Changes

Jump to navigation Jump to search
230 bytes added ,  13:44, 27 October 2018
Line 1,461: Line 1,461:  
All the above symptoms along with intense pain and distress. [107]
 
All the above symptoms along with intense pain and distress. [107]
   −
===== ''Dushtapratishyaya'' (persistent rhinitis) =====
+
====== ''Dushtapratishyaya'' (persistent rhinitis) ======
    
ततस्तुरोगाःक्षवथुश्चनासाशोषःप्रतीनाहपरिस्रवौच|  
 
ततस्तुरोगाःक्षवथुश्चनासाशोषःप्रतीनाहपरिस्रवौच|  
Line 1,485: Line 1,485:  
tRuTshvAsakAsajwararaktapittavaisvaryashoShAshca tato bhavanti ||109||
 
tRuTshvAsakAsajwararaktapittavaisvaryashoShAshca tato bhavanti ||109||
   −
Each of the above types will turn into duṣṭapratiśyāya if the patient neglect appropriate treatment and continues unwholesome diet, all the doṣha get excessively aggravated and as a result this disease is caused.
+
Each of the above types will turn into ''dushtapratishyaya'' if the patient neglect appropriate treatment and continues unwholesome diet, all the ''dosha'' get excessively aggravated and as a result this disease is caused.
Signs of duṣṭapratiśyāya:
+
 
Sneezing, dryness of nasal mucosa, pratinaha (nasal obstruction), parisrava (excessive discharge from nose), foul smell in nostrils (ozena), apinasa (chronic rhinitis), inflammation (suppurative rhinitis), swelling (oedematous rhinitis), nasarbuda (growth/nasal tumor),  puya rakta (purulent and sanguineous rhinitis), arumsi (furunculosis), disorders of head, ear and eye, baldness, graying of hair or whitening of body hairs, thirst, dyspnea, cough, fever, internal hemorrhage, hoarseness of voice and cachexia. [107-109]
+
Signs of ''dushtapratishyaya'':
 +
 
 +
Sneezing, dryness of nasal mucosa, ''pratinaha'' (nasal obstruction), ''parisrava'' (excessive discharge from nose), foul smell in nostrils (ozena), ''apinasa'' (chronic rhinitis), inflammation (suppurative rhinitis), swelling (edematous rhinitis), ''nasarbuda'' (growth/nasal tumor),  ''puya rakta'' (purulent and sanguineous rhinitis), ''arumsi'' (furunculosis), disorders of head, ear and eye, baldness, graying of hair or whitening of body hairs, thirst, dyspnea, cough, fever, internal hemorrhage, hoarseness of voice and cachexia. [107-109]
    
रोधाभिघातस्रवशोषपाकैर्घ्राणंयुतंयश्चनवेत्तिगन्धम्|  
 
रोधाभिघातस्रवशोषपाकैर्घ्राणंयुतंयश्चनवेत्तिगन्धम्|  
 
दुर्गन्धिचास्यंबहुशःप्रकोपिदुष्टप्रतिश्यायमुदाहरेत्तम्||११०||  
 
दुर्गन्धिचास्यंबहुशःप्रकोपिदुष्टप्रतिश्यायमुदाहरेत्तम्||११०||  
 +
 
संस्पृश्यमर्माण्यनिलस्तुमूर्ध्निविष्वक्पथस्थःक्षवथुंकरोति|  
 
संस्पृश्यमर्माण्यनिलस्तुमूर्ध्निविष्वक्पथस्थःक्षवथुंकरोति|  
 
क्रुद्धःससंशोष्यकफंतुनासाशृङ्गाटकघ्राणविशोषणंच||१११||  
 
क्रुद्धःससंशोष्यकफंतुनासाशृङ्गाटकघ्राणविशोषणंच||१११||  
 +
 
उच्छ्वासमार्गंतुकफःसवातोरुन्ध्यात्प्रतीनाहमुदाहरेत्तम्|  
 
उच्छ्वासमार्गंतुकफःसवातोरुन्ध्यात्प्रतीनाहमुदाहरेत्तम्|  
 
योमस्तुलुङ्गाद्घनपीतपक्वःकफःस्रवेदेषपरिस्रवस्तु||११२||  
 
योमस्तुलुङ्गाद्घनपीतपक्वःकफःस्रवेदेषपरिस्रवस्तु||११२||  
 +
 
वैवर्ण्यदौर्गन्ध्यमुपेक्षयातुस्यात्पूतिनस्यंश्वयथुर्भ्रमश्च|  
 
वैवर्ण्यदौर्गन्ध्यमुपेक्षयातुस्यात्पूतिनस्यंश्वयथुर्भ्रमश्च|  
 
आनह्यतेयस्यविशुष्यतेचप्रक्लिद्यतेधूप्यतिचापिनासा||११३||  
 
आनह्यतेयस्यविशुष्यतेचप्रक्लिद्यतेधूप्यतिचापिनासा||११३||  
 +
 
नवेत्तियोगन्धरसांश्चजन्तुर्जुष्टंव्यवस्येत्तमपीनसेन|  
 
नवेत्तियोगन्धरसांश्चजन्तुर्जुष्टंव्यवस्येत्तमपीनसेन|  
 
तंचानिलश्लेष्मभवंविकारंब्रूयात्प्रतिश्यायसमानलिङ्गम्||११४||  
 
तंचानिलश्लेष्मभवंविकारंब्रूयात्प्रतिश्यायसमानलिङ्गम्||११४||  
 +
 
सदाहरागःश्वयथुःसपाकःस्याद्घ्राणपाकोऽपिचरक्तपित्तात्|  
 
सदाहरागःश्वयथुःसपाकःस्याद्घ्राणपाकोऽपिचरक्तपित्तात्|  
 
घ्राणाश्रितासृक्प्रभृतीन्प्रदूष्यकुर्वन्तिनासाश्वयथुंमलाश्च||११५||  
 
घ्राणाश्रितासृक्प्रभृतीन्प्रदूष्यकुर्वन्तिनासाश्वयथुंमलाश्च||११५||  
 +
 
घ्राणेतथोच्छ्वासगतिंनिरुध्यमांसास्रदोषादपिचार्बुदानि|  
 
घ्राणेतथोच्छ्वासगतिंनिरुध्यमांसास्रदोषादपिचार्बुदानि|  
 
घ्राणात्स्रवेद्वाश्रवणान्मुखाद्वापित्ताक्तमस्रंत्वपिपूयरक्तम्||११६||  
 
घ्राणात्स्रवेद्वाश्रवणान्मुखाद्वापित्ताक्तमस्रंत्वपिपूयरक्तम्||११६||  
 +
 
कुर्यात्सपित्तःपवनस्त्वगादीन्सन्दूष्यचारूंषिसपाकवन्ति|  
 
कुर्यात्सपित्तःपवनस्त्वगादीन्सन्दूष्यचारूंषिसपाकवन्ति|  
 
नासाप्रदीप्तेवनरस्ययस्यदीप्तंतुतंरोगमुदाहरन्ति||११७||  
 
नासाप्रदीप्तेवनरस्ययस्यदीप्तंतुतंरोगमुदाहरन्ति||११७||  
 +
 
इतिनासारोगनिदानम्|
 
इतिनासारोगनिदानम्|
    
rōdhābhighātasravaśōṣapākairghrāṇaṁ yutaṁ yaśca na vētti gandham|  
 
rōdhābhighātasravaśōṣapākairghrāṇaṁ yutaṁ yaśca na vētti gandham|  
 
durgandhi cāsyaṁ bahuśaḥprakōpi duṣṭapratiśyāyamudāharēttam||110||  
 
durgandhi cāsyaṁ bahuśaḥprakōpi duṣṭapratiśyāyamudāharēttam||110||  
 +
 
saṁspr̥śya marmāṇyanilastu mūrdhni viṣvakpathasthaḥ kṣavathuṁ karōti|  
 
saṁspr̥śya marmāṇyanilastu mūrdhni viṣvakpathasthaḥ kṣavathuṁ karōti|  
 
kruddhaḥ sa saṁśōṣya kaphaṁ tu nāsāśr̥ṅgāṭakaghrāṇaviśōṣaṇaṁ ca||111||  
 
kruddhaḥ sa saṁśōṣya kaphaṁ tu nāsāśr̥ṅgāṭakaghrāṇaviśōṣaṇaṁ ca||111||  
 +
 
ucchvāsamārgaṁ tu kaphaḥ savātō rundhyāt pratīnāhamudāharēttam|  
 
ucchvāsamārgaṁ tu kaphaḥ savātō rundhyāt pratīnāhamudāharēttam|  
 
yō mastuluṅgādghanapītapakvaḥ kaphaḥ sravēdēṣa  parisravastu||112||  
 
yō mastuluṅgādghanapītapakvaḥ kaphaḥ sravēdēṣa  parisravastu||112||  
 +
 
vaivarṇyadaurgandhyamupēkṣayā tu syāt pūtinasyaṁ śvayathurbhramaśca|  
 
vaivarṇyadaurgandhyamupēkṣayā tu syāt pūtinasyaṁ śvayathurbhramaśca|  
 
ānahyatē yasya viśuṣyatē ca praklidyatē dhūpyati cāpi nāsā||113||  
 
ānahyatē yasya viśuṣyatē ca praklidyatē dhūpyati cāpi nāsā||113||  
 +
 
na vētti yō gandharasāṁśca janturjuṣṭaṁ vyavasyēttamapīnasēna|  
 
na vētti yō gandharasāṁśca janturjuṣṭaṁ vyavasyēttamapīnasēna|  
 
taṁ cānilaślēṣmabhavaṁ vikāraṁ brūyāt pratiśyāyasamānaliṅgam||114||  
 
taṁ cānilaślēṣmabhavaṁ vikāraṁ brūyāt pratiśyāyasamānaliṅgam||114||  
 +
 
sadāharāgaḥ śvayathuḥ sapākaḥ syād ghrāṇapākō'pi ca raktapittāt|  
 
sadāharāgaḥ śvayathuḥ sapākaḥ syād ghrāṇapākō'pi ca raktapittāt|  
 
ghrāṇāśritāsr̥kprabhr̥tīn pradūṣya kurvanti nāsāśvayathuṁ malāśca||115||  
 
ghrāṇāśritāsr̥kprabhr̥tīn pradūṣya kurvanti nāsāśvayathuṁ malāśca||115||  
 +
 
ghrāṇē tathōcchvāsagatiṁ nirudhya māṁsāsradōṣādapi cārbudāni|  
 
ghrāṇē tathōcchvāsagatiṁ nirudhya māṁsāsradōṣādapi cārbudāni|  
 
ghrāṇāt sravēdvā śravaṇānmukhādvā pittāktamasraṁ tvapi pūyaraktam||116||  
 
ghrāṇāt sravēdvā śravaṇānmukhādvā pittāktamasraṁ tvapi pūyaraktam||116||  
 +
 
kuryāt sapittaḥ pavanastvagādīn sandūṣya cārūṁṣi sapākavanti|  
 
kuryāt sapittaḥ pavanastvagādīn sandūṣya cārūṁṣi sapākavanti|  
 
nāsā pradīptēva narasya yasya dīptaṁ tu taṁ rōgamudāharanti||117||  
 
nāsā pradīptēva narasya yasya dīptaṁ tu taṁ rōgamudāharanti||117||  
 +
 
iti nāsārōganidānam|  
 
iti nāsārōganidānam|  
    
rodhAbhighAtasravashoShapAkairghrANaM yutaM yashca na vetti gandham |  
 
rodhAbhighAtasravashoShapAkairghrANaM yutaM yashca na vetti gandham |  
 
durgandhi cAsyaM bahushaHprakopi duShTapratishyAyamudAharettam ||110||  
 
durgandhi cAsyaM bahushaHprakopi duShTapratishyAyamudAharettam ||110||  
 +
 
saMspRushya marmANyanilastu mUrdhni viShvakpathasthaH kShavathuM karoti |  
 
saMspRushya marmANyanilastu mUrdhni viShvakpathasthaH kShavathuM karoti |  
 
kruddhaH sa saMshoShya kaphaM tu nAsAshRu~ggATakaghrANavishoShaNaM ca ||111||  
 
kruddhaH sa saMshoShya kaphaM tu nAsAshRu~ggATakaghrANavishoShaNaM ca ||111||  
 +
 
ucchvAsamArgaM tu kaphaH savAto rundhyAt pratInAhamudAharettam |  
 
ucchvAsamArgaM tu kaphaH savAto rundhyAt pratInAhamudAharettam |  
 
yo mastulu~ggAdghanapItapakvaH kaphaH sravedeSha parisravastu ||112||  
 
yo mastulu~ggAdghanapItapakvaH kaphaH sravedeSha parisravastu ||112||  
 +
 
vaivarNyadaurgandhyamupekShayA tu syAt pUtinasyaM shvayathurbhramashca |  
 
vaivarNyadaurgandhyamupekShayA tu syAt pUtinasyaM shvayathurbhramashca |  
 
Anahyate yasya vishuShyate ca praklidyate dhUpyati cApi nAsA ||113||  
 
Anahyate yasya vishuShyate ca praklidyate dhUpyati cApi nAsA ||113||  
 +
 
na vetti yo gandharasAMshca janturjuShTaM vyavasyettamapInasena |  
 
na vetti yo gandharasAMshca janturjuShTaM vyavasyettamapInasena |  
 
taM cAnilashleShmabhavaM vikAraM brUyAt pratishyAyasamAnali~ggam ||114||  
 
taM cAnilashleShmabhavaM vikAraM brUyAt pratishyAyasamAnali~ggam ||114||  
 +
 
sadAharAgaH shvayathuH sapAkaH syAd ghrANapAko~api ca raktapittAt |  
 
sadAharAgaH shvayathuH sapAkaH syAd ghrANapAko~api ca raktapittAt |  
ghrANAshritAsRukprabhRutIn pradUShya kurvanti nAsAshvayathuM malAshca ||115||  
+
ghrANAshritAsRukprabhRutIn pradUShya kurvanti nAsAshvayathuM malAshca ||115||
 +
 
ghrANe tathocchvAsagatiM nirudhya mAMsAsradoShAdapi cArbudAni |  
 
ghrANe tathocchvAsagatiM nirudhya mAMsAsradoShAdapi cArbudAni |  
 
ghrANAt sravedvA shravaNAnmukhAdvA pittAktamasraM tvapi pUyaraktam ||116||  
 
ghrANAt sravedvA shravaNAnmukhAdvA pittAktamasraM tvapi pUyaraktam ||116||  
 +
 
kuryAt sapittaH pavanastvagAdIn sandUShya cArUMShi sapAkavanti |  
 
kuryAt sapittaH pavanastvagAdIn sandUShya cArUMShi sapAkavanti |  
 
nAsA pradIpteva narasya yasya dIptaM tu taM rogamudAharanti ||117||  
 
nAsA pradIpteva narasya yasya dIptaM tu taM rogamudAharanti ||117||  
 +
 
iti nAsAroganidAnam |
 
iti nAsAroganidAnam |
   −
Definition of duṣṭapratiśyāya:
+
Definition of ''dushtapratishyaya'':
When the nostril are effected with obstruction, injury, discharge, dryness and suppuration, the patient does not perceive smell. Mouth emits foul smell and aggravates frequently. This is known as duṣṭapratiśyāya (persisitent rhinitis).[110]
+
 
Pathogenesis of sneezing (ksavathu):
+
When the nostril are effected with obstruction, injury, discharge, dryness and suppuration, the patient does not perceive smell. Mouth emits foul smell and aggravates frequently. This is known as ''dushtapratishyaya'' (persisitent rhinitis).[110]
Vāta afflicting the vital organs and moving in random directions causes sneezing.[111]
+
 
Pathogenesis of dryness of nasal mucosa (nasa shosha)
+
Pathogenesis of sneezing (''ksavathu''):
Aggravated vāta dries up kapha in the junction of nose with forehead (shranghataka marma) causes dry nose and results in loss of sense of smell. [111]
+
 
Pathogenesis of pratinaha (nasal obstruction):
+
''Vata'' afflicting the vital organs and moving in random directions causes sneezing.[111]
Condition where Kapha along with vāta blocks/obstructs the channel of expiration is called pratinaha. [112]
+
 
Pathogenesis of parisrava (nasal discharge):
+
Pathogenesis of dryness of nasal mucosa (''nasa shosha''):
The condition where thick, yellow and mature kapha (mucus) discharge comes out from the brain is called as parisrava.[112]
+
 
Pathogenesis of putinasya (ozena):
+
Aggravated ''vata'' dries up ''kapha'' in the junction of nose with forehead (''shranghataka marma'') causes dry nose and results in loss of sense of smell. [111]
If rhinitis is neglected then, the condition where, abnormal colour and foul odour along with swelling and giddiness arises is called putinasya.[113]
+
 
Sings and symptoms of apinasa (chronic rhinitis):
+
Pathogenesis of ''pratinaha'' (nasal obstruction):
The condition where the patient’s nose is obstructed, dryness exist, bougiey and fuming sensation in the nose and one does not perceive smell and taste is called apinasa. It is caused by vāta and kapha, and has symptoms similar to those of pratisyaya. [114]
+
 
Granhapaka / nāsa pāka (suppurative rhinitis):
+
Condition where ''kapha'' along with ''vata'' blocks/obstructs the channel of expiration is called ''pratinaha''. [112]
It is caused by the vitiation of rakta-pitta where burning sensation, redness, swelling and inflammation/ suppuration occur. [115]
+
 
Nāsa-shotha (oedematous rhinitis):
+
Pathogenesis of ''parisrava'' (nasal discharge):
The aggravated doṣha vitiate blood etc located in the nose gives rise to nasa shotha.[115]
+
 
Nāsa arbuda (nasal tumor/ polyps):
+
The condition where thick, yellow and mature ''kapha'' (mucus) discharge comes out from the brain is called as ''parisrava''.[112]
 +
 
 +
Pathogenesis of ''putinasya'' (ozena):
 +
 
 +
If rhinitis is neglected then, the condition where, abnormal color and foul odor along with swelling and giddiness arises is called ''putinasya''.[113]
 +
 
 +
Signs and symptoms of ''apinasa'' (chronic rhinitis):
 +
 
 +
The condition where the patient’s nose is obstructed, dryness exist, sticky and fuming sensation in the nose and one does not perceive smell and taste is called ''apinasa''. It is caused by ''vata'' and ''kapha'', and has symptoms similar to those of ''pratishyaya''. [114]
 +
 
 +
''Granhapaka'' / ''nasa paka'' (suppurative rhinitis):
 +
 
 +
It is caused by the vitiation of ''rakta-pitta'' where burning sensation, redness, swelling and inflammation/ suppuration occur. [115]
 +
 
 +
''Nasa-shotha'' (edematous rhinitis):
 +
 
 +
The aggravated ''dosha'' vitiate blood etc. located in the nose gives rise to ''nasa shotha''.[115]
 +
 
 +
''Nasa arbuda'' (nasal tumor/ polyps):
 +
 
 
It is caused due to the vitiation of muscle tissue and blood located in the nose, thereby causing obstruction in the air passage.[116]
 
It is caused due to the vitiation of muscle tissue and blood located in the nose, thereby causing obstruction in the air passage.[116]
Puya-rakta (purulent and sanguinous rhinitis):
+
 
The condition where blood mixed with pus (pitta) is discharged from nose, ear, or mouth. [116]
+
''Puya-rakta'' (purulent and sanguinous rhinitis):
Arumsi (furunculosis):
+
 
Caused by aggravated vāta along with pitta which vitiate skin etc. in the nose and which is associated with suppuration is called as furunculosis. [117]
+
The condition where blood mixed with pus (''pitta'') is discharged from nose, ear, or mouth. [116]
Nāsa dipta (burnt nose):
+
 
 +
''Arumsi'' (furunculosis):
 +
 
 +
Caused by aggravated ''vata'' along with ''pitta'' which vitiate skin, etc. in the nose and which is associated with suppuration is called as furunculosis. [117]
 +
 
 +
''Nasa dipta'' (burnt nose):
 +
 
 
The condition where the person feels as if his nose is burnt.
 
The condition where the person feels as if his nose is burnt.
 
Thus ends the description of diagnosis of nasal ailments.[117]
 
Thus ends the description of diagnosis of nasal ailments.[117]
    +
===== Diseases of head =====
 +
====== Diagnosis of ''shiro-roga''(Diseases of Head) ======
   −
Diseases of head:
  −
Diagnosis of shiro-rōga(Diseases of Head)
   
भृशार्तिशूलंस्फुरतीहवातात्पित्तात्सदाहार्तिकफाद्गुरुस्यात्|  
 
भृशार्तिशूलंस्फुरतीहवातात्पित्तात्सदाहार्तिकफाद्गुरुस्यात्|  
 
सर्वैस्त्रिदोषंक्रिमिभिस्तुकण्डूर्दौर्गन्ध्यतोदार्तियुतंशिरःस्यात्||११८||  
 
सर्वैस्त्रिदोषंक्रिमिभिस्तुकण्डूर्दौर्गन्ध्यतोदार्तियुतंशिरःस्यात्||११८||  
 +
 
इतिशिरोरोगनिदानम्|  
 
इतिशिरोरोगनिदानम्|  
    
bhr̥śārtiśūlaṁ sphuratīha vātāt pittāt sadāhārti kaphādguru syāt|  
 
bhr̥śārtiśūlaṁ sphuratīha vātāt pittāt sadāhārti kaphādguru syāt|  
 
sarvaistridōṣaṁ krimibhistu kaṇḍūrdaurgandhyatōdārtiyutaṁ śiraḥ syāt||118||  
 
sarvaistridōṣaṁ krimibhistu kaṇḍūrdaurgandhyatōdārtiyutaṁ śiraḥ syāt||118||  
 +
 
iti śirōrōganidānam|  
 
iti śirōrōganidānam|  
    
bhRushArtishUlaM sphuratIha vAtAt pittAt sadAhArti kaphAdguru syAt |  
 
bhRushArtishUlaM sphuratIha vAtAt pittAt sadAhArti kaphAdguru syAt |  
 
sarvaistridoṣhaM krimibhistu kaNDUrdaurgandhyatodArtiyutaM shiraH syAt ||118||  
 
sarvaistridoṣhaM krimibhistu kaNDUrdaurgandhyatodArtiyutaM shiraH syAt ||118||  
 +
 
iti shiroroganidAnam |
 
iti shiroroganidAnam |
 +
 
In vāta-predominant Head Disease:Excruciating pain, severe head ache, and has pulsating throbbing sensation.
 
In vāta-predominant Head Disease:Excruciating pain, severe head ache, and has pulsating throbbing sensation.
 
In pitta-predominant head disease: burning sensation and discomfort.
 
In pitta-predominant head disease: burning sensation and discomfort.

Navigation menu