Changes

Jump to navigation Jump to search
Line 1,499: Line 1,499:  
iti madhuraskandhaH||139||
 
iti madhuraskandhaH||139||
 
The drugs mentioned in sweet group (madhura skandha) are jivaka, rushabhaka, jivanti, vira, amalaki, kakoli, kshirakakoli, mudgaparni, mashaparṇi, shalaparni, prushniparni, mashaparni, shalaparni, meda, mahameda, karkatashringi, shringataka, chinnaruha, cchatra, aticchatra, shravani, mahashravavani, sahadeva, vishvadeva, shukla, kshirashukla, bala, atibala, vidari, kshiravidari, kshudrasaha, mahasaha, rishyagandha, ashvagandha, vrishchira, punarnava, brihati, kantakari, korubuka, moraṭa, shwadamshtra, samharsha, shatavari, shaatapushpa, madhukapushpi, yashtimadhu, madhulika, mrudvika, kharjura, parushaka, atmagupta, pushkarabija, kasheruka, rajakasheruka, rajadana, kataka, kashmarya, shita, pakya, danapaki tala, kharjura, mastakam, ikshu, ikshuvalika, darbha, kusha, kasha, shali, gundrrtkataka, shaaramula, rajakshavaka, rushyaprokta, dvarada, bharadvaj, vanatrapushya, bhirupatri hamsapadi, kakanasa, kulinga, kshiravalli, kapolavalli, kapotavalli, somavalli and gopavalli. These and such other drugs of sweet group should be taken. After cutting and breaking them into small pieces and washing with water properly, should be kept in a vessel. Adding to it milk diluted with half water should be cooked stirring till its major portion of water is absorbed, drugs are extracted and milk is not charred. The vessel should be brouught down and the milk should be taken out of it and filtered well. This lukewarm milk added with ghee, oil, fat, marrow, salt and phanita should be used properly for enema by expert in vatika disorders. In paittika disorders, the same should be given cold and combined with honey and ghee. Thus, ends the sweet group of drugs. [139]
 
The drugs mentioned in sweet group (madhura skandha) are jivaka, rushabhaka, jivanti, vira, amalaki, kakoli, kshirakakoli, mudgaparni, mashaparṇi, shalaparni, prushniparni, mashaparni, shalaparni, meda, mahameda, karkatashringi, shringataka, chinnaruha, cchatra, aticchatra, shravani, mahashravavani, sahadeva, vishvadeva, shukla, kshirashukla, bala, atibala, vidari, kshiravidari, kshudrasaha, mahasaha, rishyagandha, ashvagandha, vrishchira, punarnava, brihati, kantakari, korubuka, moraṭa, shwadamshtra, samharsha, shatavari, shaatapushpa, madhukapushpi, yashtimadhu, madhulika, mrudvika, kharjura, parushaka, atmagupta, pushkarabija, kasheruka, rajakasheruka, rajadana, kataka, kashmarya, shita, pakya, danapaki tala, kharjura, mastakam, ikshu, ikshuvalika, darbha, kusha, kasha, shali, gundrrtkataka, shaaramula, rajakshavaka, rushyaprokta, dvarada, bharadvaj, vanatrapushya, bhirupatri hamsapadi, kakanasa, kulinga, kshiravalli, kapolavalli, kapotavalli, somavalli and gopavalli. These and such other drugs of sweet group should be taken. After cutting and breaking them into small pieces and washing with water properly, should be kept in a vessel. Adding to it milk diluted with half water should be cooked stirring till its major portion of water is absorbed, drugs are extracted and milk is not charred. The vessel should be brouught down and the milk should be taken out of it and filtered well. This lukewarm milk added with ghee, oil, fat, marrow, salt and phanita should be used properly for enema by expert in vatika disorders. In paittika disorders, the same should be given cold and combined with honey and ghee. Thus, ends the sweet group of drugs. [139]
Amla skandha [group of sour drugs]:
+
 
 +
==== Amla skandha [group of sour drugs] ====
 +
 
 
आम्राम्रातकलकुचकरमर्दवृक्षाम्लाम्लवेतसकुवलबदरदाडिममातुलुङ्गगण्डीरामलकनन्दीतकशीतक- तिन्तिण्डीकदन्तशठैरावतककोशाम्रधन्वनानांफलानि, पत्राणिचाम्रातकाश्मन्तकचाङ्गेरीणांचतुर्विधानांचाम्लिकानांद्वयोश्चकोलयोश्चामशुष्कयोर्द्वयोश्चैवशुष्काम्लिकयोर्ग्राम्यारण्ययोः, आसवद्रव्याणिचसुरासौवीरकतुषोदकमैरेयमेदकमदिरामधुशुक्तशीधुदधिदधिमण्डोदश्विद्धान्याम्लादीनिच, एषामेवंविधानामन्येषांचाम्लवर्गपरिसङ्ख्यातानामौषधद्रव्याणांछेद्यानिखण्डशश्छेदयित्वाभेद्यानिचाणुशोभेदयित्वाद्रवैःस्थाल्यामभ्यासिच्यसाधयित्वोपसंस्कृत्ययथावत्तैलवसामज्जलवणफाणितोपहितंसुखोष्णंबस्तिंवातविकारिणेविधिज्ञोविधिवद्दद्यात्| इत्यम्लस्कन्धः||१४०||  
 
आम्राम्रातकलकुचकरमर्दवृक्षाम्लाम्लवेतसकुवलबदरदाडिममातुलुङ्गगण्डीरामलकनन्दीतकशीतक- तिन्तिण्डीकदन्तशठैरावतककोशाम्रधन्वनानांफलानि, पत्राणिचाम्रातकाश्मन्तकचाङ्गेरीणांचतुर्विधानांचाम्लिकानांद्वयोश्चकोलयोश्चामशुष्कयोर्द्वयोश्चैवशुष्काम्लिकयोर्ग्राम्यारण्ययोः, आसवद्रव्याणिचसुरासौवीरकतुषोदकमैरेयमेदकमदिरामधुशुक्तशीधुदधिदधिमण्डोदश्विद्धान्याम्लादीनिच, एषामेवंविधानामन्येषांचाम्लवर्गपरिसङ्ख्यातानामौषधद्रव्याणांछेद्यानिखण्डशश्छेदयित्वाभेद्यानिचाणुशोभेदयित्वाद्रवैःस्थाल्यामभ्यासिच्यसाधयित्वोपसंस्कृत्ययथावत्तैलवसामज्जलवणफाणितोपहितंसुखोष्णंबस्तिंवातविकारिणेविधिज्ञोविधिवद्दद्यात्| इत्यम्लस्कन्धः||१४०||  
 
Āmrāmrātakalakucakaramardavr̥kṣāmlāmlavētasakuvalabadaradāḍimamātuluṅgagaṇḍīrāmalakanandītakaśītaka- tintiṇḍīkadantaśaṭhairāvatakakōśāmradhanvanānāṁ phalāni, patrāṇi cāmrātakāśmantakacāṅgērīṇāṁ caturvidhānāṁ cāmlikānāṁ dvayōśca kōlayōścāmaśuṣkayōrdvayōścaiva śuṣkāmlikayōrgrāmyāraṇyayōḥ, āsavadravyāṇi ca surāsauvīrakatuṣōdakamairēyamēdakamadirāmadhuśuktaśīdhudadhidadhimaṇḍōdaśviddhānyāmlādīni ca, ēṣāmēvaṁvidhānāmanyēṣāṁ cāmlavargaparisaṅkhyātānāmauṣadhadravyāṇāṁ chēdyāni khaṇḍaśaśchēdayitvā bhēdyāni cāṇuśō bhēdayitvā dravaiḥ sthālyāmabhyāsicya sādhayitvōpasaṁskr̥tya yathāvattailavasāmajjalavaṇaphāṇitōpahitaṁ sukhōṣṇaṁ bastiṁ vātavikāriṇē vidhijñō vidhivaddadyāt| ityamlaskandhaḥ||140||  
 
Āmrāmrātakalakucakaramardavr̥kṣāmlāmlavētasakuvalabadaradāḍimamātuluṅgagaṇḍīrāmalakanandītakaśītaka- tintiṇḍīkadantaśaṭhairāvatakakōśāmradhanvanānāṁ phalāni, patrāṇi cāmrātakāśmantakacāṅgērīṇāṁ caturvidhānāṁ cāmlikānāṁ dvayōśca kōlayōścāmaśuṣkayōrdvayōścaiva śuṣkāmlikayōrgrāmyāraṇyayōḥ, āsavadravyāṇi ca surāsauvīrakatuṣōdakamairēyamēdakamadirāmadhuśuktaśīdhudadhidadhimaṇḍōdaśviddhānyāmlādīni ca, ēṣāmēvaṁvidhānāmanyēṣāṁ cāmlavargaparisaṅkhyātānāmauṣadhadravyāṇāṁ chēdyāni khaṇḍaśaśchēdayitvā bhēdyāni cāṇuśō bhēdayitvā dravaiḥ sthālyāmabhyāsicya sādhayitvōpasaṁskr̥tya yathāvattailavasāmajjalavaṇaphāṇitōpahitaṁ sukhōṣṇaṁ bastiṁ vātavikāriṇē vidhijñō vidhivaddadyāt| ityamlaskandhaḥ||140||  
Line 1,507: Line 1,509:  
• leaves of amrataka, ashmantaka, changeri, four types of amlika, two types of kola- unripe and dried, two types of dried tamarind wild and cultivated, substances used in preparation of asava, sura, sauviraka, tushodaka, maireya, medaka, madira, madhu, shukta, sidhu, dadhimanda, buttermilk, dhanyamla etc.  
 
• leaves of amrataka, ashmantaka, changeri, four types of amlika, two types of kola- unripe and dried, two types of dried tamarind wild and cultivated, substances used in preparation of asava, sura, sauviraka, tushodaka, maireya, medaka, madira, madhu, shukta, sidhu, dadhimanda, buttermilk, dhanyamla etc.  
 
These and such other drugs of the sour group should be taken and after cutting and breaking into small pieces should be placed in a vessel along with liquids and be cooked. The lukewarm product added properly with oil, fat, majja, salt and phanita should be used for enema in vatika disorders according to procedure by the expert physician. Thus, ends the sour group. [140]
 
These and such other drugs of the sour group should be taken and after cutting and breaking into small pieces should be placed in a vessel along with liquids and be cooked. The lukewarm product added properly with oil, fat, majja, salt and phanita should be used for enema in vatika disorders according to procedure by the expert physician. Thus, ends the sour group. [140]
Lavana skandha [group of salty drugs]:
+
 
 +
==== Lavana skandha [group of salty drugs] ====
 +
 
 
सैन्धवसौवर्चलकालविडपाक्यानूपकूप्यवालुकैलमौलकसामुद्ररोमकौद्भिदौषरपाटेयकपांशुजान्येवम्प्रकाराणिचान्यानिलवणवर्गपरिसङ्ख्यातानि, एतान्यम्लोपहितान्युष्णोदकोपहितानिवास्नेहवन्तिसुखोष्णंबस्तिंवातविकारिणेविधिज्ञोविधिवद्दद्यात्| इतिलवणस्कन्धः||१४१||  
 
सैन्धवसौवर्चलकालविडपाक्यानूपकूप्यवालुकैलमौलकसामुद्ररोमकौद्भिदौषरपाटेयकपांशुजान्येवम्प्रकाराणिचान्यानिलवणवर्गपरिसङ्ख्यातानि, एतान्यम्लोपहितान्युष्णोदकोपहितानिवास्नेहवन्तिसुखोष्णंबस्तिंवातविकारिणेविधिज्ञोविधिवद्दद्यात्| इतिलवणस्कन्धः||१४१||  
 
saindhavasauvarcalakālaviḍapākyānūpakūpyavālukailamaulakasāmudrarōmakaudbhidauṣarapāṭēyakapāṁśujānyēvamprakārāṇi cānyāni lavaṇavargaparisaṅkhyātāni, ētānyamlōpahitānyuṣṇōdakōpahitāni vā snēhavanti sukhōṣṇaṁ bastiṁ vātavikāriṇē vidhijñō vidhivaddadyāt| iti lavaṇaskandhaḥ||141||  
 
saindhavasauvarcalakālaviḍapākyānūpakūpyavālukailamaulakasāmudrarōmakaudbhidauṣarapāṭēyakapāṁśujānyēvamprakārāṇi cānyāni lavaṇavargaparisaṅkhyātāni, ētānyamlōpahitānyuṣṇōdakōpahitāni vā snēhavanti sukhōṣṇaṁ bastiṁ vātavikāriṇē vidhijñō vidhivaddadyāt| iti lavaṇaskandhaḥ||141||  
 
saindhavasauvarcalakAlaviDapAkyAnUpakUpyavAlukailamaulakasAmudraromakaudbhidauSharapATeyakapAMshujAnyevamprakArANicAnyAni lavaNavargaparisa~gkhyAtAni, etAnyamlopahitAnyuShNodakopahitAni vA snehavanti sukhoShNaM bastiM vAtavikAriNevidhij~jo vidhivaddadyAt|  
 
saindhavasauvarcalakAlaviDapAkyAnUpakUpyavAlukailamaulakasAmudraromakaudbhidauSharapATeyakapAMshujAnyevamprakArANicAnyAni lavaNavargaparisa~gkhyAtAni, etAnyamlopahitAnyuShNodakopahitAni vA snehavanti sukhoShNaM bastiM vAtavikAriNevidhij~jo vidhivaddadyAt|  
 
iti lavaNaskandhaH||141||
 
iti lavaNaskandhaH||141||
In salt group (lavana skandha) the drugs mentioned are – saindhava, sauvarchala, kala, vida, pakya, anupa, valukaila, maulaka, samudra, romaka, audbhida, aushara, pateyaka, pamshuja and others.These drugs added with sour or warm water along with fatty substance in lukewarm condition should be used for enema in vatika disorders according to procedure by the expert. Thus, the salt group gets end. [141]                                
+
In salt group (lavana skandha) the drugs mentioned are – saindhava, sauvarchala, kala, vida, pakya, anupa, valukaila, maulaka, samudra, romaka, audbhida, aushara, pateyaka, pamshuja and others.These drugs added with sour or warm water along with fatty substance in lukewarm condition should be used for enema in vatika disorders according to procedure by the expert. Thus, the salt group gets end. [141]    
Katu skandha [group of pungent drugs]:
+
                         
 +
==== Katu skandha [group of pungent drugs] ====
 +
 
 
पिप्पलीपिप्पलीमूलहस्तिपिप्पलीचव्यचित्रकशृङ्गवेरमरिचाजमोदार्द्रकविडङ्गकुस्तुम्बुरुपीलुतेजवत्येलाकुष्ठभल्लातकास्थिहिङ्गुनिर्यासकिलिममूलकसर्षपलशुनकरञ्जशिग्रुकमधुशिग्रुकखरपुष्पभूस्तृणसुमखसुरसकुठेरकार्जक- गण्डीरकालमालकपर्णासक्षवकफणिज्झकक्षारमूत्रपित्तानीति; एषामेवंविधानांचान्येषांकटुकवर्गपरिसङ्ख्यातानामौषधद्रव्याणांछेद्यानिखण्डशश्छेदयित्वाभेद्यानिचाणुशोभेदयित्वागोमूत्रेणसहसाधयित्वोपसंस्कृत्ययथावन्मधुतैललवणोपहितंसुखोष्णंबस्तिंश्लेष्मविकारिणेविधिज्ञोविधिवद्दद्यात्| इतिकटुकस्कन्धः||१४२||
 
पिप्पलीपिप्पलीमूलहस्तिपिप्पलीचव्यचित्रकशृङ्गवेरमरिचाजमोदार्द्रकविडङ्गकुस्तुम्बुरुपीलुतेजवत्येलाकुष्ठभल्लातकास्थिहिङ्गुनिर्यासकिलिममूलकसर्षपलशुनकरञ्जशिग्रुकमधुशिग्रुकखरपुष्पभूस्तृणसुमखसुरसकुठेरकार्जक- गण्डीरकालमालकपर्णासक्षवकफणिज्झकक्षारमूत्रपित्तानीति; एषामेवंविधानांचान्येषांकटुकवर्गपरिसङ्ख्यातानामौषधद्रव्याणांछेद्यानिखण्डशश्छेदयित्वाभेद्यानिचाणुशोभेदयित्वागोमूत्रेणसहसाधयित्वोपसंस्कृत्ययथावन्मधुतैललवणोपहितंसुखोष्णंबस्तिंश्लेष्मविकारिणेविधिज्ञोविधिवद्दद्यात्| इतिकटुकस्कन्धः||१४२||
 
pippalīpippalīmūlahastipippalīcavyacitrakaśr̥ṅgavēramaricājamōdārdrakaviḍaṅgakustumburupīlutējōvatyēlākuṣṭhabhallātakāsthihiṅguniryāsakilimamūlakasarṣapalaśunakarañjaśigrukamadhuśigrukakharapupabhūstr̥ṇasumukhasurasakuṭhērakārjaka- gaṇḍīrakālamālakaparṇāsakṣavakaphaṇijjhakakṣāramūtrapittānīti; ēṣāmēvaṁvidhānāṁ cānyēṣāṁ kaṭukavargaparisaṅkhyātānāmauṣadhadravyāṇāṁ chēdyāni khaṇḍaśaśchēdayitvā bhēdyāni cāṇuśō bhēdayitvā gōmūtrēṇa saha sādhayitvōpasaṁskr̥tya yathāvanmadhutailalavaṇōpahitaṁ sukhōṣṇaṁ bastiṁ ślēṣmavikāriṇē vidhijñō vidhivaddadyāt| iti kaṭukaskandhaḥ||142||  
 
pippalīpippalīmūlahastipippalīcavyacitrakaśr̥ṅgavēramaricājamōdārdrakaviḍaṅgakustumburupīlutējōvatyēlākuṣṭhabhallātakāsthihiṅguniryāsakilimamūlakasarṣapalaśunakarañjaśigrukamadhuśigrukakharapupabhūstr̥ṇasumukhasurasakuṭhērakārjaka- gaṇḍīrakālamālakaparṇāsakṣavakaphaṇijjhakakṣāramūtrapittānīti; ēṣāmēvaṁvidhānāṁ cānyēṣāṁ kaṭukavargaparisaṅkhyātānāmauṣadhadravyāṇāṁ chēdyāni khaṇḍaśaśchēdayitvā bhēdyāni cāṇuśō bhēdayitvā gōmūtrēṇa saha sādhayitvōpasaṁskr̥tya yathāvanmadhutailalavaṇōpahitaṁ sukhōṣṇaṁ bastiṁ ślēṣmavikāriṇē vidhijñō vidhivaddadyāt| iti kaṭukaskandhaḥ||142||  
Line 1,519: Line 1,525:  
iti kaTukaskandhaH||142||  
 
iti kaTukaskandhaH||142||  
 
In pungent group (katuka skandha) the drugs included are – pippali, pippalimula, gajapippali, chavya, chitraka, shunţhi, maricha, ajamoda, ardraka, vidanga, dhanyaka, pilu, tejavati, ela, kushtha, bhallatakasthi, hinguniryasa, devadaru, mulaka, sarshapa, lashuna, karanja, shigru, madhu shigru, kharapushpa, bhustruna sumukha, surasa, kutheraka, arjaka, gandira, kalamalaka, parnasa, kshavaka, phanijjhaka, alkali, urines, and biles. These along with other similar drugs of group (pungent) should be taken and after cutting and breaking into pieces should be cooked with cow’s urine. This while lukewarm added with honey oil and salt should be used for enema in shlaishmika disorders according to procedure by experts. Thus ends the pungent group.[142]
 
In pungent group (katuka skandha) the drugs included are – pippali, pippalimula, gajapippali, chavya, chitraka, shunţhi, maricha, ajamoda, ardraka, vidanga, dhanyaka, pilu, tejavati, ela, kushtha, bhallatakasthi, hinguniryasa, devadaru, mulaka, sarshapa, lashuna, karanja, shigru, madhu shigru, kharapushpa, bhustruna sumukha, surasa, kutheraka, arjaka, gandira, kalamalaka, parnasa, kshavaka, phanijjhaka, alkali, urines, and biles. These along with other similar drugs of group (pungent) should be taken and after cutting and breaking into pieces should be cooked with cow’s urine. This while lukewarm added with honey oil and salt should be used for enema in shlaishmika disorders according to procedure by experts. Thus ends the pungent group.[142]
Tikta skandha [group of bitter drugs]:
+
 
 +
==== Tikta skandha [group of bitter drugs] ====
 +
 
 
चन्दननलदकृतमालनक्तमालनिम्बतुम्बुरुकुटजहरिद्रादारुहरिद्रामुस्तमूर्वाकिराततिक्तककटुकरोहिणीत्रायमाणाकारवेल्लिकाकरीरकरवीरकेबुककठिल्लकवृषमण्डूकपर्णीकर्कोटकवार्ताकुकर्कशकाकमाचीकाकोदुम्बरिकासुषव्यतिविषापटोलकुलकपाठागुडूचीवेत्राग्रवेतसविकङ्कतबकुलसोमवल्कसप्तपर्णसुमनार्कावल्गुजवचातगरागुरुवालकोशीराणीति , एषामेवंविधानांचान्येषांतिक्तवर्गपरिसङ्ख्यातानामौषधद्रव्याणांछेद्यानिखण्डशश्छेदयित्वाभेद्यानिचाणुशोभेदयित्वाप्रक्षाल्यपानीयेनाभ्यासिच्यसाधयित्वोपसंस्कृत्ययथावन्मधुतैललवणोपहितंसुखोष्णंबस्तिंश्लेष्मविकारिणेविधिज्ञोविधिवद्दद्यात्, शीतंतुमधुसर्पिर्भ्यामपसंसृज्यपित्तविकारिणेविधिज्ञोविधिवद्दद्यात्| इतितिक्तस्कन्धः||१४३||  
 
चन्दननलदकृतमालनक्तमालनिम्बतुम्बुरुकुटजहरिद्रादारुहरिद्रामुस्तमूर्वाकिराततिक्तककटुकरोहिणीत्रायमाणाकारवेल्लिकाकरीरकरवीरकेबुककठिल्लकवृषमण्डूकपर्णीकर्कोटकवार्ताकुकर्कशकाकमाचीकाकोदुम्बरिकासुषव्यतिविषापटोलकुलकपाठागुडूचीवेत्राग्रवेतसविकङ्कतबकुलसोमवल्कसप्तपर्णसुमनार्कावल्गुजवचातगरागुरुवालकोशीराणीति , एषामेवंविधानांचान्येषांतिक्तवर्गपरिसङ्ख्यातानामौषधद्रव्याणांछेद्यानिखण्डशश्छेदयित्वाभेद्यानिचाणुशोभेदयित्वाप्रक्षाल्यपानीयेनाभ्यासिच्यसाधयित्वोपसंस्कृत्ययथावन्मधुतैललवणोपहितंसुखोष्णंबस्तिंश्लेष्मविकारिणेविधिज्ञोविधिवद्दद्यात्, शीतंतुमधुसर्पिर्भ्यामपसंसृज्यपित्तविकारिणेविधिज्ञोविधिवद्दद्यात्| इतितिक्तस्कन्धः||१४३||  
 
candananaladakr̥tamālanaktamālanimbatumburukuṭajaharidrādāruharidrāmustamūrvākirātatiktakakaṭukarōhiṇītrāyamāṇā- kāravēllikākarīrakaravīrakēbukakaṭhillakavr̥ṣamaṇḍūkaparṇīkarkōṭakavārtākukarkaśakākamācīkākōdumbarikāsuṣavyativiṣā- paṭōlakulakapāṭhāguḍūcīvētrāgravētasavikaṅkatabakulasōmavalkasaptaparṇasumanārkāvalgujavacātagarāguruvālakōśīrāṇīti  , ēṣāmēvaṁvidhānāṁ cānyēṣāṁ tiktavargaparisaṅkhyātānāmauṣadhadravyāṇāṁ chēdyāni khaṇḍaśaśchēdayitvā bhēdyāni cāṇuśō bhēdayitvā prakṣālya pānīyēnābhyāsicya sādhayitvōpasaṁskr̥tya yathāvanmadhutailalavaṇōpahitaṁ sukhōṣṇaṁ bastiṁ ślēṣmavikāriṇē vidhijñō vidhivaddadyāt, śītaṁ tu madhusarpirbhyāmapasaṁsr̥jya pittavikāriṇē vidhijñō vidhivaddadyāt| iti tiktaskandhaḥ||143||  
 
candananaladakr̥tamālanaktamālanimbatumburukuṭajaharidrādāruharidrāmustamūrvākirātatiktakakaṭukarōhiṇītrāyamāṇā- kāravēllikākarīrakaravīrakēbukakaṭhillakavr̥ṣamaṇḍūkaparṇīkarkōṭakavārtākukarkaśakākamācīkākōdumbarikāsuṣavyativiṣā- paṭōlakulakapāṭhāguḍūcīvētrāgravētasavikaṅkatabakulasōmavalkasaptaparṇasumanārkāvalgujavacātagarāguruvālakōśīrāṇīti  , ēṣāmēvaṁvidhānāṁ cānyēṣāṁ tiktavargaparisaṅkhyātānāmauṣadhadravyāṇāṁ chēdyāni khaṇḍaśaśchēdayitvā bhēdyāni cāṇuśō bhēdayitvā prakṣālya pānīyēnābhyāsicya sādhayitvōpasaṁskr̥tya yathāvanmadhutailalavaṇōpahitaṁ sukhōṣṇaṁ bastiṁ ślēṣmavikāriṇē vidhijñō vidhivaddadyāt, śītaṁ tu madhusarpirbhyāmapasaṁsr̥jya pittavikāriṇē vidhijñō vidhivaddadyāt| iti tiktaskandhaḥ||143||  
Line 1,525: Line 1,533:  
iti tiktaskandhaH||143||
 
iti tiktaskandhaH||143||
 
The drugs mentioned in bitter group (tikta skandha) are – Chandana, nalada, aragvadha, naktamala, nimba, tumburu, kutaja, haridra, daruharidra, musta, murva, kiratatikta, katurohini, trayamana, karvellika, karira, karavira, kebuka, kathillaka, vrusha, mandukaparni, karkotaka, vartaku, karkasha, kakamachi, kakodumbarika, sushavi, ativisha, patola, kulaka, patha, guduchi, tip of vetra, vetasa, vikankata, bakula, somavalka, saptaparna, sumana, arka, avalguja, vacha, tagara, agaru, balaka and ushira along with other similar drugs of the bitter group should be taken and after cutting  and breaking them into pieces and washing properly be cooked with water. The product when lukewarm should be added with honey, oil and salt to be used in enema for kaphaja disorders according to procedure by the expert. In paittika disorders the same should be used while cold and added with honey and ghee. This ends the bitter group.[143]
 
The drugs mentioned in bitter group (tikta skandha) are – Chandana, nalada, aragvadha, naktamala, nimba, tumburu, kutaja, haridra, daruharidra, musta, murva, kiratatikta, katurohini, trayamana, karvellika, karira, karavira, kebuka, kathillaka, vrusha, mandukaparni, karkotaka, vartaku, karkasha, kakamachi, kakodumbarika, sushavi, ativisha, patola, kulaka, patha, guduchi, tip of vetra, vetasa, vikankata, bakula, somavalka, saptaparna, sumana, arka, avalguja, vacha, tagara, agaru, balaka and ushira along with other similar drugs of the bitter group should be taken and after cutting  and breaking them into pieces and washing properly be cooked with water. The product when lukewarm should be added with honey, oil and salt to be used in enema for kaphaja disorders according to procedure by the expert. In paittika disorders the same should be used while cold and added with honey and ghee. This ends the bitter group.[143]
Kashaya skandha [ group of astringent drugs]:
+
 
 +
==== Kashaya skandha [ group of astringent drugs] ====
 +
 
 
प्रियङ्ग्वनन्ताम्रास्थ्यम्बष्ठकीकट्वङ्गलोध्रमोचरससमङ्गाधातकीपुष्पपद्मापद्मकेशरजम्ब्वाम्रप्लक्षवटकपीतनोदुम्बराश्वत्थभल्लातकास्थ्यश्मन्तकशिरीषशिंशपासोमवल्कतिन्दुकप्रियालबदरखदिरसप्तपर्णाश्वकर्णस्यन्दनार्जुनारिमेदैलवालुकपरिपेलवकदम्बशल्लकीजिङ्गिनीकाशकशेरुकराजकशेरुकट्फलवंशपद्मकाशोकशालधवसर्जभूर्जशणखरपुष्पापुरशमीमाचीकवरकतुङ्गाजकर्णस्फूर्जकबिभीतककम्भीपुष्करबीज- बिसमृणालतालखर्जूरतरुणानीति , एषामेवंविधानांचान्येषांकषायवर्गपरिसङ्ख्यातानामौषधद्रव्याणांछेद्यानिखण्डशश्छेदयित्वाभेद्यानिचाणुशोभेदयित्वाप्रक्षाल्यपानीयेनाभ्यासिच्यसाधयित्वोपसंस्कृत्ययथावन्मधुतैललवणोपहितंसुखोष्णंबस्तिंश्लेष्मविकारिणेविधिज्ञोविधिवद्दद्यात्, शीतंतुमधुसर्पिर्भ्यामुपसंसृज्यपित्तविकारिणेदद्यात्| इतिकषायस्कन्धः||१४४||  
 
प्रियङ्ग्वनन्ताम्रास्थ्यम्बष्ठकीकट्वङ्गलोध्रमोचरससमङ्गाधातकीपुष्पपद्मापद्मकेशरजम्ब्वाम्रप्लक्षवटकपीतनोदुम्बराश्वत्थभल्लातकास्थ्यश्मन्तकशिरीषशिंशपासोमवल्कतिन्दुकप्रियालबदरखदिरसप्तपर्णाश्वकर्णस्यन्दनार्जुनारिमेदैलवालुकपरिपेलवकदम्बशल्लकीजिङ्गिनीकाशकशेरुकराजकशेरुकट्फलवंशपद्मकाशोकशालधवसर्जभूर्जशणखरपुष्पापुरशमीमाचीकवरकतुङ्गाजकर्णस्फूर्जकबिभीतककम्भीपुष्करबीज- बिसमृणालतालखर्जूरतरुणानीति , एषामेवंविधानांचान्येषांकषायवर्गपरिसङ्ख्यातानामौषधद्रव्याणांछेद्यानिखण्डशश्छेदयित्वाभेद्यानिचाणुशोभेदयित्वाप्रक्षाल्यपानीयेनाभ्यासिच्यसाधयित्वोपसंस्कृत्ययथावन्मधुतैललवणोपहितंसुखोष्णंबस्तिंश्लेष्मविकारिणेविधिज्ञोविधिवद्दद्यात्, शीतंतुमधुसर्पिर्भ्यामुपसंसृज्यपित्तविकारिणेदद्यात्| इतिकषायस्कन्धः||१४४||  
 
priyaṅgvanantāmrāsthyambaṣṭhakīkaṭvaṅgalōdhramōcarasasamaṅgādhātakīpuṣpapadmāpadmakēśarajambvāmraplakṣavaṭa- kapītanōdumbarāśvatthabhallātakāsthyaśmantakaśirīṣaśiṁśapāsōmavalkatindukapriyālabadarakhadira- saptaparṇāśvakarṇasyandanārjunārimēdailavālukaparipēlavakadambaśallakījiṅginīkāśakaśērukarājakaśērukaṭphalavaṁśa- padmakāśōkaśāladhavasarjabhūrjaśaṇakharapuṣpāpuraśamīmācīkavarakatuṅgājakarṇasphūrjakabibhītakakumbhīpuṣkarabīja- bisamr̥ṇālatālakharjūrataruṇānīti , ēṣāmēvaṁvidhānāṁ cānyēṣāṁ kaṣāyavargaparisaṅkhyātānāmauṣadhadravyāṇāṁ chēdyāni khaṇḍaśaśchēdayitvā bhēdyāni cāṇuśō bhēdayitvā prakṣālya pānīyēnābhyāsicya sādhayitvōpasaṁskr̥tya yathāvanmadhutailalavaṇōpahitaṁ sukhōṣṇaṁ bastiṁ ślēṣmavikāriṇē vidhijñō vidhivaddadyāt, śītaṁ tu madhusarpirbhyāmupasaṁsr̥jya pittavikāriṇē dadyāt| iti kaṣāyaskandhaḥ||144||  
 
priyaṅgvanantāmrāsthyambaṣṭhakīkaṭvaṅgalōdhramōcarasasamaṅgādhātakīpuṣpapadmāpadmakēśarajambvāmraplakṣavaṭa- kapītanōdumbarāśvatthabhallātakāsthyaśmantakaśirīṣaśiṁśapāsōmavalkatindukapriyālabadarakhadira- saptaparṇāśvakarṇasyandanārjunārimēdailavālukaparipēlavakadambaśallakījiṅginīkāśakaśērukarājakaśērukaṭphalavaṁśa- padmakāśōkaśāladhavasarjabhūrjaśaṇakharapuṣpāpuraśamīmācīkavarakatuṅgājakarṇasphūrjakabibhītakakumbhīpuṣkarabīja- bisamr̥ṇālatālakharjūrataruṇānīti , ēṣāmēvaṁvidhānāṁ cānyēṣāṁ kaṣāyavargaparisaṅkhyātānāmauṣadhadravyāṇāṁ chēdyāni khaṇḍaśaśchēdayitvā bhēdyāni cāṇuśō bhēdayitvā prakṣālya pānīyēnābhyāsicya sādhayitvōpasaṁskr̥tya yathāvanmadhutailalavaṇōpahitaṁ sukhōṣṇaṁ bastiṁ ślēṣmavikāriṇē vidhijñō vidhivaddadyāt, śītaṁ tu madhusarpirbhyāmupasaṁsr̥jya pittavikāriṇē dadyāt| iti kaṣāyaskandhaḥ||144||  
Line 1,554: Line 1,564:  
pracaraNamiva bhikShukasya bIjamiva karShakasya sUtraM buddhimatAmalpamapyanalpaj~jAnAyabhavati; tasmAdbuddhimatAmUhApohavitarkAH, mandabuddhestu yathoktAnugamanameva shreyaH|  
 
pracaraNamiva bhikShukasya bIjamiva karShakasya sUtraM buddhimatAmalpamapyanalpaj~jAnAyabhavati; tasmAdbuddhimatAmUhApohavitarkAH, mandabuddhestu yathoktAnugamanameva shreyaH|  
 
yathoktaM hi mArgamanugacchan bhiShak saMsAdhayati kAryamanatimahattvAdvA [1]vinipAtayatyanatihrasvatvAdudAharaNasyeti||149||  
 
yathoktaM hi mArgamanugacchan bhiShak saMsAdhayati kAryamanatimahattvAdvA [1]vinipAtayatyanatihrasvatvAdudAharaNasyeti||149||  
The wise physician should eliminate or exclude the drugs if it is not appropriate even if enumerated under the group and should add the appropriate one even if un-enumerated. In situation needed a group of drugs may be combined with other or several other groups based on the reasoning. The aphorism, though small, is able to provide wide knowledge to the wise like alms of a medicant or seed of a farmer. The aphorism for the wise, gives rise to critical analysis and reasoning while on the other hand for the dull, it is better to follow the saying exactly. The physician following the said course suceeds in his endaevour or causes little risk because of the illustration being not too brief.[149]                
+
The wise physician should eliminate or exclude the drugs if it is not appropriate even if enumerated under the group and should add the appropriate one even if un-enumerated. In situation needed a group of drugs may be combined with other or several other groups based on the reasoning. The aphorism, though small, is able to provide wide knowledge to the wise like alms of a medicant or seed of a farmer. The aphorism for the wise, gives rise to critical analysis and reasoning while on the other hand for the dull, it is better to follow the saying exactly. The physician following the said course suceeds in his endaevour or causes little risk because of the illustration being not too brief.[149]  
List of drugs for unctuous enema:
+
             
 +
==== List of drugs for unctuous enema ====
 +
 
 
अतःपरमनुवासनद्रव्याण्यनुव्याख्यास्यामः| अनुवासनंतुस्नेहएव| स्नेहस्तुद्विविधः- स्थावरात्मकः, जङ्गमात्मकश्च| तत्रस्थावरात्मकःस्नेहस्तैलमतैलंच| तद्द्वयंतैलमेवकृत्वोपदेक्ष्यामः, सर्वतस्तैलप्राधान्यात्| जङ्गमात्मकस्तुवसा, मज्जा, सर्पिरिति| तेषांतैलवसामज्जसर्पिषांयथापूर्वंश्रेष्ठंवातश्लेष्मविकारेष्वनुवासनीयेषु, यथोत्तरंतुपित्तविकारेषु, सर्वएववासर्वविकारेष्वपियोगमुपयान्तिसंस्कारविधिविशेषादिति||१५०||  
 
अतःपरमनुवासनद्रव्याण्यनुव्याख्यास्यामः| अनुवासनंतुस्नेहएव| स्नेहस्तुद्विविधः- स्थावरात्मकः, जङ्गमात्मकश्च| तत्रस्थावरात्मकःस्नेहस्तैलमतैलंच| तद्द्वयंतैलमेवकृत्वोपदेक्ष्यामः, सर्वतस्तैलप्राधान्यात्| जङ्गमात्मकस्तुवसा, मज्जा, सर्पिरिति| तेषांतैलवसामज्जसर्पिषांयथापूर्वंश्रेष्ठंवातश्लेष्मविकारेष्वनुवासनीयेषु, यथोत्तरंतुपित्तविकारेषु, सर्वएववासर्वविकारेष्वपियोगमुपयान्तिसंस्कारविधिविशेषादिति||१५०||  
 
ataḥ paramanuvāsanadravyāṇyanuvyākhyāsyāmaḥ|  
 
ataḥ paramanuvāsanadravyāṇyanuvyākhyāsyāmaḥ|  
Line 1,573: Line 1,585:  
Now the drugs used for unctuous enema are mentioned. Anuvasana (unctuous enema) is, in fact composed of unctuous substances, which are of two types – Vegetable products and animal products. The vegetable products are either taila (oil derived from tila – sesamum seeds) or ataila (other than the above) but both of them are described here as taila because of overall predominance of tila oil.  
 
Now the drugs used for unctuous enema are mentioned. Anuvasana (unctuous enema) is, in fact composed of unctuous substances, which are of two types – Vegetable products and animal products. The vegetable products are either taila (oil derived from tila – sesamum seeds) or ataila (other than the above) but both of them are described here as taila because of overall predominance of tila oil.  
 
Animal products are fat, marrow and ghee. Out of the oil, fat, marrow and ghee, excellence of applicability as unctuous enema in disorders of vata and kapha, is determined in regressive order and progressive order in paittika disorders, so all are applicable in all disorders according to particular procedure and processings. [150]
 
Animal products are fat, marrow and ghee. Out of the oil, fat, marrow and ghee, excellence of applicability as unctuous enema in disorders of vata and kapha, is determined in regressive order and progressive order in paittika disorders, so all are applicable in all disorders according to particular procedure and processings. [150]
List of drugs for nasal errhines:
+
 
 +
==== List of drugs for nasal errhines ====
 +
 
 
शिरोविरेचनद्रव्याणिपुनरपामार्गपिप्पलीमरिचविडङ्गशिग्रुशिरीषतुम्बुरुपिल्वजाज्यमोदावार्ताकीपृथ्वीकैलाहरेणुकाफलानि
 
शिरोविरेचनद्रव्याणिपुनरपामार्गपिप्पलीमरिचविडङ्गशिग्रुशिरीषतुम्बुरुपिल्वजाज्यमोदावार्ताकीपृथ्वीकैलाहरेणुकाफलानि
 
च,सुमुखसुरसकुठेरकगण्डीरकालमालकपर्णासक्षवकफणिज्झकहरिद्राशृङ्गवेरमूलकलशुनतर्कारीसर्षपपत्राणिच,अर्कालर्ककुष्ठनागदन्तीवचापामार्गश्वेताज्योतिष्मतीगवाक्षीगण्डीरपुष्प्यवाक्पुष्पीवृश्चिकालीवयस्थातिविषामूलानिच, हरिद्राशृङ्गवेरमूलकलशुनकन्दाश्च, लोध्रमदनसप्तपर्णनिम्बार्कपुष्पाणिच, देवदार्वगुरुसरलशल्लकीजिङ्गिन्यसनहिङ्गुनिर्यासाश्च, तेजोवतीवराङ्गेङ्गुदीशोभाञ्जनकबृहतीकण्टकारिकात्वचश्चेति| शिरोविरेचनंसप्तविधं, फल-पत्र-मूल-कन्द-पुष्प-निर्यास-त्वगाश्रयभेदात्| लवणकटुतिक्तकषायाणिचेन्द्रियोपशयानितथाऽपराण्यनुक्तान्यपिद्रव्याणियथायोगविहितानिशिरोविरेचनार्थमुपदिश्यन्तइति||१५१||  
 
च,सुमुखसुरसकुठेरकगण्डीरकालमालकपर्णासक्षवकफणिज्झकहरिद्राशृङ्गवेरमूलकलशुनतर्कारीसर्षपपत्राणिच,अर्कालर्ककुष्ठनागदन्तीवचापामार्गश्वेताज्योतिष्मतीगवाक्षीगण्डीरपुष्प्यवाक्पुष्पीवृश्चिकालीवयस्थातिविषामूलानिच, हरिद्राशृङ्गवेरमूलकलशुनकन्दाश्च, लोध्रमदनसप्तपर्णनिम्बार्कपुष्पाणिच, देवदार्वगुरुसरलशल्लकीजिङ्गिन्यसनहिङ्गुनिर्यासाश्च, तेजोवतीवराङ्गेङ्गुदीशोभाञ्जनकबृहतीकण्टकारिकात्वचश्चेति| शिरोविरेचनंसप्तविधं, फल-पत्र-मूल-कन्द-पुष्प-निर्यास-त्वगाश्रयभेदात्| लवणकटुतिक्तकषायाणिचेन्द्रियोपशयानितथाऽपराण्यनुक्तान्यपिद्रव्याणियथायोगविहितानिशिरोविरेचनार्थमुपदिश्यन्तइति||१५१||  
Line 1,590: Line 1,604:  
• exudations of devadaru, aguru, sarala, shallaki, jingini, asana, hingu;  
 
• exudations of devadaru, aguru, sarala, shallaki, jingini, asana, hingu;  
 
• bark of tejovati, varanga, ingudi, shobhanjana, bruhati and kantakarika. In this way according to substrate (of action) the nasal errhines is of  seven types such as fruit, leaf, root, tuber, flower, exudation and bark; other saline, pungent bitter and astringent drugs which are wholesome to the sense organs and other unmentioned drugs may be used, according to condition needed for nasal errhines.[151]
 
• bark of tejovati, varanga, ingudi, shobhanjana, bruhati and kantakarika. In this way according to substrate (of action) the nasal errhines is of  seven types such as fruit, leaf, root, tuber, flower, exudation and bark; other saline, pungent bitter and astringent drugs which are wholesome to the sense organs and other unmentioned drugs may be used, according to condition needed for nasal errhines.[151]
Summary of chapter:
+
 
 +
==== Summary of chapter ====
 +
 
 
तत्रश्लोकाः-
 
तत्रश्लोकाः-
 
लक्षणाचार्यशिष्याणांपरीक्षाकारणंचयत्| अध्येयाध्यापनविधीसम्भाषाविधिरेवच||१५२||  
 
लक्षणाचार्यशिष्याणांपरीक्षाकारणंचयत्| अध्येयाध्यापनविधीसम्भाषाविधिरेवच||१५२||  

Navigation menu