Changes

Jump to navigation Jump to search
2,209 bytes added ,  12:01, 28 January 2020
no edit summary
Line 1: Line 1:  +
{{#seo:
 +
|title=Panchakarmiya Siddhi
 +
|titlemode=append
 +
|keywords=Asthapana-basti, Anuvasana-basti, Panchakarma, Siddhi, Shirovirechana, Vamana, Virechana
 +
|description=Siddhi Sthana Chapter 2. Standard methods of Application of Panchakarma
 +
}}
 +
 
<big>'''[[Siddhi Sthana]] Chapter 2. Standard methods of Application of [[Panchakarma]]'''</big>
 
<big>'''[[Siddhi Sthana]] Chapter 2. Standard methods of Application of [[Panchakarma]]'''</big>
   Line 27: Line 34:     
===Sanskrit text, Transliteration and English Translation===
 
===Sanskrit text, Transliteration and English Translation===
 
+
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
अथातः पञ्चकर्मीयां  सिद्धिं व्याख्यास्यामः||१||  
 
अथातः पञ्चकर्मीयां  सिद्धिं व्याख्यास्यामः||१||  
    
इति ह स्माह भगवानात्रेयः||२||  
 
इति ह स्माह भगवानात्रेयः||२||  
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
athātaḥ Panchkarmiyaṁ  siddhiṁ vyākhyāsyāmaḥ||1||
 
athātaḥ Panchkarmiyaṁ  siddhiṁ vyākhyāsyāmaḥ||1||
Line 40: Line 48:     
iti ha smAha bhagavAnAtreyaH||2||  
 
iti ha smAha bhagavAnAtreyaH||2||  
 +
</div></div>
    
Now we shall expound the chapter named [[Panchakarmiya Siddhi]] dealing with successful administration of [[Panchakarma]] therapies. As said by Lord Atreya.  [1-2]
 
Now we shall expound the chapter named [[Panchakarmiya Siddhi]] dealing with successful administration of [[Panchakarma]] therapies. As said by Lord Atreya.  [1-2]
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
   −
येषां यस्मात् पञ्चकर्माण्यग्निवेश न कारयेत्|  
+
येषां यस्मात् पञ्चकर्माण्यग्निवेश न कारयेत्| <br />
येषां च कारयेत्तानि तत् सर्वं सम्प्रवक्ष्यते||३||  
+
येषां च कारयेत्तानि तत् सर्वं सम्प्रवक्ष्यते||३|| <br />
 +
<div class="mw-collapsible-content">
   −
yēṣāṁ yasmāt pañcakarmāṇyagnivēśa na kārayēt|  
+
yēṣāṁ yasmāt pañcakarmāṇyagnivēśa na kārayēt| <br />
yēṣāṁ ca kārayēttāni tat sarvaṁ sampravakṣyatē||3||  
+
yēṣāṁ ca kārayēttāni tat sarvaṁ sampravakṣyatē||3|| <br />
   −
yeShAM yasmAt pa~jcakarmANyAgniveśaa na kArayet|  
+
yeShAM yasmAt pa~jcakarmANyAgniveśaa na kArayet| <br />
yeShAM ca kArayettAni tat sarvaM sampravakShyate||3||
+
yeShAM ca kArayettAni tat sarvaM sampravakShyate||3||<br />
 +
</div></div>
    
O! Agnivesha, we will now describe about the patients for whom [[Panchakarma]] therapies are contra-indicated with proper reasoning and the patients for whom [[Panchakarma]] are indicated. [3]
 
O! Agnivesha, we will now describe about the patients for whom [[Panchakarma]] therapies are contra-indicated with proper reasoning and the patients for whom [[Panchakarma]] are indicated. [3]
    
==== Persons who are generally ''anupakramya'' (unsuitable for treatment) ====
 
==== Persons who are generally ''anupakramya'' (unsuitable for treatment) ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
चण्डः साहसिको भीरुः कृतघ्नो व्यग्र एव च|  
 
चण्डः साहसिको भीरुः कृतघ्नो व्यग्र एव च|  
Line 71: Line 84:     
अवस्थां प्रविभज्यैषां वर्ज्यं कार्यं च वक्ष्यते||७||
 
अवस्थां प्रविभज्यैषां वर्ज्यं कार्यं च वक्ष्यते||७||
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
caṇḍaḥ sāhasiko bhīruḥ kr̥taghnō vyagra ēva ca|  
 
caṇḍaḥ sāhasiko bhīruḥ kr̥taghnō vyagra ēva ca|  
Line 103: Line 117:     
avasthAM pravibhajyaiShAM varjyaM kAryaM ca vakShyate||7||  
 
avasthAM pravibhajyaiShAM varjyaM kAryaM ca vakShyate||7||  
 +
</div></div>
    
The wise physician should not treat the following types of patients:
 
The wise physician should not treat the following types of patients:
Line 121: Line 136:     
==== Contra-indications of ''vamana karma'' ====
 
==== Contra-indications of ''vamana karma'' ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
अवम्यास्तावत्-क्षतक्षीणातिस्थूलातिकृशबालवृद्धदुर्बलश्रान्तपिपासितक्षुधितकर्मभाराध्वहतोपवासमैथुनाध्ययनव्यायामचिन्ता-प्रसक्तक्षामगर्भिणीसुकुमारसंवृतकोष्ठदुश्छर्दनोर्ध्वरक्तपित्तप्रसक्तच्छर्दिरूर्ध्ववातास्थापितानुवासितहृद्रोगोदावर्तमूत्राघात-प्लीहगुल्मोदराष्ठीलास्वरोपघाततिमिरशिरशङ्खकर्णाक्षिशूलार्ताः||८||  
 
अवम्यास्तावत्-क्षतक्षीणातिस्थूलातिकृशबालवृद्धदुर्बलश्रान्तपिपासितक्षुधितकर्मभाराध्वहतोपवासमैथुनाध्ययनव्यायामचिन्ता-प्रसक्तक्षामगर्भिणीसुकुमारसंवृतकोष्ठदुश्छर्दनोर्ध्वरक्तपित्तप्रसक्तच्छर्दिरूर्ध्ववातास्थापितानुवासितहृद्रोगोदावर्तमूत्राघात-प्लीहगुल्मोदराष्ठीलास्वरोपघाततिमिरशिरशङ्खकर्णाक्षिशूलार्ताः||८||  
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
avamyāstāvat- kṣatakṣīṇātisthūlātikr̥śabālavr̥ddhadurbalaśrāntapipāsitakṣudhitakarmabhārādhvahatōpavāsamaithunādhyayanavyāyāmacintā-prasaktakṣāmagarbhiṇīsukumārasaṁvr̥takōṣṭhaduśchardanōrdhvaraktapittaprasaktacchardirūrdhvavātāsthāpitānuvāsitahr̥drōgōdāvartamūtrāghāta-plīhagulmōdarāṣṭhīlāsvarōpaghātatimiraśiraśaṅkhakarṇākṣiśūlārtāḥ||8||  
 
avamyāstāvat- kṣatakṣīṇātisthūlātikr̥śabālavr̥ddhadurbalaśrāntapipāsitakṣudhitakarmabhārādhvahatōpavāsamaithunādhyayanavyāyāmacintā-prasaktakṣāmagarbhiṇīsukumārasaṁvr̥takōṣṭhaduśchardanōrdhvaraktapittaprasaktacchardirūrdhvavātāsthāpitānuvāsitahr̥drōgōdāvartamūtrāghāta-plīhagulmōdarāṣṭhīlāsvarōpaghātatimiraśiraśaṅkhakarṇākṣiśūlārtāḥ||8||  
    
avamyAstAvat- kShatakShINAtisthUlAtikRushabAlavRuddhadurbalashrAntapipAsitakShudhitakarmabhArAdhvahatopavAsamaithunAdhyayanavyAyAmacintA-prasaktakShAmagarbhiNIsukumArasaMvRutakoShThadushchardanordhvaraktapittaprasaktacchardirUrdhvavatasthApitAnuvAsitahRudrogodAvartamUtrAghAta-plIhagulmodarAShThIlAsvaropaghAtatimirashirasha~gkhakarNAkShishUlArtAH||8||  
 
avamyAstAvat- kShatakShINAtisthUlAtikRushabAlavRuddhadurbalashrAntapipAsitakShudhitakarmabhArAdhvahatopavAsamaithunAdhyayanavyAyAmacintA-prasaktakShAmagarbhiNIsukumArasaMvRutakoShThadushchardanordhvaraktapittaprasaktacchardirUrdhvavatasthApitAnuvAsitahRudrogodAvartamUtrAghAta-plIhagulmodarAShThIlAsvaropaghAtatimirashirasha~gkhakarNAkShishUlArtAH||8||  
 +
</div></div>
    
The persons or patients for whom ''vamana'' is contraindicated are mentioned in the following table:
 
The persons or patients for whom ''vamana'' is contraindicated are mentioned in the following table:
Line 300: Line 318:     
==== Adverse effects of ''vamana karma'' administered in contra-indicated conditions ====
 
==== Adverse effects of ''vamana karma'' administered in contra-indicated conditions ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
तत्र क्षतस्य भूयः क्षणनाद्रक्तातिप्रवृत्तिः स्यात्, क्षीणातिस्थूलकृशबालवृद्धदुर्बलानामौषधबलासहत्वात् प्राणोपरोधः,श्रान्तपिपासितक्षुधितानां च तद्वत्, कर्मभाराध्वहतोपवासमैथुनाध्ययनव्यायामचिन्ताप्रसक्तक्षामाणां  
 
तत्र क्षतस्य भूयः क्षणनाद्रक्तातिप्रवृत्तिः स्यात्, क्षीणातिस्थूलकृशबालवृद्धदुर्बलानामौषधबलासहत्वात् प्राणोपरोधः,श्रान्तपिपासितक्षुधितानां च तद्वत्, कर्मभाराध्वहतोपवासमैथुनाध्ययनव्यायामचिन्ताप्रसक्तक्षामाणां  
 
रौक्ष्याद्वातरक्तच्छेदक्षतभयं स्यात्, गर्भिण्या गर्भव्यापदामगर्भभ्रंशाच्चदारुणा रोगप्राप्तिः, सुकुमारस्यहृदयापकर्षणादूर्ध्वमधो  वा रुधिरातिप्रवृत्तिः, संवृतकोष्ठदुश्छर्दनयोरतिमात्रप्रवाहणाद्दोषाः समुत्क्लिष्टा अन्तःकोष्ठे जनयन्त्यन्तर्विसर्पं स्तम्भं जाड्यं वैचित्त्यं मरणं वा, ऊर्ध्वगरक्तपित्तिन उदानमुत्क्षिप्य प्राणान् हरेद्रक्तं चातिप्रवर्तयेत्,प्रसक्तच्छर्देस्तद्वत्, ऊर्ध्ववातास्थापितानुवासितानामूर्ध्वं वातातिप्रवृत्तिः, हृद्रोगिणोहृदयोपरोधः, उदावर्तिनो घोरतर उदावर्तःस्याच्छीघ्रतरहन्ता, मूत्राघातादिभिरार्तानां तीव्रतरशूलप्रादुर्भावः, तिमिरार्तानां तिमिरातिवृद्धिः, शिरःशूलादिषु शूलातिवृद्धिः;तस्मादेते न वम्याः|  
 
रौक्ष्याद्वातरक्तच्छेदक्षतभयं स्यात्, गर्भिण्या गर्भव्यापदामगर्भभ्रंशाच्चदारुणा रोगप्राप्तिः, सुकुमारस्यहृदयापकर्षणादूर्ध्वमधो  वा रुधिरातिप्रवृत्तिः, संवृतकोष्ठदुश्छर्दनयोरतिमात्रप्रवाहणाद्दोषाः समुत्क्लिष्टा अन्तःकोष्ठे जनयन्त्यन्तर्विसर्पं स्तम्भं जाड्यं वैचित्त्यं मरणं वा, ऊर्ध्वगरक्तपित्तिन उदानमुत्क्षिप्य प्राणान् हरेद्रक्तं चातिप्रवर्तयेत्,प्रसक्तच्छर्देस्तद्वत्, ऊर्ध्ववातास्थापितानुवासितानामूर्ध्वं वातातिप्रवृत्तिः, हृद्रोगिणोहृदयोपरोधः, उदावर्तिनो घोरतर उदावर्तःस्याच्छीघ्रतरहन्ता, मूत्राघातादिभिरार्तानां तीव्रतरशूलप्रादुर्भावः, तिमिरार्तानां तिमिरातिवृद्धिः, शिरःशूलादिषु शूलातिवृद्धिः;तस्मादेते न वम्याः|  
 
सर्वेष्वपि तु खल्वेतेषु विषगरविरुद्धाजीर्णाभ्यवहारामकृतेष्वप्रतिषिद्धं शीघ्रतरकारित्वादेषामिति  ||९||  
 
सर्वेष्वपि तु खल्वेतेषु विषगरविरुद्धाजीर्णाभ्यवहारामकृतेष्वप्रतिषिद्धं शीघ्रतरकारित्वादेषामिति  ||९||  
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
tatra kṣatasya bhūyaḥ kṣaṇanādraktātipravr̥ttiḥ syāt, kṣīṇātisthūlakr̥śabālavr̥ddhadurbalānāmauṣadhabalāsahatvāt prāṇōparōdhaḥ,śrāntapipāsitakṣudhitānāṁ ca tadvat, karmabhārādhvahatōpavāsamaithunādhyayanavyāyāmacintāprasaktakṣāmāṇāṁ  
 
tatra kṣatasya bhūyaḥ kṣaṇanādraktātipravr̥ttiḥ syāt, kṣīṇātisthūlakr̥śabālavr̥ddhadurbalānāmauṣadhabalāsahatvāt prāṇōparōdhaḥ,śrāntapipāsitakṣudhitānāṁ ca tadvat, karmabhārādhvahatōpavāsamaithunādhyayanavyāyāmacintāprasaktakṣāmāṇāṁ  
Line 312: Line 332:  
raukShyAdvataraktacchedakShatabhayaM syAt, garbhiNyA garbhavyApadAmagarbhabhraMshAccadAruNA rogaprAptiH, sukumArasyahRudayApakarShaNAdUrdhvamadho  vA rudhirAtipravRuttiH, saMvRutakoShThadushchardanayoratimAtrapravAhaNAddoShAH samutkliShTAantaHkoShThe  janayantyantarvisarpaM stambhaM jADyaM vaicittyaM maraNaM vA, Urdhvagaraktapittina udAnamutkShipya prANAn haredraktaMcAtipravartayet, prasaktacchardestadvat, UrdhvavatasthApitAnuvAsitAnAmUrdhvaM vatatipravRuttiH, hRudrogiNohRudayoparodhaH, udAvartino ghorataraudAvartaH syAcchIghratarahantA, mUtrAghAtAdibhirArtAnAM tIvratarashUlaprAdurbhAvaH, timirArtAnAM timirAtivRuddhiH, shiraHshUlAdiShu shUlAtivRuddhiH;tasmAdete na vamyAH|  
 
raukShyAdvataraktacchedakShatabhayaM syAt, garbhiNyA garbhavyApadAmagarbhabhraMshAccadAruNA rogaprAptiH, sukumArasyahRudayApakarShaNAdUrdhvamadho  vA rudhirAtipravRuttiH, saMvRutakoShThadushchardanayoratimAtrapravAhaNAddoShAH samutkliShTAantaHkoShThe  janayantyantarvisarpaM stambhaM jADyaM vaicittyaM maraNaM vA, Urdhvagaraktapittina udAnamutkShipya prANAn haredraktaMcAtipravartayet, prasaktacchardestadvat, UrdhvavatasthApitAnuvAsitAnAmUrdhvaM vatatipravRuttiH, hRudrogiNohRudayoparodhaH, udAvartino ghorataraudAvartaH syAcchIghratarahantA, mUtrAghAtAdibhirArtAnAM tIvratarashUlaprAdurbhAvaH, timirArtAnAM timirAtivRuddhiH, shiraHshUlAdiShu shUlAtivRuddhiH;tasmAdete na vamyAH|  
 
sarveShvapi tu khalveteShu viShagaraviruddhAjIrNAbhyavahArAmakRuteShvapratiShiddhaM shIghratarakAritvAdeShAmiti  ||9||  
 
sarveShvapi tu khalveteShu viShagaraviruddhAjIrNAbhyavahArAmakRuteShvapratiShiddhaM shIghratarakAritvAdeShAmiti  ||9||  
 +
</div></div>
    
If a person suffering from ''kshata'' (chest injury) is given ''vamana'' (emetic therapy), then it further aggravates the injury (to the lungs) and causes excessive haemoptysis.  
 
If a person suffering from ''kshata'' (chest injury) is given ''vamana'' (emetic therapy), then it further aggravates the injury (to the lungs) and causes excessive haemoptysis.  
Line 340: Line 361:     
==== Indications of ''vamana karma'' ====
 
==== Indications of ''vamana karma'' ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
शेषास्तु वम्याः; विशेषतस्तु  पीनसकुष्ठनवज्वरराजयक्ष्मकासश्वासगलग्रहगलगण्डश्लीपदमेहमन्दाग्निविरुद्धाजीर्णान्नविसूचिकालसकविषगरपीतदष्टदिग्धविद्धाधःशोणितपित्तप्रसेक (दुर्नाम  )हृल्लासारोचकाविपाकापच्यपस्मारोन्मादातिसारशोफपाण्डुरोगमुखपाकदुष्टस्तन्यादयः श्लेष्मव्याधयो विशेषेणमहारोगाध्यायोक्ताश्च; एतेषु हि वमनं प्रधानतममित्युक्तं केदारसेतुभेदे शाल्याद्यशोषदोषविनाशवत्||१०||  
 
शेषास्तु वम्याः; विशेषतस्तु  पीनसकुष्ठनवज्वरराजयक्ष्मकासश्वासगलग्रहगलगण्डश्लीपदमेहमन्दाग्निविरुद्धाजीर्णान्नविसूचिकालसकविषगरपीतदष्टदिग्धविद्धाधःशोणितपित्तप्रसेक (दुर्नाम  )हृल्लासारोचकाविपाकापच्यपस्मारोन्मादातिसारशोफपाण्डुरोगमुखपाकदुष्टस्तन्यादयः श्लेष्मव्याधयो विशेषेणमहारोगाध्यायोक्ताश्च; एतेषु हि वमनं प्रधानतममित्युक्तं केदारसेतुभेदे शाल्याद्यशोषदोषविनाशवत्||१०||  
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
śēṣāstu vamyāḥ; viśēṣatastu pīnasakuṣṭhanavajvararājayakṣmakāsaśvāsagalagrahagalagaṇḍaślīpadamēhamandāgniviruddhājīrṇānnavisūcikālasakaviṣagarapītadaṣṭadigdhaviddhādhaḥśōṇitapittaprasēka (durnāma  )hr̥llāsārōcakāvipākāpacyapasmārōnmādātisāraśōphapāṇḍurōgamukhapākaduṣṭastanyādayaḥślēṣmavyādhayō viśēṣēṇa mahārōgādhyāyōktāśca;
 
śēṣāstu vamyāḥ; viśēṣatastu pīnasakuṣṭhanavajvararājayakṣmakāsaśvāsagalagrahagalagaṇḍaślīpadamēhamandāgniviruddhājīrṇānnavisūcikālasakaviṣagarapītadaṣṭadigdhaviddhādhaḥśōṇitapittaprasēka (durnāma  )hr̥llāsārōcakāvipākāpacyapasmārōnmādātisāraśōphapāṇḍurōgamukhapākaduṣṭastanyādayaḥślēṣmavyādhayō viśēṣēṇa mahārōgādhyāyōktāśca;
Line 352: Line 375:     
eteShu hi VamanM pradhAnatamamityuktaMkedArasetubhede shAlyAdyashoShadoShavinAshavat||10||
 
eteShu hi VamanM pradhAnatamamityuktaMkedArasetubhede shAlyAdyashoShadoShavinAshavat||10||
 +
</div></div>
 
   
 
   
 
''vamana karma'' is indicated for the diseases other than above mentioned but especially useful in the diseases given in the following table:
 
''vamana karma'' is indicated for the diseases other than above mentioned but especially useful in the diseases given in the following table:
Line 501: Line 525:     
==== Contra-indications of ''virechana karma'' ====
 
==== Contra-indications of ''virechana karma'' ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
अविरेच्यास्तु सुभगक्षतगुदमुक्तनालाधोभागरक्तपित्तिविलङ्घितदुर्बलेन्द्रियाल्पाग्निनिरूढकामादिव्यग्राजीर्णिनवज्वरि-मदात्ययिताध्मातशल्यार्दिताभिहतातिस्निग्धरूक्षदारुणकोष्ठाः क्षतादयश्च गर्भिण्यन्ताः||११||  
 
अविरेच्यास्तु सुभगक्षतगुदमुक्तनालाधोभागरक्तपित्तिविलङ्घितदुर्बलेन्द्रियाल्पाग्निनिरूढकामादिव्यग्राजीर्णिनवज्वरि-मदात्ययिताध्मातशल्यार्दिताभिहतातिस्निग्धरूक्षदारुणकोष्ठाः क्षतादयश्च गर्भिण्यन्ताः||११||  
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
avirēcyāstusubhagakṣatagudamuktanālādhōbhāgaraktapittivilaṅghitadurbalēndriyālpāgninirūḍhakāmādivyagrājīrṇinavajvari-madātyayitādhmātaśalyārditābhihatātisnigdharūkṣadāruṇakōṣṭhāḥ kṣatādayaśca garbhiṇyantāḥ||11||  
 
avirēcyāstusubhagakṣatagudamuktanālādhōbhāgaraktapittivilaṅghitadurbalēndriyālpāgninirūḍhakāmādivyagrājīrṇinavajvari-madātyayitādhmātaśalyārditābhihatātisnigdharūkṣadāruṇakōṣṭhāḥ kṣatādayaśca garbhiṇyantāḥ||11||  
    
avirecyAstusubhagakShatagudamuktanAlAdhobhAgaraktapittivila~gghitadurbalendriyAlpAgninirUDhakAmAdivyagrAjIrNinavajvari-madAtyayitAdhmAtashalyArditAbhihatAtisnigdharUkShadAruNakoShThAH kShatAdayashca garbhiNyantAH||11||  
 
avirecyAstusubhagakShatagudamuktanAlAdhobhAgaraktapittivila~gghitadurbalendriyAlpAgninirUDhakAmAdivyagrAjIrNinavajvari-madAtyayitAdhmAtashalyArditAbhihatAtisnigdharUkShadAruNakoShThAH kShatAdayashca garbhiNyantAH||11||  
 +
</div></div>
    
The cases which are considered unfit for ''Virechana Karma'' are mentioned in the following table:
 
The cases which are considered unfit for ''Virechana Karma'' are mentioned in the following table:
Line 595: Line 622:     
==== Adverse effects of ''virechana karma'' administered in contra-indicated conditions ====
 
==== Adverse effects of ''virechana karma'' administered in contra-indicated conditions ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
तत्र सुभगस्य सुकुमारोक्तो दोषः स्यात्, क्षतगुदस्य क्षते गुदे प्राणोपरोधकरीं रुजां जनयेत्, मुक्तनालमतिप्रवृत्त्या हन्यात्,अधोभागरक्तपित्तिनं तद्वत्, विलङ्घितदुर्बलेन्द्रियाल्पाग्निनिरूढा औषधवेगं न सहेरन्, कामादिव्यग्रमनसो न प्रवर्तते कृच्छ्रेणवा प्रवर्तमानमयोगदोषान् कुर्यात्, अजीर्णिन आमदोषः स्यात्, नवज्वरिणोऽविपक्वान् दोषान् न निर्हरेद् वातमेव च कोपयेत्,मदात्ययितस्य मद्यक्षीणे देहे वायुः प्राणोपरोधं कुर्यात्, आध्मातस्याधमतो वा पुरीषकोष्ठे  निचितो वायुर्विसर्पन्सहसाऽऽनाहं तीव्रतरं मरणं वा जनयेत्, शल्यार्दिताभिहतयोः क्षते वायुराश्रितो जीवितं हिंस्यात्, अतिस्निग्धस्यातियोगभयंभवेत्, रूक्षस्य वायुरङ्गप्रग्रहं कुर्यात्, दारुणकोष्ठस्य विरेचनोद्धता दोषाहृच्छूलपर्वभेदानाहाङ्गमर्दच्छर्दिमूर्च्छाक्लमाञ्जनयित्वा प्राणान् हन्युः, क्षतादीनां गर्भिण्यन्तानां छर्दनोक्तो दोषः स्यात्;तस्मादेते न विरेच्याः||१२||  
 
तत्र सुभगस्य सुकुमारोक्तो दोषः स्यात्, क्षतगुदस्य क्षते गुदे प्राणोपरोधकरीं रुजां जनयेत्, मुक्तनालमतिप्रवृत्त्या हन्यात्,अधोभागरक्तपित्तिनं तद्वत्, विलङ्घितदुर्बलेन्द्रियाल्पाग्निनिरूढा औषधवेगं न सहेरन्, कामादिव्यग्रमनसो न प्रवर्तते कृच्छ्रेणवा प्रवर्तमानमयोगदोषान् कुर्यात्, अजीर्णिन आमदोषः स्यात्, नवज्वरिणोऽविपक्वान् दोषान् न निर्हरेद् वातमेव च कोपयेत्,मदात्ययितस्य मद्यक्षीणे देहे वायुः प्राणोपरोधं कुर्यात्, आध्मातस्याधमतो वा पुरीषकोष्ठे  निचितो वायुर्विसर्पन्सहसाऽऽनाहं तीव्रतरं मरणं वा जनयेत्, शल्यार्दिताभिहतयोः क्षते वायुराश्रितो जीवितं हिंस्यात्, अतिस्निग्धस्यातियोगभयंभवेत्, रूक्षस्य वायुरङ्गप्रग्रहं कुर्यात्, दारुणकोष्ठस्य विरेचनोद्धता दोषाहृच्छूलपर्वभेदानाहाङ्गमर्दच्छर्दिमूर्च्छाक्लमाञ्जनयित्वा प्राणान् हन्युः, क्षतादीनां गर्भिण्यन्तानां छर्दनोक्तो दोषः स्यात्;तस्मादेते न विरेच्याः||१२||  
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
tatra subhagasya sukumārōktō dōṣaḥ syāt, kṣatagudasya kṣatē gudē prāṇōparōdhakarīṁ rujāṁ janayēt,muktanālamatipravr̥ttyā hanyāt, adhōbhāgaraktapittinaṁ tadvat, vilaṅghitadurbalēndriyālpāgninirūḍhāauṣadhavēgaṁ na sahēran, kāmādivyagramanasō na pravartatē kr̥cchrēṇa vā pravartamānamayōgadōṣānkuryāt, ajīrṇina āmadōṣaḥ syāt, navajvariṇō'vipakvān dōṣān na nirharēd vātamēva ca kōpayēt, madātyayitasyamadyakṣīṇē dēhē vāyuḥ prāṇōparōdhaṁ kuryāt, ādhmātasyādhamatō vā purīṣakōṣṭhē  nicitō vāyurvisarpansahasā''nāhaṁ tīvrataraṁ maraṇaṁ vā janayēt, śalyārditābhihatayōḥ kṣatē vāyurāśritō jīvitaṁ hiṁsyāt,atisnigdhasyātiyōgabhayaṁ bhavēt, rūkṣasya vāyuraṅgapragrahaṁ kuryāt, dāruṇakōṣṭhasya virēcanōddhatādōṣā hr̥cchūlaparvabhēdānāhāṅgamardacchardimūrcchāklamāñjanayitvā prāṇān hanyuḥ, kṣatādīnāṁgarbhiṇyantānāṁ chardanōktō dōṣaḥ syāt; tasmādētē na virēcyāḥ||12||  
 
tatra subhagasya sukumārōktō dōṣaḥ syāt, kṣatagudasya kṣatē gudē prāṇōparōdhakarīṁ rujāṁ janayēt,muktanālamatipravr̥ttyā hanyāt, adhōbhāgaraktapittinaṁ tadvat, vilaṅghitadurbalēndriyālpāgninirūḍhāauṣadhavēgaṁ na sahēran, kāmādivyagramanasō na pravartatē kr̥cchrēṇa vā pravartamānamayōgadōṣānkuryāt, ajīrṇina āmadōṣaḥ syāt, navajvariṇō'vipakvān dōṣān na nirharēd vātamēva ca kōpayēt, madātyayitasyamadyakṣīṇē dēhē vāyuḥ prāṇōparōdhaṁ kuryāt, ādhmātasyādhamatō vā purīṣakōṣṭhē  nicitō vāyurvisarpansahasā''nāhaṁ tīvrataraṁ maraṇaṁ vā janayēt, śalyārditābhihatayōḥ kṣatē vāyurāśritō jīvitaṁ hiṁsyāt,atisnigdhasyātiyōgabhayaṁ bhavēt, rūkṣasya vāyuraṅgapragrahaṁ kuryāt, dāruṇakōṣṭhasya virēcanōddhatādōṣā hr̥cchūlaparvabhēdānāhāṅgamardacchardimūrcchāklamāñjanayitvā prāṇān hanyuḥ, kṣatādīnāṁgarbhiṇyantānāṁ chardanōktō dōṣaḥ syāt; tasmādētē na virēcyāḥ||12||  
    
tatra subhagasya sukumArokto doShaH syAt, kShatagudasya kShate gude prANoparodhakarIM rujAM janayet,muktanAlamatipravRuttyA hanyAt, adhobhAgaraktapittinaM tadvat, vila~gghitadurbalendriyAlpAgninirUDhAauShadhavegaM na saheran, kAmAdivyagramanaso na pravartate kRucchreNa vA pravartamAnamayogadoShAnkuryAt, ajIrNina AmadoShaH syAt, navajvariNo~avipakvAn doShAn na nirhared vAtameva ca kopayet, madAtyayitasyamadyakShINe dehe vĀyuH prANoparodhaM kuryAt, AdhmAtasyAdhamato vA purIShakoShThe  nicito vĀyurvisarpansahasA~a~anAhaM tIvrataraM maraNaM vA janayet, shalyArditAbhihatayoH kShate vĀyurAshrito jIvitaM hiMsyAt,atisnigdhasyAtiyogabhayaM bhavet, rUkShasya vĀyura~ggapragrahaM kuryAt, dAruNakoShThasya virecanoddhatAdoShA hRucchUlaparvabhedAnAhA~ggamardacchardimUrcchAklamA~jjanayitvA prANAn hanyuH, kShatAdInAMgarbhiNyantAnAM chardanokto doShaH syAt; tasmAdete na virecyAH||12||  
 
tatra subhagasya sukumArokto doShaH syAt, kShatagudasya kShate gude prANoparodhakarIM rujAM janayet,muktanAlamatipravRuttyA hanyAt, adhobhAgaraktapittinaM tadvat, vila~gghitadurbalendriyAlpAgninirUDhAauShadhavegaM na saheran, kAmAdivyagramanaso na pravartate kRucchreNa vA pravartamAnamayogadoShAnkuryAt, ajIrNina AmadoShaH syAt, navajvariNo~avipakvAn doShAn na nirhared vAtameva ca kopayet, madAtyayitasyamadyakShINe dehe vĀyuH prANoparodhaM kuryAt, AdhmAtasyAdhamato vA purIShakoShThe  nicito vĀyurvisarpansahasA~a~anAhaM tIvrataraM maraNaM vA janayet, shalyArditAbhihatayoH kShate vĀyurAshrito jIvitaM hiMsyAt,atisnigdhasyAtiyogabhayaM bhavet, rUkShasya vĀyura~ggapragrahaM kuryAt, dAruNakoShThasya virecanoddhatAdoShA hRucchUlaparvabhedAnAhA~ggamardacchardimUrcchAklamA~jjanayitvA prANAn hanyuH, kShatAdInAMgarbhiNyantAnAM chardanokto doShaH syAt; tasmAdete na virecyAH||12||  
 +
</div></div>
    
If ''virechana'' is given to a person who is ''subhaga'' (having tender health or soft perineum), then he or she will suffer from the same disorder as described for ''vamana'' administered to ''sukumara'' (having tender health).
 
If ''virechana'' is given to a person who is ''subhaga'' (having tender health or soft perineum), then he or she will suffer from the same disorder as described for ''vamana'' administered to ''sukumara'' (having tender health).
Line 628: Line 658:     
==== Indications of ''virechana karma'' ====
 
==== Indications of ''virechana karma'' ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
शेषास्तु विरेच्याः; विशेषतस्तुकुष्ठज्वरमेहोर्ध्वरक्तपित्तभगन्दरोदरार्शोब्रध्नप्लीहगुल्मार्बुदगलगण्डग्रन्थिविसूचिकालसकमूत्राघातक्रिमिकोष्ठविसर्प-पाण्डुरोगशिरःपार्श्वशूलोदावर्तनेत्रास्यदाहहृद्रोगव्यङ्गनीलिकानेत्रनासिकास्यस्रवणहलीमकश्वासकासकामला-पच्यपस्मारोन्मादवातरक्तयोनिरेतोदोषतैमिर्यारोचकाविपाकच्छर्दिश्वयथूदरविस्फोटकादयः  पित्तव्याधयो विशेषेणमहारोगाध्यायोक्ताश्च; एतेषु हि विरेचनं प्रधानतममित्युक्तमग्न्युपशमेऽग्निगृहवत्||१३||  
 
शेषास्तु विरेच्याः; विशेषतस्तुकुष्ठज्वरमेहोर्ध्वरक्तपित्तभगन्दरोदरार्शोब्रध्नप्लीहगुल्मार्बुदगलगण्डग्रन्थिविसूचिकालसकमूत्राघातक्रिमिकोष्ठविसर्प-पाण्डुरोगशिरःपार्श्वशूलोदावर्तनेत्रास्यदाहहृद्रोगव्यङ्गनीलिकानेत्रनासिकास्यस्रवणहलीमकश्वासकासकामला-पच्यपस्मारोन्मादवातरक्तयोनिरेतोदोषतैमिर्यारोचकाविपाकच्छर्दिश्वयथूदरविस्फोटकादयः  पित्तव्याधयो विशेषेणमहारोगाध्यायोक्ताश्च; एतेषु हि विरेचनं प्रधानतममित्युक्तमग्न्युपशमेऽग्निगृहवत्||१३||  
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
śēṣāstu virēcyāḥ; viśēṣatastukuṣṭhajvaramēhōrdhvaraktapittabhagandarōdarārśōbradhnaplīhagulmārbudagalagaṇḍagranthivisūcikālasakamūtrāghātakrimikōṣṭhavisarpa-pāṇḍurōgaśiraḥpārśvaśūlōdāvartanētrāsyadāhahr̥drōgavyaṅganīlikānētranāsikāsyasravaṇahalīmakaśvāsakāsakāmalā-pacyapasmārōnmādavātaraktayōnirētōdōṣataimiryārōcakāvipākacchardiśvayathūdaravisphōṭakādayaḥ  pittavyādhayō viśēṣēṇamahārōgādhyāyōktāśca; ētēṣu hi virēcanaṁ pradhānatamamityuktamagnyupaśamē'gnigr̥havat||13||  
 
śēṣāstu virēcyāḥ; viśēṣatastukuṣṭhajvaramēhōrdhvaraktapittabhagandarōdarārśōbradhnaplīhagulmārbudagalagaṇḍagranthivisūcikālasakamūtrāghātakrimikōṣṭhavisarpa-pāṇḍurōgaśiraḥpārśvaśūlōdāvartanētrāsyadāhahr̥drōgavyaṅganīlikānētranāsikāsyasravaṇahalīmakaśvāsakāsakāmalā-pacyapasmārōnmādavātaraktayōnirētōdōṣataimiryārōcakāvipākacchardiśvayathūdaravisphōṭakādayaḥ  pittavyādhayō viśēṣēṇamahārōgādhyāyōktāśca; ētēṣu hi virēcanaṁ pradhānatamamityuktamagnyupaśamē'gnigr̥havat||13||  
    
sheShAstu virecyAH; visheShatastukuShThajvaramehordhvaraktapittabhagandarodarArshobradhnaplIhagulmArbudagalagaNDagranthivisUcikAlasakamUtrAghAtakrimikoShThavisarpa-pANDurogashiraHpArshvashUlodAvartanetrAsyadAhahRudrogavya~gganIlikAnetranAsikAsyasravaNahalImakashvAsakAsakAmalA-pacyapasmAronmAdavAtaraktayoniretodoShataimiryArocakAvipAkacchardishvayathUdaravisphoTakAdayaH  pittavyAdhayo visheSheNamahArogAdhyAyoktAshca; eteShu hi VirecanaM pradhAnatamamityuktamagnyupashame~agnigRuhavat||13||
 
sheShAstu virecyAH; visheShatastukuShThajvaramehordhvaraktapittabhagandarodarArshobradhnaplIhagulmArbudagalagaNDagranthivisUcikAlasakamUtrAghAtakrimikoShThavisarpa-pANDurogashiraHpArshvashUlodAvartanetrAsyadAhahRudrogavya~gganIlikAnetranAsikAsyasravaNahalImakashvAsakAsakAmalA-pacyapasmAronmAdavAtaraktayoniretodoShataimiryArocakAvipAkacchardishvayathUdaravisphoTakAdayaH  pittavyAdhayo visheSheNamahArogAdhyAyoktAshca; eteShu hi VirecanaM pradhAnatamamityuktamagnyupashame~agnigRuhavat||13||
 +
</div></div>
    
The persons other than above-mentioned are fit for ''virechana karma''. It is specially advised for the persons mentioned in the table below:
 
The persons other than above-mentioned are fit for ''virechana karma''. It is specially advised for the persons mentioned in the table below:
Line 835: Line 868:     
==== Contra-indications of ''asthapana basti'' ====
 
==== Contra-indications of ''asthapana basti'' ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
अनास्थाप्यास्तुअजीर्ण्यतिस्निग्धपीतस्नेहोत्क्लिष्टदोषाल्पाग्नियानक्लान्तातिदुर्बलक्षुत्तृष्णाश्रमार्तातिकृशभुक्तभक्तपीतोदकवमितविरिक्तकृतनस्तः-
 
अनास्थाप्यास्तुअजीर्ण्यतिस्निग्धपीतस्नेहोत्क्लिष्टदोषाल्पाग्नियानक्लान्तातिदुर्बलक्षुत्तृष्णाश्रमार्तातिकृशभुक्तभक्तपीतोदकवमितविरिक्तकृतनस्तः-
    
कर्मकुद्धभीतमत्तमूर्च्छितप्रसक्तच्छर्दिनिष्ठीविकाश्वासकासहिक्काबद्धच्छिद्रोदकोदराध्मानालसकविसूचिकामप्रजातामातिसार-मधुमेहकुष्ठार्ताः||१४||  
 
कर्मकुद्धभीतमत्तमूर्च्छितप्रसक्तच्छर्दिनिष्ठीविकाश्वासकासहिक्काबद्धच्छिद्रोदकोदराध्मानालसकविसूचिकामप्रजातामातिसार-मधुमेहकुष्ठार्ताः||१४||  
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
anāsthāpyāstuajīrṇyatisnigdhapītasnēhōtkliṣṭadōṣālpāgniyānaklāntātidurbalakṣuttr̥ṣṇāśramārtātikr̥śabhuktabhaktapītōdakavamitaviriktakr̥tanastaḥ-
 
anāsthāpyāstuajīrṇyatisnigdhapītasnēhōtkliṣṭadōṣālpāgniyānaklāntātidurbalakṣuttr̥ṣṇāśramārtātikr̥śabhuktabhaktapītōdakavamitaviriktakr̥tanastaḥ-
Line 847: Line 882:     
karmakuddhabhItamattamUrcchitaprasaktacchardiniShThIvikAshvAsakAsahikkAbaddhacchidrodakodarAdhmAnAlasakavisUcikAmaprajAtAmAtisAra-madhumehakuShThArtAH||14||  
 
karmakuddhabhItamattamUrcchitaprasaktacchardiniShThIvikAshvAsakAsahikkAbaddhacchidrodakodarAdhmAnAlasakavisUcikAmaprajAtAmAtisAra-madhumehakuShThArtAH||14||  
 +
</div></div>
    
Administration of ''asthapana'' or ''niruha basti'' is contra-indicated in the persons mentioned in the table given below:
 
Administration of ''asthapana'' or ''niruha basti'' is contra-indicated in the persons mentioned in the table given below:
Line 996: Line 1,032:     
==== Adverse effects of ''asthapana basti'' administered in contra-indicated persons ====
 
==== Adverse effects of ''asthapana basti'' administered in contra-indicated persons ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
तत्राजीर्ण्यतिस्निग्धपीतस्नेहानां दूष्योदरं मूर्च्छाश्वयथुर्वा स्यात्, उत्क्लिष्टदोषमन्दाग्न्योररोचकस्तीव्रः, यानक्लान्तस्य क्षोभव्यापन्नोबस्तिराशु देहं शोषयेत्, अतिदुर्बलक्षुत्तृष्णाश्रमार्तानां पूर्वोक्तोदोषः स्यात्, अतिकृशस्य कार्श्यं पुनर्जनयेत्,भुक्तभक्तपीतोदकयोरुत्क्लिश्योर्ध्वमधो वा  वायुर्बस्तिमुत्क्षिप्य क्षिप्रं घोरान् विकाराञ्जनयेत्, वमितविरिक्तयोस्तु रूक्षं शरीरं निरूहःक्षतं क्षार इव दहेत्, कृतनस्तःकर्मणो विभ्रंशं भृशसंरुद्धस्रोतसः  कुर्यात्, क्रुद्धभीतयोर्बस्तिरूर्ध्वमुपप्लवेत्, मत्तमूर्च्छितयो र्भृशंविचलितायां सञ्ज्ञायां चित्तोपघाताद् व्यापत् स्यात्, प्रसक्तच्छर्दिर्निष्ठीविकाश्वासकासहिक्कार्तानामूर्ध्वीभूतो वायुरूर्ध्वं बस्तिं नयेत्,बद्धच्छिद्रोदकोदराध्मानार्तानां भृशतरमाध्माप्य बस्तिः प्राणान् हिंस्यात्, अलसकविसूचिकामप्रजातामातिसारिणामामकृतो दोषःस्यात्, मधुमेहकुष्ठिनोर्व्याधेः पुनर्वृद्धिः; तस्मादेते नास्थाप्याः||१५||
 
तत्राजीर्ण्यतिस्निग्धपीतस्नेहानां दूष्योदरं मूर्च्छाश्वयथुर्वा स्यात्, उत्क्लिष्टदोषमन्दाग्न्योररोचकस्तीव्रः, यानक्लान्तस्य क्षोभव्यापन्नोबस्तिराशु देहं शोषयेत्, अतिदुर्बलक्षुत्तृष्णाश्रमार्तानां पूर्वोक्तोदोषः स्यात्, अतिकृशस्य कार्श्यं पुनर्जनयेत्,भुक्तभक्तपीतोदकयोरुत्क्लिश्योर्ध्वमधो वा  वायुर्बस्तिमुत्क्षिप्य क्षिप्रं घोरान् विकाराञ्जनयेत्, वमितविरिक्तयोस्तु रूक्षं शरीरं निरूहःक्षतं क्षार इव दहेत्, कृतनस्तःकर्मणो विभ्रंशं भृशसंरुद्धस्रोतसः  कुर्यात्, क्रुद्धभीतयोर्बस्तिरूर्ध्वमुपप्लवेत्, मत्तमूर्च्छितयो र्भृशंविचलितायां सञ्ज्ञायां चित्तोपघाताद् व्यापत् स्यात्, प्रसक्तच्छर्दिर्निष्ठीविकाश्वासकासहिक्कार्तानामूर्ध्वीभूतो वायुरूर्ध्वं बस्तिं नयेत्,बद्धच्छिद्रोदकोदराध्मानार्तानां भृशतरमाध्माप्य बस्तिः प्राणान् हिंस्यात्, अलसकविसूचिकामप्रजातामातिसारिणामामकृतो दोषःस्यात्, मधुमेहकुष्ठिनोर्व्याधेः पुनर्वृद्धिः; तस्मादेते नास्थाप्याः||१५||
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
tatrājīrṇyatisnigdhapītasnēhānāṁ dūṣyōdaraṁ mūrcchāśvayathurvā syāt, utkliṣṭadōṣamandāgnyōrarōcakastīvraḥ, yānaklāntasyakṣōbhavyāpannō bastirāśu dēhaṁ śōṣayēt, atidurbalakṣuttr̥ṣṇāśramārtānāṁ pūrvōktōdōṣaḥ syāt, atikr̥śasya kārśyaṁ punarjanayēt,bhuktabhaktapītōdakayōrutkliśyōrdhvamadhō vā  vāyurbastimutkṣipya kṣipraṁ ghōrān vikārāñjanayēt, vamitaviriktayōstu rūkṣaṁ śarīraṁnirūhaḥ kṣataṁ kṣāra iva dahēt, kr̥tanastaḥkarmaṇō vibhraṁśaṁ bhr̥śasaṁruddhasrōtasaḥ  kuryāt,kruddhabhītayōrbastirūrdhvamupaplavēt, mattamūrcchitayō rbhr̥śaṁ vicalitāyāṁ sañjñāyāṁ cittōpaghātād vyāpat syāt,prasaktacchardirniṣṭhīvikāśvāsakāsahikkārtānāmūrdhvībhūtō vāyurūrdhvaṁ bastiṁ nayēt, baddhacchidrōdakōdarādhmānārtānāṁ bhr̥śataramādhmāpya bastiḥ prāṇān hiṁsyāt, alasakavisūcikāmaprajātāmātisāriṇāmāmakr̥tō dōṣaḥ syāt, madhumēhakuṣṭhinōrvyādhēḥpunarvr̥ddhiḥ; tasmādētē nāsthāpyāḥ||15||
 
tatrājīrṇyatisnigdhapītasnēhānāṁ dūṣyōdaraṁ mūrcchāśvayathurvā syāt, utkliṣṭadōṣamandāgnyōrarōcakastīvraḥ, yānaklāntasyakṣōbhavyāpannō bastirāśu dēhaṁ śōṣayēt, atidurbalakṣuttr̥ṣṇāśramārtānāṁ pūrvōktōdōṣaḥ syāt, atikr̥śasya kārśyaṁ punarjanayēt,bhuktabhaktapītōdakayōrutkliśyōrdhvamadhō vā  vāyurbastimutkṣipya kṣipraṁ ghōrān vikārāñjanayēt, vamitaviriktayōstu rūkṣaṁ śarīraṁnirūhaḥ kṣataṁ kṣāra iva dahēt, kr̥tanastaḥkarmaṇō vibhraṁśaṁ bhr̥śasaṁruddhasrōtasaḥ  kuryāt,kruddhabhītayōrbastirūrdhvamupaplavēt, mattamūrcchitayō rbhr̥śaṁ vicalitāyāṁ sañjñāyāṁ cittōpaghātād vyāpat syāt,prasaktacchardirniṣṭhīvikāśvāsakāsahikkārtānāmūrdhvībhūtō vāyurūrdhvaṁ bastiṁ nayēt, baddhacchidrōdakōdarādhmānārtānāṁ bhr̥śataramādhmāpya bastiḥ prāṇān hiṁsyāt, alasakavisūcikāmaprajātāmātisāriṇāmāmakr̥tō dōṣaḥ syāt, madhumēhakuṣṭhinōrvyādhēḥpunarvr̥ddhiḥ; tasmādētē nāsthāpyāḥ||15||
    
tatrAjIrNyatisnigdhapItasnehAnAM dUShyodaraM mUrcchAshvayathurvA syAt, utkliShTadoShamandAgnyorarocakastIvraH, yAnaklAntasyakShobhavyApanno bastirAshu dehaM shoShayet, atidurbalakShuttRuShNAshramArtAnAM pUrvoktodoShaH syAt, atikRushasya kArshyaMpunarjanayet, bhuktabhaktapItodakayorutklishyordhvamadho vA  vĀyurbastimutkShipya kShipraM ghorAn vikArA~jjanayet, vamitaviriktayosturUkShaM sharIraM nirUhaH kShataM kShAra iva dahet, kRutanastaHkarmaNo vibhraMshaM bhRushasaMruddhasrotasaH  kuryAt,kruddhabhItayorbastirUrdhvamupaplavet, mattamUrcchitayo rbhRushaM vicalitAyAM sa~jj~jAyAM cittopaghAtAd vyApat syAt,prasaktacchardirniShThIvikAshvAsakAsahikkArtAnAmUrdhvIbhUto vĀyurUrdhvaM bastiM nayet, baddhacchidrodakodarAdhmAnArtAnAMbhRushataramAdhyApya bastiH prANAn hiMsyAt, alasakavisUcikAmaprajAtAmAtisAriNAmAmakRuto doShaH syAt, madhumehakuShThinorvyAdheHpunarvRuddhiH; tasmAdete nAsthApyAH||15||
 
tatrAjIrNyatisnigdhapItasnehAnAM dUShyodaraM mUrcchAshvayathurvA syAt, utkliShTadoShamandAgnyorarocakastIvraH, yAnaklAntasyakShobhavyApanno bastirAshu dehaM shoShayet, atidurbalakShuttRuShNAshramArtAnAM pUrvoktodoShaH syAt, atikRushasya kArshyaMpunarjanayet, bhuktabhaktapItodakayorutklishyordhvamadho vA  vĀyurbastimutkShipya kShipraM ghorAn vikArA~jjanayet, vamitaviriktayosturUkShaM sharIraM nirUhaH kShataM kShAra iva dahet, kRutanastaHkarmaNo vibhraMshaM bhRushasaMruddhasrotasaH  kuryAt,kruddhabhItayorbastirUrdhvamupaplavet, mattamUrcchitayo rbhRushaM vicalitAyAM sa~jj~jAyAM cittopaghAtAd vyApat syAt,prasaktacchardirniShThIvikAshvAsakAsahikkArtAnAmUrdhvIbhUto vĀyurUrdhvaM bastiM nayet, baddhacchidrodakodarAdhmAnArtAnAMbhRushataramAdhyApya bastiH prANAn hiMsyAt, alasakavisUcikAmaprajAtAmAtisAriNAmAmakRuto doShaH syAt, madhumehakuShThinorvyAdheHpunarvRuddhiH; tasmAdete nAsthApyAH||15||
 +
</div></div>
    
Application of ''Asthapana-basti'' (non-unctuous enema) in the persons suffering from indigestion, over-uncted and just taken unctuous substances causes ''dushyodara'' (''udara-roga'' caused by aggravation of all the three ''dosha''), fainting or edema. In the cases having excited ''dosha'' and suppression of digestion power, it causes severe type of anorexia. In a person exhausted due to riding, the ''asthapana''-''basti'' disturbed by agitation dry up the body quickly leading to emaciation. In the persons who are excessively weak and suffering from excessive hunger, thirst and tiredness, ''basti'' causes the same harms as discussed for exhausted due to riding. In excessively emaciated person if ''asthapana-basti'' is applied, it increases the emaciation. In those who have just taken food and water, ''asthapana basti'' causes provocation of ''vata'' which divert the enema upwards or downwards leading to manifestation of severe diseases soon. In that undergone emesis or purgation, the ''niruha'' or ''asthapana-basti'' burns the body as alkali does the wound. In a person who has undergone the snuffing, it causes the untoward effects related to sense organs and further obstruction of the channels of circulation. In the person having anger and fear, the ''basti'' may go upwards and produce agitation. In the condition of narcosis and fainting, the ''basti'' causes further agitation and there may be complications due to mental injury. If ''asthapana basti'' is applied in the conditions of constant vomiting, excessive spitting, dyspnea, cough and hiccup, ''vata'' moving upwards can cause upward movement of ''basti''. In the persons suffering from intestinal obstruction, intestinal perforation and ascites associated with tympanitis, ''asthapana basti'' further increase the distension and may lead to the death of the patient. In the persons suffering from ''alasaka, visuchika,'' premature delivery and ''amatisara'', it causes the disorders due to ''ama'' (product of improper digestion). In diabetes mellitus and ''kushtha'' (obstinate skin diseases including leprosy), application of ''asthapana basti'' further increases these diseases. Therefore, ''asthapana basti'' should not be given to the above mentioned persons.[15]
 
Application of ''Asthapana-basti'' (non-unctuous enema) in the persons suffering from indigestion, over-uncted and just taken unctuous substances causes ''dushyodara'' (''udara-roga'' caused by aggravation of all the three ''dosha''), fainting or edema. In the cases having excited ''dosha'' and suppression of digestion power, it causes severe type of anorexia. In a person exhausted due to riding, the ''asthapana''-''basti'' disturbed by agitation dry up the body quickly leading to emaciation. In the persons who are excessively weak and suffering from excessive hunger, thirst and tiredness, ''basti'' causes the same harms as discussed for exhausted due to riding. In excessively emaciated person if ''asthapana-basti'' is applied, it increases the emaciation. In those who have just taken food and water, ''asthapana basti'' causes provocation of ''vata'' which divert the enema upwards or downwards leading to manifestation of severe diseases soon. In that undergone emesis or purgation, the ''niruha'' or ''asthapana-basti'' burns the body as alkali does the wound. In a person who has undergone the snuffing, it causes the untoward effects related to sense organs and further obstruction of the channels of circulation. In the person having anger and fear, the ''basti'' may go upwards and produce agitation. In the condition of narcosis and fainting, the ''basti'' causes further agitation and there may be complications due to mental injury. If ''asthapana basti'' is applied in the conditions of constant vomiting, excessive spitting, dyspnea, cough and hiccup, ''vata'' moving upwards can cause upward movement of ''basti''. In the persons suffering from intestinal obstruction, intestinal perforation and ascites associated with tympanitis, ''asthapana basti'' further increase the distension and may lead to the death of the patient. In the persons suffering from ''alasaka, visuchika,'' premature delivery and ''amatisara'', it causes the disorders due to ''ama'' (product of improper digestion). In diabetes mellitus and ''kushtha'' (obstinate skin diseases including leprosy), application of ''asthapana basti'' further increases these diseases. Therefore, ''asthapana basti'' should not be given to the above mentioned persons.[15]
    
==== Indications of ''asthapana basti'' ====
 
==== Indications of ''asthapana basti'' ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
शेषास्त्वास्थाप्याः; विशेषतस्तुसर्वाङ्गैकाङ्गकुक्षिरोगवातवर्चोमूत्रशुक्रसङ्गबलवर्णमांसरेतःक्षयदोषाध्मानाङ्गसुप्तिक्रिमिकोष्ठोदावर्तशुद्धातिसार-पर्वभेदाभितापप्लीहगुल्मशूलहृद्रोगभगन्दरोन्मादज्वरब्रध्नशिरःकर्णशूलहृदयपार्श्वपृष्ठकटीग्रहवेपनाक्षेपकगौरवातिलाघव-रजःक्षयार्तविषमाग्निस्फिग्जानुजङ्घोरुगुल्फपार्ष्णिप्रपदयोनिबाह्वङ्गुलिस्तनान्तदन्तनखपर्वास्थिशूल-शोषस्तम्भान्त्रकूजपरिकर्तिकाल्पाल्पसशब्दोग्रगन्धोत्थानादयो  वातव्याधयो विशेषेण महारोगाध्यायोक्ताश्च;एतेष्वास्थापनं प्रधानतममित्युक्तं वनस्पतिमूलच्छेदवत्||१६||  
 
शेषास्त्वास्थाप्याः; विशेषतस्तुसर्वाङ्गैकाङ्गकुक्षिरोगवातवर्चोमूत्रशुक्रसङ्गबलवर्णमांसरेतःक्षयदोषाध्मानाङ्गसुप्तिक्रिमिकोष्ठोदावर्तशुद्धातिसार-पर्वभेदाभितापप्लीहगुल्मशूलहृद्रोगभगन्दरोन्मादज्वरब्रध्नशिरःकर्णशूलहृदयपार्श्वपृष्ठकटीग्रहवेपनाक्षेपकगौरवातिलाघव-रजःक्षयार्तविषमाग्निस्फिग्जानुजङ्घोरुगुल्फपार्ष्णिप्रपदयोनिबाह्वङ्गुलिस्तनान्तदन्तनखपर्वास्थिशूल-शोषस्तम्भान्त्रकूजपरिकर्तिकाल्पाल्पसशब्दोग्रगन्धोत्थानादयो  वातव्याधयो विशेषेण महारोगाध्यायोक्ताश्च;एतेष्वास्थापनं प्रधानतममित्युक्तं वनस्पतिमूलच्छेदवत्||१६||  
 +
<div class="mw-collapsible-content">
 
 
 
śēṣāstvāsthāpyāḥ; viśēṣatastusarvāṅgaikāṅgakukṣirōgavātavarcōmūtraśukrasaṅgabalavarṇamāṁsarētaḥkṣayadōṣādhmānāṅgasuptikrimikōṣṭhōdāvartaśuddhātisāra-parvabhēdābhitāpaplīhagulmaśūlahr̥drōgabhagandarōnmādajvarabradhnaśiraḥkarṇaśūlahr̥dayapārśvapr̥ṣṭhakaṭīgrahavēpanākṣēpakagauravātilāghava-rajaḥkṣayārtaviṣamāgnisphigjānujaṅghōrugulphapārṣṇiprapadayōnibāhvaṅgulistanāntadantanakhaparvāsthiśūla-śōṣastambhāntrakūjaparikartikālpālpasaśabdōgragandhōtthānādayō  vātavyādhayō viśēṣēṇa mahārōgādhyāyōktāśca; ētēṣvāsthāpanaṁpradhānatamamityuktaṁ vanaspatimūlacchēdavat||16||
 
śēṣāstvāsthāpyāḥ; viśēṣatastusarvāṅgaikāṅgakukṣirōgavātavarcōmūtraśukrasaṅgabalavarṇamāṁsarētaḥkṣayadōṣādhmānāṅgasuptikrimikōṣṭhōdāvartaśuddhātisāra-parvabhēdābhitāpaplīhagulmaśūlahr̥drōgabhagandarōnmādajvarabradhnaśiraḥkarṇaśūlahr̥dayapārśvapr̥ṣṭhakaṭīgrahavēpanākṣēpakagauravātilāghava-rajaḥkṣayārtaviṣamāgnisphigjānujaṅghōrugulphapārṣṇiprapadayōnibāhvaṅgulistanāntadantanakhaparvāsthiśūla-śōṣastambhāntrakūjaparikartikālpālpasaśabdōgragandhōtthānādayō  vātavyādhayō viśēṣēṇa mahārōgādhyāyōktāśca; ētēṣvāsthāpanaṁpradhānatamamityuktaṁ vanaspatimūlacchēdavat||16||
    
sheShAstvAsthApyAH; visheShatastusarvA~ggaikA~ggakukShirogavatavarcomUtrashukrasa~ggabalavarNamAMsaretaHkShayadoShAdhmAnA~ggasuptikrimikoShThodAvartashuddhAtisAra-parvabhedAbhitApaplIhagulmashUlahRudrogabhagandaronmAdajvarabradhnashiraHkarNashUlahRudayapArshvapRuShThakaTIgrahavepanAkShepakagauravAtilAghava-rajaHkShayArtaviShamAgnisphigjAnuja~gghorugulphapArShNiprapadayonibAhva~ggulistanAntadantanakhaparvAsthishUla-shoShastambhAntrakUjaparikartikAlpAlpasashabdogragandhotthAnAdayo  vAtavyAdhayo visheSheNa mahArogAdhyAyoktAshca; eteShvĀsthāpanaMpradhAnatamamityuktaM vanaspatimUlacchedavat||16||  
 
sheShAstvAsthApyAH; visheShatastusarvA~ggaikA~ggakukShirogavatavarcomUtrashukrasa~ggabalavarNamAMsaretaHkShayadoShAdhmAnA~ggasuptikrimikoShThodAvartashuddhAtisAra-parvabhedAbhitApaplIhagulmashUlahRudrogabhagandaronmAdajvarabradhnashiraHkarNashUlahRudayapArshvapRuShThakaTIgrahavepanAkShepakagauravAtilAghava-rajaHkShayArtaviShamAgnisphigjAnuja~gghorugulphapArShNiprapadayonibAhva~ggulistanAntadantanakhaparvAsthishUla-shoShastambhAntrakUjaparikartikAlpAlpasashabdogragandhotthAnAdayo  vAtavyAdhayo visheSheNa mahArogAdhyAyoktAshca; eteShvĀsthāpanaMpradhAnatamamityuktaM vanaspatimUlacchedavat||16||  
 +
</div></div>
    
The persons other than above-mentioned are fit for ''asthapana basti''. It is especially useful for the persons mentioned in the table below:
 
The persons other than above-mentioned are fit for ''asthapana basti''. It is especially useful for the persons mentioned in the table below:
Line 1,261: Line 1,303:     
==== Contra-indications of ''anuvasana basti'' ====
 
==== Contra-indications of ''anuvasana basti'' ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
य एवानास्थाप्यास्त एवाननुवास्याः स्युः;विशेषतस्त्वभुक्तभक्तनवज्वरपाण्डुरोगकामलाप्रमेहार्शःप्रतिश्यायारोचकमन्दाग्निदुर्बलप्लीहकफोदरोरुस्तम्भवर्चोभेद-विषगरपीतपित्तकफाभिष्यन्दगुरुकोष्ठश्लीपदगलगण्डापचिक्रिमिकोष्ठिनः  ||१७||  
 
य एवानास्थाप्यास्त एवाननुवास्याः स्युः;विशेषतस्त्वभुक्तभक्तनवज्वरपाण्डुरोगकामलाप्रमेहार्शःप्रतिश्यायारोचकमन्दाग्निदुर्बलप्लीहकफोदरोरुस्तम्भवर्चोभेद-विषगरपीतपित्तकफाभिष्यन्दगुरुकोष्ठश्लीपदगलगण्डापचिक्रिमिकोष्ठिनः  ||१७||  
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
ya ēvānāsthāpyāsta ēvānanuvāsyāḥ syuḥ;viśēṣatastvabhuktabhaktanavajvarapāṇḍurōgakāmalāpramēhārśaḥpratiśyāyārōcakamandāgnidurbalaplīhakaphōdarōrustambhavarcōbhēda-viṣagarapītapittakaphābhiṣyandagurukōṣṭhaślīpadagalagaṇḍāpacikrimikōṣṭhinaḥ  ||17||  
 
ya ēvānāsthāpyāsta ēvānanuvāsyāḥ syuḥ;viśēṣatastvabhuktabhaktanavajvarapāṇḍurōgakāmalāpramēhārśaḥpratiśyāyārōcakamandāgnidurbalaplīhakaphōdarōrustambhavarcōbhēda-viṣagarapītapittakaphābhiṣyandagurukōṣṭhaślīpadagalagaṇḍāpacikrimikōṣṭhinaḥ  ||17||  
    
ya evAnAsthApyAsta evAnanuvAsyAH syuH;visheShatastvabhuktabhaktanavajvarapANDurogakAmalApramehArshaHpratishyAyArocakamandAgnidurbalaplIhakaphodarorustambhavarcobheda-viShagarapItapittakaphAbhiShyandagurukoShThashlIpadagalagaNDApacikrimikoShThinaH  ||17|  
 
ya evAnAsthApyAsta evAnanuvAsyAH syuH;visheShatastvabhuktabhaktanavajvarapANDurogakAmalApramehArshaHpratishyAyArocakamandAgnidurbalaplIhakaphodarorustambhavarcobheda-viShagarapItapittakaphAbhiShyandagurukoShThashlIpadagalagaNDApacikrimikoShThinaH  ||17|  
 +
</div></div>
    
Those persons who are unfit for ''asthapana basti'', are considered unfit for ''anuvasana basti''. Conditions in which ''anuvasana basti'' is specifically contra-indicated, are listed in the table given below:
 
Those persons who are unfit for ''asthapana basti'', are considered unfit for ''anuvasana basti''. Conditions in which ''anuvasana basti'' is specifically contra-indicated, are listed in the table given below:
Line 1,372: Line 1,417:     
==== Adverse effects of ''anuvasana basti'' in contra-indicated conditions ====
 
==== Adverse effects of ''anuvasana basti'' in contra-indicated conditions ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
तत्राभुक्तभक्तस्यानावृतमार्गत्वादूर्ध्वमतिवर्तते स्नेहः, नवज्वरपाण्डुरोगकामलाप्रमेहिणां दोषानुत्क्लिश्योदरञ्जनयेत्,अर्शसस्यार्शांस्यभिष्यन्द्याध्मानं कुर्यात्, अरोचकार्तस्यान्नगृद्धिं पुनर्हन्यात्, मन्दाग्निदुर्बलयोर्मन्दतरमग्निं कुर्यात्,प्रतिश्यायप्लीहादिमतां भृशमुत्क्लिष्टदोषाणां भूय एव दोषं वर्धयेत्; तस्मादेते नानुवास्याः||१८||  
 
तत्राभुक्तभक्तस्यानावृतमार्गत्वादूर्ध्वमतिवर्तते स्नेहः, नवज्वरपाण्डुरोगकामलाप्रमेहिणां दोषानुत्क्लिश्योदरञ्जनयेत्,अर्शसस्यार्शांस्यभिष्यन्द्याध्मानं कुर्यात्, अरोचकार्तस्यान्नगृद्धिं पुनर्हन्यात्, मन्दाग्निदुर्बलयोर्मन्दतरमग्निं कुर्यात्,प्रतिश्यायप्लीहादिमतां भृशमुत्क्लिष्टदोषाणां भूय एव दोषं वर्धयेत्; तस्मादेते नानुवास्याः||१८||  
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
tatrābhuktabhaktasyānāvr̥tamārgatvādūrdhvamativartatē snēhaḥ, navajvarapāṇḍurōgakāmalāpramēhiṇāṁ dōṣānutkliśyōdarañjanayēt,arśasasyārśāṁsyabhiṣyandyādhmānaṁ kuryāt, arōcakārtasyānnagr̥ddhiṁ punarhanyāt, mandāgnidurbalayōrmandataramagniṁ kuryāt,pratiśyāyaplīhādimatāṁ bhr̥śamutkliṣṭadōṣāṇāṁ bhūya ēva dōṣaṁ vardhayēt; tasmādētē nānuvāsyāḥ||18||  
 
tatrābhuktabhaktasyānāvr̥tamārgatvādūrdhvamativartatē snēhaḥ, navajvarapāṇḍurōgakāmalāpramēhiṇāṁ dōṣānutkliśyōdarañjanayēt,arśasasyārśāṁsyabhiṣyandyādhmānaṁ kuryāt, arōcakārtasyānnagr̥ddhiṁ punarhanyāt, mandāgnidurbalayōrmandataramagniṁ kuryāt,pratiśyāyaplīhādimatāṁ bhr̥śamutkliṣṭadōṣāṇāṁ bhūya ēva dōṣaṁ vardhayēt; tasmādētē nānuvāsyāḥ||18||  
    
tatrAbhuktabhaktasyAnAvRutamArgatvAdUrdhvamativartate snehaH, navajvarapANDurogakAmalApramehiNAM doShAnutklishyodara~jjanayet,arshasasyArshAMsyabhiShyandyAdhmAnaM kuryAt, arocakArtasyAnnagRuddhiM punarhanyAt, mandAgnidurbalayormandataramagniM kuryAt,pratishyAyaplIhAdimatAM bhRushamutkliShTadoShANAM bhUya eva doShaM vardhayet; tasmAdete nAnuvAsyAH||18||  
 
tatrAbhuktabhaktasyAnAvRutamArgatvAdUrdhvamativartate snehaH, navajvarapANDurogakAmalApramehiNAM doShAnutklishyodara~jjanayet,arshasasyArshAMsyabhiShyandyAdhmAnaM kuryAt, arocakArtasyAnnagRuddhiM punarhanyAt, mandAgnidurbalayormandataramagniM kuryAt,pratishyAyaplIhAdimatAM bhRushamutkliShTadoShANAM bhUya eva doShaM vardhayet; tasmAdete nAnuvAsyAH||18||  
 +
</div></div>
    
If  ''anuvasana basti'' is administered to the person who is empty stomach, it goes upwards due to the absence of any obstruction in the passage. In the acute fever, anaemia, jaundice and ''prameha'', ''anuvasana basti'' causes excitement of ''dosha'' which further leads to ''Udara roga'' (obstinate abdominal disease including ascites). In the person suffering from piles, use of ''anuvasana basti'' may create obstruction in the piles leading to ''adhmana'' (abdominal distension). In the person suffering from anorexia, application of ''anuvasana basti'' further diminishes the desire for food. In case of suppression of power of digestion and weakness, the application of ''anuvasana basti'' makes the digestive power poorer. If ''anuvasana basti'' is administered to the persons suffering from coryza, splenic disorders and such other diseases, it causes the further excitement of ''dosha'' which are already aggravated. Therefore, the above mentioned persons are unfit for the administration of ''anuvasana basti''. [18]
 
If  ''anuvasana basti'' is administered to the person who is empty stomach, it goes upwards due to the absence of any obstruction in the passage. In the acute fever, anaemia, jaundice and ''prameha'', ''anuvasana basti'' causes excitement of ''dosha'' which further leads to ''Udara roga'' (obstinate abdominal disease including ascites). In the person suffering from piles, use of ''anuvasana basti'' may create obstruction in the piles leading to ''adhmana'' (abdominal distension). In the person suffering from anorexia, application of ''anuvasana basti'' further diminishes the desire for food. In case of suppression of power of digestion and weakness, the application of ''anuvasana basti'' makes the digestive power poorer. If ''anuvasana basti'' is administered to the persons suffering from coryza, splenic disorders and such other diseases, it causes the further excitement of ''dosha'' which are already aggravated. Therefore, the above mentioned persons are unfit for the administration of ''anuvasana basti''. [18]
    
==== Indications of ''anuvasana basti'' ====
 
==== Indications of ''anuvasana basti'' ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
य एवास्थाप्यास्त एवानुवास्याः; विशेषतस्तु रूक्षतीक्ष्णाग्नयः केवलवातरोगार्ताश्च; एतेषु ह्यनुवासनं प्रधानतममित्युक्तं मूलेद्रुमप्रसेकवत्||१९||  
 
य एवास्थाप्यास्त एवानुवास्याः; विशेषतस्तु रूक्षतीक्ष्णाग्नयः केवलवातरोगार्ताश्च; एतेषु ह्यनुवासनं प्रधानतममित्युक्तं मूलेद्रुमप्रसेकवत्||१९||  
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
ya ēvāsthāpyāsta ēvānuvāsyāḥ; viśēṣatastu rūkṣatīkṣṇāgnayaḥ kēvalavātarōgārtāśca; ētēṣu hyanuvāsanaṁ pradhānatamamityuktaṁ mūlēdrumaprasēkavat||19||  
 
ya ēvāsthāpyāsta ēvānuvāsyāḥ; viśēṣatastu rūkṣatīkṣṇāgnayaḥ kēvalavātarōgārtāśca; ētēṣu hyanuvāsanaṁ pradhānatamamityuktaṁ mūlēdrumaprasēkavat||19||  
    
ya evAsthApyAsta evAnuvAsyAH; visheShatastu rUkShatIkShNAgnayaH kevalavAtarogArtAshca; eteShu hyAnuvāsanaM pradhAnatamamityuktaMmUle drumaprasekavat||19||
 
ya evAsthApyAsta evAnuvAsyAH; visheShatastu rUkShatIkShNAgnayaH kevalavAtarogArtAshca; eteShu hyAnuvāsanaM pradhAnatamamityuktaMmUle drumaprasekavat||19||
 +
</div></div>
    
The persons who are fit for ''asthapana basti'' are considered fit for ''anuvasana basti'' also. The conditions where specifically it is indicated, are listed in the table given below:
 
The persons who are fit for ''asthapana basti'' are considered fit for ''anuvasana basti'' also. The conditions where specifically it is indicated, are listed in the table given below:
Line 1,413: Line 1,464:     
==== Contra-indications of ''shirovirechana'' ====
 
==== Contra-indications of ''shirovirechana'' ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
अशिरोविरेचनार्हास्तु अजीर्णिभुक्तभक्तपीतस्नेहमद्यतोयपातुकामाः स्नातशिराः स्नातुकामःक्षुत्तृष्णाश्रमार्तमत्तमूर्च्छितशस्त्रदण्डहतव्यवायव्यायामपानक्लान्तनवज्वरशोकाभितप्तविरिक्तानुवासितगर्भिणीनवप्रतिश्यायार्ताः,अनृतौ दुर्दिने चेति||२०||  
 
अशिरोविरेचनार्हास्तु अजीर्णिभुक्तभक्तपीतस्नेहमद्यतोयपातुकामाः स्नातशिराः स्नातुकामःक्षुत्तृष्णाश्रमार्तमत्तमूर्च्छितशस्त्रदण्डहतव्यवायव्यायामपानक्लान्तनवज्वरशोकाभितप्तविरिक्तानुवासितगर्भिणीनवप्रतिश्यायार्ताः,अनृतौ दुर्दिने चेति||२०||  
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
aśirōvirēcanārhāstu ajīrṇibhuktabhaktapītasnēhamadyatōyapātukāmāḥ snātaśirāḥ snātukāmaḥkṣuttr̥ṣṇāśramārtamattamūrcchitaśastradaṇḍahatavyavāyavyāyāmapāna-
 
aśirōvirēcanārhāstu ajīrṇibhuktabhaktapītasnēhamadyatōyapātukāmāḥ snātaśirāḥ snātukāmaḥkṣuttr̥ṣṇāśramārtamattamūrcchitaśastradaṇḍahatavyavāyavyāyāmapāna-
Line 1,423: Line 1,476:     
klAntanavajvarashokAbhitaptaviriktAnuvAsitagarbhiNInavapratishyAyArtAH,anRutau durdine ceti||20||  
 
klAntanavajvarashokAbhitaptaviriktAnuvAsitagarbhiNInavapratishyAyArtAH,anRutau durdine ceti||20||  
 +
</div></div>
    
The persons unfit for ''shirovirechana'' (head- evacuation therapy) are listed in the table given below:
 
The persons unfit for ''shirovirechana'' (head- evacuation therapy) are listed in the table given below:
Line 1,536: Line 1,590:     
==== Adverse effects of ''shirovirechana'' in contra-indicated conditions ====
 
==== Adverse effects of ''shirovirechana'' in contra-indicated conditions ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
तत्राजीर्णिभुक्तभक्तयोर्दोष ऊर्ध्ववहानि स्रोतांस्यावृत्य कासश्वासच्छर्दिप्रतिश्यायाञ्जनयेत्, पीतस्नेहमद्यतोयपातुकामानां कृते चपिबतां मुखनासास्रावाक्ष्युपदेहतिमिरशिरोरोगाञ्जनयेत्, स्नातशिरसः कृते च स्नानाच्छिरसः  प्रतिश्यायं, क्षुधार्तस्य वातप्रकोपं,तृष्णार्तस्य पुनस्तृष्णाभिवृद्धिं मुखशोषं च, श्रमार्तमत्तमूर्च्छितानामास्थापनोक्तं दोषं जनयेत्, शस्त्रदण्डहतयोस्तीव्रतरां रुजंजनयेत्, व्यवायव्यायामपानक्लान्तानां शिरःस्कन्धनेत्रोरःपीडनं, नवज्वरशोकाभितप्तयोरूष्मा नेत्रनाडीरनुसृत्य तिमिरं ज्वरवृद्धिंच कुर्यात्, विरिक्तस्य वायुरिन्द्रियोपघातं कुर्यात्, अनुवासितस्य कफः शिरोगुरुत्वकण्डूक्रिमिदोषाञ्जनयेत्, गर्भिण्या गर्भंस्तम्भयेत् स काणः कुणिः पक्षहतः पीठसर्पी वा जायते, नवप्रतिश्यायार्तस्य स्रोतांसि व्यापादयेत्, अनृतौ दुर्दिने च शीतदोषान्पूतिनस्यं शिरोरोगं च जनयेत्; तस्मादेते न शिरोविरेचनार्हाः||२१||  
 
तत्राजीर्णिभुक्तभक्तयोर्दोष ऊर्ध्ववहानि स्रोतांस्यावृत्य कासश्वासच्छर्दिप्रतिश्यायाञ्जनयेत्, पीतस्नेहमद्यतोयपातुकामानां कृते चपिबतां मुखनासास्रावाक्ष्युपदेहतिमिरशिरोरोगाञ्जनयेत्, स्नातशिरसः कृते च स्नानाच्छिरसः  प्रतिश्यायं, क्षुधार्तस्य वातप्रकोपं,तृष्णार्तस्य पुनस्तृष्णाभिवृद्धिं मुखशोषं च, श्रमार्तमत्तमूर्च्छितानामास्थापनोक्तं दोषं जनयेत्, शस्त्रदण्डहतयोस्तीव्रतरां रुजंजनयेत्, व्यवायव्यायामपानक्लान्तानां शिरःस्कन्धनेत्रोरःपीडनं, नवज्वरशोकाभितप्तयोरूष्मा नेत्रनाडीरनुसृत्य तिमिरं ज्वरवृद्धिंच कुर्यात्, विरिक्तस्य वायुरिन्द्रियोपघातं कुर्यात्, अनुवासितस्य कफः शिरोगुरुत्वकण्डूक्रिमिदोषाञ्जनयेत्, गर्भिण्या गर्भंस्तम्भयेत् स काणः कुणिः पक्षहतः पीठसर्पी वा जायते, नवप्रतिश्यायार्तस्य स्रोतांसि व्यापादयेत्, अनृतौ दुर्दिने च शीतदोषान्पूतिनस्यं शिरोरोगं च जनयेत्; तस्मादेते न शिरोविरेचनार्हाः||२१||  
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
tatrājīrṇibhuktabhaktayōrdōṣa ūrdhvavahāni srōtāṁsyāvr̥tya kāsaśvāsacchardipratiśyāyāñjanayēt, pītasnēhamadyatōyapātukāmānāṁ kr̥tē capibatāṁ mukhanāsāsrāvākṣyupadēhatimiraśirōrōgāñjanayēt, snātaśirasaḥ kr̥tē ca snānācchirasaḥ  pratiśyāyaṁ, kṣudhārtasya vātaprakōpaṁ,tr̥ṣṇārtasya punastr̥ṣṇābhivr̥ddhiṁ mukhaśōṣaṁ ca, śramārtamattamūrcchitānāmāsthāpanōktaṁ dōṣaṁ janayēt, śastradaṇḍahatayōstīvratarāṁrujaṁ janayēt, vyavāyavyāyāmapānaklāntānāṁ śiraḥskandhanētrōraḥpīḍanaṁ, navajvaraśōkābhitaptayōrūṣmā nētranāḍīranusr̥tya timiraṁjvaravr̥ddhiṁ ca kuryāt, viriktasya vāyurindriyōpaghātaṁ kuryāt, anuvāsitasya kaphaḥ śirōgurutvakaṇḍūkrimidōṣāñjanayēt, garbhiṇyā garbhaṁstambhayēt sa kāṇaḥ kuṇiḥ pakṣahataḥ pīṭhasarpī vā jāyatē, navapratiśyāyārtasya srōtāṁsi vyāpādayēt, anr̥tau durdinē ca śītadōṣān pūtinasyaṁśirōrōgaṁ ca janayēt; tasmādētē na śirōvirēcanārhāḥ||21||  
 
tatrājīrṇibhuktabhaktayōrdōṣa ūrdhvavahāni srōtāṁsyāvr̥tya kāsaśvāsacchardipratiśyāyāñjanayēt, pītasnēhamadyatōyapātukāmānāṁ kr̥tē capibatāṁ mukhanāsāsrāvākṣyupadēhatimiraśirōrōgāñjanayēt, snātaśirasaḥ kr̥tē ca snānācchirasaḥ  pratiśyāyaṁ, kṣudhārtasya vātaprakōpaṁ,tr̥ṣṇārtasya punastr̥ṣṇābhivr̥ddhiṁ mukhaśōṣaṁ ca, śramārtamattamūrcchitānāmāsthāpanōktaṁ dōṣaṁ janayēt, śastradaṇḍahatayōstīvratarāṁrujaṁ janayēt, vyavāyavyāyāmapānaklāntānāṁ śiraḥskandhanētrōraḥpīḍanaṁ, navajvaraśōkābhitaptayōrūṣmā nētranāḍīranusr̥tya timiraṁjvaravr̥ddhiṁ ca kuryāt, viriktasya vāyurindriyōpaghātaṁ kuryāt, anuvāsitasya kaphaḥ śirōgurutvakaṇḍūkrimidōṣāñjanayēt, garbhiṇyā garbhaṁstambhayēt sa kāṇaḥ kuṇiḥ pakṣahataḥ pīṭhasarpī vā jāyatē, navapratiśyāyārtasya srōtāṁsi vyāpādayēt, anr̥tau durdinē ca śītadōṣān pūtinasyaṁśirōrōgaṁ ca janayēt; tasmādētē na śirōvirēcanārhāḥ||21||  
    
tatrAjIrNibhuktabhaktayordoSha UrdhvavahAni srotAMsyAvRutya kAsashvAsacchardipratishyAyA~jjanayet, pItasnehamadyatoyapAtukAmAnAM kRute capibatAM mukhanAsAsrAvAkShyupadehatimirashirorogA~jjanayet, snAtashirasaH kRute ca snAnAcchirasaH  pratishyAyaM, kShudhArtasya vAtaprakopaM,tRuShNArtasya punastRuShNAbhivRuddhiM mukhashoShaM ca, shramArtamattamUrcchitAnAmĀsthāpanaoktaM doShaM janayet,shastradaNDahatayostIvratarAM rujaM janayet, vyavAyavyAyAmapAnaklAntAnAM shiraHskandhanetroraHpIDanaM, navajvarashokAbhitaptayorUShmAnetranADIranusRutya timiraM jvaravRuddhiM ca kuryAt, viriktasya vĀyurindriyopaghAtaM kuryAt, anuvAsitasya kaphaHshirogurutvakaNDUkrimidoShA~jjanayet, garbhiNyA garbhaM stambhayet sa kANaH kuNiH pakShahataH pIThasarpI vA jAyate, navapratishyAyArtasyasrotAMsi vyApAdayet, anRutau durdine ca shItadoShAn pUtinasyaM shirorogaM ca janayet; tasmAdete na ŚirovirecanarhAH||21||  
 
tatrAjIrNibhuktabhaktayordoSha UrdhvavahAni srotAMsyAvRutya kAsashvAsacchardipratishyAyA~jjanayet, pItasnehamadyatoyapAtukAmAnAM kRute capibatAM mukhanAsAsrAvAkShyupadehatimirashirorogA~jjanayet, snAtashirasaH kRute ca snAnAcchirasaH  pratishyAyaM, kShudhArtasya vAtaprakopaM,tRuShNArtasya punastRuShNAbhivRuddhiM mukhashoShaM ca, shramArtamattamUrcchitAnAmĀsthāpanaoktaM doShaM janayet,shastradaNDahatayostIvratarAM rujaM janayet, vyavAyavyAyAmapAnaklAntAnAM shiraHskandhanetroraHpIDanaM, navajvarashokAbhitaptayorUShmAnetranADIranusRutya timiraM jvaravRuddhiM ca kuryAt, viriktasya vĀyurindriyopaghAtaM kuryAt, anuvAsitasya kaphaHshirogurutvakaNDUkrimidoShA~jjanayet, garbhiNyA garbhaM stambhayet sa kANaH kuNiH pakShahataH pIThasarpI vA jAyate, navapratishyAyArtasyasrotAMsi vyApAdayet, anRutau durdine ca shItadoShAn pUtinasyaM shirorogaM ca janayet; tasmAdete na ŚirovirecanarhAH||21||  
 +
</div></div>
    
''Shirovirechana'' applied in the case of indigestion and full stomach causes the occlusion of the channels moving upwards by vitiated ''dosha'' which further leads to manifestation of cough, dyspnea, vomiting and coryza. In those who have taken fatty substances or desirous of taking wine or water or take after head-evacuation, ''shirovirechana'' gives rise  to discharge from mouth and nose, dirt and stickiness in eyes, cataract and head diseases. If the person who has taken head- bath or takes head-bath after the therapy, then it causes the coryza. Application of ''shirovirechana'' in a person afflicted with hunger causes aggravation of ''vata dosha''. If it is administered to the person afflicted with thirst then it further increases the thirst and causes the dryness of mouth. ''Shirovirechana'' applied in the cases of fatigue, intoxication and fainting produces the same adverse effects as mentioned under the ''asthapana basti''. If this therapy is administered in the persons injured with weapons or stick, it increases the pain. In those exhausted by sexual intercourse, physical exercise and intake of alcohol, it causes pain in head, shoulder, eyes and chest. ''Shirovirechana'' applied to those suffering from acute fever and grief causes the heat to spread into the channels of eye, produces the cataract and increases the fever. If this therapy is given to the person who has undergone purgation therapy, then it aggravates ''vata dosha'' which may further leads to the damage of the sense organs. ''Shirovirechana'' given to the person who has undergone ''anuvasana basti'', causes aggravation of ''kapha dosha'' which produces heaviness of head, itching and parasitic infestation. In the case of pregnant woman, this therapy inhibits the growth of the fetus and she gives birth to an offspring who may be blind by one eye, with deformity of upper limbs, hemiplegic and with deformity of lower limbs. ''Shirovirechana'' given to the person suffering from acute coryza causes the morbidity of the channels of circulation. If this therapy is given in unsuitable season and on a cloudy day then it causes the diseases due to cold, putrefied rhinitis and head-diseases. Therefore, these persons are not fit for head-evacuation therapy.  [21]
 
''Shirovirechana'' applied in the case of indigestion and full stomach causes the occlusion of the channels moving upwards by vitiated ''dosha'' which further leads to manifestation of cough, dyspnea, vomiting and coryza. In those who have taken fatty substances or desirous of taking wine or water or take after head-evacuation, ''shirovirechana'' gives rise  to discharge from mouth and nose, dirt and stickiness in eyes, cataract and head diseases. If the person who has taken head- bath or takes head-bath after the therapy, then it causes the coryza. Application of ''shirovirechana'' in a person afflicted with hunger causes aggravation of ''vata dosha''. If it is administered to the person afflicted with thirst then it further increases the thirst and causes the dryness of mouth. ''Shirovirechana'' applied in the cases of fatigue, intoxication and fainting produces the same adverse effects as mentioned under the ''asthapana basti''. If this therapy is administered in the persons injured with weapons or stick, it increases the pain. In those exhausted by sexual intercourse, physical exercise and intake of alcohol, it causes pain in head, shoulder, eyes and chest. ''Shirovirechana'' applied to those suffering from acute fever and grief causes the heat to spread into the channels of eye, produces the cataract and increases the fever. If this therapy is given to the person who has undergone purgation therapy, then it aggravates ''vata dosha'' which may further leads to the damage of the sense organs. ''Shirovirechana'' given to the person who has undergone ''anuvasana basti'', causes aggravation of ''kapha dosha'' which produces heaviness of head, itching and parasitic infestation. In the case of pregnant woman, this therapy inhibits the growth of the fetus and she gives birth to an offspring who may be blind by one eye, with deformity of upper limbs, hemiplegic and with deformity of lower limbs. ''Shirovirechana'' given to the person suffering from acute coryza causes the morbidity of the channels of circulation. If this therapy is given in unsuitable season and on a cloudy day then it causes the diseases due to cold, putrefied rhinitis and head-diseases. Therefore, these persons are not fit for head-evacuation therapy.  [21]
    
==== Indications of ''shirovirechana'' ====
 
==== Indications of ''shirovirechana'' ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
शेषास्त्वर्हाः, विशेषतस्तु शिरोदन्तमन्यास्तम्भगलहनुग्रहपीनसगलशुण्डिकाशालूकशुक्रतिमिरवर्त्मरोगव्यङ्गो  
 
शेषास्त्वर्हाः, विशेषतस्तु शिरोदन्तमन्यास्तम्भगलहनुग्रहपीनसगलशुण्डिकाशालूकशुक्रतिमिरवर्त्मरोगव्यङ्गो  
 
पजिह्विकार्धावभेदकग्रीवास्कन्धांसास्यनासिकाकर्णाक्षिमूर्धकपालशिरोरोगार्दितापतन्त्रकापतानकगलगण्ड-दन्तशूलहर्षचालाक्षिराज्यर्बुदस्वरभेदवाग्ग्रहगद्गदक्रथनादय ऊर्ध्वजत्रुगताश्चवातादिविकाराः परिपक्वाश्च; एतेषु शिरोविरेचनंप्रधानतममित्युक्तं, तद्ध्युत्तमाङ्गमनुप्रविश्य मुञ्जादीषिकामिवासक्तां केवलं विकारकरं दोषमपकर्षति||२२||  
 
पजिह्विकार्धावभेदकग्रीवास्कन्धांसास्यनासिकाकर्णाक्षिमूर्धकपालशिरोरोगार्दितापतन्त्रकापतानकगलगण्ड-दन्तशूलहर्षचालाक्षिराज्यर्बुदस्वरभेदवाग्ग्रहगद्गदक्रथनादय ऊर्ध्वजत्रुगताश्चवातादिविकाराः परिपक्वाश्च; एतेषु शिरोविरेचनंप्रधानतममित्युक्तं, तद्ध्युत्तमाङ्गमनुप्रविश्य मुञ्जादीषिकामिवासक्तां केवलं विकारकरं दोषमपकर्षति||२२||  
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
śēṣāstvarhāḥ, viśēṣatastuśirōdantamanyāstambhagalahanugrahapīnasagalaśuṇḍikāśālūkaśukratimiravartmarōgavyaṅgō  
 
śēṣāstvarhāḥ, viśēṣatastuśirōdantamanyāstambhagalahanugrahapīnasagalaśuṇḍikāśālūkaśukratimiravartmarōgavyaṅgō  
Line 1,557: Line 1,616:     
rditApatantrakApatAnakagalagaNDadantashUlaharShacAlAkShirAjyarbudasvarabhedavAggrahagadgadakrathanAdaya UrdhvajatrugatAshcavAtAdivikArAHparipakvAshca; eteShu ŚirovirecanaM pradhAnatamamityuktaM, taddhyuttamA~ggamanupravishyamu~jjAdIShikAmivAsaktAM kevalaM vikArakaraM doShamapakarShati||22||
 
rditApatantrakApatAnakagalagaNDadantashUlaharShacAlAkShirAjyarbudasvarabhedavAggrahagadgadakrathanAdaya UrdhvajatrugatAshcavAtAdivikArAHparipakvAshca; eteShu ŚirovirecanaM pradhAnatamamityuktaM, taddhyuttamA~ggamanupravishyamu~jjAdIShikAmivAsaktAM kevalaM vikArakaraM doShamapakarShati||22||
 +
</div></div>
    
The persons other than above mentioned are fit for ''shirovirechana'' (head-evacuation therapy). It is especially useful in the conditions mentioned in the table given below:
 
The persons other than above mentioned are fit for ''shirovirechana'' (head-evacuation therapy). It is especially useful in the conditions mentioned in the table given below:
Line 1,722: Line 1,782:     
==== Consideration of appropriate time for ''shirovirechana'' in emergency conditions ====
 
==== Consideration of appropriate time for ''shirovirechana'' in emergency conditions ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
प्रावृट्शरद्वसन्तेतरेष्वात्ययिकेषु रोगेषु नावनं कुर्यात् कृत्रिमगुणोपधानात्; ग्रीष्मे पूर्वाह्णे, शीते मध्याह्ने, वर्षास्वदुर्दिने चेति||२३||  
 
प्रावृट्शरद्वसन्तेतरेष्वात्ययिकेषु रोगेषु नावनं कुर्यात् कृत्रिमगुणोपधानात्; ग्रीष्मे पूर्वाह्णे, शीते मध्याह्ने, वर्षास्वदुर्दिने चेति||२३||  
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
prāvr̥ṭśaradvasantētarēṣvātyayikēṣu rōgēṣu nāvanaṁ kuryāt kr̥trimaguṇōpadhānāt; grīṣmē pūrvāhṇē, śītēmadhyāhnē, varṣāsvadurdinē cēti||23||  
 
prāvr̥ṭśaradvasantētarēṣvātyayikēṣu rōgēṣu nāvanaṁ kuryāt kr̥trimaguṇōpadhānāt; grīṣmē pūrvāhṇē, śītēmadhyāhnē, varṣāsvadurdinē cēti||23||  
    
prAvRuTsharadvasantetareShvAtyayikeShu rogeShu nAvanaM kuryAt kRutrimaguNopadhAnAt; grIShmepUrvAhNe, shIte madhyAhne, varShAsvadurdine ceti||23||  
 
prAvRuTsharadvasantetareShvAtyayikeShu rogeShu nAvanaM kuryAt kRutrimaguNopadhAnAt; grIShmepUrvAhNe, shIte madhyAhne, varShAsvadurdine ceti||23||  
 +
</div></div>
    
In the case of emergency, ''shirovirechana'' (head-evacuation therapy) should be given in the season other than ''pravriṭ'' (early rain), ''Sharad'' (autumn) and ''Vasanta'' (spring) by arranging environment artificially. In summer, it should be applied in the morning, in winter during noon time and in rainy season when sky is free from clouds. [23]
 
In the case of emergency, ''shirovirechana'' (head-evacuation therapy) should be given in the season other than ''pravriṭ'' (early rain), ''Sharad'' (autumn) and ''Vasanta'' (spring) by arranging environment artificially. In summer, it should be applied in the morning, in winter during noon time and in rainy season when sky is free from clouds. [23]
    
==== Summary ====
 
==== Summary ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
तत्र श्लोकाः-  
 
तत्र श्लोकाः-  
Line 1,749: Line 1,813:  
तस्मात् सत्यपि निर्देशे कुर्यादूह्य स्वयं धिया|  
 
तस्मात् सत्यपि निर्देशे कुर्यादूह्य स्वयं धिया|  
 
विना तर्केण या सिद्धिर्यदृच्छासिद्धिरेव सा||२८||  
 
विना तर्केण या सिद्धिर्यदृच्छासिद्धिरेव सा||२८||  
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
tatra ślōkāḥ-  
 
tatra ślōkāḥ-  
Line 1,782: Line 1,847:  
tasmAt satyapi nirdeshe kuryAdUhya svayaM dhiyA|  
 
tasmAt satyapi nirdeshe kuryAdUhya svayaM dhiyA|  
 
vinA tarkeNa yA siddhiryadRucchAsiddhireva sA||28||  
 
vinA tarkeNa yA siddhiryadRucchAsiddhireva sA||28||  
 +
</div></div>
    
Now the summing up verses:-
 
Now the summing up verses:-
Line 1,791: Line 1,857:     
The wise physician should not blindly follow the general instructions laid down in this chapter in the form of conclusions but he should decide rationally using his own discretion because condition may arise due to the nature of place, time and strength of the patient in which the prescribed therapy may be ineffective and the prohibited therapy may be applicable such as emesis is prescribed in certain stage of vomiting, heart-disease and ''gulma'' (abdominal lump) though it is generally contra-indicated. Similarly ''basti'' is advised in the treatment of ''kushtha roga'' though it is generally contra-indicated depending upon the particular stage of the disease. Hence, in spite of general instructions available in the text, a physician should rationally think all the aspects using his intellect. The success achieved without proper reasoning is nothing but the success by chance. [24-28]
 
The wise physician should not blindly follow the general instructions laid down in this chapter in the form of conclusions but he should decide rationally using his own discretion because condition may arise due to the nature of place, time and strength of the patient in which the prescribed therapy may be ineffective and the prohibited therapy may be applicable such as emesis is prescribed in certain stage of vomiting, heart-disease and ''gulma'' (abdominal lump) though it is generally contra-indicated. Similarly ''basti'' is advised in the treatment of ''kushtha roga'' though it is generally contra-indicated depending upon the particular stage of the disease. Hence, in spite of general instructions available in the text, a physician should rationally think all the aspects using his intellect. The success achieved without proper reasoning is nothing but the success by chance. [24-28]
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
इत्यग्निवेशकृते तन्त्रे चरकप्रतिसंस्कृतेऽप्राप्ते दृढबलसंपूरिते सिद्धिस्थाने पञ्चकर्मीयसिद्धिर्नाम द्वितीयोऽध्यायः॥२॥
 
इत्यग्निवेशकृते तन्त्रे चरकप्रतिसंस्कृतेऽप्राप्ते दृढबलसंपूरिते सिद्धिस्थाने पञ्चकर्मीयसिद्धिर्नाम द्वितीयोऽध्यायः॥२॥
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
Ityagniveśakṛte tantre Carakapratisaṃskṛteˈprāpte Dṛḍhabalasampūrite Siddhisthāne Pañcakarmīyasiddhirnāma dvitīyoˈdhyāyaḥ .||2||
 
Ityagniveśakṛte tantre Carakapratisaṃskṛteˈprāpte Dṛḍhabalasampūrite Siddhisthāne Pañcakarmīyasiddhirnāma dvitīyoˈdhyāyaḥ .||2||
    
ityAgniveśaakRute tantre carakapratisaMskRute~prApte dRuDhabalasaMpUrite siddhisthAne pa~jcakarmIyasiddhirnAma dvitIyo~dhyAyaH. ||2||
 
ityAgniveśaakRute tantre carakapratisaMskRute~prApte dRuDhabalasaMpUrite siddhisthAne pa~jcakarmIyasiddhirnAma dvitIyo~dhyAyaH. ||2||
 +
</div></div>
    
Thus, ends the second chapter on successful management of [[Panchakarma]] in the treatise composed by Agnivesha, redacted by Charaka and because of its non-availability, supplemented by Dridhabala. [2]
 
Thus, ends the second chapter on successful management of [[Panchakarma]] in the treatise composed by Agnivesha, redacted by Charaka and because of its non-availability, supplemented by Dridhabala. [2]

Navigation menu