi tu sannipAtAdbhavanti tat kRucchratamaM hi kRucchram ||35||
 +
</div></div>
    
===== Etiology of dysuria =====
 
===== Etiology of dysuria =====
Line 473: Line 622:  
''Dosha'' aggravated separately or all together when being provoked by their vitiating factors which get located in kidney or urinary bladder and distress the urinary passage, leads to ''mutrakricchra''(dysuria).[33]
 
''Dosha'' aggravated separately or all together when being provoked by their vitiating factors which get located in kidney or urinary bladder and distress the urinary passage, leads to ''mutrakricchra''(dysuria).[33]
   −
====== Signs of ''vataja'' dysuria ======
+
====== Signs of [[vata]]ja dysuria ======
    
Severe pain in groins, urinary bladder and genitals and the patient frequently passes urine in small quantity.
 
Severe pain in groins, urinary bladder and genitals and the patient frequently passes urine in small quantity.
   −
====== Signs of ''pittaja'' dysuria ======  
+
====== Signs of [[pitta]]ja dysuria ======  
    
The patient passes yellow or bloody urine with pain and burning sensation frequently and with difficulty. [34]
 
The patient passes yellow or bloody urine with pain and burning sensation frequently and with difficulty. [34]
   −
====== Signs of ''kaphaja'' dysuria ======  
+
====== Signs of [[kapha]]ja dysuria ======  
    
Heaviness and oedema in urinary bladder and phallus and the urine is associated with slimy materials.
 
Heaviness and oedema in urinary bladder and phallus and the urine is associated with slimy materials.
Line 487: Line 636:  
====== Signs of ''sannipata'' dysuria ======  
 
====== Signs of ''sannipata'' dysuria ======  
   −
All the signs and symptoms described above are manifested as all the doṣha are aggravated which is the cause for ''sannipatika'' type of dysuria which is most difficult type of dysuria for cure. [35]
+
All the signs and symptoms described above are manifested as all the [[dosha]] are aggravated which is the cause for ''sannipatika'' type of dysuria which is most difficult type of dysuria for cure. [35]
   −
==== Dysuria caused by ''asmari'' (urinary calculus) ====
+
==== Dysuria caused by ''ashmari'' (urinary calculus) ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
विशोषयेद्बस्तिगतंसशुक्रंमूत्रंसपित्तंपवनःकफंवा|  
 
विशोषयेद्बस्तिगतंसशुक्रंमूत्रंसपित्तंपवनःकफंवा|  
 +
 
यदातदाऽश्मर्युपजायतेतुक्रमेणपित्तेष्विवरोचनागोः||३६||
 
यदातदाऽश्मर्युपजायतेतुक्रमेणपित्तेष्विवरोचनागोः||३६||
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
viśōṣayēdbastigataṁ saśukraṁ mūtraṁ sapittaṁ pavanaḥ kaphaṁ vā|  
 
viśōṣayēdbastigataṁ saśukraṁ mūtraṁ sapittaṁ pavanaḥ kaphaṁ vā|  
 +
 
yadā tadā'śmaryupajāyatē tu kramēṇa pittēṣviva rōcanā gōḥ||36||  
 
yadā tadā'śmaryupajāyatē tu kramēṇa pittēṣviva rōcanā gōḥ||36||  
    
vishoShayedbastigataM sashukraM mUtraM sapittaM pavanaH kaphaM vA |  
 
vishoShayedbastigataM sashukraM mUtraM sapittaM pavanaH kaphaM vA |  
 +
 
yadA tadA~ashmaryupajAyate tu krameNa pitteShviva rocanA goH ||36||
 
yadA tadA~ashmaryupajAyate tu krameNa pitteShviva rocanA goH ||36||
 +
</div></div>
    
===== Pathogenesis =====
 
===== Pathogenesis =====
   −
When the aggravated vāta dries up semen and urine along with ''pitta'' and ''kapha'' which is located in urinary bladder the calculus is formed gradually like gall stone in cow. [36]
+
When the aggravated [[vata]] dries up semen and urine along with [[pitta]] and [[kapha]] which is located in urinary bladder the calculus is formed gradually like gallstone in cow. [36]
    
==== Signs and symptoms of urinary calculus ====
 
==== Signs and symptoms of urinary calculus ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
कदम्बपुष्पाकृतिरश्मतुल्याश्लक्ष्णात्रिपुट्यप्यथवाऽपिमृद्वी|  
 
कदम्बपुष्पाकृतिरश्मतुल्याश्लक्ष्णात्रिपुट्यप्यथवाऽपिमृद्वी|  
 +
 
मूत्रस्यचेन्मार्गमुपैतिरुद्ध्वामूत्रंरुजंतस्यकरोतिबस्तौ||३७||  
 
मूत्रस्यचेन्मार्गमुपैतिरुद्ध्वामूत्रंरुजंतस्यकरोतिबस्तौ||३७||  
    
ससेवनीमेहनबस्तिशूलंविशीर्णधारंचकरोतिमूत्रम्|  
 
ससेवनीमेहनबस्तिशूलंविशीर्णधारंचकरोतिमूत्रम्|  
 +
 
मृद्नातिमेढ्रंसतुवेदनार्तोमुहुःशकृन्मुञ्चतिमेहतेच||३८||  
 
मृद्नातिमेढ्रंसतुवेदनार्तोमुहुःशकृन्मुञ्चतिमेहतेच||३८||  
    
क्षोभात्क्षतेमूत्रयतीहसासृक्तस्याःसुखंमेहतिचव्यपायात्|३९|
 
क्षोभात्क्षतेमूत्रयतीहसासृक्तस्याःसुखंमेहतिचव्यपायात्|३९|
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
kadambapuṣpākr̥tiraśmatulyā ślakṣṇā tripuṭyapyathavā'pi mr̥dvī|  
 
kadambapuṣpākr̥tiraśmatulyā ślakṣṇā tripuṭyapyathavā'pi mr̥dvī|  
 +
 
mūtrasya cēnmārgamupaiti ruddhvā mūtraṁ rujaṁ tasya karōti bastau||37||  
 
mūtrasya cēnmārgamupaiti ruddhvā mūtraṁ rujaṁ tasya karōti bastau||37||  
    
sasēvanīmēhanabastiśūlaṁ viśīrṇadhāraṁ ca karōti mūtram|  
 
sasēvanīmēhanabastiśūlaṁ viśīrṇadhāraṁ ca karōti mūtram|  
 +
 
mr̥dnāti mēḍhraṁ sa tu vēdanārtō muhuḥ śakr̥nmuñcati mēhatē ca||38||  
 
mr̥dnāti mēḍhraṁ sa tu vēdanārtō muhuḥ śakr̥nmuñcati mēhatē ca||38||  
   Line 523: Line 684:     
kadambapuShpAkRutirashmatulyA shlakShNA tripuTyapyathavA~api mRudvI |  
 
kadambapuShpAkRutirashmatulyA shlakShNA tripuTyapyathavA~api mRudvI |  
 +
 
mUtrasya cenmArgamupaiti ruddhvA mUtraM rujaM tasya karoti bastau ||37||  
 
mUtrasya cenmArgamupaiti ruddhvA mUtraM rujaM tasya karoti bastau ||37||  
    
sasevanImehanabastishUlaM vishIrNadhAraM ca karoti mUtram |  
 
sasevanImehanabastishUlaM vishIrNadhAraM ca karoti mUtram |  
 +
 
mRudnAti meDhraM sa tu vedanArto muhuH shakRunmu~jcati mehate ca ||38||  
 
mRudnAti meDhraM sa tu vedanArto muhuH shakRunmu~jcati mehate ca ||38||  
    
kShobhAt kShate mUtrayatIha sAsRuk tasyAH sukhaM mehati ca vyapAyAt |39|
 
kShobhAt kShate mUtrayatIha sAsRuk tasyAH sukhaM mehati ca vyapAyAt |39|
 +
</div></div>
    
When the calculus resembles ''kadamba'' flower, stony, smooth, prismatic (having three layers) or soft and when it comes in the urinary passage, it obstructs the flow of urine and results in pain in urinary bladder and perineum-sevani (suture below the pudendum and between two testicles), phallus and hypogastric region (region over urinary bladder). Urine is passed in divided streams and because of pain; the patient squeezes the phallus and frequently voids stool and urine. [35-38]
 
When the calculus resembles ''kadamba'' flower, stony, smooth, prismatic (having three layers) or soft and when it comes in the urinary passage, it obstructs the flow of urine and results in pain in urinary bladder and perineum-sevani (suture below the pudendum and between two testicles), phallus and hypogastric region (region over urinary bladder). Urine is passed in divided streams and because of pain; the patient squeezes the phallus and frequently voids stool and urine. [35-38]
Line 534: Line 698:  
If the passage or bladder is injured by calculus, then the urine is passed with blood (hematuria). When calculus shifts from the passage, the patient passes urine with ease. [39]
 
If the passage or bladder is injured by calculus, then the urine is passed with blood (hematuria). When calculus shifts from the passage, the patient passes urine with ease. [39]
   −
==== Dysuria caused by ''sarkara'' (graveluria)/semen ====
+
==== Dysuria caused by ''sharkara'' (graveluria)/semen ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
एषाऽश्मरीमारुतभिन्नमूर्तिःस्याच्छर्करामूत्रपथात्क्षरन्ती||३९||  
 
एषाऽश्मरीमारुतभिन्नमूर्तिःस्याच्छर्करामूत्रपथात्क्षरन्ती||३९||  
    
(रेतोऽभिघाताभिहतस्यपुंसःप्रवर्ततेयस्यतुमूत्रकृच्छ्रम्|  
 
(रेतोऽभिघाताभिहतस्यपुंसःप्रवर्ततेयस्यतुमूत्रकृच्छ्रम्|  
 +
 
स्याद्वेदनावङ्क्षणबस्तिमेढ्रेतस्यातिशूलंवृषणातिवृत्ते||४०||  
 
स्याद्वेदनावङ्क्षणबस्तिमेढ्रेतस्यातिशूलंवृषणातिवृत्ते||४०||  
    
शुक्रेणसंरुद्धगतिप्रवाहोमूत्रंसकृच्छ्रेणविमुञ्चतीह|  
 
शुक्रेणसंरुद्धगतिप्रवाहोमूत्रंसकृच्छ्रेणविमुञ्चतीह|  
 +
 
तमण्डयोःस्तब्धमितिब्रुवन्तिरेतोऽभिघातात्प्रवदन्तिकृच्छ्रम्||४१||
 
तमण्डयोःस्तब्धमितिब्रुवन्तिरेतोऽभिघातात्प्रवदन्तिकृच्छ्रम्||४१||
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
ēṣā'śmarī mārutabhinnamūrtiḥ syāccharkarā mūtrapathāt kṣarantī||39||  
 
ēṣā'śmarī mārutabhinnamūrtiḥ syāccharkarā mūtrapathāt kṣarantī||39||  
    
(rētō'bhighātābhihatasya puṁsaḥ pravartatē yasya tu mūtrakr̥cchram|  
 
(rētō'bhighātābhihatasya puṁsaḥ pravartatē yasya tu mūtrakr̥cchram|  
 +
 
syādvēdanā vaṅkṣaṇabastimēḍhrē tasyātiśūlaṁ vr̥ṣaṇātivr̥ttē||40||  
 
syādvēdanā vaṅkṣaṇabastimēḍhrē tasyātiśūlaṁ vr̥ṣaṇātivr̥ttē||40||  
    
śukrēṇa saṁruddhagatipravāhō mūtraṁ sa kr̥cchrēṇa vimuñcatīha|  
 
śukrēṇa saṁruddhagatipravāhō mūtraṁ sa kr̥cchrēṇa vimuñcatīha|  
 +
 
tamaṇḍayōḥ stabdhamiti bruvanti rētō'bhighātāt pravadanti kr̥cchram ||41||  
 
tamaṇḍayōḥ stabdhamiti bruvanti rētō'bhighātāt pravadanti kr̥cchram ||41||  
   Line 555: Line 725:     
(reto~abhighAtAbhihatasya puMsaH pravartate yasya tu mUtrakRucchram |  
 
(reto~abhighAtAbhihatasya puMsaH pravartate yasya tu mUtrakRucchram |  
 +
 
syAdvedanA va~gkShaNabastimeDhre tasyAtishUlaM vRuShaNAtivRutte ||40||  
 
syAdvedanA va~gkShaNabastimeDhre tasyAtishUlaM vRuShaNAtivRutte ||40||  
    
shukreNa saMruddhagatipravAho mUtraM sa kRucchreNa vimu~jcatIha |  
 
shukreNa saMruddhagatipravAho mUtraM sa kRucchreNa vimu~jcatIha |  
 +
 
tamaNDayoH stabdhamiti bruvanti reto~abhighAtAt pravadanti kRucchram||41||
 
tamaNDayoH stabdhamiti bruvanti reto~abhighAtAt pravadanti kRucchram||41||
 +
</div></div>
   −
===== Dysuria caused by ''sarkara'' (graveluria) =====
+
When the calculus is broken into smaller particles due to [[vata]] aggravation, then such particles which comes out of the urinary passage along with urine is called as ''sharkara''.[39]
 
  −
When the calculus is broken into smaller particles due to ''vata'' aggravation, then such particles which comes out of the urinary passage along with urine is called as ''sarkara''.[39]
      
===== Blocked discharge of semen/dysuria caused by semen =====
 
===== Blocked discharge of semen/dysuria caused by semen =====
Line 571: Line 742:     
==== Dysuria caused by vitiated semen ====
 
==== Dysuria caused by vitiated semen ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
शुक्रंमलाश्चैवपृथक्पृथग्वामूत्राशयस्थाःप्रतिवारयन्ति|  
 
शुक्रंमलाश्चैवपृथक्पृथग्वामूत्राशयस्थाःप्रतिवारयन्ति|  
 +
 
तद्व्याहतंमेहनबस्तिशूलंमूत्रंसशुक्रंकुरुतेविबद्धम्||४२||  
 
तद्व्याहतंमेहनबस्तिशूलंमूत्रंसशुक्रंकुरुतेविबद्धम्||४२||  
    
स्तब्धश्चशूनोभृशवेदनश्चतुद्येतबस्तिर्वृषणौचतस्य|४३|
 
स्तब्धश्चशूनोभृशवेदनश्चतुद्येतबस्तिर्वृषणौचतस्य|४३|
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
śukraṁ malāścaiva pr̥thak pr̥thagvā mūtrāśayasthāḥ prativārayanti|  
 
śukraṁ malāścaiva pr̥thak pr̥thagvā mūtrāśayasthāḥ prativārayanti|  
 +
 
tadvyāhataṁ mēhanabastiśūlaṁ mūtraṁ saśukraṁ kurutē vibaddham||42||  
 
tadvyāhataṁ mēhanabastiśūlaṁ mūtraṁ saśukraṁ kurutē vibaddham||42||  
   Line 583: Line 758:     
shukraM malAshcaiva pRuthak pRuthagvA mUtrAshayasthAH prativArayanti |  
 
shukraM malAshcaiva pRuthak pRuthagvA mUtrAshayasthAH prativArayanti |  
 +
 
tadvyAhataM mehanabastishUlaM mUtraM sashukraM kurute vibaddham ||42||  
 
tadvyAhataM mehanabastishUlaM mUtraM sashukraM kurute vibaddham ||42||  
    
stabdhashca shUno bhRushavedanashca tudyeta bastirvRuShaNau ca tasya |43|
 
stabdhashca shUno bhRushavedanashca tudyeta bastirvRuShaNau ca tasya |43|
 +
</div></div>
   −
''Mala’s'' (aggravated ''tridosha'') located in the urinary bladder obstructs the flow of semen individually because of this seminal obstruction there is pain in the phallus and urinary bladder along with obstruction to the voiding of urine and ejaculation of semen which leads to stiffness, swelling, excessive pain and pricking pain in the  urinary bladder and testicles. [42-43]
+
''Mala'' (aggravated ''tridosha'') located in the urinary bladder obstructs the flow of semen individually because of this seminal obstruction there is pain in the phallus and urinary bladder along with obstruction to the voiding of urine and ejaculation of semen which leads to stiffness, swelling, excessive pain and pricking pain in the  urinary bladder and testicles. [42-43]
    
==== Dysuria caused by ''kshata''(trauma) ====
 
==== Dysuria caused by ''kshata''(trauma) ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
क्षताभिघातात्क्षतजंक्षयाद्वाप्रकोपितंबस्तिगतंविबद्धम्||४३||  
 
क्षताभिघातात्क्षतजंक्षयाद्वाप्रकोपितंबस्तिगतंविबद्धम्||४३||  
    
तीव्रार्तिमूत्रेणसहाश्मरीत्वमायातितस्मिन्नतिसञ्चितेच|  
 
तीव्रार्तिमूत्रेणसहाश्मरीत्वमायातितस्मिन्नतिसञ्चितेच|  
 +
 
आध्माततांविन्दतिगौरवंचबस्तेर्लघुत्वंचविनिःसृतेऽस्मिन्||४४||
 
आध्माततांविन्दतिगौरवंचबस्तेर्लघुत्वंचविनिःसृतेऽस्मिन्||४४||
 
   
 
   
Line 599: Line 778:     
अभ्यञ्जनस्नेहनिरूहबस्तिस्नेहोपनाहोत्तरबस्तिसेकान्|
 
अभ्यञ्जनस्नेहनिरूहबस्तिस्नेहोपनाहोत्तरबस्तिसेकान्|
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
kṣatābhighātāt kṣatajaṁ kṣayādvā prakōpitaṁ bastigataṁ vibaddham||43||  
 
kṣatābhighātāt kṣatajaṁ kṣayādvā prakōpitaṁ bastigataṁ vibaddham||43||  
    
tīvrārti mūtrēṇa sahāśmarītvamāyāti tasminnatisañcitē ca|  
 
tīvrārti mūtrēṇa sahāśmarītvamāyāti tasminnatisañcitē ca|  
 +
 
ādhmātatāṁ vindati gauravaṁ ca bastērlaghutvaṁ ca viniḥsr̥tē'smin||44||
 
ādhmātatāṁ vindati gauravaṁ ca bastērlaghutvaṁ ca viniḥsr̥tē'smin||44||
   Line 608: Line 789:     
tIvrArti mUtreNa sahAshmarItvamAyAti tasminnatisa~jcite ca |  
 
tIvrArti mUtreNa sahAshmarItvamAyAti tasminnatisa~jcite ca |  
 +
 
AdhmAtatAM vindati gauravaM ca basterlaghutvaM ca viniHsRute~asmin ||44||  
 
AdhmAtatAM vindati gauravaM ca basterlaghutvaM ca viniHsRute~asmin ||44||  
   Line 613: Line 795:     
abhya~jjanasnehanirUhabastisnehopanAhottarabastisekAn |
 
abhya~jjanasnehanirUhabastisnehopanAhottarabastisekAn |
 +
</div></div>
   −
If the vitiated blood due to ''kshata'' (trauma) or kshaya (emaciation caused by excessive seminal discharge) when accumulated in urinary bladder, it causes obstruction and severe pain in the bladder. Vitiated blood when associates with urine forms the calculus, which causes the distention of abdomen and heaviness in the region of urinary bladder however the patient feels lightness when the calculus passes out. Thus, ends the diagnosis of dysuria(''mootra krucra''). [43-44]
+
If the vitiated blood due to ''kshata'' (trauma) or ''kshaya'' (emaciation caused by excessive discharge of semen) when accumulated in urinary bladder, it causes obstruction and severe pain in the bladder. Vitiated blood when associate with urine forms the calculus, which causes the distention of abdomen and heaviness in the region of urinary bladder however the patient feels lightness when the calculus passes out. Thus, ends the diagnosis of dysuria (''mootra krucchrara''). [43-44]
   −
==== Treatment of ''vatika'' dsyuria ====
+
==== Treatment of [[vata]]ja dsyuria ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
स्थिरादिभिर्वातहरैश्चसिद्धान्दद्याद्रसांश्चानिलमूत्रकृच्छ्रे||४५||  
 
स्थिरादिभिर्वातहरैश्चसिद्धान्दद्याद्रसांश्चानिलमूत्रकृच्छ्रे||४५||  
    
पुनर्नवैरण्डशतावरीभिःपत्तूरवृश्चीरबलाश्मभिद्भिः|  
 
पुनर्नवैरण्डशतावरीभिःपत्तूरवृश्चीरबलाश्मभिद्भिः|  
 +
 
द्विपञ्चमूलेनकुलत्थकोलयवैश्चतोयोत्क्वथितेकषाये||४६||  
 
द्विपञ्चमूलेनकुलत्थकोलयवैश्चतोयोत्क्वथितेकषाये||४६||  
    
तैलंवराहर्क्षवसाघृतंचतैरेवकल्कैर्लवणैश्चसाध्यम्|  
 
तैलंवराहर्क्षवसाघृतंचतैरेवकल्कैर्लवणैश्चसाध्यम्|  
 +
 
तन्मात्रयाऽऽशुप्रतिहन्तिपीतंशूलान्वितंमारुतमूत्रकृच्छ्रम्||४७||  
 
तन्मात्रयाऽऽशुप्रतिहन्तिपीतंशूलान्वितंमारुतमूत्रकृच्छ्रम्||४७||  
    
एतानिचान्यानिवरौषधानिपिष्टानिशस्तान्यपिचोपनाहे|  
 
एतानिचान्यानिवरौषधानिपिष्टानिशस्तान्यपिचोपनाहे|  
 +
 
स्युर्लाभतस्तैलफलानिचैवस्नेहाम्लयुक्तानिसुखोष्णवन्ति||४८||
 
स्युर्लाभतस्तैलफलानिचैवस्नेहाम्लयुक्तानिसुखोष्णवन्ति||४८||
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
sthirādibhirvātaharaiśca siddhān dadyādrasāṁścānilamūtrakr̥cchrē||45||  
 
sthirādibhirvātaharaiśca siddhān dadyādrasāṁścānilamūtrakr̥cchrē||45||  
    
punarnavairaṇḍaśatāvarībhiḥ pattūravr̥ścīrabalāśmabhidbhiḥ|  
 
punarnavairaṇḍaśatāvarībhiḥ pattūravr̥ścīrabalāśmabhidbhiḥ|  
 +
 
dvipañcamūlēna kulatthakōlayavaiśca tōyōtkvathitē kaṣāyē||46||  
 
dvipañcamūlēna kulatthakōlayavaiśca tōyōtkvathitē kaṣāyē||46||  
    
tailaṁ varāharkṣavasā ghr̥taṁ ca tairēva kalkairlavaṇaiśca sādhyam|  
 
tailaṁ varāharkṣavasā ghr̥taṁ ca tairēva kalkairlavaṇaiśca sādhyam|  
 +
 
tanmātrayā''śu pratihanti pītaṁ śūlānvitaṁ mārutamūtrakr̥cchram||47||  
 
tanmātrayā''śu pratihanti pītaṁ śūlānvitaṁ mārutamūtrakr̥cchram||47||  
    
ētāni cānyāni varauṣadhāni piṣṭāni śastānyapi cōpanāhē|  
 
ētāni cānyāni varauṣadhāni piṣṭāni śastānyapi cōpanāhē|  
 +
 
syurlābhatastailaphalāni caiva snēhāmlayuktāni sukhōṣṇavanti||48||  
 
syurlābhatastailaphalāni caiva snēhāmlayuktāni sukhōṣṇavanti||48||  
   Line 643: Line 834:     
punarnavairaNDashatAvarIbhiH pattUravRushcIrabalAshmabhidbhiH |  
 
punarnavairaNDashatAvarIbhiH pattUravRushcIrabalAshmabhidbhiH |  
 +
 
dvipa~jcamUlena kulatthakolayavaishca toyotkvathite kaShAye ||46||  
 
dvipa~jcamUlena kulatthakolayavaishca toyotkvathite kaShAye ||46||  
    
tailaM varAharkShavasA ghRutaM ca taireva kalkairlavaNaishca sAdhyam |  
 
tailaM varAharkShavasA ghRutaM ca taireva kalkairlavaNaishca sAdhyam |  
 +
 
tanmAtrayA~a~ashu pratihanti pItaM shUlAnvitaM mArutamUtrakRucchram ||47||  
 
tanmAtrayA~a~ashu pratihanti pItaM shUlAnvitaM mArutamUtrakRucchram ||47||  
    
etAni cAnyAni varauShadhAni piShTAni shastAnyapi copanAhe |  
 
etAni cAnyAni varauShadhAni piShTAni shastAnyapi copanAhe |  
 +
 
syurlAbhatastailaphalAni caiva snehAmlayuktAni sukhoShNavanti ||48||
 
syurlAbhatastailaphalAni caiva snehAmlayuktAni sukhoShNavanti ||48||
    
abhyañjanasnēhanirūhabastisnēhōpanāhōttarabastisēkān|  
 
abhyañjanasnēhanirūhabastisnēhōpanāhōttarabastisēkān|  
 +
</div></div>
   −
===== Treatment in ''vataja'' dysuria =====
+
Massage, unctuous and non-unctuous medicated enema, unctuous poultice, ''uttarabasti'' (urethral douche) and ''sekam'' (affusion) as well as the diet of soup prepared with ''sthiradi'' (''laghupanchamula'' drugs-''salaparni, prishna parni,brahati,kantakari'',and ''gokshura'') and other [[vata]]- alleviating drugs to be administered. [45]
 
  −
Massage, unctuous and non-unctuous medicated enema, unctuous poultice, ''uttarabasti'' (urethral douche) and ''sekam'' (affusion) as well as the diet of soup prepared with ''sthiradi'' (''laghupanchamula'' drugs-''salaparni, prishna parni,brahati,kantakari'',and ''gokshura'') and other ''vata''- alleviating drugs to be administered. [45]
     −
The following formula used in right dose quickly alleviates the painful ''vataja'' dysuria:
+
The following formula used in right dose quickly alleviates the painful [[vata]]ja dysuria:
   −
Oil, fat of pig and bear and ghee cooked with the decoction and paste of- ''punarnava, eranda, shatavari, pattura, vrishchira, bala, pasanabheda, dashamula'' (''bilva, shonaka, gambhari, patala, ganikarnika, salaparni, prishnaparni, brahati, kantakari'' and ''gokshura''), ''kulattha, kola, yava,'' with five types of salt which is useful in pain associated in ''vataja'' type of dysuria. [46-47]
+
Oil, fat of pig and bear and ghee cooked with the decoction and paste of- ''punarnava, eranda, shatavari, pattura, vrishchira, bala, pasanabheda, dashamula'' (''bilva, shonaka, gambhari, patala, ganikarnika, salaparni, prishnaparni, brahati, kantakari'' and ''gokshura''), ''kulattha, kola, yava,'' with five types of salt which is useful in pain associated in [[vata]]ja type of dysuria. [46-47]
    
Above said drugs and such other drugs having similar quality other good drugs may also be used in the form of ''upanaha''. Oily seeds, as available pounded with unctuous substance and sour substance may be applied warm as a poultice.
 
Above said drugs and such other drugs having similar quality other good drugs may also be used in the form of ''upanaha''. Oily seeds, as available pounded with unctuous substance and sour substance may be applied warm as a poultice.
Line 665: Line 858:  
Intake of oil seeds along with sour things in lukewarm form is also useful. [48]
 
Intake of oil seeds along with sour things in lukewarm form is also useful. [48]
   −
==== Treatment of ''paittika'' dysuria ====
+
==== Treatment of [[pitta]]ja dysuria ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
सेकावगाहाःशिशिराःप्रदेहाग्रैष्मोविधिर्बस्तिपयोविरेकाः|  
 
सेकावगाहाःशिशिराःप्रदेहाग्रैष्मोविधिर्बस्तिपयोविरेकाः|  
 +
 
द्राक्षाविदारीक्षुरसैर्घृतैश्चकृच्छ्रेषुपित्तप्रभवेषुकार्याः||४९||  
 
द्राक्षाविदारीक्षुरसैर्घृतैश्चकृच्छ्रेषुपित्तप्रभवेषुकार्याः||४९||  
    
शतावरीकाशकुशश्वदंष्ट्राविदारिशालीक्षुकशेरुकाणाम्|  
 
शतावरीकाशकुशश्वदंष्ट्राविदारिशालीक्षुकशेरुकाणाम्|  
 +
 
क्वाथंसुशीतंमधुशर्कराभ्यांयुक्तंपिबेत्पैत्तिकमूत्रकृच्छ्री||५०||  
 
क्वाथंसुशीतंमधुशर्कराभ्यांयुक्तंपिबेत्पैत्तिकमूत्रकृच्छ्री||५०||  
    
पिबेत्कषायंकमलोत्पलानांशृङ्गाटकानामथवाविदार्याः|  
 
पिबेत्कषायंकमलोत्पलानांशृङ्गाटकानामथवाविदार्याः|  
 +
 
दण्डैरकाणामथवाऽपिमूलंपूर्वेणकल्पेनतथाऽम्बुशीतम्||५१||
 
दण्डैरकाणामथवाऽपिमूलंपूर्वेणकल्पेनतथाऽम्बुशीतम्||५१||
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
sēkāvagāhāḥ śiśirāḥ pradēhā graiṣmō vidhirbastipayōvirēkāḥ|  
 
sēkāvagāhāḥ śiśirāḥ pradēhā graiṣmō vidhirbastipayōvirēkāḥ|  
 +
 
drākṣāvidārīkṣurasairghr̥taiśca kr̥cchrēṣu pittaprabhavēṣu kāryāḥ||49||  
 
drākṣāvidārīkṣurasairghr̥taiśca kr̥cchrēṣu pittaprabhavēṣu kāryāḥ||49||  
    
śatāvarīkāśakuśaśvadaṁṣṭrāvidāriśālīkṣukaśērukāṇām|  
 
śatāvarīkāśakuśaśvadaṁṣṭrāvidāriśālīkṣukaśērukāṇām|  
 +
 
kvāthaṁ suśītaṁ madhuśarkarābhyāṁ yuktaṁ pibēt paittikamūtrakr̥cchrī||50||  
 
kvāthaṁ suśītaṁ madhuśarkarābhyāṁ yuktaṁ pibēt paittikamūtrakr̥cchrī||50||  
    
pibēt kaṣāyaṁ kamalōtpalānāṁ śr̥ṅgāṭakānāmathavā vidāryāḥ|  
 
pibēt kaṣāyaṁ kamalōtpalānāṁ śr̥ṅgāṭakānāmathavā vidāryāḥ|  
 +
 
daṇḍairakāṇāmathavā'pi  mūlaṁ pūrvēṇa kalpēna tathā'mbu śītam||51||  
 
daṇḍairakāṇāmathavā'pi  mūlaṁ pūrvēṇa kalpēna tathā'mbu śītam||51||  
    
sekAvagAhAH shishirAH pradehA graiShmo vidhirbastipayovirekAH |  
 
sekAvagAhAH shishirAH pradehA graiShmo vidhirbastipayovirekAH |  
 +
 
drAkShAvidArIkShurasairghRutaishca kRucchreShu pittaprabhaveShu kAryAH ||49||  
 
drAkShAvidArIkShurasairghRutaishca kRucchreShu pittaprabhaveShu kAryAH ||49||  
    
shatAvarIkAshakushashvadaMShTrAvidArishAlIkShukasherukANAm |  
 
shatAvarIkAshakushashvadaMShTrAvidArishAlIkShukasherukANAm |  
 +
 
kvAthaM sushItaM madhusharkarAbhyAM yuktaM pibet paittikamUtrakRucchrI ||50||  
 
kvAthaM sushItaM madhusharkarAbhyAM yuktaM pibet paittikamUtrakRucchrI ||50||  
    
pibet kaShAyaM kamalotpalAnAM shRu~ggATakAnAmathavA vidAryAH |  
 
pibet kaShAyaM kamalotpalAnAM shRu~ggATakAnAmathavA vidAryAH |  
 +
 
daNDairakANAmathavA~api mUlaM pUrveNa kalpena tathA~ambu shItam ||51||
 
daNDairakANAmathavA~api mUlaM pUrveNa kalpena tathA~ambu shItam ||51||
 +
</div></div>
   −
===== Treatment In ''paittika'' dysuria =====
+
In [[pitta]]ja dysuria:
   −
Cold affusion, bath, anointings, following regimen prescribed during summer season, medicated enema, milk and purgatives prepared from the juice of ''draksha'' (grapes), vidari and sugarcane juice and ghee to be administered.[49]
+
Cold affusion, bath, anointings, following regimen prescribed during summer season, medicated enema, milk and purgatives prepared from the juice of ''draksha'' (grapes), ''vidari'' and sugarcane juice and ghee to be administered.[49]
   −
The following cold decoction reduces ''paittika'' dysuria: ''Shatavari, kasa, kusha, svadamstra vidari, sali, ikshu, kaseruka'' mixed with water, honey, and sugar.[50]
+
The following cold decoction reduces [[pitta]]ja dysuria: ''Shatavari, kasa, kusha, svadamstra vidari, sali, ikshu, kaseruka'' mixed with water, honey, and sugar.[50]
   −
The decoction of ''kamala'' and ''utpala'' (water lily) or ''shringhataka'' or ''vidari'' or the root of ''danairaka'' with honey and sugar is useful in ''paittika'' type of dysuria. Simple cold water mixed with water, honey, and sugar is also helpful in ''paittika'' type of dysuria. [51]
+
The decoction of ''kamala'' and ''utpala'' (water lily) or ''shringhataka'' or ''vidari'' or the root of ''danairaka'' with honey and sugar is useful in [[pitta]]ja type of dysuria. Simple cold water mixed with water, honey, and sugar is also helpful in ''paittika'' type of dysuria. [51]
   −
==== Formula /recipes for ''paittika'' dysuria ====
+
==== Remedies for [[pitta]]ja dysuria ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
एर्वारुबीजंत्रपुषात्कुसुम्भात्सकुङ्कुमःस्याद्वृषकश्चपेयः|  
 
एर्वारुबीजंत्रपुषात्कुसुम्भात्सकुङ्कुमःस्याद्वृषकश्चपेयः|  
 +
 
द्राक्षारसेनाश्मरिशर्करासुसर्वेषुकृच्छ्रेषुप्रशस्तएषः||५२||  
 
द्राक्षारसेनाश्मरिशर्करासुसर्वेषुकृच्छ्रेषुप्रशस्तएषः||५२||  
    
एर्वारुबीजंमधुकंसदारुपैत्तेपिबेत्तण्डुलधावनेन|  
 
एर्वारुबीजंमधुकंसदारुपैत्तेपिबेत्तण्डुलधावनेन|  
 +
 
दार्वींतथैवामलकीरसेनसमाक्षिकांपित्तकृतेतुकृच्छ्रे||५३||
 
दार्वींतथैवामलकीरसेनसमाक्षिकांपित्तकृतेतुकृच्छ्रे||५३||
 +
<div class="mw-collapsible-content">
   −
ērvārubījaṁ trapuṣāt kusumbhāt sakuṅkumaḥ syādvr̥ṣakaśca pēyaḥ|  
+
ērvārubījaṁ trapuṣāt kusumbhāt sakuṅkumaḥ syādvr̥ṣakaśca pēyaḥ|
 +
 
drākṣārasēnāśmariśarkarāsu sarvēṣu kr̥cchrēṣu praśasta ēṣaḥ||52||  
 
drākṣārasēnāśmariśarkarāsu sarvēṣu kr̥cchrēṣu praśasta ēṣaḥ||52||  
    
ērvārubījaṁ madhukaṁ sadāru paittē pibēttaṇḍuladhāvanēna|  
 
ērvārubījaṁ madhukaṁ sadāru paittē pibēttaṇḍuladhāvanēna|  
 +
 
dārvīṁ tathaivāmalakīrasēna samākṣikāṁ pittakr̥tē tu kr̥cchrē||53||  
 
dārvīṁ tathaivāmalakīrasēna samākṣikāṁ pittakr̥tē tu kr̥cchrē||53||  
    
ervArubIjaM trapuShAt kusumbhAt saku~gkumaH syAdvRuShakashca peyaH |  
 
ervArubIjaM trapuShAt kusumbhAt saku~gkumaH syAdvRuShakashca peyaH |  
 +
 
drAkShArasenAshmarisharkarAsu sarveShu kRucchreShu prashasta eShaH ||52||  
 
drAkShArasenAshmarisharkarAsu sarveShu kRucchreShu prashasta eShaH ||52||  
    
ervArubIjaM madhukaM sadAru  paitte pibettaNDuladhAvanena |  
 
ervArubIjaM madhukaM sadAru  paitte pibettaNDuladhAvanena |  
 +
 
dArvIM tathaivAmalakIrasena samAkShikAM pittakRute tu kRucchre ||53||  
 
dArvIM tathaivAmalakIrasena samAkShikAM pittakRute tu kRucchre ||53||  
 +
</div></div>
   −
#The seeds of ''ervaruka''- utilissimus (Roxb.), ''trapusa''- Cucumis sativus Linn and ''kusumbha'' along with ''kumkuma''- Carthamus tinctorius Linn and ''vasa- adhatoda vasaka'' Nees mixed with grape juice(''drasha rasa'')- Vitis vinifera Linn drink is prepared out of these ingredients which is extremely beneficial in ''ashmari'' (urinary calculus), ''sharkara'' (graveluria) and all types of dysuria. [52]
+
#The seeds of ''ervaruka''- utilissimus (Roxb.), ''trapusha''- Cucumis sativus Linn and ''kusumbha'' along with ''kumkuma''- Carthamus tinctorius Linn and ''vasa- adhatoda vasaka'' Nees mixed with grape juice(''drasha rasa'')- Vitis vinifera Linn drink is prepared out of these ingredients which is extremely beneficial in ''ashmari'' (urinary calculus), ''sharkara'' (graveluria) and all types of dysuria. [52]
 
#Drink prepared out of seeds of ''ervaruka''- utilissimus (Roxb.), ''madhuka''- Madhuca indica, ''devadaru''- Cedrus deodara Loud should be taken along with ''tandulodaka'' (rice washed water)
 
#Drink prepared out of seeds of ''ervaruka''- utilissimus (Roxb.), ''madhuka''- Madhuca indica, ''devadaru''- Cedrus deodara Loud should be taken along with ''tandulodaka'' (rice washed water)
#Drink prepared out of ''daruharidra''-Berberis vulgaris L, juice of ''amalaki''-Emblica officinalis Gaertn mixed with honey is helpful in ''paittika mutra kruccra''.[53]
+
#Drink prepared out of ''daruharidra''-Berberis vulgaris L, juice of ''amalaki''-Emblica officinalis Gaertn mixed with honey is helpful in [[pitta]]ja mutra krucchra''.[53]
   −
==== Treatment of ''kaphaja'' type of dysuria ====
+
==== Treatment of [[kapha]]ja type of dysuria ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
क्षारोष्णतीक्ष्णौषधमन्नपानंस्वेदोयवान्नंवमनंनिरूहाः|  
 
क्षारोष्णतीक्ष्णौषधमन्नपानंस्वेदोयवान्नंवमनंनिरूहाः|  
 +
 
तक्रंसतिक्तौषधसिद्धतैलमभ्यङ्गपानंकफमूत्रकृच्छ्रे||५४||  
 
तक्रंसतिक्तौषधसिद्धतैलमभ्यङ्गपानंकफमूत्रकृच्छ्रे||५४||  
    
व्योषंश्वदंष्ट्रात्रुटिसारसास्थिकोलप्रमाणंमधुमूत्रयुक्तम्|  
 
व्योषंश्वदंष्ट्रात्रुटिसारसास्थिकोलप्रमाणंमधुमूत्रयुक्तम्|  
 +
 
पिबेत्त्रुटिंक्षौद्रयुतांकदल्यारसेनकैडर्यरसेनवाऽपि||५५||  
 
पिबेत्त्रुटिंक्षौद्रयुतांकदल्यारसेनकैडर्यरसेनवाऽपि||५५||  
    
तक्रेणयुक्तंशितिवारकस्यबीजंपिबेत्कृच्छ्रविनाशहेतोः|  
 
तक्रेणयुक्तंशितिवारकस्यबीजंपिबेत्कृच्छ्रविनाशहेतोः|  
 +
 
पिबेत्तथातण्डुलधावनेनप्रवालचूर्णंकफमूत्रकृच्छ्रे||५६||  
 
पिबेत्तथातण्डुलधावनेनप्रवालचूर्णंकफमूत्रकृच्छ्रे||५६||  
    
सप्तच्छदारग्वधकेबुकैलाधवंकरञ्जंकुटजंगुडूचीम्|  
 
सप्तच्छदारग्वधकेबुकैलाधवंकरञ्जंकुटजंगुडूचीम्|  
 +
 
पक्त्वाजलेतेनपिबेद्यवागूंसिद्धंकषायंमधुसंयुतंवा||५७||
 
पक्त्वाजलेतेनपिबेद्यवागूंसिद्धंकषायंमधुसंयुतंवा||५७||
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
kṣārōṣṇatīkṣṇauṣadhamannapānaṁ svēdō yavānnaṁ vamanaṁ nirūhāḥ|  
 
kṣārōṣṇatīkṣṇauṣadhamannapānaṁ svēdō yavānnaṁ vamanaṁ nirūhāḥ|  
 +
 
takraṁ satiktauṣadhasiddhatailamabhyaṅgapānaṁ kaphamūtrakr̥cchrē||54||  
 
takraṁ satiktauṣadhasiddhatailamabhyaṅgapānaṁ kaphamūtrakr̥cchrē||54||  
    
vyōṣaṁ śvadaṁṣṭrātruṭisārasāsthi kōlapramāṇaṁ madhumūtrayuktam|  
 
vyōṣaṁ śvadaṁṣṭrātruṭisārasāsthi kōlapramāṇaṁ madhumūtrayuktam|  
 +
 
pibēttruṭiṁ kṣaudrayutāṁ kadalyā rasēna kaiḍaryarasēna vā'pi||55||  
 
pibēttruṭiṁ kṣaudrayutāṁ kadalyā rasēna kaiḍaryarasēna vā'pi||55||  
    
takrēṇa yuktaṁ śitivārakasya bījaṁ pibēt kr̥cchravināśahētōḥ|  
 
takrēṇa yuktaṁ śitivārakasya bījaṁ pibēt kr̥cchravināśahētōḥ|  
 +
 
pibēttathā taṇḍuladhāvanēna pravālacūrṇaṁ kaphamūtrakr̥cchrē||56||  
 
pibēttathā taṇḍuladhāvanēna pravālacūrṇaṁ kaphamūtrakr̥cchrē||56||  
    
saptacchadāragvadhakēbukailādhavaṁ karañjaṁ kuṭajaṁ guḍūcīm|  
 
saptacchadāragvadhakēbukailādhavaṁ karañjaṁ kuṭajaṁ guḍūcīm|  
 +
 
paktvā jalē tēna pibēdyavāgūṁ siddhaṁ kaṣāyaṁ madhusaṁyutaṁ vā||57||  
 
paktvā jalē tēna pibēdyavāgūṁ siddhaṁ kaṣāyaṁ madhusaṁyutaṁ vā||57||  
    
kShAroShNatIkShNauShadhamannapAnaM svedo yavAnnaM vamanaM nirUhAH |  
 
kShAroShNatIkShNauShadhamannapAnaM svedo yavAnnaM vamanaM nirUhAH |  
 +
 
takraM satiktauShadhasiddhatailamabhya~ggapAnaM kaphamUtrakRucchre ||54||  
 
takraM satiktauShadhasiddhatailamabhya~ggapAnaM kaphamUtrakRucchre ||54||  
    
vyoShaM shvadaMShTrAtruTisArasAsthi  kolapramANaM madhumUtrayuktam |  
 
vyoShaM shvadaMShTrAtruTisArasAsthi  kolapramANaM madhumUtrayuktam |  
 +
 
pibettruTiM kShaudrayutAM kadalyA rasena kaiDaryarasena vA~api ||55||  
 
pibettruTiM kShaudrayutAM kadalyA rasena kaiDaryarasena vA~api ||55||  
    
takreNa yuktaM shitivArakasya bIjaM pibet kRucchravinAshahetoH |  
 
takreNa yuktaM shitivArakasya bIjaM pibet kRucchravinAshahetoH |  
 +
 
pibettathA taNDuladhAvanena pravAlacUrNaM kaphamUtrakRucchre ||56||  
 
pibettathA taNDuladhAvanena pravAlacUrNaM kaphamUtrakRucchre ||56||  
    
saptacchadAragvadhakebukailAdhavaM kara~jjaM kuTajaM guDUcIm |  
 
saptacchadAragvadhakebukailAdhavaM kara~jjaM kuTajaM guDUcIm |  
 +
 
paktvA jale tena pibedyavAgUM siddhaM kaShAyaM madhusaMyutaM vA ||57||
 
paktvA jale tena pibedyavAgUM siddhaM kaShAyaM madhusaMyutaM vA ||57||
 +
</div></div>
   −
In ''kaphaja'' dysuria the following remedies are useful:
+
In [[kapha]]ja dysuria the following remedies are useful:
 
#Alkaline, hot and sharp medicine and diet
 
#Alkaline, hot and sharp medicine and diet
 
#Sudation (Hot fomentation therapies)
 
#Sudation (Hot fomentation therapies)
Line 773: Line 1,002:  
#Medicated oil prepared by bitter drugs is used for both massages as well as oral intake. [54]
 
#Medicated oil prepared by bitter drugs is used for both massages as well as oral intake. [54]
   −
The following recipes are useful in ''kaphaja'' type of dysuria:
+
The following recipes are useful in [[kapha]]ja type of dysuria:
    
#''Trikatu'' (''sunthi, maricha''- Piper nigrum Linn, ''pippali''- Piper longum Linn), ''gokshura''- Tribulus terrestris Linn, ''truti'' (smaller cardamom)- Elettaria cardamomum Maton and bone of cranes(''sarasa'') to be taken in ''kola pramana'' along with honey and cows urine.
 
#''Trikatu'' (''sunthi, maricha''- Piper nigrum Linn, ''pippali''- Piper longum Linn), ''gokshura''- Tribulus terrestris Linn, ''truti'' (smaller cardamom)- Elettaria cardamomum Maton and bone of cranes(''sarasa'') to be taken in ''kola pramana'' along with honey and cows urine.
Line 782: Line 1,011:     
==== Treatment of ''sannipataja'' dysuria ====
 
==== Treatment of ''sannipataja'' dysuria ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
सर्वंत्रिदोषप्रभवेतुवायोःस्थानानुपूर्व्याप्रसमीक्ष्यकार्यम्|  
 
सर्वंत्रिदोषप्रभवेतुवायोःस्थानानुपूर्व्याप्रसमीक्ष्यकार्यम्|  
 +
 
त्रिभ्योऽधिकेप्राग्वमनंकफेस्यात्पित्तेविरेकःपवनेतुबस्तिः||५८||  
 
त्रिभ्योऽधिकेप्राग्वमनंकफेस्यात्पित्तेविरेकःपवनेतुबस्तिः||५८||  
    
इतिमूत्रकृच्छ्रचिकित्सा|
 
इतिमूत्रकृच्छ्रचिकित्सा|
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
sarvaṁ tridōṣaprabhavē tu vāyōḥ sthānānupūrvyā prasamīkṣya kāryam|  
 
sarvaṁ tridōṣaprabhavē tu vāyōḥ sthānānupūrvyā prasamīkṣya kāryam|  
 +
 
tribhyō'dhikē prāgvamanaṁ kaphē syāt pittē virēkaḥ pavanē tu bastiḥ||58||  
 
tribhyō'dhikē prāgvamanaṁ kaphē syāt pittē virēkaḥ pavanē tu bastiḥ||58||  
   Line 794: Line 1,027:     
sarvaM tridoṣhaprabhave tu vAyoH sthAnAnupUrvyA prasamIkShya kAryam |  
 
sarvaM tridoṣhaprabhave tu vAyoH sthAnAnupUrvyA prasamIkShya kAryam |  
 +
 
tribhyo~adhike prAgvamanaM kaphe syAt pitte virekaH pavane tu bastiH ||58||  
 
tribhyo~adhike prAgvamanaM kaphe syAt pitte virekaH pavane tu bastiH ||58||  
    
iti mUtrakRucchracikitsA |
 
iti mUtrakRucchracikitsA |
 +
</div></div>
   −
If the dysuria is caused due to the aggravation of all the ''tridosha'' simultaneously and equally, then the physician, should administer the therapies/ remedies to correct the aggravated vāta and there after the remaining ''dosha'' after proper examination.
+
If the dysuria is caused due to the aggravation of all the tri[[dosha]] simultaneously and equally, then the physician, should administer the therapies/ remedies to correct the aggravated vāta and there after the remaining [[dosha]] after proper examination.
   −
Incase if the ''kapha'' is aggravated in excess then medicated emesis, if ''pitta'' the therapeutic purgation and if the ''vata'' is aggravated in excess the medicated enema therapy should be administered. [58]
+
In case if the [[kapha]] is aggravated in excess then medicated emesis, if [[pitta]] the therapeutic purgation and if the [[vata]] is aggravated in excess the medicated enema therapy should be administered. [58]
    
==== Treatment of dysuria caused by calculus and gravel ====
 
==== Treatment of dysuria caused by calculus and gravel ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
क्रियाहितासाऽश्मरिशर्कराभ्यांकृच्छ्रेयथैवेहकफानिलाभ्याम्|  
 
क्रियाहितासाऽश्मरिशर्कराभ्यांकृच्छ्रेयथैवेहकफानिलाभ्याम्|  
 +
 
कार्याऽश्मरीभेदनपातनायविशेषयुक्तंशृणुकर्मसिद्धम्||५९||  
 
कार्याऽश्मरीभेदनपातनायविशेषयुक्तंशृणुकर्मसिद्धम्||५९||  
    
पाषाणभेदंवृषकंश्वदंष्ट्रापाठाभयाव्योषशटीनिकुम्भाः|  
 
पाषाणभेदंवृषकंश्वदंष्ट्रापाठाभयाव्योषशटीनिकुम्भाः|  
 +
 
हिंस्राखराश्वाशितिवारकाणामेर्वारुकाणांत्रपुषस्यबीजम्||६०||  
 
हिंस्राखराश्वाशितिवारकाणामेर्वारुकाणांत्रपुषस्यबीजम्||६०||  
    
उत्कुञ्चिकाहिङ्गुसवेतसाम्लंस्याद्द्वेबृहत्यौहपुषावचाच|  
 
उत्कुञ्चिकाहिङ्गुसवेतसाम्लंस्याद्द्वेबृहत्यौहपुषावचाच|  
 +
 
चूर्णंपिबेदश्मरिभेदपक्वंसर्पिश्चगोमूत्रचतुर्गुणंतैः||६१||  
 
चूर्णंपिबेदश्मरिभेदपक्वंसर्पिश्चगोमूत्रचतुर्गुणंतैः||६१||  
    
मूलंश्वदंष्ट्रेक्षुरकोरुबूकात्क्षीरेणपिष्टंबृहतीद्वयाच्च|  
 
मूलंश्वदंष्ट्रेक्षुरकोरुबूकात्क्षीरेणपिष्टंबृहतीद्वयाच्च|  
 +
 
आलोड्यदध्नामधुरेणपेयंदिनानिसप्ताश्मरिभेदनाय||६२||  
 
आलोड्यदध्नामधुरेणपेयंदिनानिसप्ताश्मरिभेदनाय||६२||  
    
पुनर्नवायोरजनीश्वदंष्ट्राफल्गुप्रवालाश्चसदर्भपुष्पाः|  
 
पुनर्नवायोरजनीश्वदंष्ट्राफल्गुप्रवालाश्चसदर्भपुष्पाः|  
 +
 
क्षीराम्बुमद्येक्षुरसैःसुपिष्टंपेयंभवेदश्मरिशर्करासु||६३||  
 
क्षीराम्बुमद्येक्षुरसैःसुपिष्टंपेयंभवेदश्मरिशर्करासु||६३||  
    
त्रुटिंसुराह्वंलवणानिपञ्चयवाग्रजंकुन्दुरुकाश्मभेदौ|  
 
त्रुटिंसुराह्वंलवणानिपञ्चयवाग्रजंकुन्दुरुकाश्मभेदौ|  
 +
 
कम्पिल्लकंगोक्षुरकस्यबीजमेर्वारुबीजंत्रपुषस्यबीजम्||६४||  
 
कम्पिल्लकंगोक्षुरकस्यबीजमेर्वारुबीजंत्रपुषस्यबीजम्||६४||  
    
चूर्णीकृतंचित्रकहिङ्गुमासीयवानितुल्यंत्रिफलाद्विभागम्|  
 
चूर्णीकृतंचित्रकहिङ्गुमासीयवानितुल्यंत्रिफलाद्विभागम्|  
 +
 
अम्लैरशुक्तैरसमद्ययुषैःपेयंहिगुल्माश्मरिभेदनार्थम्||६५||  
 
अम्लैरशुक्तैरसमद्ययुषैःपेयंहिगुल्माश्मरिभेदनार्थम्||६५||  
    
बिल्वप्रमाणोघृततैलभृष्टोयूषःकृतःशिग्रुकमूलकल्कात्|  
 
बिल्वप्रमाणोघृततैलभृष्टोयूषःकृतःशिग्रुकमूलकल्कात्|  
 +
 
शीतोऽश्मभित्स्याद्दधिमण्डयुक्तःपेयःप्रकामंलवणेनयुक्तः||६६||  
 
शीतोऽश्मभित्स्याद्दधिमण्डयुक्तःपेयःप्रकामंलवणेनयुक्तः||६६||  
    
जलेनशोभाञ्जनमूलकल्कःशीतोहितश्चाश्मरिशर्करासु|  
 
जलेनशोभाञ्जनमूलकल्कःशीतोहितश्चाश्मरिशर्करासु|  
 +
 
सितोपलावासमयावशूकाकृच्छ्रेषुसर्वेष्वपिभेषजंस्यात्||६७||  
 
सितोपलावासमयावशूकाकृच्छ्रेषुसर्वेष्वपिभेषजंस्यात्||६७||  
    
पीत्वाऽथमद्यंनिगदंरथेनहयेनवाशीघ्रजवेनयायात्|  
 
पीत्वाऽथमद्यंनिगदंरथेनहयेनवाशीघ्रजवेनयायात्|  
 +
 
तैःशर्कराप्रच्यवतेऽश्मरीतुशम्येन्नचेच्छल्यविदुद्धरेत्ताम्||६८||  
 
तैःशर्कराप्रच्यवतेऽश्मरीतुशम्येन्नचेच्छल्यविदुद्धरेत्ताम्||६८||  
    
रेतोभिघातप्रभवेतुकृच्छ्रेसमीक्ष्यदोषंप्रतिकर्मकुर्यात्|  
 
रेतोभिघातप्रभवेतुकृच्छ्रेसमीक्ष्यदोषंप्रतिकर्मकुर्यात्|  
 +
 
कार्पासमूलंवृषकाश्मभेदौबलास्थिरादीनिगवेधुकाच||६९||  
 
कार्पासमूलंवृषकाश्मभेदौबलास्थिरादीनिगवेधुकाच||६९||  
    
वृश्चीरऐन्द्रीचपुनर्नवाचशतावरीमध्वसनाख्यपर्ण्यौ|  
 
वृश्चीरऐन्द्रीचपुनर्नवाचशतावरीमध्वसनाख्यपर्ण्यौ|  
 +
 
तत्क्वाथसिद्धःपवनेरसःस्यात्पित्तेऽधिकेक्षीरमथापिसर्पिः||७०||  
 
तत्क्वाथसिद्धःपवनेरसःस्यात्पित्तेऽधिकेक्षीरमथापिसर्पिः||७०||  
    
कफेचयूषादिकमन्नपानंसंसर्गजेसर्वहितःक्रमःस्यात्|  
 
कफेचयूषादिकमन्नपानंसंसर्गजेसर्वहितःक्रमःस्यात्|  
 +
 
एवंनचेच्छाम्यतितस्ययुञ्ज्यात्सुरांपुराणांमधुकासवंवा||७१||  
 
एवंनचेच्छाम्यतितस्ययुञ्ज्यात्सुरांपुराणांमधुकासवंवा||७१||  
    
विहङ्गमांसानिचबृंहणायबस्तींश्चशुक्राशयशोधनार्थम्|  
 
विहङ्गमांसानिचबृंहणायबस्तींश्चशुक्राशयशोधनार्थम्|  
 +
 
शुद्धस्यतृप्तस्यचवृष्ययोगैःप्रियानुकूलाःप्रमदाविधेयाः||७२||
 
शुद्धस्यतृप्तस्यचवृष्ययोगैःप्रियानुकूलाःप्रमदाविधेयाः||७२||
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
kriyā hitā sā'śmariśarkarābhyāṁ kr̥cchrē yathaivēha kaphānilābhyām|  
 
kriyā hitā sā'śmariśarkarābhyāṁ kr̥cchrē yathaivēha kaphānilābhyām|  
 +
 
kāryā'śmarībhēdanapātanāya viśēṣayuktaṁ śr̥ṇu karma siddham||59||  
 
kāryā'śmarībhēdanapātanāya viśēṣayuktaṁ śr̥ṇu karma siddham||59||  
    
pāṣāṇabhēdaṁ vr̥ṣakaṁ śvadaṁṣṭrāpāṭhābhayāvyōṣaśaṭīnikumbhāḥ|  
 
pāṣāṇabhēdaṁ vr̥ṣakaṁ śvadaṁṣṭrāpāṭhābhayāvyōṣaśaṭīnikumbhāḥ|  
 +
 
hiṁsrākharāśvāśitivārakāṇāmērvārukāṇāṁ [1] trapuṣasya bījam||60||  
 
hiṁsrākharāśvāśitivārakāṇāmērvārukāṇāṁ [1] trapuṣasya bījam||60||  
    
utkuñcikā hiṅgu savētasāmlaṁ syāddvē br̥hatyau hapuṣā vacā ca|  
 
utkuñcikā hiṅgu savētasāmlaṁ syāddvē br̥hatyau hapuṣā vacā ca|  
 +
 
cūrṇaṁ pibēdaśmaribhēdapakvaṁ sarpiśca gōmūtracaturguṇaṁ taiḥ||61||  
 
cūrṇaṁ pibēdaśmaribhēdapakvaṁ sarpiśca gōmūtracaturguṇaṁ taiḥ||61||  
    
mūlaṁ śvadaṁṣṭrēkṣurakōrubūkāt kṣīrēṇa piṣṭaṁ br̥hatīdvayācca|  
 
mūlaṁ śvadaṁṣṭrēkṣurakōrubūkāt kṣīrēṇa piṣṭaṁ br̥hatīdvayācca|  
 +
 
ālōḍya dadhnā madhurēṇa pēyaṁ dināni saptāśmaribhēdanāya||62||  
 
ālōḍya dadhnā madhurēṇa pēyaṁ dināni saptāśmaribhēdanāya||62||  
    
punarnavāyōrajanīśvadaṁṣṭrāphalgupravālāśca sadarbhapuṣpāḥ|  
 
punarnavāyōrajanīśvadaṁṣṭrāphalgupravālāśca sadarbhapuṣpāḥ|  
 +
 
kṣīrāmbumadyēkṣurasaiḥ supiṣṭaṁ pēyaṁ bhavēdaśmariśarkarāsu||63||  
 
kṣīrāmbumadyēkṣurasaiḥ supiṣṭaṁ pēyaṁ bhavēdaśmariśarkarāsu||63||  
   −
truṭiṁ surāhvaṁ lavaṇāni pañca yavāgrajaṁ kundurukāśmabhēdau|  
+
truṭiṁ surāhvaṁ lavaṇāni pañca yavāgrajaṁ kundurukāśmabhēdau|  
 +
 
 
kampillakaṁ gōkṣurakasya bījamērvārubījaṁ trapuṣasya bījam||64||  
 
kampillakaṁ gōkṣurakasya bījamērvārubījaṁ trapuṣasya bījam||64||  
    
cūrṇīkr̥taṁ citrakahiṅgumāsīyavānitulyaṁ triphalādvibhāgam|  
 
cūrṇīkr̥taṁ citrakahiṅgumāsīyavānitulyaṁ triphalādvibhāgam|  
 +
 
amlairaśuktai rasamadyayuṣaiḥ pēyaṁ hi gulmāśmaribhēdanārtham||65||  
 
amlairaśuktai rasamadyayuṣaiḥ pēyaṁ hi gulmāśmaribhēdanārtham||65||  
    
bilvapramāṇō ghr̥tatailabhr̥ṣṭō yūṣaḥ kr̥taḥ śigrukamūlakalkāt|  
 
bilvapramāṇō ghr̥tatailabhr̥ṣṭō yūṣaḥ kr̥taḥ śigrukamūlakalkāt|  
 +
 
śītō'śmabhit syāddadhimaṇḍayuktaḥ pēyaḥ prakāmaṁ lavaṇēna yuktaḥ||66||  
 
śītō'śmabhit syāddadhimaṇḍayuktaḥ pēyaḥ prakāmaṁ lavaṇēna yuktaḥ||66||  
    
jalēna śōbhāñjanamūlakalkaḥ śītō hitaścāśmariśarkarāsu|  
 
jalēna śōbhāñjanamūlakalkaḥ śītō hitaścāśmariśarkarāsu|  
 +
 
sitōpalā vā samayāvaśūkā kr̥cchrēṣu sarvēṣvapi bhēṣajaṁ syāt||67||  
 
sitōpalā vā samayāvaśūkā kr̥cchrēṣu sarvēṣvapi bhēṣajaṁ syāt||67||  
    
pītvā'tha madyaṁ nigadaṁ rathēna hayēna vā śīghrajavēna yāyāt|  
 
pītvā'tha madyaṁ nigadaṁ rathēna hayēna vā śīghrajavēna yāyāt|  
 +
 
taiḥ śarkarā pracyavatē'śmarī tu śamyēnna cēcchalyaviduddharēttām||68||  
 
taiḥ śarkarā pracyavatē'śmarī tu śamyēnna cēcchalyaviduddharēttām||68||  
    
rētōbhighātaprabhavē tu kr̥cchrē samīkṣya dōṣaṁ pratikarma kuryāt|  
 
rētōbhighātaprabhavē tu kr̥cchrē samīkṣya dōṣaṁ pratikarma kuryāt|  
 +
 
kārpāsamūlaṁ vr̥ṣakāśmabhēdau balā sthirādīni gavēdhukā ca||69||  
 
kārpāsamūlaṁ vr̥ṣakāśmabhēdau balā sthirādīni gavēdhukā ca||69||  
    
vr̥ścīra aindrī ca punarnavā ca śatāvarī madhvasanākhyaparṇyau|  
 
vr̥ścīra aindrī ca punarnavā ca śatāvarī madhvasanākhyaparṇyau|  
 +
 
tatkvāthasiddhaḥ pavanē rasaḥ syāt pittē'dhikē kṣīramathāpi sarpiḥ||70||  
 
tatkvāthasiddhaḥ pavanē rasaḥ syāt pittē'dhikē kṣīramathāpi sarpiḥ||70||  
    
kaphē ca yūṣādikamannapānaṁ saṁsargajē sarvahitaḥ kramaḥ syāt|  
 
kaphē ca yūṣādikamannapānaṁ saṁsargajē sarvahitaḥ kramaḥ syāt|  
 +
 
ēvaṁ na cēcchāmyati tasya yuñjyāt surāṁ purāṇāṁ madhukāsavaṁ vā||71||  
 
ēvaṁ na cēcchāmyati tasya yuñjyāt surāṁ purāṇāṁ madhukāsavaṁ vā||71||  
    
vihaṅgamāṁsāni ca br̥ṁhaṇāya bastīṁśca śukrāśayaśōdhanārtham|  
 
vihaṅgamāṁsāni ca br̥ṁhaṇāya bastīṁśca śukrāśayaśōdhanārtham|  
 +
 
śuddhasya tr̥ptasya ca vr̥ṣyayōgaiḥ priyānukūlāḥ pramadā vidhēyāḥ||72||  
 
śuddhasya tr̥ptasya ca vr̥ṣyayōgaiḥ priyānukūlāḥ pramadā vidhēyāḥ||72||  
    
kriyA hitA sA~ashmarisharkarAbhyAM kRucchre yathaiveha kaphAnilAbhyAm |  
 
kriyA hitA sA~ashmarisharkarAbhyAM kRucchre yathaiveha kaphAnilAbhyAm |  
 +
 
kAryA~ashmarIbhedanapAtanAya visheShayuktaM shRuNu karma siddham ||59||  
 
kAryA~ashmarIbhedanapAtanAya visheShayuktaM shRuNu karma siddham ||59||  
    
pAShANabhedaM vRuShakaM shvadaMShTrApAThAbhayAvyoShashaTInikumbhAH |  
 
pAShANabhedaM vRuShakaM shvadaMShTrApAThAbhayAvyoShashaTInikumbhAH |  
 +
 
hiMsrAkharAshvAshitivArakANAmervArukANAM [1] trapuShasya bIjam ||60||  
 
hiMsrAkharAshvAshitivArakANAmervArukANAM [1] trapuShasya bIjam ||60||  
    
utku~jcikA hi~ggu savetasAmlaM syAddve bRuhatyau hapuShA vacA ca |  
 
utku~jcikA hi~ggu savetasAmlaM syAddve bRuhatyau hapuShA vacA ca |  
 +
 
cUrNaM pibedashmaribhedapakvaM sarpishca gomUtracaturguNaM taiH ||61||  
 
cUrNaM pibedashmaribhedapakvaM sarpishca gomUtracaturguNaM taiH ||61||  
    
mUlaM shvadaMShTrekShurakorubUkAt kShIreNa piShTaM bRuhatIdvayAcca |  
 
mUlaM shvadaMShTrekShurakorubUkAt kShIreNa piShTaM bRuhatIdvayAcca |  
 +
 
AloDya dadhnA madhureNa peyaM dinAni saptAshmaribhedanAya ||62||  
 
AloDya dadhnA madhureNa peyaM dinAni saptAshmaribhedanAya ||62||  
    
punarnavAyorajanIshvadaMShTrAphalgupravAlAshca sadarbhapuShpAH |  
 
punarnavAyorajanIshvadaMShTrAphalgupravAlAshca sadarbhapuShpAH |  
 +
 
kShIrAmbumadyekShurasaiH supiShTaM peyaM bhavedashmarisharkarAsu ||63||  
 
kShIrAmbumadyekShurasaiH supiShTaM peyaM bhavedashmarisharkarAsu ||63||  
    
truTiM surAhvaM  lavaNAni pa~jca yavAgrajaM kundurukAshmabhedau |  
 
truTiM surAhvaM  lavaNAni pa~jca yavAgrajaM kundurukAshmabhedau |  
 +
 
kampillakaM gokShurakasya bIjamervArubIjaM trapuShasya bIjam ||64||  
 
kampillakaM gokShurakasya bIjamervArubIjaM trapuShasya bIjam ||64||  
    
cUrNIkRutaM citrakahi~ggumAsIyavAnitulyaM triphalAdvibhAgam |  
 
cUrNIkRutaM citrakahi~ggumAsIyavAnitulyaM triphalAdvibhAgam |  
 +
 
amlairashuktai rasamadyayuShaiH peyaM hi gulmAshmaribhedanArtham ||65||  
 
amlairashuktai rasamadyayuShaiH peyaM hi gulmAshmaribhedanArtham ||65||  
    
bilvapramANo ghRutatailabhRuShTo yUShaH kRutaH shigrukamUlakalkAt |  
 
bilvapramANo ghRutatailabhRuShTo yUShaH kRutaH shigrukamUlakalkAt |  
 +
 
shIto~ashmabhit syAddadhimaNDayuktaH peyaH prakAmaM lavaNena yuktaH ||66||  
 
shIto~ashmabhit syAddadhimaNDayuktaH peyaH prakAmaM lavaNena yuktaH ||66||  
    
jalena shobhA~jjanamUlakalkaH shIto hitashcAshmarisharkarAsu |  
 
jalena shobhA~jjanamUlakalkaH shIto hitashcAshmarisharkarAsu |  
 +
 
sitopalA vA samayAvashUkA kRucchreShu sarveShvapi bheShajaM syAt ||67||  
 
sitopalA vA samayAvashUkA kRucchreShu sarveShvapi bheShajaM syAt ||67||  
    
pItvA~atha madyaM nigadaM rathena hayena vA shIghrajavena yAyAt |  
 
pItvA~atha madyaM nigadaM rathena hayena vA shIghrajavena yAyAt |  
 +
 
taiH sharkarA pracyavate~ashmarI tu shamyenna cecchalyaviduddharettAm ||68||  
 
taiH sharkarA pracyavate~ashmarI tu shamyenna cecchalyaviduddharettAm ||68||  
    
retobhighAtaprabhave tu kRucchre samIkShya doShaM pratikarma kuryAt |  
 
retobhighAtaprabhave tu kRucchre samIkShya doShaM pratikarma kuryAt |  
 +
 
kArpAsamUlaM vRuShakAshmabhedau balA sthirAdIni gavedhukA ca ||69||  
 
kArpAsamUlaM vRuShakAshmabhedau balA sthirAdIni gavedhukA ca ||69||  
    
vRushcIra aindrI ca punarnavA ca shatAvarI madhvasanAkhyaparNyau |  
 
vRushcIra aindrI ca punarnavA ca shatAvarI madhvasanAkhyaparNyau |  
 +
 
tatkvAthasiddhaH pavane rasaH syAt pitte~adhike kShIramathApi sarpiH ||70||  
 
tatkvAthasiddhaH pavane rasaH syAt pitte~adhike kShIramathApi sarpiH ||70||  
    
kaphe ca yUShAdikamannapAnaM saMsargaje sarvahitaH kramaH syAt |  
 
kaphe ca yUShAdikamannapAnaM saMsargaje sarvahitaH kramaH syAt |  
 +
 
evaM na cecchAmyati tasya yu~jjyAt surAM purANAM madhukAsavaM vA ||71||  
 
evaM na cecchAmyati tasya yu~jjyAt surAM purANAM madhukAsavaM vA ||71||  
    
viha~ggamAMsAni ca bRuMhaNAya bastIMshca shukrAshayashodhanArtham |  
 
viha~ggamAMsAni ca bRuMhaNAya bastIMshca shukrAshayashodhanArtham |  
 +
 
shuddhasya tRuptasya ca vRuShyayogaiH priyAnukUlAH pramadA vidheyAH ||72||
 
shuddhasya tRuptasya ca vRuShyayogaiH priyAnukUlAH pramadA vidheyAH ||72||
 +
</div></div>
    
===== General treatment =====
 
===== General treatment =====
   −
If the dysuria is caused due to the ''ashmari'' (calculus) or the ''sharkara'' (gravel) then the therapies suggested for ''kaphaja'' and ''vataja'' type should be applied for physiological benefit.
+
If the dysuria is caused due to the ''ashmari'' (calculus) or the ''sharkara'' (gravel) then the therapies suggested for [[kapha]]ja and [[vata]]ja type should be applied for physiological benefit.
    
For breaking and flushing out of calculus the effective therapies are explained hereafter and listen to the tested remedy. [59]
 
For breaking and flushing out of calculus the effective therapies are explained hereafter and listen to the tested remedy. [59]
   −
====== 1.''Pashanbhedadi –kvathachurna'' ======
+
#''Pashanbhedadi kvatha churna''
 
 
 
Powder of ''pashanabheda''- Cyclea peltata (Lam) Hook.f.& Thomas, ''vasa''- ''Adhatoda vasaka'' Nees, ''gokshura''- Tribulus terrestris Linn., ''patha''- Securinega leucopyrus (Willd.) Muell-Arg., ''haritaki''- Terminalia chebula Retz, ''trikatu'' (''shunthi, marica, pippali''),''sati''- Asparagus racemosus Willd., ''nikumbha''(''danti'') Baliospermum montanum Muell. Arg, seeds of ''himsra''- Capparis Sepiaria Linn., ''kharasva'' (''ajamoda'')- Apium dulceMill, ''sitivaraka''- Celosia argentea, ''ervaruka''-- utilissimus (Roxb.), and ''trapusa''- Cucumis sativus Linn, ''utkunchika''(''Krishna jiraka'')- Carum carvi Linn., ''hingu''- asafoetida Linn, ''amlavetasa''-Garcinia pedunculata Roxb., ''brhati''- Solanum indicum Linn, ''kantakari''- Garcinia morella Desr., ''hapusa''- Juniperus communis Linn.and ''vacha''- Acorus calamus Linn consuming this powder dissolves the calculus in the urinary tract.[60]
 
Powder of ''pashanabheda''- Cyclea peltata (Lam) Hook.f.& Thomas, ''vasa''- ''Adhatoda vasaka'' Nees, ''gokshura''- Tribulus terrestris Linn., ''patha''- Securinega leucopyrus (Willd.) Muell-Arg., ''haritaki''- Terminalia chebula Retz, ''trikatu'' (''shunthi, marica, pippali''),''sati''- Asparagus racemosus Willd., ''nikumbha''(''danti'') Baliospermum montanum Muell. Arg, seeds of ''himsra''- Capparis Sepiaria Linn., ''kharasva'' (''ajamoda'')- Apium dulceMill, ''sitivaraka''- Celosia argentea, ''ervaruka''-- utilissimus (Roxb.), and ''trapusa''- Cucumis sativus Linn, ''utkunchika''(''Krishna jiraka'')- Carum carvi Linn., ''hingu''- asafoetida Linn, ''amlavetasa''-Garcinia pedunculata Roxb., ''brhati''- Solanum indicum Linn, ''kantakari''- Garcinia morella Desr., ''hapusa''- Juniperus communis Linn.and ''vacha''- Acorus calamus Linn consuming this powder dissolves the calculus in the urinary tract.[60]
   −
====== 2.''Pashanabhedadi ghrita'' ======
+
''Pashanabhedadi ghrita''Ghee prepared out of above mentioned drugs (four parts of ghee cooked with one part of paste of above mentioned drugs) and four parts of cows urine also helps in calculus in urinary tract. [61]
 
  −
Ghee prepared out of above mentioned drugs (four parts of ghee cooked with one part of paste of above mentioned drugs) and four parts of cows urine also helps in calculus in urinary tract. [61]
  −
 
  −
====== 3. Roots of ''svadamstra'' ======
  −
 
  −
Tribulus terrestris Linn, ''ikshuraka'' (kokilaksha)- Asteracantha longifiolia Nees, ''eranda''- Ricinus communis Linn, ''brhati''- Solanum indicum Linn and ''kantakari''-Garcinia morella Desr. Mixed with sweet curd and taken for 7 days helps in breaking /dissolving the calculus.[62]
  −
 
  −
====== 4. ''Punarnava'' ======
  −
 
  −
Boerhaavia diffusa Linn, ''rajani'' (''haridra'')- Curcuma longa Linn., ''gokshura''- Tribulus terrestris Linn, tender leaves of ''phalgu'' (''kastodumbara'')-Ficus hispida L.Fand ''darbha'' flowers-Briza bipinnata L. are to be triturated and made paste with milk, water, alcohol, or sugarcane juice and the recipe is to be taken in calculus and gravels. [63]
  −
 
  −
====== 5. ''Turyadi churna'' ======
     −
One parts of each drugs –''truti'' (smaller cardamom)- Elettaria cardamomum Maton, ''devadaru''-Cedrus deodara Loud., ''kunduru''- Boswellia serrata Roxb, ''pasanabheda''- Cyclea peltata (Lam),''Kampillaka''- Mallotus philippinensis Muell., five salts, ''yavaksara'', seeds of ''gokshura''- Tribulus terrestris Linn, ''ervaru''(cucumber)- utilissimus (Roxb.), ''trapusa''- Cucumis sativus Linn, ''chitraka''- Plumbago zeylanica Linn., ''hingu''-, Ferula assafoetidaL. ''mamsi''- Nardostachys jatamansi DC, ''yavani''- Trachispermum amami Linn. Two part of ''triphala'' (''haritaki, amalaki,vibhitaki'').
+
Roots of ''shvadamshtra''-Tribulus terrestris Linn, ''ikshuraka'' (kokilaksha)- Asteracantha longifiolia Nees, ''eranda''- Ricinus communis Linn, ''brhati''- Solanum indicum Linn and ''kantakari''-Garcinia morella Desr. Mixed with sweet curd and taken for 7 days helps in breaking /dissolving the calculus.[62]
   −
Powder of all the above taken with sours (except ''saktu''- vinegar), meat soup, wine and vegetable soups helps in ''gulma'' (phantom tumour) and breaking /dissolving the calculus in the tract. [64-65]
+
''Punarnava''Boerhaavia diffusa Linn, ''rajani'' (''haridra'')- Curcuma longa Linn., ''gokshura''- Tribulus terrestris Linn, tender leaves of ''phalgu'' (''kastodumbara'')-Ficus hispida L.Fand ''darbha'' flowers-Briza bipinnata L. are to be triturated and made paste with milk, water, alcohol, or sugarcane juice and the recipe is to be taken in calculus and gravels. [63]
   −
====== 6. The paste of ''shigru'' ======
+
''Trityadi churna''
   −
Moringa oleifera Lam root which is fried in ghee or oil measuring one ''bilva'', prepared into soup and cooled. Intake of this cold soup along with ''dadhi manda'' (whey) and salt helps in dissolving / breaking the calculus. [66]
+
One parts of each drugs –''triti'' (smaller cardamom)- Elettaria cardamomum Maton, ''devadaru''-Cedrus deodara Loud., ''kunduru''- Boswellia serrata Roxb, ''pasanabheda''- Cyclea peltata (Lam),''Kampillaka''- Mallotus philippinensis Muell., five salts, ''yavaksara'', seeds of ''gokshura''- Tribulus terrestris Linn, ''ervaru''(cucumber)- utilissimus (Roxb.), ''trapusa''- Cucumis sativus Linn, ''chitraka''- Plumbago zeylanica Linn., ''hingu''-, Ferula assafoetidaL. ''mamsi''- Nardostachys jatamansi DC, ''yavani''- Trachispermum amami Linn. Two part of ''triphala'' (''haritaki, amalaki,vibhitaki'').
   −
====== 7. Paste prepared out of root of ''shobhanjana'' ======
+
Powder of all the above taken with sours (except ''saktu''- vinegar), meat soup, wine and vegetable soups helps in ''gulma'' (phantom tumor) and breaking /dissolving the calculus in the tract. [64-65]
   −
Moringa oleiferaLam. Consumed along with water is good in calculus (''ashmari'') and gravels (''sharkara''). [67]
+
The paste of ''shigru''Moringa oleifera Lam root which is fried in ghee or oil measuring one ''bilva'', prepared into soup and cooled. Intake of this cold soup along with ''dadhi manda'' (whey) and salt helps in dissolving / breaking the calculus. [66]
   −
====== 8. ''Seetopala'' ======
+
Paste prepared out of root of ''shobhanjana''Moringa oleifera Lam. Consumed along with water is good in calculus (''ashmari'') and gravels (''sharkara''). [67]
    
''Seetopala'' taken along with equal quantity of ''yava-ksara'' is the remedy for all types of dysuria.[67]
 
''Seetopala'' taken along with equal quantity of ''yava-ksara'' is the remedy for all types of dysuria.[67]
   −
====== 9. Method of extraction of the calculus ======
+
======Method of extraction of the calculus ======
   −
#After drinking non contaminated wine, the patient should travel on a fast chariot or a horse. Thus, gravels fall out and calculus subsides.
+
After drinking non contaminated wine, the patient should travel on a fast chariot or a horse. Thus, gravels fall out and calculus subsides.
#Otherwise it should be extracted by surgeon. [68]
+
Otherwise it should be extracted by surgeon. [68]
   −
Treatment for dysuria caused by obstruction of semen:
+
====== Treatment for dysuria caused by obstruction of semen ======
   −
If the cause of obstruction is due to the vitiated semen, then the remedies should be decided depending on the ''dosha'' predominant for obstruction (vitiation of semen). [69]
+
If the cause of obstruction is due to the vitiated semen, then the remedies should be decided depending on the [[dosha]] predominant for obstruction (vitiation of semen). [69]
   −
#Meat soup prepared with the decoction prepared out of ''karpasa''- Gossypium herbaceum Linn root, ''vasa''- Adhatoda vasaka Nees, ''pasanabheda''- Cyclea peltata (Lam) Hook.f.& Thomas, ''bala''-Sida cordifolia Linn., ''laghupanchamula''(''salaparna''-Desmodium gangeticum(L.)DC ''prishnaparni''-Cyperus,''brahati''- Solanum indicum Linn, ''kantakari''- Garcinia morella Desr.,''Gokshura'' - Tribulus terrestris Linn.), ''gavedhuka''- Coix lacryma-jobi Linn.,''Vrshchira''(svetha –white punarnava)- Trianthema portulacastrum Linn, ''aindri'' (red ''punarnava'')- Boerhavia diffusa Linn, ''satavari''-Asparagus rigidulusNakai, ''madhuparni''(''guduchi'')-Tinospora cordifolia(Thunb.) Miers, ''asanaparni'' (''aparajita'')- Clitoria ternatea Linn decoction may be used in case of obstructed semen which is predominated by ''vata''.[70]
+
#Meat soup prepared with the decoction prepared out of ''karpasa''- Gossypium herbaceum Linn root, ''vasa''- Adhatoda vasaka Nees, ''pashanabheda''- Cyclea peltata (Lam) Hook.f.& Thomas, ''bala''-Sida cordifolia Linn., ''laghupanchamula''(''salaparna''-Desmodium gangeticum(L.)DC ''prishnaparni''-Cyperus,''brahati''- Solanum indicum Linn, ''kantakari''- Garcinia morella Desr.,''Gokshura'' - Tribulus terrestris Linn.), ''gavedhuka''- Coix lacryma-jobi Linn.,''Vrshchira''(svetha –white punarnava)- Trianthema portulacastrum Linn, ''aindri'' (red ''punarnava'')- Boerhavia diffusa Linn, ''satavari''-Asparagus rigidulusNakai, ''madhuparni''(''guduchi'')-Tinospora cordifolia(Thunb.) Miers, ''asanaparni'' (''aparajita'')- Clitoria ternatea Linn decoction may be used in case of obstructed semen which is predominated by [[vata]].[70]
#The above mentioned decoction if taken along with milk or ghee is useful in case of ''pitta'' predominance. [70]
+
#The above mentioned decoction if taken along with milk or ghee is useful in case of [[pitta]] predominance. [70]
#Food and drinks such as soup etc. should be prepared with this decoction in case of ''kapha'' predominance. [71]
+
#Food and drinks such as soup etc. should be prepared with this decoction in case of [[kapha]] predominance. [71]
#In case of combined ''dosha'' (''sannipatika''), measures beneficial for all ''dosha'' (combined form) should be used. [71]
+
#In case of combined [[dosha]] (''sannipatika''), measures beneficial for all [[dosha]] (combined form) should be used. [71]
    
If the problem does not subside by the above mentioned therapies, then one needs be given:
 
If the problem does not subside by the above mentioned therapies, then one needs be given:
 
#Old wine or ''madhukasava'' and meat of birds to nourish /increase the body weight.
 
#Old wine or ''madhukasava'' and meat of birds to nourish /increase the body weight.
#Urethral douches (''uttara basti'') for cleaning the seat of semen (seminal vesicle).
+
#Urethral douches (uttara [[basti]]) for cleaning the seat of semen (seminal vesicle).
 
#When the patient is cleansed and refreshed with aphrodisiacs he should be offered loving and favorite women for inducing intercourse. [72]
 
#When the patient is cleansed and refreshed with aphrodisiacs he should be offered loving and favorite women for inducing intercourse. [72]
    
==== Treatment of dysuria caused by ''rakta'' (vitiated blood) ====
 
==== Treatment of dysuria caused by ''rakta'' (vitiated blood) ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
रक्तोद्भवेतूत्पलनालतालकासेक्षुबालेक्षुकशेरुकाणि|  
 
रक्तोद्भवेतूत्पलनालतालकासेक्षुबालेक्षुकशेरुकाणि|  
 +
 
पिबेत्सिताक्षौद्रयुतानिखादेदिक्षुंविदारींत्रपुषाणिचैव||७३||  
 
पिबेत्सिताक्षौद्रयुतानिखादेदिक्षुंविदारींत्रपुषाणिचैव||७३||  
    
घृतंश्वदंष्ट्रास्वरसेनसिद्धंक्षीरेणचैवाष्टगुणेनपेयम्|  
 
घृतंश्वदंष्ट्रास्वरसेनसिद्धंक्षीरेणचैवाष्टगुणेनपेयम्|  
 +
 
स्थिरादिकानांकनकादिकानामेकैकशोवाविधिनैवतेन||७४||  
 
स्थिरादिकानांकनकादिकानामेकैकशोवाविधिनैवतेन||७४||  
    
क्षीरेणबस्तिर्मधुरौषधैःस्यात्तैलेनवास्वादुफलोत्थितेन|  
 
क्षीरेणबस्तिर्मधुरौषधैःस्यात्तैलेनवास्वादुफलोत्थितेन|  
 +
 
यन्मूत्रकृच्छ्रेविहितंतुपैत्तेकार्यंतुतच्छोणितमूत्रकृच्छ्रे||७५||
 
यन्मूत्रकृच्छ्रेविहितंतुपैत्तेकार्यंतुतच्छोणितमूत्रकृच्छ्रे||७५||
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
raktōdbhavē tūtpalanālatālakāsēkṣubālēkṣukaśērukāṇi|  
 
raktōdbhavē tūtpalanālatālakāsēkṣubālēkṣukaśērukāṇi|  
 +
 
pibēt sitākṣaudrayutāni khādēdikṣuṁ vidārīṁ trapuṣāṇi caiva||73||  
 
pibēt sitākṣaudrayutāni khādēdikṣuṁ vidārīṁ trapuṣāṇi caiva||73||  
    
ghr̥taṁ śvadaṁṣṭrāsvarasēna siddhaṁ kṣīrēṇa caivāṣṭaguṇēna pēyam|  
 
ghr̥taṁ śvadaṁṣṭrāsvarasēna siddhaṁ kṣīrēṇa caivāṣṭaguṇēna pēyam|  
 +
 
sthirādikānāṁ kanakādikānāmēkaikaśō vā vidhinaiva tēna||74||  
 
sthirādikānāṁ kanakādikānāmēkaikaśō vā vidhinaiva tēna||74||  
    
kṣīrēṇa bastirmadhurauṣadhaiḥ syāttailēna vā svāduphalōtthitēna|  
 
kṣīrēṇa bastirmadhurauṣadhaiḥ syāttailēna vā svāduphalōtthitēna|  
 +
 
yanmūtrakr̥cchrē vihitaṁ tu paittē kāryaṁ tu tacchōṇitamūtrakr̥cchrē||75||
 
yanmūtrakr̥cchrē vihitaṁ tu paittē kāryaṁ tu tacchōṇitamūtrakr̥cchrē||75||
    
raktodbhave tUtpalanAlatAlakAsekShubAlekShukasherukANi |  
 
raktodbhave tUtpalanAlatAlakAsekShubAlekShukasherukANi |  
 +
 
pibet sitAkShaudrayutAni khAdedikShuM vidArIM trapuShANi caiva ||73||  
 
pibet sitAkShaudrayutAni khAdedikShuM vidArIM trapuShANi caiva ||73||  
    
ghRutaM shvadaMShTrAsvarasena siddhaM kShIreNa caivAShTaguNena peyam |  
 
ghRutaM shvadaMShTrAsvarasena siddhaM kShIreNa caivAShTaguNena peyam |  
 +
 
sthirAdikAnAM kanakAdikAnAmekaikasho vA vidhinaiva tena ||74||  
 
sthirAdikAnAM kanakAdikAnAmekaikasho vA vidhinaiva tena ||74||  
    
kShIreNa bastirmadhurauShadhaiH syAttailena vA svAduphalotthitena |  
 
kShIreNa bastirmadhurauShadhaiH syAttailena vA svAduphalotthitena |  
 +
 
yanmUtrakRucchre vihitaM tu paitte kAryaM tu tacchoNitamUtrakRucchre ||75||  
 
yanmUtrakRucchre vihitaM tu paitte kAryaM tu tacchoNitamUtrakRucchre ||75||  
 +
</div></div>
    
#Drink prepared out of stalk of lily (''utpala''), ''tala, kasa, iksubala, iksu, kaseruka'' juice along with sugar, honey.
 
#Drink prepared out of stalk of lily (''utpala''), ''tala, kasa, iksubala, iksu, kaseruka'' juice along with sugar, honey.
Line 1,022: Line 1,302:  
#''Ghrita'' (medicated ghee) prepared out of juice of ''gokshura'' by adding eight times milk
 
#''Ghrita'' (medicated ghee) prepared out of juice of ''gokshura'' by adding eight times milk
 
#Decoction prepared out of drugs of ''sthiradi'' (''salaparni''-Desmodium gangeticum (L.) DC ''prishnaparni''- Cyperus, ''brahati''- Solanum indicum Linn, ''kantakari''- Garcinia morella Desr.''Gokshura''- Tribulus terrestris Linn.) and ''kanakadi'' group taken as single drug or together [74]
 
#Decoction prepared out of drugs of ''sthiradi'' (''salaparni''-Desmodium gangeticum (L.) DC ''prishnaparni''- Cyperus, ''brahati''- Solanum indicum Linn, ''kantakari''- Garcinia morella Desr.''Gokshura''- Tribulus terrestris Linn.) and ''kanakadi'' group taken as single drug or together [74]
 
+
#Urethral douche
===== 5. for urethral douche =====
+
##Medicated milk prepared with sweet drugs/ drugs having sweet taste, or
 
+
##Milk prepared with oil of sweet fruits (seeds)
#Medicated milk prepared with sweet drugs/ drugs having sweet taste, or
  −
#Milk prepared with oil of sweet fruits (seeds)
      
Therapeutic measures prescribed for ''paittika'' dysuria should be applied in ''raktaja'' dysuria as well. [75]
 
Therapeutic measures prescribed for ''paittika'' dysuria should be applied in ''raktaja'' dysuria as well. [75]
   −
==== Prohibition in dysuria ====
+
==== Unsuitable diet and lifestyle in dysuria ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
व्यायामसन्धारणशुष्करूक्षपिष्टान्नवातार्ककरव्यवायान्|  
 
व्यायामसन्धारणशुष्करूक्षपिष्टान्नवातार्ककरव्यवायान्|  
 +
 
खर्जूरशालूककपित्थजम्बूबिसंकषायंनरसंभजेत||७६||  
 
खर्जूरशालूककपित्थजम्बूबिसंकषायंनरसंभजेत||७६||  
    
इत्यश्मरीचिकित्सा|
 
इत्यश्मरीचिकित्सा|
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
vyāyāmasandhāraṇaśuṣkarūkṣapiṣṭānnavātārkakaravyavāyān|  
 
vyāyāmasandhāraṇaśuṣkarūkṣapiṣṭānnavātārkakaravyavāyān|  
 +
 
kharjūraśālūkakapitthajambūbisaṁ kaṣāyaṁ na rasaṁ bhajēta||76||  
 
kharjūraśālūkakapitthajambūbisaṁ kaṣāyaṁ na rasaṁ bhajēta||76||  
   Line 1,043: Line 1,325:     
vyAyAmasandhAraNashuShkarUkShapiShTAnnavAtArkakaravyavAyAn |  
 
vyAyAmasandhAraNashuShkarUkShapiShTAnnavAtArkakaravyavAyAn |  
 +
 
kharjUrashAlUkakapitthajambUbisaM kaShAyaM na rasaM bhajeta ||76||  
 
kharjUrashAlUkakapitthajambUbisaM kaShAyaM na rasaM bhajeta ||76||  
    
ityashmarIcikitsA |
 
ityashmarIcikitsA |
 +
</div></div>
    
Person suffering from ''mutrakricchra'' should avoid exercise, suppression of natural urges, dry and ununctuous food, pastries, exposure to strong wind, strong rays of sun, sexual intercourse, drugs like ''kharjura, kapittha, jambu, bisa'' and food with astringent taste. Thus ends the description of treatment of ''mutrakricchra'' (dysuria). [76]
 
Person suffering from ''mutrakricchra'' should avoid exercise, suppression of natural urges, dry and ununctuous food, pastries, exposure to strong wind, strong rays of sun, sexual intercourse, drugs like ''kharjura, kapittha, jambu, bisa'' and food with astringent taste. Thus ends the description of treatment of ''mutrakricchra'' (dysuria). [76]
Line 1,051: Line 1,335:  
==== Heart diseases ====
 
==== Heart diseases ====
 
===== Etiology and specific features of different types of ''hridroga'' =====
 
===== Etiology and specific features of different types of ''hridroga'' =====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
व्यायामतीक्ष्णातिविरेकबस्तिचिन्ताभयत्रासगदातिचाराः|  
 
व्यायामतीक्ष्णातिविरेकबस्तिचिन्ताभयत्रासगदातिचाराः|  
 +
 
छर्द्यामसन्धारणकर्शनानिहृद्रोगकर्तॄणितथाऽभिघातः||७७||  
 
छर्द्यामसन्धारणकर्शनानिहृद्रोगकर्तॄणितथाऽभिघातः||७७||  
    
वैवर्ण्यमूर्च्छाज्वरकासहिक्काश्वासास्यवैरस्यतृषाप्रमोहाः|  
 
वैवर्ण्यमूर्च्छाज्वरकासहिक्काश्वासास्यवैरस्यतृषाप्रमोहाः|  
 +
 
छर्दिःकफोत्क्लेशरुजोऽरुचिश्चहृद्रोगजाःस्युर्विविधास्तथाऽन्ये||७८||  
 
छर्दिःकफोत्क्लेशरुजोऽरुचिश्चहृद्रोगजाःस्युर्विविधास्तथाऽन्ये||७८||  
    
हृच्छून्यभावद्रवशोषभेदस्तम्भाःसमोहाःपवनाद्विशेषः|  
 
हृच्छून्यभावद्रवशोषभेदस्तम्भाःसमोहाःपवनाद्विशेषः|  
 +
 
पित्तात्तमोदूयनदाहमोहाःसन्त्रासतापज्वरपीतभावाः||७९||  
 
पित्तात्तमोदूयनदाहमोहाःसन्त्रासतापज्वरपीतभावाः||७९||  
    
स्तब्धंगुरुस्यात्स्तिमितंचमर्मकफात्प्रसेकज्वरकासतन्द्राः|  
 
स्तब्धंगुरुस्यात्स्तिमितंचमर्मकफात्प्रसेकज्वरकासतन्द्राः|  
 +
 
विद्यात्त्रिदोषंत्वपिसर्वलिङ्गंतीव्रार्तितोदंकृमिजंसकण्डूम्||८०||
 
विद्यात्त्रिदोषंत्वपिसर्वलिङ्गंतीव्रार्तितोदंकृमिजंसकण्डूम्||८०||
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
vyāyāmatīkṣṇātivirēkabasticintābhayatrāsagadāticārāḥ|  
 
vyāyāmatīkṣṇātivirēkabasticintābhayatrāsagadāticārāḥ|  
 +
 
chardyāmasandhāraṇakarśanāni hr̥drōgakartr̥̄ṇi tathā'bhighātaḥ||77||  
 
chardyāmasandhāraṇakarśanāni hr̥drōgakartr̥̄ṇi tathā'bhighātaḥ||77||  
    
vaivarṇyamūrcchājwarakāsahikkāśvāsāsyavairasyatr̥ṣāpramōhāḥ|  
 
vaivarṇyamūrcchājwarakāsahikkāśvāsāsyavairasyatr̥ṣāpramōhāḥ|  
 +
 
chardiḥ kaphōtklēśarujō'ruciśca hr̥drōgajāḥ syurvividhāstathā'nyē||78||  
 
chardiḥ kaphōtklēśarujō'ruciśca hr̥drōgajāḥ syurvividhāstathā'nyē||78||  
    
hr̥cchūnyabhāvadravaśōṣabhēdastambhāḥ samōhāḥ pavanādviśēṣaḥ|  
 
hr̥cchūnyabhāvadravaśōṣabhēdastambhāḥ samōhāḥ pavanādviśēṣaḥ|  
 +
 
pittāttamōdūyanadāhamōhāḥ santrāsatāpajwarapītabhāvāḥ||79||  
 
pittāttamōdūyanadāhamōhāḥ santrāsatāpajwarapītabhāvāḥ||79||  
    
stabdhaṁ guru syāt stimitaṁ ca marma kaphāt prasēkajwarakāsatandrāḥ|  
 
stabdhaṁ guru syāt stimitaṁ ca marma kaphāt prasēkajwarakāsatandrāḥ|  
 +
 
vidyāttridōṣaṁ tvapi sarvaliṅgaṁ tīvrārtitōdaṁ kr̥mijaṁ sakaṇḍūm||80||
 
vidyāttridōṣaṁ tvapi sarvaliṅgaṁ tīvrārtitōdaṁ kr̥mijaṁ sakaṇḍūm||80||
    
vyAyAmatIkShNAtivirekabasticintAbhayatrAsagadAticArAH |  
 
vyAyAmatIkShNAtivirekabasticintAbhayatrAsagadAticArAH |  
 +
 
chardyAmasandhAraNakarshanAni hRudrogakartRUNi tathA~abhighAtaH ||77||  
 
chardyAmasandhAraNakarshanAni hRudrogakartRUNi tathA~abhighAtaH ||77||  
    
vaivarNyamUrcchAjwarakAsahikkAshvAsAsyavairasyatRuShApramohAH |  
 
vaivarNyamUrcchAjwarakAsahikkAshvAsAsyavairasyatRuShApramohAH |  
 +
 
chardiH kaphotklesharujo~arucishca hRudrogajAH syurvividhAstathA~anye ||78||  
 
chardiH kaphotklesharujo~arucishca hRudrogajAH syurvividhAstathA~anye ||78||  
    
hRucchUnyabhAvadravashoShabhedastambhAH samohAH pavanAdvisheShaH |  
 
hRucchUnyabhAvadravashoShabhedastambhAH samohAH pavanAdvisheShaH |  
 +
 
pittAttamodUyanadAhamohAH santrAsatApajwarapItabhAvAH ||79||  
 
pittAttamodUyanadAhamohAH santrAsatApajwarapItabhAvAH ||79||  
    
stabdhaM guru syAt stimitaM ca marma kaphAt prasekajwarakAsatandrAH |  
 
stabdhaM guru syAt stimitaM ca marma kaphAt prasekajwarakAsatandrAH |  
 +
 
vidyAttridoṣhaM tvapi sarvali~ggaM tIvrArtitodaM kRumijaM sakaNDUm ||80||
 
vidyAttridoṣhaM tvapi sarvali~ggaM tIvrArtitodaM kRumijaM sakaNDUm ||80||
 +
</div></div>
   −
===== Etiology /causative factors =====
+
====== Etiology /causative factors ======
    
Excessive physical exertion, drastic and excessive administration of purgation and enema therapies, excessive anxiety/worry, fear, stress; and faulty management of diseases, suppression of vomiting and ''ama'' (products improperly digested), emaciation and trauma (physical and mental). [77]
 
Excessive physical exertion, drastic and excessive administration of purgation and enema therapies, excessive anxiety/worry, fear, stress; and faulty management of diseases, suppression of vomiting and ''ama'' (products improperly digested), emaciation and trauma (physical and mental). [77]
Line 1,096: Line 1,395:  
Discoloration in skin complexion, fainting, fever, cough, hiccup, dyspnea, unpleasant taste in mouth, excess thirst, confusion/unconsciousness, vomiting, nausea and distress/ pain, anorexia and such other various symptoms manifest in patient suffering from heart disease. [78]
 
Discoloration in skin complexion, fainting, fever, cough, hiccup, dyspnea, unpleasant taste in mouth, excess thirst, confusion/unconsciousness, vomiting, nausea and distress/ pain, anorexia and such other various symptoms manifest in patient suffering from heart disease. [78]
   −
Specific features of different types of ''hridrogas'':
+
===== Specific features of different types of ''hridrogas'' =====
   −
In predominance of ''vata'' (''vataja'' heart disease):
+
====== In predominance of [[vata]] ([[vata]]ja heart disease) ======
    
Feeling of emptiness in the cardiac region, palpitation/ tachycardia, dryness of cardiac muscles (wasting/ atrophy), pricking pain, obstructed movement and mental confusion (unconsciousness) are the specific features of ''vatika'' type of heart disease. [79]
 
Feeling of emptiness in the cardiac region, palpitation/ tachycardia, dryness of cardiac muscles (wasting/ atrophy), pricking pain, obstructed movement and mental confusion (unconsciousness) are the specific features of ''vatika'' type of heart disease. [79]
   −
In predominance of ''pitta'' (''pittaja'' heart disease):
+
====== In predominance of [[pitta]] ([[pitta]]ja heart disease) ======
    
Darkness of vision/ blackout, giddiness, distress, burning sensation, confusion/unconsciousness, heat sensation, pyrexia and yellowishness are the specific features of ''paittika hridroga'' [80]
 
Darkness of vision/ blackout, giddiness, distress, burning sensation, confusion/unconsciousness, heat sensation, pyrexia and yellowishness are the specific features of ''paittika hridroga'' [80]
   −
In predominance of ''kapha'' (''kaphaja'' heart disease):
+
====== In predominance of [[kapha]] ([[kapha]]ja heart disease) ======
   −
Bradycardia, heaviness, timidity of heart/ dullness associated with salivation, fever, cough and drowsiness are the specific features of ''kaphaja hridroga''.
+
Bradycardia, heaviness, timidity of heart/ dullness associated with salivation, fever, cough and drowsiness are the specific features of [[kapha]]ja hridroga.
   −
In predominance of all three ''dosha'' (''sannipata''):
+
====== In predominance of all three [[dosha]] (''sannipata'') ======
    
All of the above symptoms are manifested together. [80]
 
All of the above symptoms are manifested together. [80]
Line 1,118: Line 1,417:  
There is intense discomfort/acute pain and piercing pain with itching. [80]
 
There is intense discomfort/acute pain and piercing pain with itching. [80]
   −
==== Treatment of ''vatika hridroga'' ====
+
===== Treatment of [[vata]]ja hridroga =====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
तैलंससौवीरकमस्तुतक्रंवातेप्रपेयंलवणंसुखोष्णम्|  
 
तैलंससौवीरकमस्तुतक्रंवातेप्रपेयंलवणंसुखोष्णम्|  
 +
 
मूत्राम्बुसिद्धंलवणैश्चतैलमानाहगुल्मार्तिहृदामयघ्नम्||८१||  
 
मूत्राम्बुसिद्धंलवणैश्चतैलमानाहगुल्मार्तिहृदामयघ्नम्||८१||  
    
पुनर्नवांदारुसपञ्चमूलंरास्नांयवान्बिल्वकुलत्थकोलम्|  
 
पुनर्नवांदारुसपञ्चमूलंरास्नांयवान्बिल्वकुलत्थकोलम्|  
 +
 
पक्त्वाजलेतेनविपाच्यतैलमभ्यङ्गपानेऽनिलहृद्गदध्नम्||८२||  
 
पक्त्वाजलेतेनविपाच्यतैलमभ्यङ्गपानेऽनिलहृद्गदध्नम्||८२||  
    
हरीतकीनागरपुष्कराह्वैर्वयःकयस्थालवणैश्चकल्कैः|  
 
हरीतकीनागरपुष्कराह्वैर्वयःकयस्थालवणैश्चकल्कैः|  
 +
 
सहिङ्गुभिःसाधितमग्र्यसर्पिर्गुल्मेसहृत्पार्श्वगदेऽनिलोत्थे||८३||  
 
सहिङ्गुभिःसाधितमग्र्यसर्पिर्गुल्मेसहृत्पार्श्वगदेऽनिलोत्थे||८३||  
    
सपुष्कराह्वंफलपूरमूलंमहौषधंशट्यभयाचकल्काः|  
 
सपुष्कराह्वंफलपूरमूलंमहौषधंशट्यभयाचकल्काः|  
 +
 
क्षाराम्बुसर्पिर्लवणैर्विमिश्राःस्युर्वातहृद्रोगविकर्तिकाघ्नाः||८४||  
 
क्षाराम्बुसर्पिर्लवणैर्विमिश्राःस्युर्वातहृद्रोगविकर्तिकाघ्नाः||८४||  
    
क्वाथःकृतःपौष्करमातुलुङ्गपलाशभूतीकशटीसुराह्वैः|  
 
क्वाथःकृतःपौष्करमातुलुङ्गपलाशभूतीकशटीसुराह्वैः|  
 +
 
सनागराजाजिवचायवानीक्षारःसुखोष्णोलवणश्चपेयः||८५||  
 
सनागराजाजिवचायवानीक्षारःसुखोष्णोलवणश्चपेयः||८५||  
    
पथ्याशटीपौष्करपञ्चकोलात्समातुलुङ्गाद्यमकेनकल्कः|  
 
पथ्याशटीपौष्करपञ्चकोलात्समातुलुङ्गाद्यमकेनकल्कः|  
 +
 
गुडप्रसन्नालवणैश्चभृष्टोहृत्पार्श्वपृष्ठोदरयोनिशूले||८६||  
 
गुडप्रसन्नालवणैश्चभृष्टोहृत्पार्श्वपृष्ठोदरयोनिशूले||८६||  
    
स्यात्त्र्यूषणंद्वेत्रिफलेसपाठेनिदिग्धिकागोक्षुरकौबलेद्वे|  
 
स्यात्त्र्यूषणंद्वेत्रिफलेसपाठेनिदिग्धिकागोक्षुरकौबलेद्वे|  
 +
 
ऋद्धिस्त्रुटिस्तामलकीस्वगुप्तामेदेमधूकंमधुकंस्थिराच||८७||  
 
ऋद्धिस्त्रुटिस्तामलकीस्वगुप्तामेदेमधूकंमधुकंस्थिराच||८७||  
    
शतावरीजीवकपृश्निपर्ण्यौद्रव्यैरिमैरक्षसमैःसुपिष्टैः|  
 
शतावरीजीवकपृश्निपर्ण्यौद्रव्यैरिमैरक्षसमैःसुपिष्टैः|  
 +
 
प्रस्थंघृतस्येहपचेद्विधिज्ञःप्रस्थेनदध्नात्वथमाहिषेण||८८||  
 
प्रस्थंघृतस्येहपचेद्विधिज्ञःप्रस्थेनदध्नात्वथमाहिषेण||८८||  
    
मात्रांपलंचार्धपलंपिचुंवाप्रयोजयेन्माक्षिकसम्प्रयुक्ताम्|  
 
मात्रांपलंचार्धपलंपिचुंवाप्रयोजयेन्माक्षिकसम्प्रयुक्ताम्|  
 +
 
श्वासेसकासेत्वथपाण्डुरोगेहलीमकेहृद्ग्रहणीप्रदोषे||८९||
 
श्वासेसकासेत्वथपाण्डुरोगेहलीमकेहृद्ग्रहणीप्रदोषे||८९||
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
tailaṁ sasauvīrakamastutakraṁ vātē prapēyaṁ lavaṇaṁ sukhōṣṇam|  
 
tailaṁ sasauvīrakamastutakraṁ vātē prapēyaṁ lavaṇaṁ sukhōṣṇam|  
 +
 
mūtrāmbusiddhaṁ lavaṇaiśca tailamānāhagulmārtihr̥dāmayaghnam||81||  
 
mūtrāmbusiddhaṁ lavaṇaiśca tailamānāhagulmārtihr̥dāmayaghnam||81||  
    
punarnavāṁ dāru sapañcamūlaṁ rāsnāṁ yavān bilvakulatthakōlam|  
 
punarnavāṁ dāru sapañcamūlaṁ rāsnāṁ yavān bilvakulatthakōlam|  
 +
 
paktvā jalē tēna vipācya tailamabhyaṅgapānē'nilahr̥dgadadhnam||82||  
 
paktvā jalē tēna vipācya tailamabhyaṅgapānē'nilahr̥dgadadhnam||82||  
    
harītakīnāgarapuṣkarāhvairvayaḥkayasthālavaṇaiśca kalkaiḥ|  
 
harītakīnāgarapuṣkarāhvairvayaḥkayasthālavaṇaiśca kalkaiḥ|  
 +
 
sahiṅgubhiḥ sādhitamagryasarpirgulmē sahr̥tpārśvagadē'nilōtthē||83||  
 
sahiṅgubhiḥ sādhitamagryasarpirgulmē sahr̥tpārśvagadē'nilōtthē||83||  
    
sapuṣkarāhvaṁ phalapūramūlaṁ mahauṣadhaṁ śaṭyabhayā ca kalkāḥ|  
 
sapuṣkarāhvaṁ phalapūramūlaṁ mahauṣadhaṁ śaṭyabhayā ca kalkāḥ|  
 +
 
kṣārāmbusarpirlavaṇairvimiśrāḥ syurvātahr̥drōgavikartikāghnāḥ||84||  
 
kṣārāmbusarpirlavaṇairvimiśrāḥ syurvātahr̥drōgavikartikāghnāḥ||84||  
    
kvāthaḥ kr̥taḥ pauṣkaramātuluṅgapalāśabhūtīkaśaṭīsurāhvaiḥ|  
 
kvāthaḥ kr̥taḥ pauṣkaramātuluṅgapalāśabhūtīkaśaṭīsurāhvaiḥ|  
 +
 
sanāgarājājivacāyavānīkṣāraḥ sukhōṣṇō lavaṇaśca pēyaḥ||85||  
 
sanāgarājājivacāyavānīkṣāraḥ sukhōṣṇō lavaṇaśca pēyaḥ||85||  
    
pathyāśaṭīpauṣkarapañcakōlāt samātuluṅgādyamakēna kalkaḥ|  
 
pathyāśaṭīpauṣkarapañcakōlāt samātuluṅgādyamakēna kalkaḥ|  
 +
 
guḍaprasannālavaṇaiśca bhr̥ṣṭō hr̥tpārśvapr̥ṣṭhōdarayōniśūlē||86||  
 
guḍaprasannālavaṇaiśca bhr̥ṣṭō hr̥tpārśvapr̥ṣṭhōdarayōniśūlē||86||  
    
syāttryūṣaṇaṁ dvē triphalē sapāṭhē nidigdhikāgōkṣurakau balē dvē|  
 
syāttryūṣaṇaṁ dvē triphalē sapāṭhē nidigdhikāgōkṣurakau balē dvē|  
 +
 
r̥ddhistruṭistāmalakī svaguptā mēdē madhūkaṁ madhukaṁ sthirā ca||87||
 
r̥ddhistruṭistāmalakī svaguptā mēdē madhūkaṁ madhukaṁ sthirā ca||87||
 
   
 
   
 
śatāvarī jīvakapr̥śniparṇyau dravyairimairakṣasamaiḥ supiṣṭaiḥ|  
 
śatāvarī jīvakapr̥śniparṇyau dravyairimairakṣasamaiḥ supiṣṭaiḥ|  
 +
 
prasthaṁ ghr̥tasyēha pacēdvidhijñaḥ prasthēna dadhnā tvatha māhiṣēṇa||88||  
 
prasthaṁ ghr̥tasyēha pacēdvidhijñaḥ prasthēna dadhnā tvatha māhiṣēṇa||88||  
    
mātrāṁ palaṁ cārdhapalaṁ picuṁ vā prayōjayēnmākṣikasamprayuktām|  
 
mātrāṁ palaṁ cārdhapalaṁ picuṁ vā prayōjayēnmākṣikasamprayuktām|  
 +
 
śvāsē sakāsē tvatha pāṇḍurōgē halīmakē hr̥dgrahaṇīpradōṣē||89||
 
śvāsē sakāsē tvatha pāṇḍurōgē halīmakē hr̥dgrahaṇīpradōṣē||89||
    
tailaM sasauvIrakamastutakraM vAte prapeyaM lavaNaM sukhoShNam |  
 
tailaM sasauvIrakamastutakraM vAte prapeyaM lavaNaM sukhoShNam |  
 +
 
mUtrAmbusiddhaM lavaNaishca tailamAnAhagulmArtihRudAmayaghnam ||81||  
 
mUtrAmbusiddhaM lavaNaishca tailamAnAhagulmArtihRudAmayaghnam ||81||  
    
punarnavAM dAru sapa~jcamUlaM rAsnAM yavAn bilvakulatthakolam |  
 
punarnavAM dAru sapa~jcamUlaM rAsnAM yavAn bilvakulatthakolam |  
 +
 
paktvA jale tena vipAcya tailamabhya~ggapAne~anilahRudgadadhnam ||82||  
 
paktvA jale tena vipAcya tailamabhya~ggapAne~anilahRudgadadhnam ||82||  
    
harItakInAgarapuShkarAhvairvayaHkayasthAlavaNaishca kalkaiH |  
 
harItakInAgarapuShkarAhvairvayaHkayasthAlavaNaishca kalkaiH |  
 +
 
sahi~ggubhiH sAdhitamagryasarpirgulme sahRutpArshvagade~anilotthe ||83||  
 
sahi~ggubhiH sAdhitamagryasarpirgulme sahRutpArshvagade~anilotthe ||83||  
    
sapuShkarAhvaM phalapUramUlaM mahauShadhaM shaTyabhayA ca kalkAH |  
 
sapuShkarAhvaM phalapUramUlaM mahauShadhaM shaTyabhayA ca kalkAH |  
 +
 
kShArAmbusarpirlavaNairvimishrAH syurvAtahRudrogavikartikAghnAH ||84||  
 
kShArAmbusarpirlavaNairvimishrAH syurvAtahRudrogavikartikAghnAH ||84||  
    
kvAthaH kRutaH pauShkaramAtulu~ggapalAshabhUtIkashaTIsurAhvaiH |  
 
kvAthaH kRutaH pauShkaramAtulu~ggapalAshabhUtIkashaTIsurAhvaiH |  
 +
 
sanAgarAjAjivacAyavAnIkShAraH sukhoShNo lavaNashca peyaH ||85||  
 
sanAgarAjAjivacAyavAnIkShAraH sukhoShNo lavaNashca peyaH ||85||  
    
pathyAshaTIpauShkarapa~jcakolAt samAtulu~ggAdyamakena kalkaH |  
 
pathyAshaTIpauShkarapa~jcakolAt samAtulu~ggAdyamakena kalkaH |  
 +
 
guDaprasannAlavaNaishca bhRuShTo hRutpArshvapRuShThodarayonishUle ||86||  
 
guDaprasannAlavaNaishca bhRuShTo hRutpArshvapRuShThodarayonishUle ||86||  
    
syAttryUShaNaM dve triphale sapAThe nidigdhikAgokShurakau bale dve |  
 
syAttryUShaNaM dve triphale sapAThe nidigdhikAgokShurakau bale dve |  
 +
 
RuddhistruTistAmalakI svaguptA mede madhUkaM madhukaM sthirA ca ||87||  
 
RuddhistruTistAmalakI svaguptA mede madhUkaM madhukaM sthirA ca ||87||  
    
shatAvarI jIvakapRushniparNyau dravyairimairakShasamaiH supiShTaiH |  
 
shatAvarI jIvakapRushniparNyau dravyairimairakShasamaiH supiShTaiH |  
 +
 
prasthaM ghRutasyeha pacedvidhij~jaH prasthena dadhnA tvatha mAhiSheNa ||88||  
 
prasthaM ghRutasyeha pacedvidhij~jaH prasthena dadhnA tvatha mAhiSheNa ||88||  
    
mAtrAM palaM cArdhapalaM picuM vA prayojayenmAkShikasamprayuktAm |  
 
mAtrAM palaM cArdhapalaM picuM vA prayojayenmAkShikasamprayuktAm |  
 +
 
shvAse sakAse tvatha pANDuroge halImake hRudgrahaNIpradoShe ||89||
 
shvAse sakAse tvatha pANDuroge halImake hRudgrahaNIpradoShe ||89||
 +
</div></div>
 
   
 
   
Treatment of ''vataja hridroga'':
  −
   
#Oil, ''sauviraka, mastu'' (curd water/whey), buttermilk, along with salt to be consumed in lukewarm form.
 
#Oil, ''sauviraka, mastu'' (curd water/whey), buttermilk, along with salt to be consumed in lukewarm form.
 
#Medicated oil prepared out of cow’s urine, water and salt cures flatulence, ''gulma'' (lump like feeling in abdomen), abdominal pain and heart disease. [81]
 
#Medicated oil prepared out of cow’s urine, water and salt cures flatulence, ''gulma'' (lump like feeling in abdomen), abdominal pain and heart disease. [81]
Line 1,214: Line 1,541:  
One ''prasta'' of ghee and buffalo’s curd to be added and cook all the above together and taken in dose of one ''pala'', mixed with half ''pala'' of honey. It useful in dyspnea, cough, anemia, ''halimaka'' (type of jaundice), heart disease and disorders of ''grahani'' (malabsorption syndrome) [86-89]
 
One ''prasta'' of ghee and buffalo’s curd to be added and cook all the above together and taken in dose of one ''pala'', mixed with half ''pala'' of honey. It useful in dyspnea, cough, anemia, ''halimaka'' (type of jaundice), heart disease and disorders of ''grahani'' (malabsorption syndrome) [86-89]
   −
==== Treatment of ''paittika hridroga'' ====
+
===== Treatment of [[pitta]]ja hridroga =====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
शीताःप्रदेहाःपरिषेचनानितथाविरेकोहृदिपित्तदुष्टे|  
 
शीताःप्रदेहाःपरिषेचनानितथाविरेकोहृदिपित्तदुष्टे|  
 +
 
द्राक्षासिताक्षौद्रपरूषकैःस्याच्छुद्धेतुपित्तापहमन्नपानम्||९०||  
 
द्राक्षासिताक्षौद्रपरूषकैःस्याच्छुद्धेतुपित्तापहमन्नपानम्||९०||  
    
यष्ट्याह्विकातिक्तकरोहिणीभ्यांकल्कंपिबेच्चापिसिताजलेन|  
 
यष्ट्याह्विकातिक्तकरोहिणीभ्यांकल्कंपिबेच्चापिसिताजलेन|  
 +
 
क्षतेचसर्पींषिहितानिसर्पिर्गुडाश्चयेतान्प्रसमीक्ष्यसम्यक्||९१||  
 
क्षतेचसर्पींषिहितानिसर्पिर्गुडाश्चयेतान्प्रसमीक्ष्यसम्यक्||९१||  
    
दद्याद्भिषग्धन्वरसांश्चगव्यक्षीराशिनांपित्तहृदामयेषु|  
 
दद्याद्भिषग्धन्वरसांश्चगव्यक्षीराशिनांपित्तहृदामयेषु|  
 +
 
तैरेवसर्वेप्रशमंप्रयान्तिपित्तामयाःशोणितसंश्रयाये||९२||  
 
तैरेवसर्वेप्रशमंप्रयान्तिपित्तामयाःशोणितसंश्रयाये||९२||  
    
द्राक्षाबलाश्रेयसिशर्कराभिःखर्जूरवीरर्षभकोत्पलैश्च|  
 
द्राक्षाबलाश्रेयसिशर्कराभिःखर्जूरवीरर्षभकोत्पलैश्च|  
 +
 
काकोलिमेदायुगजीवकैश्चक्षीरेणसिद्धंमहिषीघृतंस्यात्||९३||  
 
काकोलिमेदायुगजीवकैश्चक्षीरेणसिद्धंमहिषीघृतंस्यात्||९३||  
    
कशेरुकाशैवलशृङ्गवेरप्रपौण्डरीकंमधुकंबिसस्य|  
 
कशेरुकाशैवलशृङ्गवेरप्रपौण्डरीकंमधुकंबिसस्य|  
 +
 
ग्रन्थिश्चसर्पिःपयसापचेत्तैःक्षौद्रान्वितंपित्तहृदामयघ्नम्||९४||  
 
ग्रन्थिश्चसर्पिःपयसापचेत्तैःक्षौद्रान्वितंपित्तहृदामयघ्नम्||९४||  
    
स्थिरादिकल्कैःपयसाचसिद्धंद्राक्षारसेनेक्षुरसेनवाऽपि|  
 
स्थिरादिकल्कैःपयसाचसिद्धंद्राक्षारसेनेक्षुरसेनवाऽपि|  
 +
 
सर्पिर्हितंस्वादुफलेक्षुजाश्चरसाःसुशीताहृदिपित्तदुष्टे||९५||
 
सर्पिर्हितंस्वादुफलेक्षुजाश्चरसाःसुशीताहृदिपित्तदुष्टे||९५||
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
śītāḥ pradēhāḥ pariṣēcanāni tathā virēkō hr̥di pittaduṣṭē|  
 
śītāḥ pradēhāḥ pariṣēcanāni tathā virēkō hr̥di pittaduṣṭē|  
 +
 
drākṣāsitākṣaudraparūṣakaiḥ syācchuddhē tu pittāpahamannapānam||90||  
 
drākṣāsitākṣaudraparūṣakaiḥ syācchuddhē tu pittāpahamannapānam||90||  
    
yaṣṭyāhvikātiktakarōhiṇībhyāṁ  kalkaṁ pibēccāpi sitājalēna|  
 
yaṣṭyāhvikātiktakarōhiṇībhyāṁ  kalkaṁ pibēccāpi sitājalēna|  
 +
 
kṣatē ca sarpīṁṣi hitāni sarpirguḍāśca yē tān prasamīkṣya samyak||91||  
 
kṣatē ca sarpīṁṣi hitāni sarpirguḍāśca yē tān prasamīkṣya samyak||91||  
    
dadyādbhiṣagdhanvarasāṁśca gavyakṣīrāśināṁ pittahr̥dāmayēṣu|  
 
dadyādbhiṣagdhanvarasāṁśca gavyakṣīrāśināṁ pittahr̥dāmayēṣu|  
 +
 
tairēva sarvē praśamaṁ prayānti pittāmayāḥ śōṇitasaṁśrayā yē||92||  
 
tairēva sarvē praśamaṁ prayānti pittāmayāḥ śōṇitasaṁśrayā yē||92||  
    
drākṣābalāśrēyasiśarkarābhiḥ kharjūravīrarṣabhakōtpalaiśca|  
 
drākṣābalāśrēyasiśarkarābhiḥ kharjūravīrarṣabhakōtpalaiśca|  
 +
 
kākōlimēdāyugajīvakaiśca kṣīrēṇa siddhaṁ mahiṣīghr̥taṁ syāt||93||  
 
kākōlimēdāyugajīvakaiśca kṣīrēṇa siddhaṁ mahiṣīghr̥taṁ syāt||93||  
    
kaśērukāśaivalaśr̥ṅgavēraprapauṇḍarīkaṁ madhukaṁ bisasya|  
 
kaśērukāśaivalaśr̥ṅgavēraprapauṇḍarīkaṁ madhukaṁ bisasya|  
 +
 
granthiśca sarpiḥ payasā pacēttaiḥ kṣaudrānvitaṁ pittahr̥dāmayaghnam||94||  
 
granthiśca sarpiḥ payasā pacēttaiḥ kṣaudrānvitaṁ pittahr̥dāmayaghnam||94||  
    
sthirādikalkaiḥ payasā ca siddhaṁ drākṣārasēnēkṣurasēna vā'pi|  
 
sthirādikalkaiḥ payasā ca siddhaṁ drākṣārasēnēkṣurasēna vā'pi|  
 +
 
sarpirhitaṁ svāduphalēkṣujāśca rasāḥ suśītā hr̥di pittaduṣṭē||95||  
 
sarpirhitaṁ svāduphalēkṣujāśca rasāḥ suśītā hr̥di pittaduṣṭē||95||  
    
shItAH pradehAH pariShecanAni tathA vireko hRudi pittaduShTe |  
 
shItAH pradehAH pariShecanAni tathA vireko hRudi pittaduShTe |  
 +
 
drAkShAsitAkShaudraparUShakaiH syAcchuddhe tu pittApahamannapAnam ||90||  
 
drAkShAsitAkShaudraparUShakaiH syAcchuddhe tu pittApahamannapAnam ||90||  
    
yaShTyAhvikAtiktakarohiNIbhyAM kalkaM pibeccApi sitAjalena |  
 
yaShTyAhvikAtiktakarohiNIbhyAM kalkaM pibeccApi sitAjalena |  
 +
 
kShate ca sarpIMShi hitAni sarpirguDAshca ye tAn prasamIkShya samyak ||91||  
 
kShate ca sarpIMShi hitAni sarpirguDAshca ye tAn prasamIkShya samyak ||91||  
    
dadyAdbhiShagdhanvarasAMshca gavyakShIrAshinAM pittahRudAmayeShu |  
 
dadyAdbhiShagdhanvarasAMshca gavyakShIrAshinAM pittahRudAmayeShu |  
 +
 
taireva sarve prashamaM prayAnti pittAmayAH shoNitasaMshrayA ye ||92||  
 
taireva sarve prashamaM prayAnti pittAmayAH shoNitasaMshrayA ye ||92||  
    
drAkShAbalAshreyasisharkarAbhiH kharjUravIrarShabhakotpalaishca |  
 
drAkShAbalAshreyasisharkarAbhiH kharjUravIrarShabhakotpalaishca |  
 +
 
kAkolimedAyugajIvakaishca kShIreNa siddhaM mahiShIghRutaM syAt ||93||  
 
kAkolimedAyugajIvakaishca kShIreNa siddhaM mahiShIghRutaM syAt ||93||  
    
kasherukAshaivalashRu~ggaveraprapauNDarIkaM madhukaM bisasya |  
 
kasherukAshaivalashRu~ggaveraprapauNDarIkaM madhukaM bisasya |  
 +
 
granthishca sarpiH payasA pacettaiH kShaudrAnvitaM pittahRudAmayaghnam ||94||  
 
granthishca sarpiH payasA pacettaiH kShaudrAnvitaM pittahRudAmayaghnam ||94||  
    
sthirAdikalkaiH payasA ca siddhaM drAkShArasenekShurasena vA~api |  
 
sthirAdikalkaiH payasA ca siddhaM drAkShArasenekShurasena vA~api |  
 +
 
sarpirhitaM svAduphalekShujAshca rasAH sushItA hRudi pittaduShTe ||95||
 
sarpirhitaM svAduphalekShujAshca rasAH sushItA hRudi pittaduShTe ||95||
 +
</div></div>
   −
===== Treatment of ''paittika hridroga'' =====
+
In case of aggravated [[pitta]] [[dosha]]:
 
  −
In case of aggravated ''pitta dosha'':
     −
#Cold anointings, affusion and purgation therapy is indicated. After purgation the patient is advised, ''pitta'' -alleviating diet combined with ''draksha'', sugar,honey and ''parusaka''. [90]
+
#Cold anointings, affusion and purgation therapy is indicated. After purgation the patient is advised, [[pitta]] -alleviating diet combined with ''draksha'', sugar,honey and ''parusaka''. [90]
 
#Patient can also consume the paste of ''yastimadhu'' and ''katu rohini'' along with sugar water.
 
#Patient can also consume the paste of ''yastimadhu'' and ''katu rohini'' along with sugar water.
 
#In case of chest wound after proper examination the medicated ''ghrita'' and the recipes of ''sarpirguda'' are used [91]
 
#In case of chest wound after proper examination the medicated ''ghrita'' and the recipes of ''sarpirguda'' are used [91]
#In ''pittaja hridroga'', the patient should be kept on diet of soup of wild animals prepared out of cow’s milk.By this all ''pittaja'' disorders located blood (diseases pertaining to the bloodstream) get pacified.[92]
+
#In [[pitta]]ja hridroga, the patient should be kept on diet of soup of wild animals prepared out of cow’s milk.By this all [[pitta]]ja disorders located blood (diseases pertaining to the bloodstream) get pacified.[92]
#Formulas useful in ''pittaja'' heart disease: medicated ghee prepared by buffalo’s ghee and milk
+
#Formulas useful in [[pitta]]ja heart disease: medicated ghee prepared by buffalo’s ghee and milk
 
#Buffalo’s ghee along with milk and Paste of ''draksha, bala, sreyasi'' (''rasna'') and ''sarkara''
 
#Buffalo’s ghee along with milk and Paste of ''draksha, bala, sreyasi'' (''rasna'') and ''sarkara''
 
#Buffalo’s ghee along with milk, ''kharjura, vira, rishabhaka'' and ''utpala''
 
#Buffalo’s ghee along with milk, ''kharjura, vira, rishabhaka'' and ''utpala''
Line 1,286: Line 1,632:  
#Cold juice of sweet fruits or sugar cane is useful in ''paittika hridroga''.[95]
 
#Cold juice of sweet fruits or sugar cane is useful in ''paittika hridroga''.[95]
   −
==== Treatment of ''kaphaja hridroga'' ====
+
===== Treatment of [[kapha]]ja hridroga =====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
स्विन्नस्यवान्तस्यविलङ्घितस्यक्रियाकफघ्नीकफमर्मरोगे|  
 
स्विन्नस्यवान्तस्यविलङ्घितस्यक्रियाकफघ्नीकफमर्मरोगे|  
 +
 
कौलत्थधान्यैश्चरसैर्ववान्नंपानानितीक्ष्णानिचशङ्कराणि||९६||  
 
कौलत्थधान्यैश्चरसैर्ववान्नंपानानितीक्ष्णानिचशङ्कराणि||९६||  
 +
 
मूत्रेशृताःकट्फलशृङ्गवेरपीतद्रुपथ्यातिविषाःप्रदेयाः|  
 
मूत्रेशृताःकट्फलशृङ्गवेरपीतद्रुपथ्यातिविषाःप्रदेयाः|  
 +
 
कृष्णाशटीपुष्करमूलरास्नावचाभयानागरचूर्णकं[च||९७||  
 
कृष्णाशटीपुष्करमूलरास्नावचाभयानागरचूर्णकं[च||९७||  
 +
 
उदुम्बराश्वत्थवटार्जुनाख्येपालाशरौहीतकखादिरेच|  
 
उदुम्बराश्वत्थवटार्जुनाख्येपालाशरौहीतकखादिरेच|  
 +
 
क्वाथेत्रिवृत्त्र्यूषणचूर्णसिद्धोलेहःकफघ्नोऽशिशिराम्बुयुक्तः||९८||  
 
क्वाथेत्रिवृत्त्र्यूषणचूर्णसिद्धोलेहःकफघ्नोऽशिशिराम्बुयुक्तः||९८||  
शिलाह्वयंवाभिषगप्रमत्तःप्रयोजयेत्कल्पविधानदिष्टम्|प्राशं तथाऽऽगस्त्यमथापि लेहं रसायनं ब्राह्ममथामलक्याः||९९||  
+
 
 +
शिलाह्वयंवाभिषगप्रमत्तःप्रयोजयेत्कल्पविधानदिष्टम्|
 +
 
 +
प्राशं तथाऽऽगस्त्यमथापि लेहं रसायनं ब्राह्ममथामलक्याः||९९||  
 +
<div class="mw-collapsible-content">
 +
 
 
svinnasya vāntasya vilaṅghitasya kriyā kaphaghnī kaphamarmarōgē|  
 
svinnasya vāntasya vilaṅghitasya kriyā kaphaghnī kaphamarmarōgē|  
 +
 
kaulatthadhānyaiśca rasairvavānnaṁ pānāni tīkṣṇāni ca [1] śaṅkarāṇi||96||  
 
kaulatthadhānyaiśca rasairvavānnaṁ pānāni tīkṣṇāni ca [1] śaṅkarāṇi||96||  
 +
 
mūtrē śr̥tāḥ kaṭphalaśr̥ṅgavērapītadrupathyātiviṣāḥ pradēyāḥ|  
 
mūtrē śr̥tāḥ kaṭphalaśr̥ṅgavērapītadrupathyātiviṣāḥ pradēyāḥ|  
 +
 
kr̥ṣṇāśaṭīpuṣkaramūlarāsnāvacābhayānāgaracūrṇakaṁ [2] ca||97||  
 
kr̥ṣṇāśaṭīpuṣkaramūlarāsnāvacābhayānāgaracūrṇakaṁ [2] ca||97||  
 +
 
udumbarāśvatthavaṭārjunākhyē pālāśarauhītakakhādirē ca|  
 
udumbarāśvatthavaṭārjunākhyē pālāśarauhītakakhādirē ca|  
 +
 
kvāthē trivr̥ttryūṣaṇacūrṇasiddhō lēhaḥ kaphaghnō'śiśirāmbuyuktaḥ||98||  
 
kvāthē trivr̥ttryūṣaṇacūrṇasiddhō lēhaḥ kaphaghnō'śiśirāmbuyuktaḥ||98||  
 +
 
śilāhvayaṁ vā bhiṣagapramattaḥ prayōjayēt kalpavidhānadiṣṭam|  
 
śilāhvayaṁ vā bhiṣagapramattaḥ prayōjayēt kalpavidhānadiṣṭam|  
 +
 
prāśaṁ tathā''gastyamathāpi lēhaṁ rasāyanaṁ brāhmamathāmalakyāḥ||99||  
 
prāśaṁ tathā''gastyamathāpi lēhaṁ rasāyanaṁ brāhmamathāmalakyāḥ||99||  
    
svinnasya vAntasya vila~gghitasya kriyA kaphaghnI kaphamarmaroge |  
 
svinnasya vAntasya vila~gghitasya kriyA kaphaghnI kaphamarmaroge |  
 +
 
kaulatthadhAnyaishca rasairvavAnnaM pAnAni tIkShNAni ca [1] sha~gkarANi ||96||  
 
kaulatthadhAnyaishca rasairvavAnnaM pAnAni tIkShNAni ca [1] sha~gkarANi ||96||  
 +
 
mUtre shRutAH kaTphalashRu~ggaverapItadrupathyAtiviShAH pradeyAH |  
 
mUtre shRutAH kaTphalashRu~ggaverapItadrupathyAtiviShAH pradeyAH |  
 +
 
kRuShNAshaTIpuShkaramUlarAsnAvacAbhayAnAgaracUrNakaM [2] ca ||97||  
 
kRuShNAshaTIpuShkaramUlarAsnAvacAbhayAnAgaracUrNakaM [2] ca ||97||  
 +
 
udumbarAshvatthavaTArjunAkhye pAlAsharauhItakakhAdire ca |  
 
udumbarAshvatthavaTArjunAkhye pAlAsharauhItakakhAdire ca |  
 +
 
kvAthe trivRuttryUShaNacUrNasiddho lehaH kaphaghno~ashishirAmbuyuktaH ||98||  
 
kvAthe trivRuttryUShaNacUrNasiddho lehaH kaphaghno~ashishirAmbuyuktaH ||98||  
 +
 
shilAhvayaM vA bhiShagapramattaH prayojayet kalpavidhAnadiShTam |  
 
shilAhvayaM vA bhiShagapramattaH prayojayet kalpavidhAnadiShTam |  
 +
 
prAshaM tathA~a~agastyamathApi lehaM rasAyanaM brAhmamathAmalakyAH ||99||
 
prAshaM tathA~a~agastyamathApi lehaM rasAyanaM brAhmamathAmalakyAH ||99||
 +
</div></div>
 +
 +
Treatment should be done after the administration of fomentation/ sudation, therapeutic emesis and fasting therapies.
 +
 +
Diet: Barley is to be taken as food along with the juice of ''kulattha'' and ''dhanyaka''.
 +
 +
Drinks with sharp (''tikshna'') attribute are wholesome. [96]
 +
 +
Formulas useful in [[kapha]]ja heart disease:
 +
 +
#Boil together ''katphala, sunthi, daruharidra, haritaki, ativisha'' and cow’s urine.
 +
#Powder of ''pippali, sati, puskaramula, rasna, vacha, haritaki, sunthi'' [97]
 +
#Decoction (three part) of ''udumbara, asvattha, vata, arjuna, palasa, rohitaka, khadira'' and powder of ''trivrita, trikatu''(''shunti ,maricha, pippali'') and made into a linctus (''lehya'').Taken with warm water cures [[kapha]]ja hridroga''. [98]
 +
 +
====== ''Rasayanas'' for [[kapha]]ja hridroga  ======
    +
An expert physician may also administer ''silajatu'' according to the method prescribed in [[rasayana]] section to get its rejuvenating effect. ''Chyavanaprasha, agastyaharitaki, brahma rasayana'' or ''amalaki rasayana'' may also be used for the patient suffering from [[kapha]]ja type of ''hridroga''. [99]
   −
General treatment of kaphaja hridroga:
+
===== Treatment of tri[[dosha]]ja/sannipatika hridroga =====
Treatment should be done after the administration of fomentation/ sudation, therapeutic emesis and fasting therapies.
+
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
Diet: Barley is to be taken as food along with the juice of kulattha and dhanyaka.
  −
Drinks with sharp (tikshna) attribute are wholesome. [96]
  −
Formulas useful in kaphaja heart disease:
  −
1. Boil together katphala, sunthi, daruharidra, haritaki, ativisa and cow’s urine.
  −
2. Powder of pippali, sati, puskaramula, rasna, vaca, haritaki, sunthi [97]
  −
3. Decoction (three part) of udumbara, asvattha, vāta, arjuna, palasa, rohitaka, khadira and powder of trivrit, trikatu(shunti ,maricha, pippali) and made into a linctus (lehya).Taken with warm water cures kaphaja hridroga. [98]
  −
Rasayanas for kaphaja hridroga:
  −
An expert physician may also administer silajatu according to the method prescribed in “rasayana” section to get its rejuvenating effect. Chyavanaprasha, agastyaharitaki, brahma rasayana or amalaki rasayana may also be used for the patient suffering from kaphaja type of hridrōga. [99]
     −
Treatment of tridoshja/sannipatika hridroga:
   
त्रिदोषजेलङ्घनमादितःस्यादन्नंचसर्वेषुहितंविधेयम्|  
 
त्रिदोषजेलङ्घनमादितःस्यादन्नंचसर्वेषुहितंविधेयम्|  
 +
 
हीनातिमध्यत्वमवेक्ष्यचैवकार्यंत्रयाणामपिकर्मशस्तम्||१००||
 
हीनातिमध्यत्वमवेक्ष्यचैवकार्यंत्रयाणामपिकर्मशस्तम्||१००||
 +
<div class="mw-collapsible-content">
 +
 
tridōṣajē laṅghanamāditaḥ syādannaṁ ca sarvēṣu hitaṁ vidhēyam|  
 
tridōṣajē laṅghanamāditaḥ syādannaṁ ca sarvēṣu hitaṁ vidhēyam|  
 +
 
hīnātimadhyatvamavēkṣya caiva kāryaṁ trayāṇāmapi karma śastam||100||
 
hīnātimadhyatvamavēkṣya caiva kāryaṁ trayāṇāmapi karma śastam||100||
    
tridoṣhaje la~gghanamAditaH syAdannaM ca sarveShu hitaM vidheyam |  
 
tridoṣhaje la~gghanamAditaH syAdannaM ca sarveShu hitaM vidheyam |  
 +
 
hInAtimadhyatvamavekShya caiva kAryaM trayANAmapi karma shastam ||100||
 
hInAtimadhyatvamavekShya caiva kAryaM trayANAmapi karma shastam ||100||
 +
</div></div>
   −
General treatment in tridoṣhaja/sannipatika hridroga:
+
#Firstly [[langhana]] (fasting therapy)
1) Firstly langhana (fasting therapy)
+
#Diet which alleviates all the three [[dosha]] to be advised.
2) Diet which alleviates all the three doṣha to be advised.
+
#Treatment of the three [[dosha]] should be done after determining their relative degree (mild, moderate or severe aggravation) and appropriate therapeutic measures should be adopted depending on predominance to eliminate them. [100]
3) Treatment of the three doṣha should be done after determining their relative degree (mild, moderate or severe aggravation) and appropriate therapeutic measures should be adopted depending on predominance to eliminate them. [100]
      +
===== Treatment of non-cardiac chest pain =====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
   −
Treatment of non-cardiac chest pain:
   
भुक्तेऽधिकंजीर्यतिशूलमल्पंजीर्णेस्थितंचेत्सुरदारुकुष्ठम्|  
 
भुक्तेऽधिकंजीर्यतिशूलमल्पंजीर्णेस्थितंचेत्सुरदारुकुष्ठम्|  
सतिल्वकंद्वेलवणेविडङ्गमुष्णाम्बुनासातिविषंपिबेत्सः||१०१||  
+
 
 +
सतिल्वकंद्वेलवणेविडङ्गमुष्णाम्बुनासातिविषंपिबेत्सः||१०१||
 +
 
जीर्णेऽधिकेस्नेहविरेचनंस्यात्फलैर्विरेच्योयदिजीर्यतिस्यात्|  
 
जीर्णेऽधिकेस्नेहविरेचनंस्यात्फलैर्विरेच्योयदिजीर्यतिस्यात्|  
 +
 
त्रिष्वेवकालेष्वधिकेतुशूलेतीक्ष्णंहितंमूलविरेचनंस्यात्||१०२||  
 
त्रिष्वेवकालेष्वधिकेतुशूलेतीक्ष्णंहितंमूलविरेचनंस्यात्||१०२||  
 +
 
प्रायोऽनिलोरुद्धगतिःप्रकुप्यत्यामाशयेशोधनमेवतस्मात्|  
 
प्रायोऽनिलोरुद्धगतिःप्रकुप्यत्यामाशयेशोधनमेवतस्मात्|  
 +
 
कार्यंतथालङ्घनपाचनंच..... |१०३|
 
कार्यंतथालङ्घनपाचनंच..... |१०३|
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
bhuktē'dhikaṁ jīryati śūlamalpaṁ jīrṇē sthitaṁ cēt suradārukuṣṭham|  
 
bhuktē'dhikaṁ jīryati śūlamalpaṁ jīrṇē sthitaṁ cēt suradārukuṣṭham|  
 +
 
satilvakaṁ dvē lavaṇē viḍaṅgamuṣṇāmbunā sātiviṣaṁ pibēt saḥ||101||  
 
satilvakaṁ dvē lavaṇē viḍaṅgamuṣṇāmbunā sātiviṣaṁ pibēt saḥ||101||  
 +
 
jīrṇē'dhikē snēhavirēcanaṁ syāt phalairvirēcyō yadi jīryati syāt|  
 
jīrṇē'dhikē snēhavirēcanaṁ syāt phalairvirēcyō yadi jīryati syāt|  
triṣvēva kālēṣvadhikē tu śūlē tīkṣṇaṁ hitaṁ mūlavirēcanaṁ syāt||102||  
+
 
 +
triṣvēva kālēṣvadhikē tu śūlē tīkṣṇaṁ hitaṁ mūlavirēcanaṁ syāt||102||
 +
 
prāyō'nilō ruddhagatiḥ prakupyatyāmāśayē śōdhanamēva tasmāt|  
 
prāyō'nilō ruddhagatiḥ prakupyatyāmāśayē śōdhanamēva tasmāt|  
 +
 
kāryaṁ tathā laṅghanapācanaṁ ca ...|103|  
 
kāryaṁ tathā laṅghanapācanaṁ ca ...|103|  
    
bhukte~adhikaM jIryati shUlamalpaM jIrNe sthitaM cet suradArukuShTham |  
 
bhukte~adhikaM jIryati shUlamalpaM jIrNe sthitaM cet suradArukuShTham |  
 +
 
satilvakaM dve lavaNe viDa~ggamuShNAmbunA sAtiviShaM pibet saH ||101||  
 
satilvakaM dve lavaNe viDa~ggamuShNAmbunA sAtiviShaM pibet saH ||101||  
 +
 
jIrNe~adhike snehavirecanaM syAt phalairvirecyo yadi jIryati syAt |  
 
jIrNe~adhike snehavirecanaM syAt phalairvirecyo yadi jIryati syAt |  
 +
 
triShveva kAleShvadhike tu shUle tIkShNaM hitaM mUlavirecanaM syAt ||102||  
 
triShveva kAleShvadhike tu shUle tIkShNaM hitaM mUlavirecanaM syAt ||102||  
 +
 
prAyo~anilo ruddhagatiH prakupyatyAmAshaye shodhanameva tasmAt |  
 
prAyo~anilo ruddhagatiH prakupyatyAmAshaye shodhanameva tasmAt |  
 +
 
kAryaM tathA la~gghanapAcanaM ca..... |103|
 
kAryaM tathA la~gghanapAcanaM ca..... |103|
 +
</div></div>
 +
 +
If pain (in the cardiac region) aggravates on consumption of food, demises during digestion and relieved on empty stomach, the patient should be given (powder of) ''devadaru, kustha, tilvaka,'' two salts (''saindhava, sauvarchala''), ''vidanga'' and ''ativisha'' along with hot water. [101]
 +
 +
If pain aggravates on empty stomach (on digestion of food) unctuous purgative therapy should be administered. If pain aggravates during digestion then patient should be purgated with fruits. If the pain is intense and appears in all the periods (before, during and after digestion) then, the patient should be given strong (''tiksna'') purgation/drastic purgation therapy containing roots [102]
 +
 +
Often [[vata]] gets aggravated due to the obstruction in its movement in the ''amashaya'' (stomach including small intestine). Hence purgative measures should be adopted along with [[langhana]] (fasting therapy) and [[pachana]] (carminative therapy). [103]
 +
 +
===== Treatment of ''krimija hridroga'' =====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
   −
If pain (in the cardiac region) aggravates on consumption of food, demises during digestion and relieved on empty stomach, the patient should be given (powder of) devadaru, kustha, tilvaka, two salts (saindhava, sauvarcala), vidanga and ativisa along with hot water. [101]
+
... सर्वंकृमिघ्नंकृमिहृद्गदेच||१०३||
If pain aggravates on empty stomach (on digestion of food) unctuous purgative therapy should be administered. If pain aggravates during digestion then patient should be purgated with fruits. If the pain is intense and appears in all the periods (before, during and after digestion) then, the patient should be given strong (tiksna) purgation/drastic purgation therapy containing roots [102]
+
Often vāta gets aggravated due to the obstruction in its movement in the amashaya (stomach including small intestine). Hence purgative measures should be adopted along with langhana (fasting therapy) and pachana (carminative therapy). [103]
  −
Treatment of krimija hridroga:
  −
... सर्वंकृमिघ्नंकृमिहृद्गदेच||१०३||  
   
इतिहृद्रोगचिकित्सा|
 
इतिहृद्रोगचिकित्सा|
 +
<div class="mw-collapsible-content">
 +
 
... sarvaM kRumighnaM kRumihRudgade ca ||103||  
 
... sarvaM kRumighnaM kRumihRudgade ca ||103||  
 +
 
iti hRudrogacikitsA |
 
iti hRudrogacikitsA |
... sarvaṁ kr̥mighnaṁ kr̥mihr̥dgadē ca||103||  
+
 
 +
... sarvaṁ kr̥mighnaṁ kr̥mihr̥dgadē ca||103||  
 +
 
 
iti hr̥drōgacikitsā|  
 
iti hr̥drōgacikitsā|  
 +
</div></div>
 +
 +
General Treatment for ''krimi hridroga'' (heart disease caused by micro organisms): all anthelmintic measures (all measures of destruction of these micro-organisms) should be applied.
   −
General Treatment for krmi hridroga (heart disease caused by micro organisms): all anthelmintic measures (all measures of destruction of these micro-organisms) should be applied.
+
Thus ends the description of treatment of ''hridroga'' (heart disease) [103]
Thus ends the description of treatment of hridrōga (heart disease) [103]
      +
==== Diseases of Head and neck ====
 +
===== Diseases of nose =====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
   −
Diseases of Head and neck
  −
(Nasal disorders):
   
सन्धारणाजीर्णरजोतिभाष्यक्रोधर्तुवैषम्यशिरोभितापैः|  
 
सन्धारणाजीर्णरजोतिभाष्यक्रोधर्तुवैषम्यशिरोभितापैः|  
 +
 
प्रजागरातिस्वपनाम्बुशीतैरवश्ययामैथुनबाष्पधूमैः||१०४||  
 
प्रजागरातिस्वपनाम्बुशीतैरवश्ययामैथुनबाष्पधूमैः||१०४||  
 +
 
संस्त्यानदोषेशिरसिप्रवृद्धोवायुःप्रतिश्यायमुदीरयेत्तु|  
 
संस्त्यानदोषेशिरसिप्रवृद्धोवायुःप्रतिश्यायमुदीरयेत्तु|  
 +
 
घ्राणार्तितोदौक्षवथुर्जलाभःस्रावोऽनिलात्सस्वरमूर्धरोगः||१०५||  
 
घ्राणार्तितोदौक्षवथुर्जलाभःस्रावोऽनिलात्सस्वरमूर्धरोगः||१०५||  
 +
 
नासाग्रपाकज्वरवक्त्रशोषतृष्णोष्णपीतस्रवणानिपित्तात्|  
 
नासाग्रपाकज्वरवक्त्रशोषतृष्णोष्णपीतस्रवणानिपित्तात्|  
 +
 
कासारुचिस्रावघनप्रसेकाःकफाद्गुरुःस्रोतसिचापिकण्डूः||१०६||  
 
कासारुचिस्रावघनप्रसेकाःकफाद्गुरुःस्रोतसिचापिकण्डूः||१०६||  
 +
 
सर्वाणिरूपाणितुसन्निपातात्स्युःपीनसेतीव्ररुजेऽतिदुःखे|१०७|
 
सर्वाणिरूपाणितुसन्निपातात्स्युःपीनसेतीव्ररुजेऽतिदुःखे|१०७|
 +
 
सर्वोऽतिवृद्धोऽहितभोजनात्तुदुष्टप्रतिश्यायउपेक्षितःस्यात्||१०७||  
 
सर्वोऽतिवृद्धोऽहितभोजनात्तुदुष्टप्रतिश्यायउपेक्षितःस्यात्||१०७||  
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
sandhāraṇājīrṇarajōtibhāṣyakrōdhartuvaiṣamyaśirōbhitāpaiḥ|  
 
sandhāraṇājīrṇarajōtibhāṣyakrōdhartuvaiṣamyaśirōbhitāpaiḥ|  
 +
 
prajāgarātisvapanāmbuśītairavaśyayā maithunabāṣpadhūmaiḥ||104||  
 
prajāgarātisvapanāmbuśītairavaśyayā maithunabāṣpadhūmaiḥ||104||  
 +
 
saṁstyānadōṣē śirasi pravr̥ddhō vāyuḥ pratiśyāyamudīrayēttu|  
 
saṁstyānadōṣē śirasi pravr̥ddhō vāyuḥ pratiśyāyamudīrayēttu|  
 +
 
ghrāṇārtitōdau kṣavathurjalābhaḥ srāvō'nilāt sasvaramūrdharōgaḥ||105||  
 
ghrāṇārtitōdau kṣavathurjalābhaḥ srāvō'nilāt sasvaramūrdharōgaḥ||105||  
 +
 
nāsāgrapākajwaravaktraśōṣatr̥ṣṇōṣṇapītasravaṇāni pittāt|  
 
nāsāgrapākajwaravaktraśōṣatr̥ṣṇōṣṇapītasravaṇāni pittāt|  
 +
 
kāsārucisrāvaghanaprasēkāḥ kaphādguruḥ srōtasi cāpi kaṇḍūḥ||106||  
 
kāsārucisrāvaghanaprasēkāḥ kaphādguruḥ srōtasi cāpi kaṇḍūḥ||106||  
 +
 
sarvāṇi rūpāṇi tu sannipātāt syuḥ pīnasē tīvrarujē'tiduḥkhē  |107|  
 
sarvāṇi rūpāṇi tu sannipātāt syuḥ pīnasē tīvrarujē'tiduḥkhē  |107|  
    
sandhAraNAjIrNarajotibhAShyakrodhartuvaiShamyashirobhitApaiH |  
 
sandhAraNAjIrNarajotibhAShyakrodhartuvaiShamyashirobhitApaiH |  
 +
 
prajAgarAtisvapanAmbushItairavashyayA maithunabAShpadhUmaiH ||104||  
 
prajAgarAtisvapanAmbushItairavashyayA maithunabAShpadhUmaiH ||104||  
 +
 
saMstyAnadoShe shirasi pravRuddho vAyuH pratishyAyamudIrayettu |  
 
saMstyAnadoShe shirasi pravRuddho vAyuH pratishyAyamudIrayettu |  
 +
 
ghrANArtitodau kShavathurjalAbhaH srAvo~anilAt sasvaramUrdharogaH ||105||  
 
ghrANArtitodau kShavathurjalAbhaH srAvo~anilAt sasvaramUrdharogaH ||105||  
 +
 
nAsAgrapAkajwaravaktrashoShatRuShNoShNapItasravaNAni pittAt |  
 
nAsAgrapAkajwaravaktrashoShatRuShNoShNapItasravaNAni pittAt |  
 +
 
kAsArucisrAvaghanaprasekAH kaphAdguruH srotasi cApi kaNDUH ||106||  
 
kAsArucisrAvaghanaprasekAH kaphAdguruH srotasi cApi kaNDUH ||106||  
 +
 
sarvANi rUpANi tu sannipAtAt syuH pInase tIvraruje~atiduHkhe |107|
 
sarvANi rUpANi tu sannipAtAt syuH pInase tIvraruje~atiduHkhe |107|
 +
</div></div>
 +
 +
====== Etiology and pathogenesis of ''Pratishyaya'' (coryza/Rhinitis)======
 +
 +
Suppression of natural urges, indigestion, exposure to dust, excessive speech, anger, seasonal irregularity, excessive exposure of head to the heat, awakening at night, excessive day sleep, and exposure to cold water and frost, excessive coitus, excessive weeping, exposure to smoky atmosphere. These factors lead to the manifestation of [[dosha]] in the head by aggravating [[vata]], gives rise to ''pratishyaya''. [104]
 +
 +
====== Classification and signs and symptoms of ''pratishyaya'' ======
 +
 +
Signs of [[vata]]ja-type ''pratishyaya'':
 +
 +
Severe piercing pain in nostrils, sneezing, watery discharge, hoarseness of voice and ''murdharoga'' (manifestation of various disease related to head and brain).[105]
 +
 +
Signs of [[pitta]]ja-type ''pratishyaya'':
   −
Etiology and pathogenesis of Pratisyaya (coryza/Rhinitis):
  −
Suppression of natural urges, indigestion, exposure to dust, excessive speech, anger, seasonal irregularity, excessive exposure of head to the heat, awakening at night, excessive day sleep, and exposure to cold water and frost, excessive coitus, excessive weeping, exposure to smoky atmosphere. These factors lead to the manifestation of doṣha in the head by aggravating vāta, gives rise to pratishyaya. [104]
  −
Classification and signs and symptoms of pratishyaya:
  −
Signs of vataja-type pratisyaya:
  −
Severe piercing pain in nostrils, sneezing, watery discharge, hoarseness of voice and mūrdharōga (manifestation of various disease related to head and brain).[105]
  −
Signs of pittaja-type pratisyaya:
   
Inflammation of the tip of nose, fever, dryness of mouth, thirst, hot and yellow discharge.[106]
 
Inflammation of the tip of nose, fever, dryness of mouth, thirst, hot and yellow discharge.[106]
Signs of kaphaja-type pratisyaya:
+
 
 +
Signs of [[kapha]]ja-type ''pratishyaya'':
 +
 
 
Cough anorexia, thick discharge, excessive salivation, heaviness and itching in nasal passage. [106]
 
Cough anorexia, thick discharge, excessive salivation, heaviness and itching in nasal passage. [106]
Signs of sannipatika pratishyaya (caused by aggregation of three doṣha):
+
 
 +
Signs of ''sannipatika pratishyaya'' (caused by aggregation of three [[dosha]]):
 +
 
 
All the above symptoms along with intense pain and distress. [107]
 
All the above symptoms along with intense pain and distress. [107]
+
 
Duṣṭapratiśyāya (persistent rhinitis):
+
====== ''Dushtapratishyaya'' (persistent rhinitis) ======
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
 +
 
 
ततस्तुरोगाःक्षवथुश्चनासाशोषःप्रतीनाहपरिस्रवौच|  
 
ततस्तुरोगाःक्षवथुश्चनासाशोषःप्रतीनाहपरिस्रवौच|  
 +
 
घ्राणस्यपूतित्वमपीनसश्चसपाकशोथार्बुदपूयरक्ताः||१०८||  
 
घ्राणस्यपूतित्वमपीनसश्चसपाकशोथार्बुदपूयरक्ताः||१०८||  
 +
 
अरूंषिशीर्षश्रवणाक्षिरोगखालित्यहर्यर्जुनलोमभावाः|  
 
अरूंषिशीर्षश्रवणाक्षिरोगखालित्यहर्यर्जुनलोमभावाः|  
 +
 
तृट्श्वासकासज्वररक्तपित्तवैस्वर्यशोषाश्चततोभवन्ति||१०९||
 
तृट्श्वासकासज्वररक्तपित्तवैस्वर्यशोषाश्चततोभवन्ति||१०९||
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
sarvō'tivr̥ddhō'hitabhōjanāttu duṣṭapratiśyāya upēkṣitaḥ syāt||107||  
 
sarvō'tivr̥ddhō'hitabhōjanāttu duṣṭapratiśyāya upēkṣitaḥ syāt||107||  
 +
 
tatastu rōgāḥ kṣavathuśca nāsāśōṣaḥ pratīnāhaparisravau ca|  
 
tatastu rōgāḥ kṣavathuśca nāsāśōṣaḥ pratīnāhaparisravau ca|  
 +
 
ghrāṇasya pūtitvamapīnasaśca sapākaśōthārbudapūyaraktāḥ||108||  
 
ghrāṇasya pūtitvamapīnasaśca sapākaśōthārbudapūyaraktāḥ||108||  
 +
 
arūṁṣi śīrṣaśravaṇākṣirōgakhālityaharyarjunalōmabhāvāḥ|  
 
arūṁṣi śīrṣaśravaṇākṣirōgakhālityaharyarjunalōmabhāvāḥ|  
 +
 
tr̥ṭśvāsakāsajwararaktapittavaisvaryaśōṣāśca tatō bhavanti||109||  
 
tr̥ṭśvāsakāsajwararaktapittavaisvaryaśōṣāśca tatō bhavanti||109||  
 +
 
sarvo~ativRuddho~ahitabhojanAttu duShTapratishyAya upekShitaH syAt ||107||  
 
sarvo~ativRuddho~ahitabhojanAttu duShTapratishyAya upekShitaH syAt ||107||  
 +
 
tatastu rogAH kShavathushca nAsAshoShaH pratInAhaparisravau ca |  
 
tatastu rogAH kShavathushca nAsAshoShaH pratInAhaparisravau ca |  
 +
 
ghrANasya pUtitvamapInasashca sapAkashothArbudapUyaraktAH ||108||  
 
ghrANasya pUtitvamapInasashca sapAkashothArbudapUyaraktAH ||108||  
 +
 
arUMShi shIrShashravaNAkShirogakhAlityaharyarjunalomabhAvAH |  
 
arUMShi shIrShashravaNAkShirogakhAlityaharyarjunalomabhAvAH |  
 +
 
tRuTshvAsakAsajwararaktapittavaisvaryashoShAshca tato bhavanti ||109||
 
tRuTshvAsakAsajwararaktapittavaisvaryashoShAshca tato bhavanti ||109||
Cause of duṣṭapratiśyāya (persistent rhinitis):
+
</div></div>
Each of the above types will turn into duṣṭapratiśyāya if the patient neglect appropriate treatment and continues unwholesome diet, all the doṣha get excessively aggravated and as a result this disease is caused.
+
 
Signs of duṣṭapratiśyāya:
+
Each of the above types will turn into ''dushtapratishyaya'' if the patient neglect appropriate treatment and continues unwholesome diet, all the ''dosha'' get excessively aggravated and as a result this disease is caused.
Sneezing, dryness of nasal mucosa, pratinaha (nasal obstruction), parisrava (excessive discharge from nose), foul smell in nostrils (ozena), apinasa (chronic rhinitis), inflammation (suppurative rhinitis), swelling (oedematous rhinitis), nasarbuda (growth/nasal tumor),  puya rakta (purulent and sanguineous rhinitis), arumsi (furunculosis), disorders of head, ear and eye, baldness, graying of hair or whitening of body hairs, thirst, dyspnea, cough, fever, internal hemorrhage, hoarseness of voice and cachexia. [107-109]
+
 
 +
Signs of ''dushtapratishyaya'':
 +
 
 +
Sneezing, dryness of nasal mucosa, ''pratinaha'' (nasal obstruction), ''parisrava'' (excessive discharge from nose), foul smell in nostrils (ozena), ''apinasa'' (chronic rhinitis), inflammation (suppurative rhinitis), swelling (edematous rhinitis), ''nasarbuda'' (growth/nasal tumor),  ''puya rakta'' (purulent and sanguineous rhinitis), ''arumsi'' (furunculosis), disorders of head, ear and eye, baldness, graying of hair or whitening of body hairs, thirst, dyspnea, cough, fever, internal hemorrhage, hoarseness of voice and cachexia. [107-109]
 +
 
 +
====== Etiopathogenesis and clinical features of other disorders of nose ======
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
रोधाभिघातस्रवशोषपाकैर्घ्राणंयुतंयश्चनवेत्तिगन्धम्|  
 
रोधाभिघातस्रवशोषपाकैर्घ्राणंयुतंयश्चनवेत्तिगन्धम्|  
 +
 
दुर्गन्धिचास्यंबहुशःप्रकोपिदुष्टप्रतिश्यायमुदाहरेत्तम्||११०||  
 
दुर्गन्धिचास्यंबहुशःप्रकोपिदुष्टप्रतिश्यायमुदाहरेत्तम्||११०||  
 +
 
संस्पृश्यमर्माण्यनिलस्तुमूर्ध्निविष्वक्पथस्थःक्षवथुंकरोति|  
 
संस्पृश्यमर्माण्यनिलस्तुमूर्ध्निविष्वक्पथस्थःक्षवथुंकरोति|  
 +
 
क्रुद्धःससंशोष्यकफंतुनासाशृङ्गाटकघ्राणविशोषणंच||१११||  
 
क्रुद्धःससंशोष्यकफंतुनासाशृङ्गाटकघ्राणविशोषणंच||१११||  
 +
 
उच्छ्वासमार्गंतुकफःसवातोरुन्ध्यात्प्रतीनाहमुदाहरेत्तम्|  
 
उच्छ्वासमार्गंतुकफःसवातोरुन्ध्यात्प्रतीनाहमुदाहरेत्तम्|  
 +
 
योमस्तुलुङ्गाद्घनपीतपक्वःकफःस्रवेदेषपरिस्रवस्तु||११२||  
 
योमस्तुलुङ्गाद्घनपीतपक्वःकफःस्रवेदेषपरिस्रवस्तु||११२||  
 +
 
वैवर्ण्यदौर्गन्ध्यमुपेक्षयातुस्यात्पूतिनस्यंश्वयथुर्भ्रमश्च|  
 
वैवर्ण्यदौर्गन्ध्यमुपेक्षयातुस्यात्पूतिनस्यंश्वयथुर्भ्रमश्च|  
 +
 
आनह्यतेयस्यविशुष्यतेचप्रक्लिद्यतेधूप्यतिचापिनासा||११३||  
 
आनह्यतेयस्यविशुष्यतेचप्रक्लिद्यतेधूप्यतिचापिनासा||११३||  
 +
 
नवेत्तियोगन्धरसांश्चजन्तुर्जुष्टंव्यवस्येत्तमपीनसेन|  
 
नवेत्तियोगन्धरसांश्चजन्तुर्जुष्टंव्यवस्येत्तमपीनसेन|  
 +
 
तंचानिलश्लेष्मभवंविकारंब्रूयात्प्रतिश्यायसमानलिङ्गम्||११४||  
 
तंचानिलश्लेष्मभवंविकारंब्रूयात्प्रतिश्यायसमानलिङ्गम्||११४||  
 +
 
सदाहरागःश्वयथुःसपाकःस्याद्घ्राणपाकोऽपिचरक्तपित्तात्|  
 
सदाहरागःश्वयथुःसपाकःस्याद्घ्राणपाकोऽपिचरक्तपित्तात्|  
 +
 
घ्राणाश्रितासृक्प्रभृतीन्प्रदूष्यकुर्वन्तिनासाश्वयथुंमलाश्च||११५||  
 
घ्राणाश्रितासृक्प्रभृतीन्प्रदूष्यकुर्वन्तिनासाश्वयथुंमलाश्च||११५||  
 +
 
घ्राणेतथोच्छ्वासगतिंनिरुध्यमांसास्रदोषादपिचार्बुदानि|  
 
घ्राणेतथोच्छ्वासगतिंनिरुध्यमांसास्रदोषादपिचार्बुदानि|  
 +
 
घ्राणात्स्रवेद्वाश्रवणान्मुखाद्वापित्ताक्तमस्रंत्वपिपूयरक्तम्||११६||  
 
घ्राणात्स्रवेद्वाश्रवणान्मुखाद्वापित्ताक्तमस्रंत्वपिपूयरक्तम्||११६||  
 +
 
कुर्यात्सपित्तःपवनस्त्वगादीन्सन्दूष्यचारूंषिसपाकवन्ति|  
 
कुर्यात्सपित्तःपवनस्त्वगादीन्सन्दूष्यचारूंषिसपाकवन्ति|  
 +
 
नासाप्रदीप्तेवनरस्ययस्यदीप्तंतुतंरोगमुदाहरन्ति||११७||  
 
नासाप्रदीप्तेवनरस्ययस्यदीप्तंतुतंरोगमुदाहरन्ति||११७||  
 +
 
इतिनासारोगनिदानम्|
 
इतिनासारोगनिदानम्|
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
rōdhābhighātasravaśōṣapākairghrāṇaṁ yutaṁ yaśca na vētti gandham|  
 
rōdhābhighātasravaśōṣapākairghrāṇaṁ yutaṁ yaśca na vētti gandham|  
 +
 
durgandhi cāsyaṁ bahuśaḥprakōpi duṣṭapratiśyāyamudāharēttam||110||  
 
durgandhi cāsyaṁ bahuśaḥprakōpi duṣṭapratiśyāyamudāharēttam||110||  
 +
 
saṁspr̥śya marmāṇyanilastu mūrdhni viṣvakpathasthaḥ kṣavathuṁ karōti|  
 
saṁspr̥śya marmāṇyanilastu mūrdhni viṣvakpathasthaḥ kṣavathuṁ karōti|  
 +
 
kruddhaḥ sa saṁśōṣya kaphaṁ tu nāsāśr̥ṅgāṭakaghrāṇaviśōṣaṇaṁ ca||111||  
 
kruddhaḥ sa saṁśōṣya kaphaṁ tu nāsāśr̥ṅgāṭakaghrāṇaviśōṣaṇaṁ ca||111||  
 +
 
ucchvāsamārgaṁ tu kaphaḥ savātō rundhyāt pratīnāhamudāharēttam|  
 
ucchvāsamārgaṁ tu kaphaḥ savātō rundhyāt pratīnāhamudāharēttam|  
 +
 
yō mastuluṅgādghanapītapakvaḥ kaphaḥ sravēdēṣa  parisravastu||112||  
 
yō mastuluṅgādghanapītapakvaḥ kaphaḥ sravēdēṣa  parisravastu||112||  
 +
 
vaivarṇyadaurgandhyamupēkṣayā tu syāt pūtinasyaṁ śvayathurbhramaśca|  
 
vaivarṇyadaurgandhyamupēkṣayā tu syāt pūtinasyaṁ śvayathurbhramaśca|  
 +
 
ānahyatē yasya viśuṣyatē ca praklidyatē dhūpyati cāpi nāsā||113||  
 
ānahyatē yasya viśuṣyatē ca praklidyatē dhūpyati cāpi nāsā||113||  
 +
 
na vētti yō gandharasāṁśca janturjuṣṭaṁ vyavasyēttamapīnasēna|  
 
na vētti yō gandharasāṁśca janturjuṣṭaṁ vyavasyēttamapīnasēna|  
 +
 
taṁ cānilaślēṣmabhavaṁ vikāraṁ brūyāt pratiśyāyasamānaliṅgam||114||  
 
taṁ cānilaślēṣmabhavaṁ vikāraṁ brūyāt pratiśyāyasamānaliṅgam||114||  
 +
 
sadāharāgaḥ śvayathuḥ sapākaḥ syād ghrāṇapākō'pi ca raktapittāt|  
 
sadāharāgaḥ śvayathuḥ sapākaḥ syād ghrāṇapākō'pi ca raktapittāt|  
 +
 
ghrāṇāśritāsr̥kprabhr̥tīn pradūṣya kurvanti nāsāśvayathuṁ malāśca||115||  
 
ghrāṇāśritāsr̥kprabhr̥tīn pradūṣya kurvanti nāsāśvayathuṁ malāśca||115||  
 +
 
ghrāṇē tathōcchvāsagatiṁ nirudhya māṁsāsradōṣādapi cārbudāni|  
 
ghrāṇē tathōcchvāsagatiṁ nirudhya māṁsāsradōṣādapi cārbudāni|  
 +
 
ghrāṇāt sravēdvā śravaṇānmukhādvā pittāktamasraṁ tvapi pūyaraktam||116||  
 
ghrāṇāt sravēdvā śravaṇānmukhādvā pittāktamasraṁ tvapi pūyaraktam||116||  
 +
 
kuryāt sapittaḥ pavanastvagādīn sandūṣya cārūṁṣi sapākavanti|  
 
kuryāt sapittaḥ pavanastvagādīn sandūṣya cārūṁṣi sapākavanti|  
 +
 
nāsā pradīptēva narasya yasya dīptaṁ tu taṁ rōgamudāharanti||117||  
 
nāsā pradīptēva narasya yasya dīptaṁ tu taṁ rōgamudāharanti||117||  
 +
 
iti nāsārōganidānam|  
 
iti nāsārōganidānam|  
    
rodhAbhighAtasravashoShapAkairghrANaM yutaM yashca na vetti gandham |  
 
rodhAbhighAtasravashoShapAkairghrANaM yutaM yashca na vetti gandham |  
 +
 
durgandhi cAsyaM bahushaHprakopi duShTapratishyAyamudAharettam ||110||  
 
durgandhi cAsyaM bahushaHprakopi duShTapratishyAyamudAharettam ||110||  
 +
 
saMspRushya marmANyanilastu mUrdhni viShvakpathasthaH kShavathuM karoti |  
 
saMspRushya marmANyanilastu mUrdhni viShvakpathasthaH kShavathuM karoti |  
 +
 
kruddhaH sa saMshoShya kaphaM tu nAsAshRu~ggATakaghrANavishoShaNaM ca ||111||  
 
kruddhaH sa saMshoShya kaphaM tu nAsAshRu~ggATakaghrANavishoShaNaM ca ||111||  
 +
 
ucchvAsamArgaM tu kaphaH savAto rundhyAt pratInAhamudAharettam |  
 
ucchvAsamArgaM tu kaphaH savAto rundhyAt pratInAhamudAharettam |  
 +
 
yo mastulu~ggAdghanapItapakvaH kaphaH sravedeSha parisravastu ||112||  
 
yo mastulu~ggAdghanapItapakvaH kaphaH sravedeSha parisravastu ||112||  
 +
 
vaivarNyadaurgandhyamupekShayA tu syAt pUtinasyaM shvayathurbhramashca |  
 
vaivarNyadaurgandhyamupekShayA tu syAt pUtinasyaM shvayathurbhramashca |  
 +
 
Anahyate yasya vishuShyate ca praklidyate dhUpyati cApi nAsA ||113||  
 
Anahyate yasya vishuShyate ca praklidyate dhUpyati cApi nAsA ||113||  
 +
 
na vetti yo gandharasAMshca janturjuShTaM vyavasyettamapInasena |  
 
na vetti yo gandharasAMshca janturjuShTaM vyavasyettamapInasena |  
 +
 
taM cAnilashleShmabhavaM vikAraM brUyAt pratishyAyasamAnali~ggam ||114||  
 
taM cAnilashleShmabhavaM vikAraM brUyAt pratishyAyasamAnali~ggam ||114||  
 +
 
sadAharAgaH shvayathuH sapAkaH syAd ghrANapAko~api ca raktapittAt |  
 
sadAharAgaH shvayathuH sapAkaH syAd ghrANapAko~api ca raktapittAt |  
ghrANAshritAsRukprabhRutIn pradUShya kurvanti nAsAshvayathuM malAshca ||115||  
+
 
 +
ghrANAshritAsRukprabhRutIn pradUShya kurvanti nAsAshvayathuM malAshca ||115||
 +
 
ghrANe tathocchvAsagatiM nirudhya mAMsAsradoShAdapi cArbudAni |  
 
ghrANe tathocchvAsagatiM nirudhya mAMsAsradoShAdapi cArbudAni |  
 +
 
ghrANAt sravedvA shravaNAnmukhAdvA pittAktamasraM tvapi pUyaraktam ||116||  
 
ghrANAt sravedvA shravaNAnmukhAdvA pittAktamasraM tvapi pUyaraktam ||116||  
 +
 
kuryAt sapittaH pavanastvagAdIn sandUShya cArUMShi sapAkavanti |  
 
kuryAt sapittaH pavanastvagAdIn sandUShya cArUMShi sapAkavanti |  
 +
 
nAsA pradIpteva narasya yasya dIptaM tu taM rogamudAharanti ||117||  
 
nAsA pradIpteva narasya yasya dIptaM tu taM rogamudAharanti ||117||  
 +
 
iti nAsAroganidAnam |
 
iti nAsAroganidAnam |
 +
</div></div>
   −
Definition of duṣṭapratiśyāya:
+
Definition of ''dushtapratishyaya'':
When the nostril are effected with obstruction, injury, discharge, dryness and suppuration, the patient does not perceive smell. Mouth emits foul smell and aggravates frequently. This is known as duṣṭapratiśyāya (persisitent rhinitis).[110]
  −
Pathogenesis of sneezing (ksavathu):
  −
Vāta afflicting the vital organs and moving in random directions causes sneezing.[111]
  −
Pathogenesis of dryness of nasal mucosa (nasa shosha) 
  −
Aggravated vāta dries up kapha in the junction of nose with forehead (shranghataka marma) causes dry nose and results in loss of sense of smell. [111]
  −
Pathogenesis of pratinaha (nasal obstruction):
  −
Condition where Kapha along with vāta blocks/obstructs the channel of expiration is called pratinaha. [112]
  −
Pathogenesis of parisrava (nasal discharge):
  −
The condition where thick, yellow and mature kapha (mucus) discharge comes out from the brain is called as parisrava.[112]
  −
Pathogenesis of putinasya (ozena):
  −
If rhinitis is neglected then, the condition where, abnormal colour and foul odour along with swelling and giddiness arises is called putinasya.[113]
  −
Sings and symptoms of apinasa (chronic rhinitis):
  −
The condition where the patient’s nose is obstructed, dryness exist, bougiey and fuming sensation in the nose and one does not perceive smell and taste is called apinasa. It is caused by vāta and kapha, and has symptoms similar to those of pratisyaya. [114]
  −
Granhapaka / nāsa pāka (suppurative rhinitis):
  −
It is caused by the vitiation of rakta-pitta where burning sensation, redness, swelling and inflammation/ suppuration occur. [115]
  −
Nāsa-shotha (oedematous rhinitis):
  −
The aggravated doṣha vitiate blood etc located in the nose gives rise to nasa shotha.[115]
  −
Nāsa arbuda (nasal tumor/ polyps):
  −
It is caused due to the vitiation of muscle tissue and blood located in the nose, thereby causing obstruction in the air passage.[116]
  −
Puya-rakta (purulent and sanguinous rhinitis):
  −
The condition where blood mixed with pus (pitta) is discharged from nose, ear, or mouth. [116]
  −
Arumsi (furunculosis):
  −
Caused by aggravated vāta along with pitta which vitiate skin etc. in the nose and which is associated with suppuration is called as furunculosis. [117]
  −
Nāsa dipta (burnt nose):
  −
The condition where the person feels as if his nose is burnt.
  −
Thus ends the description of diagnosis of nasal ailments.[117]
      +
When the nostril are effected with obstruction, injury, discharge, dryness and suppuration, the patient does not perceive smell. Mouth emits foul smell and aggravates frequently. This is known as ''dushtapratishyaya'' (persisitent rhinitis).[110]
   −
Diseases of head:
+
Pathogenesis of sneezing (''ksavathu''):
Diagnosis of shiro-rōga(Diseases of Head)
  −
भृशार्तिशूलंस्फुरतीहवातात्पित्तात्सदाहार्तिकफाद्गुरुस्यात्|
  −
सर्वैस्त्रिदोषंक्रिमिभिस्तुकण्डूर्दौर्गन्ध्यतोदार्तियुतंशिरःस्यात्||११८||
  −
इतिशिरोरोगनिदानम्|
     −
bhr̥śārtiśūlaṁ sphuratīha vātāt pittāt sadāhārti kaphādguru syāt|
+
[[Vata]] afflicting the vital organs and moving in random directions causes sneezing.[111]
sarvaistridōṣaṁ krimibhistu kaṇḍūrdaurgandhyatōdārtiyutaṁ śiraḥ syāt||118||
  −
iti śirōrōganidānam|
     −
bhRushArtishUlaM sphuratIha vAtAt pittAt sadAhArti kaphAdguru syAt |
+
Pathogenesis of dryness of nasal mucosa (''nasa shosha''):
sarvaistridoṣhaM krimibhistu kaNDUrdaurgandhyatodArtiyutaM shiraH syAt ||118||
+
 
iti shiroroganidAnam |
+
Aggravated [[vata]] dries up [[kapha]] in the junction of nose with forehead (''shranghataka marma'') causes dry nose and results in loss of sense of smell. [111]
In vāta-predominant Head Disease:Excruciating pain, severe head ache, and has pulsating throbbing sensation.
+
 
In pitta-predominant head disease: burning sensation and discomfort.
+
Pathogenesis of ''pratinaha'' (nasal obstruction):
In kapha-predominant head disease:
+
 
It is associated with heaviness in the head
+
Condition where [[kapha]] along with [[vata]] blocks/obstructs the channel of expiration is called ''pratinaha''. [112]
Sannipatika/ head disease caused by three doṣha:
+
 
All the symptoms mentioned above are present.
+
Pathogenesis of ''parisrava'' (nasal discharge):
Krimija shiro-roga/head disease due to parasitic infestation:
+
 
There is itching, foul smell, pricking pain and head ache. Thus ends the description of diagnosis of diseases of head (shiro-roga).[118]
+
The condition where thick, yellow and mature [[kapha]] (mucus) discharge comes out from the brain is called as ''parisrava''.[112]
   −
Oral diseases:
+
Pathogenesis of ''putinasya'' (ozena):
मुखामयेमारुतजेतुशोषकार्कश्यरौक्ष्याणिचलारुजश्च|
  −
कृष्णारुणंनिष्पतनंसशीतंप्रस्रंसनस्पन्दनतोदभेदाः||११९||
  −
तृष्णाज्वरस्फोटकतालुदाहाधूमायनंचाप्यवदीर्णताच|
  −
पित्तात्समूर्च्छाविविधारुजश्चवर्णाश्चशुक्लारुणवर्णवर्ज्याः||१२०||
  −
कण्डूर्गुरुत्वंसितविज्जलत्वंस्नेहोऽरुचिर्जाड्यकफप्रसेकौ|
  −
उत्क्लेशमन्दानलताचतन्द्रारुजश्चमन्दाःकफवक्ररोगे||१२१||
  −
सर्वाणिरूपाणितुवक्ररोगेभवन्तियस्मिन्सतुसर्वजःस्यात्|
  −
संस्थानदूष्याकृतिनामभेदाच्चैतेचतुःषष्टिविधाभवन्ति||१२२||
  −
शालाक्यतन्त्रेऽभिहितानितेषांनिमित्तरूपाकृतिभेषजानि|
  −
यथाप्रदेशंतुचतुर्विधस्यक्रियांप्रवक्ष्यामिमुखामयस्य||१२३||
  −
इतिमुखरोगनिदानम्|
  −
mukhāmayē mārutajē tu śōṣakārkaśyaraukṣyāṇi calā rujaśca|
  −
kr̥ṣṇāruṇaṁ niṣpatanaṁ saśītaṁ prasraṁsanaspandanatōdabhēdāḥ||119||
  −
tr̥ṣṇājwarasphōṭakatāludāhā dhūmāyanaṁ cāpyavadīrṇatā ca|
  −
pittāt samūrcchā vividhā rujaśca varṇāśca śuklāruṇavarṇavarjyāḥ||120||
  −
kaṇḍūrgurutvaṁ sitavijjalatvaṁ snēhō'rucirjāḍyakaphaprasēkau|
  −
utklēśamandānalatā ca tandrā rujaśca mandāḥ kaphavakrarōgē||121||
  −
sarvāṇi rūpāṇi tu vakrarōgē bhavanti yasmin sa tu sarvajaḥ syāt|
  −
saṁsthānadūṣyākr̥tināmabhēdāccaitē catuḥṣaṣṭividhā bhavanti||122||
  −
śālākyatantrē'bhihitāni tēṣāṁ nimittarūpākr̥tibhēṣajāni|
  −
yathāpradēśaṁ tu caturvidhasya kriyāṁ pravakṣyāmi mukhāmayasya||123||
  −
iti mukharōganidānam|
     −
mukhAmaye mArutaje tu shoShakArkashyaraukShyANi calA rujashca |
+
If rhinitis is neglected then, the condition where, abnormal color and foul odor along with swelling and giddiness arises is called ''putinasya''.[113]
kRuShNAruNaM niShpatanaM sashItaM prasraMsanaspandanatodabhedAH ||119||
+
 
tRuShNAjwarasphoTakatAludAhA dhUmAyanaM cApyavadIrNatA ca |
+
Signs and symptoms of ''apinasa'' (chronic rhinitis):
pittAt samUrcchA vividhA rujashca varNAshca shuklAruNavarNavarjyAH ||120||
+
 
kaNDUrgurutvaM sitavijjalatvaM sneho~arucirjADyakaphaprasekau |
+
The condition where the patient’s nose is obstructed, dryness exist, sticky and fuming sensation in the nose and one does not perceive smell and taste is called ''apinasa''. It is caused by [[vata]] and [[kapha]], and has symptoms similar to those of ''pratishyaya''. [114]
utkleshamandAnalatA ca tandrA rujashca mandAH kaphavakraroge ||121||
  −
sarvANi rUpANi tu vakraroge bhavanti yasmin sa tu sarvajaH syAt |
  −
saMsthAnadUShyAkRutinAmabhedAccaite catuHShaShTividhA bhavanti ||122||
  −
shAlAkyatantre~abhihitAni teShAM nimittarUpAkRutibheShajAni |
  −
yathApradeshaM tu caturvidhasya kriyAM pravakShyAmi mukhAmayasya ||123||
  −
iti mukharoganidAnam |
     −
Diagnosis of oral diseases:
+
''Ghranapaka'' / ''nasa paka'' (suppurative rhinitis):
Vāta-predominant oral disease:
  −
There is dryness, roughness, ununctuousness, shifting pain, black, reddish discoloration, salivation and coldness, loosening of teeth, pulsation/throbbing sensation, piercing and tearing pain.[119]
  −
Pitta-predominant oral disease:
  −
It is characterized by thirst, fever, eruptions, burning sensation in the palate, feeling of fumes in oral cavity, inflammations/ ulceration, different types of pain and various type of discoloration except white and redddish. [120]
  −
Kapha-predominant oral disease:
  −
Itching, heaviness, pallor, sliminess, unctuousness, anorexia, stiffness, excessive salivation, nausea, poor digestion, drowsiness and dull ache. [121]
  −
Tri-doshaja oral disease:
  −
All the above signs and symptoms may be seen which are caused by the simultaneous aggravation of all the three doṣha.
  −
These oral-diseases are classified to be of sixty-four types, depending upon the location, pathogenic substratum/ tissue element, signs and symptoms and their names. [122]
  −
Which are described in Salakyatantra with reference to their etiology, signs, symptoms and treatment however, here I will describe the treatment of the above-mentioned four types of the oral disorders. Thus, ends description of diagnosis of oral diseases. [123]
     −
Arochaka (anorexia):
+
It is caused by the vitiation of ''rakta-pitta'' where burning sensation, redness, swelling and inflammation/ suppuration occur. [115]
Etiology, Diagnosis/ signs and symptoms of arochaka (anorexia):
  −
वातादिभिःशोकभयातिलोभक्रोधैर्मनोघ्नाशनगन्धरूपैः|
  −
अरोचकाःस्युःपरिहृष्टदन्तःकषायवक्रश्चमतोऽनिलेन||१२४||
  −
कट्वम्लमुष्णंविरसंचपूतिपित्तेनविद्याल्लवणंचवक्रम्|
  −
माधुर्यपैच्छिल्यगुरुत्वशैत्यविबद्धसम्बद्धयुतंकफेन||१२५||
  −
अरोचकेशोकभयानिलोभक्रोधाद्यहृद्याशनगन्धजेस्यात्|
  −
स्वाभाविकंवक्रमथारुचिश्चत्रिदोषजेनैकरसंभवेत्तु||१२६||
  −
इत्यरोचकनिदानम्|
  −
vātādibhiḥ śōkabhayātilōbhakrōdhairmanōghnāśanagandharūpaiḥ|
  −
arōcakāḥ syuḥ parihr̥ṣṭadantaḥ kaṣāyavakraśca matō'nilēna||124||
  −
kaṭvamlamuṣṇaṁ virasaṁ ca pūti pittēna vidyāllavaṇaṁ ca vakram|
  −
mādhuryapaicchilyagurutvaśaityavibaddhasambaddhayutaṁ [1] kaphēna||125||
  −
arōcakē śōkabhayānilōbhakrōdhādyahr̥dyāśanagandhajē syāt|
  −
svābhāvikaṁ vakramathāruciśca tridōṣajē naikarasaṁ bhavēttu||126||
  −
ityarōcakanidānam
     −
vAtAdibhiH shokabhayAtilobhakrodhairmanoghnAshanagandharUpaiH |
+
''Nasa-shotha'' (edematous rhinitis):
arocakAH syuH parihRuShTadantaH kaShAyavakrashca mato~anilena ||124||
  −
kaTvamlamuShNaM virasaM ca pUti pittena vidyAllavaNaM ca vakram |
  −
mAdhuryapaicchilyagurutvashaityavibaddhasambaddhayutaM [1] kaphena ||125||
  −
arocake shokabhayAnilobhakrodhAdyahRudyAshanagandhaje syAt |
  −
svAbhAvikaM vakramathArucishca tridoṣhaje naikarasaM bhavettu ||126||
  −
ityarocakanidAnam |
     −
General Cause of Anorexia:
+
The aggravated [[dosha]] vitiate blood etc. located in the nose gives rise to ''nasa shotha''.[115]
Vatadi doṣha and grief, fear, over greed, anger, unpleasant food, smell andsights are in general causes.
+
 
Signs of vataja anorexia:
+
''Nasa arbuda'' (nasal tumor/ polyps):
Patient teeth become sensitive and get astringent taste in mouth. [124]
+
 
Signs of pittaja anorexia:
+
It is caused due to the vitiation of muscle tissue and blood located in the nose, thereby causing obstruction in the air passage.[116]
Mouth becomes pungent, sour, and hot, with abnormal taste, foul smell and saline taste.
+
 
Signs of kaphaja anorexia:
+
''Puya-rakta'' (purulent and sanguinous rhinitis):
Mouth is affected with sweetness, sliminess, heaviness, coldness and thick bougieiness. [125]
+
 
Signs of anorexia caused by mental factors:
+
The condition where blood mixed with pus ([[pitta]]) is discharged from nose, ear, or mouth. [116]
Grief, fear, over-greed, anger etc. and unpleasant food and smell leads to loss of desire for food even though the condition of mouth is normal.
  −
Signs of tridoṣhaja/ sannipatika anorexia:
  −
Several types of tastes appear in mouth. [126]
  −
Thus, ends description of diagnosis of arochaka (anorexia).
     −
Ear diseases:
+
''Arumshi'' (furunculosis):
नादोऽतिरुक्कर्णमलस्यशोषःस्रावस्तनुश्चाश्रवणंचवातात्|
  −
शोफःसरागोदरणंविदाहःसपीतपूतिश्रवणंचपित्तात्||१२७||
  −
वैश्रुत्यकण्डूस्थिरशोफशुक्लस्निग्धश्रुतिःश्लेष्मभवेऽल्परुक्च|
  −
सर्वाणिरूपाणितुसन्निपातात्स्रावश्चतत्राधिकदोषवर्णः||१२८||
  −
इतिकर्णरोगनिदानम्|
  −
nādō'tirukkarṇamalasya śōṣaḥ srāvastanuścāśravaṇaṁ ca vātāt|
  −
śōphaḥ sarāgō daraṇaṁ vidāhaḥ sapītapūtiśravaṇaṁ ca pittāt||127||
  −
vaiśrutyakaṇḍūsthiraśōphaśuklasnigdhaśrutiḥ ślēṣmabhavē'lparuk ca|
  −
sarvāṇi rūpāṇi tu sannipātāt srāvaśca tatrādhikadōṣavarṇaḥ||128||
  −
iti karṇarōganidānam|
     −
nAdo~atirukkarNamalasya shoShaH srAvastanushcAshravaNaM ca vAtAt |
+
Caused by aggravated [[vata]] along with [[pitta]] which vitiate skin, etc. in the nose and which is associated with suppuration is called as furunculosis. [117]
shophaH sarAgo daraNaM vidAhaH sapItapUtishravaNaM ca pittAt ||127||
  −
vaishrutyakaNDUsthirashophashuklasnigdhashrutiH shleShmabhave~alparuk ca |
  −
sarvANi rUpANi tu sannipAtAt srAvashca tatrAdhikadoShavarNaH ||128||
  −
iti karNaroganidAnam |
     −
Diagnosis/ signs and symptoms of ear diseases:
+
''Nasa dipta'' (burnt nose):
Signs of vataja ear disease:
  −
Tinnitus, severe pain, dried ear wax, thin discharge, deafness/ inability to hear.
  −
Signs of pittaja ear disease:
  −
Oedema, redness, ulceration, burning sensation, yellow and purulent discharge. [127]
  −
Signs of kaphaja ear disease:
  −
Defective hearing, itching, stiffness, swelling, white and unctuous discharge and dullpain.
  −
Signs of tridoṣhaja/sannipatika ear diseases:
  −
With all the above symptoms there is extreme purulent discharge containing different colours according to the predominant doṣha. [128]
  −
Thus, ends description of diagnosis of ear diseases.
  −
     −
Eye diseases:
+
The condition where the person feels as if his nose is burnt.
अल्पस्तुरागोऽनुपदेहवांश्चसतोदभेदोऽनिलजाक्षिरोगे|
+
 
पित्तात्सदाहोऽतिरुजःसरागःपीतोपदेहःसुभृशोष्णवाही||१२९||
+
Thus ends the description of diagnosis of nasal ailments.[117]
शुक्लोपदेहंबहुपिच्छिलाश्रुनेत्रंकफात्स्याद्गुरुतासकण्डुः|
+
 
सर्वाणिरूपाणितुसन्निपातान्नेत्रामयाःषण्णवतिस्तुभेदात्||१३०||
+
===== Diseases of Head region and scalp=====
तेषामभिव्यक्तिरभिप्रदिष्टाशालाक्यतन्त्रेषुचिकित्सितंच|
  −
पराधिकारेतुनविस्तरोक्तिःशस्तेतितेनात्रननःप्रयासः||१३१||
  −
इतिनेत्ररोगनिदानम्|
  −
alpastu rāgō'nupadēhavāṁśca satōdabhēdō'nilajākṣirōgē|
  −
pittāt sadāhō'tirujaḥ sarāgaḥ pītōpadēhaḥ subhr̥śōṣṇavāhī||129||
  −
śuklōpadēhaṁ bahupicchilāśru nētraṁ kaphāt syādgurutā sakaṇḍuḥ|
  −
sarvāṇi rūpāṇi tu sannipātānnētrāmayāḥ ṣaṇṇavatistu bhēdāt||130||
  −
tēṣāmabhivyaktirabhipradiṣṭā śālākyatantrēṣu cikitsitaṁ ca|
  −
parādhikārē tu na vistarōktiḥ śastēti tēnātra na naḥ prayāsaḥ||131||
  −
iti nētrarōganidānam|
     −
alpastu rAgo~anupadehavAMshca satodabhedo~anilajAkShiroge |
+
====== Diagnosis of ''shiro-roga''(diseases of Head) ======
pittAt sadAho~atirujaH sarAgaH pItopadehaH subhRushoShNavAhI ||129||
+
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
shuklopadehaM bahupicchilAshru netraM kaphAt syAdgurutA sakaNDuH |
  −
sarvANi rUpANi tu sannipAtAnnetrAmayAH ShaNNavatistu bhedAt ||130||
  −
teShAmabhivyaktirabhipradiShTA shAlAkyatantreShu cikitsitaM ca |
  −
parAdhikAre tu na vistaroktiH shasteti tenAtra na naH prayAsaH ||131||
  −
iti netraroganidAnam |
     −
Diagnosis of eye diseases:
+
भृशार्तिशूलंस्फुरतीहवातात्पित्तात्सदाहार्तिकफाद्गुरुस्यात्| <br />
Signs of vataja eye disease:
+
सर्वैस्त्रिदोषंक्रिमिभिस्तुकण्डूर्दौर्गन्ध्यतोदार्तियुतंशिरःस्यात्||११८||
Redness, scanty or absence of lacrimation and bougiey discharge, cutting and piercing pain.
  −
Signs of pittaja eye disease:
  −
Burning sensation, intense pain, redness, yellow discharge and excessive hot lacrimation. [129]
  −
Signs of kaphaja eye disease:
  −
Whitish discharge, excessive slimy lacrimation, heaviness and itching in the eye.
  −
Signs of tridoṣhaja/sannipataj eye disease:
  −
All the above characters are observed. [130]
     −
Total, eye diseases are 96 in number their features and treatment aredescribed in Salakyatantra. It is not desirable to divulge in details of another specialized branch. Hence such details are not attempted here. [131]
+
इतिशिरोरोगनिदानम्|
Thus, ends description of diagnosis of eye diseases.
+
<div class="mw-collapsible-content">
    +
bhr̥śārtiśūlaṁ sphuratīha vātāt pittāt sadāhārti kaphādguru syāt| <br />
 +
sarvaistridōṣaṁ krimibhistu kaṇḍūrdaurgandhyatōdārtiyutaṁ śiraḥ syāt||118||
   −
Hair diseases:
+
iti śirōrōganidānam|
तेजोऽनिलाद्यैःसहकेशभूमिंदग्ध्वाऽऽशुकुर्यात्खलतिंनरस्य|  
+
 
किञ्चित्तुदग्ध्वापलितानिकुर्याद्धरिप्रभत्वंचशिरोरुहाणाम्||१३२||  
+
bhRushArtishUlaM sphuratIha vAtAt pittAt sadAhArti kaphAdguru syAt | <br />
इत्यूर्ध्वजत्रूत्थगदैकदेशस्तन्त्रेनिबद्धोऽयमशून्यतार्थम्|  
+
sarvaistridoṣhaM krimibhistu kaNDUrdaurgandhyatodArtiyutaM shiraH syAt ||118||  
अतःपरंभेषजसङ्ग्रहंतुनिबोधसङ्क्षेपतउच्यमानम्||१३३||
+
 
इतिखालित्यरोगनिदानम्|
+
iti shiroroganidAnam |
tejo~anilAdyaiH saha keshabhUmiM dagdhvA~a~ashu kuryAt khalatiM narasya |
+
</div></div>
ki~jcittu dagdhvA palitAni kuryAddhariprabhatvaM ca shiroruhANAm ||132||
+
 
ityUrdhvajatrUtthagadaikadeshastantre nibaddho~ayamashUnyatArtham |
+
In [[vata]]-predominant ''shiro-roga'':Excruciating pain, severe head ache, and has pulsating throbbing sensation.
ataH paraM bheShajasa~ggrahaM tu nibodha sa~gkShepata ucyamAnam ||133||
+
 
iti khAlityaroganidAnam |
+
In [[pitta]]-predominant ''shiro-roga'': burning sensation and discomfort.
tējō'nilādyaiḥ saha kēśabhūmiṁ dagdhvā''śu kuryāt khalatiṁ narasya|
+
 
kiñcittu dagdhvā palitāni kuryāddhariprabhatvaṁ ca śirōruhāṇām||132||
+
In [[kapha]]-predominant ''shiro-roga'': It is associated with heaviness in the head
ityūrdhvajatrūtthagadaikadēśastantrē nibaddhō'yamaśūnyatārtham|
+
 
ataḥ paraṁ bhēṣajasaṅgrahaṁ tu nibōdha saṅkṣēpata ucyamānam||133||
+
In ''sannipatika''-predominant head disease caused by three [[dosha]]: All the symptoms mentioned above are present.
iti khālityarōganidānam|
+
 
 +
In ''krimija shiro-roga'' due to parasitic infestation: There is itching, foul smell, pricking pain and head ache. Thus ends the description of diagnosis of diseases of head (''shiro-roga'').[118]
 +
 
 +
===== Oral diseases =====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
   −
Pathogenesis of baldness:
+
मुखामयेमारुतजेतुशोषकार्कश्यरौक्ष्याणिचलारुजश्च|
The body heat along with vatadi doṣha burns the hair root (scalp) instantaneously and thus causes baldness in men. If there is slight burning of hair root it produces whiteness or greying of head hairs. [132]
  −
Only some of the ailments affecting the organs of head and neck are described here, in order to prevent the allegation of absolute omission of these ailments in this text. Thus, ends description of diagnosis of disease of alopecia. [133]
     −
Treatment of supra-clavicular diseases (urdva jatrugata roga):
+
कृष्णारुणंनिष्पतनंसशीतंप्रस्रंसनस्पन्दनतोदभेदाः||११९||  
वातात्सकासवैस्वर्येसक्षारंपीनसेवृतम्|  
  −
पिबेद्रसंपयश्चोष्णंस्नैहिकंधूममेववा||१३४||
  −
शताह्वात्वग्बलामूलंस्योनाकैरण्डबिल्वजम्|
  −
सारग्वधंपिबेद्वर्तिंमधूच्छिष्टवसाघृतैः||१३५||
  −
अथवासघृतान्सक्तून्कृत्वामल्लकसम्पुटे|
  −
नवप्रतिश्यायवतांधूमंवैद्यःप्रयोजयेत्||१३६||
  −
शङ्खमूर्धललाटार्तौपाणिस्वेदोपनाहनम्|
  −
स्वभ्यक्तेक्षवथुस्रावरोधादौसङ्करादयः||१३७||
  −
घ्रेयाश्चरोहिषाजाजीवचातर्कारिचोरकाः|
  −
त्वक्पत्रमरिचैलानांचूर्णावासोपकुञ्चिकाः||१३८||
  −
स्रोतःशृङ्गाटनासाक्षिशोषेतैलंचनावनम्|
  −
प्रभाव्याजेतिलान्क्षीरेतेनपिष्टांस्तदुष्मणा||१३९||
  −
मन्दस्विन्नान्सयष्ट्याह्वचूर्णांस्तेनैवपीडयेत्|
  −
दशमूलस्यनिष्क्वाथेरास्नामधुककल्कवत्||१४०||
  −
सिद्धंससैन्धवंतैलंदशकृत्वोऽणुतत्स्मृतम्|
  −
स्निग्धस्यास्थापनैर्दोषंनिर्हरेद्वातपीनसे||१४१||
  −
स्निग्धाम्लोष्णैश्चलघ्वन्नंग्राम्यादीनांरसैर्हितम्|
  −
उष्णाम्बुनास्नानपानेनिवातोष्णप्रतिश्रयः||१४२||
  −
चिन्ताव्यायामवाक्चेष्टाव्यवायविरतोभवेत्|
  −
वातजेपीनसेधीमानिच्छन्नेवात्मनोहितम्||१४३||
  −
vātāt sakāsavaisvaryē sakṣāraṁ pīnasē vr̥tam|
  −
pibēdrasaṁ payaścōṣṇaṁ snaihikaṁ dhūmamēva vā||134||
  −
śatāhvā tvagbalā mūlaṁ syōnākairaṇḍabilvajam|
  −
sāragvadhaṁ pibēdvartiṁ madhūcchiṣṭavasāghr̥taiḥ||135||
  −
athavā saghr̥tān saktūn kr̥tvā mallakasampuṭē|
  −
navapratiśyāyavatāṁ dhūmaṁ vaidyaḥ prayōjayēt||136||
  −
śaṅkhamūrdhalalāṭārtau pāṇisvēdōpanāhanam|
  −
svabhyaktē kṣavathusrāvarōdhādau saṅkarādayaḥ||137||
  −
ghrēyāśca rōhiṣājājīvacātarkāricōrakāḥ|
  −
tvakpatramaricailānāṁ cūrṇā vā sōpakuñcikāḥ||138||
  −
srōtaḥśr̥ṅgāṭanāsākṣiśōṣē tailaṁ ca nāvanam|
  −
prabhāvyājē tilān kṣīrē tēna piṣṭāṁstaduṣmaṇā||139||
  −
mandasvinnān sayaṣṭyāhvacūrṇāṁstēnaiva pīḍayēt|
  −
daśamūlasya niṣkvāthē rāsnāmadhukakalkavat||140||
  −
siddhaṁ sasaindhavaṁ tailaṁ daśakr̥tvō'ṇu tat smr̥tam|
  −
snigdhasyāsthāpanairdōṣaṁ nirharēdvātapīnasē||141||
  −
snigdhāmlōṣṇaiśca laghvannaṁ grāmyādīnāṁ rasairhitam|
  −
uṣṇāmbunā snānapānē nivātōṣṇapratiśrayaḥ||142||
  −
cintāvyāyāmavākcēṣṭāvyavāyaviratō bhavēt|
  −
vātajē pīnasē dhīmānicchannēvātmanō hitam||143||  
     −
vAtAt sakAsavaisvarye sakShAraM pInase vRutam |
+
तृष्णाज्वरस्फोटकतालुदाहाधूमायनंचाप्यवदीर्णताच|  
pibedrasaM payashcoShNaM snaihikaM dhUmameva vA ||134||
  −
shatAhvA tvagbalA mUlaM syonAkairaNDabilvajam |
  −
sAragvadhaM pibedvartiM madhUcchiShTavasAghRutaiH ||135||
  −
athavA saghRutAn saktUn kRutvA mallakasampuTe |
  −
navapratishyAyavatAM dhUmaM vaidyaH prayojayet ||136||
  −
sha~gkhamUrdhalalATArtau pANisvedopanAhanam |
  −
svabhyakte kShavathusrAvarodhAdau sa~gkarAdayaH ||137||
  −
ghreyAshca rohiShAjAjIvacAtarkAricorakAH |
  −
tvakpatramaricailAnAM cUrNA vA sopaku~jcikAH ||138||
  −
srotaHshRu~ggATanAsAkShishoShe tailaM ca nAvanam |
  −
prabhAvyAje tilAn kShIre tena piShTAMstaduShmaNA ||139||
  −
mandasvinnAn sayaShTyAhvacUrNAMstenaiva pIDayet |
  −
dashamUlasya niShkvAthe rAsnAmadhukakalkavat ||140||
  −
siddhaM sasaindhavaM tailaM dashakRutvo~aNu tat smRutam |
  −
snigdhasyAsthApanairdoShaM nirharedvAtapInase ||141||
  −
snigdhAmloShNaishca laghvannaM grAmyAdInAM rasairhitam |
  −
uShNAmbunA snAnapAne nivAtoShNapratishrayaH ||142||
  −
cintAvyAyAmavAkceShTAvyavAyavirato bhavet |
  −
vAtaje pInase dhImAnicchannevAtmano hitam ||143||
     −
Treatment of vatika pinasa (..) if associated with cough and abnormal voice (hoarseness of voice):
+
पित्तात्समूर्च्छाविविधारुजश्चवर्णाश्चशुक्लारुणवर्णवर्ज्याः||१२०||
1. Consume ghee and yavaksara
  −
2. Drink hot meat soup or warm milk
  −
3. Inhalation of unctuous medicated smoke. [134]
  −
4. Varti (smoking bougie/cigarette) is to be prepared out of satahva, twak, balaroots, bark of syonaka, eranda root, bark of bilva, aragvadha and bee’s wax, muscle-fat and ghee. Use this as varti (cigarette) to smoke. [135]
  −
5. Alternative formula can be adopted by the physician for smoke inhalation in cases of acute coryza /rhinitis: Roasted barley flour and ghee, mix together and keep in an earthen saucer, and cover it with another saucer having hole in the middle, seal the joint of these two earthen saucers then keep it over the fire. Reed should be fixed to the hole in the upper saucer. The smoke coming out of this is to be inhaled in acute rhinitis. [136]
  −
6. If pain in temples, head and forehead, fomentation with warm palms and poultices should be used.
  −
7. If sneezing, nasal obstruction or discharge, etc. then fomentation with bolus type (sankar sweda) and other such types foementation to be done after adequate massage [137].
  −
8. The patient should also inhale powders of rohisa, jiraka, vaca, tarkari, corakaorpowders of- twak, patra, marica, ela, upakuncika [138]
  −
9. If there is dryness of nasal passage, srngataka (vital spot where the junction of vessels supplying nourishment to eye, nose and ear) nose and eye then oil inhalation is advisable.
  −
Also, the following oil known as anu-taila:
  −
Sesame seeds are impregnated in goat’s milk paste is prepared and triturated with goat’s milk again. Add madhuka and heat this paste on mild fire. Extract the oil and add decoction of dasamula and paste of rasna, madhuka and saindhava. Cook the above repeatedly for ten times. The processed in this manner is called anu-tailam. [139-140]
  −
Treatment of vataja- pinasa:
  −
After oleation therapy, one should be given asthapana type of enema therapy to eliminate the doṣha, [141]
  −
Dietary treatment in vataja- pinasa:
  −
One should consume unctuous, sour, hot, and light food along with the meat soup of domestic animals. Should use hot water for bath and drinking, [142]
  −
Patient should live in wind-free warm room and avoid anxiety, exertion, excessive speech and sexual intercourse considering once own well being. [143]
     −
Treatment of pittaja pinasa:
+
कण्डूर्गुरुत्वंसितविज्जलत्वंस्नेहोऽरुचिर्जाड्यकफप्रसेकौ|  
पैत्तेसर्पिःपिबेत्सिद्धंशृङ्गवेरशृतंपयः|
  −
पाचनार्थंपिबेत्पक्वेकार्यंमूर्धविरेचनम्||१४४||
  −
पाठाद्विरजनीमूर्वापिप्पलीजातिपल्लवैः|
  −
दन्त्याचसाधितंतैलंनस्यंस्यात्पक्वपीनसे||१४५||
  −
पूयास्रेरक्तपित्तघ्नाःकषायानावनानिच|
  −
पाकदाहाढ्यरूक्षेषुशीतालेपाःससेचनाः||१४६||
  −
घ्रेयनस्योपचाराश्चकषायाःस्वादुशीतलाः|
  −
मन्दपित्तेप्रतिश्यायेस्निग्धैःकुर्याद्विरेचनम्||१४७||
  −
घृतंक्षीरंयवाःशालिर्गोधूमाजाङ्गलारसाः|
  −
शीताम्लास्तिक्तशाकानियूषामुद्गादिभिर्हिताः||१४८||  
     −
paittē sarpiḥ pibēt siddhaṁ [1] śr̥ṅgavēraśr̥taṁ payaḥ|  
+
उत्क्लेशमन्दानलताचतन्द्रारुजश्चमन्दाःकफवक्ररोगे||१२१||  
pācanārthaṁ pibēt pakvē kāryaṁ mūrdhavirēcanam||144||
  −
pāṭhādvirajanīmūrvāpippalījātipallavaiḥ|
  −
dantyā ca sādhitaṁ tailaṁ nasyaṁ syāt pakvapīnasē||145||
  −
pūyāsrē raktapittaghnāḥ kaṣāyā nāvanāni ca|
  −
pākadāhāḍhyarūkṣēṣu [2] śītā lēpāḥ [3] sasēcanāḥ||146||
  −
ghrēyanasyōpacārāśca  kaṣāyāḥ svāduśītalāḥ|
  −
mandapittē pratiśyāyē snigdhaiḥ kuryādvirēcanam||147||
  −
ghr̥taṁ kṣīraṁ yavāḥ śālirgōdhūmā jāṅgalā rasāḥ|
  −
śītāmlāstiktaśākāni yūṣā mudgādibhirhitāḥ||148||  
     −
paitte sarpiH pibet siddhaM [1] shRu~ggaverashRutaM payaH |
+
सर्वाणिरूपाणितुवक्ररोगेभवन्तियस्मिन्सतुसर्वजःस्यात्|  
pAcanArthaM pibet pakve kAryaM mUrdhavirecanam ||144||
  −
pAThAdvirajanImUrvApippalIjAtipallavaiH |
  −
dantyA ca sAdhitaM tailaM nasyaM syAt pakvapInase ||145||
  −
pUyAsre raktapittaghnAH kaShAyA nAvanAni ca |
  −
pAkadAhADhyarUkSheShu [2] shItA lepAH [3] sasecanAH ||146||
  −
ghreyanasyopacArAshcakaShAyAH svAdushItalAH |
  −
mandapitte pratishyAye snigdhaiH kuryAdvirecanam ||147||
  −
ghRutaM kShIraM yavAH shAlirgodhUmA jA~ggalA rasAH |
  −
shItAmlAstiktashAkAni yUShA mudgAdibhirhitAH ||148||
     −
General Treatment of pittaja pinasa:
+
संस्थानदूष्याकृतिनामभेदाच्चैतेचतुःषष्टिविधाभवन्ति||१२२||
1. One should be given ghee prepared with sringavera or milk boiled with sringavera for digestion of morbid matter.
  −
2. There after, when the morbidity is ripened, head evacuation/errhines should be administered. [144]
  −
Errhines formulas:
  −
1. Formula for ripened type of rhinitis/ Pakva-pinasa:
  −
Oil prepared out of patha, haridra, daruharidra, murva, pippali, tender leaves of jati and danti. [145]
  −
2. Treatment of puya-rakta (purulent and sanguinous rhinitis)
  −
Decoctions and snuffs/ inhalation therapies prescribed in raktapitta should be administered.
  −
3. Treatment of inflammation, burning sensation and boils etc:
  −
Cooling ointments and affusions should be applied. [146]
  −
      4. In pittaja type of rhinitis inhalations and the decoctions used should be sweet in taste and cooling.
  −
5. In case of rhinitis of less aggravated pitta, purgation with unctuous drugs should be administered. [147]
  −
6. Diet in case of coryza having mild pitta involvement: Ghee, milk, barley, rice, wheat, meat soup of wild animals, cooling, sour and bitter vegetables and soup of mudga etc. are useful. [148]
     −
Treatment of kaphaja pinasa and duṣṭapratiśyāya :
+
शालाक्यतन्त्रेऽभिहितानितेषांनिमित्तरूपाकृतिभेषजानि|  
गौरवारोचकेष्वादौ लङ्घनं कफपीनसे |
  −
स्वेदाःसेकाश्चपाकार्थंलिप्तेशिरसिसर्पिषा||१४९||
  −
लशुनंमुद्गचूर्णेनव्योषक्षारघृतैर्युतम्|
  −
देयंकफघ्नवमनमुत्क्लिष्टश्लेष्मणेहितम्||१५०||
  −
अपीनसेपूतिनस्येव्राणस्रावेसकण्डुके|
  −
धूमःशस्तोऽवपीडश्चकटुभिःकफपीनसे||१५१||
  −
मनःशिलावचाव्योषंविडङ्गंहिङ्गुगुग्गुलुः|
  −
चूर्णोघ्रेयःप्रधमनंकटुभिश्चफलैस्तथा||१५२||
  −
भार्गीमदनतर्कारीसुरसादिविपाचिते|
  −
मूत्रेलाक्षावचालम्बाविडङ्गंकुष्ठपिप्पली||१५३||
  −
कृत्वाकल्कंकरञ्जंचतैलंतैःसार्षपंपचेत्|
  −
पाकान्मुक्तेघनेनस्यमेतन्मेदोनिभेकफे||१५४||
  −
स्निग्धस्यव्याहतेवेगेच्छर्दनंकफपीनसे|
  −
वमनीयशृतक्षीरतिलमाषयवागुना||१५५||
  −
वार्ताककुलकव्योषकुलत्थाढकिमुद्गजाः|
  −
यूषाःकफघ्नमन्नंचशस्तमुष्णाम्बुसेच(व)नम्||१५६||
  −
सर्वजित्पीनसेदुष्टेकार्यंशोफेचशोफजित्|
  −
क्षारोऽर्बुदाधिमांसेषुक्रियाशेषेष्ववेक्ष्यच||१५७||
  −
इतिपीनसनासारोगचिकित्सा|
  −
gauravārōcakēṣvādau laṅghanaṁ kaphapīnasē|
  −
svēdāḥ sēkāśca pākārthaṁ liptē śirasi sarpiṣā||149||
  −
laśunaṁ mudgacūrṇēna vyōṣakṣāraghr̥tairyutam|
  −
dēyaṁ kaphaghnavamanamutkliṣṭaślēṣmaṇē hitam||150||
  −
apīnasē pūtinasyē ghrāṇasrāvē sakaṇḍukē|
  −
dhūmaḥ śastō'vapīḍaśca kaṭubhiḥ kaphapīnasē||151||
  −
manaḥśilā vacā vyōṣaṁ viḍaṅgaṁ hiṅgu gugguluḥ|
  −
cūrṇō ghrēyaḥ pradhamanaṁ kaṭubhiśca phalaistathā||152||
  −
bhārgīmadanatarkārīsurasādivipācitē|
  −
mūtrē lākṣā vacā lambā viḍaṅgaṁ kuṣṭhapippalī||153||
  −
kr̥tvā kalkaṁ karañjaṁ ca tailaṁ taiḥ sārṣapaṁ pacēt|
  −
pākānmuktē ghanē nasyamētanmēdōnibhē kaphē||154||
  −
snigdhasya vyāhatē vēgē cchardanaṁ kaphapīnasē|
  −
vamanīyaśr̥takṣīratilamāṣayavāgunā||155||
  −
vārtākakulakavyōṣakulatthāḍhakimudgajāḥ|
  −
yūṣāḥ kaphaghnamannaṁ ca śastamuṣṇāmbusēca(va)nam||156||
  −
sarvajit pīnasē duṣṭē kāryaṁ śōphē ca śōphajit|
  −
kṣārō'rbudādhimāṁsēṣu kriyā śēṣēṣvavēkṣya ca||157||
  −
iti pīnasanāsārōgacikitsā|
  −
gauravArocakeShvAdau la~gghanaM kaphapInase |
  −
svedAH sekAshca pAkArthaM lipte shirasi sarpiShA ||149||
  −
lashunaM mudgacUrNena vyoShakShAraghRutairyutam |
  −
deyaM kaphaghnavamanamutkliShTashleShmaNe hitam ||150||
  −
apInase pUtinasye vrANasrAve sakaNDuke |
  −
dhUmaH shasto~avapIDashca kaTubhiH kaphapInase ||151||
  −
manaHshilA vacA vyoShaM viDa~ggaM hi~ggu gugguluH |
  −
cUrNo ghreyaH pradhamanaM kaTubhishca phalaistathA ||152||
  −
bhArgImadanatarkArIsurasAdivipAcite |
  −
mUtre lAkShA vacA lambA viDa~ggaM kuShThapippalI ||153||
  −
kRutvA kalkaM kara~jjaM ca tailaM taiH sArShapaM pacet |
  −
pAkAnmukte ghane nasyametanmedonibhe kaphe ||154||
  −
snigdhasya vyAhate vege cchardanaM kaphapInase |
  −
vamanIyashRutakShIratilamAShayavAgunA ||155||
  −
vArtAkakulakavyoShakulatthADhakimudgajAH |
  −
yUShAH kaphaghnamannaM ca shastamuShNAmbuseca(va)nam ||156||
  −
sarvajit pInase duShTe kAryaM shophe ca shophajit |
  −
kShAro~arbudAdhimAMseShu kriyA sheSheShvavekShya ca ||157||
  −
iti pInasanAsArogacikitsA |
  −
Treatment of kaphaja pinasa:
  −
1. In kaphaja pinasa, associated with heaviness and anorexia, fasting therapy should be advised. For digestion (of impurity) head should be smeared with ghee and then, fomentation and affusion therapies should be administered. [149]
  −
2. Garlic mixed with powder of green gram, trikatu, yavakshara and ghee should be given to reduce the alleviated kapha. When kapha is in excess alleviated condition then kapha alleviating emetic therapy should be given with [150]
  −
3. In case of kaphaja pinasa, apinasa, puti nasya, running nose and itching medicated smoke inhalation therapy and avapeedana/ expressed juice of pungent drugs to be given. [151]
  −
4. One should inhale the powder of manahshil, vaca, trikatu, vidanga, hingu and guggulu
  −
5. The powder of pungent fruits should be sniffed / inhaled into the patient’s nose. [152]
  −
6. In case of thick, fat-like mucous discharge which comes out when the rhinitis is ripened (pakve) should be advised snuff with mustard oil, cow’s urine, bharangi, madana, tarkari, drugs of the surasadi group. Boil the above together and cooked by adding paste of laksha, vaca, bittergourd, vidanga, kustha, pippali, karanja. [153-154]
  −
7. Treatment for diminished/ milder kaphaja pinasa: The patient should be given oleation therapy followed by emetic therapy. Gruel prepared out of tila and black gram by adding milk boiled with emetic drugs should be used in this emetic therapy. [155]
     −
Diet for kaphaja-pinasa:
+
यथाप्रदेशंतुचतुर्विधस्यक्रियांप्रवक्ष्यामिमुखामयस्य||१२३||
Soups of vartaka, patola, trikatu, kulattha, adhaki, mudga and kapha alleviating cereals and affusion of hot water is to be advised. [156]
  −
Treatment of dusta pinasa:
  −
The measures described above should be applied for overcoming all the three doṣha type rhinitis.
  −
Treatment of swelling of the nose/ edematous rhinitis:
  −
Edema reliving measures should be applied.
  −
Treatment of growth like tumors and polyps/ adhimāṁsa:
  −
Aplication of alkali is advised.
  −
Treatment of the remaining disorders of the nose:
  −
Steps should be taken according to the condition after proper investigation.
  −
“Thus, ends the treatment of pinasa and other diseases of the nose.” [157]
     −
Treatment of head-diseases:
+
इतिमुखरोगनिदानम्|  
वातिकेशिरसोरोगेस्नेहान्स्वेदान्सनावनान्|  
+
<div class="mw-collapsible-content">
पानान्नमुपनाहांश्चकुर्याद्वातामयापहान्||१५८||
  −
तैलभृष्टैरगुर्वाद्यैःसुखोष्णैरुपनाहनम्|
  −
जीवनीयैःसुमनसामत्स्यैर्मांसैश्चशस्यते||१५९||
  −
रास्नास्थिरादिभिःसिद्धंसक्षीरंनस्यमर्तिनुत्|
  −
तैलंरास्नाद्विकाकोलीशर्कराभिरथापिवा||१६०||
  −
बलामधूकयष्ट्याह्वविदारीचन्दनोत्पलैः|
  −
जीवकर्षभकद्राक्षाशर्कराभिश्चसाधितः||१६१||
  −
प्रस्थस्तैलस्यसक्षीरोजाङ्गलार्धतुलारसे|
  −
नस्यंसर्वोर्ध्वजत्रूत्थवातपित्तामयापहम्||१६२||
  −
दशमूलबलारास्नात्रिफलामधुकैःसह|
  −
मयूरंपक्षपित्तान्त्रशकृत्तुण्डाङ्घ्रिवर्जितम्||१६३||
  −
जलेपक्त्वाघृतप्रस्थंतस्मिन्क्षीरसमंपचेत्|
  −
मधुरैःकार्षिकैःकल्कैःशिरोरोगार्दितापहम्||१६४||
  −
कर्णाक्षिनासिकाजिह्वाताल्वास्यगलरोगनुत्|
  −
मायूरमितिविख्यातमूर्ध्वजत्रुगदापहम्||१६५||
  −
इतिमायूरघृतम्|
  −
vātikē śirasō rōgē snēhān svēdān sanāvanān|
  −
pānānnamupanāhāṁśca kuryādvātāmayāpahān||158||
  −
tailabhr̥ṣṭairagurvādyaiḥ sukhōṣṇairupanāhanam|
  −
jīvanīyaiḥ sumanasā matsyairmāṁsaiśca śasyatē||159||
  −
rāsnāsthirādibhiḥ siddhaṁ sakṣīraṁ nasyamartinut|
  −
tailaṁ rāsnādvikākōlīśarkarābhirathāpi vā||160||
  −
balāmadhūkayaṣṭyāhvavidārīcandanōtpalaiḥ|
  −
jīvakarṣabhakadrākṣāśarkarābhiśca sādhitaḥ||161||
  −
prasthastailasya sakṣīrō jāṅgalārdhatulārasē|
  −
nasyaṁ sarvōrdhvajatrūtthavātapittāmayāpaham||162||
  −
daśamūlabalārāsnātriphalāmadhukaiḥ saha|
  −
mayūraṁ pakṣapittāntraśakr̥ttuṇḍāṅghrivarjitam||163||
  −
jalē paktvā ghr̥taprasthaṁ tasmin kṣīrasamaṁ pacēt|
  −
madhuraiḥ kārṣikaiḥ kalkaiḥ śirōrōgārditāpaham||164||
  −
karṇākṣināsikājihvātālvāsyagalarōganut|
  −
māyūramitivikhyātamūrdhvajatrugadāpaham||165||
  −
iti māyūraghr̥tam|
     −
vAtike shiraso roge snehAn svedAn sanAvanAn |
+
mukhāmayē mārutajē tu śōṣakārkaśyaraukṣyāṇi calā rujaśca|  
pAnAnnamupanAhAMshca kuryAdvAtAmayApahAn ||158||
  −
tailabhRuShTairagurvAdyaiH sukhoShNairupanAhanam |
  −
jIvanIyaiH sumanasA matsyairmAMsaishca shasyate ||159||
  −
rAsnAsthirAdibhiH siddhaM sakShIraM nasyamartinut |
  −
tailaM rAsnAdvikAkolIsharkarAbhirathApi vA ||160||
  −
balAmadhUkayaShTyAhvavidArIcandanotpalaiH |
  −
jIvakarShabhakadrAkShAsharkarAbhishca sAdhitaH ||161||
  −
prasthastailasya sakShIro jA~ggalArdhatulArase |
  −
nasyaM sarvordhvajatrUtthavAtapittAmayApaham ||162||
  −
dashamUlabalArAsnAtriphalAmadhukaiH saha |
  −
mayUraM pakShapittAntrashakRuttuNDA~gghrivarjitam ||163||
  −
jale paktvA ghRutaprasthaM tasmin kShIrasamaM pacet |
  −
madhuraiH kArShikaiH kalkaiH shirorogArditApaham ||164||
  −
karNAkShinAsikAjihvAtAlvAsyagalaroganut |
  −
mAyUramitivikhyAtamUrdhvajatrugadApaham ||165||
  −
iti mAyUraghRutam |
     −
Treatment of vataja head diseases:
+
kr̥ṣṇāruṇaṁ niṣpatanaṁ saśītaṁ prasraṁsanaspandanatōdabhēdāḥ||119||
1. General treatment of vataja head diseases: oleation, fomentation and snuffing/ inhalation therapy, vāta alleviating diet and poultices are used. [158]
  −
2. Hot poultices/upanaha: One should use the paste of drugs of the agaru etc group, jivaniya group, sumanas (flowers of jati) or of fish or meat fried in oil and used for luke-warm poultices. [159]
  −
3. Rasnadi-tailam:
  −
a. Oil Prepared out of rasna, laghu panchamula, milk and oil used for nasya cures headache.
  −
b. Oil prepared out of rasna, kakoli, ksirakakoli, sarkara and such oil when used for nasya cures headache [160]
  −
    4. Baladya-tailam:
  −
The following nasya alleviates all supraclavicular disorders caused by vāta and pitta:
  −
640gm/ one prastha of oil, bala, madhuka, yasti, vidari, candana, utpala, jivaka, rsabhaka, draksa, sarkara, milk, 2 Kg/ 1/2 tula of meat soup of wild animals cooked together and oil prepared in this manner is used for nasya. [161-162]
  −
5. Mayura-ghrita:
  −
This ghrita is beneficial in head diseases, facial paralysis, diseases of ear, eye, nose, tongue, palate, mouth, throat and other supraclavicular disorders.
  −
Peacock (which is devoid of feathers, bile, intestines, feces, beak and feet) alongwith dashamula, bala, rasna, triphala, madhuka and water are mixed together. Decoction is prepared of all the above. To this 640mg/1 prastha ghee, 640mg/ 1 prastha milk, 10 mg/1 karsha paste of madhuradi gana drugs is added and  the prepared ghrita is well known as Mayura ghrita thus ends the description of mayura ghrita. [163-165]
  −
     −
Maha mayura ghrita:
+
tr̥ṣṇājwarasphōṭakatāludāhā dhūmāyanaṁ cāpyavadīrṇatā ca|  
एतेनैवकषायेणघृतप्रस्थंविपाचयेत्|
  −
चतुर्गुणेनपयसाकल्कैरेभिश्चकार्षिकैः||१६६||
  −
जीवन्तीत्रिफलामेदामृद्वीकर्धिपरूषकैः|
  −
समङ्गाचविकाभार्गीकाश्मरीसुरदारुभिः||१६७||
  −
आत्मगुप्तामहामेदातालखर्जूरमस्तकैः|
  −
मृणालबिसशालूकशृङ्गीजीवकपद्मकैः||१६८||
  −
शतावरीविदारीक्षुबृहतीसारिवायुगैः|
  −
मूर्वाश्वदंष्ट्रर्षभकशृङ्गाटककसेरुकैः||१६९||
  −
रास्नास्थिरातामलकीसूक्ष्मैलाशटिपौष्करैः|
  −
पुनर्नवातुगाक्षीरीकाकोलीधन्वयासकैः||१७०||
  −
खर्जूराक्षोटवाताममुञ्जाताभिषुकैरपि|
  −
द्रव्यैरेभिर्यथालाभंपूर्वकल्पेनसाधितम्||१७१||
  −
नस्येपानेतथाऽभ्यङ्गेबस्तौचैवप्रयोजयेत्|
  −
शिरोरोगेषुसर्वेषुकासेश्वासेचदारुणे||१७२||
  −
मन्यापृष्ठग्रहेशोषेस्वरभेदेतथाऽर्दिते|
  −
योन्यसृक्शुक्रदोषेषुशस्तंवन्ध्यासुतप्रदम्||१७३||
  −
ऋतुस्नातातथानारीपीत्वापुत्रंप्रसूयते|
  −
महामायूरमित्येतद्घृतमात्रेयपूजितम्||१७४||
  −
इतिमहामायूरघृतम्|
  −
आखुभिःकुक्कुटैर्हंसैःशशैश्चापिहिबुद्धिमान्|
  −
कल्पेनानेनविपचेत्सर्पिरूर्ध्वगदापहम्||१७५||
  −
ētēnaiva kaṣāyēṇa ghr̥taprasthaṁ vipācayēt|
  −
caturguṇēna payasā kalkairēbhiśca kārṣikaiḥ||166||
  −
jīvantītriphalāmēdāmr̥dvīkardhiparūṣakaiḥ|
  −
samaṅgācavikābhārgīkāśmarīsuradārubhiḥ||167||
  −
ātmaguptāmahāmēdātālakharjūramastakaiḥ|
  −
mr̥ṇālabisaśālūkaśr̥ṅgījīvakapadmakaiḥ [1] ||168||
  −
śatāvarīvidārīkṣubr̥hatīsārivāyugaiḥ|
  −
mūrvāśvadaṁṣṭrarṣabhakaśr̥ṅgāṭakakasērukaiḥ||169||
  −
rāsnāsthirātāmalakīsūkṣmailāśaṭipauṣkaraiḥ|
  −
punarnavātugākṣīrīkākōlīdhanvayāsakaiḥ||170||
  −
kharjūrākṣōṭavātāmamuñjātābhiṣukairapi  |
  −
dravyairēbhiryathālābhaṁ pūrvakalpēna sādhitam||171||
  −
nasyē pānē tathā'bhyaṅgē bastau caiva prayōjayēt|
  −
śirōrōgēṣu sarvēṣu kāsē śvāsē ca dāruṇē||172||
  −
manyāpr̥ṣṭhagrahē śōṣē svarabhēdē tathā'rditē|
  −
yōnyasr̥kśukradōṣēṣu śastaṁ vandhyāsutapradam||173||
  −
r̥tusnātā tathā nārī pītvā putraṁ prasūyatē|
  −
mahāmāyūramityētadghr̥tamātrēyapūjitam||174||
  −
iti mahāmāyūraghr̥tam|
  −
ākhubhiḥ kukkuṭairhaṁsaiḥ śaśaiścāpi hi buddhimān|
  −
kalpēnānēna vipacēt sarpirūrdhvagadāpaham||175||
  −
etenaiva kaShAyeNa ghRutaprasthaM vipAcayet |
  −
caturguNena payasA kalkairebhishca kArShikaiH ||166||
  −
jIvantItriphalAmedAmRudvIkardhiparUShakaiH |
  −
sama~ggAcavikAbhArgIkAshmarIsuradArubhiH ||167||
  −
AtmaguptAmahAmedAtAlakharjUramastakaiH |
  −
mRuNAlabisashAlUkashRu~ggIjIvakapadmakaiH [1] ||168||
  −
shatAvarIvidArIkShubRuhatIsArivAyugaiH |
  −
mUrvAshvadaMShTrarShabhakashRu~ggATakakaserukaiH ||169||
  −
rAsnAsthirAtAmalakIsUkShmailAshaTipauShkaraiH |
  −
punarnavAtugAkShIrIkAkolIdhanvayAsakaiH ||170||
  −
kharjUrAkShoTavAtAmamu~jjAtAbhiShukairapi |
  −
dravyairebhiryathAlAbhaM pUrvakalpena sAdhitam ||171||
  −
nasye pAne tathA~abhya~gge bastau caiva prayojayet |
  −
shirorogeShu sarveShu kAse shvAse ca dAruNe ||172||
  −
manyApRuShThagrahe shoShe svarabhede tathA~ardite |
  −
yonyasRukshukradoSheShu shastaM vandhyAsutapradam ||173||
  −
RutusnAtA tathA nArI pItvA putraM prasUyate |
  −
mahAmAyUramityetadghRutamAtreyapUjitam ||174||
  −
iti mahAmAyUraghRutam |
  −
AkhubhiH kukkuTairhaMsaiH shashaishcApi hi buddhimAn |
  −
kalpenAnena vipacet sarpirUrdhvagadApaham ||175||
  −
Mahamayura Ghrta:
  −
Decoction is prepared of Peacock devoid of feathers, bile, intestines, feces, beak and feet, dasamula, bala, rasna, triphala, madhuka and water.
  −
640 mg ghee and four times of milk, 10gm paste of each jivanti, triphala, meda, mrdvika, rddhi, parusaka, samanga, cavika, bhargi, devadaru, kapikacchu, mahameda, talamastaka, kharjuramustaka, bisa,saluka, srngi, jivaka, padmaka, satavari, vidari, iksu, brhati, 2 types of sariva, murva,goksura, rsabhaka, srngataka, kaseruka, rasna, salaparni, tamalaki, suksmaila, sati, puskaramula, punarnava, tugaksiri, kakoli, dhanvayasa, kharjura, aksota, vatama,munjata, abhisuka (asper the availability) added and fortify the above into ghee.
  −
This ghrita is used as snuff, intake as drink, massage and enema therapies, in all head diseases, in severe cough and dyspnea, stiffness of neck and back, emaciation, hoarseness of voice, facial paralysis, diseases of vaginal track and menstruation and seminal vitiation and provides fertility to sterile women. Intake of it after bath at the end of the menstrual period delivers male offspring. This is called as maha mayura-ghrita and is praised by Lord Atreya, thus enda the description of maha mayura ghrita. [166-174]
  −
“A wise physician may prepare ghrita, with the above mentioned ingredients and the procedure, with rats, cocks, swans and rabbits [substituted for the peacock (mayura)] which also cure supraclavicular disorders” [175]
      +
pittāt samūrcchā vividhā rujaśca varṇāśca śuklāruṇavarṇavarjyāḥ||120||
 +
 +
kaṇḍūrgurutvaṁ sitavijjalatvaṁ snēhō'rucirjāḍyakaphaprasēkau|
 +
 +
utklēśamandānalatā ca tandrā rujaśca mandāḥ kaphavakrarōgē||121||
 +
 +
sarvāṇi rūpāṇi tu vakrarōgē bhavanti yasmin sa tu sarvajaḥ syāt|
   −
Treatment of paittika head diseases:
+
saṁsthānadūṣyākr̥tināmabhēdāccaitē catuḥṣaṣṭividhā bhavanti||122||  
पैत्तेघृतंपयःसेकाःशीतालेपाःसनावनाः|  
  −
जीवनीयानिसर्पींषिपानान्नंचापिपित्तनुत्||१७६||
  −
चन्दनोशीरयष्ट्याह्वबलाव्याघ्रनखोत्पलैः|
  −
क्षीरपिष्टैःप्रदेहःस्याच्छृतैर्वापरिषेचनम्||१७७||
  −
त्वक्पत्रशर्कराकल्कःसुपिष्टस्तण्डुलाम्बुना|
  −
कार्योऽवपीडःसर्पिश्चनस्यंतस्यानुपैत्तिके||१७८||
  −
यष्ट्याह्वचन्दनानन्ताक्षीरसिद्धंघृतंहितम्|
  −
नावनंशर्कराद्राक्षामधूकैर्वाऽपिपित्तजे||१७९||
  −
paittē ghr̥taṁ payaḥ sēkāḥ śītā lēpāḥ sanāvanāḥ|
  −
jīvanīyāni sarpīṁṣi pānānnaṁ cāpi pittanut||176||
  −
candanōśīrayaṣṭyāhvabalāvyāghranakhōtpalaiḥ|
  −
kṣīrapiṣṭaiḥ pradēhaḥ syācchr̥tairvā pariṣēcanam||177||
  −
tvakpatraśarkarākalkaḥ supiṣṭastaṇḍulāmbunā|
  −
kāryō'vapīḍaḥ sarpiśca nasyaṁ tasyānu paittikē||178||
  −
yaṣṭyāhvacandanānantākṣīrasiddhaṁ ghr̥taṁ hitam|
  −
nāvanaṁ śarkarādrākṣāmadhūkairvā'pi pittajē||179||
  −
paitte ghRutaM payaH sekAH shItA lepAH sanAvanAH |
  −
jIvanIyAni sarpIMShi pAnAnnaM cApi pittanut ||176||
  −
candanoshIrayaShTyAhvabalAvyAghranakhotpalaiH |
  −
kShIrapiShTaiH pradehaH syAcchRutairvA pariShecanam ||177||
  −
tvakpatrasharkarAkalkaH supiShTastaNDulAmbunA |
  −
kAryo~avapIDaH sarpishca nasyaM tasyAnu paittike ||178||
  −
yaShTyAhvacandanAnantAkShIrasiddhaM ghRutaM hitam |
  −
nAvanaM sharkarAdrAkShAmadhUkairvA~api pittaje ||179||
     −
1. General Treatment of paittika  head diseases:
+
śālākyatantrē'bhihitāni tēṣāṁ nimittarūpākr̥tibhēṣajāni|  
Ghee, Milk, Affusions, Cold pastes/poultice, Snuffs of drugs having cold potency, ghee prepared out of drugs belonging to jivaniya group and pitta-alleviating diet (food and drinks) should be taken. [176]
  −
2. Ointment and affusion in pittaja head disease:
  −
Chandana, usira, madhuyasti, bala, vyaghranakha, utpala and milk (for trituration) made into paste and can be anointed on the patient of pattika head disease and also the decoction prepared out of above drugs can be used for affusion in paittika head diseases. [177]
  −
3. The snuff in pittaja head disease:
  −
Paste prepared of twak, patra, sarkara alongwith rice water should be squeeze to extract out the juice and put the same in the nostrils followed by administration of ghee as nasya. [178]
  −
4. The nasya in pittaja head disease:
  −
Ghee fortified with ingredients such as madhuyasti, chandana, ananta and milk is used for nasya. Similarly medicated ghee prepared from sarkara, draksa, madhuka is useful in pittaja head disease. [179]
  −
Treatment of kaphaja/ sannipatika and krimija head diseases:
  −
कफजेस्वेदितंधूमनस्यप्रधमनादिभिः|
  −
शुद्धंप्रलेपपानान्नैःकफघ्नैःसमुपाचरेत्||१८०||
  −
पुराणसर्पिषःपानैस्तीक्ष्णैर्बस्तिभिरेवच|
  −
कफानिलोत्थितेदाहःशेषयोरक्तमोक्षणम्||१८१||
  −
एरण्डनलदक्षौमगुग्गुल्वगुरुचन्दनैः|
  −
धूमवर्तिंपिबेद्गन्धैरकुष्ठतगरैस्तथा||१८२||
  −
सन्निपातभवेकार्यासन्निपातहिताक्रिया|
  −
क्रिमिजेचैवकर्तव्यंतीक्ष्णंमूर्धविरेचनम्||१८३||
  −
त्वग्दन्तीव्याघ्रकरजविडङ्गनवमालिकाः|
  −
अपामार्गफलंबीजंनक्तमालशिरीषयोः|
  −
क्षवकोऽश्मन्तकोबिल्वंहरिद्राहिङ्गुयूथिका||१८४||
  −
फणिज्झकश्चतैस्तैलमविमूत्रेचतुर्गुणे|
  −
सिद्धंस्यान्नावनंचूर्णंचैषांप्रधमनंहितम्||१८५||
  −
फलंशिग्रुकरञ्जाभ्यांसव्योषंचावपीडकः|
  −
कषायःस्वरसःक्षारश्चूर्णंकल्कोऽवपीडकः||१८६||
  −
इतिशिरोरोगचिकित्सा|
  −
kaphajē svēditaṁ dhūmanasyapradhamanādibhiḥ|
  −
śuddhaṁ pralēpapānānnaiḥ kaphaghnaiḥ samupācarēt||180||
  −
purāṇasarpiṣaḥ pānaistīkṣṇairbastibhirēva ca|
  −
kaphānilōtthitē dāhaḥ śēṣayō raktamōkṣaṇam||181||
  −
ēraṇḍanaladakṣaumaguggulvagurucandanaiḥ|
  −
dhūmavartiṁ pibēdgandhairakuṣṭhatagaraistathā||182||
  −
sannipātabhavē kāryā sannipātahitā kriyā|
  −
krimijē caiva kartavyaṁ tīkṣṇaṁ mūrdhavirēcanam||183||
  −
tvagdantīvyāghrakarajaviḍaṅganavamālikāḥ|
  −
apāmārgaphalaṁ bījaṁ naktamālaśirīṣayōḥ|
  −
kṣavakō'śmantakō bilvaṁ haridrā hiṅgu yūthikā||184||
  −
phaṇijjhakaśca taistailamavimūtrē caturguṇē|
  −
siddhaṁ syānnāvanaṁ cūrṇaṁ caiṣāṁ pradhamanaṁ hitam||185||
  −
phalaṁ śigrukarañjābhyāṁ savyōṣaṁ cāvapīḍakaḥ|
  −
kaṣāyaḥ svarasaḥ kṣāraścūrṇaṁ kalkō'vapīḍakaḥ||186||  
     −
iti śirōrōgacikitsā|  
+
yathāpradēśaṁ tu caturvidhasya kriyāṁ pravakṣyāmi mukhāmayasya||123||  
   −
kaphaje sveditaM dhUmanasyapradhamanAdibhiH |
+
iti mukharōganidānam|  
shuddhaM pralepapAnAnnaiH kaphaghnaiH samupAcaret ||180||
  −
purANasarpiShaH pAnaistIkShNairbastibhireva ca |
  −
kaphAnilotthite dAhaH sheShayo raktamokShaNam ||181||
  −
eraNDanaladakShaumaguggulvagurucandanaiH |
  −
dhUmavartiM pibedgandhairakuShThatagaraistathA ||182||
  −
sannipAtabhave kAryA sannipAtahitA kriyA |
  −
krimije caiva kartavyaM tIkShNaM mUrdhavirecanam ||183||
  −
tvagdantIvyAghrakarajaviDa~gganavamAlikAH |
  −
apAmArgaphalaM bIjaM naktamAlashirIShayoH |
  −
kShavako~ashmantako bilvaM haridrA hi~ggu yUthikA ||184||
  −
phaNijjhakashca taistailamavimUtre caturguNe |
  −
siddhaM syAnnAvanaM cUrNaM caiShAM pradhamanaM hitam ||185||
  −
phalaM shigrukara~jjAbhyAM savyoShaM cAvapIDakaH |
  −
kaShAyaH svarasaH kShArashcUrNaM kalko~avapIDakaH ||186||
  −
iti shirorogacikitsA |
      +
mukhAmaye mArutaje tu shoShakArkashyaraukShyANi calA rujashca |
   −
General treatment of kaphaja head diseases:
+
kRuShNAruNaM niShpatanaM sashItaM prasraMsanaspandanatodabhedAH ||119||  
Fomentation therapy, smoking, snuffing and insufflation of powders in to nostrils and then managed with kapha-alleviating paste and diet alongwith intake of old ghee and teekshna basti (medicated enema having strong cleansing property). [180-181]
  −
1. In kaphaja and vataja head diseases, daha (agnikarma/ cauterization) on forehead and temples is done followed by blood-letting therapy considering the remaining morbid  doṣha[181]
  −
2. Dhooma varti (smoke bougie/cigar) prepared of eranda, nalada, ksauma, guggulu, aguru, chandana and other aromatic drugs except kustha and tagara should be used for medicated smoking. [182]
  −
Treatment of tri-doshic/sannipatika head diseases:
  −
Therapeutic measures prescribed for all the three types of head diseases should be administered in sannipatika head diseases. [183]
  −
Treatment of head disease due to micro organisms/ krimija:
  −
1. Strong errhine having sharp (teekshna) ingredients should be administered. [183]
  −
2. Medicated errhine prepared after fortifying oil with twak, danti, vyaghranakha, vidanga, navamallika, apamarga fruits and seeds of naktamala and sirisa, ksavaka, asmantaka, bilva, haridra, hingu, yuthika, phanijjaka alongwith 4 times sheep urine should be used or the same herbs may also be used for insufflation. [184-185]
  −
4. The squeezed juice prepared from seeds of sigru karanja and trikatu may be put in the nostrils/ avapeedana. Similarly decoction, fresh juice, alkali preparation, powder preparation, paste of the same drugs may also be used for avapeedana in nostrils.
  −
Thus ends the treatment of head disease. [186]
  −
Treatment of diseases of the mouth:
  −
शुक्ततिक्तकटुक्षौद्रकषायैःकवलग्रहः|
  −
धूमःप्रधमनंशुद्धिरधश्छर्दनलङ्घनम्||१८७||
  −
भोज्यंचमुखरोगेषुयथास्वंदोषनुद्धितम्|
  −
पिप्पल्यगुरुदार्वीत्वग्यवक्षाररसाञ्जनम्||१८८||
  −
पाठांतेजोवतींपथ्यांसमभागंविचूर्णयेत्|
  −
मुखरोगेषुसर्वेषुसक्षौद्रंतद्विधारयेत्||१८९||
  −
सीधुमाधवमाध्वीकैःश्रेष्ठोऽयंकवलग्रहः|
  −
तेजोह्वामभयामेलांसमङ्गांकटुकांघनम्||१९०||
  −
पाठांज्योतिष्मतींलोध्रंदार्वींकुष्ठंचचूर्णयेत्|
  −
दन्तानांघर्षणंरक्तस्रावकण्डूरुजापहम्||१९१||
  −
पञ्चकोलकतालीसपत्रैलामरिचत्वचः|
  −
पलाशमुष्ककक्षारयवक्षाराश्चचूर्णिताः||१९२||
  −
गुडेपुराणेद्विगुणेक्वथितेगुटिकाःकृताः|
  −
कर्कन्धुमात्राःसप्ताहंस्थितामुष्ककभस्मनि||१९३||
  −
कण्ठरोगेषुसर्वेषुधार्याःस्युरमृतोपमाः|
  −
गृहधूमोयवक्षारःपाठाव्योषंरसाञ्जनम्||१९४||
  −
तेजोह्वात्रिफलालोध्रंचित्रकश्चेतिचूर्णितम्|
  −
सक्षौद्रंधारयेदेतद्गलरोगविनाशनम्||१९५||
  −
कालकंनामतच्चूर्णंदन्तास्यगलरोगनुत्|
  −
इतिकालकचूर्णम्|
  −
मनःशिलायवक्षारोहरितालंससैन्धवम्||१९६||
  −
दार्वीत्वक्चेतितच्चूर्णंमाक्षिकेणसमायुतम्|
  −
मूर्च्छितंघृतमण्डेनकण्ठरोगेषुधारयेत्||१९७||
  −
मुखरोगेषुचश्रेष्ठंपीतकंनामकीर्तितम्|
  −
इतिपीतकचूर्णम्|
  −
मृद्वीकाकटुकाव्योषंदार्वीत्वक्त्रिफलाघनम्||१९८||
  −
मूर्च्छितंघृतमण्डेनकण्ठरोगेषुधारयेत्|
  −
पाठारसाञ्जनंमूर्वातेजोह्वेतिचचूर्णितम्||१९९||
  −
क्षौद्रयुक्तंविधातव्यंगलरोगेभिषग्जितम्|
  −
योगास्त्वेतेत्रयःप्रोक्तावातपित्तकफापहाः||२००||
  −
कटुकातिविषापाठादार्वीमुस्तकलिङ्गकाः|
  −
गोमूत्रक्वथिताःपेयाःकण्ठरोगविनाशनाः||२०१||
  −
स्वरसःक्वथितोदार्व्याघनीभूतोरसक्रिया|
  −
सक्षौद्रामुखरोगासृग्दोषनाडीव्रणापहा||२०२||
  −
तालुशोषेत्वतृष्णस्यसर्पिरौत्तरभक्तिकम्|
  −
नावनंमधुराःस्निग्धाःशीताश्चैवरसाहिताः||२०३||
  −
मुखपाकेसिराकर्मशिरःकायविरेचनम्|
  −
मूत्रतैलघृतक्षौद्रक्षीरैश्चकवलग्रहाः||२०४||
  −
सक्षौद्रास्त्रिफलापाठामृद्वीकाजातिपल्लवाः|
  −
कषायतिक्तकाःशीताःक्वाथाश्चमुखधावनाः||२०५||
  −
śuktatiktakaṭukṣaudrakaṣāyaiḥ kavalagrahaḥ|
  −
dhūmaḥ pradhamanaṁ śuddhiradhaśchardanalaṅghanam||187||
  −
bhōjyaṁ ca mukharōgēṣu yathāsvaṁ dōṣanuddhitam|
  −
pippalyagurudārvītvagyavakṣārarasāñjanam||188||
  −
pāṭhāṁ tējōvatīṁ pathyāṁ samabhāgaṁ vicūrṇayēt|
  −
mukharōgēṣu sarvēṣu sakṣaudraṁ tadvidhārayēt||189||
  −
sīdhumādhavamādhvīkaiḥ śrēṣṭhō'yaṁ kavalagrahaḥ|
  −
tējōhvāmabhayāmēlāṁ samaṅgāṁ kaṭukāṁ ghanam||190||
  −
pāṭhāṁ jyōtiṣmatīṁ lōdhraṁ dārvīṁ kuṣṭhaṁ ca cūrṇayēt|
  −
dantānāṁ gharṣaṇaṁ raktasrāvakaṇḍūrujāpaham||191||
  −
pañcakōlakatālīsapatrailāmaricatvacaḥ|
  −
palāśamuṣkakakṣārayavakṣārāśca cūrṇitāḥ||192||
  −
guḍē purāṇē dviguṇē kvathitē guṭikāḥ kr̥tāḥ|
  −
karkandhumātrāḥ saptāhaṁ sthitā muṣkakabhasmani||193||
  −
kaṇṭharōgēṣu sarvēṣu dhāryāḥ syuramr̥tōpamāḥ|
  −
gr̥hadhūmō yavakṣāraḥ pāṭhā vyōṣaṁ rasāñjanam||194||
  −
tējōhvā triphalā lōdhraṁ citrakaścēti cūrṇitam|
  −
sakṣaudraṁ dhārayēdētadgalarōgavināśanam||195||
  −
kālakaṁ nāma taccūrṇaṁ dantāsyagalarōganut|
  −
iti kālakacūrṇam|
  −
manaḥśilā yavakṣārō haritālaṁ sasaindhavam||196||
  −
dārvītvak cēti taccūrṇaṁ mākṣikēṇa samāyutam|
  −
mūrcchitaṁ ghr̥tamaṇḍēna kaṇṭharōgēṣu dhārayēt||197||
  −
mukharōgēṣu ca śrēṣṭhaṁ pītakaṁ nāma kīrtitam|
  −
iti pītakacūrṇam|
  −
mr̥dvīkā kaṭukā vyōṣaṁ dārvītvak triphalā ghanam||198||
  −
mūrcchitaṁ ghr̥tamaṇḍēna kaṇṭharōgēṣu dhārayēt|
  −
pāṭhā rasāñjanaṁ mūrvā tējōhvēti ca cūrṇitam||199||
  −
kṣaudrayuktaṁ vidhātavyaṁ galarōgē bhiṣagjitam|
  −
yōgāstvētē trayaḥ prōktā vātapittakaphāpahāḥ||200||
  −
kaṭukātiviṣāpāṭhādārvīmustakaliṅgakāḥ|
  −
gōmūtrakvathitāḥ pēyāḥ kaṇṭharōgavināśanāḥ||201||
  −
svarasaḥ kvathitō dārvyā ghanībhūtō rasakriyā|
  −
sakṣaudrā mukharōgāsr̥gdōṣanāḍīvraṇāpahā||202||
  −
tāluśōṣē tvatr̥ṣṇasya  sarpirauttarabhaktikam|
  −
nāvanaṁ madhurāḥ snigdhāḥ śītāścaiva rasā hitāḥ||203||
  −
mukhapākē sirākarma śiraḥkāyavirēcanam|
  −
mūtratailaghr̥takṣaudrakṣīraiśca kavalagrahāḥ||204||
  −
sakṣaudrāstriphalāpāṭhāmr̥dvīkājātipallavāḥ|
  −
kaṣāyatiktakāḥ śītāḥ kvāthāśca mukhadhāvanāḥ||205||  
     −
shuktatiktakaTukShaudrakaShAyaiH kavalagrahaH
+
tRuShNAjwarasphoTakatAludAhA dhUmAyanaM cApyavadIrNatA ca |  
dhUmaH pradhamanaM shuddhiradhashchardanala~gghanam ||187||
+
pittAt samUrcchA vividhA rujashca varNAshca shuklAruNavarNavarjyAH ||120||  
bhojyaM ca mukharogeShu yathAsvaM doShanuddhitam |
  −
pippalyagurudArvItvagyavakShArarasA~jjanam ||188||
  −
pAThAM tejovatIM pathyAM samabhAgaM vicUrNayet |
  −
mukharogeShu sarveShu sakShaudraM tadvidhArayet ||189||
  −
sIdhumAdhavamAdhvIkaiH shreShTho~ayaM kavalagrahaH |
  −
tejohvAmabhayAmelAM sama~ggAM kaTukAM ghanam ||190||
  −
pAThAM jyotiShmatIM lodhraM dArvIM kuShThaM ca cUrNayet |
  −
dantAnAM gharShaNaM raktasrAvakaNDUrujApaham ||191||
  −
pa~jcakolakatAlIsapatrailAmaricatvacaH |
  −
palAshamuShkakakShArayavakShArAshca cUrNitAH ||192||
  −
guDe purANe dviguNe kvathite guTikAH kRutAH |
  −
karkandhumAtrAH saptAhaM sthitA muShkakabhasmani ||193||
  −
kaNTharogeShu sarveShu dhAryAH syuramRutopamAH |
  −
gRuhadhUmo yavakShAraH pAThA vyoShaM rasA~jjanam ||194||
  −
tejohvA triphalA lodhraM citrakashceti cUrNitam |
  −
sakShaudraM dhArayedetadgalarogavinAshanam ||195||
  −
kAlakaM nAma taccUrNaM dantAsyagalaroganut |
  −
iti kAlakacUrNam |
  −
manaHshilA yavakShAro haritAlaM sasaindhavam ||196||
  −
dArvItvak ceti taccUrNaM mAkShikeNa samAyutam |
  −
mUrcchitaM ghRutamaNDena kaNTharogeShu dhArayet ||197||
  −
mukharogeShu ca shreShThaM pItakaM nAma kIrtitam |
  −
iti pItakacUrNam |
  −
mRudvIkA kaTukA vyoShaM dArvItvak triphalA ghanam ||198||
  −
mUrcchitaM ghRutamaNDena kaNTharogeShu dhArayet |
  −
pAThA rasA~jjanaM mUrvA tejohveti ca cUrNitam ||199||
  −
kShaudrayuktaM vidhAtavyaM galaroge bhiShagjitam |
  −
yogAstvete trayaH proktA vAtapittakaphApahAH ||200||
  −
kaTukAtiviShApAThAdArvImustakali~ggakAH |
  −
gomUtrakvathitAH peyAH kaNTharogavinAshanAH ||201||
  −
svarasaH kvathito dArvyA ghanIbhUto rasakriyA |
  −
sakShaudrA mukharogAsRugdoShanADIvraNApahA ||202||
  −
tAlushoShe tvatRuShNasya sarpirauttarabhaktikam |
  −
nAvanaM madhurAH snigdhAH shItAshcaiva rasA hitAH ||203||
  −
mukhapAke sirAkarma shiraHkAyavirecanam |
  −
mUtratailaghRutakShaudrakShIraishca kavalagrahAH ||204||
  −
sakShaudrAstriphalApAThAmRudvIkAjAtipallavAH |  
  −
kaShAyatiktakAH shItAH kvAthAshca mukhadhAvanAH ||205||
     −
General treatment of diseases of the mouth:
+
kaNDUrgurutvaM sitavijjalatvaM sneho~arucirjADyakaphaprasekau |
Gargling/ holding paste of drugs in mouth (kavala graha) of contents such as vinegar, decoction of bitter and pungent drug and honey. Medicated Smoking, Insufflation, purgation, emesis, fasting and diet which alleviates the aggravated doṣha are beneficial in oral diseases. [187]
  −
1. Pippalyadi-churna:
  −
Take equal quantity each of pippali, aguru, daruharidra bark, yavaksara, rasanjana, patha, tejovati, haritaki. Powder all the above drugs and Mix with honey. This linctus is to be kept in the mouth in all diseases of the mouth. [188]
  −
2. Mix all the above mentioned drugs by adding sidhu (wine prepared out of sugarcane juice), madhava (wine prepared out of honey) and madhvika (wine prepared out of madhuka) together and used for gargling in all diseases of the mouth. [189]
  −
3. Tejovatyadi tooth – powder:
  −
Brushing with powder of tejohva/tejabala, haritaki, ela, samanga, katuka, ghana/musta, patha, jyotismati, lodhra, daruharidra, kustha reduces bleeding, itching and pain in the teeth. [190-191]
  −
4. Ksara-gutika:
  −
Panchakola (pippali,pippalimola,chavya, chitraka, nagara), talisapatra, ela, marica, twak, alkali of palasa, mustaka and yavaksara.Powder all of the above and cooked together with two times old jaggery. Make pills the size of small karkandu (jujube/ber fruit).
  −
Keep them within the heap of ash (alkali) of muskaka for a week. These pills are like ambrosia when kept in mouth for all throat disorders. [192-194]
  −
5. Kalaka- churna:
  −
Powders of Grahadhooma (kitchen Shoot), yavaksara, patha, trikatu, rasanjana, tejohva, triphala, lodhra, citraka and Honey mix all the above together and keep in mouth (slowly sucked) it cures throat disease. This is called as kalaka churna and it alleviates diseases of teeth, mouth and throat. Thus ends the description of kalaka churna. [194-196]
     −
6. Pitaka churna:
+
utkleshamandAnalatA ca tandrA rujashca mandAH kaphavakraroge ||121||  
Powder of manahsila (realgar), yavaksar, haratala (orpiment), saindhava (rock-salt), daruharidra bark mixed alongwith honey and ghee-scum and is kept in the mouth for cure of oral disease. It is known as pitaka-churna, this is an excellent remedy for oral diseases.Thus ends the description of pitaka-churna. [196-198]
  −
7. Mrdvika, katuka, trikatu, daruharidra bark, triphala, musta and ghee-scum is to be kept in the mouth for diseases of the throat. [198-199]
  −
8. Patha, rasanjana, murva, tejohva and honey kept in the mouth for the treatment of throat diseases. [199-200]
  −
9. Katuka, ativisa, patha, daruharidra, musta, indrayava and cow’s urine. Boil together; this decoction is used to cure throat disorders. [201]
  −
10. Rasakriya (the decoction of daruharidra boiled and solidified) and honey, is used to cure oral diseases and used in diseases caused by vitiation of blood and sinuses (nadi- vrana). [202]
  −
11. In case of dryness of palate in non polydipsia (atrishna): ghee should be given to drink after meals (uttara-bhaktikam). Also, give snuff (inhalation therapy). Meat soups having sweet, unctuous and cold qualities should be given. [203]
  −
12. Treatment of stomatitis:
  −
Venesection (rakta mokshana therapy), head -evacuation errhines and purgation therapy, gargling (kavala-graha therapy) with cow’s urine, oil, ghee, honey and milk, similarly another gargle  with triphala, patha, mrdvika, tender leaves of jati and honey is helpful in stomatitis. Also mouth should be washed with astringent, bitter and cold decoctions. [204-205]
  −
Khadiradi Gutika and Khadiradi Taila:
  −
तुलांखदिरसारस्यद्विगुणामरिमेदसः|
  −
प्रक्षाल्यजर्जरीकृत्यचतुर्द्रोणेऽम्भसःपचेत्||२०६||
  −
द्रोणशेषंकषायंतंपूत्वाभूयःपचेच्छनैः|
  −
ततस्तस्मिन्घनीभूतेचूर्णीकृत्याक्षभागिकम्||२०७||
  −
चन्दनंपद्मकोशीरंमञ्जिष्ठाधातकीघनम्|
  −
प्रपौण्डरीकंयष्ट्याह्वत्वगेलापद्मकेशरम्||२०८||
  −
लाक्षांरसाञ्जनंमांसीत्रिफलालोध्रवालकम्|
  −
रजन्यौफलिनीमेलांसमङ्गांकट्फलंवचाम्||२०९||
  −
यवासागुरुपत्तङ्गगैरिकाञ्जनमावपेत्|
  −
लवङ्गनखकक्कोलजातिकोशान्पलोन्मितान्||२१०||
  −
कर्पूरकुडवंचापिक्षिपेच्छीतेऽवतारिते|
  −
ततस्तुगुटिकाःकार्याःशुष्काश्चास्येनधारयेत्||२११||
  −
तैलंचानेनकल्केनकषायेणचसाधयेत्|
  −
दन्तानांचलनभ्रंशशौशिर्यक्रिमिरोगनुत्||२१२||
  −
मुखपाकास्यदौर्गन्ध्यजाड्यारोचकनाशनम्|
  −
स्रावोपलेपपैच्छिल्यवैस्वर्यगलशोषनुत्||२१३||
  −
दन्तास्यगलरोगेषुसर्वेष्वेतत्परायणम्|
  −
खदिरादिगुटीकेयंतैलंचखदिरादिकम्||२१४||
  −
इतिखदिरादिगुटिकातैलंच|
  −
tulāṁ khadirasārasya dviguṇāmarimēdasaḥ|
  −
prakṣālya jarjarīkr̥tya caturdrōṇē'mbhasaḥ pacēt||206||
  −
drōṇaśēṣaṁ kaṣāyaṁ taṁ pūtvā bhūyaḥ pacēcchanaiḥ|
  −
tatastasmin ghanībhūtē cūrṇīkr̥tyākṣabhāgikam||207||
  −
candanaṁ padmakōśīraṁ mañjiṣṭhā dhātakī ghanam|
  −
prapauṇḍarīkaṁ yaṣṭyāhvatvagēlāpadmakēśaram||208||
  −
lākṣāṁ rasāñjanaṁ māṁsītriphalālōdhravālakam|
  −
rajanyau phalinīmēlāṁ samaṅgāṁ kaṭphalaṁ vacām||209||
  −
yavāsāgurupattaṅgagairikāñjanamāvapēt|
  −
lavaṅganakhakakkōlajātikōśān palōnmitān||210||
  −
karpūrakuḍavaṁ cāpi kṣipēcchītē'vatāritē|
  −
tatastu guṭikāḥkāryāḥśuṣkāścāsyēna dhārayēt||211||
  −
tailaṁ cānēna kalkēna kaṣāyēṇa ca sādhayēt|
  −
dantānāṁ calanabhraṁśaśauśiryakrimirōganut||212||
  −
mukhapākāsyadaurgandhyajāḍyārōcakanāśanam|
  −
srāvōpalēpapaicchilyavaisvaryagalaśōṣanut||213||
  −
dantāsyagalarōgēṣu sarvēṣvētat parāyaṇam|
  −
khadirādiguṭīkēyaṁ tailaṁ ca khadirādikam||214||
  −
iti khadirādiguṭikā tailaṁ ca|  
     −
tulAM khadirasArasya dviguNAmarimedasaH |
+
sarvANi rUpANi tu vakraroge bhavanti yasmin sa tu sarvajaH syAt |  
prakShAlya jarjarIkRutya caturdroNe~ambhasaH pacet ||206||
  −
droNasheShaM kaShAyaM taM pUtvA bhUyaH pacecchanaiH |
  −
tatastasmin ghanIbhUte cUrNIkRutyAkShabhAgikam ||207||
  −
candanaM padmakoshIraM ma~jjiShThA dhAtakI ghanam |
  −
prapauNDarIkaM yaShTyAhvatvagelApadmakesharam ||208||
  −
lAkShAM rasA~jjanaM mAMsItriphalAlodhravAlakam |
  −
rajanyau phalinImelAM sama~ggAM kaTphalaM vacAm ||209||
  −
yavAsAgurupatta~ggagairikA~jjanamAvapet |
  −
lava~gganakhakakkolajAtikoshAn palonmitAn ||210||
  −
karpUrakuDavaM cApi kShipecchIte~avatArite |
  −
tatastu guTikAHkAryAHshuShkAshcAsyena dhArayet ||211||
  −
tailaM cAnena kalkena kaShAyeNa ca sAdhayet |
  −
dantAnAM calanabhraMshashaushiryakrimiroganut ||212||
  −
mukhapAkAsyadaurgandhyajADyArocakanAshanam |
  −
srAvopalepapaicchilyavaisvaryagalashoShanut ||213||
  −
dantAsyagalarogeShu sarveShvetat parAyaNam |
  −
khadirAdiguTIkeyaM tailaM ca khadirAdikam ||214||
  −
iti khadirAdiguTikA tailaM ca |
     −
Khadiradi gutika:
+
saMsthAnadUShyAkRutinAmabhedAccaite catuHShaShTividhA bhavanti ||122||  
One tula of heartwood of khadira, two tula- [heartwood of] arimeda. The above should be washed and made to a coarse powder and four drone of water should be added. Cook all the above and reduced to one drona. Then strain and heat again slowly till it is thickened to the consistency of paste. To this add one aksha of powder of each chandana, padmaka, usira, manjistha, dhataki, musta, prapaundarika, yasti, twak, ela, kamalakesara, laksa, rasanjana, mamsi, triphala, lodhra, balaka, two types of haridra (haridra and daruharidra), priyangu, ela, samanga, katphala, vaca, yavasa, aguru, pattanga, gairika, anjana. After it is brought down and cooled, and thereafter add one pala each of - lavanga, nakha, kakkola, jatikosa, one kudava of camphor. Then pills should be made and dried. These pills should be kept in the mouth and sucked.
  −
This alleviates looseness, displacement, caries and parasitic infestation of teeth, stomatitis, and foul smell from mouth, stiffness of mouth, anorexia, discharge, coating, sliminess, abnormal voice and dryness of throat. This is a good remedy in all diseases of teeth, mouth and throat. This pill is called as khadiradi gutika. [206-214].
  −
2. Khadiradi taila:
  −
Oil when fortified with above contents it is called as khadiradi tailam.
  −
Thus, ends the description of khadiradi gutika and khadiradi tailam and here ends the description of the treatment of oral-diseases. [206-214]
  −
Treatment of anorexia:
  −
अरुचौकवलग्राहाधूमाःसमुखधावनाः|  
  −
मनोज्ञमन्नपानंचहर्षणाश्वासनानिच||२१५||
  −
कुष्ठसौवर्चलाजाजीशर्करामरिचंबिडम्|
  −
धात्र्येलापद्मकोशीरपिप्पल्युत्पलचन्दनम्||२१६||
  −
लोध्रंतेजोवतीपथ्यात्र्यूषणंसयवाग्रजम्|
  −
आर्द्रदाडिमनिर्यासश्चाजाजीशर्करायुतः||२१७||
  −
सतैलमाक्षिकास्त्वेतेचत्वारःकवलग्रहाः|
  −
चतुरोऽरोचकान्हन्युर्वाताद्येकजसर्वजान्||२१८||
  −
कारवीमरिचाजाजीद्राक्षावृक्षाम्लदाडिमम्|
  −
सौवर्चलंगुडःक्षौद्रंसर्वारोचकनाशनम्||२१९||
  −
बस्तिंसमीरणे, पित्तेविरेकं, वमनंकफे|
  −
कुर्याद्धृद्यानुकूलानिहर्षणंचमनोघ्नजे||२२०||
  −
इत्यरोचकचिकित्सा|
  −
arucau kavalagrāhā dhūmāḥ samukhadhāvanāḥ|
  −
manōjñamannapānaṁ ca harṣaṇāśvāsanāni ca||215||
  −
kuṣṭhasauvarcalājājīśarkarāmaricaṁ biḍam|
  −
dhātryēlāpadmakōśīrapippalyutpalacandanam||216||
  −
lōdhraṁ tējōvatī pathyā tryūṣaṇaṁ sayavāgrajam|
  −
ārdradāḍimaniryāsaścājājīśarkarāyutaḥ||217||
  −
satailamākṣikāstvētē catvāraḥ kavalagrahāḥ|
  −
caturō'rōcakān hanyurvātādyēkajasarvajān||218||
  −
kāravīmaricājājīdrākṣāvr̥kṣāmladāḍimam|
  −
sauvarcalaṁ guḍaḥ kṣaudraṁ sarvārōcakanāśanam||219||
  −
bastiṁ samīraṇē, pittē virēkaṁ, vamanaṁ kaphē|
  −
kuryāddhr̥dyānukūlāni harṣaṇaṁ ca manōghnajē||220||
  −
ityarōcakacikitsā|  
     −
arucau kavalagrAhA dhUmAH samukhadhAvanAH |
+
shAlAkyatantre~abhihitAni teShAM nimittarUpAkRutibheShajAni |  
manoj~jamannapAnaM ca harShaNAshvAsanAni ca ||215||
  −
kuShThasauvarcalAjAjIsharkarAmaricaM biDam |
  −
dhAtryelApadmakoshIrapippalyutpalacandanam ||216||
  −
lodhraM tejovatI pathyA tryUShaNaM sayavAgrajam |
  −
ArdradADimaniryAsashcAjAjIsharkarAyutaH ||217||
  −
satailamAkShikAstvete catvAraH kavalagrahAH |
  −
caturo~arocakAn hanyurvAtAdyekajasarvajAn ||218||
  −
kAravImaricAjAjIdrAkShAvRukShAmladADimam |
  −
sauvarcalaM guDaH kShaudraM sarvArocakanAshanam ||219||
  −
bastiM samIraNe, pitte virekaM, vamanaM kaphe |
  −
kuryAddhRudyAnukUlAni harShaNaM ca manoghnaje ||220||
  −
ityarocakacikitsA |
     −
General Treatment of anorexia:
+
yathApradeshaM tu caturvidhasya kriyAM pravakShyAmi mukhAmayasya ||123||
Kaval graham (gargles/keeping thin paste of drugs in the mouth), dhuma (smoking therapy), mukha dhavana (mouth washes), delicious food and drink, gladdening and consolation is helpful in anorexia. [215]
+
Gargle to be used for vatika  type anorexia:
+
iti mukharoganidAnam |
Gargles prepared from kustha, sauvarcala, jiraka, sarkara, marica, bida, oil, and honey. [216]
+
</div></div>
Gargle to be used for paittika anorexia:
  −
Gargle of amalaki/dhatri, ela, padmaka, usira, pippali, utpala, chandana, oil and honey. [216]
  −
Gargle to be used for kaphaja anorexia:
  −
Gargle of lodhra, tejovati, haritaki, trikatu, yavaksara, oil and honey. [217]
  −
Gargle to be used in tri-doshic/sannipatika anorexia:
  −
Fresh juice of pomengranate, jiraka, sarkara, oil and honey. [218]
  −
Karavyadi-yoga:
  −
karavi, marica, jiraka, draksa, vrksamla, dadima, sauvarcala, jaggery and honey. This [gargle] cures all types of anorexia. [219]
  −
General treatment of vatika anorexia:
  −
Medicated enema
  −
General treatment of paittika anorexia:
  −
Purgation therapy
  −
General Treatment of kaphaja anorexia:
  −
Medicated emesis therapy
  −
General treatment of psychic anorexia:
  −
Delicious favorite foods pleasing the heart, gladdening the patient should be given.
  −
Thus ends the description of the treatment of arochaka (anorexia). [220]
  −
Treatment of ear diseases:
  −
कर्णशूलेतुवातघ्नीहितापीनसवत्क्रिया|
  −
प्रदेहाःपूरणंनस्यंपाकस्रावेव्रणक्रियाः||२२१||
  −
भोज्यानिचयथादोषंकुर्यात्स्नेहांश्चपूरणान्|
  −
हिङ्गुतुम्बरुशुण्ठीभिस्तैलंतुसार्षपंपचेत्||२२२||
  −
एतद्धिपूरणंश्रेष्ठंकर्णशूलनिवारणम्|
  −
देवदारुवचाशुण्ठीशताह्वाकुष्ठसैन्धवैः||२२३||
  −
तैलंसिद्धंबस्तमूत्रेकर्णशूलनिवारणम्|
  −
वराटकान्समाहृत्यदहेन्मृद्भाजनेनवे||२२४||
  −
तद्भस्मश्च्योतयेत्तेनगन्धतैलंविपाचयेत्|
  −
रसाञ्जनस्यशुण्ठ्याश्चकल्काभ्यांकर्णशूलनुत्||२२५||
  −
शुष्कमूलकशुण्ठानांक्षारोहिङ्गुमहौषधम्|
  −
शतपुष्पावचाकुष्ठंदारुशिग्रुरसाञ्जनम्||२२६||
  −
सौवर्चलयवक्षारस्वर्जिकोद्भिदसैन्धवम्|
  −
भूर्जग्रन्थिर्बिडंमुस्तंमधुशुक्तंचतुर्गुणम्||२२७||
  −
मातुलुङ्गरसश्चैवकदल्यारसएवच|
  −
सर्वैरेतैर्यथोद्दिष्टैःक्षारतैलंविपाचयेत्||२२८||
  −
बाधिर्यंकर्णनादश्चपूयस्रावश्चदारुणः|
  −
क्रिमयःकर्णशूलंचपूरणादस्यनश्यति||२२९||
  −
मुखकर्णाक्षिरोगेषुयथोक्तंपीनसेविधिम्|
  −
कुर्याद्भिषक्समीक्ष्यादौदोषकालबलाबलम्||२३०||
  −
इतिकर्णरोगचिकित्सा|
  −
karṇaśūlē tu vātaghnī hitā pīnasavat kriyā|
  −
pradēhāḥ pūraṇaṁ nasyaṁ pākasrāvē vraṇakriyāḥ||221||  
  −
bhōjyāni ca yathādōṣaṁ kuryāt snēhāṁśca pūraṇān|
  −
hiṅgutumbaruśuṇṭhībhistailaṁ tu sārṣapaṁ pacēt||222||  
  −
ētaddhi pūraṇaṁ śrēṣṭhaṁ karṇaśūlanivāraṇam|
  −
dēvadāruvacāśuṇṭhīśatāhvākuṣṭhasaindhavaiḥ||223||
  −
tailaṁ siddhaṁ bastamūtrē karṇaśūlanivāraṇam|
  −
varāṭakān samāhr̥tya dahēnmr̥dbhājanē navē||224||
  −
tadbhasma ścyōtayēttēna [1] gandhatailaṁ vipācayēt|
  −
rasāñjanasya śuṇṭhyāśca kalkābhyāṁ karṇaśūlanut||225||
  −
śuṣkamūlakaśuṇṭhānāṁ [2] kṣārō hiṅgu mahauṣadham|
  −
śatapuṣpā vacā kuṣṭhaṁ dāru śigru rasāñjanam||226||
  −
sauvarcalayavakṣārasvarjikōdbhidasaindhavam|
  −
bhūrjagranthirbiḍaṁ mustaṁ madhuśuktaṁ caturguṇam||227||
  −
mātuluṅgarasaścaiva kadalyā rasa ēva ca|
  −
sarvairētairyathōddiṣṭaiḥ [3] kṣāratailaṁ vipācayēt||228||
  −
bādhiryaṁ karṇanādaśca pūyasrāvaśca dāruṇaḥ|
  −
krimayaḥ karṇaśūlaṁ ca pūraṇādasya naśyati||229||
  −
mukhakarṇākṣirōgēṣu yathōktaṁ pīnasē vidhim|
  −
kuryādbhiṣak samīkṣyādau dōṣakālabalābalam||230||
  −
iti karṇarōgacikitsā |
     −
karNashUle tu vAtaghnI hitA pInasavat kriyA |
+
====== Diagnosis of oral diseases ======
pradehAH pUraNaM nasyaM pAkasrAve vraNakriyAH ||221||
  −
bhojyAni ca yathAdoShaM kuryAt snehAMshca pUraNAn |
  −
hi~ggutumbarushuNThIbhistailaM tu sArShapaM pacet ||222||
  −
etaddhi pUraNaM shreShThaM karNashUlanivAraNam |
  −
devadAruvacAshuNThIshatAhvAkuShThasaindhavaiH ||223||
  −
tailaM siddhaM bastamUtre karNashUlanivAraNam |
  −
varATakAn samAhRutya dahenmRudbhAjane nave ||224||
  −
tadbhasma shcyotayettena [1] gandhatailaM vipAcayet |
  −
rasA~jjanasya shuNThyAshca kalkAbhyAM karNashUlanut ||225||
  −
shuShkamUlakashuNThAnAM [2] kShAro hi~ggu mahauShadham |
  −
shatapuShpA vacA kuShThaM dAru shigru rasA~jjanam ||226||
  −
sauvarcalayavakShArasvarjikodbhidasaindhavam |
  −
bhUrjagranthirbiDaM mustaM madhushuktaM caturguNam ||227||
  −
mAtulu~ggarasashcaiva kadalyA rasa eva ca |
  −
sarvairetairyathoddiShTaiH [3] kShAratailaM vipAcayet ||228||
  −
bAdhiryaM karNanAdashca pUyasrAvashca dAruNaH |
  −
krimayaH karNashUlaM ca pUraNAdasya nashyati ||229||
  −
mukhakarNAkShirogeShu yathoktaM pInase vidhim |
  −
kuryAdbhiShak samIkShyAdau doShakAlabalAbalam ||230||
  −
iti karNarogacikitsA |
     −
General treatment of ear diseases:
+
[[Vata]]-predominant oral disease:
Vāta alleviating treatment on the line listed under pinasa (vatika type of rhinitis) to be applied such as anointing, drops and snuffing as prescribed for pinasa.
  −
Treatment of suppuration and discharge:
  −
Surgical measures/treatment prescribed for vrana (ulcer) should be adopted. Diet and ear drop should be used depending upon the doṣha involvement. [221]
  −
Specific formulas for ear disease:
  −
1. Hingvadi taila:
  −
Mustard oil, hingu, tumburu, sunthi cooked all together is useful for ear ache. [222]
  −
2. Devadarvyadi-taila:
  −
Devadaru, vaca, sunthi, satahva, kustha, rock salt, oil and goat’s urine cooked together cures earache. [223]
  −
3. Gandha-taila:
  −
Cowrie ash (one should collect cowries and burn them in new earthen pot.). This ash should be washed with water (alkaline water is obtained) and paste of- rasanjana, sunthi should be prepared.
  −
With all the above, perfumed oil should be fortified by cooking together. Ear drop with this medicated oil cures earache. [224-225]
  −
4. Ksara-taila:
  −
Ash of dry raddish (dry radish cut into pieces and burnt to prepare ash), oil should be cooked by adding the paste of alkali preparation in total one fourth of quantity of oil of hingu, sunthi, satapuspa, vaca, kustha, devadaru, sigru, rasanjana, sauvarcalalavana, yavaksara, svarjika, audbhida, saindhavalavana, bhurja nodes, bidalavana, musta and 4 times the oil - madhusukta, juice of matulunga, kadali should be added. This ksara taila should be droped into the ear which cures deafness, tinnitus, severe purulent discharge and parasitic infestation of the ear and ear ache. [226-229]
  −
Treatment in general of mouth, ear and eyes diseases:
  −
In case of mouth, ear and eye disorders, the physician should, first evaluate strength and weakness of doṣha and the season, and thereafter decide the treatment/ therapies described for different types of pinasa (rhinitis). Thus ends the description of treatment of ear diseases. [230]
  −
Treatment of eye diseases:
  −
उत्पन्नमात्रेतरुणेनेत्ररोगेबिडालकः|
  −
कार्योदाहोपदेहाश्रुशोफरागानिवारणः||२३१||
  −
नागरंसैन्धवंसर्पिर्मण्डेनचरसक्रिया|
  −
निघृष्टंवातिकेतद्वन्मधुसैन्धवगैरिकम्||२३२||
  −
तथाशावरकंलोध्रंघृतभृष्टंबिडालकः|
  −
तद्वत्कार्योहरीतक्याघृतभृष्टोरुजापहः||२३३||
  −
पैत्तिकेचन्दनानन्तामञ्जिष्ठाभिर्बिडालकः|
  −
कार्यःपद्मकयष्ट्याह्वमांसीकालीयकैस्तथा||२३४||
  −
गैरिकंसैन्धवंमुस्तंरोचनाचरसक्रिया|
  −
कफेकार्यातथाक्षौद्रंप्रियङ्गुःसमनःशिला||२३५||
  −
सन्निपातेतुसर्वैःस्याद्बहिरक्ष्णोःप्रलेपनम्|
  −
पक्ष्माण्यस्पृश्यताकार्यंसम्पक्वेत्वञ्जनंत्र्यहात्||२३६||
  −
आश्च्योतनंमारुतजेक्वाथोबिल्वादिभिर्हितः|
  −
कोष्णःसैरण्डतर्कारीबृहतीमधुशिग्रुभिः||२३७||
  −
पृथ्वीकादार्विमञ्जिष्ठालाक्षाद्विमधुकोत्पलैः|
  −
क्वाथःसशर्करःशीतःपूरणंरक्तपित्तनुत्||२३८||
  −
नागरत्रिफलामुस्तनिम्बवासारसःकफे|
  −
कोष्णमाश्च्योतनंमिश्रैरोषधैःसान्निपातके||२३९||
  −
बृहत्येरण्डमूलत्वक्शिग्रोःपुष्पंससैन्धवम्|
  −
अजाक्षीरेणपिष्टंस्याद्वर्तिर्वाताक्षिरोगनुत्||२४०||
  −
सुमनःकोरकाःशङ्ख्स्त्रिफलामधुकंबला|
  −
पित्तरक्तापहावर्तिःपिष्टादिव्येनवारिणा||२४१||
  −
सैन्धवंत्रिफलाव्योषंशङ्खनाभिःसमुद्रजः|
  −
फेनःशैलेयकंसर्जोवर्तिःश्लेष्माक्षिरोगनुत्||२४२||
  −
अमृताह्वाबिसंबिल्वंपटोलंछागलंशकृत्|
  −
प्रपौण्डरीकंयष्ट्याह्वंदार्वीकालानुसारिवा||२४३||
  −
एषामष्टपलान्भागान्सुधौताञ्जर्जरीकृतान्|
  −
तोयेपक्त्वारसेपूतेभूयःपक्वेरसेघने||२४४||
  −
कर्षंचश्वेतमरिचाज्जातीपुष्पान्नवात्पलम्|
  −
चूर्णंक्षिप्त्वाकृतावर्तिःसर्वघ्नीदृक्प्रसादनी||२४५||
  −
शङ्खप्रवालवैदूर्यलौहताम्रप्लवास्थिभिः|
  −
स्रोतोजश्वेतमरिचैर्वर्तिःसर्वाक्षिरोगनुत्||२४६||
  −
शाणार्धंमरिचाद्द्वौचपिप्पल्यर्णवफेनयोः|
  −
शाणार्धंसैन्धवाच्छाणानवसौवीरकाञ्जनात्||२४७||
  −
पिष्टंसुसूक्ष्मंचित्रायांचूर्णाञ्जनमिदंशुभम्|
  −
कण्डूकाचकफार्तानांमलानांचविशोधनम्||२४८||
  −
बस्तमूत्रेत्र्यहंस्थाप्यमेलाचूर्णंसुभावितम्|
  −
चूर्णाञ्जनंहितैमिर्यक्रिमिपिल्लमलापहम्||२४९||
  −
सौवीरमञ्जनंतुत्थंताप्योधातुर्मनःशिला|
  −
चक्षुष्यामधुकंलोहामणयःपौष्पमञ्जनम्||२५०||
  −
सैन्धवंशौकरीदंष्ट्राकतकंचाञ्जनंशुभम्|
  −
तिमिरादिषुचुर्णंवावर्तिर्वेयमनुत्तमा||२५१||
  −
कतकस्यफलंशङ्खःसैन्धवंत्र्यूषणंसिता|
  −
फेनोरसाञ्जनंक्षौद्रंविडङ्गानिमनःशिला||२५२||
  −
कुक्कुटाण्डकपालानिवर्तिरेषाव्यपोहति|
  −
तिमिरंपटलंकाचंमलंचाशुसुखावती||२५३||
  −
इतिसुखावतीवर्तिः|
  −
त्रिफलाकुक्कुटाण्डत्वक्कासीसमयसोरजः|
  −
नीलोत्पलंविडङ्गानिफेनंचसरितांपतेः||२५४||
  −
आजेनपयसापिष्ट्वाभावयेत्ताम्रभाजने|
  −
सप्तरात्रंस्थितंभूयःपिष्ट्वाक्षीरेणवर्तयेत्||२५५||
  −
एषादृष्टिप्रदावर्तिरन्धस्याभिन्नचक्षुषः||२५६||
  −
इतिदृष्टिप्रदावर्तिः|
  −
वदनेकृष्णसर्पस्यनिहितंमासमञ्जनम्||२५६||
  −
ततस्तस्मात्समृद्धृत्यसुशुष्कंचूर्णयेद्बुधः|
  −
सुमनःकोरकैःशुष्कैरर्धांशैःसैन्धवेनच||२५७||
  −
एतन्नेत्राञ्जनंकार्यंतिमिरघ्नमनुत्तमम्|
  −
पिप्पल्यःकिंशुकरसोवसासर्पस्यसैन्धवम्||२५८||
  −
जीर्णंघृतंचसर्वाक्षिरोगघ्नीस्याद्रसक्रिया|
  −
कृष्णसर्पवसाक्षौद्रंरसोधात्र्यारसक्रियाः||२५९||
  −
शस्तासर्वाक्षिरोगेषुकाचार्बुदमलेषुच|
  −
धात्रीरसाञ्जनक्षौद्रसर्पिर्भिस्तुरसक्रिया||२६०||
  −
पित्तरक्ताक्षिरोगघ्नीतैमिर्यपटलापहा|
  −
धात्रीसैन्धवपिप्पल्यःस्युरल्पमरिचाःसमाः||२६१||
  −
क्षौद्रयुक्तानिहन्त्यान्ध्यंपटलंचरसक्रिया|२६२|
  −
इतिनेत्ररोगचिकित्सा|
  −
utpannamātrē taruṇē nētrarōgē biḍālakaḥ|
  −
kāryō dāhōpadēhāśruśōpharāganivāraṇaḥ||231||
  −
nāgaraṁ saindhavaṁ sarpirmaṇḍēna ca rasakriyā|
  −
nighr̥ṣṭaṁ vātikē tadvanmadhusaindhavagairikam||232||
  −
tathā śāvarakaṁ lōdhraṁ ghr̥tabhr̥ṣṭaṁ biḍālakaḥ|
  −
tadvat kāryō harītakyā ghr̥tabhr̥ṣṭō rujāpahaḥ||233||
  −
paittikē candanānantāmañjiṣṭhābhirbiḍālakaḥ|
  −
kāryaḥ padmakayaṣṭyāhvamāṁsīkālīyakaistathā||234||
  −
gairikaṁ saindhavaṁ mustaṁ rōcanā ca [1] rasakriyā|
  −
kaphē kāryā tathā kṣaudraṁ priyaṅguḥ samanaḥśilā||235||
  −
sannipātē tu sarvaiḥ syādbahirakṣṇōḥ pralēpanam|
  −
pakṣmāṇyaspr̥śyatā [2] kāryaṁ sampakvē tvañjanaṁ tryahāt||236||
  −
āścyōtanaṁ mārutajē kvāthō bilvādibhirhitaḥ|
  −
kōṣṇaḥ sairaṇḍatarkārībr̥hatīmadhuśigrubhiḥ||237||
  −
pr̥thvīkādārvimañjiṣṭhālākṣādvimadhukōtpalaiḥ|
  −
kvāthaḥ saśarkaraḥ śītaḥ pūraṇaṁ raktapittanut||238||
  −
nāgaratriphalāmustanimbavāsārasaḥ [3] kaphē|
  −
kōṣṇamāścyōtanaṁ miśrairōṣadhaiḥ sānnipātakē||239||
  −
br̥hatyēraṇḍamūlatvak śigrōḥ puṣpaṁ sasaindhavam|
  −
ajākṣīrēṇa piṣṭaṁ syādvartirvātākṣirōganut||240||
  −
sumanaḥkōrakāḥ śaṅkhastriphalā madhukaṁ balā|
  −
pittaraktāpahā vartiḥ piṣṭā divyēna vāriṇā||241||
  −
saindhavaṁ triphalā vyōṣaṁ śaṅkhanābhiḥ samudrajaḥ|
  −
phēnaḥ śailēyakaṁ sarjō vartiḥ ślēṣmākṣirōganut||242||
  −
amr̥tāhvā bisaṁ bilvaṁ paṭōlaṁ chāgalaṁ śakr̥t|
  −
prapauṇḍarīkaṁ yaṣṭyāhvaṁ dārvī kālānusārivā||243||
  −
ēṣāmaṣṭapalān bhāgān sudhautāñjarjarīkr̥tān|
  −
tōyē paktvā rasē pūtē bhūyaḥ pakvē rasē ghanē||244||
  −
karṣaṁ ca śvētamaricājjātīpuṣpānnavāt palam|
  −
cūrṇaṁ kṣiptvā kr̥tā vartiḥ sarvaghnī [4] dr̥kprasādanī||245||
  −
śaṅkhapravālavaidūryalauhatāmraplavāsthibhiḥ|
  −
srōtōjaśvētamaricairvartiḥ sarvākṣirōganut||246||
  −
śāṇārdhaṁ maricāddvau ca pippalyarṇavaphēnayōḥ|
  −
śāṇārdhaṁ saindhavācchāṇā nava sauvīrakāñjanāt||247||
  −
piṣṭaṁ susūkṣmaṁ citrāyāṁ cūrṇāñjanamidaṁ śubham|
  −
kaṇḍūkācakaphārtānāṁ malānāṁ ca viśōdhanam||248||
  −
bastamūtrē tryahaṁ sthāpyamēlācūrṇaṁ subhāvitam|
  −
cūrṇāñjanaṁ hi taimiryakrimipillamalāpaham||249||
  −
sauvīramañjanaṁ tutthaṁ tāpyō dhāturmanaḥśilā|
  −
cakṣuṣyā madhukaṁ lōhā maṇayaḥ pauṣpamañjanam||250||
  −
saindhavaṁ śaukarī daṁṣṭrā katakaṁ cāñjanaṁ śubham|
  −
timirādiṣu curṇaṁ vā vartirvēyamanuttamā||251||
  −
katakasya phalaṁ śaṅkhaḥ saindhavaṁ tryūṣaṇaṁ sitā|
  −
phēnō rasāñjanaṁ kṣaudraṁ viḍaṅgāni manaḥśilā||252||
  −
kukkuṭāṇḍakapālāni vartirēṣā vyapōhati|
  −
timiraṁ paṭalaṁ kācaṁ malaṁ cāśu sukhāvatī||253||
  −
iti sukhāvatī vartiḥ |
  −
triphalākukkuṭāṇḍatvakkāsīsamayasō rajaḥ|
  −
nīlōtpalaṁ viḍaṅgāni phēnaṁ ca saritāṁ patēḥ||254||
  −
ājēna payasā piṣṭvā bhāvayēttāmrabhājanē|
  −
saptarātraṁ sthitaṁ bhūyaḥ piṣṭvā kṣīrēṇa vartayēt||255||
  −
ēṣā dr̥ṣṭipradā vartirandhasyābhinnacakṣuṣaḥ||256||
  −
iti dr̥ṣṭipradā vartiḥ |
  −
vadanē kr̥ṣṇasarpasya nihitaṁ māsamañjanam||256||
  −
tatastasmāt samr̥ddhr̥tya suśuṣkaṁ cūrṇayēdbudhaḥ|
  −
sumanaḥkōrakaiḥ śuṣkairardhāṁśaiḥ saindhavēna ca||257||
  −
ētannētrāñjanaṁ kāryaṁ timiraghnamanuttamam|
  −
pippalyaḥ kiṁśukarasō vasā sarpasya saindhavam||258||
  −
jīrṇaṁ ghr̥taṁ ca sarvākṣirōgaghnī syādrasakriyā|
  −
kr̥ṣṇasarpavasā kṣaudraṁ rasō dhātryā rasakriyāḥ||259||
  −
śastā sarvākṣirōgēṣu kācārbudamalēṣu ca|
  −
dhātrīrasāñjanakṣaudrasarpirbhistu rasakriyā||260||
  −
pittaraktākṣirōgaghnī taimiryapaṭalāpahā|
  −
dhātrīsaindhavapippalyaḥ syuralpamaricāḥ samāḥ||261||
  −
kṣaudrayuktā nihantyāndhyaṁ paṭalaṁ ca rasakriyā|262|
  −
iti nētrarōgacikitsā |
     −
utpannamAtre taruNe netraroge biDAlakaH |
+
There is dryness, roughness, ununctuousness, shifting pain, black, reddish discoloration, salivation and coldness, loosening of teeth, pulsation/throbbing sensation, piercing and tearing pain.[119]
kAryo dAhopadehAshrushopharAgAnivAraNaH ||231||
  −
nAgaraM saindhavaM sarpirmaNDena ca rasakriyA |
  −
nighRuShTaM vAtike tadvanmadhusaindhavagairikam ||232||
  −
tathA shAvarakaM lodhraM ghRutabhRuShTaM biDAlakaH |
  −
tadvat kAryo harItakyA ghRutabhRuShTo rujApahaH ||233||
  −
paittike candanAnantAma~jjiShThAbhirbiDAlakaH |
  −
kAryaH padmakayaShTyAhvamAMsIkAlIyakaistathA ||234||
  −
gairikaM saindhavaM mustaM rocanA ca [1] rasakriyA |
  −
kaphe kAryA tathA kShaudraM priya~gguH samanaHshilA ||235||
  −
sannipAte tu sarvaiH syAdbahirakShNoH pralepanam |
  −
pakShmANyaspRushyatA [2] kAryaM sampakve tva~jjanaM tryahAt ||236||
  −
AshcyotanaM mArutaje kvAtho bilvAdibhirhitaH |
  −
koShNaH sairaNDatarkArIbRuhatImadhushigrubhiH ||237||
  −
pRuthvIkAdArvima~jjiShThAlAkShAdvimadhukotpalaiH |
  −
kvAthaH sasharkaraH shItaH pUraNaM raktapittanut ||238||
  −
nAgaratriphalAmustanimbavAsArasaH [3] kaphe |
  −
koShNamAshcyotanaM mishrairoShadhaiH sAnnipAtake ||239||
  −
bRuhatyeraNDamUlatvak shigroH puShpaM sasaindhavam |
  −
ajAkShIreNa piShTaM syAdvartirvAtAkShiroganut ||240||
  −
sumanaHkorakAH sha~gkhstriphalA madhukaM balA |
  −
pittaraktApahA vartiH piShTA divyena vAriNA ||241||
  −
saindhavaM triphalA vyoShaM sha~gkhanAbhiH samudrajaH |
  −
phenaH shaileyakaM sarjo vartiH shleShmAkShiroganut ||242||
  −
amRutAhvA bisaM bilvaM paTolaM chAgalaM shakRut |
  −
prapauNDarIkaM yaShTyAhvaM dArvI kAlAnusArivA ||243||
  −
eShAmaShTapalAn bhAgAn sudhautA~jjarjarIkRutAn |
  −
toye paktvA rase pUte bhUyaH pakve rase ghane ||244||
  −
karShaM ca shvetamaricAjjAtIpuShpAnnavAt palam |
  −
cUrNaM kShiptvA kRutA vartiH sarvaghnI [4] dRukprasAdanI ||245||
  −
sha~gkhapravAlavaidUryalauhatAmraplavAsthibhiH |
  −
srotojashvetamaricairvartiH sarvAkShiroganut ||246||
  −
shANArdhaM maricAddvau ca pippalyarNavaphenayoH |
  −
shANArdhaM saindhavAcchANA nava sauvIrakA~jjanAt ||247||
  −
piShTaM susUkShmaM citrAyAM cUrNA~jjanamidaM shubham |
  −
kaNDUkAcakaphArtAnAM malAnAM ca vishodhanam ||248||
  −
bastamUtre tryahaM sthApyamelAcUrNaMsubhAvitam |
  −
cUrNA~jjanaM hi taimiryakrimipillamalApaham ||249||
  −
sauvIrama~jjanaM tutthaM tApyo dhAturmanaHshilA |
  −
cakShuShyA madhukaM lohA maNayaH pauShpama~jjanam ||250||
  −
saindhavaM shaukarI daMShTrA katakaM cA~jjanaM shubham |
  −
timirAdiShu curNaM vA vartirveyamanuttamA ||251||
  −
katakasya phalaM sha~gkhaH saindhavaM tryUShaNaM sitA |
  −
pheno rasA~jjanaM kShaudraM viDa~ggAni manaHshilA ||252||
  −
kukkuTANDakapAlAni vartireShA vyapohati |
  −
timiraM paTalaM kAcaM malaM cAshu sukhAvatI ||253||
  −
iti sukhAvatI vartiH |
  −
triphalAkukkuTANDatvakkAsIsamayaso rajaH |
  −
nIlotpalaM viDa~ggAni phenaM ca saritAM pateH ||254||
  −
Ajena payasA piShTvA bhAvayettAmrabhAjane |
  −
saptarAtraM sthitaM bhUyaH piShTvA kShIreNa vartayet ||255||
  −
eShA dRuShTipradA vartirandhasyAbhinnacakShuShaH ||256||
  −
iti dRuShTipradA vartiH |
  −
vadane kRuShNasarpasya nihitaM mAsama~jjanam ||256||
  −
tatastasmAt samRuddhRutya sushuShkaM cUrNayedbudhaH |
  −
sumanaHkorakaiH shuShkairardhAMshaiH saindhavena ca ||257||
  −
etannetrA~jjanaM kAryaM timiraghnamanuttamam |
  −
pippalyaH kiMshukaraso vasA sarpasya saindhavam ||258||
  −
jIrNaM ghRutaM ca sarvAkShirogaghnI syAdrasakriyA |
  −
kRuShNasarpavasA kShaudraM raso dhAtryA rasakriyAH ||259||
  −
shastA sarvAkShirogeShu kAcArbudamaleShu ca |
  −
dhAtrIrasA~jjanakShaudrasarpirbhistu rasakriyA ||260||
  −
pittaraktAkShirogaghnI taimiryapaTalApahA |
  −
dhAtrIsaindhavapippalyaH syuralpamaricAH samAH ||261||
  −
kShaudrayuktA nihantyAndhyaM paTalaM ca rasakriyA |262|
  −
iti netrarogacikitsA |
     −
Line of treatment:
+
[[Pitta]]-predominant oral disease:
Treatment of critical stage of freshly occurred eye diseases:
  −
Bidalaka (it is the application of drugs in paste form on the closed eye lids excluding eye-lashes) relieves burning sensation, mucous discharge, lachrymation, swelling and congestion or redness. [231]
  −
Treatment of vatika eye disease:
  −
[Stage I, pastes for application on the eyelid]
  −
1. Sunthi, saindhava, ghee-scum triturated and made a paste also known as “Rasakriya”) is applied as bidalaka
  −
2. Honey, saindhava and gairika (red ochre) rubbed together and applied. [232]
  −
The following paste when applied relieves pain:
  −
1. Savara lodhra fried in ghee
  −
2. Haritaki fried in the ghee. [233]
  −
Treatment of paittika type eye diseases:
  −
1. Paste of chandana, ananta, and manjistha is applied.
  −
2. Paste of- padmaka, madhuyasti, mamsi, kaliyaka [234]
  −
Treatment of kaphaja eye diseases:
  −
1. Paste of gairika, saindhava, musta, rocana:
  −
2. Paste of priyangu, manah-sila (realgar) and honey. [235]
  −
Treatment of sannipataj eye diseases:
  −
Paste made with all the above mentioned drugs.
  −
While application of the paste over the eye lids, the eye-lashes should not be touched. When the disease is matured, collyrium [anjana] may be applied [into the eye] every third day without touching the eyelids. [236]
  −
Ascyotana - eye douche formulas for eye diseases:
  −
Eye drop for vatika eye disease:
  −
Decoction is prepared of bilvadi (brihat pancamula- bilva, syonaka, gambhari, patala and ganikarnika), eranda, tarkari, brhati, madhusigru and water. Use it as eye drops while warm. [237]
  −
Eye drop for paittika eye disease:
  −
Decoction is prepared with prthivka, daruharidra, manjistha, laksha, two types of madhuka, utpala and water and sugar. Use it as eye drop at cold temperature. Eye drop pacifies rakta and pitta disease
  −
[238]
  −
Eye drop for kaphaja disease:
  −
Decoction of sunthi, triphala, musta, nimba, vasa and water used when warm as eye drop is beneficial.
  −
Eye drops in sannipatika eye disease:
  −
All the above formulations mixed together should be used. [239]
  −
Varti (medicated bougies)  in vatika eye diseases:
  −
Brahatyadi-varti:
  −
Pound the herbs such as Brhati, root- bark of eranda, sigru flowers, saindhava lavana and goat’s milk and triturate in milk. Make into a bougie/varti, use of this bougie as paste (after rubbing) alleviates vataja eye diseases. [240]
  −
Varti in paittika eye diseases:
  −
Sumanahkoradi-varti:
  −
Buds of jati pushpa (sumana), shankha/conch, triphala, madhuka, bala, rain water(distilled) are collected pound the above ingredients in the water. Make into a bougie. This varti/bougie alleviates eye diseases caused due to rakta and pitta. [241]
  −
Varti for kaphaja eye diseases:
  −
Saindhavadi-varti:
  −
Saindhava lavana, triphala, trikatu, sankhanabhi, samudraphena, saileyaka, sarja (rasa). Make the above into a bougie it cures kaphaja eye disease. [242]
  −
Varti for tridoshic/sannipatika eye diseases:
  −
Coarse powder each of guduchi, lotus stem, bilva, patola, goat’s feces, prapaundarika, madhuyasti, daruharidra, kalanusariva in the quantity of eight pala should be washed well and boil them in water and then strain. Reheat till it is thickened. To this add one karsha powder of sweta marica, one pala powder of fresh jati flowers. Make the above into a bougie. Application of this cures sannipatika eye disease and also promotes eye-sight. [243-245]
  −
Formulas for other eye diseases:
  −
1. Shankhadi-varti:
  −
Varti (bougie) prepared of sankha bhasma, pravala bhasma, vaidurya pisti, lauha bhasma (iron), tamra bhasma (copper), bhasma of the bone of plava (pelican- bird called prasevaka-gala), srotonjana and sveta- maricha cures all types of eye diseases. [246]
  −
2. churnanjana:
  −
Half sana of maricha (Black pepper fruit – piper nigrum), two sana of pippali – Piper longum, and samudra-phena, half sana of saindhava lavana, nine sana of sauviranjana should be triturated and made to a fine powder during chitra constellation. This powder collyrium is beneficial in itching, cataract and kaphaja eye diseases and eliminates impurities. [247-248]
  −
3. Seeds of ela (Cardamom-Elattaria cardamom), goat’s urine (dip the cardamom in the urine for three days), let the cardamom be well-impregnated and dried and made to a powder.
  −
Application of this powder in the form of collyrium cures timira (a type of cataract), krimi (parasitic infestation), patala (another type of cataract) and discharge of mucoid matter from the eyes. [249]
  −
4. Sauviranjana, tuttha, tapya-dhātu (maksika), manahshila, caksusya (variety of kulattha), madhuka (Licorice – Glycyrrhiza glabra), loha bhasma(iron), precious stones, puspanjana, saindhava, tusk of boar, kataka – strychnos potatorum may be used in the form of either powder or varti (bougie) as collyrium which is excellent remedies for timira (Cataract) and such other eye-diseases. [250-251]
  −
5. Sukhavati varti:
  −
Kataka (Strychnos potatorum), shankha, saindhava (rock salt), sunthi, pippali – long pepper fruit, maricha – Black pepper fruit, sugar, samudraphena, rasanjana (aqueous extract of berberis aristata), honey, vidanga – Embelia ribes, manahshila and shell of hen’s egg.
  −
Varti prepared out of these ingredients alleviates blurred vision, patala (covering), kacha (type of cataract) and putrid discharge from the eyes quickly. Thus, ends the description of sukhavati- varti. [252-253]
  −
6. Drushtiprada varti:
  −
Triturate together triphala, crust of hen’s eggs, kasisa, iron powder, nilotpala, vidanga, samudraphena in goat’s milk and impregnate with the same in a copper vessel for 1 week and rolled in the form of varti. This is called as dristi-prada varti. This varti revives vision even in the blind provided the pupils of his eyes have not undergone any physical change or been damaged. Thus ends the prescription of dristi-prada varti. [254-255]
  −
7. Collyrium for timira:
  −
A wise physician should keep anjana inside the buccal cavity of a dead black snake cobra for one month.Then, after taking it out, one should dry it well and powder it. To this equal quantity of dried buds of jati puspa, half quantity- rock salt/ saindhva is to be added. Mix all the above together made to a fine powder. This is wonderful recipe for the cure of timira (cataract/ blurred vision). [256-257]
  −
8. Pippalyadi rasakriya:
  −
Rasa-kriya (thin paste) prepared out of pippali – Piper longum, Juice of kimsuka – Butea monosperma, snake’s fat, saindhva/ rock salt and old ghee cures all types of eye-diseases. [258-259]
  −
9. Krishna sarpa vasadi –rasakriya:
  −
Rasakriya (thin paste) prepared of the fat of black snake cobra, honey, the juice of amalaki – phyllanthus emblicais useful in curing all eye-diseases like kaca (Cataract), arbuda (tumor in the eyes) and discharge from the eyes. [259-260]
  −
10. Other recipes for eye diseases:
  −
a. The Rasakriya (thin paste) prepared of dhatri, rasanjana (aqueous extract of berberis aristata), honey and ghee cures eye-diseases caused by the vitiation of pitta and rakta (blood), timira (Cataract /blurred vision) and patala (another type of Cataract).
     −
b. One parts each of amalaka, pippali, white maricha, one part of rock salt and honey. This rasakriya alleviates blindness and patala.
+
It is characterized by thirst, fever, eruptions, burning sensation in the palate, feeling of fumes in oral cavity, inflammations/ ulceration, different types of pain and various type of discoloration except white and redddish. [120]
Thus, ends the description of the treatment of eye diseases. [260 ½ –262½]
  −
Treatment of baldness and greying of hair:
  −
खालित्येपलितेवल्यांहरिलोम्निचशोधितम्||२६२||
  −
नस्यैस्तैलैःशिरोवक्रप्रलेपैश्चाप्युपाचरेत्|
  −
सिद्धंविदारीगन्धाद्यैर्जीवनीयैरथापिच||२६३||
  −
नस्यंस्यादणुतैलंवाखालित्यपलितापहम्|
  −
क्षीरात्सहचराद्भृङ्गराजाच्चसौरसाद्रसात्||२६४||
  −
प्रस्थैस्तुकुडवस्तैलाद्यष्ट्याह्वपलकल्कितः|
  −
सिद्धःशिलासमेभाण्डेमेषशृङ्गादिषुस्थितः||२६५||
  −
नस्यंस्याद्भिषजासम्यग्योजितंपलितापहम्|
  −
भिषजाक्षीरपिष्टौवादुग्धिकाकरवीरकौ||२६६||
  −
उत्पाट्यपलितेदेयौतावुभौपलितापहौ|
  −
मार्कवस्वरसात्क्षीराद्द्विप्रस्थंमधुकात्पलम्||२६७||
  −
तैःपचेत्कुडवंतैलात्तन्नस्यंपलितापहम्|
  −
आदित्यवल्ल्यामूलानिकृष्णशैरेयकस्यच||२६८||
  −
सुरसस्यचपत्राणिपत्रंकृष्णशणस्यच|
  −
मार्कवःकाकमाचीचमधुकंदेवदारुच||२६९||
  −
पृथग्दशपलांशानिपिप्पल्यस्त्रिफलाऽञ्जनम्|
  −
प्रपौण्डरीकंमञ्जिष्ठालोध्रंकृष्णागुरूत्पलम्||२७०||
  −
आम्रास्थिकर्दमःकृष्णोमृणालंरक्तचन्दनम्|
  −
नीलीभल्लातकास्थीनिकासीसंमदयन्तिका||२७१||
  −
सोमराज्यसनःशस्त्रंकृष्णौपिण्डीतचित्रकौ|
  −
पुष्करार्जुनकाश्मर्याण्याम्रजम्बूफलानिच||२७२||
  −
पृथक्पञ्चपलांशानितैःपिष्टैराढकंपचेत्|
  −
बैभीतकस्यतैलस्यधात्रीरसचतुर्गुणम्||२७३||
  −
कुर्यादादित्यपाकंवायावच्छुष्कोभवेद्रसः|
  −
लोहपात्रेततःपूतंसंशुद्धमुपयोजयेत्||२७४||
  −
पानेनस्यक्रियायांचशिरोभ्यङ्गेतथैवच|
  −
एतच्चक्षुष्यमायुष्यंशिरसःसर्वरोगनुत्||२७५||
  −
महानीलमितिख्यातंपलितघ्नमनुत्तमम्|
  −
इतिमहानीलतैलम्|
  −
प्रपौण्डरीकमधुकपिप्पलीचन्दनोत्पलैः||२७६||
  −
कार्षिकैस्तैलकुडवोद्विगुणामलकीरसः|
  −
सिद्धःसप्रतिमर्शःस्यात्सर्वमूर्धगदापहः||२७७||
  −
(पलितघ्नोविशेषेणकृष्णात्रेयेणभाषितः|)
  −
क्षीरंप्रियालयष्ट्याह्वेजीवकाद्योगणस्तिलाः||२७८||
  −
कृष्णावक्त्रेप्रलेपःस्याद्धरिलोमनिवारणः|
  −
तिलाःसामलकाश्चैवकिञ्जल्कोमधुकंमधु||२७९||
  −
बृंहयेद्रञ्जयेचैतत्केशान्मूर्धप्रलेपनात्|
  −
पचेत्सैन्धवशुक्ताम्लैरयश्चूर्णंसतण्डुलम्||२८०||
  −
तेनालिप्तंशिरःशुद्धमस्निग्धमुषितंनिशि|
  −
तत्प्रातस्त्रिफलाधौतंस्यात्कृष्णमृदुमूर्धजम्||२८१||
  −
अयश्चूर्णोऽम्लपिष्टश्चरागःसत्रिफलोवरः|
  −
कुर्याच्छेषेषुरोगेषुक्रियांस्वांस्वाच्चिकित्सितात्|
  −
शेषेष्वादौचनिर्दिष्टासिद्धौचान्याप्रवक्ष्यते||२८२||
  −
इतिखालित्यादिचिकित्सा|
  −
khālityē palitē valyāṁ harilōmni ca śōdhitam||262||
  −
nasyaistailaiḥ śirōvakrapralēpaiścāpyupācarēt|
  −
siddhaṁ vidārīgandhādyairjīvanīyairathāpi ca||263||
  −
nasyaṁ syādaṇutailaṁ vā khālityapalitāpaham|
  −
kṣīrāt sahacarādbhr̥ṅgarājācca saurasādrasāt||264||
  −
prasthaistu kuḍavastailādyaṣṭyāhvapalakalkitaḥ|
  −
siddhaḥ śilāsamē bhāṇḍē mēṣaśr̥ṅgādiṣu sthitaḥ||265||
  −
nasyaṁ syādbhiṣajā samyagyōjitaṁ palitāpaham|
  −
bhiṣajā kṣīrapiṣṭau vā dugdhikākaravīrakau||266||
  −
utpāṭya palitē dēyau tāvubhau palitāpahau|
  −
mārkavasvarasāt kṣīrāddviprasthaṁ madhukāt palam||267||
  −
taiḥ pacēt kuḍavaṁ tailāttannasyaṁ palitāpaham|
  −
ādityavallyā mūlāni kr̥ṣṇaśairēyakasya ca||268||
  −
surasasya ca patrāṇi patraṁ [1] kr̥ṣṇaśaṇasya ca|
  −
mārkavaḥ kākamācī ca madhukaṁ dēvadāru ca||269||
  −
pr̥thagdaśapalāṁśāni pippalyastriphalā'ñjanam|
  −
prapauṇḍarīkaṁ mañjiṣṭhā lōdhraṁ kr̥ṣṇāgurūtpalam||270||
  −
āmrāsthi kardamaḥ kr̥ṣṇō mr̥ṇālaṁ raktacandanam|
  −
nīlī bhallātakāsthīni kāsīsaṁ madayantikā||271||
  −
sōmarājyasanaḥ śastraṁ kr̥ṣṇau piṇḍītacitrakau|
  −
puṣkarārjunakāśmaryāṇyāmrajambūphalāni ca||272||
  −
pr̥thak pañcapalāṁśāni taiḥ piṣṭairāḍhakaṁ pacēt|
  −
baibhītakasya tailasya dhātrīrasacaturguṇam||273||
  −
kuryādādityapākaṁ vā yāvacchuṣkō bhavēdrasaḥ|
  −
lōhapātrē tataḥ pūtaṁ saṁśuddhamupayōjayēt||274||
  −
pānē nasyakriyāyāṁ ca śirōbhyaṅgē tathaiva ca|
  −
ētaccakṣuṣyamāyuṣyaṁ śirasaḥ sarvarōganut||275||
  −
mahānīlamiti khyātaṁ palitaghnamanuttamam|
  −
iti mahānīlatailam|
  −
prapauṇḍarīkamadhukapippalīcandanōtpalaiḥ||276||
  −
kārṣikaistailakuḍavō dviguṇāmalakīrasaḥ|
  −
siddhaḥ sa pratimarśaḥ syāt sarvamūrdhagadāpahaḥ||277||
  −
(palitaghnō [2] viśēṣēṇa kr̥ṣṇātrēyēṇa bhāṣitaḥ|)
  −
kṣīraṁ priyālayaṣṭyāhvē jīvakādyō gaṇastilāḥ||278||
  −
kr̥ṣṇā vaktrē pralēpaḥ syāddharilōmanivāraṇaḥ|
  −
tilāḥsāmalakāścaiva kiñjalkō madhukaṁ madhu||279||
  −
br̥ṁhayēdrañjayēcaitat kēśānmūrdhapralēpanāt|
  −
pacētsaindhavaśuktāmlairayaścūrṇaṁ sataṇḍulam||280||
  −
tēnāliptaṁ śiraḥ śuddhamasnigdhamuṣitaṁ niśi|
  −
tat prātastriphalādhautaṁ syāt kr̥ṣṇamr̥dumūrdhajam||281||
  −
ayaścūrṇō'mlapiṣṭaśca rāgaḥ satriphalō varaḥ|
  −
kuryācchēṣēṣu rōgēṣu kriyāṁ svāṁ svāccikitsitāt|
  −
śēṣēṣvādau ca nirdiṣṭā siddhau cānyā pravakṣyatē||282||
  −
iti khālityādicikitsā|
     −
khAlitye palite valyAM harilomni ca shodhitam ||262||
+
[[Kapha]]-predominant oral disease:
nasyaistailaiH shirovakrapralepaishcApyupAcaret |
  −
siddhaM vidArIgandhAdyairjIvanIyairathApi ca ||263||
  −
nasyaM syAdaNutailaM vA khAlityapalitApaham |
  −
kShIrAt sahacarAdbhRu~ggarAjAcca saurasAdrasAt ||264||
  −
prasthaistu kuDavastailAdyaShTyAhvapalakalkitaH |
  −
siddhaH shilAsame bhANDe meShashRu~ggAdiShu sthitaH ||265||
  −
nasyaM syAdbhiShajA samyagyojitaM palitApaham |
  −
bhiShajA kShIrapiShTau vA dugdhikAkaravIrakau ||266||
  −
utpATya palite deyau tAvubhau palitApahau |
  −
mArkavasvarasAt kShIrAddviprasthaM madhukAt palam ||267||
  −
taiH pacet kuDavaM tailAttannasyaM palitApaham |
  −
AdityavallyA mUlAni kRuShNashaireyakasya ca ||268||
  −
surasasya ca patrANi patraM [1] kRuShNashaNasya ca |
  −
mArkavaH kAkamAcI ca madhukaM devadAru ca ||269||
  −
pRuthagdashapalAMshAni pippalyastriphalA~a~jjanam |
  −
prapauNDarIkaM ma~jjiShThA lodhraM kRuShNAgurUtpalam ||270||
  −
AmrAsthi kardamaH kRuShNo mRuNAlaM raktacandanam |
  −
nIlI bhallAtakAsthIni kAsIsaM madayantikA ||271||
  −
somarAjyasanaH shastraM kRuShNau piNDItacitrakau |
  −
puShkarArjunakAshmaryANyAmrajambUphalAni ca ||272||
  −
pRuthak pa~jcapalAMshAni taiH piShTairADhakaM pacet |
  −
baibhItakasya tailasya dhAtrIrasacaturguNam ||273||
  −
kuryAdAdityapAkaM vA yAvacchuShko bhavedrasaH |
  −
lohapAtre tataH pUtaM saMshuddhamupayojayet ||274||
  −
pAne nasyakriyAyAM ca shirobhya~gge tathaiva ca |
  −
etaccakShuShyamAyuShyaM shirasaH sarvaroganut ||275||
  −
mahAnIlamiti khyAtaM palitaghnamanuttamam |
  −
iti mahAnIlatailam |
  −
prapauNDarIkamadhukapippalIcandanotpalaiH ||276||
  −
kArShikaistailakuDavo dviguNAmalakIrasaH |
  −
siddhaH sa pratimarshaH syAt sarvamUrdhagadApahaH ||277||
  −
(palitaghno [2] visheSheNa kRuShNAtreyeNa bhAShitaH|)
  −
kShIraM priyAlayaShTyAhve jIvakAdyo gaNastilAH ||278||
  −
kRuShNA vaktre pralepaH syAddharilomanivAraNaH |
  −
tilAH sAmalakAshcaiva ki~jjalko madhukaM madhu ||279||
  −
bRuMhayedra~jjayecaitat keshAnmUrdhapralepanAt |
  −
pacetsaindhavashuktAmlairayashcUrNaM sataNDulam ||280||
  −
tenAliptaM shiraH shuddhamasnigdhamuShitaM nishi |
  −
tat prAtastriphalAdhautaM syAt kRuShNamRudumUrdhajam ||281||
  −
ayashcUrNo~amlapiShTashca rAgaH satriphalo varaH |
  −
kuryAccheSheShu rogeShu kriyAM svAM svAccikitsitAt |
  −
sheSheShvAdau ca nirdiShTA siddhau cAnyA pravakShyate ||282||
  −
iti khAlityAdicikitsA |
     −
General treatment of balding and greying of hair:
+
Itching, heaviness, pallor, sliminess, unctuousness, anorexia, stiffness, excessive salivation, nausea, poor digestion, drowsiness and dull ache. [121]
In case of khalitya (alopecia), palitya (graying of the hair), vali (appearance of wrinkles over the face) and hari loman (tawny hair), the patient should be managed after elimination/ detoxification therapies in the beginning and thereafter be given nasya (inhalation therapy) with medicated oil, and application of paste of drugs over the head and face. [262 1/2- 263½]
+
 
1. Oils which should be used in treatment of balding and greying of hair:
+
Tri-[[dosha]]ja oral disease:
The following snuffs should be used to alleviate baldness and greying of hair:
+
 
Drugs of vidarigandhadi group (vidarigandha—Pueraria tuberosa, shalaparni, prishnaparni, brhati – Solanum indicum, kantakari – Garcinia Morella and goksura – Tribulus terrestris) or jeevaneeya group (vitalizer drugs) (jivaka – Malaxiz acuminata, rsabhaka – Manilkara hexandra, meda – Polygonatum cirrhifolium, maha-meda – Polygonatum verticillatum, kakoli – Fritillaria roylei, mudga – Green gram- parni and masa-parni – Teramnus labialis.) and Oil.
+
All the above signs and symptoms may be seen which are caused by the simultaneous aggravation of all the three [[dosha]].
Medicated oil is prepared by cooking all above ingredients. Inhalation therapy with these medicated oils or with anu taila cures alopecia and graying of the hair. [263-264]
+
These oral-diseases are classified to be of sixty-four types, depending upon the location, pathogenic substratum/ tissue element, signs and symptoms and their names. [122]
2. One prastha of milk and juice of sahacara – Barleria prionitis, bhrngaraja – Eclipta alba, surasa –Cinnamonum zeylanica, one kudava of oil, one pala paste of yastimadhu – glychrizza glabra is cooked and kept inside a pot of stone or the horn of sheep. Appropriately administered by the physician for inhalation therapy, this medicated oil cures graying of hair. [264-265]
+
 
3. Dugdhika – Euphorbia hirta, karavira
+
Which are described in Shalakyatantra with reference to their etiology, signs, symptoms and treatment however, here I will describe the treatment of the above-mentioned four types of the oral disorders. Thus, ends description of diagnosis of oral diseases. [123]
 +
 
 +
===== ''Arochaka'' (anorexia) =====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
 +
 
 +
वातादिभिःशोकभयातिलोभक्रोधैर्मनोघ्नाशनगन्धरूपैः|
 +
 
 +
अरोचकाःस्युःपरिहृष्टदन्तःकषायवक्रश्चमतोऽनिलेन||१२४||
 +
 
 +
कट्वम्लमुष्णंविरसंचपूतिपित्तेनविद्याल्लवणंचवक्रम्|
 +
 
 +
माधुर्यपैच्छिल्यगुरुत्वशैत्यविबद्धसम्बद्धयुतंकफेन||१२५||
 +
 
 +
अरोचकेशोकभयानिलोभक्रोधाद्यहृद्याशनगन्धजेस्यात्|
 +
 
 +
स्वाभाविकंवक्रमथारुचिश्चत्रिदोषजेनैकरसंभवेत्तु||१२६||
 +
 +
इत्यरोचकनिदानम्|
 +
<div class="mw-collapsible-content">
 +
 
 +
vātādibhiḥ śōkabhayātilōbhakrōdhairmanōghnāśanagandharūpaiḥ|
 +
 
 +
arōcakāḥ syuḥ parihr̥ṣṭadantaḥ kaṣāyavakraśca matō'nilēna||124||
 +
 
 +
kaṭvamlamuṣṇaṁ virasaṁ ca pūti pittēna vidyāllavaṇaṁ ca vakram|
 +
 
 +
mādhuryapaicchilyagurutvaśaityavibaddhasambaddhayutaṁ [1] kaphēna||125||
 +
 
 +
arōcakē śōkabhayānilōbhakrōdhādyahr̥dyāśanagandhajē syāt|
 +
 
 +
svābhāvikaṁ vakramathāruciśca tridōṣajē naikarasaṁ bhavēttu||126||
 +
 
 +
ityarōcakanidānam
 +
 
 +
vAtAdibhiH shokabhayAtilobhakrodhairmanoghnAshanagandharUpaiH |
 +
 
 +
arocakAH syuH parihRuShTadantaH kaShAyavakrashca mato~anilena ||124||
 +
 
 +
kaTvamlamuShNaM virasaM ca pUti pittena vidyAllavaNaM ca vakram |
 +
 
 +
mAdhuryapaicchilyagurutvashaityavibaddhasambaddhayutaM [1] kaphena ||125||
 +
 
 +
arocake shokabhayAnilobhakrodhAdyahRudyAshanagandhaje syAt |
 +
 
 +
svAbhAvikaM vakramathArucishca tridoṣhaje naikarasaM bhavettu ||126||
 +
 
 +
ityarocakanidAnam |
 +
</div></div>
 +
 
 +
====== Etiology, Diagnosis/ signs and symptoms of ''arochaka'' (anorexia) ======
 +
 
 +
General Cause of Anorexia:
 +
 
 +
[[Vata]]di [[dosha]] and grief, fear, over greed, anger, unpleasant food, smell and sights are in general causes.
 +
 
 +
Signs of [[vata]]ja anorexia:
 +
 
 +
Patient teeth become sensitive and get astringent taste in mouth. [124]
 +
 
 +
Signs of [[pitta]]ja anorexia:
 +
 
 +
Mouth becomes pungent, sour, and hot, with abnormal taste, foul smell and saline taste.
 +
 
 +
Signs of [[kapha]]ja anorexia:
 +
 
 +
Mouth is affected with sweetness, sliminess, heaviness, coldness and stickiness [125]
 +
 
 +
Signs of anorexia caused by mental factors:
 +
 
 +
Grief, fear, over-greed, anger etc. and unpleasant food and smell leads to loss of desire for food even though the condition of mouth is normal.
 +
 
 +
Signs of tri[[dosha]]ja/ sannipatika anorexia:
 +
 
 +
Several types of tastes appear in mouth. [126]
 +
 
 +
Thus, ends description of diagnosis of ''arochaka'' (anorexia).
 +
 
 +
===== Ear diseases =====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
 +
 
 +
नादोऽतिरुक्कर्णमलस्यशोषःस्रावस्तनुश्चाश्रवणंचवातात्|
 +
 
 +
शोफःसरागोदरणंविदाहःसपीतपूतिश्रवणंचपित्तात्||१२७||
 +
 
 +
वैश्रुत्यकण्डूस्थिरशोफशुक्लस्निग्धश्रुतिःश्लेष्मभवेऽल्परुक्च|
 +
 
 +
सर्वाणिरूपाणितुसन्निपातात्स्रावश्चतत्राधिकदोषवर्णः||१२८||
 +
 
 +
इतिकर्णरोगनिदानम्|
 +
<div class="mw-collapsible-content">
 +
 
 +
nādō'tirukkarṇamalasya śōṣaḥ srāvastanuścāśravaṇaṁ ca vātāt|
 +
 
 +
śōphaḥ sarāgō daraṇaṁ vidāhaḥ sapītapūtiśravaṇaṁ ca pittāt||127||
 +
 
 +
vaiśrutyakaṇḍūsthiraśōphaśuklasnigdhaśrutiḥ ślēṣmabhavē'lparuk ca|
 +
 
 +
sarvāṇi rūpāṇi tu sannipātāt srāvaśca tatrādhikadōṣavarṇaḥ||128||
 +
 
 +
iti karṇarōganidānam|
 +
 
 +
nAdo~atirukkarNamalasya shoShaH srAvastanushcAshravaNaM ca vAtAt |
 +
 
 +
shophaH sarAgo daraNaM vidAhaH sapItapUtishravaNaM ca pittAt ||127||
 +
 
 +
vaishrutyakaNDUsthirashophashuklasnigdhashrutiH shleShmabhave~alparuk ca |
 +
 
 +
sarvANi rUpANi tu sannipAtAt srAvashca tatrAdhikadoShavarNaH ||128||
 +
 
 +
iti karNaroganidAnam |
 +
</div></div>
 +
 
 +
====== Diagnosis/ signs and symptoms of ear diseases ======
 +
 
 +
Signs of [[vata]]ja ear disease:
 +
 
 +
Tinnitus, severe pain, dried ear wax, thin discharge, deafness/ inability to hear.
 +
 
 +
Signs of [[pitta]]ja ear disease:
 +
 
 +
Edema, redness, ulceration, burning sensation, yellow and purulent discharge. [127]
 +
 
 +
Signs of [[kapha]]ja ear disease:
 +
 
 +
Defective hearing, itching, stiffness, swelling, white and unctuous discharge and dull pain.
 +
 
 +
Signs of tri[[dosha]]ja/sannipatika ear diseases:
 +
 
 +
With all the above symptoms there is extreme purulent discharge containing different colors according to the predominant [[dosha]]. [128]
 +
 
 +
Thus, ends description of diagnosis of ear diseases.
 +
 
 +
===== Eye diseases =====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
 +
 
 +
अल्पस्तुरागोऽनुपदेहवांश्चसतोदभेदोऽनिलजाक्षिरोगे|
 +
 
 +
पित्तात्सदाहोऽतिरुजःसरागःपीतोपदेहःसुभृशोष्णवाही||१२९||
 +
 
 +
शुक्लोपदेहंबहुपिच्छिलाश्रुनेत्रंकफात्स्याद्गुरुतासकण्डुः|
 +
 
 +
सर्वाणिरूपाणितुसन्निपातान्नेत्रामयाःषण्णवतिस्तुभेदात्||१३०||
 +
 
 +
तेषामभिव्यक्तिरभिप्रदिष्टाशालाक्यतन्त्रेषुचिकित्सितंच|
 +
 
 +
पराधिकारेतुनविस्तरोक्तिःशस्तेतितेनात्रननःप्रयासः||१३१||
 +
 
 +
इतिनेत्ररोगनिदानम्|
 +
<div class="mw-collapsible-content">
 +
 
 +
alpastu rāgō'nupadēhavāṁśca satōdabhēdō'nilajākṣirōgē|
 +
 
 +
pittāt sadāhō'tirujaḥ sarāgaḥ pītōpadēhaḥ subhr̥śōṣṇavāhī||129||
 +
 
 +
śuklōpadēhaṁ bahupicchilāśru nētraṁ kaphāt syādgurutā sakaṇḍuḥ|
 +
 
 +
sarvāṇi rūpāṇi tu sannipātānnētrāmayāḥ ṣaṇṇavatistu bhēdāt||130||
 +
 
 +
tēṣāmabhivyaktirabhipradiṣṭā śālākyatantrēṣu cikitsitaṁ ca|
 +
 
 +
parādhikārē tu na vistarōktiḥ śastēti tēnātra na naḥ prayāsaḥ||131||
 +
 +
iti nētrarōganidānam|
 +
 
 +
alpastu rAgo~anupadehavAMshca satodabhedo~anilajAkShiroge |
 +
 
 +
pittAt sadAho~atirujaH sarAgaH pItopadehaH subhRushoShNavAhI ||129||
 +
 
 +
shuklopadehaM bahupicchilAshru netraM kaphAt syAdgurutA sakaNDuH |
 +
 
 +
sarvANi rUpANi tu sannipAtAnnetrAmayAH ShaNNavatistu bhedAt ||130||
 +
 
 +
teShAmabhivyaktirabhipradiShTA shAlAkyatantreShu cikitsitaM ca |
 +
 
 +
parAdhikAre tu na vistaroktiH shasteti tenAtra na naH prayAsaH ||131||
 +
 
 +
iti netraroganidAnam |
 +
</div></div>
 +
 
 +
====== Diagnosis of eye diseases ======
 +
 
 +
Signs of [[vata]]ja eye disease:
 +
 
 +
Redness, scanty or absence of lacrimation and sticky discharge, cutting and piercing pain.
 +
 
 +
Signs of [[pitta]]ja eye disease:
 +
 
 +
Burning sensation, intense pain, redness, yellow discharge and excessive hot lacrimation. [129]
 +
 
 +
Signs of [[kapha]]ja eye disease:
 +
 
 +
Whitish discharge, excessive slimy lacrimation, heaviness and itching in the eye.
 +
 
 +
Signs of tri[[dosha]]ja/sannipataja eye disease:
 +
 
 +
All the above characters are observed. [130]
 +
 
 +
Total, eye diseases are 96 in number their features and treatment are described in ''shalakyatantra.'' It is not desirable to divulge in details of another specialized branch. Hence such details are not attempted here. [131]
 +
 
 +
Thus, ends description of diagnosis of eye diseases.
 +
 
 +
===== Hair diseases =====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
 +
 
 +
तेजोऽनिलाद्यैःसहकेशभूमिंदग्ध्वाऽऽशुकुर्यात्खलतिंनरस्य|
 +
 
 +
किञ्चित्तुदग्ध्वापलितानिकुर्याद्धरिप्रभत्वंचशिरोरुहाणाम्||१३२||
 +
 
 +
इत्यूर्ध्वजत्रूत्थगदैकदेशस्तन्त्रेनिबद्धोऽयमशून्यतार्थम्|
 +
 
 +
अतःपरंभेषजसङ्ग्रहंतुनिबोधसङ्क्षेपतउच्यमानम्||१३३||
 +
 
 +
इतिखालित्यरोगनिदानम्|
 +
<div class="mw-collapsible-content">
 +
 
 +
tejo~anilAdyaiH saha keshabhUmiM dagdhvA~a~ashu kuryAt khalatiM narasya |
 +
 +
ki~jcittu dagdhvA palitAni kuryAddhariprabhatvaM ca shiroruhANAm ||132||
 +
 
 +
ityUrdhvajatrUtthagadaikadeshastantre nibaddho~ayamashUnyatArtham |
 +
 
 +
ataH paraM bheShajasa~ggrahaM tu nibodha sa~gkShepata ucyamAnam ||133||
 +
 
 +
iti khAlityaroganidAnam |
 +
 
 +
tējō'nilādyaiḥ saha kēśabhūmiṁ dagdhvā''śu kuryāt khalatiṁ narasya|
 +
 
 +
kiñcittu dagdhvā palitāni kuryāddhariprabhatvaṁ ca śirōruhāṇām||132||
 +
 
 +
ityūrdhvajatrūtthagadaikadēśastantrē nibaddhō'yamaśūnyatārtham|
 +
 
 +
ataḥ paraṁ bhēṣajasaṅgrahaṁ tu nibōdha saṅkṣēpata ucyamānam||133||
 +
 
 +
iti khālityarōganidānam|
 +
</div></div>
 +
 
 +
Pathogenesis of alopecia:
 +
 
 +
The body heat along with [[vata]]di [[dosha]] burns the hair root (scalp) instantaneously and thus causes alopecia in men. If there is slight burning of hair root, it produces whiteness or greying of head hairs. [132]
 +
 
 +
Only some of the ailments affecting the organs of head and neck are described here, in order to prevent the allegation of absolute omission of these ailments in this text. Thus, ends description of diagnosis of disease of alopecia. [133]
 +
 
 +
===== Treatment of supra-clavicular diseases (''urdhva jatrugata roga'') =====
 +
 
 +
===== Treatment of [[vata]]ja pinasa  =====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
 +
 
 +
वातात्सकासवैस्वर्येसक्षारंपीनसेवृतम्|
 +
 
 +
पिबेद्रसंपयश्चोष्णंस्नैहिकंधूममेववा||१३४||
 +
 
 +
शताह्वात्वग्बलामूलंस्योनाकैरण्डबिल्वजम्|
 +
 
 +
सारग्वधंपिबेद्वर्तिंमधूच्छिष्टवसाघृतैः||१३५||
 +
 
 +
अथवासघृतान्सक्तून्कृत्वामल्लकसम्पुटे|
 +
 
 +
नवप्रतिश्यायवतांधूमंवैद्यःप्रयोजयेत्||१३६||
 +
 
 +
शङ्खमूर्धललाटार्तौपाणिस्वेदोपनाहनम्|
 +
 
 +
स्वभ्यक्तेक्षवथुस्रावरोधादौसङ्करादयः||१३७||
 +
 
 +
घ्रेयाश्चरोहिषाजाजीवचातर्कारिचोरकाः|
 +
 
 +
त्वक्पत्रमरिचैलानांचूर्णावासोपकुञ्चिकाः||१३८||
 +
 
 +
स्रोतःशृङ्गाटनासाक्षिशोषेतैलंचनावनम्|
 +
 
 +
प्रभाव्याजेतिलान्क्षीरेतेनपिष्टांस्तदुष्मणा||१३९||
 +
 
 +
मन्दस्विन्नान्सयष्ट्याह्वचूर्णांस्तेनैवपीडयेत्|
 +
 
 +
दशमूलस्यनिष्क्वाथेरास्नामधुककल्कवत्||१४०||
 +
 
 +
सिद्धंससैन्धवंतैलंदशकृत्वोऽणुतत्स्मृतम्|
 +
 
 +
स्निग्धस्यास्थापनैर्दोषंनिर्हरेद्वातपीनसे||१४१||
 +
 
 +
स्निग्धाम्लोष्णैश्चलघ्वन्नंग्राम्यादीनांरसैर्हितम्|
 +
 
 +
उष्णाम्बुनास्नानपानेनिवातोष्णप्रतिश्रयः||१४२||
 +
 
 +
चिन्ताव्यायामवाक्चेष्टाव्यवायविरतोभवेत्|
 +
 
 +
वातजेपीनसेधीमानिच्छन्नेवात्मनोहितम्||१४३||
 +
<div class="mw-collapsible-content">
 +
 
 +
vātāt sakāsavaisvaryē sakṣāraṁ pīnasē vr̥tam|
 +
 
 +
pibēdrasaṁ payaścōṣṇaṁ snaihikaṁ dhūmamēva vā||134||
 +
 
 +
śatāhvā tvagbalā mūlaṁ syōnākairaṇḍabilvajam|
 +
 
 +
sāragvadhaṁ pibēdvartiṁ madhūcchiṣṭavasāghr̥taiḥ||135||
 +
 
 +
athavā saghr̥tān saktūn kr̥tvā mallakasampuṭē|
 +
 
 +
navapratiśyāyavatāṁ dhūmaṁ vaidyaḥ prayōjayēt||136||
 +
 
 +
śaṅkhamūrdhalalāṭārtau pāṇisvēdōpanāhanam|
 +
 
 +
svabhyaktē kṣavathusrāvarōdhādau saṅkarādayaḥ||137||
 +
 
 +
ghrēyāśca rōhiṣājājīvacātarkāricōrakāḥ|
 +
 
 +
tvakpatramaricailānāṁ cūrṇā vā sōpakuñcikāḥ||138||
 +
 
 +
srōtaḥśr̥ṅgāṭanāsākṣiśōṣē tailaṁ ca nāvanam|
 +
 
 +
prabhāvyājē tilān kṣīrē tēna piṣṭāṁstaduṣmaṇā||139||
 +
 
 +
mandasvinnān sayaṣṭyāhvacūrṇāṁstēnaiva pīḍayēt|
 +
 
 +
daśamūlasya niṣkvāthē rāsnāmadhukakalkavat||140||
 +
 
 +
siddhaṁ sasaindhavaṁ tailaṁ daśakr̥tvō'ṇu tat smr̥tam|
 +
 
 +
snigdhasyāsthāpanairdōṣaṁ nirharēdvātapīnasē||141||
 +
 
 +
snigdhāmlōṣṇaiśca laghvannaṁ grāmyādīnāṁ rasairhitam|
 +
 
 +
uṣṇāmbunā snānapānē nivātōṣṇapratiśrayaḥ||142||
 +
 
 +
cintāvyāyāmavākcēṣṭāvyavāyaviratō bhavēt|
 +
 
 +
vātajē pīnasē dhīmānicchannēvātmanō hitam||143||
 +
 
 +
vAtAt sakAsavaisvarye sakShAraM pInase vRutam |
 +
 
 +
pibedrasaM payashcoShNaM snaihikaM dhUmameva vA ||134||
 +
 
 +
shatAhvA tvagbalA mUlaM syonAkairaNDabilvajam |
 +
 
 +
sAragvadhaM pibedvartiM madhUcchiShTavasAghRutaiH ||135||
 +
 
 +
athavA saghRutAn saktUn kRutvA mallakasampuTe |
 +
 
 +
navapratishyAyavatAM dhUmaM vaidyaH prayojayet ||136||
 +
 
 +
sha~gkhamUrdhalalATArtau pANisvedopanAhanam |
 +
 
 +
svabhyakte kShavathusrAvarodhAdau sa~gkarAdayaH ||137||
 +
 
 +
ghreyAshca rohiShAjAjIvacAtarkAricorakAH |
 +
 
 +
tvakpatramaricailAnAM cUrNA vA sopaku~jcikAH ||138||
 +
 
 +
srotaHshRu~ggATanAsAkShishoShe tailaM ca nAvanam |
 +
 
 +
prabhAvyAje tilAn kShIre tena piShTAMstaduShmaNA ||139||
 +
 
 +
mandasvinnAn sayaShTyAhvacUrNAMstenaiva pIDayet |
 +
 
 +
dashamUlasya niShkvAthe rAsnAmadhukakalkavat ||140||
 +
 
 +
siddhaM sasaindhavaM tailaM dashakRutvo~aNu tat smRutam |
 +
 
 +
snigdhasyAsthApanairdoShaM nirharedvAtapInase ||141||
 +
 
 +
snigdhAmloShNaishca laghvannaM grAmyAdInAM rasairhitam |
 +
 
 +
uShNAmbunA snAnapAne nivAtoShNapratishrayaH ||142||
 +
 
 +
cintAvyAyAmavAkceShTAvyavAyavirato bhavet |
 +
 
 +
vAtaje pInase dhImAnicchannevAtmano hitam ||143||
 +
</div></div>
 +
 
 +
Treatment of [[vata]]ja pinasa ([[vata]] dominant chronic rhinitis) if associated with cough and abnormal voice (hoarseness of voice):
 +
 
 +
#Consume ghee and yavakshara
 +
#Drink hot meat soup or warm milk
 +
#Inhalation of unctuous medicated smoke. [134]
 +
#''Varti'' (smoking wick/cigarette) is to be prepared out of ''shatahva, twak, bala'' roots, bark of ''shyonaka, eranda'' root, bark of ''bilva, aragvadha'' and beeswax, muscle-fat and ghee. Use this as ''varti'' (cigarette) to smoke. [135]
 +
#Alternative formula can be adopted by the physician for smoke inhalation in cases of acute coryza /rhinitis: Roasted barley flour and ghee, mix together and keep in an earthen saucer, and cover it with another saucer having hole in the middle, seal the joint of these two earthen saucers then keep it over the fire. Reed should be fixed to the hole in the upper saucer. The smoke coming out of this is to be inhaled in acute rhinitis. [136]
 +
#If pain in temples, head and forehead, fomentation with warm palms and poultices should be used.
 +
#If sneezing, nasal obstruction or discharge, etc. then fomentation with bolus type (''sankara sweda'') and other such types fomentation to be done after adequate massage [137].
 +
#The patient should also inhale powders of ''rohisha, jiraka, vacha, tarkari, chorakaor'' powders of-
   −
                                                  Further hampers digestion process      Reduced nutrition
+
'''External applications:'''
Retention of toxic factors          Leads to ama visha
  −
                                            Dushit aahar rasa Nutritional Disorders (aandhya, badhirya)
     −
Ama janya vikar depending on sthana like hridroga, rajyakshma, mutragata etc (Ca. Ci 15/)
+
*Massage with castor oil on lower abdomen and pelvis
 +
*Sudation in the form of sitz bath
    +
====== Management of urinary calculi ======
   −
2. Comparative pathology between Ischemic heart disease and Vatik Hridroga
+
'''Disease specific therapies''':
Coronary Atherosclerosis                   Hridayasta Dhamani Pratichaya
+
#''Avagaha sweda'' (sitz bath)  
            Thrombosis                 Grathita Rakta
+
#''Mutra virechana'' (diuretics)  
Narrowing of coronary vessel                          Srotosanga/Avarodha
  −
Myocardial Ischaemia       Apatarpana (Hridayastha)
  −
              Chest Pain                                           Vataprakopa
  −
        I.H.D.           Hrithshool (Chest Pain)
  −
              Vatik Hridroga
      +
'''''Important treatment'':'''
 +
#Surgery
 +
#''Kusumbha bija''
 +
#''Pashana badara''
    +
{| class="wikitable"
 +
|-
 +
! scope="col"| Type
 +
! scope="col"| Medicine
 +
! scope="col"| Dosage
 +
! scope="col"| Time of Administration
 +
! scope="col"| ''Anupana''
 +
|-
 +
| rowspan="2"|''Vata'' dominant
 +
| ''Sahachara Taila''
 +
| 20-40 drops
 +
| Before meals, two times
 +
| Milk
 +
|-
 +
| ''Shitivaraka bija''
 +
| 125-250 mg
 +
| Between meals
 +
|''Viratarvadi kwatha''+''yavakshara''
 +
|-
 +
| rowspan="2"|''Pitta'' dominant
 +
| ''Shilabadara churna''
 +
| 250-500 mg
 +
| Between meals
 +
| Milk + raw sugar
 +
|-
 +
| ''Silajatu'' + ''Praval'' + ''Vanga bhasma''
 +
| 250-500 mg
 +
| Between meals
 +
| Milk + raw sugar
 +
|-
 +
| ''Kapha'' dominant
 +
| ''Eranda karkati mula churna''
 +
| 125-200 mg
 +
| Between meals
 +
| ''-''
 +
|-
 +
| Calculi of large size
 +
| Removal by surgery
 +
| ''-''
 +
| ''-''
 +
| ''-''
 +
|}
    +
==== Researches on ''Ashmari'' ====
 +
===== Place of research : I.P.G.T. & R.A., Jamnagar =====
 +
#Dr. Parmar B. P. (1978): “Mootraashmari Roga Par Ashmarihara Kwaatha Kaa Pray-oga, Eka Adhyayana”.
 +
#Dr. Chatterji Rekha (1985): “Role of Punarnavaa in Mootraashmari”.
 +
#Dr. D. K. Udaya (1989): “Effect of Veeratarvaadi Compound in Mootraashmari w.s.r. to its Etiopathogenesis”.
 +
#Dr. Mehta J. J. (1990): “Role of indigenous drug compound in the management of Moot-raashmari”.
 +
#Dr. C. M. Vaghani (1993): “Structures and Functions of Urinary System w.s.r. to Moot-ravaha Srotodushti & its Principle of Management by  Ayurvedic Indigenous Compound i.e. Ashmarihara Kwaatha”.
 +
#Dr. Ramesh Chand (1994): “Role of Indigenous Compound in Mootraashmari”. I.P.G.T. & R.A., Jamnagar
 +
#Dr. Vankata Ramaiah (1994): “Role of Shunthyaadi Kwaatha in the Management of Mootraashmari”.
 +
#Dr. Deepak Kulsreshtha (1996): “Role of Punarnavaadi Compound in the Management of Mootraashmari”.
 +
#Dr. Dhiraj V. Malaviya (1997): “Role of Badaraashma Pishti in the Management of Mootraashmari”.
 +
#Dr. Sharma Anil Kumar (2001): “Role of Imaging Techniques in the Diagnosis of Mootraashmari (Urolithiasis) and Shikhaadi Compound in its Management”.
 +
#Dr. Shailesh Chovatiya (2004): “Role of Naagaraadi Kashaaya in the Management of Mootraashmari (urolithiasis)”.
 +
#Dr. Mukesh Kumar Meena (2006): “Experimental and Clinical Evaluation on Nephro-protective and Lithotripsic Activity of Naagaraadi Kashaaya”.
 +
#Dr. Asim Mandal (2007): “A Comparative Study on Vrikka Samrakshanaatmaka and Ashmarighna Effect of Tilaadi Kshaara and Varunaadi Ghrita (Nephroprotective and Lithotripsic effect)”.
 +
#Dr. S. K. Gupta (2012): “A clinical & Experimental study of Ashmari and its Management with Paashaanabhedaadi Ghrita w.s.r. to Urolithiasis”.
 +
#Dr.Sheetal Kumar Solanki (2013):  A comparative clinical evaluation of Ashmarihara Kwaatha & Palaasha Kshaara in the management of Mootraashmari
    +
===== B. H. U., Varanasi =====
 +
#Gupta S. K. (1995): “Effect of Paashaanabheda (Saxifraga ligulata) in the Management of Ashmari Roga- A Clinical and Experimental Study”.
 +
#Kumar Vikas (2000): “Effect of Gokshura (Tribulus terrestris) in the Management of Urolithiasis”.
 +
===== N.I.A. Jaipur =====
 +
#Chaubisa H. L. (1992): “Mootravaha Srotogata Ashmari Par Varunaadya Lauha Kaa Prabhaavaatmaka Adhyayana”.
 +
#Chaudhari R. C. (1997): “Mootraashmari Par Aayurvedeeya Aushadhiyon Kaa Prab-haavaatmaka Adhyayana”.
 +
===== Puri =====
 +
#Sunita Mahapatra (2003): “Management of Mootraashmari (Urinary Calculus) with Indigenous Drugs”.
    +
==== Causes, prevalence, clinical features and management of diseases of heart ====
 +
===== Causes of heart diseases =====
 +
Cardio vascular diseases are considered as major cause of death among non-communicable diseases.  Faulty diet, lifestyle and stress are etiological factors. Apart from that, iatrogenic factors such as mis-administration of purgation therapy and enema as well as excess use of medicines are enlisted among the causes.
    +
Improper exercise can lead to heart diseases. Indigestion can cause heart diseases. In the ''hridaya'' (heart), the ten ''dhamani'' (ten great vessels arising from the heart), ''prana, apana, manas'' (mind), ''buddhi'' (intellect), ''chetana'' (life), ''mahabhutas'' (five fundamental elements) are situated just like spokes to the axle in a wheel.(Cha.Si.9/5). Moreover, the heart is the root of ''rasavaha srotasa,'' location of ''vyana vayu, sadhaka pitta'' and ''avalambaka kapha''. It is also the supreme site of consciousness and mind. Therefore, any event that affects functions of heart involves all these factors. Heart shall be protected specifically from the psychological miseries. (Cha.Su.30). 
    +
Consequences of injury to heart: Injury to the ''hridaya'' leads to ''kasa'' (cough), ''shwasa'' (breathlessness), ''balakshaya'' (weakness), ''kantha shosha'' (dryness of throat), ''klomakarshana'' (a form of severe chest pain), ''jihvanirgama'' (prolapse of tongue), ''mukhashosha'' (dryness of mouth), ''talushosha'' (dryness of palate), ''apasmara'' (epilepsy), ''unmada'' (psychosis), ''pralapa'' (incoherent speech), ''chittanasha'' (loss of mental integrity), etc. (Cha.Si.9/6)
    +
===== Clinical features =====
   −
3. Pathology of vatika hridroga
+
The clinical features and diagnosis of sub-types depends upon ''dosha'' dominance as follows:
+
{| class="wikitable"
 +
|-
 +
! scope="col"| Criteria
 +
! scope="col"| ''Vata'' dominant
 +
! scope="col"| ''Pitta'' dominant
 +
! scope="col"| ''Kapha'' dominant
 +
|-
 +
| Feeling in cardiac region
 +
| Emptiness
 +
| Burning
 +
| Heaviness
 +
|-
 +
| Heart rate
 +
| Tachycardia/Palpitations
 +
| ''-''
 +
| Bradychardia
 +
|-
 +
| Rhythm
 +
| Arrhythmia
 +
| ''-''
 +
| ''-''
 +
|-
 +
| Pain
 +
| Prickly sensation
 +
| Burning sensation
 +
| Congestion
 +
|-
 +
| Associated features
 +
| Unconsciousness
 +
| Fainting, giddiness, black out, fever
 +
| Salivation, fever, cough
 +
|-
 +
| Mental Status
 +
| Confusion
 +
| Distress
 +
| Dullness/Drowsiness
 +
|}
    +
===== Assessment and diagnosis =====
    +
Blood pressure monitoring, electro-cardiograph (ECG), echo-cardiograph, coronary angiography are useful in diagnosis and assessment the cardiac status.
    +
===== Treatment =====
    +
====== Preventive aspect ======
    +
Prevention of cardiac diseases can be done by following dietary regulations, lifestyle modifications, [[Panchakarma]] (body purification therapies), psychotherapies as per [[dosha]] dominance in [[prakriti]].
    +
The management emphasizes upon prevention of any obstruction to flow of [[vata dosha]]. Facilitating the movement of [[vata]] in its proper direction is the key factor in management of heart diseases. The flow of [[vata]] with respect to cardiac functions is observed in respiration, digestive processes, nervous conduction, and blood circulation. If there is any obstruction in any of these functions, then cardiac function is affected. Hence the preventive and curative aspect focuses on proper unobstructed functioning of [[vata]] in body.
    +
====== Management of disease ======
    +
'''Disease specific therapies:'''
 +
#Pacification of [[dosha]]
 +
#[[Snehana]]
 +
#[[Swedana]]
    +
'''Important medicines:'''
 +
#''Mriga shringa bhasma''
 +
#''Suvarna bhasma''
 +
#''Arjuna''
 +
#''Aradraka''
    +
{| class="wikitable"
 +
|-
 +
! scope="col"| Type
 +
! scope="col"| Name
 +
! scope="col"| Dosage
 +
! scope="col"| Time of administration
 +
| scope="col"| ''Anupana''
 +
|-
 +
| rowspan="4"|[[Vata]] dominant
 +
| ''Mriga shringa''
 +
| 125-250 mg
 +
| Between meals
 +
| Honey + ghee + Medicated milk
 +
|-
 +
| ''Bhasma'' mixture
 +
| ''-''
 +
| ''-''
 +
| Processed with ''Arjuna''
 +
|-
 +
| ''Dashamularishta''
 +
| 10-20 ml
 +
| Between meals
 +
| Water
 +
|-
 +
| ''Shaliparni potali''
 +
| 10-20 ml
 +
| Between meals
 +
| Water
 +
|-
 +
| [[Kapha]]nubandha
 +
| ''Karaskara kalpa''
 +
| 250-500 mg
 +
| After meals
 +
| Medicated milk processed with ''Arjuna''
 +
|-
 +
| rowspan="2"|[[Pitta]] dominant
 +
| ''Makshika'' mixture
 +
| 500-1000 mg
 +
| Between meals
 +
| Honey + raw sugar
 +
|-
 +
| ''Swarna shekhara rasa''
 +
| 500-1000 mg
 +
| Between meals
 +
| ''Amalakavaleha''
 +
|-
 +
| rowspan="4"|[[Kapha]] dominant
 +
| ''Shringyadi kwatha''
 +
| 25-50 ml
 +
| Between meals
 +
| ''-''
 +
|-
 +
| ''Kumari asava mishrana''
 +
| 20-30 ml
 +
| Between meals
 +
| Water
 +
|-
 +
| ''Shwasa kuthara mishrana''
 +
| 125-250 mg
 +
| Between meals
 +
| Honey
 +
|-
 +
| ''Hemagrabha mishrana''
 +
| 60-120 mg
 +
| Between meals
 +
| Honey
 +
|}
    +
'''[[Panchakarma]] therapy:'''
 +
{| class="wikitable"
 +
|-
 +
! scope="col"| Type
 +
! scope="col"| Name
 +
! scope="col"| Dosage
 +
! scope="col"| Time of administration
 +
| scope="col"| ''Anupana''
 +
|-
 +
| [[Virechana]]
 +
| [[Virechana]] Kashaya
 +
| 20-40 ml
 +
| Morning one time
 +
| ''-''
 +
|-
 +
| rowspan="3"|''Anulomana''
 +
| ''Haritaki churna''
 +
| 125-250 mg
 +
| Between meals
 +
| Honey
 +
|-
 +
| ''Katuki churna''
 +
| 125-250 mg
 +
| Between meals
 +
| Sugar + milk
 +
|-
 +
| ''Abhayarishta''
 +
| 10-20 ml
 +
| Before meals
 +
| Hot water
 +
|-
 +
| ''Stramsana''
 +
| ''Stramsana churna''
 +
| 250-500 mg
 +
| At night
 +
| Hot water
 +
|-
 +
| Niruha [[basti]]
 +
| ''Dashamulika''
 +
| 900 ml
 +
| Morning one time
 +
| ''-''
 +
|}
    +
'''External applications:'''
 +
#[[Snehana]] : ''Eranda sneha''
 +
#[[Swedana]] : ''Atasi upanaha''
    +
'''Causes, prevalence, clinical features and management of diseases of head:'''
    +
''Shiras'' (head) is the site of the [[indriya]](the seat of special senses), the ''srotas'' (channels) pertaining to the conduction of [[indriya]] and ''prana''.[Cha.Sa.[[Siddhi Sthana]] 9/5] Moreover, prana [[vayu]] and tarpaka [[kapha]] are located in head. Alochaka [[pitta]] is specifically located in eyes. All the [[indriya]] are controlled by mind. Hence the coordination of mind and senses takes place at head. 
    +
Complex structures of brain and spinal cord, roots of nervous system are located in head. All the functions of  nervous system are regulated by brain and spinal cord. Twelve cranial nerves are important to be considered in this context.
    +
'''Consequences of head injury:'''
    +
Injury to the ''shiras'' (head) leads to ''manyastambha'' (stiffness of neck), ''ardita'' (hemiplegia with facial palsy), ''chakshuvibhrama'' (improper movements of eyeball/lesions in sight), ''moha'' (a state of confusion), ''udveshtana'' (twisting pain in the head), ''cheshtanasha'' (loss of body functions), ''kasa'' (cough), ''shwasa'' (breathlessness), ''hanugraha'' (stiffness of jaw), ''muka'' (dumbness), ''gadgada'' (hoarseness of voice), ''akshinimilana'' (ptosis), ''gandaspandana'' (twitching in cheek), ''jrambhana'' (excessive yawning), ''lalasrava'' (dribbling of saliva), ''svarahani'' (aphonia), ''vadana jihmatva'' (deviation of face) etc.(Cha.Si.9/6)
   −
Role of excessive salt intake, stress leading to diseases related to trimarma
+
All the above diseases are observed due to dysfunction of cranial nerves.
 
   
 
   
 +
'''Clinical features:'''
    +
Clinical features are observed as per [[dosha]] dominance and described in the text in [[Kiyanta Shiraseeya Adhyaya]].
   −
 
+
'''Diagnosis and assessment:'''
 
  −
 
  −
 
  −
 
  −
 
  −
4. Relationship between Sannipatik and Krimija Hridroga:
  −
                                          Congenital cause (sahaja nidan) of Valvular disease
  −
  −
                                                      Vitiate tridosha.
  −
  −
                                                              Sannipatik hridroga
  −
  −
with intake of krimija aahar
  −
                              Krimija hridroga.
  −
              In CHD Secondary Infective Endocarditis may arise (Krimija hridroga)
  −
 
  −
 
  −
 
  −
 
  −
 
  −
 
  −
 
  −
 
  −
 
  −
 
  −
 
  −
 
  −
 
  −
5. Pathogenesis explaining how aortic stenosis causes chest pain and dyspnoea
  −
 
  −
                              Rheumatic fever is one of the causes of Aortic Stenosis
  −
Aortic Stenosis                         Systolic murmur
  −
                                S2 – Loud
  −
                                Ejection Sound
  −
Lt. Ventricular Out flow Obstruction
  −
        Sanga
  −
 
  −
        C.O.                         Bhrama, Aayasena Shwas
  −
 
  −
Vimargagaman
  −
 
  −
Pranavaha Srotodushti Lt. Ventricular hypertrophy
  −
    Shwasadi                         Demand
  −
                              Hridayagata vata
  −
Chest pain
  −
 
  −
 
  −
 
  −
 
  −
 
  −
 
  −
6. Physiological Relationship between trimarma
   
   
 
   
Courtesy: http://eurheartj.oxfordjournals.org/content/35/2/77
+
Diagnosis of diseases of head is generally based upon history, clinical examination of signs and symptoms of patient. Assessment of frequency, nature and severity of disease are important. Specific investigations are done for each part like eyes, ears and nose. Advanced investigations like Magnetic Resonance Imaging, Computed Tomography scanning, Positron Emission Tomography scans are useful in detecting the space occupying lesions, degenerative pathologies in the brain and spinal cord.  
 
  −
1. udāvarta (उदावर्त- udAvarta): Abnormal condition characterized by retention of feces, urine and flatus, associated with pain and leading to or caused by anti-peristaltic move-ments in the body by vata.
  −
2. pravāhikā  (प्रवाहिका- pravAhikA): spurious feeling of the need to evacuate stools with straining.
  −
3. asthilā (अष्ठील AShThIla): stony hard tumour
  −
4. śīta jwara  (शीतज्वर- shItajwara) fever with external cold touch.
  −
5. vartiṁ (वर्ति-vartiM): Anal suppository
  −
6. pradhamēt (प्रधमेत्तु - pradhamett): Insufflations-  powder is blowed up with the pipe/ tube in to the oleated anal canal
  −
7. prasannā (प्रसन्ना- prasannA): clear top portion of alcohol
  −
8. guḍasīdhu (गुडसीधु –guDasIdhu): wine prepared out of jaggery.
  −
9. dadhimaṇḍa (दधिमण्ड- dadhimaNDa): upper liquid portion of curd/ curd-scum
  −
10. ānāha (आनाह-AnAha): bloated abdomen above navel area
  −
11. bradhna (ब्रध्ना- bradhna): inguinal swelling
  −
12. mūtrakr̥cchra (मूत्रकृच्छ्र- mUtrakRucchra): Dysuria
  −
13. tripuṭ  (त्रिपुट्य- tripuT): prismatic i.e. having three layers
  −
14. sēvanī (सेवनी- sevanI): perineum- suture below the pudendum and between two testicles.
  −
15. ccharkarā (च्छर्करा-ccharkarA): Graveluria
  −
16. aṇḍa stabdham (अण्डयोःस्तब्ध aNDa stabdham): stiffness of the testicles
  −
17. drava  (द्रव-drava): palpitation/ tachycardia
  −
18. dūyana  (दूयन- dUyana): giddiness
  −
19. santrāsa (सन्त्रास- santrAsa): distress
  −
20. stimita  (त्स्तिमितं- stimita): timidity of heart
  −
21. vikartikā  (विकर्तिका- vikartikA): cutting pain in this chapter it is related to Angina pain
  −
22. pratiśyāya (प्रतिश्याय-pratishyAya): Chronic rhinitis
  −
23. śirōbhitāpa (शिरोभिताshirobhitApa): excessive exposure of head to the heat
  −
24. duṣṭapratiśyāya (duShTapratishyAya): vicious coryza
  −
25. pratīnāha (प्रतीनाह- pratInAha): nasal obstruction
  −
26. parisrava (परिस्रवौ- parisrava): excessive discharge from the nose
  −
27. pūti ghrāṇa (पूतिघ्राण- pUtighrANa) foul smell in nostrils (ozena),
  −
28. apīnasa (अपीनस- apInasa- ) chronic rhinitis
  −
29. nāsāpāka (पाक- nasApAka) inflammation (suppurative rhinitis),  
  −
30. nāsāśōtha (शोथा- shotha) swelling (oedematous rhinitis),
  −
31. nāsārbuda (अर्बुद- nasArbuda) growth/nasal tumor,
  −
32. pūyarakta (पूयरक्ताः- pUyaraktA) purulent and sanguineous rhinitis,
  −
33. arūṁṣi (अरूंषि- arUMShi) furunculosis
  −
34. vaisvarya (वैस्वर्ये- vaisvarye): hoarseness of voice
  −
35. śr̥ṅgāṭak (शृङ्गाट- shRu~ggATak): vital spot where the junction of vessels supplying nourishment to eye, nose and ear takes place.
  −
36. avapīḍaka (वपीडकः-avapIDaka): juice extracted after squeezing
  −
37. kavalagrahaḥ - (कवलग्रहः-kavalagrahaH): gargling or holding paste of drugs in mouth.
  −
38. gr̥hadhūmō (गृहधूमो- gRuhadhUmo): Kitchen shoot deposited after burning wood of various plants.
  −
39. Rasakriyā  (रसक्रिया-rasakriyA): the decoction of daruharidra when solidified is called rasakriya.
  −
40. biḍālakaḥ (बिडालकः-biDAlakaH): application of drugs in paste form on the closed eye lids excluding eye-lashes.
  −
41. Āścyōtana (आश्च्योतनं- Ashcyotana): eye douche
  −
42. khālityē (खालित्ये- khAlityA): alopecia
  −
43. palitē (पलिते- palite): Graying of the hair
  −
44. Vali (वलि- vali): appearance of wrinkles over the face
  −
45. visūcikā  (विसूचिका-visUcikA) diarrhea with pricking pain in abdomen
      +
'''Treatment:'''
    +
'''Management of ''khalitya'' and ''palitya'' (hair loss/alopecia/graying of hair):'''
 +
{| class="wikitable"
 +
|-
 +
! scope="col"| Type
 +
! scope="col"| Name
 +
! scope="col"| Dosage
 +
! scope="col"| Time of administration
 +
| scope="col"| ''Anupana''
 +
|-
 +
| rowspan="3"|''Indralupta/Khalitya''
 +
| ''Chyavanaprasha''
 +
| 5-10 grams
 +
| Morning empty stomach
 +
| Milk + sugar
 +
|-
 +
| Massage with ''Japa-kusuma'' oil
 +
| ''-''
 +
| ''-''
 +
| ''-''
 +
|-
 +
| Massage with ''Mahaneela'' oil
 +
| ''-''
 +
| ''-''
 +
| ''-''
 +
|-
 +
| rowspan="3"|''Palitam''
 +
| ''Hastidanta masi churnam'' with ''navanita'' application
 +
| ''-''
 +
| ''-''
 +
| ''-''
 +
|-
 +
| Massage with ''Mahaneela'' oil
 +
| ''-''
 +
| ''-''
 +
| ''-''
 +
|-
 +
|-
 +
| Massage with ''Bhringaraja'' oil
 +
| ''-''
 +
| ''-''
 +
| ''-''
 +
|}
    +
'''Management of ''Pratishyaya'' (rhinitis):'''
   −
1. https://www.cdc.gov/heartdisease/facts.htm, https://www.cdc.gov/nchs/fastats/stroke.htm, https://www.cdc.gov/nchs/fastats/deaths.htm
+
Disease specific therapies:  
2. Ca.Ci. 25/121
+
#''Nasya''
3. Ca. Ci. 25/6
+
#''Dhuma'' (medicated smoke)
4. Cakrapani Ca. Ci.26/1
+
#''Shodhana''  
5. Su. Sa. 6/15
+
#''Shamana''
6. Dr. Harsh Arvind July 2015
  −
7. Dalhana Tika Su. Sa. 6/2
  −
8. Su. Sa. 6/42
  −
9. Ca. Su.11/48
  −
10. Tanya Lewis Jan 2015
  −
11. Ca.Si.9/5
  −
12. Ca.Su.29/3
  −
13. Su. Ut. 55/3
  −
14. Ca. Vi. 7/12
  −
15. Cakrapani Ca.Ci.26/104-106
  −
16. http://eurheartj.oxfordjournals.org/content/35/2/77
  −
17. Ca.Si.9/7
  −
18. Ca Vi, 1/7
  −
19. Ca.Su. 27/306
  −
20. Ca. Si. 1/26
  −
21. Su.Ut. 56/24-26
  −
22. Su. Ni 3/1-28
  −
23. Ca.Si 9/29
  −
24. Ca.Si 9/32
  −
25. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4525130/
  −
26. Fad diets and their effect on urinary stone formation:Antonio Nouvenne, Andrea Ticinesi, Ilaria Morelli, Loredana Guida, Loris Borghi,and Tiziana Meschi: PMID:9883212)
  −
27. Ibid
  −
28. Ibid
  −
29. Ibid
  −
30. Ibid
  −
31. Ibid
  −
32. Ibid
  −
33. Ibid
  −
34. Ca. Ci.11/11
  −
35. https://en.wikipedia.org/wiki/Haematuria
  −
36. Dr.Ravishankar Shenoy 2015
  −
37. Ca. Su. 6/27-32
  −
38. C. Su. 17/34
  −
39. https://en.m.wikipedia.org/wiki/Lupus_pernio
  −
40. http://en.m.wikipedia.org/wiki/Livedo_reticularis
  −
41. http://reference.medscape.com/features/slideshow/ci-card
  −
42. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC482594/pdf/brheartj00185-0013.pdf
  −
43. Ca.Su.17/30
  −
44. Ca.Su.17/31
  −
45. Ca.Su.17/32-33
  −
46. Ca.Su.17/34-35
  −
47. Ca.Ci.17/13
     −
REFERENCE BOOKS
+
Important medicines:
1. CHARAK SAMHITA by AGNIVESHA edited by Yadavji Trikamji Acharya-Munshiram Mano-harlal Publishers Pvt. Ltd. 4th Edition.
+
#''Twak'' (''dalachini'')
 +
#''Vatsanabha'' 
 +
#''Dhatura''
   −
2. SUSRUTA SAMHITA of SUSRUTA  edited by Yadavji Trikamji Acharya- Chaukhamba Orien-talia, Varanasi- 6th Edition.
+
{| class="wikitable"
 +
|-
 +
! scope="col"| Type
 +
! scope="col"| Name
 +
! scope="col"| Dosage
 +
! scope="col"| Time of administration
 +
| scope="col"| ''Anupana''
 +
|-
 +
| rowspan="4"|''Pinasa''
 +
| ''Samirapannaga rasa''
 +
| 30-120 mg
 +
| Frequently
 +
| Honey
 +
|-
 +
| ''Arogya mishrana''
 +
| 500-750 mg
 +
| After meals, two times
 +
| Ghee + milk
 +
|-
 +
| ''Chaturbhuja kalpa''
 +
| 250-500 mg
 +
| After meals, two times
 +
| Ghee + milk
    +
|}
   −
3. ASTANGA HRUDAYA by vagbhat-chaukhamba publication
+
{| class="wikitable"
 +
|-
 +
! Disorder !! Drug !! Dose !! Time of administration !! Vehicle (Anupana)
 +
|-
 +
|Peenasa || Samirapannaga rasa || 30-120 mg || Frequently || Honey
 +
|-
 +
| || Aarogya mishrana || 500-750 mg || Twice after meals || Ghee + milk
 +
|-
 +
| || Chaturbhuja kalpa || 250-500 mg || Twice after meals || Ghee + milk
 +
|-
 +
| || Shadbindu taila nasya || || ||
 +
|-
 +
| || Apa-marga kshara taila nasya || || ||
 +
|-
 +
|Nasa paka || Pravala bhasma|| 250-500 mg || Between meals || Honey
 +
|-
 +
| ||Goghrita nasya || || ||
 +
|-
 +
| [[Vata]] dominant pratishyaya || Malla + Naga mishrana || 250-500 mg || Between meals || Honey
 +
|-
 +
|[[Pitta]] dominant pratishyaya || Makshika mish-rana || 250-500 mg ||Between meals || Vasavaleha
 +
|-
 +
|[[Kapha]] dominant pratishyaya || Naga guti ||60-120 mg ||Between meals|| Honey + Kanakasava
   −
4. Caraka Samhita (Text with English translation & critical exposition based on Cakrapani Datta Ayurved Dipika) by R K Sharma and Bhagwan Dash, Chowkhamba Sanskrit Series Office, Va-ranasi.
+
|}
   −
5. HARRISON’S PRINCIPLES OF INTERNAL MEDICINE –Mc Graw Hill Medical Publication- 17th Edition (Volume I & II)
+
=== Related Chapters ===
 +
* [[Kiyanta Shiraseeya Adhyaya]]
 +
* [[Trimarmiya Siddhi]]
 +
</div>
 +
<big>'''[[Special:ContactMe|Send us your suggestions and feedback on this page.]]'''</big>
 
<div id="BackToTop"  class="noprint" style="background-color:#DDEFDD; position:fixed;
 
<div id="BackToTop"  class="noprint" style="background-color:#DDEFDD; position:fixed;
bottom:32px; left:2%; z-index:9999; padding:0; margin:0;"><span style="color:blue;
+
bottom:32px; left:2%; z-index:9999; padding:0; margin:0;"><span style="color:blue;
font-size:8pt; font-face:verdana,sans-serif;  border:0.2em outset #ceebf7;
+
font-size:8pt; font-face:verdana,sans-serif;  border:0.2em outset #ceebf7;
padding:0.1em; font-weight:bolder; -moz-border-radius:8px; ">
+
padding:0.1em; font-weight:bolder; -moz-border-radius:8px; ">
 
[[#top| Back to the Top ]]</span></div>
 
[[#top| Back to the Top ]]</span></div>